axplock PigWin 2010 Sid 8-9 Nr À-contopriser skörd 2011 Sid 7

Transkript

1 axplock Nr PigWin 2010 Sid 8-9 À-contopriser skörd 2011 Sid 7

2 Välkommen till majsdag Mörbylånga onsdag 21/9 kl Samling vid infotavlan direkt norr om Mörbylånga. Gödsling. Nya försök och erfarenheter av rätt N-, K- och startgiva. Fånggrödor i majs. Miljönytta och ekonomiskt intressant. Visning av HS demonstrationsodling. Sortval. Passa på att få hjälp att välja bland de 37 sorterna i årets försök! Hans Thorell, Lantmännen. Ogräsbekämpning i majs. Nya lösningar, nya preparat? Ogräsbekämpning i vallinsådd. Med eller utan kemi? Få preparat men allt viktigare att klara baljväxterna. Utsädesmängd till majs. Mycket att vinna på att höja. Majsfoderstat och proteingrödor. Visning av HS demonstrationsodling med ettåriga proteingrödor. Visning av försöksodlingar. Bästa foderaktivitet med majs i foderstaten Arrangörer och medverkande Kalmar Lantmän bjuder på lunch. Anmälan på tfn Planeringsrabatt just nu! Mineralfoder och kalvnäring Missa inte våra förmånliga priser - Beställ innan den 7 oktober 2011! Kontakta din ordinarie säljare eller våra innesäljare tfn

3 Framtid med många möjligheter Skörden I skrivande stund kommer regnet varannan dag och mottagen skördevolym är cirka 45 % av prognostiserad volym. Farhågorna om en mindre skörd än normalåret har slagit in även om det ser bättre ut än vad vi bedömde i början på sommaren. Det första halvåret av 2011 har inneburit allt: mycket snö och kyla, rejält med regn, torka men också sol. Jag önskar att vi nu framöver under skörden får ett stabilare väder så att våra medlemmar och lantbrukare kan få fram en bra kvalité på spannmålen till gagn för en bra foderkvalité. Jag avvaktar med spänning hur skörden utvecklas. Sommar full av arbete Under sommaren har det varit full fart inom många delar av företaget. För oss i Kalmar Lantmän är det en självklarhet att jobba när det passar våra kunder. Kalmar Lantmän är ett serviceföretag med många delar som verkstäder, foderfabriker, butiker, reservdelar med mera som är i full gång samtidigt som våra duktiga medarbetare planerar sin semester. Med mycket bra planering och semestervikarier har det fungerat relativt bra under sommaren 2011 och inte minst i samarbetet med våra kunder. Vi finns för våra kunder och nära våra kunder! Våra stora investeringsprojekt har rullat på under sommaren. Projekteringen av den nya foderfabriken är inne i slutfasen och vi går mot ett styrelsebeslut under tidig höst. Vårt arbete med ett nytt affärssystem går vidare och vi närmar oss implementeringsfasen i höst. Spännande exempel på projekt som innebär många möjligheter och som stärker framtiden för Kalmar Lantmän första halvåret Våra fodervolymer totalt har fortsatt att öka jämfört med föregående år. Glädjande är att Nötfor, som tidigare har backat något, nu har ökat under juli månad och visar en positiv trend. Gris- och fjäderfäfoder har visat ökade volymer under hela Våra ansträngningar måste fortsätta i oförminskad styrka för att animalieproduktionen ytterligare kan öka i vårt område. En stark animalieproduktion är en viktig del i att kunna betala för spannmål på en godtagbar nivå. Detta är viktigt för Kalmar Lantmän för att erhålla den närproducerade spannmålen och därmed uppnå låga transportkostnader. Det tål att upprepas att animalieproduktionen och spannmålsproduktionen är starkt beroende av varandra. För övriga verksamhetsgrenar utvecklas vi som planerat. För detaljhandeln kan vi dock skönja en svagare utveckling till följd av konsumenternas oro för den pågående krisen. Jag hoppas att vi med vår tyngdpunkt i husdjursfoder och trädgård ska ha ett bättre utfall än många andra aktörer i sällanköpshandeln. Den totala bedömningen inom detaljhandeln är dock en fortsatt ökning men ökningen är avhängig av hur ränteutvecklingen blir. Nu hoppas jag på en bra avslutning på skörden! Låt oss gemensamt våga ta steget in i framtiden med många möjligheter. Claes-Göran Innehåll Våga Bygga Mer Precisionsjordbruk med GPS À-contopriser 2011 Kon behöver mycket fiber av rätt kvalité Sid 4 Sid 5 Sid Sid Axplock, Kalmar Lantmän, Box 833, Kalmar. Telefonväxel: , info@kalmarlantman.se, Ansvarig utgivare: Claes-Göran Nilsson Redaktion: Jenny Andrén, Kerstin Squalli och Denisa Bajramovic. Vi reserverar oss för eventuella feltryck. 3

4 Ny projektledare Våga Bygga Mer Jag heter Therese Pettersson, är 26 år och kommer från en liten ort i Värmland. Jag är född med ett stort djurintresse och efter ett år i den australiensiska bushen dök även lantbruksintresset upp. År 2006 började jag plugga till husdjursagronom på lantbruksuniversitetet i Uppsala. Under utbildningen utvecklades mitt intresse för produktionen av grisar, och efter ett gäng grisinriktade kurser och ett examensarbete om gyltor hamnade jag till slut på KLS Ugglarps i Kalmar som grisrådgivare. En mycket spännande och utvecklande tjänst! Det bästa med mitt jobb är att jag får jobba direkt mot lantbrukare ute på gårdar och att jag aldrig någonsin kommer att bli fullärd; jag kommer att lära mig nya saker varje dag. Vid sidan av rådgivningen jobbar jag nu även som projektledare för projektet Våga Bygga Mer. Det är fantastiskt roligt eftersom jag får jobba i en grupp av människor som alla tror på lantbrukets framtid och vi får tillsammans inspirera och sporra projektdeltagare som är beredda att satsa. Anmälningar till projektet kommer att pågå fram till årsskiftet och det ska bli mycket spännande att se hur intresset bland lantbrukarna är. Efter årsskiftet börjar arbetet med studiebesök och utbildningsträffar och jag tror att både projektgruppen och lantbrukarna kommer att få jobba hårt, för byggprocessen är krävande, men jag hoppas att vi kommer att samarbeta bra och ha roligt tillsammans. Demotraktorer för utförsäljning CLAAS Arion 640 Cebis CLAAS Arion 510 Cebis lastare CLAAS Axion 820 FENDT 936 VALTRA N 142 Direct lastare VALTRA T 152 Direct 1 st 1 st 1 st 1 st 2 st 1 st För mer information kontakta din maskinsäljare eller maskinförsäljningen på tfn Går du i byggtankar? Som uppföljning till succéprogrammet Våga Bygg startar nu regionens intressenter för animalieproduktion ännu ett projekt ett samarbete med målsättningen att öka och förbättra regionens gris-, lamm-, kött- och mjölkproduktion. Som projektdeltagare erbjuds ni: Rådgivning från de medverkande företagen Utbildningsträffar Deltagande i studiebesök En ekonomisk stimulanspeng För mer information besök eller ring projektledare Therese Pettersson på KLS Ugglarps, Kalmar Lantmän, MO Hansa, Hushållningssällskapet och LRF är med, vill du också vara med? 4

5 Precisionsjordbruk med GPS för alla årstider, alla grödor, all terräng, alla fordon Kommer GPS att revolutionera hela jordbruket? Aplocksredaktionen tog reda på lite mer i ämnet. Varför ska man använda GPS? GPS i jordbruket spar pengar, tid och arbete. Genom att använda GPS vid växtskyddsinsatser kan man till exempel minska mängden kemikalier som sprids ut tack vare bättre noggrannhet. GPS-guidningen kan styra såmaskinen att stänga av vissa rader när den körs över ett område som redan såtts. På samma sätt kan GPS:en stänga av sprutan när den körs över plantor som redan sprutats samt exakt stänga av vid vändteg. Axplocksredaktionen åkte ut till Ryssbylunds Gård AB och träffade Krister Haglund. Ryssbylunds Gård AB ägs av Fredrik Terling med familj. På gården finns två anställda och man brukar 450 ha jord. På Ryssbylund har man två typer av GPS-utrustning Den stora traktorn, en Fendt 824 är utrustad med en GPS-styrd Trimble Autostyrning RTK. RTK förbättrar noggrannheten för alla typer av sysslor, från plöjning till skörd. Lantbrukare som använder radsådd är de som generellt sett har de största vinsterna att hämta med ett RTK-system, eftersom de med ett sådant system kan precisionsstyra sådd, bevattning, sprutning och skörd för varje planta. Noggrannheten är 2,5 cm återkommande från år till år. Den andra GPS-utrustningen, en EZ- Steer, varvas mellan en Claas Lexion 540 och en Fendt 415. Detta är ett enkelt och flyttbart system. Systemet monteras på rattstången och använder helt enkelt ett friktionshjul och en elmotor för att vrida ratten åt dig. Systemet håller fordonet på rätt spår och föraren kan helt enkelt koncentrera sig på andra uppgifter i traktorn. Varför har ni valt GPS? - Det är kostnadseffektivt, underlättar arbetet, avlastar föraren och vi får ett bättre utfört jobb. När man väl provat kan man inte vara utan, säger Krister. Han berättar också att det är lätt att använda, all text är på svenska och skärmbilden är en stor pekskärm och man ser var man befinner sig och var man har kört. - Jag har aldrig förut kört så rakt, avslutar han. Nyfiken på GPS? Många som testat att köra med en GPSutrustning säger att mycket vinns på att kunna köra i samma spår år efter år och att det är helt klart lönsamt, för så bra går det inte att köra utan. Så alla ni som är mer nyfikna på GPS och har frågor om detta till just ditt lantbruk är välkomna på Kalmar Lantmäns Höstdemo som äger rum under vecka 37 ute hos åtta lantbrukare i hela vårt område. Där kommer Johan Mickelåker från DataVäxt att vara med och svara på alla frågor. Vi kommer att premiärvisa Fendt 700 Vario och Väderstad Swift Cultivator och mycket, mycket mer (Program och tider kommer i lokalpress och på hemsida inom kort.) Text och foto: Jenny Andrén Krister Haglund har en bekväm arbetsplats i en Fendt 824 med GPS styrd Trimble Autostyrning RTK. 5

6 Jaktdagen succé även i år! En mängd leverantörer, både gamla och nya, var på plats för att visa säsongens jaktnyheter under jaktdagen i Kalmarbutiken. Det var många jaktintresserade kunder som passade på att komma. Självklart bjöd personalen även på kaffe och kaka. Vid jaktvapnen hittade vi en trio från Öland, Anders Larsson, Åke Persson och Johnny Wittenberg. - Vi är nyfikna på allt, säger de. - Jag hade en lyckad start på årets bockjakt, en medaljbock första dagen med min nyinköpta bössa Browning 3006 med kikarsikte och ljuddämpare, berättar Johnny med ett leende på läpparna. - Idag är jag här för att titta på en ny hagelbössa, avslutar han. Vid ett av borden finner vi en ny leverantör, Back On Track, med ett helt nytt sortiment som kommer att finnas i Kalmar och Oskarshamn till att börja med. Företaget säljer led- och muskelskydd i keramisk funktionstextil, vilket innebär att blodgenomströmningen ökar. Detta är produkter som man kan använda för ett större välmående i vardagen. Storsäljare är ryggbälte, nackskydd, handledsskydd men även benskydd och täcken till häst och hund. Kan vara värt att testa om man känner av eller vill förebygga skador. Många nyfikna passade på att stanna hos Gyttorp. Text: Jenny Andrén Foto: Kerstin Squalli Boka in... Höstens Jaktkvällar Oskarshamn 21/9 Borgholm 22/9 Bergkvara 26/9 Nybro 4/10 Lenhovda 5/10 Högsby 6/10 En glad trio från Öland, Anders Larsson, Åke Persson och Johnny Wittenberg. Välkommen! Helgesbodagen Lördag 17/9 Vi finns på plats och visar skogsutrustade Valtratraktorer, Polaris, Moheda, Tajfun, Hypro, vapen, hela STHIL-sortimentet och mycket mer... Välkommen! Mathias Blomqvist från Back on Track visar ett hundtäcke för Ann-Charlotte Wångelid. 6

7 À-contopriser skörd 2011 Kalmar Lantmän har fastställt det à-contopris som kommer att betalas ut för leveranser under skörd. À-contopriset ska ses som en dellikvid för levererad spannmål/ Varuslag À-conto kr/dt (fritt hämtat gård) Vete 130:- Råg kontrakt 130:- Råg ej kontrakt 110:- Rågvete 120:- Korn 120:- Havre 110:- Ärtor kontrakt 160:- Ärtor ej kontrakt 150:- Raps kontrakt 330:- Raps ej kontrakt 325:- raps och betalas ut cirka 30 dagar efter leverans. Det definitiva skördepriset kommer att fastställas senare under hösten då hänsyn kommer att tas till eventuellt stigande Följande à-contopriser för skördeleveranser gäller fram till att definitiva priser fastställs: marknadspriser för respektive gröda. Vid leverans till silo Kalmar är tillägget +3 kr/dt. I samband med à-contoavräkning sker i övrigt vikt- och kvalitetsreglering enligt fastställda skalor. Prissäkrad vara Prissäkrad vara slutavräknas till avtalat pris direkt i samband med leverans. Spannmål/ raps som levereras under skörd med lagringsavtal, där odlaren väljer att prissäkra senare, avräknas efter à-contopris. För mer information eller vid frågor kontakta Alf-Gunnar Algotsson. Eftersäsongsleverans För prisgaranti - teckna leveransavtal för eftersäsongsleverans. Ett år med låga förväntningar på prisuppgång kan det vara lönsamt att teckna "Leveransavtal" på hemmalagrad spannmål. Utöver skördepriset garanteras nedanstående ersättningar Juli-14/ /10-dec 2011 Jan-mar 2012 April-maj 2012 Skördepris +5 kr/dt +7 kr/dt +9 kr/dt vid eftersäsongsleverans av 2011 års skörd. Spannmålen ska levereras till lagringsduglig vattenhalt (14 procent). Leveransavtal eftersäsongsleverans tecknas senast 30 september. Ogräsbekämpning i höstsäd och höstraps Det finns flera olika strategier att tillgå vid ogräsbekämpning i höstsäd. Här är några exempel. Höstvete, råg och rågvete - det finns många alternativ Strategivalet beror till stor del på om man har åkerven eller inte. Rekommendationen idag är att man alltid skall göra någon bekämpning på hösten och sedan i vissa fall komplettera på våren. Här är några exempel: 1,2-1,5 liter Cougar Prisvärd strategi som används som totallösning mot åkerven och örtogräs. Svagheten kan vara blåklint och ibland snärjmåra. 0,3-0,5 Cougar/ Baccara Används när man har bestämt sig för kompletteringsbehandling på våren. Ger möjlighet till stor flexibilitet då man rensar upp på hösten och sedan kan analysera behovet på våren. 1,5 Boxer + 0,3 Baccara Stark på åkerven och snärjmåra. Tar inte baldersbrå och åkerbinda, kräver därför ofta komplettering på våren. Viktigt att den körs senast i grödans 1,5-bladstadium. Alternativ för vårsprutning För vårsprutning finns en mängd olika preparat att tillgå. Hussar och Monitor är produkter som tar både åkerven och många örtogräs. Den nya produkten Atlantis kan förstärka mot åkerven och vitgröe. Starane XL fungerar mycket bra om man inte har gräsogräs. Höstkorn - bekämpa på hösten Har ni åkerven bör ni köra 1,2-1,5 Cougar eller 1,5-2 Boxer + 0,3 Baccara nu i höst. Åkerven är svårt att bekämpa på våren i höstkorn eftersom det enbart är Event Super ni kan använda. Helst skall ogräsbekämpningen vara klar på hösten i höstkorn eftersom det har en så kraftig tillväxt på hösten. Höstraps - se upp med spillsäd och kvickrot Tänk på att bekämpa eventuell spillsäd eller kvickrot med 1,5-2,5 liter Focus Ultra. 7 Glöm inte att alltid ha med 1 liter mangan 235 vid höstbekämpningen! Vill du diskutera mer ingående, kontakta din säljare eller Innesälj på ! Text: Göran Larsson Foto: Denisa Bajramovic

8 PigWin 2010 slaktgris Utifrån de resultat som sänts in från besättningar med uppföljningsprogrammet PigWin tas det varje år fram topplistor med de 10 bästa besättningarna. Det finns en lista för smågris- och en för slaktgrisproduktion. Vi har som vanligt många grisföretagare från vårt område med på listorna. Vi ställde några frågor till fem av våra duktiga företagare som är med på tio-i-topplistorna. Text och foto: Tina Lindh På bilden: Lars och Anders Johansson Östra Kråkerums gård, Anders och Lars Johansson, Mönsterås. På Kråkerums gård bedriver man en helintegrerad produktion med 130 suggor. Drygt slaktgrisar per år. Att besättningen funnits med på tio i topplistan fem gånger sen 2005 visar att de håller en hög och jämn nivå. Blötfoder som består av koncentrat, spannmål och vatten. 924 g tillväxt/dag, 32,9 MJ/kg tillväxt, 56,7 köttprocent* Hur har ni nått så goda resultat? Man måste ta vara på grisens kapacitet. Den viktigaste tiden är från insättning till 50 kg. Redan efter 20 dagar går det att se om en omgång kommer att gå bra eller lite sämre, säger Anders. Östra Kråkerums bästa tips: Bra smågrismaterial, helst inga grisar under 25 kg. Jämna grisar i boxarna. På Kråkerum prioriteras storlekssortering vid insättning i slaktgrisstallet före kullvis uppfödning. Ta vara på de chanser man har att höja foderkurvan (upp till full giva). Anders och Lars justerar fodret varje dag i 3-4 veckor efter insättning. Vid insättning är det alltid varmt i stallet, 21 C de första 2-3 dagarna. Anders poängterar vikten av tillskottsvärme så att man inte behöver strypa ventilationen för att hålla värmen. När grisarna kommit igång att äta sänks temperaturen successivt till 15 C. *Foderförbrukning, tillväxt, köttprocent och dödlighet vägs samman med hjälp av en formel med ekonomiska vikter på de fyra måtten. På bilden: Djurskötare Emilia Gustafsson och Jakob Nelson JA Nelson AB, Jakob och Anders Nelson, Gunnebo. Helintegrerad besättning med 190 suggor. Levererar cirka slaktgrisar per år samt säljer en mindre mängd smågrisar till förmedling. De minsta grisarna utfodras med Kalmar Rejäl, övriga grisar äter blötfoder som består av koncentrat, spannmål och frödingevassle. 925 g tillväxt/dag, 31,5 MJ/kg tillväxt, 57,3 köttprocent* Hur har ni nått så goda resultat? Vi har börjat vaccinera smågrisarna mot både ödem och PMWS. Detta har gjort att 8 JA Nelsons bästa tips: Det är viktigt att grisarna kommer upp i full fodergiva så fort som möjligt efter insättning, men det får inte stå kvar foder i hoarna. Anders och Jakob betonar hur viktigt det är med god foderhygien och att alltid servera fräscht foder till grisarna. Fodergivan justeras i små steg varje dag de första veckorna efter insättning. Med en insättningsvikt på 40 kg är grisarna uppe på maxgivan 34 MJ efter cirka 8-10 dagar. På Rumma Gård prioriteras att kullarna föds upp sammanhållna från födsel till slakt. Noggranna medarbetare med gott djuröga. vi fått jämnare grisar vid utslaktning och vi kan även tömma stallet tidigare än vi kunde förut, säger Jakob.

9 smågris På bilden: Mats och Tom Emilsson Glasholms Grisgård AB, Mats Emilsson, Söderåkra. Mats och hans son Tom bedriver en delintegrerad produktion med 300 suggor. Alla grisar på gården serveras blött färdigfoder. 26,4 producerade smågrisar per årssugga. Hur har ni nått så goda resultat? Vi har lyckats hålla en hög smågrisproduktion tack vare att vi avlat på en och samma sugglinje under lång tid. Vi tycker att suggorna ska vara långa och slanka. Vi tar heller inte rekrytering på suggor förrän de fått minst 4 kullar. Då har vi fått en uppfattning om suggans hållbarhet, modersegenskap och lynne, samt fått koll på hennes fertilitet. Vi tror att vi tappar marginellt i slaktgrisledet om vi rekryterar från första eller fjärdekull. Glasholms bästa tips: Gör saker när dom ska! Skjut exempelvis inte upp en behandling. Duktiga medarbetare. Tvätta och desinficera mellan varje omgång. Underviktiga grisar överlever i större utsträckning när det är tvättat. Juverstatusen i besättningen är viktig. Vid grisning kontrolleras antal fungerande spenar och sen kullutjämnas efter det. Det är inte ovanligt att en gylta får ta hand om de minsta grisarna i en omgång. Lägg tid vid grisning. Tom är noga med att köra upp suggan efter grisning för att kolla henne och se till så att hon dricker. På bilden: Jennie Juneberg Junegården, Jennie och Daniel Juneberg, Förlösa. Smågrisproduktion med 528 suggor. Torrt färdigfoder. 26,2 producerade smågrisar per årssugga. Nytt suggstall som togs i drift i november Hur har ni nått så goda resultat? Vi har jobbat mycket med hullet på suggorna, säger Jennie. Att få suggorna att äta tillräckligt under ditid och att få upp de i bra hull fort igen efter avvänjning. Vi lägger också stor vikt på juverkontroller, både före och efter grisning. Suggor med dåligt juver bör slås ut. Junegårdens bästa tips: På Junegården finns ett speciellt schema över rutiner vid grisning. Efter grisning tas tempen på alla suggor. De körs också upp för att dricka och äta. Suggan får vatten i hon de första dagarna. Att juvrena kontrolleras är också en självklarhet. Genom kullutjämning strävar man efter att ha jämnstora smågrisar i kullarna. Alla suggor har varsitt suggkort där fakta från förra grisningen är lätt att läsa. Engagerad och duktig personal i suggstallet som har sina speciella arbetsområden. Att ägaren är med och arbetar praktiskt i stallet är positivt. På bilden: Erland Jakobsson Ann och Erland Jakobsson, Voxtorp, Ljungbyholm. Helintegrerad besättning med 91 suggor. Det är nu 10:de året i rad som Erland kniper förstaplaceringen på 10 i topplistan. Trots fina resultat varje år lyckas Erland höja produktionen lite varje år, det är imponerande! 28,1 producerade smågrisar per årssugga som utfodras med torrt färdigfoder. Hur har ni nått så goda resultat? Genom erfarenhet har jag lärt mig att noggrannhet är a och o inom smågrisproduktion. Erlands bästa tips: Gyltan ska vara 12 månader vid ingrisning, varken mer eller mindre. Hon måste vara rund och fin vid ingrisning. Meningen är ju att hon ska klara att vänja av 14 smågrisar. Här har aveln gjort stora framsteg menar Erland. Kullutjämning sker redan vid och under grisning. Jag kollar alltid antal fungerande spenar och anpassar kullstorleken efter det. Jag vill också ha någorlunda jämnstora grisar i kullarna. Det fungerar utmärkt att exempelvis ge en gylta de små grisarna, säger Erland. Efter avvänjning utfodras tillväxtgrisarna restriktivt i cirka 1 vecka. De får även Softweaning under denna period, allt för att få en mjuk och problemfri avvänjning. 9

10 Läget hos våra vallodlare Text och foto: Camilla Gustavsson Text och foto: Kristian Sturesson Text och foto: Mari Rask Johansson Bröderna Anders och Jimmy Johansson, Magi Lantbruk, Gillsätra, Öland. Brukar 270 ha. Ekologisk produktion. De har 120 mjölkkor och odlar vall, raps och spannmål. Hur har det gått med vallen så här långt? Det har gått bra att skörda men förstaskörden blev inte mer än procentig jämfört med ett normalår och andraskörden var knapp halv. Men det ser bra ut inför tredjeskörden. Regnet som har kommit har satt fart på gräset, säger Anders Johansson, den ene av två bröder som driver Magi Lantbruk. Vad utmärker detta vallår? Vallarna tog mycket stryk av det omfattande regnet som föll i höstas. Det gjorde att stora områden utvintrade. Annars är det torkan som har ställt till det. Bara några kilometer från gården har det regnat mer men här har det varit torrt, säger Anders. Text och foto: Marjo Lilja Robert Brynielsson har sin gård i byn Ryd, som ligger på mellersta Öland. I ladugården finns 85 kor plus rekrytering och man odlar cirka 160 hektar åker och av detta är cirka 60 hektar vall. Vallblandningen består av hundäxing och lucern. Ola Mellborg, Gräsgård. Han har cirka 200 djur varav 65 mjölkkor. Vall, spannmål och raps odlas på gården. Hur har det gått med vallen så här långt? På grund av utvintringsskador och en torr vår var första skörden var betydligt sämre än vanligt, % av normalskörden. Första års vallarna klarade sig bäst, medan en del äldre vallar drog ned genomsnittet mycket. Vad utmärker detta vallår? Att vi har fått låg mängd men med bra värden. Däremot ser det ut att bli en bra tredjeskörd, vilket gör att vi klarar oss med grovfoder. Hur har det gått med vallen så här långt? Vallskörden hittills har gått bra. Vi skördade runt den 22 maj och förstaskörden gav mindre än vanligt men andraskörden som skördades den 11 juli blev väldigt bra, så vi har fått den mängd som vi brukar. Vi har inte tagit någon foderanalys än men utfodrar med andraskörden till korna nu. Tredjeskörden ser också ut att bli bra. Den ser fortfarande spröd ut och får växa på sig till september. Någon fjärdeskörd planerar vi inte i år. Vad utmärker detta vallår? Utmärkande för året är väl att det är så mycket vall som gått ut sig, men vi känner oss inte så drabbade i år. 10 Staffan Olsson brukar Bäckeby gård utanför Målilla. Ekologisk mjölkproduktion med 160 årskor. Brukar 175 ha. Odlar vall, höstvete, åkerböna, vårrågvete, korn och havre. Har provat lupin och ska detta år odla vicker. Hur har det gått med vallen så här långt? Staffan är nöjd med vallskördarna så här långt men har inte analyserat kvaliteten än. Första skörden skördades i månadsskiftet maj - juni. Sw 379 (rörsvingelblandning) första års vall gav riktigt bra. Sw 381 andra och tredjeårsvallar gav sämre. Där hade det varit en del utvintring och bestånden var glesa. Som ensileringsmedel till förstaskörden användes bakteriepreparatet Kofasil Lac. Det tyckte Staffan var trevligt att hantera jämfört med Proens (Promyr XR 630) som är frätande och svårare att handskas med. Till helsäd och vid svårare ensileringsförhållanden tror Staffan att Proens är säkrare. På andra skörden var mängden ok men torkan hade satt sina spår. Klövermängden var mindre i år. Kanske är det för att SW 379 enbart innehåller 15 % klöver jämfört med SW 381 som innehåller 24 % klöver. Tredjeskörden ser ut att bli riklig. Förhoppningsvis en bra skörd att vänta. Vad utmärker detta vallår? Det liknar de sista tre åren. - Förstaskörd mindre mängd. - Andraskörd påverkad av torkan - Tredjeskörd stor skörd på gång. De senaste åren har Staffan skördat fyra gånger men valde att gå ifrån detta i år och enbart skörda tre.

11 Kon behöver mycket fiber av rätt kvalitet Så här långt är allt enkelt. Vi ska odla och vi ska skörda med rätt tidpunkter och med rätt teknik. Vi fixar en foderstat och får en bra balans. Misslyckas vi får vi kompletterar med Hp-massa, för att få späd fiber eller halm för att stoppa upp magarna. Bekant strategi, eller hur? Men nu har förutsättningarna börjat ändra sig. Halmen är ofta en bristvara och priset per kilo högt. Hp-massan är begränsad och man får inte alltid den mängd man beställt och har behov av. Råvarupriserna skenar upp och ner och helt plötsligt behöver man förstå en råvarubörs, terminshandel och klimatstörningar i omvärlden. Gäller att ha rätt strategi Då gäller det att ha rätt strategier och se om sitt hus. Man får inte skörda för tidigt. Att sträva att komma en bra bit över 11 MJ i en gräsbaserad foderstat gör inte utfodringen lättare eller driver mer mjölk. Alternativet om man kan blanda sitt foder är att alltid planera för en gröda med mer fiber om förstaskörden blir spädare än önskat. Man kan till exempel ta gräsensilage med mycket timotej samtidigt som man skördar andra skörden av den intensiva blandningen. Det vill säga man har både tvåskördesystem samtidigt som man kör vissa fält i fyra skördar. Man får heller inte glömma helsäden för att få in mycket NDF och samtidigt den viktiga stärkelsen. Men skörda inte helsäden för tidigt. Viktigt är att man har bra teknik så att inte kärnan blir kvar på backen. Andra arter med mycket fiber är hundäxing och rörsvingel. Räkna på den totala fibern Sinkon har olika behov av fiberkvalitet fram till tre veckor före kalvning och de sista vekorna före kalvning. Det behöver inte vara halm om man inte har den på gården till ett bra pris. Även här passar fibergräsen in, alternativt helsäden. Det viktiga är att man räknar på den totala fibern från både kraftfoder och grovfoder. Det är det som är viktigt, att man vet vad den vomstabila fibern hamnar på, det vill säga den fiber som behövs för idisslingen. För vara lönsam framöver gäller det att få det grovfoder man har tänkt sig både i kvantitet och kvalitet samt att minska skördeförlusterna. Nu under hösten är det rätt tillfälle att inventera sina vallar och börja planera för nästa år. Text: Gunilla Palmgård Foto: Denisa Bajramovic Minnesord I början av juli nåddes vi av budet att vår avhållne styrelsekamrat Lars-Olof Pettersson avlidit efter en tids sjukdom. Lars-Olof blev invald i vår styrelse 1981 och valdes till vice ordförande 1996 en position han hade fram till sin avgång Han var en erkänt duktig lantbrukare och förtroendeman vars kunskap vi haft mycket nytta av i Kalmar Lantmäns styrelse under många år. Han besatt en god analytisk förmåga och ett stort ekonomiskt kunnande. Lars- Olof var också en visionär som starkt bidrog till det strategiska arbetet med att utveckla vårt företag i rätt riktning. Som människa hade Lars-Olof en stor social kompetens som väl kom till pass i besvärliga situationer både i privatlivet och i vår styrelse. Jag ser med tacksamhet tillbaka på de många år som jag och mina kollegor haft förmånen att samarbeta med honom i vår styrelse. Vi bönder i Kalmar och på Öland tackar Lars-Olof för allt som han gjort för oss under många år och delar sorgen med hans hustru och dotter med familj. Gunnar Pleijert Höstdemotåg september Du missar väl inte årets Höstdemotåg med Kalmar Lantmän? Vi besöker åtta platser i hela området under en vecka. Passa på att kolla in nya Fendt 700 Vario SCR, Nya kultivatorn Swift från Väderstad, Hardi 4400 Twin Force (smådroppsteknik med GPS styrning), DataVäxt visar den senaste GPS tekniken och mycket mer... Du kommer väl? Platser och tider kommer att finnas i lokalpress och på vår hemsida eller kontakta din maskinsäljare för mer information. Välkommen! 11

12 Allt för lantbrukare och jägare i Kalmar Lantmäns butiker 20% rabatt Tomcat betesblock Olika storlekar. Bekämpning av råttor och möss. Finns även som betesstation. Jaktradio Lafayette Micro 5 100% vattentät och helt i metall. 50 år Jubileums rabatt 9900:- 560:- Nyhet! Mobil hetvattentvätt HDS 5/11 U. Mobil hetvattentvätt som enkelt kan förflyttas. 1-fas. Vattenkapacitet 450 l/tim. Tryck bar 110. Ingår högtrycksslang 10 m, spolrör 550 mm, anti-twist system (AVS), start-/stoppautomatik. Välbefinnande Back on Track säljer led- och muskelskydd tillverkade av keramisk textil som reflekterar kroppsvärmen i form av infraröd strålning. Den reflekterade värmen kan minska spänningar i musklerna och ökar blodcirkulationen. Produkterna finns även för häst och hund. Säljs i Kalmar och Oskarshamn. Kan beställas i övriga butiker. Priserna är exklusive moms och gäller t o m 24 sep 2011 med reservation för slutförsäljning. Lokala avvikelser kan förekomma. Reservation för feltryck. Priserna är exkl moms och gäller t o m 24 sep Bergkvara Borgholm Högsby KALMAR Lenhovda Löttorp Mönsterås Mörbylånga Mörlunda Nybro Oskarshamn Åseda