Solglasögon bländande framgång. Har optikern missat tåget?

Transkript

1 EN TIDNING FRÅN OPTIKBRANSCHEN NR Har optikern missat tåget? Optiserve tar grepp om Norden Danmark prisar svenska optikstudenter Synsams service hyllas bättre än IKEA Grattis Burken! Björn Borg leder i halvtid Solglasögon bländande framgång

2 Från 1 augusti 2006 får linserna som låter ögonen andas också ett nytt namn som andas - AIR OPTIX D SE CIBA Vision 2006 AIR OPTIX ersätter O 2 OPTIX och AIR OPTIX NIGHT & DAY ersätter NIGHT & DAY fr o m den 1 augusti Produkten, kvaliteten, utseendet, känslan och egenskaperna kommer vara exakt de samma det är bara namnet som ändras. THE WORLDWIDE LEADER IN SILICONE HYDROGEL TECHNOLOGY

3 innehåll 6 7/2006 Vi och våra solglasögon 4 15 Varumärket Björn Borg REDAKTION , optik@radicalpr.se Micke Jaresand, redaktör Ann Norrman, reporter Peter Johansson, reporter Anna Ahlstrand, reporter Curt Lundberg, AD Lasse Mellquist, layout ANSVARIG UTGIVARE Richard Pettersson Examensdags Kompetensutveckling Vetenskap: Myopisering 43 ANNONS och DISTRIBUTION Annonsbokning Gunilla Dagerman kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman kansli@optikbranschen.se Tryck Exakta Tryck, Hässleholm 2006 Utspark av ny kull SOMMAREN ÄR HÄR och ut springer en ny kull färdigutbildade optiker. De är efterlängtade av kedjor och fristående affärsidkare. Vi vet sedan länge att alla av dem kommer att få jobb. Kanske inte självklart i de större städerna, men för dem som är beredda att jobba på mindre orter är det som en straffspark utan målvakt. Arbetet med att höja kvaliteten på den svenska optikerutbildningen fortgår oförtrutet. På olika sätt försöker branschen också öka intresset hos unga människor att utbilda sig i yrket. Det går bra. Lång fler studenter än det finns platser söker sig till utbildningarna i Kalmar och KI. MEN TROTS DEN stora efterfrågan på optiker är det inte en stabil och självklar verklighet de nyutexaminerade studenterna kommer till. På ett par år har upp emot procent av kontaktlinsförsäljningen försvunnit från butikerna och hanteras idag av ickeoptiska företag på internet. Den stora marknadstillväxten inom optikbranschen sker på solglasögon. Samtidigt avslöjas att de flesta konsumenter väljer att göra sina solglasögoninköp på andra ställen än hos optikern. Frågan är om det finns ett samband mellan dessa två exempel och om de i så fall är ett uttryck för att detaljhandelssidan av optikbranschen är trög i sin förmåga att anpassa sig till trender och förändringar i konsumenternas inköpsbeteende? Hur som helst är det något som borde väcka till eftertanke. PÅ ETT ANNAT OMRÅDE, globaliseringen av optikbranschen, verkar däremot de svenska optikerkedjorna vara på alerten. I vintras berättade Synsam att man öppnar ett nordiskt inköpsbolag tillsammans med danska Profiloptik för att bättre kunna möta volymkraven från de stora leverantörerna. Nu gör Optiserve samma sak. Tillsammans med norska, danska och finska kollegor bildar man bolaget Nordic Optical Alliance. Motivet är detsamma. Det blir en intressant kraftmätning att följa om Optiserve och Synsam på detta vis kan matcha Synoptik med holländska Pearl i ryggen och brittiskägda Specsavers Blic. I och med detta nummer tar Optik lite sommarlov. Vi är tillbaka i slutet av augusti med ett nytt fullmatat nummer. Till dess: Ha en skön sommar. MICKE JARESAND redaktör micke.jaresand@radicalpr.se

4

5 SOLGLAS POTENTIELL MARKNAD FÖR OPTIKER Solglasögonens tid är här. Hetare än någonsin och i samma modedivision som vilka kläder som helst. Optik har tagit tempen på den svenska solglasögonmarknaden. TEXT ANNA AHLSTRAND FOTO WILHELM JARESAND 40 PROCENT AV ALLA SVENSKAR använder solglasögon. Det framgår av en undersökning om svenskars inköp av optiska produkter som NMA gjorde på uppdrag av Polaroid år Med tanke på att solglasögon syns så flitigt i reklam och blivit en populär accessoar kan man tycka att siffran är anmärkningsvärt låg. Men Ralph Dahlin, VD för Polaroid i Sverige, är inte förvånad: Det ligger på samma nivå som i de undersökningar vi gjort i Europa och USA, säger han. Men det är skillnad på att använda och att ha gjorde vi en undersökning där 89 procent svarade att de hade ett par solglasögon. 30-åringarna är de flitigaste användarna av solglas. Lite drygt varannan person använder solglasögon kring trettiostrecket. Sedan sjunker andelen stadigt för att landa på var fjärde person vid 60-årsåldern. Undersökningen visar också att det genomsnittliga inköpspriset för solglasögon är 327 kronor och att medelsvensken köper nya solglasögon vartannat år. OPTIKERNAS ROLL PÅ solglasögonmarknaden är begränsad om man ser till andelen inköp. Endast 28 procent av solglasögoninköpen görs hos optiker. Eftersom snittpriset ligger högre vid inköpen hos optiker 684 kronor är andelen av marknadsvärdet hela 59 procent. Ralph Dahlin menar att optikerna har varit skickliga på att sälja starka varumärken. Men han ser att det fortfarande finns möjligheter att sälja mer solglasögon. Särskilt bland kontaktlinsanvändare som utgör 16 procent av befolkningen, men står för 32 procent av köpkraften på solglasögonmarknaden. Idag är det bara 18 procent av kontaktlinsanvändarna som köper solglasögon hos sin optiker och bara fem procent blir tillfrågade om solglasögon när de köper sina kontaktlinser. Här finns en stor potential. I snitt skulle varje butik kunna höja sin omsättning med kronor årligen om linsanvändarna handlade solglasögon hos sin optiker. OPTIK 6 7/2006 5

6 Alla kedjor på tå i solen 1. Är solglasögon en viktig produkt för er? (Hur/varför?) 2. Har det alltid varit så? 3. Hur märks solglasögon i er marknadsföring? 4. Hur kommer det sig att så mycket solglasögon säljs utanför optikbranschen idag enligt dig? 5. Hur ser du på optikerns roll på solglasögonmarknaden i förhållande till andra aktörer som klädesbutiker, bensinmackar osv.? 6. Tror du att solglasögon kommer att säljas hos optiker i större utsträckning i framtiden? Claes Bohnstedt, Synologen 1) Ja och det är viktigt att glasen är av bra kvalitet. Det är en del av det sortiment som många av våra butiker erbjuder. 2) Ja, men marknaden för solglasögon har ökat kraftigt på senare år. Solglasögon har blivit viktigare och viktigare inom mode, men även funktionellt för att skydda ögonen mot sjukdomar som grå starr och AMD. 3) Många butiker i vår grupp har ett brett sortiment och är stora på solglasögon. Detta märks genom utbud i butiken, aktiviteter och marknadsföring främst lokalt. 4) Det är en lättsåld accessoar och den är inte bara förknippat med synskärpa. Det är exempelvis inte konstigt att det säljs i sportaffärer på skidorter och på badorter. 5) En optikbutik står för betydligt mer vad gäller kompetens och kunskap om produkten solglasögon. Optiker har solglas med polariserande glas och med styrka. Det blir ett bredare och djupare sortiment hos optiker. Solglasögon med styrka säljs i allt större utsträckning. Kunskapen om olika glas är också viktig. Alla optiker vet till exempel att man inte ska ha glasögon med blå glas eftersom det inte skyddar på samma sätt mot den ultravioletta strålningen. 6) Ja, det tror jag. Solglasögon överhuvudtaget kommer att fortsätta öka. Vi ser en kraftig ökning i Europa och i världen. Både funktionellt och accessoarmässigt. Ulf Kidmark, Specsavers 1) Ja, det är en modeartikel som är viktig och det är viktigt för att ha en helhet. Men sen är det inte en stor produkt. För oss är det framförallt slipade solglasögon som är viktiga, eftersom det skiljer oss från dem som inte är optiker. 2) Ja, det har det. En konsument förväntar sig att en optiker har moderiktiga och bra solglasögon. 3) Vi marknadsför solglasögon där man får sin styrka i glasen genom olika kampanjer. Jag ser inte så mycket marknadsföring på rena solglasögon från någon annan heller. 4) Helt enkelt för att det är möjligt. Man kan sälja vilka accessoarer som helst - det är inte så konstigt. 5) Vår stora roll är att vi kan erbjuda solglasögon med olika styrkor. Men vi kan också ge professionella råd kring solglasögon beroende på vad man ska använda dem till. 6) Jag ser ingen förändring. Vi säljer dem idag och kommer att göra det i framtiden. I och för sig etablerar sig fler optiker i köpcentra och av den anledningen är det möjligt att det ökar. S 6 OPTIK 6 7/2006

7 HIGH RESOLUTION VISION. ENDAST FRÅN VARILUX. VARILUX PHYSIO TWIN Rx TECHNOLOGY Varilux Physio - det nya progressiva glaset konstruerat med vågfrontsteknologi och med Twin Rx Technology för high resolution vision, oavsett blickriktning. Avstånd - Komakontroll = Skärpa Mellanavstånd - Axelkontroll = Bredd Nära - Styrkekontroll = Komfort

8 Anders Åhrlin, Optiserve 1. Ja, det är klart. Det är mycket viktigt. Det är en dörröppnare för blivande kunder som behöver glasögon med styrka. 2. Ja 3. Genom exponering i butik, skyltning i fönstren och annonsering. 4. Det beror på att optikerna sover för mycket och inte hänger med i trenderna. De skyller på att de säljer för lite, men det beror på att det har ett för litet utbud i butikerna. Det var likadant när man tappade kikare, förstoringsglas och färdigglasögon. 5. Optikerna kan spela en stor roll. Solglasögon finns ju med styrka och då behövs det en optiker. Gunnar Harbom, Synsam 1) Ja. En stor del av alla varumärkens framgång kommer via solglasögon där du kan ta ut svängarna lite mer i designen. Även om solglasögon utgör en liten del av verksamheten, mindre än tio procent, så är det en viktig del av marknadsföringen. Sen har solglasögon med styrka blivit en viktig produkt. 2) Nej, de senaste 15 åren har solglasögon det fått en större betydelse än tidigare. Det beror på att alla modemärken har plockat upp solglasögon som en accessoar. 3) I rätt tidningar och i våra skyltfönster. S 6. Ja, hos vissa optiker. Hos dem som ser en framtid i solglasögon. 4) För att optikbranschen missade tåget när solglasögon blev populärt. 5) Som den kvalitativa leverantören i motsats till billighetsprodukterna. Det handlar ju ändå om ett solskydd. Det är viktigt att man har rätt grejer och inte något man tror skyddar. Det samlade utbudet finns också i välsorterade optikbutiker. 6) Det är möjligt att stora kedjor öppnar specialbutiker för solglasögon. Stora kedjor kommer att öka sin försäljning på bekostnad av mindre butiker som inte orkar hålla samma tempo och följa modet. Man binder mycket kapital i ett stort sortiment. Elmar Götz, Synoptik 1) Självklart är solglasögon en viktig produkt för oss. Det är ett produktsegment som kompletterar våra andra segment och som attraherar en stor del av vår målgrupp. 2) Solglasögon har alltid varit viktigt men under de senaste åren har solglasögon blivit en viktigt modeaccessoar i takt med att människor även har blivit mer modemedvetna vilket gör att fler och fler köper solglasögon. Alla kända kläddesigners har en egen solglasögonkollektion så utbudet er enormt stort. Våra kunder köper fler par solglasögon per säsong än tidigare och inte bara för att skydda sig mot solen utan även för att matcha sina olika stilar. 3) Solglasögon som produkttsegment är givetvis inkluderat i våra marknadsplaner. Vi marknadsför solglasögon både via annonser men även instore i våra butiker. 4) Det har alltid varit så att solglasögon har sålts utanför optikbranschen. Solglasögonköp är mycket impulsdrivet vilket gör att traditionellt har man kunna köpa glasögon på tex bensinstationer och flygplatser och nu även i klädbutiker och annan detaljhandel. Solglasögon till lågt pris är en relativt lättsåld produkt och i takt med att modemedvetandet ökar hos folk så ändras även köpbetendet och folk köper fler par solglasögon varje säsong vilket gör att efterfrågan givetvis ökar och därmed utbudet. 5) Med vårt breda sortiment och service så tror jag framför allt att vi kommer att forsätta att attrahera kunder som fokuserar på service och kvalitet. 6) Nej men vi ser och har sett en ökning av marknaden vilket gör att vi inte kommer att tappa marknadsandelar. Dock vet jag att det ser annorlunda ut om man tittar på märkes solglasögon där vi som optiker är mycket starka. Som konsument vill du köpa dina märkessolglasglasögon där du vet att du kan gå tillbaka och få bra service. Italien har 28 procent av glasögonmarknaden Den italienska branschorganisationen Anfao rapporterar att Italien håller ett fast grepp om den globala glasögonmarknaden. Värdet av Italiens exporterade glasögon uppgick till 1,7 miljarder euro, eller 27,6 procent av världsmarknaden. Näst störst var Hong Kong och Kina med 938 respektive 937 miljoner euro. Allra mest dominerar italienarna den trendkänsliga solglasögonmarknaden, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på Italiens status som modecentrum. Nästan halva världsmarknaden, eller 48,6 procent, stod italienarna för. Det var en ökning med hela 24 procent från föregående år. Framgången på glasögonmarknaden står i bjärt kontrast till övriga konfektionsindustrin i Italien som nästan utan undantag krympt sedan föregående år. OPTIK 6 7/2006 7

9 Vi och våra solglasögon 1. Vad har du för solglasögon på dig? 2. När och varför använder du dina solglasögon? 3. Vad är viktigt för dig när du köper ett par solglasögon? 4. Hur många par solglasögon har du? 5. Hur ofta köper du nya? 6. Var köper du dem? 7. Vad tycker du att ett par solglasögon får kosta? S Elisabeth Höglund, 33 år, Nyköping 1. Ray Ban 2. Jag har känsliga ögon därför har jag solglasögon. 3. Att de passar ansiktsformen och skyddar från solen. 4. Fem 5. Inte så ofta. Jag impulsköper om jag hittar ett par i rätt färg och form. 6. På marknader. 7. Ett par tre hundra max. Peter Ågrup, 51, Stockholm 1. Ray Ban Wayfarer 2. När det är soligt, för att skydda mig från solen 3. Att de skyddar från solen. Mode är inte viktigt. 4. Ett par 5. Mycket sällan. De här har jag haft mellan fem och sju år. 6. De här köpte jag på en flygplats. 7. De här kostade 800 spänn då. Jag har ingen aning om vad ett par solglasögon kostar idag. Elisabeth Höglund Peter Ågrup Carolina Moberg, 16, Göteborg 1. Dior 2. Främst mot solen och så kan man ju spana riktigt ordentligt med dem. 3. Det är nog främst formen och färgen. 4. Fyra par 5. Så fort jag hittar ett par, för det är så sällan. Jag har köper alltid dubletter. 6. Utomlands, på NK och i klädaffärer. 7. Från 50 till 5000 beroende på hur ofta man använder dem och hur försiktig man är. Carolina Moberg 8 OPTIK 6 7/2006

10 ARBMANS Håll ögonen öppna! ysis best sight of my life Inom kort kan du erbjuda dina presbyoper en synkomfort som du inte trodde var möjlig att uppnå. Snart kommer ett nytt progressivt glas som tillverkas efter unika förutsättningar. Nöjdare kunder BBGR SVENSKA AB, BOX , MALMÖ. TEL:

11 S 1. Vad har du för solglasögon på dig? 2. När och varför använder du dina solglasögon? 3. Vad är viktigt för dig när du köper ett par solglasögon? 4. Hur många par solglasögon har du? 5. Hur ofta köper du nya? 6. Var köper du dem? 7. Vad tycker du att ett par solglasögon får kosta? Ulla Cederborg, Närmare 100 än 50, Ekerö 1. Dior 2. Året runt eftersom jag har förändringar i näthinnan och måste skydda ögonen. 3. Att det inte får bli för mörkt och inte för ljust och inte förändra färger. Men även att det skyddar för UVA- och UVB-stålar. Sen tittar jag naturligtvis på hur jag ser ut i dem. 4. Tre par. Ett för trädgården, ett par för stan och ett par gamla i reserv. 5. Var 3-4 år. 6. Hos en optiker. 7. De bör kosta max 400 till 500. De här är dyrare. Men det var en sån dag jag fick ett tråkigt besked och behövde unna mig något extra. Carl-Philip Passmark, 19, Stockholm 1. Prada 2. När det är soligt och för att det är en snygg accessoar. 3. Att de ska vara snygga 4. Bara de här 5. Ungefär en gång per säsong 6. Det variera, oftast utomlands. 7. De kan få kosta vad de vill om de är snygga. Juri Keymolen Julio Keymolen, 27, Uppsala 1. Pilgrim 2. När det är soligt för att skydda ögonen. 3. Att de passar med min stil och att det är bra kvalitet. 4. Ett par 5. Kanske en gång per år. 6. I gallerior och affärer. 7. Beror på kvaliteten. Runt tusen kronor. Ulla Cederborg Eva Forstenberg, 36, Ystad 1. Prestige 2. Nästan året om. Jag är närsynt och extremt solkänslig. 3. Det beror på. Med de här glasögonen har jag prioriterat att de ska vara stora. De får inte vara för mörka. 4. Tio kanske. 5. två till tre par per år. Eva Forstenberg 6. H&M och Åhlens. 7. Max 200 för jag är ganska slarvig. Peter Thelander, 62, Solna 1. Ett par Ray Ban, som är tjugo år gamla. 2. När jag seglar särskilt då måste man ha det. 3. Framförallt att de sitter bekvämt och inte klämmer någonstans. Sen ska man se ganska cool ut. Även om jag har en viss ålder. 4. Jag har ett par Ray Ban till ett par Wayfarers. 5. Vartannat år ungefär. 6. Hos en optiker. De har större urval. 7. En 400, 500 är smärtgränsen. De här kostar förstås mer, men egentligen får de inte göra det. Peter Thelander 10 OPTIK 6 7/2006

12 Clarlet Loop Carl Zeiss AB Nu har även de tuffaste kurvorna fått sin lösning Oavsett om det gäller trendiga designbågar, coola bågar som förpassar abberationerna till historien! solbrillor eller sportigt svängda glasögon: kupiga glas Välj mellan Clarlet 1.5 och Clarlet 1.6 (upp till 20% är här för att stanna. tunnare). Samtliga behandlingar levereras på glasen. Hittills har det varit omöjligt att leverera dessa tuffa För att göra det enkelt: skicka in bågen till oss så räknar vi ut frontkurva, styrkemodifiering och centrering kurvor med bibehållen optisk kvalitet. Aberrationer uppträder och synkomforten störs. baserat på refraktionen. Tills nu! Vi presenterar den optimala lösningen: Vill du dessutom att vi slipar in jobbet åt dig, så blir Carl Clarlet Zeiss Loop AB ger optiska prestanda för alla svängda det ännu enklare! We make it visible.

13 Solglasögonmarknaden exploderar. Under 2005 ökade den internationella marknaden för export av solglas med nästan 20 procent och står för i stort sett hela tillväxten inom den optiska industrin. Men är det verkligen optikerna som drar det längsta strået när försäljningen av solglasögon ökar? Den undersökning som Optik tagit del av visar att majoriteten av inköpen av solglasögon inte sker hos optikern. Varför är det så? AV MICKE JARESAND S Solglasögon inte fint nog? SOLGLASÖGON HAR ALLTID behandlats styvmoderligt av optikern, säger Kenneth Thorén, före detta VD för Synsam och med en gedigen kunskap om detaljhandel. Krasst kan man säga att det beror på två saker: Dels att optiker inte tyckt att det varit tillräckligt fint att handskas med solglas och dels att man inte ansett att det funnits tillräckliga marginaler i produkten. Fram till början av 1980-talet fanns det i praktiken inte solglasögon att köpa i svenska optikbutiker. Det kunde finnas på sommarorter och i fjällnära städer. Men då såldes de som solskydd och inte som en modevara, säger Kenneth Thorén. RayBan lyckades bryta in lite grand och etablera sitt sortiment hos vissa optiker, de hade ett tillräckligt känt varumärke. Som VD för Synsam var Kenneth Thorén med om att ta ett initiativ i syfte att öka förekomsten av solglas i optikbutikerna. Vi gjorde ett obligatoriskt utskick med solglasögon från Calvin Klein. Det gick inget vidare. Många ville skicka tillbaka bågarna och menade att de inte passade för deras kunder. Med facit i hand kanske det inte var så klokt.... MEN PÅ OSS SKINER ALLTID SOLEN! Egentligen är det beklagligt att optikerna frånhänt sig möjligheten att dominera solglasögonmarknaden, säger Kenneth Thorén. Tvärtemot vad många hävdar skulle en satsning och profilering på solglasögon kunna stärka butikens hela varumärke. Solglas står för både mode, optiskt skydd och teknologisk spetskompetens. Det är ju precis det som många optiker vill associeras med. Men det finns undantag. Optik berättad för ett par nummer sedan om butiken Kungsoptik i Kungsbacka som profilerat sig hårt på solglasögon. Varje vår arrangerar man en särskild mässa och skyltar upp butiken ordentligt med solglasögon. Det ger resultat. Kungsoptik har noterat en 30-procentig försäljningsökning sedan man började satsa mer på solglasögon. Och det har inte skett på bekostnad de oftalmiska kunderna. Annars ser man oftast solglasögonen stå i ett hörn. Aldrig i A-lägen, säger Kenneth Thorén. För konsumenterna är det inte naturligt att gå till optikern när man ska köpa solglasögon. Jag tror att den kedja som vågar profilera sig på solglasögon kommer att få stora fördelar, även inom andra produktområden. Kristin Davis Tori Spelling Adrien Brody Jane Seymour Tom Cruise Paris Hilton Sarah Jessica Parker 12 OPTIK 6 7/2006

14 Topcon Scandinavia, Box 25, Mölndal. Tel: Fax CA-100 KR8100P Corneal analys med eller utan autorefraktor CA-100 & KR8100P är synonymt med corneal topografi i superklass. CA-100 analyserar över punkter på cornea. Kurvaturen avläses och redovisas i färgtemperaturer i analysprogrammet. Parametrarna används för att skräddarsy en kontaktlins och resultatet är en tillpassning som är unik och individuell med avseende på överlägsen visus och bärarkomfort. Unikt för CA-100 är den inbyggda pupillometern. Instrumentet mäter pupillens placering i förhållande till apex. Pupillen mäts under tre olika simulerade ljusförhållanden för att kunna redovisa genomsnittsstorleken och pupillens decentration, något som i hög grad påverkar kontaktlinsens slutliga utformning. CA-100 representerar tillsammans med KR8100P, som arbetar med samma typ av analys men även innehåller en autorefraktor, spjutspetsteknik från Topcon. De är båda exempel på hur vi med ny teknik kan erbjuda patienten något unikt vid sitt besök. De individuella linserna som dessa instrument ger underlag för ger bättre synskärpa & bärarkomfort för patienten och därmed också så småningom ökad attraktionskraft & lönsamhet för den legitimerade optikern.

15 Kampen om den nordiska optikmarknaden hårdnar. Strax efter årsskiftet offentliggjordes två affärer: Holländska Pearl köpte Optikk Norge och danska Profiloptik bildade en ny inköpsorganisation tillsammans med Synsam. Nu följer ytterligare en storaffär när svenska Optiserve bygger ett helnordiskt inköpsbolag tillsammans med finska, norska och danska kedjor. AV MICKE JARESAND Optiserve bygger helnordiskt AFFÄREN ÄR YTTERLIGARE ett bevis på hur kedjorna positionerar sig för att möta kraven från en allt tuffare global marknad. Små spelare har ingenting att sätta emot vid de internationella förhandlingsborden. De svenska volymerna räcker inte längre till för att detaljhandeln ska komma åt de attraktiva varumärkena och kunna hitta prisnivåer som fungerar i konsumentledet. Lösningen heter nordiska inköpsbolag. Arkitekten bakom Nordic Optical Alliance, som bolaget heter, är Optiserves VD, Anders Åhrlin. Bolagets förkortning blir NOA och det var ju han som räddade alla djuren från syndafloden, säger Anders Åhrlin. NOA kommer att få sitt säte i Upplands Väsby utanför Stockholm och räknar med en omsättning i konsumentledet på cirka 2 miljarder svenska kronor och omfatta nästan 500 butiker i de fyra länderna. Det stora klippet för Anders Åhrlin och NOA är att man lyckats få med sig en stor finländsk kedja i samarbetet. Tähti Optikko Group omfattar 128 butiker och ägs av den finska jättekoncernen Kesko som äger eller är agent för en uppsjö av varumärken och detaljhandelskedjor i Finland. Mest känt i Sverige är kanske byggvaruhuset K-rauta och möbeldetaljisten Asko. Den finska optikermarknaden karaktäriseras av många små butiker och har hittills varit svår att få med på det nordiska tåget. Frågan är hur Tähtis vägval påverkar de inhemska konkurrenterna och om det öppnar för samarbeten med andra kedjor? Det är inte osannolikt att fler affärer med östlig riktning är att vänta. MOTIVEN FÖR BILDANDET av NOA är identiska med hur Pearl, Profiloptik och Synsam resonerar. Vi måste se Norden som en gemensam marknad, säger Anders Åhrlin. För att stå starka i framtiden måste vi få upp de samlade volymerna. OPTIK 6 7/2006

16 Anna Karin Dahl, vice VD i Optiserve och Anders Åhrlin, VD i samma bolag har bildat ett nordiskt inköpsbolag tillsammans med danska, norska och finska optiker. Förutom Optiserve och Tähti Optikko står också danska Opto Gruppen och norska C-Optikk bakom det nya bolaget. SAMTLIGA LEVERANTÖRSAVTAL kommer att sägas upp och omförhandlas. Men om det får några omedelbara konsekvenser för butikernas sortiment är för tidigt att säga något om. Helt klart är att det blir en hårdare central styrning av sortimentet. Syftet med det nya bolaget är att ge befogenhet till det nya bolaget att för de samverkande optikkedjorna exklusivt företräda, förhandla och teckna avtal med ett begränsat antal distributörer och producenter gällande försäljningsprodukter inom produktområdena glasögonbågar, solglasögon, glasögonglas och kontaktlinser med tillhörande skötselprodukter eller andra produkter och tillbehör som gemensamt kan beslutas inom bolaget, skriver NOA i ett pressmeddelande Optiserve har länge flirtat med Synologens butiker om en sammanslagning av de två kedjorna. Den inviten kvarstår även efter den senaste nordiska affären. Men det kan bara handla om en sammanslagning. Alla andra typer av samarbeten är uteslutna, säger Anders Åhrlin. Ett av de ingående nordiska bolagen, norska C-optikk arbetar idag under ett gemensamt varumärke i Norge. Frågan om Optiserve i framtiden också tänker sig en gemensam profil mot konsument är fortfarande öppen. Den 25 augusti håller Optiserve bolagsstämma och det är inte osannolikt att det då kommer ett beslut om vilken väg man väljer att gå. OPTIK 6-7/

17 BORG -jubilar som gör Den sjätte juni fyllde tennislegenden Björn Borg 50 år. Trots att det var ett kvarts sekel sen som han la sitt tennisracket på hyllan är hans varumärke starkare än någonsin. Särskilt tydligt syns det i försäljningen av kläder och accessoarer i hans namn. 16 AV ANNA AHLSTRAND 1984, VID 26 ÅRS ÅLDER, drog sig Björn Borg tillbaka från tennisen. Redan året därpå startade han företaget Björn Borg Design Group. Affärsidé: att sälja kläder under sitt eget namn. Först pekade alla kurvor uppåt, men efter en turbulent tid med misslyckade affärer försattes bolaget i konkurs. Borg drog sig undan från affärslivet och valde istället att licensiera ut sitt varumärke. En lyckad affär visade det sig. Hans namn har för länge sedan levererat mer än vad han spelade in under hela sin tenniskarriär. Sedan 1997 är det företaget Worldwide Brand Management som har de exklusiva rättigheterna till varumärket. Den senaste kvartalsrapporten visade på en försäljningsökning på 56 procent och på börsen har aktien rakat i höjden. Idag finns märket hos 3500 återförsäljare på sex marknader: Sverige, Norge, Danmark, Finland, Holland och Belgien. Lanseringar planeras i Tyskland i september och i England till slutet av juni i samband med Wimbledon förstås! Produktsortimentet har utökats till en fullständig klädkollektion för både män och

18 lysande affärer

19 kvinnor, skor, väskor, parfymer och glasögon. Nyckelorden för alla produkter är sporty, sexy, stylish och comfortable. GLASÖGONEN SOM UTGÖR sex procent av omsättningen lanserades Ego Optiska International har haft licensen från första början. Glasögonen ligger inom modesegmentet och ögonformerna följer de aktuella trenderna. Kollektionens originalitet ligger mycket i detaljerna, där logotypen och tennisbollen är ständigt återkommande element. Materialen som används är titan och acetat och färgerna är starkare än hos de genomsnittliga glasögonen. Bågarna går också ofta i mönster som matchar klädkollektionerna. Än så länge finns bara oftalmiska kollektioner, men under 2008 finns planer att lansera solglasögon. 18 OPTIK 6 7/2006

20 REINVENT YOUR COLOR BUSINESS WITH NEW FRESHLOOK ONE-DAY NYA Freshlook One-Day erbjuder samma goda funktion och jämförbar komfort som Focus DAILIES, kombinerat med det attraktiva utseendet hos Freshlook Colorblends - allt till ett pris som är klart intressant för konsumenten. FRESHLOOK ONE-DAY PRODUKTFAKTA Nelfilcon A material Focus DAILIES LIGHTSTREAM TECHNOLOGY, Design med trekurvig främre och bakre yta 13.8 mm diameter, 8.6 mm baskurva 69% vattenhalt 0.00 till i 0,25 steg (ej -0,25) Tillgängliga färger: blå, grön, hazel och grå *CIBA Vision data on file 2005 På CIBA Vision förstår vi att dagens unga människor älskar att använda färger för att uttrycka olika delar av sin personlighet. Därför har vi utvecklat NYA FreshLook One-Day färgade endagslinser. De låter dina kunder experimentera med sin ögonfärg utan att binda upp sig för månadslinser. Och de är idealiska för förstagångsanvändare och för tilfälligt bruk - det perfekta sättet för dig att ta del av denna enorma nya marknad. Om du vill ha mer information eller prova de nya linserna, ring CIBA Visions kundtjänst , eller din CIBA Vision representant. SE 4021 F CIBA Vision2006

21 Avslutning på Andra årskullen avgångsstudenter tog sin optikerexamen 2 juni på optikerprogrammet på Högskolan i Kalmar, HIK. Traditionen att hålla examensceremonin på Kalmar slott är en trevlig och minnesrik dag för såväl studenterna själva som deras nära och kära. TEXT OCH FOTO: PAUL FOLKESSON 20 OPTIK 6 7/2006

22 Skalmar slott DET OBLIGATORISKA GRUPPFOTOT på slottstrappan blir ett kärt minne att se tillbaka på när några år har gått. Visserligen sken solen i kapp med de nybakade studenterna men vinden var lite mer kärv. Det kändes som om hela Kalmarsund var på väg in mellan slottsvalven. Men gruppfoto blev det även om de som höll flaggorna fick kämpa lite extra. Ceremonin inleddes med att alla tågade in bakom svenska flaggan och HIKs egen flagga. De i vänstra ledet började med vänster fot och högra ledet med höger fot. Här har försvaret missat en ordningsam person i Åsa Wågman som skötte uppställning och avmarsch. I täten gick prefekt Håkan Hallmer och programansvarig Peter Gierow. Sedan följde lärare och OPTIK 6 7/

23 Svensk Optometri ska vara Europas bästa Rebecka Despotoska framröstad som bästa kurskamrat. stipendieutdelare samt sist men dock dagens huvudpersoner och viktigast, alla studenter. Väl uppe i slottskapellet satt redan anhöriga på plats. Studenterna fick plats på ena sidan av talarpodiet och vi andra på andra sidan. Programmet för dagen var minutiöst och varvades av och till med musik av en grupp ungdomar från Gymnasieskolans grupp med musiktillval åk 2. Prefekt Håkan Hallmer inledde med att tacka för det goda samarbetet med och det stora stödet av Optikerförbundet, han tackade leverantörsföretagen, studenterna, uppträdande musikelever samt studenternas anhöriga. Därefter höll programansvarige Peter Gierow ett tal om tankarna kring hur utbildningen formas av dem som är inblandade i densamma och sedan följde läraren Catarina Ericson som berättade om ljusglimtar från denna speciella grupps studenttid. Efter ett musikaliskt framträdande vidtog så stipendieutdelningen. Denna delades också av med musik varefter undertecknad sade några förhoppningsvis kloka ord att ta med sig med förankring i Optikerförbundets arbete inför framtiden. Optikerförbundet passade också på att dela ut ett resestipendium till programansvarige Peter Gierow. Stipendiets syfte är att hjälpa till att utveckla Optikerprogrammet på HIK i Europeisk riktning. Med Optikerförbundets vision att Svensk Optometri ska vara Europas bästa vill vi med stipendiet bidra till utbildningens utveckling på HIK mot denna vision. Ytterligare stipendieutdelning följde och programmet hölls väl tidsmässigt så vi kunde alla tåga ut före tidsschema. Utanför borggården men innanför slottets murar fortsatte så examensfirandet för studenterna med släkt och vänner. Positivt intresse för optikerutbildningen För några år sedan märktes en nedgång i antalet sökande till optikerprogrammet. Optikerförbundet vidtog ett omfattande arbete med information till studievägledare med flera som kan tänkas ha en roll i upplysningen av sökande studenter. Bl a finns fortfarande länken på Optikerförbundets hemsida och förbundet har också informerat om den brist som finns i yrket på utbildad arbetskraft under överskådlig tid. Men trenden vände redan innan HIK startade upp sin utbildning 2002 och har fortsatt i positiv riktning. För senaste perioden har optikerprogrammet på Karolinska till sina 50 platser 113 sökande som första hand, 87 som andra val och 49 som tredje, totalt 457 sökande på de femtio platserna. För Kalmars del finns 30 platser och till dem har 111 sökt som första hands val, 66 som andra och 24 som tredje hands val, totalt 333 sökande till de trettio platserna. Det ger för Karolinska 2,3 sökande per plats som första prioritet och för Kalmars del 3,7 sökande på varje plats som första hands val. Intagningspoängen vet vi först senare för årets sökning, men för fjolårets ansökningar landade intagningspoängen slutligen på 16,60 för optikerprogrammet på KI och på 16,79 för HIK. 22 OPTIK 6 7/2006

24 Stipendiater 2006 Kristin Arvidsson: Bokstipendium för Bra arbete för studenternas trivsel av St Lucia Gille Rebecka Despotoska: Bokpremie för Bästa praktiska tentor år 3 av St Lucia Gille Elin Ek Svensson: Resestipendium till BCLA för Bästa kontaktlinstenta av Synsam Kristoffer Ahlin: Bästa Kliniker under år 3 av Synologen Louise Johansson: Resestipendium för Bästa examensarbete av Essilor Louise Johansson: Resestipendium för Elev som hållit jämn hög nivå genom alla år i Optometriska kurser av Hoya Carola Emanuelsson: Resestipendium Ansökan med bra förklaring av BBGR Priya Kara: Stipendium av SKLF Elin Ek Svensson och Victoria da Silva Andersson: Resestipendium av Specsavers Blic Rebecka Despotoska: Stipendium framröstad som Bästa kurskamrat utdelas av Zeiss Johanna Olsson och Karin Lennartsson: Bästa ökning i resultat från år 1 till år 2 av Mårtensson optik Catarina Ericson: Resestipendium av Specsavers Blic Peter Gierow: Resestipendium av Optikerförbundet. Prefekt Håkan Hallmer tackade Optikerförbundet, leverantörsföretagen, studenterna, uppträdande musikelever samt studenternas anhöriga års stipendiater. OPTIK 6 7/

25 Optikerexamen på KI Optikerprogrammet hade sin årsavslutning och optikerexamen den 9 juni i strålande solsken. Programdirector Rune Brautaset höll ett välkomsttal med utgångspunkt i ackommodation och vergens utan att nämna ordet fixationsdisparitet en enda gång. FREDRIK KÄLLMARK HÖLL även detta år ett humoristiskt tal denna gång om flugor och forskning. Sigbjörn Olofsson höll även detta år ett inte fullt så humoristiskt tal. Även denna gång med utgångspunkt i Optikerförbundets och Optikbranschens visioner om att Sverige skall ha Europas bästa optometri. Det är dit vi siktar och det skall till ett antal mått och steg för komma dit. Sigbjörn gjorde följande noteringar: Ökad kvalitet och kvantitet i den optometriska forskningen är grunden. Därför satsar branschen genom paraplyorganisationen Optikbranschen årligen miljonbelopp på att lärare i optometri parallellt med undervisningen skall forska på procent av arbetstiden. Det medför att studenterna får nästan dubbelt så många lärare i optometri än eljest, vilket nog har varit till fördel. Miljonbeloppen kommer från kedjorna och, genom annonsering i OPTIK, leverantörerna. Studenterna är medlemmar i Optikerförbundet och får därigenom bl a branschtidningen OPTIK. I det fortsatta yrkeslivet fortsätter studenterna som medlemmar i Optikerförbundet och får på det sättet tillgång till fort- och vidareutbildningssystemet, som är Optikerförbundets ena huvuduppgift. Den andra är yrkesutvecklingen. I år kommer mer att hända än på länge. Regeringen har på Optikbranschens och Optikerförbundets initiativ uppdragit åt Socialstyrelsen att utreda om nuvarande regler för bl a synundersökning och synhjälpmedel är ändamålsenliga och tillräckliga. Utredningen skall vara klar i år. Vår utgångspunkt är att ytterliggare flytta fram positionerna för yrket och därmed branschen. Vi skall nå den gemensamma standard som växer fram genom Europeiska diplomet. En svensk optiker skall vara välkommen att arbeta överallt i Europa. Så är det inte nu. Vi får draghjälp genom den s k Bolognaprocessen, som kräver nya utbildnings- och kursplaner för all akademisk utbildning däribland Optikerprogrammet. Det blir därmed en större utbildning genom större yrkesinnehåll än för närvarande. Och fortsatt lärande kommer att bli än viktigare för nya leg optiker och efterkommande generationer optiker. Så välkommen årets leg optiker och optikerstudenter i årskurs 3 gratis - till första bästa tillfälle; Optometridagen den 7 oktober 2007 på Norra Latin i Stockholm. Välkommen även till Ert yrkesliv i optikbranschen. Den behöver Er! Se också sidan 54. Stipendiater 2006 Essilors stipendium ( kr) för bästa examensarbete utdelades av Hans Widahl till Anna Maria Andersson. Optileks stipendium ( kr) till kursettan utdelades av Henrik Nääs (f d Jansson) till Markus Gustafsson. S:ta Lucia Gilles bokpremier utdelades av Sören Mattissen och Åke Bergman till Rebecka Carlsson, Helene Denize och Christina Åkerstedt. Bengt Qvists Minnesfonds premium för bästa eleven i årskurs två utdelades av Sten Lutteman till Anna Lena Åblad. Rune Brautaset harangerade Camilla Berntsson för att ha genomfört en alldeles speciell studieinsats. Hoya Lens stipendium till studentföreningen Kaustika (5 000 kr) utdelades av Martin Lingvall och Per Eriksson till föreningens ordförande Jan Johansson samt dess resestipendium för lärare till Maria Nilsson, som åker till en vetenskaplig konferens i USA för att presentera egna forskningsresultat. Synsams resestipendium för deltagande i BCLA 2007 tillsammans med Synsam utdelades av Gunnar Harbom till Yvonne Engström. BBGR:s resestipendium utdelades av Jan Tukler till Martin Wallin. Specsavers Blic:s resestipendium utdelades av Jimmie Semberg för studenter till Helena Moschovidou (deltagande i BCLA) och för lärare till Maria Nilsson (studiebesök vid optikerprogrammet i Houston, Texas). Sveriges Kontaktlinsförenings stipendium ( kr) utdelades av Kurt Östlund till Carolin Jarkö. Zeiss stipendium för Bästa kurskompis (kikare eller kamera med Zeissobjektiv) utdelades av Thomas Kinnari till Camilla Lindberg. Elevernas pedagogiska pris Årets lärare utdelades, efter omröstning bland studenterna, av Maria Johansson och Victoria Gillberg till Peter Unsbo, som bl a inspirerar till nytt lärande, är lyhörd och lever sig in i situationer som styr studenterna. 24 OPTIK 6 7/2006

26 Tydliga mål för nybakade optiker Optikbranschen skriker efter optiker. Optik låter tre nyutexaminerade optikerstudenter berätta om sina studier och tankar om framtiden. Emma Stragne SER MAN TILL EMMA STRAGNEs bakgrund kanske det ter sig naturligt att hon blev optiker. Hennes föräldrar har en optikbutik i Sollentuna utanför Stockholm. Och hon har följt med sin mamma till SOLF-mässan många gånger på jakt efter nya glasögonmodeller. Men när man sen hör henne berätta hur hon gjorde sitt val känns det inte lika genomtänkt. Jag satt och bläddrade i en yrkeskatalog och avfärdade yrke efter yrke. När jag kom till optiker frågade jag mig själv varför jag inte ville bli optiker. Jag kom fram till att det var för att pappa var det. Sen konstaterade jag att det var en dålig anledning. Även om hon fortfarande inte riktigt trodde på att det skulle bli optik i slutändan sökte hon till optikerutbildningen. Under vistelsen i sommarhuset på Öland ringde en tjej från Högskolan i Kalmar för att välkomna henne till skolan. På ett så vänligt mottagande var det ju svårt att tacka nej. Och när hon sen mot alla odds fick en lägenhet trots att lägenhetsförmedlarna skrattat henne rakt i ansiktet och sagt att det var omöjligt att ordna på så kort tid ja då kändes det som ödet gjort valet åt henne. Det var optik som gällde. - Jag tänkte, om jag inte trivs så hoppar jag av. Men så rullade tre år bara på och jag trivdes sjukt bra, säger hon med eftertryck. När det efter tre år var dags att lämna Kalmar grät hon i många timmar berättar hon. Framförallt för att så många vänner försvinner. Inte de närmaste vännerna, för de håller man kontakten med, utan de som man bara hejar på på stan. Men också för att hon trivts så bra i sin lägenhet och i Kalmar. Kalmar är en småstad, men den är levande året om. Jag har inte saknat någonting. Jag skulle kunna flytta dit. Det bästa med studierna har varit sammanhållningen i klassen tycker Emma. Hon kände sig hemma på en gång. Hon tror delvis att det beror på att de flesta kom från en annan stad och är intresserade av att knyta nya kontakter. Det var också en av anledningarna till att hon sökte till Kalmar och inte till Stockholm. I storstäder fortsätter studenterna att umgås med sina gamla vänner. Det är tydligt att det är kundkontakten som Emma gillar med yrket. Inte de akademiska bitarna med uppsatsskrivande. Under utbildningen var det roligaste momentet praktiken hos optiker och ögonsjukhus. Och på frågan vad som karakteriserar en bra optiker betonar hon att man ska ta sig tid för varje patient. Att varje patient är unik och att undersökningen inte får gå för mycket på rutin. När man slutar intressera sig för patienten så tappar man patienten ur fokus. Och patienten måste vara i fokus det är ju ett vårdyrke. Det talas mer och mer om att man ska sälja hit och dit och effektivisera undersökningar för att spara pengar, men jag ser det inte så. Den personliga kontakten är viktig. I framtiden hoppas hon kunna gå ner på deltid för att kunna ägna mer tid åt sin stora passion: att showa. Ända sedan Emma var två har hon sjungit i kör och efter gymnasiet gick hon en musikalutbildning. Hon har också arbetat med att underhålla gäster på hotell med dans, sång och spex. Tills vidare är det dock optik på heltid som gäller. Direkt efter examen började hon jobba i på Ögonkontakten i Sollentuna, föräldrarnas affär där hon för övrigt är delägare. Namn: Emma Stragne Ålder: 25 Titeln på examensarbetet: Provbågen - gammalmodig eller oumbärlig? Huvudsakliga fynd: Syftet var att undersöka om olika refraktionsresultat beror på vilken metod som använts eller på optikern.25 patienter undersöktes på tre olika sätt; monokulär refraktion och binokulär refraktion i foropter samt binokulär refraktion i provbåge. Resultaten visade att olika refraktionsmetoder ger olika resultat. Det beror på att många har en dold skelning(cyklofori) som är beroende av binokulärseendet, att patienter ofta sitter i en konstlad ställning bakom foroptern samt att ackommodationen är beroende av binokulärseendet. OPTIK 6 7/

27 Sofia Zachrisson SOFIA ZACHRISSON VISSTE att hon ville jobba med människor och hjälpa dem på något sätt. Läkarutbildningen var alldeles för lång, så tre år på optikerutbildningen kändes mer lagom. Hon kommer från Nässjö i den småländska myllan och har egentligen sagt att hon aldrig ska flytta till Stockholm inte en chans. Men när hon väl blev antagen till huvudstaden tänkte hon varför inte? Så här i efterhand kommer hon att sakna en hel del. Jag tycker om Söder, skärgården och alla parker och uteserveringar där man ser folk. Hemma sitter alla i sina trådgårdar och man får sällan se dem. Hon kommer att sakna det sociala kring studierna också. Att hänga i soffan på skolans kafé. Man blir som en familj här. Vi har ju i princip bara de här lokalerna, kaféet och pubkvällarna. Och det sociala har hon haft ett stort ansvar för i egenskap av ordförande för studentföreningen Kaustika. Det handlar mycket om trivsel säger hon. Att fixa trevliga kvällar och fester och ha hand om insparken. Det roligaste med själva studierna var kontaktlinskursen. Det var konkret och något man vet man kommer att arbeta med. Hjärnans anatomi är inte lika relevant när man ska bli optiker. Det var därför hon valde att göra ett examensarbete med inriktning på linser också. Överhuvudtaget vill hon ha mer praktiska arbete med linser under utbildningen. Men överlag tycker hon ändå att det inte varit så mycket råplugg på optikerutbildningen - just tack vare de praktiska momenten. Jobbigast var ettan eftersom det var så mycket teoretiska kurser då. Särskilt krävande var optiken eftersom man fick räkna så mycket då. Efter examen väntar sommarjobb hos en optiker, Optik och form i Jönköping. Sen får hon se. Det viktigaste på en framtida arbetsplats för Sofia är att kunna erbjuda kunderna bästa möjliga kvalitet på bågar och glas och kontaktlinser. Själv månar hon om patientkontakten i sin yrkesroll. Att lyssna och förstå problemet, så att patienten går hem nöjd. Namn: Sofia Zachrisson Ålder: 23 Examensarbetets titel: Endagslinsers påverkan på ögat Huvudsakliga fynd: Endagslinser påverkar inte ögat så att refraktionen ändras, därför kan man utföra en pålitlig synundersökning för glasögon direkt efter användande av endagslinser. Martin Wallin MARTIN HAR ARBETSFÖRMEDLINGEN att tacka för sitt yrkesval. Från början ville Martin bli ingenjör och provade på att jobba ett tag i byggbranschen. Men det var inte hans grej. När han sen skulle söka sig vidare föreslog Arbetsförmedlingen ett jobb på Rodenstock. Han hade ingen aning om att de höll på med optik egentligen. Först jobbade han som maskinoperatör för en vakuumkammare som lägger antireflex på glasen. Därefter hamnade han i inslipsverkstaden och slipade glas. Efter två år blev han mätt på det han gjorde och ville gå vidare. Men samtidigt lockade branschen. Alltså sökte han till optikerutbildningen. När han ser tillbaka på utbildningen säger han att det varit slitsamt, men i varierande grad: Ettan var ganska jobbig, tvåan var väldigt jobbig, men trean var rena semestern om man jämför med de andra åren. Vi hade mycket tentor i tvåan. Det var krävande. Linskursen och examensarbetet i trean var inte lika farliga. Det kanske hänger ihop med att han tyckte att linskursen var det roligaste med utbildningen. Martin Wallin skiljer sig från majoriteten av studenterna på optikerutbildningen. Han har nämligen aldrig behövt några synhjälpmedel själv. Det gjorde linskursen extra rolig. Det var nytt. Jag hade aldrig prövat linser. Överhuvudtaget tycker jag att det är roligare med kliniskt arbete, att arbeta med biomikroskop till exempel. Statistiken var ingen favorit, men å andra sidan var det bara två poäng. Och statistik kanske inte är viktigaste när man ska jobba som optiker. Martin tycker själv att en bra optiker är någon som fokuserar på att hjälpa kunden: En bra optiker gör sitt bästa för kunden både vad gäller undersökning och korrektion. En bra optiker erbjuder olika alternativ. Vad gäller den närmaste framtiden känns den ganska utstakad. Efter examen flyttar Martin hem till Uppsala från lägenheten på Norr Mälarstrand där han varit inneboende under studietiden. Där har han fått fått en provanställning på Synsam som förhoppningsvis övergår i en fast tjänst. Någon gång vill Martin jobba på en ögonmottagning på sjukhus också, men det ligger lägre fram i tiden. Men allra först blir det en månads ledighet: Det blir nog ganska mycket fotboll. Nästan varje dag kan jag säga. Namn: Martin Wallin Ålder: 24 Examensarbete titel: Närseende och läsutveckling Huvudsakliga fynd: Syftet med denna studie var att ta reda på om det fanns ett samband mellan närinställningsfunktion och läsutveckling (LUS) hos barn i mellanstadiet. Försökspersonerna (65 stycken) var mellan 9-10 år. Konvergensnärpunkts-, ackommodationsvidds- och närvisusmätning gjordes och jämfördes med LUS (läsutvecklingsschema) värdet. Resultatet av studien visade att närinställningsfunktionen hos försökspersonerna varierade från svag till mycket god, men inget statistiskt säkerställt samband mellan några ögonfynd och barnens läsutveckling kunde konstateras. OPTIK 6 7/2006

28

29 branschplock Redaktör: Anna Ahlstrand Optiker bakom gör om mig -program Nederländska optiker har hittat en ny marknadsföringskanal i gör om mig -programmet Looking Good. Tv-programmet har en miljon tittare varje vecka och efter showen får programmets egen sajt tusentals besökare. På sajten kan tittarna bland annat läsa om de senaste glasögontrenderna och få detaljer om de glasögonmodeller som kandidaterna haft på sig. Hur mycket rätt glasögonmodell betyder för utseendet framgår tydligt av före - och efter -bilderna från programmet. Programmet finansieras av oberoende optiker i samarbete med hårfrisörer och modebutiker, men beräknas generera publicitet värd flera miljoner euro. Astmamediciner ger grå starr hos äldre Personer över 65 år ökar risken för att utveckla grå starr om de tar kortisonliknande mediciner, så kallade inhalerade kortikosteroider, mot astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom. Den slutsatsen drog en grupp kanadensiska forskare efter att ha kartlagt över personer med de aktuella diagnoserna i en sjukvårdsdatabas i en av Kanadas provinser. Forskarna fann en 24-procentig ökning av risken för att utveckla grå starr för patienter som tog en normal daglig dos av medicinen. Linsernas Pricerunner Den nya prisjämförelsesajten alltomlinser.se erbjuder den bredaste prisjämförelsetjänsten för kontaktlinser som finns i dagsläget. Den visar information och priser från både de stora och välkända återförsäljarna såväl som de mindre. Smyglanseringen ägde rum i början av 2006 och beskrivs som linsernas pricerunner.se. Sajten grundades i och med den stora försäljningsökningen av kontaktlinser på nätet, en undersökning gjord av Handelns Utredningsinstitut visar en ökning på 34% på bara ett par år. Dessutom spår 87% av Internethandlarna en fortsatt ökning. När vi tog fram denna tjänst så var användaren och användbarheten i fokus. Vi tror att de samarbeten vi lyckats knyta är lite utav ett kvitto på att vi lyckats komma en bra bit på vägen i vårt mål att leverera den bästa och mest användbara tjänsten när det gäller att hitta bra och billiga linser på nätet, säger Erik Holm som är en av grundarna till alltomlinser.se. Holm vet att det alltid har funnits mycket information om kontaktlinser på Internet. Men man har antingen hittat priser utan förklaring, eller vice versa. Enligt Holm är sajtens syfte helt enkelt att knyta ihop all lös information som länge funnits på Internet. ILLUSTRATION ANDREAS OLOFSSON 28 OPTIK 6 7/2006