CHALMERS TEKNISKA HOGSKOLA. Geologi Geoteknik med grundlaggning Vattenbyggnad Vattenforsorjnings - och avloppsteknik

Transkript

1 CHALMERS TEKNISKA HOGSKOLA GEOHYDROLOGISKA FORSKNINGSGRUPPEN ISSN Geologi Geoteknik med grundlaggning Vattenbyggnad Vattenforsorjnings - och avloppsteknik Vagbyggnad SODRA NASET En intervjuundersokning rbrande tva alternativa upprustningsforslag av gator och dagvattentransport Jan Pettersson Elisabeth Sjoberg Meddelande nr 6 2 Goteborg 1981

2 N En intervjuundersokning rorande tva alternativa upprustnings lag av gator och dagvattentransport Jan Pettersson Elisabeth Sjoberg....~.u.ress: ~~~lmers tekniska h6gskgld Geohydrologiska forskninysgru~pen L.: Gorl 1 EBORG

3 INLElliiNG aldre amt::'d.dle avser att samband med av standardkrav och av ett fritidshus och oe:nrume~ntbost<ade=r En ta samt aven upp mer ~ 7 0 ~~r, munalt engagemang och karaktar. SOdra Naset vilket med sarrnna arbetsnamn n:: boende har rorande stadsi forsta hand de standardkrav och ~~~~T:~r+ on,rr~n ~~'rr J:::l?n tar som beror till kom- av ett amrade med denna

4 och urval Synpunkter ett okat kommunalt engagernang i Soora Naset Standardkrav for Standardkrav, drift Avslutande kammentarer och Sid Bilaga 1 Chalmers forslag samt kommunens forslag Bilaga 2 Intervjuguide samt presentation av forslagen (1-2 3)

5 BAKGRUND 1. Bo:stcldsom:r-acfet SOdra Naset har sedan 1945 tillhort stad till storsta delen fritidsboende, men har genom stadens alltmer i for vilket har motiverat en for boende och samhallet de normer som '-1..._..._..._ att ge standard av dessa redan ""'~'"''"'""...-,>5'~"", kan for de Pa senare dard i ett bebyggelse har darfor frarnkommit en modifierad stan- Rapporten "SOdra Naset" for upprustning s omradet SOdra Naset '--''-''-'-'"./'-'"- Geohydrologiska Forskningsgruppen Chalmers tekniska - har undersokt de tekniska och konsekvenserna av ett alternativt utformande av i SOdra Naset.. Som en liggande standardkrav stadsplanering av av denna undersokning har foretill av bostadsomradet normer som for de resultat som framkomse bil 1) har vi forsokt spegla de till en Undersokningen har bekostats av Statens for byggnadsforskning (projektnr BFR ) i samarbete med Erland, forskare och Gunnar vid institutionen for vagbyggnad, CTH uppdrag av Chalmers tekniska Jan Pettersson Elisabeth Sjoberg

6 i rorande kommunens informer a for framfort genom de olika led i dessa forfaranden ar att m m. och Gemensamt for till ar att de ofta det ta :::om i mindre Genom det alternativa vid Chalmers for en be- damning av saara Naset forut- Som framkommit for att studera av normerna rorande vad som ar standard" i ett Forel framst ses som en av alternativa normer av karaktar deras effekter manniskornas relationer till densamma. bidrar resultaten aven till det underlag som komrnunen kan behova for sin egen av detta och 1 iknande Total t har 30 och 12 forsokt fri tidshus. urvalet Av dessa bar 18 i anhar vi har kontaktats per telefon for overenskommelse am har de olika skisser och texter som beskriver tekniska deras effekter etc med hjalp av for av de olika

7 Darefter har de olika (bil 2) har anvants ~~~~~... diskuterats Ett i detta beror "'"''f-r.... drift rn rn. standard, Dessutom tar den forandras upp i start, rniljon och hur

8 IDA.G Soora Naset i delen av kommun i vaster av Bredvik i soder av Smithska udden i aster av och i norr av ar starkt ar mot tradbevuxna och kalare mot havet finns i huvudsak i Gatorna i ar relativt smala och saknar trottoarer ningen av vagarna ar i med luftledningar mellan belysningsenheterna helhet ett av sker i huvudsak via diken. gor som ca 80 ar i soora Naset av ca 160 varav och ca 80 ar fritidsbostader Vi har som ovan namnts valt ut 30 upprustningsomradet och intervjuat ur det planerade till dessa. De i intervjuade invanarna har bott i Naset under relativt lang tid och materialet visar att det varit ett stabilt boende med in- och utflyttningar till anradet. Man hade aven i flera fall relationer till genom anhoriga och bekanta, redan innan man skaffade hus i Naset Cirka en tredjedel av de intervjuade har ocksa kommit i besittning av vid dessa kontakter Antal man bott i Antal hushall n = 30 n = antalet intervjuade

9 Det har varit relativt bland de vi talat med att man haft i och an des sa for boende. Detta ar aven for halften av i material I fall har man sedan denna nad/nybyggnation, men det under av den tid stad har forvaltat, har det varit For frarntiden ar det dock att anta att am vatten och avlopp dras in i ~er flertalet av fritidshusen att permanentas De intervjuade har lost genom egna borrade eller gravda brunnar. Flertalet av de vidtalade anser att dessa ger en fullt tillfredsstallande I vissa fall har dock sommartid problem under da brunnarna sinat. Vattenforsorjningen tillfredsstallande tillfredsstallande 22 2 n 30 Vattenforsorjningen fungerar tillfredsstallande for flertalet av de boende i n?tta galler aven for de permanentboende n?ssa har lost genom anslutning till Nasets omradet har dock stora problem rned avloppsvattnet rinna ut direkt i genom slutna tankar eller e De fritidsboende i, 8 av 12 later Nar det galler intervjurnaterialet sorn helhet har man lost avloppsfragan pa foljande satt.

10 6. Nasets Avloppsforening avlopp Sluten tank n = 30 Naturligtvis ar idag inte har nagon losning otillfredsstallande for de personer som avloppsfragan Detta av nedanstaende tabell: Avloppshanteringen fungerar tillfredsstallande Avloppshanteringenfungerar tillfredsstallande 22 8 n 30 Mot bakgrund av ovanstaende beskrivna situation ter det sig naturligt att av de intervjuade nytt VA-system. Pa fragan am kommunalt VA ar onskvart formerar sig svaren pa foljande satt: n = 30 For dem av fritidsagarna som onskar att permanenta sin sommarstuga ar det en forutsattning att avloppsfragan ar lost. Nasets Avloppsforening har av halsovardsmyndigheterna blivit forbjudna '~ 1 r~v belastning. Enda m6jligheten i nuvarande laga att pa ett mer tillfredsstallande satt losa avloppsfragan, ar genom slutna tankar

11 Trots att av de vidtalade onskar }?ermanenta sitt fri tidshus, anvands dock des sa rom man Nasets och den fordel har genom sin narhet till centrum. Den kommunala som funnits i har lett till att de boende i vad det arbetsinsatser och ekonomiska e Man har in om ande for att skota olika sektorer av drift och underh~ll: Medlemsantal ca 100 som deras organ qei1te:mc t kommunala Att tillvarata de boendes intressen och verka Nasets Medlemsantal : 33 Foreningens Skota for de till foreningen anslutna medlemmarna. Medlemsantal ca 100 : Skota underh~ll och nyanlaggning av gator och Det finns i aven ett antal som skater en del av fritidsaktiviteterna i Medlemsantal: ca 60 Skota form av renh~llning och service. for medlemmar och besokande i

12 8.. Medlemsantal 59 besokande i form av toaletter osv) for rnedlemmar och och service (badvakt kiosk, Mottviks Medlemsantal 90 av Nasets Nasets Backa Nasets Mottviks Stegelhomens Mottviks n 30 Trots ett start antal inte svaren i undersokning att i anradet ar aktivt. Foreningarna skater sina aligganden, men har i liten utstrackning nagon social funktion Detta kan i viss man bero pa att har funnits under lang tid och utvecklat en fungerande rutin, men aven v ilket flera har att de boende i bli "till och inte langre orkar engagera sig i storre

13 Aldersfordelning i Aldersfordelnin~ i Aldersfordelning i umaterialet Naset totalt Goteborg totalt ~am=crs aldersfordelningen for Naset med fordelnin~en for Gcteborg som helhet framkommer att personer mellan ar ar overre~resenterade (vilket ~aller i annu hogre grad for u- materialet) \.0

14 10.. SYNPUNKTER Pi\ I S'IORT I undersokningen har de tillfragade ange vad de speciellt uppskattar med SOdra Naset i stort.. har varit "oppen", dvs de svarande har inte haft m6jlighet att avge genom fasta svarsalternativ Trots detta har manga av svaren "grupperat" sig kring ett antal varden och sam tillskrivits amradet Nedan redovisas svarsfordelningen. Som redan namnts har svar forts samman vilka mycket nara varandra i betydelse Naturen 18 Narheten till havet 21 Narheten till staden 22 Det ostorda laget 10 Bra grannkontakter 4 Lantlig miljo 3 Fri bebyggelse 3 Lag trafikintensitet 3 n 30 Trots att svar har sammanforts, innehaller troligtvis anda ovan redovisade kategorier overlappningar rarande vad sam avses Exempelvis kan "Lantlig miljo" och "Fri bebyggelse" sta nara i betydelse. Varden och egenskaper kan inte heller all tid ses isolerade fran varandra. Samtidigt finns relevanta atskillnader. I det totala antalet svar kan ett overgripande forhallningssatt och varde urskiljas En samlande rubricering ar svar att gora. Av vara tillgangliga varianter blir nag "Lantlig miljo" den mest tackande. De sam har angett detta varde har pekat pa hur amradet vaxt fram spontant utan klart medveten overgripande planering. Sammantaget med att kommunen varit restriktiv med byggnadstillstand for amradet, har troligtvis den utvecklingen bidragit till att gora manga av de ovriga positiva egenskaperna rn6jliga.

15 11 Bland dern som "naturen" och "narheten till staden" finns manga som vill uppmarksamma kombinationen av dessa varden

16 12. SYNPUNKTER KOMMUNALT ENGAGEMANG I Mot bak.grund av vad oom redovisats i det att i stor rrn t-,;::,t-t-n beskrivas miljo" etc kan det avsnittet, dvs SOdra Nasets oom en rrotett okat kommunalt engagemang i den kommunalt engagemang skall De tillfragade har am de ar eller negativa till ett mer amfattande kommunalt engagemang rorande arnradets drift och planering Svaren fordelar enl foljande: Positiva Negativa Vet ej 23 6 l n = 30 Sam framgar ar flertalet Men onskemal am ett okat kommunalt engagemang i kan tolkas olika satt. utgangs~ punkten kan vara att man forvantar sig relativt stora ingrepp i omradet i riktning mot ett traditionellt stadsplanerat villaomrade. Samtidigt kan andra enbart vatten och avlopp i kommunal Nagra har direkt uppget att de framst ar positiva pga att det forvantas bli lattare att byggnadstillstand. Ett fortydligande av vad man forvantar kan erhallas genom svaren pa vad man vill bevara i amradet, vad man vill forandra samt de standardkrav som uppgetts Foljande tabell visar pa vad de intervjuade vill bevara i SOdra Naset. Pa samma satt som for vad man uppskattat i amradet, har de svar sammanforts som rnycket nara varandra Siffrorna anger antal svar.

17 13 Naturens karaktar Strandens utseende och Typ av Antal Bredviken Djurlivet Allmant kan att man onskar bevara naturvarden och boende- miljon i stort etc) Detta att man i stort onskar ligt i Nar det galler vad de var missnojda med samt ville trafik- och parkeringsproblemen under fina baddagar som det mest uppmarksammade Med anledning av detta onskar manga en snar av fulla strackning fram till Smithska Odden. Dessutom onskas ytterligare i anslutning till baden. Nagra tillfragade har ansett att baden ar daligt Ovriga svar som aterkommit mindre frekvent ar: Inget vatten och avlopp Lang tid innan stadsplanen kommerjkom For rnycket bebyggelse pa senare tid Eftersatt av kornmunen Daligt underhall av gatubelysning Vill forandra Battre rojning i naturen Utveckla baden Bathamn till Bredviken Bredare gator Battre gatubelysning

18 14 Totalt sett har inte manga missnoje utover trafik och kommunens engagemang i SOdra Naset berora relativt manga. Detta har framkommit av olika spontana kommentarer de intervjuade under de langa samtal som varit Ett vanligt som ar att kostnaden for v.a stigit kontinuerligt vartefter man vanta for det. Battre namns av nagra som ett onskem~l- Det d~liga underh~llet av denna har berorts av de tillfr~gade. Vidare am detta under rubriken standardkrav. Sammanlagt kan fastighetsagarnas forvantningar pa kommunens engagemang i amr~det berora, genomfartstrafik under sommaren, parkeringsplatser for battre fungerande gatubelysning och planering av De tillfr~gades synpunkter redovisas i foljande avsnitt. utformning och standard

19 15 STANrllffiDKRA V GA. TOR Mot av de mer allrnant formulerade munens engagemang i Soora Naset skall krav nar det ~<..A.J...L.'--"- komavsnitt redovisa m m. Som bar de som till ol namnts under rubriken i bedema och ta De som: som kan i grova beskrivas A tors r-.rv"'rnr,+-v som i huvudsak normer och for gaetc och system for rl~t~u!~~t on~~~n ~~,~~ - gatubredd 7 meter backar ut och svackor - dagvattnet leds bart via ett upp 50 km/h nytt konventionellt med B Forslag med - gatubredd 5 5 m backar och svackor standard miljo och endast i undantagsfall - dagvattnet leds bart via diken (0 9 m breda) 30 km/h nuvarande enkla behalles, nya som skall byggas till. bevid For- och nackdelar med de olika bar diskuterats Bar finns inte for att i in dessa Vi hansom framstallts vid Chalmers tekniska hag- visa till den skola ( l) och som till for denna

20 16 A kan inte ses som kommunens e D2 som i storre utstrackning namnda normer och foreskrifter Dessa har over tid modifierats i mot D2t senare som darfor framst ses i vid Chalmers med de ursprungliga kommunala samt konventionella standardkrav. skillnader i mellan den aktuella ~~,A~~J~~" ~... och Chalmers, t ex dagvattentransporten och gatubelysning I dessa fall kan utgangspunkter och anses relevanta i till den kommande Standardkrav A Alternativ B Bredd 30 Kurvor 30 Backar 30 Belysning Dagvattentransport 4 26 n = 30 All a foredrar alternativ B nar det galler bredd, kurvor och backar Detta rrotsvaras i start av nuvarande standard. De tillfragade ett bevarande av miljo i storre utstrackning an hegre gatustandard En inns belysning av de vill bevara den gatubelysning sam ar det relativt sett sam onskar ny Eftersom resultaten visar ett ganska utbrett missnoje med drift och underhall av idag;lampor har inte ut, grenar har skadat etc, kan man anta att nagra helt ny des sa

21 17. Det finns aven som bevara nuvarande och ersatta med kabel i marken kan tanka att endast ersatta armaturen. de olika svar som framkommit, kan motsvaras av ett forbattrat och dras att av Detta stammer bra overens rned den allmant utbredda ambitionen att karaktar skall be varas som foredrar att tas am hand med hjalp av diken for rl~~~-~~,~~ ~~ ~~. En fordel anses vara detta alternativs skonsammare effekter fors inte bort vattenbalansen i am:r-ac1et utan tillfors grundvattnet.. Vid stora har det mindre oversvamningar i till tomter I dessa fall finns det klara brister i systemet for placerade, haft utbyggnad och forbattring av alternativ som motiveras Diken har dimension eller saknats helt. En i ar det resultaten av undersokningen. Nar man studerat de olika alternativen for gatustandard har ocksa kostnaderna berorts Anlaggningskostnaderna for alternativ B ligger ca 30% w1der normalalternativet. De flesta fastighetsagare vill efterstrava en lag kostnad som majligt for kommunens okade engagemang i amradet. Detta eftersom man i stort ar nojd rned den standard man har idag

22 18 STA.NilARDKRA V, DRIFr De flesta anser att driften av gatorna fungerar bra idag. Man forvantar sig inga forandringr nar kommunen tar over den En rnajoritet ansag det naturligt att en sadan forandring sker {i start sett alla tillfragade). Daremot anser rnanga (24 av 30 tillfragade) att saltning inte ar onskvard. Sandning ar det alternativ sorn foresprakas. De flesta (25 av 30) vill sjalva ansvara for underhall av diken och vaggrenar sorn ansluter till tornterna. Sa ar fallet idag och detta uppfattas fungera bra.

23 19. Avslutande av de normer och ett avser att 11 S00ra Naset" - Soora Naset i upp de resul tat som gatuplanering for (meddelande nr 47 fran de tekniska och ~~,,~~~~.. ~.uj~~ konsekvenserna av en i ett "Soora Naset" Vi har alternativa i Naset ta stallning till tva av vagarnas utformning samt dagvattentransport. Det ena baserar framkomna resultat ur ovanstaende rapport "Soora Naset 11, det andra ar utformat basis av radande RIGU-normer for gators geometriska utformning) (se bil 1) En intervjuundersokning med 30 i SOOra Naset (12 fritidshus, 18 permanentbostader) har genomforts for att karlagga de boendes synpunkter. Fastighetsagarna har de olika skisser och texter som de tekniska losningarna for dag-, gatuutformning, bakgrund for kostnadsberakningarna for de olika forslagen, deras effekter osv. For att ge en for den bakgrund och de framtidsplaner de boendes svar stammar ur ges i rapporten en amradesbeskrivning. Soora Naset 1945 med stad Under tiden fore hade vaxt upp relativt spontant och med en blandning av fritidshus och permanentbostader. oa det under merparten av tiden efter 1945 byggnadsstopp i amradet har denna karaktar av och relaivt bebyggelse bevarats, med den skillnaden att det idag ar ett flertal av fritidshusen som har perrnanentats

24 20 olika nagra storre tar av "lantlig bevarats drift och har hittills skotts av de boendes rrh.:::.-1-c,,y och Dessa har av skal inte haft inte heller onskan att gora anradets karak- skal i stor utstrackning har av Svaren i de boendes onskan att aven efter det innebar skall kunna denna karaktar och de varden den ger i form av orord natur och Nar det de boendes standardkrav rorande frarntida, overensstammer dessa till storsta delen med CTH:s foram en standard for ett upprustningsomrade Enligt CTH s bor nuvarande standard i bostadsomradet kunna trafikbelastning sarnt uppfylla trafiksakerhetskrav aven efter en utokning av i amradet. Genom intervjuerna har det framkommit att de boendes krav gatornas standard ar tillfredsstallda genom det befintliga gatunatet. (Onskvart ar dock att en storre vag for av besokande till badet kommer till for att minska trafikbelastningen inne i bostadsomradet som varma kan vara rnycket besvarande) Dagvattentransporten i amradet sker idag via ett dikessystem. Enligt de undersokningar CTH:s forslag baserar sig p6 ar detta ur miljosynpunkt det mest skonsamma systemet genom att vattnet aterinfiltreras till grundvattnet. Det ar dessutom det mest ekonomiska systemet genom lagre kostnader for anlaggning och drift De boende i omradet ar till storsta delen eniga am att detta aven i framtiden ar en fullt och onskvard av dagvattenfragan. Gatubelysningen i amradet ar idag i telefonstolparna med luftledningar mellan CTH s forslag ar att dessa sparas aven efter en upprustning av amradet Enligt forslaget, som baserar sig de normerna, byts den befintliga mot en konventionell gatubelysning

25 21 grund av de som samt vad ca halften av de ansett som un<jet~ctl av denna grupp att man bor nnt ett nytt De ar dock helt skulle detta ~~~~~~~~~~~~c t,a~~-~~ cnc~~~~ med nuvarande kunna tillfredsstalla alla boendes krav am man kunde eliminera de som varit kalla till Drift och av SOdra Nasets har som Oilan namnts skotts genom am:r-aciet~s Vid korrununal t ove::rtaq.ancte av skotseln forvantar man storre, utan att denna kommer och bor i samma l'"'il'n"r:::lt t-n som idag. ]):;t enda man bestamt vill undvika ar SOdra Naset ar ett som av de flesta boende anses fungera tillfredsstallande. Ett kommunalt onskas folja den utformning struktur och skotsel som upp i amracle Problematisk ar dock for de fritidsboe::nde i amradet som onskar sitt fritidshus Det ar detta kvarstaende problem som man i forsta hand onskar lost genom den tilltankta upprustningen av ~.,b~~ ~ I ovrigt anses till storsta delen uppfylla de boendes standardkrav och det ar helt rimligt att fororda en upprustning av normer vad det den miljon, gatuutformning, dagvattentransport och belysning..

26 Bilaga ( 4) Nuvarande enkla gatubelysning behalles - nya lyktstolpar enbart vid gatustrackor, som enligt planen skall byggas till Gatubredd 5, 5 meter, varav meter gang- och cykel ban a Backar och svackor utjamnas endast i undantagsfall.,i~., 'il 30 km/tim hogsta tillatna hastighet inom sjal va bostadsomradet Dagvattnet I bort via diken (0, 9 m breda) Darigenom oaverkas inte vat>enbalonsen so mycket, risken for sattningar och skador vaxtligheten minskar & Pa vintern kan den bortplogade snon laggas i dikena och behover alltsa inte inkrakta oa gangbanan I jcmforelse kommunens forslag sparas 0.,6 meter i totalbredd -intranget oij tomterna blir alltsa och flera hackar och murar kan bevaras ijn i det andra forstaget Drift och underhall: 2411 kr.'hus och or (gator. bel/sning och \fa-system)

27 Bilaga 2 ( 4) /~/. / ( F.VA

28 Bilaga 3 ( 4) Nytt konventionellt bel ysni ngssystem med I yktstol par Gatubredd 7 meter, varav I, 5 meter gang- och cykelbana Backar jamnas ut och svackor fyl Is upp 50 km/tir11 :,v:::j:l:a tillatnu :,u_,;:::3- het inom sjalva bostadsomradet Dagvattnet I bort via ett r()rledn vaxtli gheten och sattn i ngar dar ott ()ka p6verkar vattenbafansen vilket kan skada vatten leds ut i badviken kommer mongden Pa grund av utformning maste ar av tomterna E tt an tal hack or. murar etc kommer ott tas bort kr /hus Drift och underhall: 570 kr/hus or( gator. ng och VA-

29 den star en oa hur N;..;se t kommer att se ut aget

30 2 INTERVJUGUIDE ( 6) 1 Vilken typ av fastighet? Permanentbostad Permanent fritidshus Fritidshus 2 Om fritidshus: avses fritidsbostaden bli permanet bostad? N ar...? ja nej Genom: anbyggnad nybyggnad 3 Hur tillhandaholls fastigheten? 4 Hur langa harman haft fastigheten som fritidshus?.. Hur lange sam permanentbostad?.. 5 Om fritidshus; hur ofta utnyttjas det? 6 Hyr man ut/lanar man ut fastigheten? ja nej Omfatning? jar 7 Har man arbetat/byggt mycket sjalv p8 fastigheten, tomten och ovriga anlaggningar sam t ex brunn? 8 Familjemedlemmar. Antal? iuder?....

31 Bi 2 2 ( 6 )_ 16 Vilken installning finns till: a) ett mer anfattande k:ommunalt engagemang rorande anradets drift och planering? b) ett utokat engagemang fran de boendes sida rorande drift/ planering? 17 Upplever man att det finns tillrackligt utvecklade sociala relationer for att bilda grund for gemensam drift och planering rorande amradet? 18 Vilken kunskap finns rorande stadsplanerna for amradet? 19 Hur har denna forvarvats?

32 Bilaga 2 3 ( 6) PRESENI'ATION AV FORSLA.GEN ( ) Standardkrav I Gator 20 Vilka krav finns rorande: - bredd - kurvor - backar - belysning - dagvattentransport (diken eller nedgravda draneringsror) 21 Vilken amfattning anser man att biltrafiken inom amradet skall ha? II Drift 22 Vilka krav finns rorande: - snorojning - saltning - vagbelaggning grasklippning, stadning - sophamtning, hantering III Vatten-avlopp 23 Hur har man idag lost avloppsfragan? Fungerar detta tillfredsstallande 24 Hur har man idag lost vattenfragan? (Enskilt, tillsammans med grannar. Djupborrad brunn, gravd brunn etc) e Fungerar detta tillfredsstallande? 25. Ar kommunalt VA onskvart, eller ej?

33 Bi 2 4 ( 6) IV 26 Vilka b6r finnas inom amradet? 27 Hur man snabb framkomlighet kontra oforandrad 28 Vilka ar kostnaderna for fastigheten per ar? 29 Hur stora i kostnaderna ar man beredd att 30 Kan man sig att am kostnaderna blir for haga? 31 Har man planer pa att salja idag? ja nej Orsak?

34 Bilaga 2 5 ( 6} 9 Vad uppskattar man rnest om Naset? 10 Vad ar man missnojd med? 11 Vad vill man bevara? Vad vill man forandra? Sociala forhallanden och handlingsberedskap i omradet 12 Vilka gemenskaper och foreningar tillhor man? 13 Om vagforening eller annan typ av forening finns som skater omradets drift/planering. Hur fungerar dessa? Vilka engagemang kravs av den enskilda individen? 14 Hur har forenings- och gemenskapsliv forandrats over tid? 15 Bortsett fran engagemang i foreningsliv; har man pa annat satt, tillsammans med grannar, arbetat med bebyggande och installation av ex el, vatten och avlopp?

35 Bilaga 2 6 (6) Not 1 SOdra Naset - ett exempel pa forenklad utformning av gator och dagvattensystem i ett upprustningsomrade. Meddelande nr 47.

36 C.EOHVDROLOG!SI<.A FORSKN!NGSGRUPPEN CHAtMli'IS T[KN'SKA HOGSKQV Institutionerna f~r Geologi Geoteknik med grundl~ggning Meddelande: nr 1 nr 2 nr 3 nr nr 5 nr 6 nr 7 nr 8 nr 9 och avloppsteknik inverkan p! ytvattenavrinning och grundvattenbildning. Lagesrapporter 973-0J-01) sidor. (Utg!ngenl Leif Carlsson: Grundvattenavsankning Del 1. Evaluering av akviferers geohydrologiska data med hjmlp av provpumpningsdata sidor. Leif Carlsson: Grundvattenavsankning Del 2. Evaluering av lagpermeabla lagers hydrauliska diffusivitet med hj~lp av provpumpningsdata sidor. Viktor Arnell: Nederbordsmatare. En sammanstallning av nagra olika matartyper sidor. (Utgangenl Viktor Arnell: Intensitets-varaktighetskurvor f~r haftiga regn i G~teborg under 45-arsperioden sidor. inverkan p! ytvattenavrinning och grundvattenbildning. Lagesrapporter ) sidor. Olov Holmstrand, Per 0 Wedel: Ingenjorsgeologiska kartor - litteraturstudier sidor. (Utgangen) Anders Sjoberg: Interim Report. Mathematical Models for Gradually Varied Unsteady Free Flow. Development and Discussion of Basic Equations. Preliminary Studies of Methods for Flood Routing in Storm Drains. 1q74~ 74 sidor. (Utgangen). Olov Holmstrand {red.): Serninarium om ingenjorsgeologiska kartor sidor. (Utg!ngen) nr 10 Viktor Arnell, Borje Sjolander: Matning av nederbordsintensiteter i G~teborgsregionen. Stationsbeskrivning sidor. (Utgangen). nr 11 nr 12 Per-Arne Malmquist, Gilbert Svensson: Dagvattnets beskaffenhet och egenskaper. Samrnanstallning av utforda dagvattenunqersokningar i Stockholm och Goteborg Engelsk sammanfattning sido=. (Utgangen). Viktor Arnell, Sven Lyngfelt: Interimrapport. Berakningsrnodell for simulering av dagvattenflode inom bebyggda ornraden. Geohydrologiska forskningsgruppen i sarnarbete med VA-verket 1 Goteborg, meddelar~e nr 12, sidor. nr 13 Viktor Arnell, Sven Lyngfelt: Nederbords-avrinningsrnatningar i Bergsjon, Goteborg sidor. nr 14 Per-Arne Malmquist, Gilbert Svensson: Delrapport. Dagvattnets sammansattning i Goteborg. Engelsk sammanfattning sidor. nr 15 Dagvatten. Uppsatser presenterade vid konferens om urban hycrologi i Sarpsborg sidor. 15:-. Foljande uppsatser ingar: Arnell v. Berakningsrnetod for analys av dagvattenflodet inom ett urbant ornrade. Lyngfelt S. Nederbords-avrinningsstudier i Bergsjon, Goteborg. Sjoberg A. CTH-ledningsnatmodell DAGVL-A. Svensson G. Dagvattnets samrnansattning, inverkan av urbanisering. {Utgangen). nr 16 nr 17 Grundvatten. Uppsatser presenterade vid konferens om urban hydrologi i Sarpsborg sidor. 15:-. Foljande ingar: Andreassen L, K. Rubbningar av grundvattenbalansen i urbana omr!den. Carlsson L. Djupin iltration i slutna akviferer. Torstensson B-A. Foljder av grundvattensankning inorn lerornraden. Wedel P. Exernpel pa dranering av jordlager pa grund av tunnelbyggande. (Utgangen). Olav HoLmstrand, Per Wedel: Markvattenundersokningar i ett urbant ornrade sidor. nr 18 Goran Ejdeling: Berakningsmodeller for prognos av grundva~tenforhallanden sidor. nr 19 Viktor Arnell, Jan Falk, Per-Arne Malmquist: Urban Storm Water Research in Sweden sidor. nr 20 nr 21 Viktor Arnell: Studier av arnerikansk dagvattenteknik. Resa Leif Carlsson: Land Subsidence in fran studieresa USA. 29 nov-17 december sidor. i 2nd International Symposium on nr 22 nr 23 nr 24 nr 25 nr 26 nr 27 Per 0 Wedel: Grundvattenbildning, samspelet jordlager och berggrund. Exemplifierat fran ett forsoksamrade i Angered ~30 sidor. Viktor Arnell: Nederbordsdata vid dimensionering av dagvattensystem med hjalp av detaljerade berakningsmodeller. En inledande studie sidor. Cederwall: Urbaniseringsprocessens inverkan p! ytvattenavrinning och grundvattenforskning vid CTH, Sektion V, under perioden sidor Lars 0 Ericsson (red.): Lokalt orr.handertagande av dagvatten. Delrapport fran forsta verksamhetsaret sidor. Ann-Carin Andersson, Jan Berntsson: Kontrollerad grundvattenbalans genom djupinfiltration. En inventering av djupinfiltrationsprojekt sidor. Anders Eriksson, Per Lindvall: rorande drift och konstruktion av dagvatten. Resultatredovisning av enkat ~~'UIIbdll~a~~~~~llYdL Sidor.

37 en dagvattenmodell. Teori, Undersokning, Matning och Ut- nr 28 nr 29 nr 30 nr 31 nr 32 nr 33 nr 34 nr 35 nr 36 nr 37 nr 38 nr 39 nr 40 nr 41 nr 42 Olov Holmstrand (red.): Lokalt omhandertagande av dagvatten. Delrapport nr 2 fran perioden sidor. Leif Carlsson: Djupinfiltrationsstudier i Angered sidor. Lars 0 Ericsson: Infiltrationsprocessen vardering Sidor. Lars o Ericsson: Permeabilitetsbestamning i falt vid perkolationsmagasin. Dimensionering sidor. Lars o Ericsson, Stig Hard: Infiltrationsundersokningar i stadsdelen Ryd, Linkoping sidor. Jan Hallgren, Per-Arne Malmquist: Urban Hydrology Research in Sweden Swedish Coordinating committee for Urban Hydrology Research sidor. Bo Lind, Gate Nordin: Geohydrologi och vegetation i Dalen 5, Karlskoga sidor. Eivor Bucht, Bo Lind: Metodfragor vid naturanpassad stadsplanering Karlskoga sidor. erfarenheter fran studie i Anders Sjoberg, Jan Lundgren, Thomas Asp, Henriette Melin: Manual for ILLUDAS (version S2) Ett datorprogram for dimensionering och analys av dagvattensystem sidor. Per-Arne Malmquist m fl: Papers on Urban Hydrology sidor. Viktor Arnell, Per-Arne Malmquist, Bo-Goran Lindquist, Gilbert Svensson: Uppsatser om Dagvattenteknik sidor. Bo Lind: Per-Arne Malmquist (red.): resultat sidor. forutsattningar inom ett bergsomrade, Ostra Gardsten i Goteborg. forskningsgruppen Sammanstallning av uppnadda Gilbert Svensson, Kjell ren: Planeringsmodeller for avloppssystem. NIVA-modellen tillampad pa Torslanda avrinningsomrade sidor. Per-Arne Malmquist (red.): Infiltrera dagvatten. Diskussioner och figurer fran CTH-seminarium sidor. nr 43 Bo Lind: Dagvatteninfiltration perkolationsanlaggning i Halmstad sidor. nr 44 Viktor Arnell, Thomas Asp: Berakning av braddvattenmangder. Nederbordens varaktighet och mangd vid Lundby i Goteborg sidor. nr 45 Stig Hard, Thomas Holm, Sven Jonassen: Dagvatteninfiltration pa gronytor - Litteraturstudie, kunskapssammanstallning och hypotes sidor. nr 46 Per-Arne Malmquist, Per Lindvall: Draneringsrors igensattning en jamforande laboratoriestudie sidor. nr 47 Per-Arne Malmquist, Gunnar Lanner, Erland Hogberg, Per Lindvall: SODRA NASET ett exempel pa forenklad utformning av gator och dagvattensystem i ett upprustningsomrade nr 48 nr 49 Viktor Arnell, Hakan Strandner, Gilbert Svensson: Dagvattnets mangd och beskaffenhet i stadsdelen Ryd i Linkoping, Lars 0. Ericsson, Stig Hard: Termisk registrering, en metod att kartera markvattenhalt Termovisionsforsok i klimatkammare sidor. nr 50 Viktor Arnell: Dimensionering och analys av dagvattensystem. Val av berakningsmetod sidor, 22 figurer, nr 51 Lars o Ericsson: Markvattenforhallanden i urbana omraden. Slutrapport. nr 52 Olov Holmstrand (red): Ingenjorsgeologisk kartering. Seminarium sid, 25: kr. nr 53 nr 54 Olov Holmstrand: Lokalt omhandertagande av dagvatten. Sammanfattning av forskning om dagvatteninfiltration vid CTH sid. 25:- kr. Olov Holmstrand, Bo Lind, Per Lindvall, Lars-Ove Sorman: Perkolationsmagasin i ett leromrade. Lokalt omhandertagande av dagvatten i Bratthammar, Goteborg. 172 sidor. 25:- kr. nr 55 Erland Hogberg, Gunnar Lanner: Gatuplanering i bostadsomraden i utlandet. ~ya principer och losningar i Danmark, Holland och England :- kr. 110 sidor. nr 56 nr 57 Sven Lyngfelt: Dimensionering av dagvattensystem. Rationella metoden :- kr. 82 sidor. Erland Hogberg: Samband mellan gatustandard och trafiksakerhet i bostadsomraden. En forstudie : kr. nr 58 Jan A Berntson: Portryckforandringar och markrorelser orsakade av tradvegetation : kr. 121 sidor. nr 59 Per-Arne Malmquist, Stig Hard: Grundvattenpaverkan av dagvatteninfiltration :- kr nr 60 Annika Lindblad: Infiltrationsmatningar utforda vid Geologiska institutionen, CTH/GU, Sammanstallning och statistisk bearbetning sidor. 25:- kr.