Hälsovård och sjukvård för ungdomar Svenska erfarenheter på gott och ont

Transkript

1 Hälsovård och sjukvård för ungdomar Svenska erfarenheter på gott och ont Oslo den 13 februari 2003 NSH:s konferens Docent Kristina Berg Kelly Institution för kvinnors och barns hälsa Avd för pediatrik Göteborg universitet 1

2 Ungdomsmedicin en åldersbaserad specialitet Neonatologi Pediatrik Geriatrik Ungdomsmedicin Fysiologin i förändring Kognitivt tänkande utvecklas Social utsatthet Åldersspecifika sjukdomar 2

3 3

4 4

5 Kognitiv utveckling Från konkret till abstrakt tänkande Från en hypotes till tio hypoteser analysförmågan utvecklas Från här och nu till idag, igår, i morgon, från förra veckan och nästa vecka till förra året nästa år framtiden blir verklig. Osårbarhet, att stå på en scen iakttagen av alla 5

6 Exempel Det spelar ingen roll vad du säger, jag skall ändå bli ridande polis Vad spelar det för roll hur jag mår när jag är 20, då är man ju ändå en gammal ödla Du skulle bara veta hur skönt det är att gå på Avenyn och vara lite full.. 6

7 Experimentellt beteende eller risktagande: EN VIKTIG INLÄRNINGSMETOD UNDER UNGDOMSÅREN ger självkännedom och verklighetsanpassning, befrämjar identitetsutvecklingen MEN aldrig experimenterar man på så många områden och i så stor skala med så ringa kunskap och erfarenhet som under ungdomsåren. Flera av beteendena har stor betydelse för aktuell och framtida hälsa. 7

8 Risken att dödas eller skadas för bilförare i olika åldersgrupper Antal dödade och skadade per miljon personmil för personbilsförare i olika åldersgrupper år 8

9 Social utsatthet Karateristiskt för övriga ålderbaserade specialiteter är att patienten går under utan omgivningens stöd och beskydd För ungdomsperioden gäller det motsatta: individen lämnar familjens trygga famn och ger sig ut i världen med dålig kunskap och erfarenhet men med stor entusiasm och känsla av osårbarhet. Jag klarar mig jag är speciell 9

10 Medicinskt innehåll i specialiteten Sjukdomar/avvikelser som direkt hänger ihop med pubertetsutvecklingen Sjukdomar/avvikelser som blir komplicerade av pubertetens biologi, fysiologi eller psykologi Sjukdomar/avvikelser som oftast startar under adolescensen men som har sina allvarliga konsekvenser senare i livet 10

11 Känner mig helt frisk 1996 % Pojkar Flickor Årskurs 7 Årskurs 9 11

12 Ungdomsmedicin en konst 1. Medicinska kunskap fakta 2a. Attityder vad har jag för inställning till detta problem och dess lösning? 2b. Attityder vad har familjen för inställning till detta problem och dess lösning 3. Skicklighet hur bär jag mig åt för att Ställa rätt diagnos, förmedla insikt, bidra till problemlösning krypa under skinnet 12

13 Humörskalan Sjukdomssymtom och sjukvårdsbesök Humörskalan Andel av elever, % 16,1 52,3 24,5 5,0 1,1 Symtom antal x 2,3 2,7 3,9 5,7 8,0 Jourbesök 1,2 0,9 1,0 1,4 5,1 Distriksläkarbesök 0,8 0,7 1,3 0,9 3,9 Sjukhusläkarbesök 1,5 1,3 1,4 2,1 7,2 Skolsköterskebesök 2,9 2,1 3,1 6,6 11,? 13

14 Ungdomars uppgifter om psykiska och kroppsliga besvär Åkomma Andelen ja-svar, % Acne 33 Idrottsskador och växtvärk 32 Trötthet 29 Huvudvärk 28 Allergiska sjukdomar 24 Magont 23 Annansmärtaellervärk 22 Svettningar 16 Missnöjd med vikten 14 Deprimerad Källa: Västkuststudien

15 15 Asocialitet Neuros-Psykos Kost Suicideförsök Kronisk sjukdom Idrottsskador, ryggont, växtvärk Bruk, missbruk Acne VD, abort, p-medel/p-piller

16 Ungdomsåren Omfattar perioden år Är en övergångsålder mellan barndom och vuxen ålder Startar med puberteten Avslutas när individen är färdig att börja sitt vuxenliv, dvs har löst vissa utvecklingspsykologiska krav 16

17 Utvecklingspsykologiska krav 1. Klarar att leva själv rent praktiskt 2. Har etablerat ett nytt förhållande till sina föräldrar baserat på jämlikhet och respekt 3. Har lärt sig etablera nära relationer till någon eller några individer utanför familjekretsen (oftast till någon jämnårig av motsatt kön) 4. Har självkännedom och kan därför göra ett realistiskt yrkesval baserat både på intresse och kompetens 5. Har integrerat sin sexualitet i identiteten 17

18 Vad påverkar adolescensutvecklingen? Den kognitiva förmågan utvecklas analys och hypotestestning tidsuppfattning fantiserande och drömmande självkänslan, identitet Kroppsutvecklingen tidpunkt för puberteten (tidigt, normalt eller sent) Experimentellt beteende eller risktagande problembeteende Kontext Familj, kamrater, skola, grannar, lokalsamhälle. 18

19 Riskabla livsstilar hos flickor i åk 7 som röker (n= 86) respektive inte röker (n=486) Rökare Icke-rökare % % Äter godis/chips dagligen Använder alltid säkerhetsbälte Har haft samlag 29 1 Dricker alkohol >2 ggr/mån 38 5 Är berusad >1 gång/mån 34 0 Dricker alkohol ensam 4 1 Råkar i slagsmål 20 5 Trivsel med livet, VAS ,6 7,7 Trivsel i skolan, VAS ,5 7,3 19

20 Samvariation Trivsel Matvanor Fysiska och psykiska besvär Tobak Alkohol 20

21 Var söker man? Skolsköterskan samtal, ohälsa, bekymmer Barn och ungdomsmottagningen och barn- och ungdomssjukhuset allvarliga och kroniska sjukdomar Akutmottagningen svår sjukdom, katastrof Distriktsläkaren sjukdom UNS Ungdomsmottagningen 95 % flickor, preventivmedel, samlevnad, samtal 21

22 Historik Skolhälsovård sedan 1830 Den första ungdomsmottagningen 1970 i Borlänge 1980-talet: ungdomsmedicinska arbetsgruppen inom Barnläkarföreningen bildas och börjar sina utbildningar 1980-talet: Barnkliniker i landet byter namn till Barn- och ungomdsmedicinska kliniker 1990 talet: Q 90-Q98 studierna startas och utvecklas 22

23 Skolhälsovårdens uppgifter Förebyggande hälsovård Vaccinationer, screening av syn, hörsel, rygg, fimosis Skolbarns företagshälsovård Ett fysiskt och psykiskt gott klimat. Lokaler, olycksfall, allergifrågor, buller mobbning Se till att alla barn har fungerande skolgång Rörelsehindrade, adhd, Vara första linjens stöd för ungdomar i medicinska frågor 23

24 Om ungdomsmottagningar Begreppet ungdomsmottagning kan betyda vad som helst. Över 400 mottagningar registrerade i landet Över 200 FSUM anslutna mottagningar som uppfyller följande krav: helhetssyn på ungdomars fysiska och psykiska hälsa med främjande, preventiva och behandlande möjligheter. Kräver bred personalgrupp, minst barnmorska, kurator och läkare 24

25 Ungdomsmottagning del 2 I praktiken unga kvinnors mottagning för reproduktiv hälsa 90-95% av besökarna är kvinnor Ålder 12-23/25år Unga män har huvudsakligen haft kontakt som partners vid STI eller vid abortärenden Utvecklingsarbete på senare år särskilt i syfte att ge unga män möjlighet att komma på egna villkor Konflikter 25

26 Ungdomsmottagning - del 3 Mottagningarna har stort förtroende bland ungdomar Uppfattas som verksamheter som sätter unga i centrum, lyssnar på dem och inte moraliserar Har anpassat sig till unga behov av sekretess och anonymitet. Ligger oftast centralt i kommunen, men skild från annan sjukvård Gratis och drop-in service. Utåtriktat arbete i skolor 26

27 Ungdomsmottagning - del 4 Gränsdragningsproblem Kompetens i förhållande till sin allsmäktighet Har inte varit bra på att anpassa sin verksamhet till pojkars behov Ingen akademisk anknytning därför dålig verksamhetsbeskrivning, målsättning, utveckling, statistik, kvalitetssäkring, patientsäkerhet. 27

28 BLF:S arbetsgrupp för ungdomsmedicin Har haft läkare som sin främsta målgrupp eftersom läkare har lättare att få gehör i medicinska frågor Har därför satsat på utbildning såväl orientering som kompetenshöjning 5poängs och 10 poängs universitetskurser Har satsat brett på akademisk forskning i ungdomsmedicinska frågor både som mål och medel Västkuststudien och Q90 enkäterna 28

29 Barn- och ungdomsmedicinska kliniker Ungdomars sjukvård en naturlig del av barnläkarens åtagande och därför skulle ungdomsmedicin inte bli en egen specialitet. Alla barnläkare måste också vara ungdomsläkare I praktiken ledde namnbytet till utbildningssatsningar Lekterapeuter var tidigt engagerade Åldersgräns år Ej obstetrik Resursdiskussioner 29

30 Barn och ungdomskliniker Problem områden: o Verklig kompetens saknas oftast o Organsjukvården dominerar o Majoriteten av ungdomar behöver inte sjukhusvård, så sjukhusläkarna träffar inte många o Inget behov av ungdomsmedicinska vårdavdelningar o MEN integrerad slutenvårdsavdelning finns nu i Stockholm 30

31 Primärvårdens arenor Mottagningsbesöket det öppna samtalet mottagningsformer hälsofrämjande attityd Skolhälsovården viktig arena för ungdomskontakter enkätundersökningar Ungdomsmottagningar dags för primärvården att engagera sig? Folkhälsoarbete engagera sig i kommunala folkhälsogrupperingar, strukturella insatser 31

32 Distriktsläkare Hanterar mängder av ungdomsmedicinska frågor Arbetar som skolläkare och på ungdomsmottagningar Sporadiska utbildningssatsningar genom SFAM Hög belastning av andra tunga medicinska frågor Trial and terror metoden 32

33 Andra aktörer i samhället Folkhälsoarbetare nationellt, regionalt, lokalt NGOs Stadsmissionen, svenska kyrkan, frälsningsarmen Universitetsanknuten forskning Inst för socialt arbete, psykologi, kultur Healthy cities, healthy schools. Mm, mm 33

34 Fördelar och nackdelar Stort engagemang, hög kompetens Eldsjälar gör stor nytta Kunskapen förmedlas inte vidare och svår att finna för utomstående Mycket dubbelarbete, uppfinnandet v hjulet många gånger Inte alltid kvalitetsmässigt eller vetenskapligt grundad 34

35 Antal aborter i olika åldersgrupper, (i procent av frekvensen 1975) % år år år år år Källa: Familjeplanering och abort

36 Aborter, födda barn, graviditeter per tonårsflickor i Sverige Antal per Graviditeter Födda barn Aborter Ny lag

37 Andel elever i åk 9 som har använt narkotika någon gång % Pojkar Flickor Källa: CAN

38 Andel flickor och pojkar i årskurs 9 som har en stor konsumtion av alkohol någon gång per månad eller oftare % Pojkar Flickor Källa: CAN

39 Andel pojkar och flickor i åk 9 som röker dagligen resp. snusar minst 1 dosa/vecka % Pojkar, snusar Flickor, röker Pojkar, röker Källa: CAN

40 Ett nationellt exempel Många aktörer inblandade Gemensam målsättning Samordning av aktiviteter Arbete på flera fronter samtidigt 40

41 Ett lokalt exempel Byggde på lokal kunskap om ungdomars beteenden Byggde på lokalt engagemang Positiv utgångspunkt ungdomar behöver träffas utanför familjen och ha kul tillsammans Skulle ske i så goda miljöer som möjligt Kostnadseffektivt Trots brister gott resultat 41

42 Experimenterande med vuxenlivets vanor Ja-svar i % av alla svar Kommun A B C Röker dagligen Aldrig rökt/prövat någon gång Snusar dagligen Dricker alkohol >2 ggr/mån Aldrig prövat/prövat någon gång Varit berusad >2 ggr/mån Aldrig varit berusad Aldrig prövat narkotika Haft samlag

43 Kamratgänget Kommun A B C Dricker alkohol med gänget minst två gånger i månaden Aldrig alkohol med gänget

44 Hälsovanor positiva svar i procent Kommun A B C Frukt och grönsaker dagligen Idrott på fritid minst en gång per vecka Använder alltid säkerhetsbälte

45 Mental hälsa Positiva svar i procent Kommun A B C Trött Deprimerad Har haft självmords tankar Slåss Mobbad

46 Visuel analogskala, VAS 10=max Kommun A B C Trivsel med livet Trivsel i skolan Positiva svar I procent: Känner sig nästan aldrig ensam Har vuxen att prata med

47 Friskfaktorer i ungas liv Viktiga vuxna Viktiga kompisar Viktiga platser Viktiga intressen Framtidsvisioner Andlighet, meningen med livet Optimism 47

48 Positiva erfarenheter år 2003 Många aktörer är mycket intresserade i hälsovård och sjukvård för unga männiksor Stor entusiasm Många projekt startas Stor oro i samhället pga tiltagande problembetteenden bland unga Entusiasm som på 70-talet 48

49 Svårigheter år 2003 Dålig kunskap om vad andra gör Hjulet uppfinns två gånger Var och en gör sin enkät Trial and terrormetoden Man startar utan att skaffa sig kunskap Ofta dålig kvalitet i studier och arbetssätt Alla vill forska Välgjorda studier publiceras ej stencileras lokalt 49

50 Nätverksarbete ungdomshälsofrämjandet På Initiativ av Ungdomsmedicinska gruppen Samla olika professioner ( olika yrkeskategorier, myndigheter och NGO) för att skapa helhetssyn i det arbete som utförs för att förbättra ungdomars hälsa och levnadsvilkor Specifikt: att befintlig kunskap, utredningar och annat arbete tas till vara och används 50

51 Nätverksarbete ungdomshälsofrämjandet 2 Deltagande myndigheter Socialstyrelsen Barnombudsmannen Ungdomsstyrelsen Folkhälsoinstitutet Deltagande NGO Ungdomsmedicinska arbetsgruppen inom BLF Skolläkarföreningen och skolsköterskeföreningen FSUM och Ton Arg Maria Ungdom Sesam Ven Barn och ungdomspsykiatri förening 51

52 Nätverksarbete ungdomshälsofrämjandet 3 Målsättning: Se till att ungdomar själva kommer till tals i frågor som berör dem Synliggöra ungdomars situation och visa på de faktorer som påverkar deras hälsa Bidra till kompetensutveckling inom medicinska, sociala och pedagogiska professioner Påverka myndigheter till ungdomsvänliga beslut genom remissvar, offentlig debatt och kunskapsförmedling 52

53 Nätverksarbete ungdomshälsofrämjandet 4 Planerade aktiviteter: Symposium på läkarstämman Informativ serie i Läkartidningen Debattartiklar i pressen Kompetensutveckling genom efterutbildningskurser på universitetsnivå 10 och 20 poängskurser 53

54 Hur går det på sikt? Fortsätter individer som manifesterar problembeteenden under tonåren att ha problem även senare? Eller minskar den tendensen under årsåldern? Vissa internationella forskare betraktar i dag årsåldern som en period av tilltagande konformitet... 54

55 Hur stort är kamraternas inflytande på ungdomars risktagande och problembeteenden? Kan föräldrar påverka ungdomars risktaganden och problembeteenden? Vilka råd kan man ge föräldrar som vill skydda sina ungdomar? Det är inte vad du (som föräldrar) säger som räknas, det är vad gör... = SANT??? 55

56 Är tonåringar vanligen i konflikt med sina föräldrar? Vilka är det i så fall? Och varför? 56

57 Varför tror folk att lagar och förbud under ungdomsåren bara leder till trots och uppammar motsatt beteende? Ex: debatten om förbud mot tobaksförsäljning till minderåriga 57

58 Slut Frågor och synpunkter???? 58