Mellan pengar och personal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mellan pengar och personal"

Transkript

1 Mellan pengar och personal Att vara arbetsledare inom hemtjänsten Mymmel Blomberg

2 ISBN: Halmstad 2008 Text, foto och layout: Mymmel Blomberg Region Halland Veinge Tryckeri AB, Veinge 2008

3 Mellan pengar och personal att vara arbetsledare inom hemtjänsten Mymmel Blomberg

4 FoU-Region Halland FoU-verksamheten på Region Halland syftar till att medverka i forsknings- och utvecklingsarbeten i Hallands län. Huvudmän är länets sex kommuner och Landstinget Halland. Verksamheten har fått del av regeringens stimulansmedel inom äldreområdet och det statliga stödet utgår under åren

5 Innehåll: Ingrid... 6 Agneta Cecilia Eva Bengt Rut Maria Lars Åsa Vikten av att lyssna... 42

6

7 Förord Hur är det att vara arbetsledare inom hemtjänsten? Hur förhåller man sig till det faktum att man sitter i en mellanposition där man ställs inför krav både uppifrån och nerifrån? Känner man sig klämd? Händer det att krav och önskemål krockar med ekonomin? Hur vill man förhålla sig till sin personal? Vad vill man uppnå med sitt ledarskap? Hur förhåller man sig till det faktum att man är både arbetsledare och chef? Detta är den tredje skriften i en serie om hemtjänsten. I del ett - En kopp kaffe och ett samtal mötte vi nio vårdtagare och i del två - Konsten att hinna, berättade personalen om sitt arbete. Nu har turen kommit till arbetsledarna, även de nio till antalet. Precis som de intervjuade i tidigare skrifter, kommer dessa från olika platser i Hallands län. Något färdigt frågeformulär har jag inte haft, utan samtalen har fått ta sina egna vägar. Alla jag mött, har fått berätta hur de har kommit till den punkt där de befinner sig. I denna skrift möter du sju kvinnor och två män och får ta del av deras ord, deras tankar, deras åsikter. Tanken med intervjuerna är att mer kvalitativt belysa rollen som arbetsledare. Genom öppna samtal, kan tankar och känslor uttryckas och fångas på ett helt annat sätt än i traditionella kvantitativa undersökningar. Namnen är fingerade och de nio representerar bara sig själva. Urvalet har jag inte själv gjort, utan fått förslag på namn från FoU Region Halland. Jag är fotograf och skribent. Jag tar emot andras ord och förmedlar dem vidare. Här får du möta nio engagerade kvinnor och män. Välkomna in i deras berättelser! Mymmel Blomberg

8 Ingrid vandrar gärna: i skog, vid hav och i fjäll

9 Hela sitt yrkesliv har Ingrid arbetat i ledande position. Hon halkade in och hon blev kvar. Jag har alltid gillat detta och då fortsätter man gärna. Nuförtiden ska man byta jobb för att utvecklas. Inga ungdomar vill idag vara kvar på samma jobb hela tiden. Men Ingrid har stannat. Under de många åren i yrket har hon ändå rört sig mellan olika verksamheter och, som hon säger, haft förmånen att träffa nya medarbetare. Ingrid har bland annat startat äldreboenden, demensboenden och dagvård. Jag hoppas jag har hängt med skapligt. Det måste man som chef. Det finns ett antal faktorer som bidrar till vad som blir ens jobb, säger Ingrid. För hennes egen del var det bland annat att hon alltid har gillat gamla människor. Ingrid växte upp på en mindre ort i ett generationsboende. Det var så självklart för mig att möta äldre människor. På den lilla orten fanns också ett ålderdomshem där Ingrid vid sjutton års ålder började att sommarjobba. Jag gillade det, säger Ingrid med eftertryck. Ingrid tog större och större ansvar och när hon var tjugo år blev hon ombedd att under sommaren vikariera som biträdande ålderdomshemsföreståndare. Om jag drömde om att bli chef det vet jag inte. Men det var kul! Efter dessa erfarenheter blev det självklart för Ingrid att gå vidare och utbilda sig till ålderdomshemsföreståndare. Hon var därefter inställd på att arbeta med de äldre men mer och mer rörde hon sig mot att arbeta med och leda personal. Och där blev hon som sagt kvar. Ingrid vill se sig som en coach. Hon menar att alla har en potential att utveckla och hon vill tillsammans med personalen hitta vars och ens styrka. Att se personer växa och ta ut svängarna - att hjälpa dem med detta - är min främsta uppgift. Jag ska också lyssna, backa upp och bekräfta. Men hon måste också utöva sitt chefskap på ett annat sätt. Hon måste fatta beslut som inte är populära. Hon måste var tydlig när något går snett. Nöjda brukare hur når vi dit? Jo, med motiverad och engagerad personal, som är självgående. Jag ska egentligen inte behöva synas så mycket. Om brukaren är nöjd är det personalen som ska få credit för det.

10 Den här sentensen möt andra som du själv vill bli bemött. Skrota den! Du vill ju bli bemött som den du är. Det är viktigt, menar Ingrid, att hon som chef och personalen har samma målbilder. Vad kan vi utveckla? Vad kan vi bli bättre på? Hur bibehåller vi det? Vad får vi credit för? Att arbeta i hemtjänsten är fysiskt och psykiskt krävande dessutom under tidspress, säger Ingrid. Dagen är fylld av möten som ska flyta på och man vet aldrig vad som finns bakom dörren. Då gäller det för Ingrid att se vad hon som chef kan göra åt det oväntade som händer, och för arbetslaget att se vad de kan göra för att stötta varandra. Jag som chef måste vara beredd att lyssna och uppfatta - nu är de slitna - och visa och bekräfta att jag vet att de har det tufft. Jag måste vara lyhörd för hur de mår. Men det gäller för Ingrid att inte komma in i arbetslaget endast när det är tufft. Hon kommer ofta oanmäld och kan dyka ner en morgon för att höra hur det är. Det vardagliga mötet mellan chef och personal är viktigt för Ingrid. Man måste bli lite personlig - se till hur personalen har det även utanför arbetet. Livet är komplext. Ingrid vill vara synlig som chef men inte alltför synlig. Hon har vid vissa tillfällen haft sitt arbetsrum i grupplokalen men det såg hon inte som helt bra. Det kändes lite för nära och hon tror att det då blir lättare att ställa frågan till chefen istället för till sig själv. Det handlar om tilltro till varandra. Personalen är bäst på jobbet. Jag kan backa upp dem som grupp men även som individ. Fler och fler sjuka och gamla vårdas hemma. Med det följer att kraven på personalen stiger, säger Ingrid. De människor vi möter är beroende av oss. Vi har en makt vi måste förvalta väl. Vår värdegrund är kärnan i allt. Men generationen som är tacksam för att de över huvud taget får hjälp är över. Och väl är det. Alla är dock inte nöjda. Vi döper vårt exempel till sure Bertil för att ha en schablon, en modell, att utgå från i det fortsatta samtalet. Han kan vara bitter, har inte gjort upp med anhöriga och märker att livet börjar ta slut. Hur mycket vi än gör för Bertil är han inte nöjd. Hur gör vi honom nöjd utan att ta all energi från personalen? Det gäller att för varje människa hitta ett mål, menar Ingrid. Vad vill Bertil själv? Frågan är också vem som ska vara nöjd. Det viktiga är ju inte att vårdbiträdet eller chefen är tillfreds. Det är Bertil som ska vara nöjd, fortsätter Ingrid.

11 Det här gör man ju inte på en kafferast. Vi får fråga oss vem som känner att det funkar med Bertil, vem som kan se det som en utmaning, vem som kan få honom att känna tillit. Vi har de brukare vi har. Vi måste gilla läget och vara professionella mot alla vi möter. Sedan måste man som personal också känna sig nöjd och tänka Jag gjorde så gott jag kunde. Ingrid menar att det är lätt att överföra sina egna värderingar i det här arbetet. Just nu håller arbetsgruppen på med ett värdegrundsarbete där man bland annat pratar om alla vackra ord och tjusiga beskrivningar av arbetet - pratar om att det inte räcker att orden står på papperet. Den här sentensen möt andra som du själv vill bli bemött. Skrota den! Du vill ju bli bemött som den du är. Detta gäller även kraven från anhöriga - ni ser väl till att mamma äter, alternativt duschar. Då får vi ha ett samtal med brukaren och den anhöriga. Det är brukarens önskemål som väger tyngst. Stressen, ja. Den finns där, men alla handskas med den på olika sätt, säger Ingrid. I ett arbetslag stressar vissa jämt medan andra är här och nu. Om man visar att man har bråttom genom att behålla jackan på och hålla nycklarna i handen, skapar man en ängslan hos brukaren. Man måste sitta ner och landa. Vi måste också motarbeta slentrian. Två mackor en ost och en skinka som alltid. Strunta i det. Här och nu vad vill du ha på mackan idag? Att vara chef är vansinnigt kul, tycker Ingrid. Det ger så mycket kraft och är oerhört stimulerande. Chefskapet har dock förändrats genom åren och Ingrid hoppas att hennes nära säger till henne när det är dags att lägga av. På något märkligt sätt blir personalen bara yngre och yngre, tycker Ingrid. Kan det bero på att jag själv blir bara äldre och äldre, säger hon med ett leende. Jag måste vara trygg i mig själv för att vara en bra chef. Genom åren har jag lärt mig att släppa på prestigen. Det är också viktigt att ha något stimulerande utanför arbetet. Förutom att vandra i fjäll, vid hav och i skog, älskar Ingrid att arbeta i trädgården. När jag rensar rabatter rensar jag hela mig!

12 Agneta får kraft av: havet

13 Hon gillar att prata, Agneta. Och hon gillar att lyssna. Detta att föra ett samtal, ser hon som grunden i ledarskapet. Att få personalen med sig; att få dem att tända på en idé ger världens kick, menar Agneta som trivs mycket bra med sin pedagogiska roll. När jag lyckas få människor att blomstra, när jag kan hjälpa personalen att utvecklas så de vågar vad de inte vågat tidigare och när jag kan ge ett växande då växer även jag. Enkelt är det inte. Ansvarsområdet är oerhört brett, förklarar Agneta. Det handlar inte bara om att stötta och leda personalen utan även om att finnas till för dem som behöver hemtjänst. Ekonomin ska hållas och dataprogram ska kunnas. Och mycket mer därtill. Dessutom ska man ha en kurativ roll. Man borde egentligen ha beteendevetenskaplig utbildning. Man kan inte på något vis vara specialist på allting men man förväntas vara det. Hur ska man kunna vara fena på allt? Agneta gick vårdlinjen på gymnasiet och började direkt därefter att arbeta på ålderdomshem - ett stort sådant med drygt nittio platser. Att det blev ålderdomshemmet berodde på att där blev Agneta otroligt väl omhändertagen när hon gjorde sin praktik. På sjukhuset däremot kände hon sig inte vatten värd. Jag har stor glädje av dessa erfarenheter när jag ska instruera personal i hur de behandlar elever. Agneta marscherade raskt vidare. Från sjukvårdsbiträde till biträdande föreståndare. Jag tror jag bara var nitton år när jag hoppade in som föreståndare. Så kunde man göra på den tiden. Efter att ha varit barnledig arbetade Agneta som undersköterska och jobbade natt i tio år. Så småningom blev det lite tråkigt att inte kunna påverka; det hade hon ju kunnat i sin tidigare roll som biträdande föreståndare. Tankar uppstod på att ta ytterligare ett steg inom yrket. Och efter en sjukskrivning började Agneta studera igen. Jag läste till hemtjänstassistent som det hette då. Utbildningen var direkt anpassad för arbetsledare och biståndsbedömare inom hemtjänst och handikapp blev Agneta färdig och har därefter haft ett antal olika chefstjänster. Nu är hon enhetschef för ett 40-tal personer i två hemtjänstgrupper Att vara arbetsledare är att vara en länk mellan beslutsfattare och personal. Dessutom en länk mellan vårdtagare och anhöriga. Att ständigt pressas mellan

14 olika önskemål som strider mot varandra gör att arbetet är tufft, anser Agneta. Mycket tufft. Man måste också vara mycket flexibel. Det är ständiga förändringar. Man hinner inte jobba in en modell förrän det kommer en ny. Detta tar mycket kraft. Periodvis får man bara flyta med lite. Man kan inte engagera sig i allt. Många kollegor till Agneta har blivit sjuka på grund av det pressade arbetet. Man måste backa lite när det går. Jag jobbar aldrig övertid och jag tar aldrig med mig jobbet hem. Det händer att svåra konflikter uppstår då anhöriga vill något som vårdtagaren inte vill. Det kan som exempel handla om att mamma ska duschas, tycker son eller dotter, men mamma vill inte. Man måste ha mycket förståelse och förstå psykologin i anhörigas förväntningar på hemtjänsten. De har sitt dåliga samvete för att de inte själva har tillräckligt med tid för sina föräldrar. Hur gör då Agneta? Hur ser vardagen ut? Hur klarar hon av att handskas med stressen och pressen? Jag är en väldigt pratglad människa och jag pratar mycket med mina kollegor. Vi kan be varandra om hjälp och ge varandra stöd och handledning. Det är viktigt att man både vill och vågar prata med sina kollegor. Man måste vara oerhört tålmodig och en riktig slitvarg i detta jobb, anser Agneta. Man måste kunna hålla många bollar i luften och ha en hög stresstolerans. När den psykiska pressen blir för stor - då är det tufft, tillägger hon. Agneta tar exemplet med negativa grupper som visar sitt missnöje. Stunder då hon känner sig ifrågasatt och respektlöst behandlad. Det finns någon här och där som sprider negativ stämning. Att höra det hela tiden tar på krafterna. Jag måste ju föra fram och argumentera för fattade beslut och följa dem. Jag måste ju få folk att nappa. Men när det är beslut man inte själv tror på då blir det väldigt knöligt inne i en själv. Om det blir för stolligt får jag väl hoppa av. Hemtjänsten utsätts ofta för förändringar. Det är en trendkänslig värld, mottaglig för nya vindar, menar Agneta. En värld där nya högre chefer vill göra förändringar för att sätta sina egna spår. Under åren som Agneta arbetat inom hemtjänsten, har ett antal nya styrsystem sett dagens ljus. Det finns inte mycket som är nytt under solen utan allt rör sig i en spiralform. Det nya tangerar hela

15 tiden något man varit med om tidigare. Man har facit i hand när man arbetat så länge som jag. Det är en hårfin skillnad mellan bakåtsträvande å ena sidan och att dra nytta av historien och erfarenheter man bär på å andra sidan. Idag när fler bor hemma, behöver en mycket större andel av befolkningen hemtjänst än tidigare. Detta gör att insatserna blir mer snuttifierade, säger Agneta. Vi har så många omsorgstagare och dem vi har nu behöver hjälp fem - sex gånger om dagen. De flesta vill gå upp vid åttatiden så då blir det störtstressigt för personalen. De flesta har sina rutiner - upp vid åtta och lunch vid tolv. Agneta funderar över de bilder av åldrande och omsorg som visas upp i massmedia. Hon menar att de som är i aktiv ålder ofta överför sina egna känslor och rädslor för åldrandet på de gamla - vi vill ge dem något de kanske inte vill ha; just för att vi utgår från våra egna behov. Det här med promenader till exempel. Alla som ansöker om promenad får det, men ofta är det de anhöriga som vill. Den massmediala skrönan utgår från den egna skräcken för att bli gammal och ensam. Det finns inte mycket som är nytt under solen utan allt rör sig i en spiralform. Det nya tangerar hela tiden något man varit med om tidigare. Agneta menar också att vi glorifierar detta med särskilt boende att där erbjuds ett umgänge. Det är inte ett dugg säkert - om man inte känner varandra sedan innan - eftersom de som vistas på särskilt boende har väldigt stort omsorgsbehov. Men seniorlägenheter med basservice kommer mer och mer. Vi kommer att få fler valmöjligheter när det gäller hur man vill leva sitt liv. Men drömmen om att man sitter och dricker kaffe och pratar alla är inte ute efter det.

16 Cecilia älskar: vårens växtkraft

17 Hela tiden händer något i det här jobbet, säger Cecilia. Det är det som är det fina i kråksången. Att arbeta med människor och få dem att må bra, är en utmaning som Cecilia trivs med. Hon sitter nära sin personal, vilket gör att det är lätt att titta in till henne. Hon fikar med personalen och äter ofta lunch med dem. Cecilia har ingen bakgrund inom vården men det ser hon inte som någon brist. Alla kvinnor i hennes släkt har arbetat inom vården och samtalen med modern har mycket rört sig kring vårdfrågor. Jag ska ju leda och fördela arbetet och sköta det administrativa. Jag är proffs på det här inne och personalen är proffs på det där ute. Cecilia har provat olika vägar innan hon landade på sin nuvarande plats. På gymnasiet gick hon social linje och arbetade därefter med administration, bland annat på ett sjukhus och på Lantmäteriet. Hon läste in ekonomisk linje på gymnasiet och arbetade sedan med marknadsföring på ett mindre företag. Efter första barnet steg Cecilia in i skolans värld som personlig assistent och lärarvikarie. När andra barnet kommit till världen läste hon arbetsvetenskapligt program med tyngdpunkt på sociologi. Från början hade Cecilia inte en tanke på att arbeta inom äldreomsorgen men så fick hon ett vikariat som enhetschef och sen var hon fast. Jag blev kvar. Nu har jag varit här i sex år och det är jätteroligt. Jag har en mycket bra personal. Arbetet handlar mycket om att personalen ska utföra det uppdrag vi får och att detta ska gå ihop ekonomiskt. Cecilia tycker om att lägga schema och att pussla ihop personal med tider. Men personalen är proffs på att veta hur många de behöver vara. Jag lyssnar mycket på personalen. Jag har ju bara siffror, men det är människor vi arbetar med. Alla brukare är olika och behöver olika mycket tid. Vi kan få ett uppdrag som håller sig inom schablonerna men brukarna förändras. Då måste vi ha återkoppling med biståndsenheten. Konflikterna har lyst med sin frånvaro, tycker Cecilia. Däremot kan åsikterna skilja sig åt. Får vi klagomål från någon vårdtagare eller anhörig får vi ta det i gruppen. Dessa diskussioner är viktiga och de kommer ofta in automatiskt, till exempel på fikarasten. Jag måste inte alltid vara med. Gruppen har haft samtal om etiska och moraliska frågor men Cecilia anser att det i övrigt inte finns mycket fortbildning i den kommun hon arbetar i. Det viktigaste är dock att personalen ständigt för en

18 Pendeln slår hela tiden fram och tillbaka. diskussion om hur de ska bemöta sina vårdtagare. Vad det gäller henne själv, menar Cecilia att det viktigaste är en stor dos empati - både vad gäller personal och vårdtagare. Man måste även ha förståelse för de anhöriga. När de står med i duschen och nästan vakar över personalen kan man uppleva dem som bittra och klagande. Men de har kanske tänkt sig något annat inte att deras föräldrar skulle bli så beroende av hjälp. Man måste försöka se bakom vad som hänt om någon är otrevlig. Kvarboendeprincipen är inte fel, enligt Cecilia. Många har det bättre hemma, menar hon. I alla fall som det ser ut nu. Många flyttar in i ett boende och de anhöriga tror att där ska det bli bättre än hemma. Men idag är de så dåliga när de kommer in på ett hem så de sitter där lika ensamma som när de bodde hemma. Där finns inga aktiviteter alls. Jag tror att de får mer personlig kontakt genom hemtjänsten än de får på ett boende. Men skulle vi få tillbaka hemmen som de såg ut förr har jag en annan inställning. Någon form av äldrecenter kan vara framtiden, tror Cecilia. Där det finns vanliga lägenheter, personal och olika former av aktiviteter.

19 Pendeln slår hela tiden fram och tillbaka. När det gäller aktiviteter för vårdtagarna är det viktigt vad för slags aktiviteter man erbjuder och var de går av stapeln. Där Cecilia arbetar har man då och då en träffpunkt där man hjälper vårdtagarna dit och hem. I sommar ska vi lägga promenaderna på samma tillfälle så kan vi träffas och fika och äta glass. För tidsschablonerna är snålt tilltagna, tycker Cecilia. Ärenden och ärendenivåer ökar hela tiden. Det gäller att hela tiden anpassa sig. Det är lätt för personalen att känna sig otillräcklig. Cecilia tycker ändå att de har resurser för att utföra det som ska göras. Men självklart skulle jag vilja ha mer tid att sitta ner och prata med våra gamla. Att vi mer kontinuerligt kunde prata med dem - ge dem kvalitetstid. Ett sätt kunde vara att ha samlingslokaler i bostadsområden och att vi hjälpte de gamla att ta sig dit. Och servera äggavåfflor! Det IT-baserade planeringssystemet ser Cecilia fram emot. Hon tror starkt på idén, både för sin egen och för personalens skull. Då kan man lägga ut bästa möjliga färdväg. Hela tiden med återkoppling till handläggaren. Det finns två stora fördelar med det IT-baserade systemet, menar Cecilia. Det händer att anhöriga ringer och säger att ingen har varit hos deras mamma på hela dagen. Då kan vi gå in i datasystemet och visa att vi varit där två gånger. Jag ser det som en slags kvalitetssäkring. Den andra fördelen är att vi kan visa att de schabloner vi har inte räcker till.

20 Eva finner ro i naturen: gärna en härlig höstdag

21 Hon har sökt sig fram på slingriga vägar, Eva. Hennes nyfikenhet har ständigt drivit henne vidare. Det är inte status eller karriär hon är ute efter, utan balans. Jobbet är en del av livet. Mår jag bra så gör jag ett bättre jobb. Eva började sin bana med att utbilda sig till psykiatrisköterska. Hon funderar ett tag över varför hon valde just den vägen. Det faktum att Eva är lantbrukardotter har gett henne en grundtrygghet, tror hon. Det finns inte så mycket som är så farligt att man inte kan möta det, fortsätter hon. Dessutom var hon i unga år barnflicka i en familj där mannen fick en psykos. Mannen som blev sjuk var en vänlig man och jag blev inte rädd för hans sjukdom. Mötet med den här mannen väckte mitt intresse för psykiska sjukdomar. Att arbeta inom psykiatrin var den största utmaningen Eva kunde tänka sig och hon sökte sig först till en akutavdelning. Skulle jag jobba med psykiatri, ville jag få möjlighet att se de olika tillstånden en människa kan befinna sig i. Intresset för människor drev Eva vidare. Efter ytterligare utbildning arbetade hon på en psykiatrisk avdelning. Vid 25 års ålder åkte hon ensam hem till psykiskt sjuka människor. Samtidigt som Eva poängterar sin då blygsamma ålder för detta ensamarbete, menar hon att hon genom sin bakgrund, utan rädsla kunde möta de människor som behövde hennes hjälp. Eva sökte sig vidare. Från missbruksvård till ett projekt för läkemedelsberoende av olika slag. Här skaffade hon sig erfarenheter som hon har haft stor nytta av. Jag mötte människor som bytte ut drogberoende mot läkemedelsberoende. Det blev ett utbyte av beroende; ett blandmissbruk. Jag förde många kamper mot läkare. Så småningom, efter att bland annat ha varit chef för ett behandlingscentrum, landade Eva där hon nu befinner sig. Hon ansvarar för trygghetslarm i stadskärnan. På sju år har dessa larm i stort sett dubblerats, berättar Eva. Det är en stor grupp hon är chef för; nattpersonal, dagpersonal, kvällspersonal och två larmoperatörer. Det här är roligt! Det är spännande att ha ett samarbete med nästan alla handläggare. Arbetet handlar mycket om att möta människor och ta emot olika uppfattningar. Att prata med människor har Eva lång erfarenhet

22 Vi har en levande etisk och moralisk diskussion om att se hela människan, om att ge något mer än själva uppdraget av och hon tycker att hon har stor nytta av sin kompetens. Det är bra att ha den medicinska bakgrunden som jag har. Det är rätt mycket medicinska insatser och ställningstaganden på natten. Och den psykiska världen har jag också varit i. Som arbetsledare gäller det, menar Eva, att kunna handskas med olika ståndpunkter och orealistiska önskningar utan att skiljas som ovänner. Det handlar också om att personalen är klar över sin roll; klar över varför man är på jobbet. Vi har en levande etisk och moralisk diskussion om att se hela människan, om att ge något mer än själva uppdraget, om att inte se någon som ett toalettbesök,en läggning, eller en vändning. Det är viktigt att ha bra balans i personalgruppen och det är viktigt att ha högt i tak, anser Eva. Hon berömmer sina medarbetare. Jag gillar dem! Det är viktigt att kunna känna det, och inte bara säga det. Det du tänker, det läcker du. Ibland spretar det och Eva och personalen har olika synpunkter. Då gäller det att hitta en samsyn för att komma fram till vad som blir bäst för vårdtagaren. Min uppgift är att hjälpa personalen med deras hinder så att de kan arbeta med sina uppdrag. Jag ska också se till att de har en bra fysisk och psykisk arbetsmiljö. Jag ska driva verksamheten i utveckling och hålla ekonomin. Ett exempel på konflikter som måste tas om hand, är när anhöriga vill något som vårdtagaren inte vill. Där kan det bli svåra diskussioner. Personalen ska göra något som anhöriga begärt, fast vårdtagaren inte vill. Det känns inte bra för personalen. Där måste vi föra ett samtal med de anhöriga. Hemtjänsten skulle kunna fungera bättre, tror Eva. Men då måste den få kosta mer. De tidsbegränsade uppdragen blir en press för personalen. Det är ett dilemma för dem att räcka till för vårdtagarna och samtidigt hålla sig inom tidsbegränsningen. Personalen går en ständig balansgång. Men vi får inte betalt för mer. Våra politiker har gett oss mål att jobba efter. Vi har tidsangivelser i schabloner och därinom ska behoven rymmas. Vi ska hjälpa och ta hand om till ett satt pris istället för att fråga: Vad behöver du? Vad gäller insatser över dygnet, tycker Eva att man borde tänka om. Den traditionella hemtjänsten ligger mycket på dagtid och tidiga kvällar vilket gör att det blir långa ensamkvällar. Många som behöver hjälp med läggning vill inte

23 lägga sig så tidigt som de får göra nu. Det kan leda till de ligger vakna och funderar eller vaknar i gryningen och får ligga länge med sina existensiella tankar innan någon hjälper dem upp. Det blir också väldigt långt mellan måltiderna vid tidig läggning. Det är viktigt att lyssna till hur vårdtagarna har det på nätterna, säger Eva. Om man larmar många gånger på natten är det ofta av sociala skäl; man behöver sällskap helt enkelt. Det kan också vara oro och rädsla för den ensamhet man känner under de långa timmarna som sängbunden. Ibland ser personalen att en vårdtagare skulle vara tryggare på ett boende och då är det viktigt att det kommer fram till handläggaren. En del larmar dygnet runt och det kan bero på att de behöver kontakt, menar Eva. Det är lättare att beskriva de fysiska än de psykiska problemen. Vi fokuserar lite för mycket på de medicinska och tekniska behoven. Vi ser mer till välbefinnande i kroppen än i själen. Men man kan aldrig byta ut mänsklig kontakt mot mediciner. Alla är beroende av relationer. Det är tragiskt att man plockat bort så mycket dagverksamhet, tycker Eva. Man måste få alla sinnen tillfredsställda, fortsätter hon. Alla behöver någon form av samtalspartner. Alla behöver komma ut och se nåt roligt eller intressant, komma ut och fika, komma ut och göra nåt. Det är tragiskt att man plockat bort så mycket dagverksamhet. Det finns lite, men hur ska vårdtagarna komma dit? Vi behöver en breddad syn på hur vi ska ta hand om våra gamla, anser Eva. Det handlar om hur vi ser på människan. Och det handlar om hur vi lyssnar till de gamla, fortsätter hon. Många äldre vill vara till lags och kräver inte så mycket. De har slutat att säga vad de behöver. Det finns en annan respekt för gamla i många andra kulturer. Där har vi mycket att lära av våra invandrare. De invandrare jag har mött i vården är fantastiskt duktiga i omvårdnad. Vi måste förändra vår syn på hur vi tar hand om våra gamla och jag menar att det handlar om att vi alla måste hjälpa till.

24 Bengt gillar att: utöva olika sporter, gärna innebandy

25 Om den sökta ekonomiutbildningen hade blivit av, hade inte Bengt suttit där han sitter idag. Och det hade varit synd, tycker han. Det var ett litet bananskal som förde mig in på det här området. Efter treårigt ekonomiskt gymnasium skulle Bengt gå en specialutbildning i ekonomi. Sommaren innan kursen skulle börja, arbetade Bengt som sommarvikarie på ett ålderdomshem. När kursen sen inte blev av, stannade han kvar på hemmet. Jag trivdes bra med mitt arbete som vårdbiträde så när jag sedan skulle göra militärtjänsten, sökte jag som kompanisjukvårdare. Jag fick en fin akutsjukvårdsutbildning. Ännu mer vård skulle det bli. Bengt sökte en avkortad undersköterskeutbildning och arbetade i ett och ett halvt år som undersköterska. Jag tänkte, nja, jag ville ju ha nytta av min gymnasieutbildning i ekonomi. Men vilken väg skulle jag nu gå? Var kunde jag ha nytta av min utbildning och min erfarenhet? Tanken på att bli ålderdomshemsföreståndare växte hos Bengt, och i Gävle kom han in som reserv. Därefter gick resan söderut igen och Bengt fick direkt nytta av sin utbildning, då han påbörjade ett vikariat utifrån sina nya kunskaper. Nu kände jag att jag fick ihop det. Förutom att arbeta med vårdtagare och sjukvård, fick jag nytta av min gymnasieutbildning när jag nu även fick ta hand om ekonomin. Bengt var endast 25 år när han fick fast tjänst som ålderdomshemsföreståndare och var med detta yngst i kommunen. Nu har han arbetat som chef i nästan 25 år. Namnet på titeln har förändrats genom åren men arbetet är i stort sett detsamma. Olika roller ska samsas. Jag är chef på papperet men att vara ledare för människor är något du förtjänar. Varje gång man byter arbetsplats blir en ny process där man förtjänar människors förtroenden. Yrkesrollen har genomgått en stor förändring, menar Bengt. Tidigare hade han som föreståndare även hand om omläggningar, mediciner, sprutor, katetrar och annat. Detta är helt borta nu. Tack och lov för att vi nu har sköterskor som tar hand om detta. Istället har personalansvaret blivit mycket bredare. Idag krävs en dialog med alla; alla sorters samtal ska föras. Jag ska ha ett hum om varje personal. Dessutom har många bitar kommit till - miljöfrågor har blivit stora och lagstiftningen har ändrats.

26 En annan stor förändring i arbetsrollen, som Bengt ser det, är att han har blivit mer och mer en skrivbordsmänniska, blivit mer och mer bunden vid datorn. Tidigare rörde han sig mer ute bland brukarna. På gott och ont tycker han. Man måste se att allt förändras. Har jag bestämt att jag vill vara chef får jag leva upp till, och vara solidarisk med uppdraget. Idag har Bengt piskan på ryggen. Det gäller att klara ekonomin och hålla budgeten. Vi har en större redovisningsskyldighet numera. Idag måste du redovisa och kommentera eventuella avsteg. Du måste hålla budget. Det viktiga är att du har papper på vad du gör. Om du gör ett minus måste du visa svart på vitt varför. Förr kunde man på något sätt göra minusresultat. Så blev det bara - och man ryckte lite på axlarna. Mellanchefens dilemma är ett etiskt dilemma. Du ser i ena änden att det inte fungerar och du måste hålla i budgeten i andra änden. Nånstans sätter vi en budget som inte är realistisk. Bengt har alltid varit en social ledare, säger han. Det är viktigt för honom att kämpa för en god stämning och se till att folk mår bra. Inte alltid lyckas han, det gör ingen - den som påstår det ljuger, hävdar Bengt. Alla kan ha en down-period. Men jag försöker tänka på att alltid ha tid att prata lite med den människa som för tillfället inte mår så bra. Det är mycket viktigt att vara tydlig i sitt ledarskap, förklarar Bengt. Att vara tydlig med att svara ja eller nej. Att inte svara för tidigt utan vänta tills svaret blir så säkert som möjligt. Innan en förändring genomförs måste du informera och belysa. Du måste lyssna på personalens frustration. Du måste få fram varför vi gör denna förändring. Om Bengt och personalen hamnar i konflikt med varandra, om de ser olika på tid och pengar, inte är överens om personaltätheten, handlar det för Bengt om att kunna ge på ett annat sätt, att hitta andra lösningar. Kanske schemat ligger fel. Lösningen är inte alltid att vara fler personal. Vi kanske med en annan logistik kan hitta ett annat sätt. Men jag får aldrig vara rädd för att se personalens frustration. Jag kan inte fly in på kontoret utan jag måste vara en bra lyssnare. När problem uppstår har Bengt genom åren lärt sig

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun

Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen i Norrköpings kommun VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Lokala värdighetsgarantier i Norrköping Värdigt liv och välbefinnande Nationella värdegrunden Enligt ett tillägg

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren

I Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren I Eslöv ser vi individen Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren Fokus på individen ger ökad brukarkvalitet och nöjdare medarbetare Vård och Omsorg ska öka sitt fokus på individen. Vi

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

KPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun

KPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på i Ale kommun Etik som påverkar Etiken ska ge vägledning för hur en människa ska handla Etik som påverkar Etiken ska ge vägledning för hur en människa

Läs mer

Hållbar hemtjänst - Uppföljning av Skönsmomodellen. Madeleine Blusi Fil. Dr. Omvårdnadsvetenskap, Vetenskaplig ledare FoU Västernorrland

Hållbar hemtjänst - Uppföljning av Skönsmomodellen. Madeleine Blusi Fil. Dr. Omvårdnadsvetenskap, Vetenskaplig ledare FoU Västernorrland Hållbar hemtjänst - Uppföljning av Skönsmomodellen Madeleine Blusi Fil. Dr. Omvårdnadsvetenskap, Vetenskaplig ledare FoU Västernorrland Kommunförbundet; FoU Västernorrland www.kfvn.se Tillsammans utvecklar

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Framtidens hemtjänst?

Framtidens hemtjänst? Framtidens hemtjänst? Om valfrihet, inflytande, förenklad biståndsbedömning och nya yrkesroller 1 FoU i Väst/GRs utvärdering av Askimsmodellen kortversion 2 Vem som helst kan städa ett golv, men vem som

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i omsorg, brist i tillsyn enligt 24 b LSS

Utredning med anledning av rapporterad brist i omsorg, brist i tillsyn enligt 24 b LSS Vård- och omsorgsnämndens handling nr 15/2014 UTREDNING 1 (6) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i omsorg, brist i tillsyn enligt

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Att lyckas tillsammans inom vård och omsorg? ALLTID BÄSTA MÖJLIGA MÖTE

Att lyckas tillsammans inom vård och omsorg? ALLTID BÄSTA MÖJLIGA MÖTE Att lyckas tillsammans inom vård och omsorg? ALLTID BÄSTA MÖJLIGA MÖTE Varför sitter ni där och jag står här? Människor efterfrågar ökat ansvar och handlingsfrihet, vilket också ställer nya krav på människors

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

ANDERS ERIKSSON. Välkommen till Alter Assistans

ANDERS ERIKSSON. Välkommen till Alter Assistans ANDERS ERIKSSON Vår organisation bygger på rörlighet och närhet, vi finns där vi behövs. Engagemang, mod, vilja och proffesionalism är våra ledord. Våra medarbetare och våra kunder är värdefulla. Som verksamhetsledare

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Vår resa. Från medarbetarfokus till medborgarfokus. Sofie Öhman, Jennika Anderberg

Vår resa. Från medarbetarfokus till medborgarfokus. Sofie Öhman, Jennika Anderberg Vår resa Från medarbetarfokus till medborgarfokus Sofie Öhman, Jennika Anderberg Våra medborgare var inte helt nöjda Tänk om ni bara kom 4 eller fem stycken! Jag ska inte ha städat idag! (arg och smäller

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen

VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen VERKSAMHETSPLAN för 2008-2011 Reviderad och fastställd mars 2008. Pysslingförskolan Solängen TID till LEK Plats för LÄRANDE! Vi ser lärandet som en naturlig del av lek och leken som en naturlig del av

Läs mer

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf När vår lilla Hilma skulle komma till den här världen så hade i alla fall jag sett framför mig i mitt huvud på ett ungefär hur allt skulle gå till. Vi hade varit på

Läs mer

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören HÄR OCH NU! Tiden går fort, även om den under tiden kan gå väldigt långsamt. Det är mycket jag vill här i livet, men livet tar sån tid på sig. Fast jag vet att det är nog jag som behöver tiden för att

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Hemvård i Åstorp kommun

Hemvård i Åstorp kommun För mer information kontakta: Kommunens biståndshandläggare tel: 042-643 29 / 042-641 35 Hemvården i Åstorp: Samordnare tel: 042-642 43 Områdeschef tel: 042-643 27 Hemvården Kvidinge: Samordnare tel: 0435-201

Läs mer

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba 1 [7] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 21 mars 2013 kl. 17 19 Plats Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba Mahria Persson Lövkvist, verksamhetschef

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer