Hälsovård och sjukvård för ungdomar Svenska erfarenheter på gott och ont

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsovård och sjukvård för ungdomar Svenska erfarenheter på gott och ont"

Transkript

1 Hälsovård och sjukvård för ungdomar Svenska erfarenheter på gott och ont Oslo den 13 februari 2003 NSH:s konferens Docent Kristina Berg Kelly Institution för kvinnors och barns hälsa Avd för pediatrik Göteborg universitet 1

2 Ungdomsmedicin en åldersbaserad specialitet Neonatologi Pediatrik Geriatrik Ungdomsmedicin Fysiologin i förändring Kognitivt tänkande utvecklas Social utsatthet Åldersspecifika sjukdomar 2

3 3

4 4

5 Kognitiv utveckling Från konkret till abstrakt tänkande Från en hypotes till tio hypoteser analysförmågan utvecklas Från här och nu till idag, igår, i morgon, från förra veckan och nästa vecka till förra året nästa år framtiden blir verklig. Osårbarhet, att stå på en scen iakttagen av alla 5

6 Exempel Det spelar ingen roll vad du säger, jag skall ändå bli ridande polis Vad spelar det för roll hur jag mår när jag är 20, då är man ju ändå en gammal ödla Du skulle bara veta hur skönt det är att gå på Avenyn och vara lite full.. 6

7 Experimentellt beteende eller risktagande: EN VIKTIG INLÄRNINGSMETOD UNDER UNGDOMSÅREN ger självkännedom och verklighetsanpassning, befrämjar identitetsutvecklingen MEN aldrig experimenterar man på så många områden och i så stor skala med så ringa kunskap och erfarenhet som under ungdomsåren. Flera av beteendena har stor betydelse för aktuell och framtida hälsa. 7

8 Risken att dödas eller skadas för bilförare i olika åldersgrupper Antal dödade och skadade per miljon personmil för personbilsförare i olika åldersgrupper år 8

9 Social utsatthet Karateristiskt för övriga ålderbaserade specialiteter är att patienten går under utan omgivningens stöd och beskydd För ungdomsperioden gäller det motsatta: individen lämnar familjens trygga famn och ger sig ut i världen med dålig kunskap och erfarenhet men med stor entusiasm och känsla av osårbarhet. Jag klarar mig jag är speciell 9

10 Medicinskt innehåll i specialiteten Sjukdomar/avvikelser som direkt hänger ihop med pubertetsutvecklingen Sjukdomar/avvikelser som blir komplicerade av pubertetens biologi, fysiologi eller psykologi Sjukdomar/avvikelser som oftast startar under adolescensen men som har sina allvarliga konsekvenser senare i livet 10

11 Känner mig helt frisk 1996 % Pojkar Flickor Årskurs 7 Årskurs 9 11

12 Ungdomsmedicin en konst 1. Medicinska kunskap fakta 2a. Attityder vad har jag för inställning till detta problem och dess lösning? 2b. Attityder vad har familjen för inställning till detta problem och dess lösning 3. Skicklighet hur bär jag mig åt för att Ställa rätt diagnos, förmedla insikt, bidra till problemlösning krypa under skinnet 12

13 Humörskalan Sjukdomssymtom och sjukvårdsbesök Humörskalan Andel av elever, % 16,1 52,3 24,5 5,0 1,1 Symtom antal x 2,3 2,7 3,9 5,7 8,0 Jourbesök 1,2 0,9 1,0 1,4 5,1 Distriksläkarbesök 0,8 0,7 1,3 0,9 3,9 Sjukhusläkarbesök 1,5 1,3 1,4 2,1 7,2 Skolsköterskebesök 2,9 2,1 3,1 6,6 11,? 13

14 Ungdomars uppgifter om psykiska och kroppsliga besvär Åkomma Andelen ja-svar, % Acne 33 Idrottsskador och växtvärk 32 Trötthet 29 Huvudvärk 28 Allergiska sjukdomar 24 Magont 23 Annansmärtaellervärk 22 Svettningar 16 Missnöjd med vikten 14 Deprimerad Källa: Västkuststudien

15 15 Asocialitet Neuros-Psykos Kost Suicideförsök Kronisk sjukdom Idrottsskador, ryggont, växtvärk Bruk, missbruk Acne VD, abort, p-medel/p-piller

16 Ungdomsåren Omfattar perioden år Är en övergångsålder mellan barndom och vuxen ålder Startar med puberteten Avslutas när individen är färdig att börja sitt vuxenliv, dvs har löst vissa utvecklingspsykologiska krav 16

17 Utvecklingspsykologiska krav 1. Klarar att leva själv rent praktiskt 2. Har etablerat ett nytt förhållande till sina föräldrar baserat på jämlikhet och respekt 3. Har lärt sig etablera nära relationer till någon eller några individer utanför familjekretsen (oftast till någon jämnårig av motsatt kön) 4. Har självkännedom och kan därför göra ett realistiskt yrkesval baserat både på intresse och kompetens 5. Har integrerat sin sexualitet i identiteten 17

18 Vad påverkar adolescensutvecklingen? Den kognitiva förmågan utvecklas analys och hypotestestning tidsuppfattning fantiserande och drömmande självkänslan, identitet Kroppsutvecklingen tidpunkt för puberteten (tidigt, normalt eller sent) Experimentellt beteende eller risktagande problembeteende Kontext Familj, kamrater, skola, grannar, lokalsamhälle. 18

19 Riskabla livsstilar hos flickor i åk 7 som röker (n= 86) respektive inte röker (n=486) Rökare Icke-rökare % % Äter godis/chips dagligen Använder alltid säkerhetsbälte Har haft samlag 29 1 Dricker alkohol >2 ggr/mån 38 5 Är berusad >1 gång/mån 34 0 Dricker alkohol ensam 4 1 Råkar i slagsmål 20 5 Trivsel med livet, VAS ,6 7,7 Trivsel i skolan, VAS ,5 7,3 19

20 Samvariation Trivsel Matvanor Fysiska och psykiska besvär Tobak Alkohol 20

21 Var söker man? Skolsköterskan samtal, ohälsa, bekymmer Barn och ungdomsmottagningen och barn- och ungdomssjukhuset allvarliga och kroniska sjukdomar Akutmottagningen svår sjukdom, katastrof Distriktsläkaren sjukdom UNS Ungdomsmottagningen 95 % flickor, preventivmedel, samlevnad, samtal 21

22 Historik Skolhälsovård sedan 1830 Den första ungdomsmottagningen 1970 i Borlänge 1980-talet: ungdomsmedicinska arbetsgruppen inom Barnläkarföreningen bildas och börjar sina utbildningar 1980-talet: Barnkliniker i landet byter namn till Barn- och ungomdsmedicinska kliniker 1990 talet: Q 90-Q98 studierna startas och utvecklas 22

23 Skolhälsovårdens uppgifter Förebyggande hälsovård Vaccinationer, screening av syn, hörsel, rygg, fimosis Skolbarns företagshälsovård Ett fysiskt och psykiskt gott klimat. Lokaler, olycksfall, allergifrågor, buller mobbning Se till att alla barn har fungerande skolgång Rörelsehindrade, adhd, Vara första linjens stöd för ungdomar i medicinska frågor 23

24 Om ungdomsmottagningar Begreppet ungdomsmottagning kan betyda vad som helst. Över 400 mottagningar registrerade i landet Över 200 FSUM anslutna mottagningar som uppfyller följande krav: helhetssyn på ungdomars fysiska och psykiska hälsa med främjande, preventiva och behandlande möjligheter. Kräver bred personalgrupp, minst barnmorska, kurator och läkare 24

25 Ungdomsmottagning del 2 I praktiken unga kvinnors mottagning för reproduktiv hälsa 90-95% av besökarna är kvinnor Ålder 12-23/25år Unga män har huvudsakligen haft kontakt som partners vid STI eller vid abortärenden Utvecklingsarbete på senare år särskilt i syfte att ge unga män möjlighet att komma på egna villkor Konflikter 25

26 Ungdomsmottagning - del 3 Mottagningarna har stort förtroende bland ungdomar Uppfattas som verksamheter som sätter unga i centrum, lyssnar på dem och inte moraliserar Har anpassat sig till unga behov av sekretess och anonymitet. Ligger oftast centralt i kommunen, men skild från annan sjukvård Gratis och drop-in service. Utåtriktat arbete i skolor 26

27 Ungdomsmottagning - del 4 Gränsdragningsproblem Kompetens i förhållande till sin allsmäktighet Har inte varit bra på att anpassa sin verksamhet till pojkars behov Ingen akademisk anknytning därför dålig verksamhetsbeskrivning, målsättning, utveckling, statistik, kvalitetssäkring, patientsäkerhet. 27

28 BLF:S arbetsgrupp för ungdomsmedicin Har haft läkare som sin främsta målgrupp eftersom läkare har lättare att få gehör i medicinska frågor Har därför satsat på utbildning såväl orientering som kompetenshöjning 5poängs och 10 poängs universitetskurser Har satsat brett på akademisk forskning i ungdomsmedicinska frågor både som mål och medel Västkuststudien och Q90 enkäterna 28

29 Barn- och ungdomsmedicinska kliniker Ungdomars sjukvård en naturlig del av barnläkarens åtagande och därför skulle ungdomsmedicin inte bli en egen specialitet. Alla barnläkare måste också vara ungdomsläkare I praktiken ledde namnbytet till utbildningssatsningar Lekterapeuter var tidigt engagerade Åldersgräns år Ej obstetrik Resursdiskussioner 29

30 Barn och ungdomskliniker Problem områden: o Verklig kompetens saknas oftast o Organsjukvården dominerar o Majoriteten av ungdomar behöver inte sjukhusvård, så sjukhusläkarna träffar inte många o Inget behov av ungdomsmedicinska vårdavdelningar o MEN integrerad slutenvårdsavdelning finns nu i Stockholm 30

31 Primärvårdens arenor Mottagningsbesöket det öppna samtalet mottagningsformer hälsofrämjande attityd Skolhälsovården viktig arena för ungdomskontakter enkätundersökningar Ungdomsmottagningar dags för primärvården att engagera sig? Folkhälsoarbete engagera sig i kommunala folkhälsogrupperingar, strukturella insatser 31

32 Distriktsläkare Hanterar mängder av ungdomsmedicinska frågor Arbetar som skolläkare och på ungdomsmottagningar Sporadiska utbildningssatsningar genom SFAM Hög belastning av andra tunga medicinska frågor Trial and terror metoden 32

33 Andra aktörer i samhället Folkhälsoarbetare nationellt, regionalt, lokalt NGOs Stadsmissionen, svenska kyrkan, frälsningsarmen Universitetsanknuten forskning Inst för socialt arbete, psykologi, kultur Healthy cities, healthy schools. Mm, mm 33

34 Fördelar och nackdelar Stort engagemang, hög kompetens Eldsjälar gör stor nytta Kunskapen förmedlas inte vidare och svår att finna för utomstående Mycket dubbelarbete, uppfinnandet v hjulet många gånger Inte alltid kvalitetsmässigt eller vetenskapligt grundad 34

35 Antal aborter i olika åldersgrupper, (i procent av frekvensen 1975) % år år år år år Källa: Familjeplanering och abort

36 Aborter, födda barn, graviditeter per tonårsflickor i Sverige Antal per Graviditeter Födda barn Aborter Ny lag

37 Andel elever i åk 9 som har använt narkotika någon gång % Pojkar Flickor Källa: CAN

38 Andel flickor och pojkar i årskurs 9 som har en stor konsumtion av alkohol någon gång per månad eller oftare % Pojkar Flickor Källa: CAN

39 Andel pojkar och flickor i åk 9 som röker dagligen resp. snusar minst 1 dosa/vecka % Pojkar, snusar Flickor, röker Pojkar, röker Källa: CAN

40 Ett nationellt exempel Många aktörer inblandade Gemensam målsättning Samordning av aktiviteter Arbete på flera fronter samtidigt 40

41 Ett lokalt exempel Byggde på lokal kunskap om ungdomars beteenden Byggde på lokalt engagemang Positiv utgångspunkt ungdomar behöver träffas utanför familjen och ha kul tillsammans Skulle ske i så goda miljöer som möjligt Kostnadseffektivt Trots brister gott resultat 41

42 Experimenterande med vuxenlivets vanor Ja-svar i % av alla svar Kommun A B C Röker dagligen Aldrig rökt/prövat någon gång Snusar dagligen Dricker alkohol >2 ggr/mån Aldrig prövat/prövat någon gång Varit berusad >2 ggr/mån Aldrig varit berusad Aldrig prövat narkotika Haft samlag

43 Kamratgänget Kommun A B C Dricker alkohol med gänget minst två gånger i månaden Aldrig alkohol med gänget

44 Hälsovanor positiva svar i procent Kommun A B C Frukt och grönsaker dagligen Idrott på fritid minst en gång per vecka Använder alltid säkerhetsbälte

45 Mental hälsa Positiva svar i procent Kommun A B C Trött Deprimerad Har haft självmords tankar Slåss Mobbad

46 Visuel analogskala, VAS 10=max Kommun A B C Trivsel med livet Trivsel i skolan Positiva svar I procent: Känner sig nästan aldrig ensam Har vuxen att prata med

47 Friskfaktorer i ungas liv Viktiga vuxna Viktiga kompisar Viktiga platser Viktiga intressen Framtidsvisioner Andlighet, meningen med livet Optimism 47

48 Positiva erfarenheter år 2003 Många aktörer är mycket intresserade i hälsovård och sjukvård för unga männiksor Stor entusiasm Många projekt startas Stor oro i samhället pga tiltagande problembetteenden bland unga Entusiasm som på 70-talet 48

49 Svårigheter år 2003 Dålig kunskap om vad andra gör Hjulet uppfinns två gånger Var och en gör sin enkät Trial and terrormetoden Man startar utan att skaffa sig kunskap Ofta dålig kvalitet i studier och arbetssätt Alla vill forska Välgjorda studier publiceras ej stencileras lokalt 49

50 Nätverksarbete ungdomshälsofrämjandet På Initiativ av Ungdomsmedicinska gruppen Samla olika professioner ( olika yrkeskategorier, myndigheter och NGO) för att skapa helhetssyn i det arbete som utförs för att förbättra ungdomars hälsa och levnadsvilkor Specifikt: att befintlig kunskap, utredningar och annat arbete tas till vara och används 50

51 Nätverksarbete ungdomshälsofrämjandet 2 Deltagande myndigheter Socialstyrelsen Barnombudsmannen Ungdomsstyrelsen Folkhälsoinstitutet Deltagande NGO Ungdomsmedicinska arbetsgruppen inom BLF Skolläkarföreningen och skolsköterskeföreningen FSUM och Ton Arg Maria Ungdom Sesam Ven Barn och ungdomspsykiatri förening 51

52 Nätverksarbete ungdomshälsofrämjandet 3 Målsättning: Se till att ungdomar själva kommer till tals i frågor som berör dem Synliggöra ungdomars situation och visa på de faktorer som påverkar deras hälsa Bidra till kompetensutveckling inom medicinska, sociala och pedagogiska professioner Påverka myndigheter till ungdomsvänliga beslut genom remissvar, offentlig debatt och kunskapsförmedling 52

53 Nätverksarbete ungdomshälsofrämjandet 4 Planerade aktiviteter: Symposium på läkarstämman Informativ serie i Läkartidningen Debattartiklar i pressen Kompetensutveckling genom efterutbildningskurser på universitetsnivå 10 och 20 poängskurser 53

54 Hur går det på sikt? Fortsätter individer som manifesterar problembeteenden under tonåren att ha problem även senare? Eller minskar den tendensen under årsåldern? Vissa internationella forskare betraktar i dag årsåldern som en period av tilltagande konformitet... 54

55 Hur stort är kamraternas inflytande på ungdomars risktagande och problembeteenden? Kan föräldrar påverka ungdomars risktaganden och problembeteenden? Vilka råd kan man ge föräldrar som vill skydda sina ungdomar? Det är inte vad du (som föräldrar) säger som räknas, det är vad gör... = SANT??? 55

56 Är tonåringar vanligen i konflikt med sina föräldrar? Vilka är det i så fall? Och varför? 56

57 Varför tror folk att lagar och förbud under ungdomsåren bara leder till trots och uppammar motsatt beteende? Ex: debatten om förbud mot tobaksförsäljning till minderåriga 57

58 Slut Frågor och synpunkter???? 58

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Gotlands Ungdomsmottagning

Gotlands Ungdomsmottagning Gotlands Kommun Gotlands Ungdomsmottagning Vi, barnmorskorna Annelie Grindefjord och Åsa Hedqvist, anhåller om att få knoppa av ungdomsmottagningen på Gotland och driva den i egen regi. Vi vill skapa en

Läs mer

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

På väg Enkät för föräldrar

På väg Enkät för föräldrar På väg Enkät för föräldrar För dig som är förälder till en placerad ungdom Den unge har rätt att få det stöd hon eller han behöver, både innan och efter det att hon eller han har flyttat från sitt familjehem

Läs mer

Hur man kan få unga att leva mer hälsosamt??? Docent Kristina Berg Kelly Göteborg kristina@bob-kelly.se

Hur man kan få unga att leva mer hälsosamt??? Docent Kristina Berg Kelly Göteborg kristina@bob-kelly.se Hur man kan få unga att leva mer hälsosamt??? Docent Kristina Berg Kelly Göteborg kristina@bob-kelly.se Det är ett faktum att Särskilt unga kvinnor ökar i vikt under ungdomsåren och blir överviktiga Att

Läs mer

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA Sex som självskadebeteende Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg 141127 Vilka är vi? Caroline Öhman Emma Svanholm Vi som arbetar på Tjej- och Killmottagningen är barnmorskor

Läs mer

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?

Läs mer

Vårens MIR seminarium 8 mars 2007 - Människa i Riskzon Tema: Ungas Hälsa

Vårens MIR seminarium 8 mars 2007 - Människa i Riskzon Tema: Ungas Hälsa Vårens MIR seminarium 8 mars 2007 - Människa i Riskzon Tema: Ungas Hälsa (09.00-09.45) Dagen börjar med att Ove Andersson ordförande i Kommunstyrelsen i Stenungssund hälsar alla hjärtligt välkomna till

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013-2014 Skolhälsovården Wallbergsskolan

Verksamhetsberättelse 2013-2014 Skolhälsovården Wallbergsskolan Verksamhetsberättelse 2013-2014 Skolhälsovården Wallbergsskolan I den nya skollagen(2010:800) står det I en samlad elevhälsa ställs krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation

RF:s Elevenkät 2004. Bakgrundsinformation RF:s Elevenkät 2004 Bakgrundsinformation Årskurs Hur bor du på RIG-orten? Välj ditt RIG Ort Flicka Pojke Årskurs 2 På elevhem Friidrott Umeå X Årskurs 3 I föräldrahemmet Friidrott Umeå X Årskurs 2 På elevhem

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

+ + KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige mår allt sämre psykiskt. Därför försöker en forskargrupp

Läs mer

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet Västra Götalandsregionen och VästKom 2011-04-26 Antaget i hälso- och sjukvårdsutskottet 2011-05-04 Detta inriktningsdokument

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa på Gotland

Barns och ungdomars hälsa på Gotland F O L K H Ä L S A P Å G O T L A N D Barns och ungdomars hälsa på Gotland 2007 2008 Teckning Barns och ungdomars hälsa i fokus Det finns åtskilliga faktorer som påverkar barns och ungas hälsa. En del förhållanden

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Information till dig som är förälder i Farsta. Föräldraguide. stockholm.se/farsta

Information till dig som är förälder i Farsta. Föräldraguide. stockholm.se/farsta Information till dig som är förälder i Farsta Föräldraguide stockholm.se/farsta Innehåll Barnmorskemottagningen BMM 4 Barnavårdscentralen BVC 5 Förskolan 6 Förskolan - Förskolestöd 7 Skolan 8 Skolan -

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning. Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet

Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning. Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet Välkomna! Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet Agenda Historik Elevhälsan Lagar som styr elevhälsan Basprogrammet

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

En liten guide till kvinnohälsa

En liten guide till kvinnohälsa En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är

Läs mer

Partikongressens beslut - riktlinjer

Partikongressens beslut - riktlinjer Partikongressens beslut - riktlinjer 3.1 Låt ungdomsgenerationen ta plats 5 3.1.1 Ett jobb och en bostad Jag oroar mig för att inte hitta ett jobb efter min utbildning. Jag får ont i magen bara av att

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder

Läs mer

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola LIVSKUNSKAP Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51 Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola SANT-plan för grund- och gymnasieskolan i Piteå kommun Mål SANT-undervisningen

Läs mer

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Rapport Dagmarprojekt När man mår dåligt Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Projektledare Bosse Larsson, 2002 Handledare Med.dr. Mikael Sandlund Bakgrund Under de

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,

Läs mer

Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands kommuner 2011-07- 01 2013-06-30

Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands kommuner 2011-07- 01 2013-06-30 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Kompetenscentrum STI Josefine Nordling 2011-11-17 LiÖ 2011-1894 Hälso- och sjukvårdsnämnden Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten?

Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?

Läs mer

tobak alkohol - narkotika

tobak alkohol - narkotika Preliminär redovisning av några av svaren på Drogvaneundersökningar i Gotlands kommun under perioden 1998 26 avseende elever i åk 9 Vissa av frågorna belyser även elever i gymnasiet åk 2 för åren 24 26

Läs mer

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012 Utvald statistik ur Stockholmsenkäten Statistiken presenterar ett urval resultat från Stockholmsenkäten för elever i årskurs 9 mellan åren, och. Antal svarande elever 250 200 150 100 50 0 Antal svarande

Läs mer

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Nu är det läge..... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29 Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Det finns bara två bestående gåvor vi kan ge våra barn. Den ena är rötter,

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat

Läs mer

Tröst. A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling

Tröst. A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling Tröst A# umgås med ungdomar kan vara sista chansen i livet 7ll personlig utveckling Vad vi hoppas A1 kunna erbjuda e1 ungdomsmedicinskt tänk Några basverktyg. Det ungdomsvänliga mötet Det bio- psykosociala

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Donnergymnasiets ANTD-plan

Donnergymnasiets ANTD-plan Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

Folkhälsoplan för Klippans kommun

Folkhälsoplan för Klippans kommun Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal

Läs mer

Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12)

Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Idrotts- och hälsocertifiering av Gräppås golfklubb (v. 2015-12) Gräppås Golfklubb är en ideell förening och har som målsättning att låta alla medlemmar få spela golf på både motionsnivå och tävlingsnivå.

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

UNG RÖST Lycksele 2011

UNG RÖST Lycksele 2011 UNG RÖST Lycksele 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund VÅR VISION Fokus på Framtiden Kunskap och Kreativitet är våra ledstjärnor Trivsel och Trygghet ger arbetsglädje Detta kompendium

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer