Tid eller pengar? Time or money? Jens Salander

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid eller pengar? Time or money? Jens Salander"

Transkript

1 Malmö Högskola VT 2011 Miljövetenskap Tid eller pengar? - En kvalitativ studie av fem heltidsarbetande ex-studenters upplevelser och tankar kring tid, ekonomi och arbetstid. Time or money? - A qualitative study of five fulltime working ex-students experiences and thoughts on time, economy and working time. Jens Salander Handledare: Ebba Lisberg Jensen

2 Sammandrag Fortsatt stigande konsumtionsnivå i redan rika länder har negativa konsekvenser för miljön, ger mycket marginella välfärdseffekter och är en orsak till ett allt högre tempo i samhället. Ekonomisk tillväxt kan användas i syfte att höja inkomst- och konsumtionsnivå eller för att förkorta arbetstiden. Ur miljösynpunkt skulle det vara positivt med ett större fokus på tidsbaserad välfärd framför ständiga ökningar i materiell standard. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med fem nyligen examinerade studenter angående deras nya situation som heltidsarbetande. Hur upplever de sin förändrade ekonomiska och tidsmässiga situation och hur tror de att deras livssituation skulle påverkas av minskad arbetstid? Resultatet visar att informanterna upplever höjd inkomst som positivt och minskad fritid som en negativ effekt av heltidsarbetet. De tror att det skulle vara positivt för deras livskvalitet att arbeta mindre och de uttrycker en vilja att arbeta mindre. Strukturen på arbetsmarknaden samt lägre inkomst upplevs som de största hindren angående informanternas möjlighet att gå ner i arbetstid. Abstract Further rising level of consumption in already rich countries have negative environmental consequenses, gives very mariginal effects on welfare and is a cause of a rising pace in society. Economic growth can be used to rise income- and consumptionlevel or to shorten working time. From an environmental point of view it would be positive with a greater focus on time-based welfare rather than continuous rising material standard. This study is based on qualitative interviews with five recently graduated students about their new situation as full-time workers. How do they experience the changes in their economical and temporal situation and what are their thoughts on how their life circumstances would change if they shortened their working days? The result shows that the informants regard higher income as a positive and decreased free-time as a negative aspect of full-time work. They think it would be positive for their quality of life to work less and they express intentions to work less. The stucture in the labour market and lower income is experienced as the biggest impediments regarding the informants possibilities to reduce work time.

3 Innehållsförteckning Kapitel 1 Inledning Inledning Syfte Frågeställning 7 Kapitel 2 Bakgrund Introduktion till ämnet Arbete ur ett historiskt perspektiv Arbetstidsförkortning Tillväxtens valmöjligheter Arbetstidsförkortningar i Sverige under 1900-talet Individuell arbetstidsförkortning Produktivitet, inkomst och arbetstid sedan 70-talet Arbetstidsförkortning som miljöåtgärd Från knapphet till överflöd Inkomst, konsumtion och miljöpåverkan Inkomsten föder konsumtionen Levnadsstandard och lycka Från behov till begär Minskad livstillfredsställelse trots ökad konsumtion Varför leder inte ökad konsumtion till ökat välbefinnande i rika länder? Tilltagande knapphet på tid Fler varor på kortare tid Tidens tempo Tid och inkomst Tidsmässig välfärd 20 Kapitel 3 Metod Kvalitativ metod Intervjumetod Val av informanter Denna studies specifika urval Motivering av urvalsgrupp 23

4 3.6 Intervjuernas praktiska genomförande Analysmetod 24 Kapitel 4 Resultat och analys Informanternas upplevelser av deras förändrade ekonomiska situation Pengar ger trygghet Pengar ger frihet Informanternas upplevelser av deras förändrade tidsmässiga situation Informanternas tankar angående kortare arbetstid Positiv inställning till kortare arbetstid Ekonomiska förutsättningar för kortare arbetstid Förväntad framtida levnadsstandard Att äta kakan men ändå ha den kvar Den lagliga rätten som förälder Situationen på arbetsplatsen Effektivare arbetstid Slutsatser 37 Källförteckning Bilaga 1: Intervjuguide

5 Kapitel 1 - Inledning 1.1 Inledning Varför är arbetstidsfrågan en miljöfråga? Sambandet mellan arbetstid och miljöpåverkan kan vid första anblick inte te sig helt solklar. Frågan måste därför förklaras ur ett större sammanhang. Arbetstidsfrågan handlar i grund och botten om tillväxt och om hur samhället väljer att använda tillväxten - för att öka konsumtionen eller för att minska arbetstiden (SOU 2002:6). Under det senaste seklet har arbetstiden minskat med ungefär en tredjedel samtidigt som produktionen niodubblats. Merparten av tillväxten har alltså använts för att öka vårt materiella välstånd (Sanne, 2010). Detta har gett de allra flesta svenskar möjlighet att tillfredsställa sina grundläggande behov. Tillväxten har därför varit avgörande för skapandet av mänsklig välfärd (Eklund, 2007). Samtidigt finns det mycket som tyder på att tillväxtens välfärdseffekter avtar när ett högt materiellt välstånd väl har uppnåtts. Många forskare menar att ökad ekonomisk tillväxt i rika samhällen till och med kan ha negativa välfärdseffekter (Jackson, 2010; Picket & Wilkinson, 2009; Sanne, 2010, Fuerher, 2010). Tre grundläggande dilemman kan urskiljas med den nuvarande utvecklingen: Den ständigt ökande produktionen och konsumtionen leder till stora påfrestningar på planetens ekologiska system. Mycket lite tyder i nuläget på att detta enbart kan åtgärdas genom förändringar av tillväxtens innehåll, så kallad grön tillväxt (Jackson, 2011). Ökningar i materiell levnadsstandard i rika samhällen skapar väldigt marginella välfärdseffekter, om ens några. Dessa välfärdseffekter är inte proportionella med dess negativa påverkan på planetens miljö (Sanne, 2010). Det ökande materiella välståndet leder till en allt mer tilltagande knapphet på tid. Samhällets uppskruvade tempo har påtagligt negativa välfärdseffekter i form av ökad psykisk ohälsa, stress och utbrändhet (Fuerher, 2010). I grund och botten handlar detta om ekonomi, dvs hushållning med knappa resurser. Den nuvarande utvecklingen leder till ett omfattande resursslöseri när stora mängder resurser används för att öka ett materiellt välstånd som visat sig ha små positiva välfärdseffekter. Sociologen Paul Fuerher 5

6 sammanfattar problemet med att...denna utveckling inte bara skapar förutsättningar för ett gott liv utan också betingar ett högt pris i form av såväl sociala som ekologiska påfrestningar (Fuerher, 2010, s.16) Ekonomen och samhällsdebattören Christer Sanne (2010) menar att det faktum att en stor del av våra liv tillbringas på arbetet innebär att vi får mindre tid över till andra värden som visat sig verka positivt för vårt välbefinnande utan att tära på planetens miljö. Exempel på detta menar han vara t ex goda relationer, en meningsfull fritid och möjligheten att utveckla våra kreativa färdigheter. Dessa delar av våra liv kräver mycket resurser i form av tid men desto mindre resurskrävande konsumtion de kostar alltså i regel väldigt lite, om ens något. De flesta undersökningar i västvärlden visar att en större del av befolkningen skulle föredra minskad arbetstid framför högre lön och ökade materiella resurser (Fuerher, 2010). Ur miljösynpunkt skulle det vara positivt med en förändring av samhällets och individens strävan mot ökad materiell rikedom till förmån för andra, icke-materiella och tidskrävande värden. Sanne (2010) menar att minskad arbetstid skulle leda till minskade utsläpp och minskad resursförbrukning samtidigt som det skulle ge människor större möjligheter att bestämma över sin egen tid. 6

7 1.2 Syfte Studenter lever under sin studietid med relativt låg levnadsstandard samtidigt som de har mer fritid än genomsnittet. När de sedan börjar heltidsarbeta får de markant högre inkomst, ofta mer än dubbelt så hög som tidigare, samtidigt som deras tillgång till fritid minskar drastiskt (Sanandaji & Wallen, 2010). Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem examinerade studenter undersöka hur de upplever förändringen i livsvillkor efter att de börjat heltidsarbeta, både vad gäller tid och ekonomi, samt hur de ställer sig till möjligheten att minska sin arbetstid. 1.3 Frågeställning Studien utgår från följande frågeställningar: Hur upplever informanterna att den ekonomiska levnadsstandarden respektive den tidsmässiga situationen har förändrats efter att man börjat arbeta heltid? Vad anser informanterna skulle vara positivt respektive negativt med att gå ner i arbetstid? Vilka hinder och möjligheter finns för dem att minska sin arbetstid? 7

8 Kapitel 2 - Bakgrund 2.1 Introduktion till ämnet Den kraftiga ekonomiska tillväxt som tog fart med industrialismens spridning resulterade i markant förbättrade materiella livsvillkor för miljoner människor. En framtid när alla människors grundläggande behov skulle vara tillfredsställda kunde skönjas vid horisonten. Utvecklingen blev också sådan att nästan alla i den rika världen nu kan leva ett bekvämt och materiellt rikt liv (Schön, 2010). Sanne (2010) beskriver hur den teknologiska utvecklingen gav upphov till drömmar om att människan en dag skulle få undslippa arbetets börda. De enorma produktivitetsökningar som blev resultatet av den teknologiska utvecklingen gav ett löfte om att allt mindre arbete skulle krävas för att ge människor trygga och goda livsvillkor. Denna utveckling förutspåddes i början av 1900-talet av ekonomen John Maynard Keynes. Han ansåg att produktionsproblemet snart skulle vara löst och att vi skulle behöva lägga allt mindre tid på arbete för att tillgodose våra behov. Produktionseffektiviseringarna skulle istället för att ge oss mer och mer varor, istället ge oss allt mer fri tid att förfoga över. Keynes trodde att hans barnbarn bara skulle behöva jobba tre timmar om dagen (Keynes, 2008 s.23). Vi som lever nu kan se att Keynes hade rätt angående produktiviteten som har mångdubblats. Trots det tycks det inte finnas någon ände på den mängd arbete som måste utföras. Sociologen Roland Paulsen (2010) menar att teknologiska framsteg har medfört att behovet av arbete aldrig varit mindre än nu. Trots det jobbar vi mer idag än vad vad vi gjort under större delen av mänsklighetens historia. Produktionseffektiviseringarna har således i första hand inte använts till att förkorta vår arbetstid utan har istället inriktats på att öka den samlade produktiviteten. De ständiga produktivitetsökningarna har svalts av en ständig ökning av vår konsumtion och vår materiella levnadsstandard (Paulsen, 2010). 8

9 2.2 Arbete ur ett historiskt perspektiv Paulsen (2010) menar att det förekommer en allmänt spridd uppfattning att människans liv genom historien har varit ett ständigt arbete från morgon till kväll. Vi har slitit för brödfödan i vårt anletes svett och den industriella kapitalismen har sedan, i den mån det varit möjligt, befriat oss från arbetets börda. Flera forskare menar att denna beskrivning inte stämmer (Paulsen, 2010; Schor, 1991; Gorz 1989). Antropologiska studier av naturfolk har visat att den förhistoriska människan antagligen inte arbetade mer än 3-4 timmar per dag. Resten av tiden användes till att bygga upp den gemenskap och de sociala relationer som var nödvändiga för gruppens överlevnad (Berg, 2005). I och med framväxten av jordbrukssamhället ökade mängden arbete markant, men även om böndernas liv antagligen var slitsamt under vissa perioder så har historisk forskning visat att de bara arbetade på ca av årets dagar och då med ett betydligt lägre tempo än idag (Schor, 1991). Arbetsgivarna hade stora problem med att få folk att arbeta under industrialismens tidiga skede. Då det tidigare inte fanns någon klar skiljelinje mellan arbete och fritid tedde sig industriarbetarnas inrutade tillvaro svårförståelig för gemene man. Människor hade heller ingen drivkraft i att jobba ihop ett överflöd utan gick helt sonika hem när de arbetat de timmar som krävdes för deras uppehälle. Weber (1978) beskriver i Den protestantiska etiken hur arbetsgivarna försökte locka folk att arbeta mer genom att erbjuda högre ackord. Detta fick dock bara resultatet att det krävdes ännu mindre tid för arbetarna att tjäna ihop vad de behövde. Att människorna till slut hamnade i fabrikerna berodde enligt Weber främst på kraftiga lönesänkningar och att möjligheten för självförsörjning på allmänningar försvann. Tydligt är att människor prioriterade ledighet framför ökat materiellt välstånd. Den stora omsvängningen av prioriteringar skedde med framväxten av konsumtionssamhället. Industrins enorma produktivitet skapade ekonomiska problem i och med att det inte fanns en tillräckligt stor marknad för att avsätta alla dess produkter. Problemet var alltså inte längre att hitta sätt att öka produktiviteten utan snarare att finna konsumenter som var villiga att spendera pengar på industrins produkter. Paulsen menar att detta gjordes möjligt genom massiva reklam- och PR-insatser som hade (och har) till uppgift att hos den övertillfredsställda individen inducera känslor av otillfredsställelse och på så sätt stimulera till ökad konsumtion (Paulsen 2010, s.99) samt att staten via offentliga insatser har sett till att upprätthålla konsumenternas köpkraft. Paulsen menar att konsumtionen på en psykologisk nivå blivit en avgörande parameter i förklaringen av vad som får oss att uthärda arbetet (Paulsen 2010, s.97). Svenskarnas konsumtion har tredubblats sedan 50-talet medan arbetstiden bara har minskat marginellt (Sanne, 2010). 9

10 2.3 Arbetstidsförkortning Tillväxtens valmöjligheter Tillväxt är en verkan av två orsaker: ökad produktivitet och ökad arbetsmängd. Produktiviteten ökar när effektiviseringar i produktionsprocessen gör att en större mängd varor kan produceras per arbetad timme. Ett lands samlade produktivitet kan också öka som en effekt av en genomgripande rationalisering då produktionen struktureras om mot verksamheter som skapar ett högre värde per arbetad timme än tidigare. Ökad arbetsmängd betyder ökat antal arbetade timmar. Detta kan ske som en effekt av ökad sysselsättning, minskat deltidsarbete och minskad sjukfrånvaro (SOU 2002:6). Ett lands tillväxt ger i grunden två valmöjligheter: genom löneökningar, skattesänkningar och offentlig konsumtion kan tillväxten användas för att öka konsumtionen. Tillväxten kan också användas för att minska arbetstiden (SOU 2002:6) Arbetstidsförkortningar i Sverige under 1900-talet De generella arbetstidsförkortningar som genomförts i Sverige under det senaste seklet har varit välfärdsåtgärder syftande till att öka medborgarnas tid för familj, vila, hemarbete och egna aktiviteter samt för att minska de skadliga effekterna av för mycket arbete (SOU 2002:6). Kravet på förkortad arbetstid lyftes av arbetarrörelsen. Från arbetsgivarnas håll framfördes argument om att industrins produktivitet skulle bli lidande och att de ekonomiska kostnaderna skulle bli för stora om arbetstiden minskade. Argumenten för och emot arbetstidsförkortning har varit ungefär desamma under hela den tid som debatten existerat (SOU 2005:106). Den reglerade arbetstiden per vecka har successivt minskat i Sverige under 1900-talet. Från ca timmar/vecka vid seklets början till 48-timmarsveckan 1920, 45-timmarsveckan 1957 till den nuvarande 40-timmarsveckans inträde Efter 1973 har mindre minskningar av den reglerade arbetstiden skett i form av sänkt pensionsålder, en ytterligare semestervecka och förlängd föräldraledighet (SOU 2002:12). Trots det ökade arbetstiden per år och sysselsatt med 100 timmar mellan 1980 och 2001, bland annat pga en minskning av antalet deltidsanställda (LU 2003/2004). 10

11 2.3.4 Individuell arbetstidsförkortning Den form av arbetstidsförkortning som diskuterats ovan är en generell, lagstadgad arbetstidsförkortning för befolkningen som helhet. Detta kan ske genom t ex minskad veckoarbetstid eller förlängd semester. Förslag har på senare år rests angående ökade möjligheter för individen att själv välja att minska sin arbetstid, så kallad Individuell arbetstidsförkortning. På så sätt ska individer kunna anpassa sin arbetstid efter vad som passar deras nuvarande livssituation. Efter överenskommelse med arbetsgivaren ska arbetstagaren kunna gå ner i arbetstid utan att arbetsgivaren är skyldig att betala någon ersättning för detta. Minskad arbetstid innebär alltså minskad inkomst. Därmed kan individen själv välja vilken avvägning den vill göra mellan arbete, levnadsstandard och fritid, dvs mellan tid och pengar (SOU 2005:106) Produktivitet, inkomst och arbetstid sedan 70-talet Produktiviteten per arbetad timme har fördubblats sedan 1970 (SOU 2004:11). Ändå spenderar varje arbetande i snitt ett större antal timmar på jobbet. Tillväxten har med andra ord under de senaste 40 åren ensidigt använts i syfte att öka konsumtionen, framför allt i form av löneökningar. Reallönerna steg med ca 45% under perioden (MedlingsInstitutet, 2010). Christer Sanne (2010) har beräknat att Sverige skulle haft en 32-timmarsvecka om hälften av tillväxten sen 80-talet använts för att minska arbetstiden. Vi hade alltså samtidigt fått ökad inkomst och levnadsstandard, dock inte i lika hög omfattning som nu. I en opinionsundersökning från 2007 svarade en majoritet av svenskarna att de hellre ville minska sin arbetstid än höja sin lön (Sanne, 2010). Figur 1: Opinionen för kortare arbetstid eller högre lön sedan 1955 (Sanne 2010). 11

12 2.4 Arbetstidsförkortning som miljöåtgärd Enligt klassisk nationalekonomisk teori väljer individen att arbeta för att erhålla en inkomst som möjliggör konsumtion. Arbetstagaren växlar in en del av sin tid och sin frihet i syfte att upprätthålla eller höja sin levnadsstandard (Eklund, 2007). Detta kan tyckas vara en snäv definition av termen arbete och det finns säkerligen andra aspekter av arbetet som har ett stort värde för arbetstagaren; gemenskapen med arbetskamraterna, arbetsuppgifterna, möjligheten att nå en högre social status och känslan av att bidra med något av vikt till samhället. Samtidigt visar många undersökningar att viljan att lönearbeta minskar drastiskt om själva inkomstfaktorn tas bort från sammanhanget - knappt en tredjedel av Europas arbetstagare skulle fortsätta jobba om de blev ekonomiskt oberoende. Detta talar för att den huvudsakliga drivkraften till lönearbetet är just inkomsten, inte arbetet i sig (Paulsen, 2010). Ökad produktivitet i samhället leder till höjda löner vilket möjliggör ökad konsumtion. Under talet har konsumtionen i Sverige fördubblats ungefär vart 35:e år. Detta har sakta men säkert lett till en allt högre levnadsstandard. Alvesson (2006) menar att den genomsnittliga svenskens levnadsstandard nu är fullt jämförbar med en som för 100 år sedan var reserverad åt kungligheter. Om utvecklingen fortsätter på den inslagna banan kommer vi år 2050 ha sett en niodubbling av svenskarnas konsumtionsvolym på hundra år. Sanne (2002) menar att en sådan konsumtionsstegring knappast är önskvärd ur ett miljöperspektiv och knappast ens möjlig ur ett energi- och resursperspektiv. Miljöaspekten i arbetstidsfrågan handlar om de negativa konsekvenser som den ständigt ökande produktionen och konsumtionen har på planetens miljö. Sanne skriver i en rapport för Naturvårdsverket (2006) att miljöpolitiken biter sin egen svans. Samhällets produktion effektiviseras ständigt: allt färre arbetstimmar och allt mindre mängd resurser krävs för att producera samma mängd varor. Dessa produktionseffektiviseringar besitter stort potential i att minska produktionens miljöpåverkan. Problemet är enligt Sanne att de potentiella resursbesparingarna äts upp när effektiviseringarna enbart används i syfte att maximera produktionen. Istället för att producera samma antal varor på kortare tid tenderar vi att producera allt fler och/eller allt större varor vilket leder till ständigt ökad resursförbrukning. Sanne benämner detta fenomen rekyleffekten och menar att det är en viktig orsak till varför den globala miljöförstöringen ökar trots allt effektivare och resurssnålare produktion. Att genomföra verkligt miljöbesparande åtgärder blir enligt honom mycket svårt när ekonomisk och materiell tillväxt ständigt prioriteras framför arbetstidsförkortningar (Naturvårdsverket, 2006). 12

13 2.5 Från knapphet till överflöd Stigande välstånd... Med start i industrialiseringen har befolkningen i den rika delen av världen under de senaste tvåhundra åren upplevt en ständigt ökande levnadsstandard. Den moderna ekonomiska tillväxten; en ökning av produktivitet per capita under en längre tidsperiod, har gjort att varje ny generation fått se sig förfoga över större resurser än sina föräldrar. Tillväxten har på så sätt skapat förväntningar om att framtiden kommer att innebära en bättre och rikare tillvaro än nuet (Schön, 2010). Tillväxten har möjliggjort en väsentligt höjning av människors materiella standard och samtidigt skapat resurser för att bygga upp ett skattefinansierat välfärdssystem. Detta har gett stora positiva effekter på människors tillvaro; vi bor större, äter mer näringsrikt, klär oss bättre, reser mer och jobbar mindre än vad vi gjorde för hundra år sedan. Livslängd och utbildningsnivå har ökat markant samtidigt som spädbarnsdödligheten minimerats. Ekonomisk tillväxt har alltså ett starkt positivt samband med befolkningens levnadsförhållanden och livskvalitet, i alla fall i dess tidiga skede (Eklund, 2007). Under den senare hälften av 1900-talet mångfaldigades svenskarnas konsumtion vilket har lett till att de allra flesta av oss nu kan ta del av en materiell rikedom som få kunde tänka sig för 50 år sedan. Vi har bärbara datorer, flera TV-apparater, bil, rymliga bostäder, överfulla garderober och ändå pengar över till en eller flera semesterresor per år. Sanne (2010) menar att vi inte längre lever i en knapphetsekonomi där samhällets resurser används för att förse befolkningen med mat, kläder och tak över huvudet, utan snarare i en överflödsekonomi där allt större resurser går åt till att förse oss med varor som tidigare hade uppfattats som ouppnåelig lyx av det stora flertalet....på bekostnad av... Teknologiska innovationer, effektiviseringar i produktionsprocessen och tillgång till nya energikällor har möjliggjort en ständigt accelererande produktivitetsökning. Vi använder allt större mängder resurser allt mer effektivt. Den globala produktiviteten är nu 65 gånger så stor som den var år 1820 (Schön 2010, s.22). Som följd har den totala energi- och resursförbrukningen stegrats enormt. Årsförbrukningen av kol, olja och naturgas har ökat med över 100 gånger sedan 1800-talets slut. Världens samlade stålproduktion har ökat från ca 5 ton/dag år 1800 till något över ton/dag tvåhundra år senare (Smil, 1994). Liknande mönster kan ses angående i stort sett alla naturresurser: vattenförbrukning, metallutvinning, skogsproduktion, fiskfångster och jordbruksavkastning har mångdubblats under det senaste århundradet och då framför allt under de 13

14 senaste 50 åren (Hughes, 2005). en allt fattigare planet? Den ständigt ökande produktionen och konsumtionen har dock en baksida i form av omfattande ingrepp och utsläpp i naturen. Vårt materiella välstånd har inte skapats av luft utan har möjliggjorts genom allt större uttag av naturresurser. I klassisk nationalekonomisk teori är konsumtionen ekonomins slutpunkt. Ur ett ekologiskt perspektiv är slutpunkten snarare när konsumtionsvaran förbrukats, hamnar i soporna och slutligen sprids i naturen. När konsumtionen stegras ökar flödet av energi och materia genom samhällsekonomin vilket får konsekvenser för miljön (Max-Neef, 1984). Sambandet mellan konsumtion och miljöpåverkan blev påfallande tydligt när Sveriges avfallsmängd och koldioxidutsläpp minskade som en direkt följd av den dämpade konsumtionen under den senaste lågkonjunkturen (Avfall Sverige, 2010; Naturvårdsverket, 2010). WWF visar i rapporten Living planet report 2010 på den starka kopplingen mellan ekonomisk tillväxt, ökande konsumtion och planetens allt sämre miljötillstånd. Mänsklighetens uttag av naturresurser har fördubblats under de senaste 40 åren och om utveckling fortgår kommer det år 2030 att krävas naturresurser motsvarande två jordklot för att tillgodose vårt ökande konsumtionsbehov (WWF, 2010). Vidden av människans påverkan på naturen eskalerar och många forskare menar nu att vi nu står inför en stundande global ekologisk kris. Stockholm Resilience Center skriver i rapporten Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity (Rockström et. al., 2009) att situationen för flertalet av jordens livsuppehållande system är alarmerande. De menar att utsläppen av klimatgaser, rubbningen av kvävets kretslopp och takten på artutrotningen redan nu överstiger den gräns som planeten kan klara av under en längre tid. Påfrestningarna på ekosystemen är så stora att flera livsuppehållande processer riskerar att kollapsa vilket skulle resultera i katastrofala och irreversibla konskevenser för planeten som helhet. Hur kan de globala miljöproblemen kopplas till arbetstidsförkortning i Sverige? När fattiga länder tenderar att eftersträva den rika befolkningens konsumtionsvanor innebär det problem i och med att planetens resurser är begränsade och redan överutnyttjade. För att vår livsstil ska kunna sprida sig på global skala krävs enligt Tim Jackson (2011) fullständigt osannolika teknologiska framsteg om skadorna på planeten ska hållas inom rimlig nivå. Ur ett globalt rättviseperspektiv skulle det istället vara eftersträvansvärt om den rika världen kunde hålla ner sin konsumtionsnivå och lämna plats för fattigare länders tillväxt. Ett sätt att göra detta på är enligt Jackson att använda en del av tillväxten för att minska arbetstiden istället för att öka konsumtionen. 14

15 2.6 Inkomst, konsumtion och miljöpåverkan Nyttjandet av resurser är mycket ojämnt fördelat mellan länder. Världens 31 rikaste länder använder mer än en tredjedel av jordens resurser medan de 63 fattigaste bara använder drygt en tiondel. Det finns således ett starkt samband mellan ett lands genomsnittliga inkomst och storleken på dess ekologiska fotavtryck, som är den yta som krävs för att upprätthålla en persons livsstil i termer av resursförbrukning och avfallsdeponering (WWF, 2010). Även inom enskilda länder skiljer sig miljöpåverkan starkt åt mellan olika inkomstgrupper. I en artikel i SCB:s tidskrift Välfärd skriver Martin Villner (2003) att den tiondel av Sveriges befolkning med högst inkomst orsakar mer än tre gånger så stora koldioxidutsläpp som den fattigaste tiondelen. Orsaken till detta uppges vara att hög inkomst tenderar att sammanfalla med utsläppsintensiv konsumtion. Den rikaste inkomstdecilen konsumerar mer, kör mer bil och bor större.. Eva Alfredsson (2002) visar i sin avhandling hur inkomstnivå och koldioxidutsläpp korrelerar även när de inkomststarka anstränger sig för att konsumera grönt. Den resurs- och utsläppssnåla konsumtionen tenderar att ha ett lägre pris vilket leder till hushållen får pengar över till annan konsumtion som i sin tur orsakar utsläpp. Den totala effekten av en grön livsstil blir då ganska marginell om konsumtionsnivån fortfarande är densamma. Redan vid en relativt liten årlig inkomstökning blir de positiva effekterna av en grön livsstil uppätna som ett resultat av den ökande konsumtionen Inkomsten föder konsumtionen Enligt den traditionella ekonomiska synen på arbete väljer individen att arbeta i syfte att täcka sitt konsumtionsbehov (Eklund, 2007). Den amerikanska sociologen Juliet B. Schor (1991) menar att ordningen snarare är den omvända. Hon anser att arbetslivets struktur låser fast människor i ett visst arbets- och konsumtionsmönster. Arbetsmarknadens struktur, där standardiserat heltidsarbete är normen, gör att människor arbetar vissa tider och får en viss lön pga kollektivavtal, lagstiftning och andra typer av regleringar. Inkomsten bestäms av arbetets krav, karaktär och omfattning, inte av löntagarens konsumtionsbehov. Arbetet och inkomsten skapar därför konsumtionsbehovet. Inkomstökningar öppnar nya möjligheter för standardhöjningar och dyrare vanor som kanske inte eftersträvades på förhand. Schor (1998) beskriver också ett fenomen hon kallar spärrhakeeffekten (min övers.). Hon menar att människor har väldigt svårt att göra avkall på sin levnadsstandard när de vant sig vid en hög konsumtionsnivå. Vi vill inte gärna ändra vårt levnadssätt, speciellt inte mot något som uppfattas som sämre eller fattigare. Den negativa känslan av att sänka sin standard upplevs som mycket större än det positiva värdet av själva standardhöjningen. 15

16 2.7 Levnadsstandard och lycka Förutom de direkta miljökonsekvenserna finns en annan problematisk aspekt med vår stigande levnadsstandard - ökad levnadsstandard tycks inte ha något direkt samband med välfärdseffekter som livslängd, hälsa och livskvalitet i redan rika samhällen. Detta dilemma diskuteras i följande avsnitt Från behov till begär Enligt Christer Sanne (2010) sker en mycket liten del av samhällets produktion och konsumtion idag för att tillfredsställa människors grundläggande behov våra resurser och vår produktionsförmåga täcker redan dessa behov med råge. Sanne drar även slutsatsen att en allt större del av vår inkomst, och därmed också av våra arbetsdagar, går åt just till att finansiera överflödskonsumtion. Många teorier har utarbetats angående vad som kan definieras som människans grundläggande behov varav Maslows (1970, refererad i Sundqvist, 2003) behovshierarki är den mest kända. Maslow menar att människans behov kan rangordnas i form av en trappa där de lägre behoven måste tillfredsställas innan individen börjar sträva efter att tillfredställa de högre behoven. De grundläggande behoven är enligt Maslow i stigande ordning: fysiologiska behov, t ex mat, sömn och tak över huvudet, behov av trygghet, behov av kärlek och gemenskap, behov av uppskattning och slutligen behov av självförverkligande. Strävan att nå högre på behovstrappan är enligt Maslow en viktig drivkraft till människors handlingar. Evans, Jamal och Foxall (2008) diskuterar Maslows behovshierarki ur ett konsumtionsperspektiv. De menar att människor i första hand konsumerar för att tillfredsställa de lägre behoven som mat och trygghet för att sedan i högre grad inrikta sig på de högre behoven. När en individ nått självförverkligandefasen inriktas konsumtionen på att tillfredsställa begär som skapas efterhand att nya konsumtionsmöjligheter uppkommer. Det finns alltså ingen övre gräns för de begär som kan uppkomma i självförverkligandefasen Minskad livstillfredsställelse trots ökad konsumtion Hittills har vi heller inte stött emot något konsumtionstak där vi inte längre känner något behov av att fortsätta konsumera. Alvesson (2006) diskuterar detta faktum och menar att ökad konsumtion inte leder till att vårt konsumtionsbehov tenderar att mattas av. Han menar snarare att konsumtion föder ännu mer konsumtion och att detta visar sig i det faktum att svenskarnas konsumtion allt jämt fortsätter att fördubblas ungefär vart 35:e år. Ett dilemma med denna utveckling är att den stigande materiella rikedomen inte verkar ha gjort oss lyckligare eller mer tillfredsställda med vår tillvaro, hävdar Sanne (2010). Svenskarnas upplevelse av lycka och livstillfredsställelse har snarare sjunkit 16

17 något jämfört med 70- och 80-talets nivå (SOU 2004:119). Det finns klara samband mellan ekonomisk tillväxt, lycka och livstillfredsställelse i de tidiga faserna av ett lands ekonomiska utveckling men detta samband tenderar att brytas när ett visst materiellt välstånd har uppnåtts. BNP fortsätter att stiga men lyckonivån stagnerar (Eklund, 2007). I Japan, USA och Storbritannien, som har genomgått ungefär samma utveckling som Sverige, har den upplevda lyckan inte ökat alls trots att realinkomsterna har fördubblats under de senaste decennierna (Picket & Wilkinson, 2009). Resultaten tyder på att ökad konsumtion inte ger några direkta välfärdseffekter i samhällen som uppnått en viss materiell standard. Trots det har materiell konsumtion gynnats medan social konsumtion som vård, skola och omsorg har missgynnats pga tjänstedilemmat (att varor tenderar att bli allt billigare jämfört med tjänster pga produktionseffektiviseringar) vilket har lett till ökad förbrukning av naturresurser (SOU 2004:119) Varför leder ökad konsumtion inte till ökat välbefinnande i rika länder? Fenomenet att lyckonivån inte ökar trots höjd levnadsstandard i rika samhällen upptäcktes först av ekonomen Richard Easterlin (1974). I ett antal mätningar i rika länder visade sig den upplevda lyckan ha mycket lite att göra med den absoluta inkomsten, den avgörande faktorn var snarare inkomstnivån i relation till andra. Individen tenderar därför att sträva efter en hög inkomst för att förbättra sin position inom samhället. Efter att en genomsnittsinkomst på ca kr/år uppnåtts verkar förbättringar i livslängd, hälsa och livskvalitet för samhället som helhet snarare korrelera med minskade inkomstklyftor än med ökad medianinkomst (Picket & Wilkinson, 2009). Den brittiske ekonomen Fred Hirsch (1978) förklarar detta fenomen med teorin om Tillväxtens sociala gränser. Han menar att människor börjar sträva efter att nå positionsnyttigheter när deras grundläggande behov blivit tillgodosedda. Han kallar detta för social konsumtion, som innebär att tillfredsställelsen av konsumtionen inte bara bestäms av den egna konsumtionen utan även av andras konsumtion. Värdet av min nyinköpta jacka minskar när jag upptäcker att tio andra personer har köpt en exakt likadan. När jag ser någon köra förbi i en splitterny BMW minskar min uppskattning av min egna, äldre bil. Om allt för många trängs på stranden på Mallorca måste jag kanske resa till Thailand för att få en lugn semester, samtidigt som jag inte gärna tillbringar semestern på Gotland när mina grannar reser till Phuket. Genom ny konsumtion kan individen åter bli tillfredsställd. Denna konsumtion är alltså en kamp för status som sker för att hinna ikapp eller dra ifrån omgivningen. Den förklarar också varför konsumtionen fortsätter att öka i materiellt mättade samhällen. Den amerikanska ekonomen Robert Frank (2007, refererad i Fuerher, 2010) 17

18 menar att statuskonsumtion är en viktig anledning till att människor väljer att jobba mycket för att ha råd med positionella varor istället för att gå ner i arbetstid. Sanne (2010) menar att denna identitet- och statusdrivna, standardhöjande konsumtion inte ger några välfärdseffekter i samhället som helhet utan fungerar som ett nollsummespel. Fenomenet brukar liknas vid en stadioneffekt : när en person i publiken på en hockeymatch reser sig upp måste den bakom resa sig upp. Till slut står hela publiken upp för att kunna se. Det slutgiltiga resultatet av detta är att alla får värk i benen. Det största problemet med denna typ av konsumtion menar Sanne vara att den innebär ett omfattande resursslöseri utan att den skapar några nämnvärda välfärdseffekter. 18

19 2.8 Tilltagande knapphet på tid Fler varor på kortare tid Samhällets ökande produktivitet gav ett löfte om en framtid med ett lugnare tempo där allt mindre arbete skulle krävas för att ge människor goda livsvillkor. Tanken att ökad rikedom skulle driva ner samhällets takt har dock visat sig vara felaktig. Staffan Burenstam Linder (1969) menar att bristen på tid snarare ökar med ett lands genomsnittliga inkomstnivå. När vi får allt större resurser till vårt förfogande samtidigt som mängden tillgänglig tid är densamma, höjs kraven på att utnyttja vår fritid med maximal effektivitet. Allt fler konsumtionsvaror måste inhandlas, användas och underhållas under samma antal timmar som tidigare. Detta kan ta sig sådana uttryck som att vi försöker hinna med allt fler aktiviteter på samma tid, att vi gör flera saker samtidigt, att vi ökar mängden konsumtionsvaror per tidsenhet och att vi skär ner den tid vi lägger på basala behov som sömn, mat och kroppsvård. Kvaliteten på vår tidsanvändning minskar alltså till förmån för kvantitet. Vårt ökade välstånd har på så sätt lett till en ökad knapphet på tid och framväxten av ett slit-och-släng - samhälle. Staffan Burenstam Linder menar att Vi får ett välstånd i form endast av en riklig tillgång på varor (Burenstam Linder, 1969, s.18) Tidens tempo Stefan Edman (SOU 2004:119, s.185) menar att det finns många tecken som visar att människors minskande trivsel har att göra med hyperkonsumtionen och vardagens höga tempo. Sociologen Jörgen Larsson (2004) menar att den gemensamma nämnaren för fenomen som psykisk ohälsa, utbrändhet, stress, sjukskrivningar och livskvalitet är just tidsbrist. Tidsbrist anses vara negativ för människors välbefinnande. Han definierar tidsbrist som:...när vi själva upplever att vi har ett för högt tempo eller när vi själva tycker att vi har för lite tid till återhämtning och relationer. (Larsson, 2004, s.26) En majoritet av yrkesverksamma svenskar upplever tidsbrist som ett problem. Många känner att de inte hinner med sådant som de anser vara viktigt, t ex tid för egna intressen och för sin familj. Upplevd stressnivå är markant högre på vardagar än på helger vilket tyder på att stress har ett samband med arbete och tidsbrist. I en svensk undersökning från 2001 uppger hälften av informanterna att de upplever tidsbrist i vardagen. För småbarnsföräldrar låg siffran på 75 % (Larsson, 2004). Den successiva arbetstidsförkortning som pågått i Sverige under större delen av förra seklet avstannade under 70-talet. För barnfamiljer har den totala arbetstiden (förvärvsarbete + 19

20 hushållsarbete) sedan dess snarast ökat i omfattning, framför allt hos kvinnorna. Detta beror på att småbarnsmammor i allt högre utsträckning jobbar heltid och att denna ökning inte har mötts av någon motsvarande minskning av pappornas arbetstid. Hushållsarbetet anses fortfarande till största del vara kvinnans ansvarsområde. En tredjedel av alla föräldrar med barn mellan 2-6 år jobbar mer än heltid (Larsson, 2004) Tid och inkomst Burenstam Linder (1969) menar att det finns ett samband mellan ett lands genomsnittliga inkomstnivå och dess medborgares tillgång till tid. Tidsbristen ökar när inkomsterna stiger. I studien Fördelning av tid och inkomst (Sanandaji & Wallen, 2010) utgiven av Svenskt Näringsliv redovisar författarna ett resultat som stämmer överens med Burenstam Linders teori och att stora skillnader finns även mellan olika inkomstgrupper inom samma land. Tidsanvändningen skiljer sig starkt åt mellan olika inkomstgrupper i Sverige. Den rikaste fjärdedelen av befolkningen jobbar 64 % mer än den fattigaste fjärdedelen. Studenter och arbetslösa har avsevärt mycket mer fritid än höginkomsttagarna, men även heltidsarbetande låginkomsttagare har mer fritid än de med högst inkomst. Personer som har avslutat högre utbildning har minst fritid Tidsmässig välfärd Sociologen Paul Fuerher förhåller sig kritisk till synen på lönearbete som det enda i samhället som kan skapa välfärd. Han menar att välfärdsbegreppet bör vidgas utanför de materiella värdena till att även innehålla tidsmässig välfärd. Han definierar tidsmässig välfärd som tillräckligt med tid som människorna själva förfogar över (Fuerher 2010, s.90). 20

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Jörgen Larsson Göteborgs universitet, sociologiska institutionen Chalmers, avdelningen för fysisk resursteori 500 450 400 350 300 250 200 150

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete

AttraktivtArbete. Anställda vill göra ett bra arbete AttraktivtArbete En kompetensmiljö för attraktivt arbete 2010 #1 Anställda vill göra ett bra arbete Det är viktigt att känna att man gör ett bra arbete och att det man gör är viktigt. Dessa två saker är

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum, Tillväxt till döds Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen Lerum, 2015-10-19 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - -

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper?

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Cecilia Solér Bakgrund - relationen mellan inkomst, konsumtion och klimat. Ju mer vi tjänar desto mer bidrar vi till klimatförändringarna!

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009 Välfärdsbarometern 29 En rapport från SEB Trygg Liv, september 29 Välfärd i brytningstid Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handla om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen

Läs mer

Hushållsbarometern hösten 2006

Hushållsbarometern hösten 2006 Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Välfärd. Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter. Tidsbrist problem för par i dag. Möjliga negativa konsekvenser av tidspress

Välfärd. Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter. Tidsbrist problem för par i dag. Möjliga negativa konsekvenser av tidspress Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter Jörgen Larsson Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 20 Mars, 2012 Föreningen Tidsverkstaden Tidsbrist problem för par i dag Möjliga

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Välfärdsbarometern 2010. En rapport från SEB Trygg Liv, juni 2010

Välfärdsbarometern 2010. En rapport från SEB Trygg Liv, juni 2010 En rapport från SEB Trygg Liv, juni Dags att tala om eget ansvar i välfärden Framtidstron och optimismen har återvänt. I förra årets Välfärdsbarometer kunde vi tydligt se att många människor var oroliga

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad.

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad. Föräldraförsäkringen 1. Något om dagens regler 1 Föräldraförsäkringen infördes 1974 och ersatte den dåvarande moderskapspenningen. Syftet var att båda föräldrarna skulle ha möjlighet att kombinera föräldraskap

Läs mer

Tidsrikedom. - Strategier mot tidspress. 3 oktober 2009

Tidsrikedom. - Strategier mot tidspress. 3 oktober 2009 Tidsrikedom - Strategier mot tidspress 3 oktober 2009 Föreningen Tidsverkstaden Sociologiska institutionen Tidsord Brådska Jäkt Stressa Tidsbrist Livspusslet Egentid Balans arbete - privatliv 1 2 3 4 5

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN. Innehåll. 1. Inledning. 2. Hälsosam livsstil. 3. Hälsostress. 4. Sociala medier och stress. 5.

ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN. Innehåll. 1. Inledning. 2. Hälsosam livsstil. 3. Hälsostress. 4. Sociala medier och stress. 5. ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN Innehåll 1. Inledning 2. Hälsosam livsstil 3. Hälsostress 4. Sociala medier och stress 5. Sammanfattning 6. Metodik 7. Källförteckning 1. Inledning Under de 20 år som

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten 2004 Rapport Hushållsbarometern hösten 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne November 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Organisationsteoretiska skolor

Organisationsteoretiska skolor www.byggledarskap.se Organisationsteoretiska skolor 1(5) Organisationsteoretiska skolor Det finns flera olika skolor, eller teorier, kring organisationer och synen på ledarskap och kommunikation inom dessa.

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér

Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér Kan vi konsumera oss till ett mer hållbart samhälle? Cecilia Solér Med denna föreläsning vill jag visa att konsumtion och hållbarhet till stor del står i motsats till varandra. Det största konsumtionsrelaterade

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.

Läs mer

Fler skattebetalare i Malmö

Fler skattebetalare i Malmö Rapport Fler skattebetalare i Malmö jobb istället för bidrag En granskningsrapport från Moderaterna i Malmö 1 Introduktion Bidragspolitiken måste bytas ut mot en politik för jobb och företagande. Malmö

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund Balans i arbetslivet Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund goran.kecklund@su.se Arbetstider i Sverige* Kvinnor Män Har arbetstider som avviker från dagtid (motsvarande kl. 07-18) 39 % 40 % Kan

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Tid för hållbar utveckling?

Tid för hållbar utveckling? Tid för hållbar utveckling? Behövs beteendeförändringar eller räcker det med ny teknik? Hur påverkar vår tidsanvändning välbefinnandet och klimatbelastningen? Vad skulle hända om människor fick välja hur

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Arbeta mindre rädda jorden!

Arbeta mindre rädda jorden! Arbeta mindre rädda jorden! Christer Sanne Ekocentrum Göteborg 14 mars 2012 Glöm inte att vi är en ö av rikedom i ett hav av fattigdom! Rikedomsfördelning i världen (deciler) 100% 90% Indien 80% 70% Kina

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Varför lämnar lärarna yrket?

Varför lämnar lärarna yrket? Varför lämnar lärarna yrket? Rapport från Lärarnas Riksförbund augusti 2002 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR LÄMNAR LÄRARNA YRKET?... 3 Inledning och bakgrund... 3 Metod, urval och svarsfrekvens... 3 Varför

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer