Internationellt arbete hos lokala och regionala FoU-miljöer inom välfärdsområdet i Sverige.

Transkript

1 Sid 1 Seminarium om internationalisering vid FoU Välfärds konferens den augusti 2011 i Sundsvall Johanna Forssell och Mats Ericsson, FoU-centrum för vård, omsorg och socialt arbete i Linköpings kommun samt Jonny Paulsson, Sveriges Kommuner och Landsting Internationellt arbete hos lokala och regionala FoU-miljöer inom välfärdsområdet i Sverige. Många FoU-miljöer betonar den internationella dimensionen och de möjligheter denna kan innebära för FoU-arbetet. Motiv och argument för (ökad) internationalisering kan dock vara mycket olika. Vidare kan internationalisering betyda olika saker och ske på olika sätt. Det finns också en stor variation när det gäller FoUmiljöernas engagemang på den internationella arenan. Graden av engagemang kan i sin tur ha olika orsaker då den exempelvis kan spegla både ambitionsnivå och reella möjligheter. Föreliggande rapport bygger i huvudsak på svaren från en enkät som sänts till FoUmiljöer i Sverige inom välfärdsområdet hösten Rapporten har två bilagor, bilaga 1. är en presentation i tabellform av svaren på enkäten. Bilaga 2. är en översikt över organisationer som erbjuder stöd till bland annat FoU-miljöer i deras internationella arbete inom EU. I slutet av rapporten återges också reflexioner från en workshop där representanter för flera FoU-miljöer inom FoU Välfärd diskuterade enkätsvaren och frågor i anslutning till området. Enkäten skickades till de 33 FoU-miljöer som var medlemmar i FoU-välfärd när kartläggningen startade. Syftet med studien är att beskriva FoU-miljöernas internationella arbete, med utgångspunkt i ovan nämnda perspektiv. 29 av de 33 FoU-miljöer som fick enkäten har svarat, vilket betyder att svarsfrekvensen är 88 %. Svaren speglar situationen idag och i förekommande fall ett par år bakåt i tiden. FoU-miljöernas internationella omvärldsbevakning och kontakter Enkäten innehöll en rad olika exempel på internationellt arbete som en FoU-miljö kan ägna sig åt. 27 av de 29 FoU-miljöer som svarat har noterat att man ägnat sig åt något av detta. 1 Konferenser 1 Se Bilaga 1, fråga 1.

2 Sid 2 En stor andel (74 %) 2 har deltagit på en eller flera internationella konferenser där man också presenterat något projekt, rapport eller liknande. 2 Procentsatserna som följer speglar andelen av dem som svarat på aktuell fråga, i det här fallet 27 FoU-miljöer.

3 Sid 3 Nätverk Drygt hälften av alla FoU-miljöer i undersökningen är med i ett eller flera internationella nätverk, och fem miljöer har dessutom själva varit med och format sådana nätverk. Begreppet nätverk inrymmer olika företeelser, vissa mer formaliserade än andra. Vi bad dem som svarat på enkäten att namnge de internationella nätverk man är med i, och en rimlig gissning är att det i första hand är mer formaliserade nätverk som listats kanske av den enkla anledningen att dessa i högre grad har namn som går att räkna upp. Elva FoU-miljöer har namngett nätverk som de deltar i, dessa är: Nätverk utifrån konferens Evidence Informed Practice (England 2008) European Evaluation Society Nordic Research Network for housing for older people Projektet Evolve TACT 3 Social Exclusion of older people EIP international network Eurochild - ENSA - European Network Social Authorities EGPRN GRIN Nordisk riskgroup Barentsgrupp (avser barn) International Association of Psychosocial Rehabilitation Service ICADI ENHR Nordiskt nätverk för forskning kring äldres boende Nätverk inom ramen för GRO-projektet Nordic Network for Disability Research FORSA Norden European Evaluation Society American Evaluation Association IASSID (SIRG - parenting) NNDR Nätverk knutna till samverkan med Dundee (Skottland) respektive Nordlandsforskning (Norge). Nätverk knutna till EU projekt inom Leonardo, Transfer of Innovations Övriga kontakter De allra flesta miljöer har dessutom annan kontakt, regelbunden (55 % av dem som svarat) eller sporadisk (33 %), med forskare, andra aktörer eller organisationer utanför Sverige. Till detta kommer att hälften av FoU-miljöerna har mer eller mindre formell samverkan med andra FoU-miljöer eller liknande organisationer utanför Sverige (fem FoU-miljöer har samverkansavtal med sådan organisation). Projekt Ytterligare ett sätt att samverka med aktörer i andra länder, är att delta i projekt tillsammans. När det gäller EU-projekt deltar 37 % av FoU-miljöerna som partner, 22 % leder (eller har tidigare lett) sådana projekt. Det finns också de som deltar i ett eller flera internationella projekt som INTE är EU-projekt (22 %). Knappt hälften (48

4 Sid 4 %) av FoU-miljöerna som svarat har också något eller flera egna FoU-projekt som rymmer någon form av internationell dimension. Att söka information och kunskap Projekt, konferenser och nätverk är mer eller mindre synliga uttryck för internationellt arbete. Men det pågår också fortlöpande arbete med internationell dimension - som inte är lika lätt att lyfta fram. Hit hör sökande efter information och kunskap som producerats av aktörer i andra länder, 89 % av FoU-miljöerna ägnar sig någorlunda regelbundet åt detta på ett eller annat sätt.. 70 % besöker regelbundet internationella hemsidor, 59 % prenumererar på internationella tidskrifter och 48 % prenumererar på internationella nyhetsbrev. Aktuella eller tidigare samarbetspartners utgör, precis som dem man samverkar med i olika nätverk, också källor till information. Att arrangera föreläsningar och seminarieserier med inbjudna föreläsare, inte minst från våra nordiska grannländer, är även det exempel på sätt att söka information och kunskap som nämnts i kommentarerna till enkäten. En FoU-miljö skriver vidare att man gör sin omvärldsbevakning med hjälp av ett företag - varje dag levererar företaget länkar till artiklar (även internationella) utifrån sökområden som man specificerat på förhand. Bevakning av EU s program en del av det internationella arbetet Arbete i ett internationellt projekt med flera parter inom EU, kan vara resultatet av mångårig samverkan lika väl som det kan vara ett första steg tillsammans med parter man nyligen knutit an till. Möjligheterna att samverka i internationella projekt med flera parter och externa medel, bygger givetvis också på att det finns utlysningar som passar parternas intressen. Ett sätt att hålla sig uppdaterad, när det gäller vilka möjligheter det finns att delta i och/eller utforma internationella projekt, är att bevaka olika EU-program. I enkäten angav 45 % av FoU-miljöerna att man gjorde detta. 3 Övriga 55 % uppgav att man inte hade sådan bevakning. Det program som flest bevakar är strukturfondsprogram via Europeiska socialfonden (ESF). EU-program som åtminstone vissa av FoU-miljöerna håller sig uppdaterade om är: Sjunde ramprogrammet, Programmet för livslångt lärande, Ung och aktiv i Europa (Youth in action), Europa för medborgarna (Europe for Citizens), övriga Strukturfonder, utöver ESF, (Mål 2 och 3, regionala program eller Interreg-program), Progress, Folkhälsoprogrammet samt Daphne. En FoU-miljö pekar på att man också fokuserar kommande forskningsprogram (FP8). Att söka stöd från andra i eller inför internationellt arbete Det finns en rad organisationer och myndigheter som erbjuder stöd för internationellt arbete, inte minst när det gäller olika EU-program. Vissa organisationer kan man vända sig till direkt för frågor, råd osv. andra organisationer ger ut sammanställningar och information. I bilaga 2. finns en kort översikt över dessa stödorganisationer och det stöd de erbjuder. 3 Se Bilaga 1, fråga 2.

5 Sid 5 Tolv av de tjugonio FoU-miljöerna som svarat på enkäten har vänt sig till en sådan organisation eller myndighet. 4 Elva av dessa tolv var nöjda med det stöd de fick, den tolfte hade önskat mer konkret handledning. De tolv som sökt stöd från annan organisation eller myndighet hade vänt sig till; Ansvariga myndigheter för respektive EU-program (7 FoU-miljöer) Universitet och högskolors EU-samordnare etc (3 FoU-miljöer) Kommunens EU-samordnare (3 FoU-miljöer) Regionernas EU-kontor/Brysselkontor (10 FoU-miljöer) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (4 FoU-miljöer) Annan organisation 5 (2 FoU-miljöer) I enkäten fanns också Riksdagens EU-upplysning med som valbart alternativ, men ingen av respondenterna angav att man vänt sig till dem. Mycket och litet men räcker det? Internationellt arbete kan tillmätas olika stor betydelse. Av de 29 som svarat på enkäten, är det en FoU-miljö som noterat att utveckling av det internationella arbetet inte alls är en viktig fråga för dem. Övriga svar fördelade sig relativt jämt mellan mindre viktigt, ganska viktigt och mycket viktigt. Sammantaget kan man säga att över hälften (65 %) anser att frågan om att utveckla det internationella arbetet är ganska, eller mycket, viktig. 6 Svarsfrekvensen för denna enkät är hög, men det kan ändå noteras att en FoU-miljö som valt att inte svara på enkäten, spontant kommenterade sitt ställningstagande med att denna fråga inte var aktuell för dem. Visst internationellt arbete kan vara omfattande trots att ambitionen inte är hög, och tvärtom kan annat internationellt arbete vara begränsat i praktiken, trots att ambitionen är hög. Generellt sett är det relativt fler av de FoU-miljöer som anser att utveckling av internationellt arbete är viktigt, som också har svarat att man ägnar sig åt många olika typer av internationellt arbete och att man exempelvis bevakar olika EU-program. Men även bland de FoU-miljöer som inte anser att det är särskilt viktigt att utveckla det internationella arbetet så ägnar man sig ändå åt sådant. Det är till och med så att det är vanligare hos de mindre intresserade FoU-miljöerna, att man prenumererar på internationella nyhetsbrev och bevakar internationella tidskrifter. Bevakning av EU-program är däremot tydligt mer vanligt bland de FoU-miljöer som skattar utveckling av det internationella arbetet som viktigt och dessa miljöer har också oftare vänt sig till någon annan organisation för att få stöd i sitt internationella arbete. En del av förklaringen till att ambitioner och utfall inte alltid följs åt kan vara att de reella förutsättningarna skiljer sig mellan olika FoU-miljöer - och mellan olika delar av det internationella arbetet. För att få en övergripande indikation på detta har vi frågat om hur FoU-miljöerna bedömer de egna faktiska förutsättningarna. 7 Den egna kompetensen ansågs av de flesta vara en positiv faktor, som gynnade (ökad) internat- 4 Se Bilaga 1, fråga 3. 5 Dessa andra organisationer namngavs av respondenterna till Europeiska socialfonden samt ett Landsting. 6 Se Bilaga 1, fråga 7. 7 Se Bilaga 1, fråga 5 och 6.

6 Sid 6 ionalisering (85 %). Men det fanns också en mindre andel som såg den egna kompetensen som något som försvårade (ökad) internationalisering (22 %). Det finns några FoU-miljöer som ser den egna kompetensen som något som både gynnar och försvårar. De egna resurserna i vid mening var något som i huvudsak ansågs försvåra ökad internationalisering (91 %) men även här fanns det de som ansåg att egna resurser också var en faktor som gynnade internationalisering (44 %). En tänkbar förklaring till överlappningen här kan vara att det är olika typer av resurser som avses vissa gynnar, andra försvårar. Faktorer som respondenterna själva lyfte fram som exempel på sådant som försvårar ökad internationalisering är bristande språkkunskaper och krångel när det gäller att komma åt databaser som enheten inte själv prenumererar på. Allmänt nämns också brister när det gäller samarbete med universitet och högskola, där man förväntar sig att internationella kontakter är mer självklara. När en FoU-miljö drivs i projektform kan det också saknas den långsiktighet som skulle kunna gynna uppbyggnad av nätverk och kontakter även utanför det egna landet. Vissa av EU s program och satsningar är riktade till särskilda regioner, geografiskt läge kan därmed också vara både en styrka och en svaghet när det gäller möjligheter att söka sådant stöd. Samtidigt kan det geografiska läget innebära en rad andra problem och möjligheter för det internationella engagemanget. Inte minst kan det handla om infrastruktur och kostnader för att förflytta sig. Geografiskt läge uppfattades som en gynnande faktor av nio FoU-miljöer och som en försvårande faktor av två FoU-miljöer. Olika motiv för utveckling (eller inte utveckling) av internationellt arbete I enkäten frågade vi om olika motiv för att utveckla det internationella arbetet. 8 Lärande, kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte inom välfärdsområdet pekades ut av de flesta som ett mycket, eller ganska, stort motiv (93 % av de som svarat på denna fråga). Andra motiv som indikerar mycket, eller ganska, stor betydelse är möjligheten att få fler kontakter och större nätverk (86 %) samt nya finansieringsmöjligheter (75 %). Andra motiv som fler än hälften såg som ganska, eller mycket, stora var möjligheten till spridning samt lärande, kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte när det gäller projektorganisering. Det enda motiv, av dem som fanns att välja på som fasta svarsalternativ, som de flesta ansåg vara litet eller obefintligt, var legitimiteten för den egna organisationen. Det är i sammanhanget värt att nämna att några FoU-miljöer kommenterat frågan om legitimitet och internationellt arbete ur det omvända perspektivet. Då handlar det om att man bedömer att legitimitet saknas för en (ökad) satsning på internationellt arbete hos huvudmännen. Legitimitet för den egna organisationen skulle istället snarast vila på att man inte ägnar för mycket resurser åt internationellt arbete. Huvudmännen kan till exempel tydligt ha markerat att man önskar konkret och direkt nytta för respektive kommun i varje enskild fråga, något som inte självklart kan kombineras med en satsning på exempelvis internationella kontakter och nätverk. 8 Se Bilaga 1, fråga 8-14

7 Sid 7 När uppdraget för en FoU-enhet är tydligt definierat med utgångspunkt från lokala eller regionala behov måste man kunna visa direkt hur internationella kontakter understödjer detta uppdrag. I detta sammanhang lyfter ett par FoU-miljöer, i sina kommentarer till enkäten, fram hur viktigt det är att kunna visa hur det internationella arbetet kan integreras i andra frågor, så att det inte hamnar vid sidan av och riskerar att betraktas som en lyxverksamhet. En annan kommentar rör vikten av att söka erfarenhetsutbyte med regioner som liknar den egna men som ligger i annat land. Sådana jämförelser skulle kunna vara en brygga mellan det lokala och internationella perspektivet. En av de kommentarer som pekar på svårigheten att få förståelse för vikten av internationellt arbete hos sina huvudmän, pekar på att statliga medel skulle kunna vara en del av en lösning. Alla FoU-miljöer som svarat att utveckling av det internationella arbetet inte är en särskilt viktig fråga för dem, har också noterat att resurser är något som försvårar (ökad) internationalisering för just deras FoU-miljö. Frågor och vidare reflexion Det var vår förhoppning att svaren på enkäten skulle ge inspiration till vidare reflexion och samtal FoU-miljöerna emellan. När materialet presenterades vid en workshop arrangerad av SKL i februari 2011, utgick man från olika frågeställningar: Vilka mål och uppdrag inom FoU-miljöerna kan stärkas av (ökad) internationalisering? Inom vilka kunskapsfält är det intressant för FoU-miljöerna att engagera sig i internationellt arbete? På vilka sätt skulle FoU-miljöerna kunna samverka för att stärka det internationella engagemanget? Vilket stöd skulle FoU-miljöerna behöva i detta arbete? Vi avslutar denna rapport med en del av det som lyftes fram från grupperna under denna workshop. När är (ökad) internationalisering en del av svaret? På regional nivå i Sverige finns strategier formulerade för kunskapsförsörjning inom forskning och utveckling. En del i detta är internationell samverkan. Internationell profilering brukar också lyftas fram när det gäller ambitioner att öka konkurrenskraften i en region och för att mer generellt stärka finansieringen av exempelvis FoUmiljöer och FoU-projekt. 9 Under workshopen lyftes vikten av att verka för att det internationella perspektivet blir tydligt i FoU-miljöernas strategiplaner. Parallellt med argument om ökad konkurrenskraft och nya finansieringsmöjligheter innebär ett internationellt perspektiv och erfarenhetsutbyte också möjligheter att skapa den distans som krävs för att man ska kunna realitetsanpassa bilden av den egna verksamheten. Det kan vara en särskild fördel för de FoU-miljöer som arbetar 9 En översikt när det gäller dessa strategier finner man i IKA rapport nummer fyra (SKL och Dalarnas forskningsråd, 2010). I denna kan man läsa att ett av de sätt som Landsting och regioner kan använda för att stödja, stimulera och skapa förutsättningar för FoU, är att samverka. Sådan samverkan kan ske på flera plan inte minst lokalt, men även regionalt, nationellt och i vissa fall även internationellt (sid 13 SKL och Dalarnas forskningsråd, 2010).

8 Sid 8 med tonvikt på verksamhetsnära projekt och satsningar. Samtidigt lyftes det under nämnda workshop fram att det finns en inneboende motsättning mellan önskan om att vara praktiknära och önskan om att utveckla det internationella arbetet. Men detta ska också ses mot bakgrund av att internationellt utbyte kan ske på olika nivåer. Att söka EU-pengar kan vid framgång stärka en FoU-miljö och/eller ett prioriterat sakområde, men det kräver pengar, kunskap och tålamod för att ro dem i hamn. Att medverka som ledare av ett internationellt projekt, eller som partner, bör göras utifrån en analys av vad som kan vinnas just i den aktuella satsningen. I ett forskningsoch utvecklingsprojekt är det frågeställningen som avgör varifrån relevant kunskaps bäst kan hämtas, vilka samarbetspartners som skall sökas osv. Geografiska gränser bör spela mindre roll, även om det i praktiken finns mentala trösklar för samverkan med aktörer som pratar ett annat språk etc. Att spegla sig i andra kan vara lika viktigt som kunskap om nya metoder och arbetssätt. Vid den workshop där enkäten diskuterades lyftes det fram att det var relativt poänglöst att peka ut olika sakområden som särskilt lämpade för ett internationellt perspektiv. Dock menade flera att det är viktigt att erfarenhetsutbyte sker mellan parter som kan relatera till varandras verksamhet och erfarenhet - åtminstone på något sätt. Man såg poänger med internationellt erfarenhetsutbyte både när det gäller former för lärande/utveckling (exempelvis evidensbaserad praktik) och för olika sakområden (exempelvis funktionshinder). Ett annat sätt att välja fokus på en satsning är att utgå från några av de områden där det görs stora nationella satsningar. FoU-miljöer kan ha olika roller i det internationella arbetet. Det kan handla om att vara slutanvändare i projekt, t.ex. vill ofta universitet och högskolor ha med praktiker och även FoU-miljöer. Här gäller det dock att vara varsam med frågan om vem som äger projektet, och att detta står i paritet med hur projektet är upplagt. Det finns exempel på att FoU-miljöer upplevt sig bli en slags gisslan som garant för kopplingen till verksamhetens praktik, men med begränsat inflytande över projektet i övrigt. FoU-miljöerna kan också ha roller inom utvärderingar, kompetensutveckling och utbildning och vidare agera och verka mer eller mindre på egen hand jämfört med att man agerar och verkar för sina olika huvudmän. Det är även viktigt att konstatera att internationellt arbete inte bara är EU. Och att EU projekt inte alltid är internationella i sin praktik. Det finns projekt med bara svenska aktörer som finansieras med EU-medel. Hur kan det internationella engagemanget utvecklas och stärkas? Från FoU-miljöerna lyfter man både fram exempel på sådant man kan utveckla själva på lokal/regional nivå och exempel på sådant som kan utvecklas med FoU Välfärd som plattform. Man önskar också stöd ifrån nationella aktörer som SKL; Speed dating på FoU-välfärd konferens där intresserade av vissa områden kan träffas. Även motsvarande elektronisk dating på FoU-välfärds hemsida. På hemsidan skulle man även uppskatta att finna aktuella utlysningstexter från t ex VINNOVA, ESF, mm

9 Sid 9 Tematiska nätverk av FoU-miljöer som samverkar och kanske även ger uppdrag till tredje part, det kan vara en god idé att gemensamt finansiera någon som håller samman den typen av nätverk och kanske även har ansvar för en process där man tar fram ansökningar. FoU Välfärds FoU-miljöer kan ha något att vinna på att se till att i högre grad än idag täcka in forskningsområden för miljö och samhällsbyggnad. De olika FoU-miljöerna kan ha mycket att vinna på att även identifiera personer på regionförbund/kommuner/universitet som är duktiga på EUansökningar mm och starta en dialog med dem. Utnyttja regionernas egna EU-kontor bättre. Informationsaktiviteter och föreläsningar/seminarier som arrangeras av SKL är mycket uppskattade. Både när det gäller former för projekt och samverkan, och när det gäller olika sakområden. Även här kan ett internationellt perspektiv bli en naturlig del i utvecklingsarbetet. Man poängterade att behovet av kompletterande stöd kan vara mycket olika från FoU-miljö till FoU-miljö, samt från projekt till projekt; Ibland är kunskap om ekonomin den svaga länken i internationella projekt (inte minst om det är en större EU-ansökan), ibland är det kunskap om ett visst sakområde. Ibland är den verksamhetsnära praktiken den svaga länken (fler aktörer innebär då fler möjliga kontakter). 10 Viktigt att SKL även lyfter in ett internationellt perspektiv i andra ansökningar och satsningar. Samt att man verkar för att det internationella perspektivet har en given plats i andra organisationers och myndigheters utlysningar. Konkreta förslag på aktiviteter under närmaste tidsperiod: Ta vara på den möjlighet som det är att FoU Välfärds konferens augusti kommer att ha tema internationalisering! FoU-miljöerna presenterar sig på Open Days i Bryssel i oktober 2012! Ett nätverksmöte (halvdag) organiseras! 10 SKL har också låtit göra en uppföljande studie av kommuner, landsting och regioners erfarenheter av EU:s sjätte ramprogram. I den rapport där denna uppföljning presenteras lyfter man bland annat fram vikten av att deltagandet bör ingå i en strategisk satsning på lokal eller regional nivå. Erfarenheterna visar också att deltagande i nätverk är positivt och underlättar både utformandet av projekten och möjligheterna att finna partners. Även här var det många som pekade på behovet av stöd från organisationer som SKL. (SKL 2008)

10 10 Sid Referenser: FoU i landsting, regioner och regionförbund. Delrapport fyra från IKA-projektet. Dalarnas forskningsråd, Sveriges kommuner och landsting 2010 Strategiska allianser för lärande och utveckling kommuners och landstings/regioners erfarenheter av att delta i EU:s sjätte ramprogram för forskning, utveckling och demonstration (RP6) Sveriges kommuner och landsting 2008