Swedbank Economic Outlook

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Swedbank Economic Outlook"

Transkript

1 Swedbank analyserar den svenska och de baltiska ekonomierna April 7, 211 Fler motorer driver tillväxten Global utveckling Innehåll: Introduktion: Det gynnsamma konjunkturläget består men se upp för globala orosmoln 2 Globalt: Infl ation och statsskuld äventyrar den globala återhämtningen 4 Sverige: Hushållen växlar ned 6 Estland: Recovering domestic demand supports economic growth 11 Lettland: Stronger recovery, but lack of reforms cuts into future growth 15 Litauen: Growth accelerates and it s more balanced 19 Den globala återhämtningen fortsätter trots katastrofen i Japan, den politiska turbulensen i Mellanöstern och skuldkrisen i eurozonen. BNP-tillväxten i världsekonomin steg med 4,7 % ifjol och förväntas bli 4 % både i år och nästa år när den ekonomiska politiken stramas åt. Det fi nns fortfarande risk för bakslag. Betydande utmaningar är stigande råvarupriser, överhettade tillväxtmarknader, ohållbara statsskulder och svaga banker i många industriländer som kan orsaka fi nansiell instabilitet och nya recessioner. Sverige Den svenska ekonomin har reagerat positivt på starkare globala förhållanden, och BNP-tillväxten uppgick till 5,3 % ifjol vilket är en av de högsta tillväxtsiffrorna bland industriländerna. Sysselsättningen repade sig särskilt starkt, men arbetslösheten dröjer sig kvar på hög nivå. Vi förutser att investeringarna blir den främsta tillväxtmotorn 211 och 212 medan hushållskonsumtionen växer långsammare i takt med att priser och räntor stiger. BNP växer med 4 % i år och 2,6 % 212. Finansoch penningpolitik ger fortsatt stöd åt konjunkturen, men Riksbanken lättar på gasen. Alltjämt utgör arbetsmarknaden den största ekonomiskpolitiska utmaningen. Estland Under 21 växte den estniska ekonomin med 3,1 % främst med hjälp av exporten. Mot slutet av året började den inhemska efterfrågan att öka, och såväl investeringar som privat konsumtion visade positiv tillväxt i årstakt. Införandet av euron och sunda statsfinanser har bidragit till att Estlands ekonomi. Vi förutser att den estniska ekonomin växer med 4,5 % både i år och nästa år. Den inhemska efterfrågan, i synnerhet investeringarna, tar gradvis över som den viktigaste tillväxtmotorn. Den privata konsumtionen kommer dock att återhämta sig långsamt till följd av en måttlig löneutveckling, stigande priser och kvardröjande arbetslöshet. Lettland Återhämtningen i Lettland tilltar i styrka och sprider sig till fl er delar av ekonomin. I slutet av 21 hade BNP ökat med 3,7 % sedan konjunkturbotten hösten 29. Den växande ekonomin och budgetkonsolideringen har lett till ett höjt kreditbetyg för den lettiska ekonomin. Passiviteten i fi nans- och strukturpolitiken efter valet riskerar dock att dämpa tillväxten då alltför ensidigt fokus på högre skatter urholkar den privata konsumtionen. Vi förutser alltjämt en ekonomisk tillväxt på 4 % under 211, men sänker prognosen för 212 till 3,9 % (från 4,2 %). Exporttillväxten väntas avta på grund av kapacitetsbrist och otillräckliga investeringar. Litauen Styrkan i de litauiska återhämtningen tilltog under sista kvartalet ifjol när BNP steg med 4,6 % i årstakt, vilket ökade tillväxten för helåret till 1,3 %. Under 21 bidrog endast lageruppbyggnaden till tillväxten, men under det sista kvartalet gav även investeringar och hushållskonsumtion stöd. Vi förväntar oss att tillväxttakten håller i sig i år och under 212, och höjer vår BNP-prognos till 4,2 % respektive 4,7 %. Återhämtningen balanseras att investeringarna och hushållens konsumtion stärks. På grund av högre globala råvarupriser stiger emellertid infl ationen och äventyrar EMU-inträdet. Budgetkonsolideringen är också alltjämt en stor utmaning. April 7, 211 1

2 Introduktion Det gynnsamma konjunkturläget består men se upp för globala orosmoln Sverige och de baltiska länderna fi ck skjuts av den globala medvinden ifjol, vilket medförde att återhämtningen fi ck bättre fäste. I år kan en BNP-tillväxt på 4 4,5 % noteras i alla fyra länder. Avtagande ekonomisk-politiska stimulanser världen över dämpar uppgången i utländsk efterfrågan. Exportsektorn förblir dock viktig för tillväxten, inte minst för att den främjar investeringar och sysselsättning. Högre råvarupriser förutses leda till infl ation och höjda räntor. Medan de baltiska hushållens betydelse för tillväxten ökar kommer de svenska hushållen att ge ett allt mindre bidrag när högre energi- och bolånekostnader håller tillbaka konsumtionen. BNP-tillväxten i de baltiska länderna förutses ligga kvar på 4 4,5 % eller stiga något under 212, medan Sveriges tillväxt avtar till 2,6 % vilket alltjämt är över trendtillväxten. Sedan vår januariprognos har den globala konjunkturen fortsatt att utvecklas väl, trots ett antal orosmoln. BNP växte med 4,7 % i fjol (4,6 % i vår januariprognos). Framför allt har råvarupriserna stigit mer och vårt antagande om oljepriset har reviderats upp 2 dollar till 15 dollar för 211, och med 8 dollar till 98 dollar för nästa Makroekonomiska indikatorer, år. Detta innebär också högre infl ation och räntor i många länder. På senare tid har demokratiseringsprocessen i Mellanöstern bidragit till ett högre oljepris, men den globala återhämtningen och den expansiva penningpolitiken i många länder är också viktiga förklaringar till uppgången. Under 211 och 212 fortsätter världsekonomin att växa med två hastigheter och tillväxten som helhet dämpas till 4 % båda åren. Det är en liten upprevidering till följd av den snabbare återhämtningen i fjol. Tillväxtekonomierna kommer även fortsättningsvis att svara för huvuddelen av den globala tillväxten. Industriländerna, däremot, kämpar med strukturella problem på arbets-, kredit- och bostadsmarknader, vilka håller tillbaka tillväxttakten. En stramare fi nanspolitik dämpar tillväxten i Europa, medan USA och Japan har skjutit konsolideringsplanerna på framtiden. I Japan är den ändrade fi nanspolitiska hållningen med ökad tonvikt på stimulanser en följd av jordbävningen, tsunamin och kärnkraftsolyckan, som kommer att dämpa tillväxten i år. Nästa år ökar den igen när återuppbyggnadsarbetet intensifi eras. Även om konsekvenserna blir mycket svåra i Japan kommer katastrofen sannolikt 29 21P 211P 212P Real BNP tillväxt, årlig förändring i % Sverige (kalenderkorrigerad) Estland Lettland Litauen Arbetslöshetsnivå, % av arbetskraften Sverige Estland Lettland Litauen Infl ation (KPI), årlig förändring i % Sverige Estland Lettland Litauen Bytesbalansen, % av BNP Sverige Estland Lettland Litauen Källor: Nationell statistik och Swedbank. endast att ha måttligt negativa effekter på de globala utsikterna. Den utländska efterfrågan fortsätter att ge stöd åt tillväxten i Sverige och Baltikum, men inte lika mycket som ifjol. De högre råvarupriserna riskerar att skapa både ökad infl ation och negativa tillväxtutsikter. På tillväxtmarknaderna ökar risken för överhettning och i industriländerna kommer räntehöjningar att tidigareläggas trots negativa tillväxteffekter från fi nanspolitiken. Statsskuldskrisen i eurozonen skapar osäkerhet kring tillväxten, banksektorn och den politiska stabiliteten. Portugal har blivit det tredje eurolandet som ansöker om ett stödpaket, medan det blir alltmer sannolikt att Spanien kan klara sig utan stöd från andra länder. Trots eurozonens problem med krishantering fi nns en kämparvilja att verkligen förbättra skuldsituationen, vilket inte är fallet i USA. Fortsätter USA att skjuta upp en mer omfattande budgetkonsolidering på medellång sikt fi nns det risk för förnyad fi nansiell turbulens och nya recessioner. Vi förutser att Europeiska centralbanken (ECB) börjar höja styrräntan redan i vår medan Bank of England avvaktar till i höst. Det är tidigare än i vår föregående prognos. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, väntas inte påbörja sin period av mindre expansiv penningpolitik förrän nästa år, men i sommar avslutas de kvantitativa lättnaderna utan att nya tillkommer. Vi förutser att dollarn stärks mot euron under prognosperioden. Bank of Japan låter styrräntan förbli oförändrad och lägger tonvikten på att försvaga yenen. Riskerna för Sverige och Baltikum är främst förknippade med den globala utvecklingen. De inhemska riskerna handlar om den politiska utvecklingen, takten i reformprocessen, arbetsmarknadernas funktionssätt och tilltagande kapacitetsbrist. Därutöver får hushållen det ekonomiskt svårare när deras utgifter för energi, livsmedel och bolån ökar. Den offentliga sektorns skulder är April 7, 211 2

3 Introduktion lägre än i många andra länder, framför gäller detta Estland, men i den privata sektorn kvarstår behovet av skuldneddragning. Det ekonomiska klimatet är i överlag mer positivt i Norden och Baltikum, som tagit ett mer resolut grepp om krishanteringen än andra länder. Genom att skapa institutioner som ger dessa små, öppna och sårbara ekonomier ett bättre skydd mot omvärldsturbulens, står regionen starkare inför nya fi nanskriser. Efter en ökning på 5,3 % förra året väntas Sveriges BNP stiga med 4 % under 211 (3,3 % i vår januariprognos) och med 2,6 % 212 (2,5 %). De ljusare utsikterna för den svenska ekonomin har främst att göra med en upprevidering av investeringar och export, medan hushållskonsumtionen väntas öka långsammare på grund av högre infl ation och en snabbare ränteökningstakt under året. Riksbanken förutses höja reporäntan till 2,5 % (2,25 %) medan januariprognosens antagande om en reporänta på 3 % i slutet av 212 består. Eftersom ECB inleder räntehöjningarna tidigare kommer den svenska kronan sannolikt inte att stärkas mot euron utan snarare stabiliseras, medan den försvagas mot den amerikanska dollarn som stärks mot euron under perioden. Finanspolitiken fortsätter att stödja tillväxten då regeringen har planer på nya skattesänkningar. Tack vare privatiseringar och ekonomisk tillväxt kommer skuldkvoten att minska ytterligare, till ungefär 35 % av BNP. Den fortsatt höga arbetslösheten är den största utmaningen för regeringen. Trots de Inflation (årlig förändring, %) positiva tillväxtutsikterna räknar vi med att arbetslösheten uppgår till i genomsnitt 7 % nästa år vilket endast är en liten nedgång jämfört med i år. Estlands återhämtning i slutet av förra året blev starkare än väntat och drevs huvudsakligen av näringslivsinvesteringar. Ifjol växte BNP med 3,1 % (2,8 %) och nu väntas ekonomin växa med 4,5 % både under 211 och 212, vilket är en upprevidering med,3 procentenheter för i år. För närvarande ger exporten stort bidrag till tillväxten, men successivt kommer den inhemska efterfrågan att ta över även om hushållskonsumtionen förblir måttlig. En högre infl ation på 3,8 % i år och 3,2 % nästa år kan också komma att dämpa utsikterna för den privata konsumtionen, även om detta i vis mån motverkas av en lägre arbetslöshet. Redan förra året uppnådde regeringen ett överskott i statsbudgeten med draghjälp från den högre tillväxten i ekonomin. Övergången till euron tidigare i år bidrar också till den alltmer positiva inställningen till den estniska ekonomin. Förutom omvärldsrisker är den huvudsakliga risken utvecklingen på arbetsmarknaden som präglas av en kombination av hög arbetslöshet och ökad arbetskraftsbrist i vissa sektorer. Den lettiska ekonomin har stärkts och återhämtningen sprider sig till fl er sektorer. I slutet av förra året hade BNP ökat med 3,7 % sedan bottenläget hösten 29. Exporten har stigit och lagren har byggts upp. På senare tid har även hushållen börjat ger bidrag till tillväxten. Den ekonomiska återhämtningen och budgetkonsolideringen har Estland Litauen Lettland Sverige -5. jan-7 sep-7 maj-8 jan-9 sep-9 maj-1 jan-11 Källa: Reuters Ecowin också bidragit till att höja Lettlands kreditbetyg. Under 211 och 212 förutses BNP växa med 4, % respektive 3,9 %. Detta är en mindre nedrevidering för nästa år när högre infl ation och skatter sätter press på hushållen, samtidigt som regeringens framsteg i arbetet med strukturella reformer har minskat jämfört med vår syn i januari. Behovet av reformer är stort, eftersom arbetsmarknaden alltjämt tyngs av att det går trögt att skapa nya arbetstillfällen. Möjligheten att införa euron 214 kvarstår, men infl ationsutsikterna utgör en allt större risk och det fordras insatser för att tygla prisökningarna. En uppsiderisk i vår prognos är att investeringarna kan öka snabbare då exportsektorn mer eller mindre redan nått kapacitetstaket. Under 21 överträffade BNP-tillväxten i Litauen våra förväntningar och uppgick till 1,3 %. Mot bakgrund av detta, och att såväl investeringar som konsumtion stärks, reviderar vi upp vår prognos för 211 till 4,2 % (3, %). Vi bedömer att BNP-tillväxten växer med 4,7 % (4,5 %) under 212. Samtidigt justerar vi upp vår infl ationsprognos i spåren av högre internationella råvarupriser. En inhemsk risk är det kommande parlamentsvalet 212 som kan leda till fl er tillväxtbegränsande åtgärder. Målet att införa euron 214 kvarstår och således även dilemmat att balansera lägre infl ation med budgetkonsolidering när möjligheten att höja direkta skatter minskar. Den litauiska ekonomin är på väg åt rätt håll då de offentliga fi nanserna förbättras och tillväxten blir mer balanserad. Många utmaningar består dock och reformarbetet måste upprätthållas. Den globala utvecklingen innebär såväl möjligheter som hot mot Sverige och de baltiska länderna under de närmaste två åren. Exportsektorerna gynnas av högre tillväxt men samtidigt ökar konkurrensen. Därför är det viktigt att fortsätta att främja anpassningen till nya förhållanden liksom att stärka anställningsbarheten och kompetensen hos arbetskraften så att konkurrenskraften förbättras. Cecilia Hermansson April 7, 211 3

4 Globalt Infl ation och statsskuld äventyrar den globala återhämtningen Den globala återhämtningen fortsätter i god takt och fjolårets BNP-tillväxt på 4,7 % var bättre än väntat (4,6 % i januariprognosen). Jämfört med vår prognos för ett år sedan har Tyskland, Japan, Brasilien, Kina och Indien stärkts över förväntan, medan USA, eurozonen (utom Tyskland), Storbritannien och Ryssland i stora drag är i linje med våra förväntningar. Framöver växer den globala ekonomin med två hastigheter, där tillväxtmarknaderna utgör den viktigaste motorn och industriländerna släpar efter. Totalt sett kommer BNP att växa med 4 % både under 211 och 212 vilket innebär en lätt upprevidering jämfört med januariprognosen. USA har skjutit upp budgetkonsolideringen och genomför stimulanspolitik även under 211, vilket ökar budgetunderskottet och försämrar utsikterna för statsfi nanserna. Nästa års presidentval är i fokus. Återhämtningen fortsätter, men takten förblir långsam på grund av strukturella problem på arbets-, kreditoch bostadsmarknaderna. Hushållens ekonomi som redan hålls tillbaka av den svaga återhämtningen - försvåras ytterligare av högre energipriser. Vi bedömer att BNP-tillväxten ligga kvar på 3 % både i år och nästa år. Eurozonen och Storbritannien bedöms växa kring eller något över 1½ %. Statsskuldskrisen och behovet att minska budgetunderskotten står i förgrunden för den ekonomiska politiken, vilket dämpar den inhemska efterfrågan. Policymixen kompliceras av att högre infl ation skapar ett behov att tidigarelägga höjningarna av styrräntorna, vilket riskerar hålla tillbaka tillväxten. Europeiska centralbanken inleder räntehöjningarna redan nu i vår (april) och senare i höst bedömer vi att Bank of England följer efter. Tyskland fortsätter att driva tillväxten i eurozonen, medan dystrare utsikter kvarstår för de krisdrabbade länderna Portugal, Irland, Grekland och Spanien. Portugal kommer att begära ett räddningspaket för att kunna hantera fi nansieringen av statsskulden. Däremot bedömer vi att Spanien klarar sig utan externt stöd, men om så inte blir fallet vilket därmed skulle äventyra prognosen kan fi nansiell turbulens uppkomma när eurozonens tillfälliga räddningsfond (EFSF) inte har tillräckliga resurser. Global real BNP-tillväxt i procent med prognos för / April 211 Januari USA EMU Tyskland Frankrike Italien Spanien Storbritannien Japan Kina Indien Brasilien Ryssland Global BNP (PPP) Global BNP (US dollar) Källor: Nationell statistik och Swedbank. 1/ Länder som representerar ca. 7 % av världsekonomin. Köpkraftsparitetsvikter från Världsbanken (29) används. Kinas ekonomiska utveckling äventyras av överhettade fastighetsmarknader och stigande konsumentpriser. Målet är att göra tillväxten mer hållbar, stabil, samordnad och balanserad. Under perioden ska tillväxten ligga på i genomsnitt 7 %, men detta mål kan bli svårt att uppnå mot bakgrund av den höga tillväxttakten som vi förutser till 8,8% och 8,4% under 211 respektive 212. Den ekonomiska politiken inriktas nu på att försöka begränsa kredittillgivningen för att dämpa den inhemska efterfrågan, och jämfört med förra året avtar tillväxttakten. I spåren av jordbävningen, tsunamin och kärnkraftsolyckan står Japan inför mycket stora utmaningar. Vi bedömer att ekonomin växer långsammare i år än i vår januariprognos, men snabbare nästa år när återuppbyggnaden av den drabbade regionen har påbörjats. Finanspolitiken blir mer expansiv eftersom återuppbyggnaden beräknas kosta ungefär 3 miljarder dollar. Samtidigt fortsätter Bank of Japan att bedriva en expansiv penningpolitik och landet har även målet att försvaga yenen. I likhet med Kina, har Indien också en inhemsk efterfrågan som växer snabbare än vad som är hållbart utifrån utbudet i ekonomin. Högre internationella råvarupriser driver också upp de inhemska konsumentpriserna och räntorna, och sammantaget dämpas tillväxten något under prognosperioden. Även i Ryssland och Brasilien ökar infl ationstrycket, men i egenskap av råvarubaserade ekonomier gynnas dessa länder också av starkare råvarumarknader. Våra antaganden om råvarupriser och energipriser är att priset på Brentolja i genomsnitt kommer att uppgå till 15 amerikanska dollar per fat i år och till 98 dollar nästa år, vilket är en uppgång från 79 dollar 21. Detta är en betydande upprevidering från januariprognosen där våra antaganden för 211 och 212 var 85 dollar respektive 9 April 7, 211 4

5 Globalt dollar per fat. Metallpriserna förutses komma att stiga med 12 % och 5 % i år respektive nästa år, vilket dock är lägre än fjolårets uppgång på 42 %. Ökningen i livsmedelspriserna, som började under den andra halvan av 21, fortsätter och tillväxttakten förutses till 3 % i år. För 212 förväntar vi en 8-procentig ökning. Sammantaget stiger därmed den totala infl ationen runt om i världen, men tydligast märks detta i tillväxtekonomierna som måste strama åt den ekonomiska politiken mer kraftfullt än hittills. En konsekvens av högre infl ation i industriländerna är att centralbankerna börjar höja styrräntorna tidigare än vad vi förutsåg i vår januariprognos. Högre infl ationsförväntningar kan innebära högre löne- och vinstkrav. Osäkerheten om dessa andrahandseffekter kan ge krav på styrräntehöjningar trots ett lågt underliggande prisökningstryck. I Europa höjer ECB (våren) och Bank of England (hösten) räntorna redan i år medan amerikanska Federal Reserve väntar till nästa år. Japan, i sin tur, skjuter upp höjningarna till efter prognosperioden. Dessutom kommer de långa marknadsräntorna att röra sig uppåt till följd av den ekonomiska tillväxten, den högre infl ationen och sannolikt även statsskuldsproblematiken i många länder. Ökad konkurrens om kapitalet i spåren av Basel III-regelverket är en annan bidragande faktor. Offentlig bruttoskuld (% av BNP) Japan Greekland Italien Irland USA Portugal Frankrike Eurozone Storbritannien Tyskland Spanien Lettland Finland Danmark Litauen Sverige Estland Ränte- och valutaantagande Ett starkare USA, samt ett svagare Europa och Japan, leder till en stärkt amerikansk dollar mot euron och yenen. Om fi nanspolitiken i USA fortsätter att genomsyras av passivitet ökar dock risken för ett brantare dollarfall. Vi förutser att Kina kommer att tillåta yuanen att stärkas med 5% per år mot dollarn i nominella termer, men i reala termer blir förstärkningen större eftersom arbetskraftskostnaderna växer snabbare i Kina än i utlandet framöver. I en osäker värld kan vårt huvudscenario komma att inte realiseras på grund av exempelvis katastrofen i Japan, demokratiseringsprocessen i Mellanöstern samt skuldkriserna i eurozonen och USA. Utfall Prognos 5 Apr 3 Jun 31 Dec jun 31 Dec Styrräntor Federal Reserve, USA European Central Bank Bank of England Bank of Japan Valutor EUR/USD RMB/USD USD/JPY Källor: Reuters Ecowin och Swedbank. Därför har vi tagit fram fyra alternativa scenarier, två svagare och två starkare. (1) Vi ger scenariot med stagfl a- tion, d v s låg tillväxt, hög arbetslöshet och hög infl ation, en sannolikhet på 15 % och (2) scenariot med en fördjupad statsskuldskris en sannolikhet på 15 %. Till de starkare scenarierna hör (3) scenariot att en ombalansering av tillväxten mellan Kina och USA ökar den globala tillväxten (5 % sannolikhet) och (4) scenariot att riskerna för överhettning ignoreras och att fl er stimulanser i både tillväxtekonomier och industriländer skapar en högre men ohållbar tillväxt (15 % sannolikhet). I det här skedet är det viktigt för beslutsfattare att försöka föra den optimala ekonomiska politiken. Vi betonar vikten av budgetkonsolidering samt av att genomföra mer omfattande stresstester av bankerna för att bryta den onda cirkeln av statsskuldskris och svag fi nanssektor. Samtidigt bör inte centralbankerna ha alltför bråttom med att höja styrräntorna när den inhemska efterfrågan försvagas av fi nanspolitisk åtstramning. Tillväxtriskerna kommer sannolikt att vara större än infl ationsriskerna i Europa, USA och Japan de närmaste åren. Å andra sidan måste tillväxtekonomierna anstränga sig mer för att dämpa tillväxten och förhindra överhettning. Det är med andra ord helt i linje med att världen växer med två hastigheter! Cecilia Hermansson Källa : EU kommissionen April 7, 211 5

6 Sverige Sverige: Hushållen växlar ned Med en ekonomisk tillväxt på 5,3 % hade Sverige en av de snabbaste återhämtningarna bland jämförbara utvecklade ekonomier förra året. Detta var delvis en följd av den kraftiga nedgången i den ekonomiska aktiviteten under krisen, men den svenska ekonomin visade också en överraskande fl exibilitet inför de förändrade omvärldsförhållandena. Inte minst på arbetsmarknaden var detta tydligt. Kollapsen i den utländska efterfrågan i slutet av 28 ledde till en betydande ökning i arbetslösheten. Sysselsättningen återhämtade sig dock snabbare än väntat, framför allt i jämförelse med tidigare kriser i Sverige. Dessutom var den ekonomiska politiken snabbfotad med både fi nanspolitiska stimulanser och drastiskt sänkta styrräntorna. Återhämtningen i fjol gynnades också av en stark export som följde på försvagningen av kronan. Förra årets ekonomiska återhämtning skedde på bred front och drevs främst av inhemska faktorer. Den privata konsumtionen bidrog med 1,7 procentenheter till den totala tillväxten och investeringarna med 1,1 procentenheter. En kraftig lageruppbyggnad efter den branta nedgången 29 gav 2 procentenheter till BNP-ökningen medan den offentliga konsumtionen stod för resten, det vill säga,6 procentenheter. Trots en betydande ökning i exporten blev nettoexportens bidrag till tillväxten neutralt på grund av den starka importefterfrågan. Vi reviderar upp våra ekonomiska tillväxtprognoser för 211 och 212 till 4, % respektive 2,6 %. Tillväxten väntas nu i högre grad drivas av investeringar medan hushållskonsumtionen förutspås ge en svagare inverkan. Vi förväntar en snabbare åtstramning av penningpolitiken med ytterligare fyra höjningar av reporäntan i år innan en långsammare fas inleds under 212 med en reporänta i slutet av året på 3, %. De offentliga fi nanserna är starka och bortsett från redan annonserade skattesänkningar förväntar vi att merparten av reformerna riktas mot arbetsmarknaden. Trots en snabb förbättring på arbetsmarknaden är den största politiska utmaningen att få ned den alltjämt höga arbetslösheten. De externa förutsättningarna för den svenska ekonomin har reviderats upp jämfört med januariprognosen och vi bedömer att den globala tillväxten uppgår till 4, % både under 211 och 212. De största riskerna härrör från råvarumarknaderna, inte minst stigande priser på framför allt energirelaterade produkter. Vi har tagit hänsyn till det redan höga oljepriset i våra tillväxtprognoser, men om oroligheterna i Mellanöstern håller i sig kan priserna stiga ytterligare vilket kan få negativa Makroekonomiska indikatorer, P 212P Real BNP (kalenderkorrigerad) Industriproduktion KPI, årsgenomsnitt KPI, dec-dec KPIF, årsgenomsnitt 2/ KPIF, dec-dec 2/ Arbetskraften Arbetslöshet, % av arbetskraften Antalet sysselsatta Nominella timlöner, totalt Nominella timlöner, industri Sparkvot, nivå Real disponibelinkomst 3/ Bytesbalans, % av BNP Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP Offentliga sektorns skuld (Maastricht), % av BNP Källor: SCB och Swedbank 1/ Årlig procentuell förändring om inte annat anges 2/ Konsumentprisindex med fasta räntor 3/ Baserat på konjunkturlönestatistiken effekter på tillväxten och infl ationen i Sverige. Sannolikheten för förnyad turbulens i fi nanssektorn på grund av den statsfi nansiella krisen i Europa kvarstår och är inte försumbar. På det inhemska planet fi nns det en risk att expansionen i vissa sektorer kan spilla över till andra delar av ekonomin i form av ökade lönekrav och högre infl ationsförväntningar, vilket kan tvinga Riksbanken till fl er räntehöjningar än vad vi prognostiserade. Samtidigt stiger bristen på kvalifi cerad personal samtidigt som arbetslöshetsnivån fortfarande är hög. En ökad tonvikt på strukturella reformer som uppmuntrar och underlättar för arbetslösa att få arbete blir en prioriterad fråga för regeringen. Exportuppsving trots starkare krona Den svenska exporten fortsatte att återhämta sig i slutet av 21. Den totala exportvolymen ökade med i genomsnitt 1,7 % trots en betydande appreciering av kronan. En stärkt global handel i synnerhet på tillväxtmarknaderna, men även i industriländerna, har gynnat svenska exportföretag och efterfrågan på investerings- och insatsvaror har repat sig efter det kraftiga fallet i samband med den globala fi nanskrisen. Bakom exportökningen ligger främst ett starkt uppsving för varor såsom fordon och maskiner. Exporten av tjänster har också förbättrats och är nu mer eller mindre tillbaka på samma nivå som för två år sedan vilket inte är fallet för tillverkningsvaror. Världsmarknadstillväxten för svenska exportföretag förväntas dämpas något under 211. Dock antar vi att efterfrågan på investeringsvaror blir relativt stark under perioden, framför allt på tillväxtmarknaderna men även i industriländerna när kapacitetsutnyttjandet stiger och gamla produktionsanläggningar måste förnyas. Vi reviderar upp exportprognosen för 211 från 6,8 % till 7,6 %, vilket är högre än den historiska trenden. Det beror främst på bättre förutsättningar för den svenska exportsammansättningen. Kortsiktig utrikeshandelsstatis- April 7, 211 6

7 Sverige tik och näringslivsundersökningar tyder på att exportutvecklingen är fortsatt stark. I januari 211 ökade exporten av varor från Sverige med 23 % i nominella termer och framtidstron i tillverkningsindustrin är god. Under nästa år förutser vi att exportvolymtillväxten blir lägre än trend då svenska exportföretags konkurrenskraft sannolikt blir mindre gynnsam på grund av svagare produktivitetstillväxt och stigande enhetsarbetskostnader. Vidare förutser vi tappade marknadsandelar under 212 efter två år i rad med ökade andelar. Trenden med ett minskat överskott i handelsbalansen som började i mitten av 2-talet väntas hålla i sig under 211 och 212 till följd av en starkare inhemsk efterfrågan. Å andra sidan kommer ett större mervärde i tjänsteexporten, som har ett relativt litet importinnehåll, att leda till ett växande överskott i tjänstebalansen. Det innebär att överskottet i bytesbalansen förblir stort under de kommande två åren. Investeringar blir den största tillväxtmotorn De fasta bruttoinvesteringarna ökade med 6,3 % i volymtermer under 21 efter det kraftiga fallet under 29. Den största investeringsuppgången var koncentrerad till bostäder stimulerad av skattereduktioner för renoveringar, högre bostadspriser och bättre arbetsmarknadsförhållanden. Återhämtningen sker emellertid från låga nivåer och de svenska bostadsinvesteringarna som andel av BNP (3, %) är fortfarande bland de lägsta Swedbank s BNP prognos Sverige Exportutveckling och växelkursen 2 i EU. Investeringsaktiviteten i den privata sektorn (utom bostäder) steg med närmare 7 % och drevs huvudsakligen av tjänsteföretag medan utvecklingen inom tillverkning var mer dämpad trots en stark produktionstillväxt och ett stigande kapacitetsutnyttjande. Offentliga investeringar fortsatte uppåt för sjunde året i rad och motsvarade 18 % av de fasta bruttoinvesteringarna 21, vilket är den högsta nivån sedan Produktionen i den privata sektorn fortsätter att stiga, och behovet av investeringar för att utöka kapaciteten kommer att växa. Under det fjärde kvartalet 21 var kapacitetsutnyttjandet i industrin 89, % vilket är över genomsnittet sedan 199. Stärkt tillförsikt, fortsatt relativt gynnsamma fi nansieringsvillkor och stigande vinster talar för att näringslivsinvesteringarna kommer att öka. Den totala investeringsvolymen i Sverige förutses stiga med 9,7 % 211 och med 8,3 % 212. Detta innebär att de sammanlagda investeringarna i reala termer kommer att vara högre än toppen 28. Procent volymförändring / 211 P 1/ 212 P 1/ Hushållens konsumtionsutgifter (3.6) 2.8 (2.9) 1.9 (2.) Offentliga konsumtionsutgifter (2.) 1.3 (.9).4 (.4) Fasta bruttoinvesteringar (4.7) 9.7 (8.2) 8.3 (8.) näringsliv exkl. bostäder (1.4) 11.3 ( (1.9) offentliga myndigheter (3.5) 2.6 (.5) -.1 (-.5) bostäder (19.7) 11.4 (11.7) 5.3 (5.5) Lagerinvesteringar 2/ (2.3). (.) -.3 (-.3) Export av varor och tjänster (11.1) 7.6 (6.8) 5.6 (5.5) Import av varor och tjänster (12.5) 7.5 (7.3) 6.6 (6.4) BNP (5.6) 4. (3.3) 2.2 (2.1) BNP, kalenderkorrigerad (5.3) 4. (3.3) 2.6 (2.5) Inhemsk slutlig användning 2/ (3.1) 3.5 (3.1) 2.6 (2.5) Nettoexport 2/ (.1).5 (.2) -.1 (.1) Källor: SCB och Swedbank. 1/ Siffrorna från vår senaste prognos i januari 21 fi nns inom parentes. 2/ Bidrag till BNP-tillväxten Källor: SCB och Swedbank prognos Exportvolym (årl.förändring, vs) SEK, TCW-index (hs) Det kraftiga uppsvinget i bostadsinvesteringar under 21 kommer också att ha övervältringseffekter på 211. En ljusare arbetsmarknad och skattereduktion för ombyggnation kommer sannolikt att leda till en fortsatt stark ökning av fastighetsinvesteringarna under 211. Under 212 räknar vi dock med en successiv avmattning på grund av högre räntor. Fastän bostadsinvesteringarna ökar framöver kommer det ändå att fi nnas ett underliggande behov av nya bostäder, inte minst i regioner med hög tillväxt och växande befolkning. Arbetskraftsbrist trots hög arbetslöshet Den starka återhämtningen på arbetsmarknaden fortsatte i början på 211. Sysselsättningen är nu tillbaka på samma nivå som före krisen även om siffrorna döljer ett skift från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn. Samtidigt har arbetskraften ökat väsentligt på grund av underliggande demografi ska faktorer och reformer av sjukförsäkringssystemet. Arbetslösheten har således sjunkit i långsammare takt, från 7,8 % i december till 7,6 % i februari i säsongsrensade termer. Vi förutser nu en snabbare nedgång i arbetslösheten än i vår januariprognos till i genomsnitt 7,3 % under 211 och till 7, % under 212. Sysselsättningen har återhämtat sig fortare än väntat samtidigt som fl er antal arbetade timmar tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft. Dessutom kommer arbetslösheten sannolikt att minska i takt med att arbetsgivarnas tilltro till den ekonomiska återhämtningen ökar samtidigt som många av dem som April 7, 211 7

8 Sverige tidigare gick ned i arbetstid återigen jobbar heltid. Trots en fortsatt hög arbetslöshet kommer allt fl er rapporter om arbetskraftsbrist. Detta märks särskilt tydligt inom byggsektorn där 4 % av de tillfrågade företagen uppger att de har problem att hitta kvalifi cerad personal. Dessutom ökar såväl antalet nyanmälda lediga platser som kvarstående lediga platser och är nu tillbaka på samma nivåer som före krisen. Arbetsmarknadsgapet, det vill säga antalet sysselsatta i förhållande till dess långsiktiga trend, är fortfarande betydande, särskilt i tillverkningssektorn. Detta speglar att det fi nns ett problem med att matcha jobb med kvalifi cerad personal på den svenska arbetsmarknaden. Efter relativt låga nominella löneökningar under krisen ökar nu förväntningarna om snabbare löneökningar för de kommande åren. Under krisåren accepterade många fackförbund inom tillverkningsindustrin en återhållsam löneutveckling och minskad arbetstid. Det bidrog till att upprätthålla konkurrenskraften inom svensk produktion. Redan i vår inleds löneförhandlingarna för både arbetare och tjänstemän i tillverkningssektorn. Detta kommer sannolikt att bestämma ramarna för löneavtalen för drygt 1,5 miljoner arbetstagare inom detaljhandel samt kommuner och landsting vars avtal löper ut före maj nästa år. Vi förutser att de nominella lönerna kommer att stiga något snabbare under både 211 och 212 (med 2,8 % respektive 3,3 %). Produktiviteten steg under 21 när företagen kunde öka sin produktion med hjälp av ett större Investeringstillväxt (real) 1993= utnyttjande av befi ntlig arbetskraft. I takt med att ny personal anställs kommer produktivitetstillväxten att avta under prognosperioden samtidigt som de nominella lönerna ökar i snabbare takt, vilket leder till högre enhetsarbetskostnader. Även om produktiviteten varierar väsentligt över konjunkturcykeln väntar vi oss inte att tillväxttakten kommer att uppgå till tidigare års höga nivåer. På medellång sikt kommer det att behövas fl er investeringar i teknik och utbildning för att skapa mer hållbara förutsättningar för produktion och tillväxt. Arbetsmarknadsindikatorer Varsel (höger 4 skala) 8 Nyanmälda 3 lediga platser 6 Kvarstående 2 4 lediga plaster 1 2 jan- jun-1 nov-2 apr-4 sep-5 feb-7 jul-8 jan-1 Källor: Riksbanken och Arbetsförmedlingen. Industri Tjänstesektorn (exkl. fastigheter) Offentlig Fastigheter Totalt Källa: SCB. Att minska arbetslösheten på medellång sikt blir en stor utmaning. Vår bedömning är att 335 nya jobb måste skapas fram till 215 för att uppnå en arbetslöshetsnivå på 5 %. När de omkring 6 personer som lämnade arbetskraften under den senaste lågkonjunkturen vilka inte räknas som arbetslösa, återvänder kommer efterfrågan på arbete att öka. Dessutom kommer minskningen av antalet personer i sjukförsäkringssystemet också att leda till fl er arbetssökande i ekonomin, liksom minskningen i antalet förtidspensionärer i motsats till i början av 2-talet då cirka 65 människor varje år (23-6) beviljades förtidspension. För att dessutom minska arbetslösheten med 3 procentenheter från dagens 8 % till 5 % krävs ytterligare 165 nya arbetstillfällen förutom den underliggande tillväxten i arbetskraften. Den stora utmaningen för regeringen är således att förbättra kompetensen hos dem som är arbetslösa och samtidigt skapa bättre förutsättningar för en dynamisk arbetsmarknadsutveckling med en mer effektiv matchning. Ökade påfrestningar för hushållen Hushållens konsumtion fortsatte att stiga i slutet av förra året om än i en avtagande takt. Den reala konsumtionen växte med 1 % under det fjärde kvartalet, vilket är en dämpning jämfört tredje kvartalets 1,3 %. Inköpen av varaktiga konsumtionsvaror höll sig på en fortsatt hög nivå medan den totala omsättningen i detaljhandeln minskade mellan kvartalen. Återhämtningen var tydligast för bilförsäljningen som ökade med nästan 4 % under det fjärde kvartalet 21. Den uppdämda efterfrågan på varaktiga varor efter det kraftiga raset under fi nanskrisen har nu sannolikt tillgodosetts. Detaljhandelsförsäljningen, som steg under fjärde kvartalet, sjönk under perioden december till februari. Hushållens nominella löner steg under 21 men disponibelinkomsterna hölls tillbaka av stigande räntekostnader, ökade skattebetalningar och oförändrade transfereringar. Disponibelinkomsten ökade mindre än konsumtionen och hushållen fortsatte därmed att dra April 7, 211 8

9 Sverige ner på sitt sparande som uppgick till 1,8 % av disponibelinkomsten 21 jämfört med 12,9 % 29. Under 211 har hushållens budgetar blivit mer ansträngda på grund av lägre reallöner och högre räntor. Tremånaders bolåneräntor hade stigit till nästan 4 % i slutet av förra året, jämfört med 1,5 % vid utgången av 29. Hushållens skulder fortsätter att stiga och andelen av inkomsten som går till räntebetalningar har sannolikt nått sin lägsta nivå. I slutet av 21 motsvarade skulderna 171 % av hushållens disponibelinkomster vilket är en rekordnivå och dessutom hög i en internationell jämförelse. Vi räknar med att skuldsättningen fortsätter att öka men i långsammare takt. I takt med att räntorna stiger kommer dock räntebetalningarna som andel av disponibel inkomst att fortsätta öka och hushållens likviditetssituation blir alltmer ansträngd. Ökade räntekostnader tillsammans med stigande energikostnader och högre infl ation väntas därmed dämpa konsumtionen. Vi förutser därmed att tillväxten i den privata konsumtionen avtar i reala termer under 211 och 212 till 2,8 % respektive 1,9 %. Ljusare arbetsmarknadsutsikter med en fortsatt stark sysselsättning och lönetillväxt ger dock en positiv impuls jämfört med vår januariprognos. Högre levnadskostnader för hushållen, framför allt på grund av stigande räntebetalningar och inflation, kommer tillsammans med färre inköp av varaktiga konsumtionsvaror att dämpa konsumtionstillväxten jämfört med under 21. Den reala disponibelinkomsten väntas växa i en högre Hushållens sparande och konsumtion (real förä. i %) takt under 211 innan ökningstakten faller tillbaka till 1,6 % 212. Eftersom konsumtionstillväxten förutses öka snabbare än inkomsterna fortsätter hushållens sparkvot att minska. Riksbanken lättar på gasen Som väntat höjde Riksbanken reporäntan vid sitt februarimöte till 1,5 %. Samtidigt reviderades räntebanan upp vilket innebär att Riksbanken förväntar sig att reporäntan kommer att marginellt överstiga 3 % i slutet av 212. De främsta argumenten för åtstramningen av penningpolitiken är det stigande infl ationstrycket och ett högre resursutnyttjande. Den totala infl ationen steg till 2,5 % i februari och överträffade därmed såväl Riksbankens som de fl esta andras förväntningar. Ökningen berodde främst på högre energi- och livsmedelspriser men även en revidering av metodologin för att beräkna KPI bidrog till den stigande infl ationstakten. Det underliggande infl ationstrycket (KPIF) steg med 1,3 %. Det fi nns en risk att de stigande infl a- tionsförväntningarna undergräver prisstabiliteten. Även om man kan hävda att infl ationsimpulser från externt orsakade prishöjningar på energi och råvaror är av engångsnatur, kan en allmän ökning av prisnivån bli följden om det leder till kompensationskrav från företagen i fråga om bibehållna vinstmarginaler eller från arbetstagare i form av anpassningar av reallöner. I mars var hushållens infl ationsförväntningar på tolv månaders sikt 3,1 %. Riksbankens åtstramning av penningpolitiken har bidragit till att den svenska kronan har stärkts ytterligare Disponibel inkomst Konsumtion Sparkvot (% av Disp. Inkomst) Källor: SCB och Swedbank prognos. I slutet av första kvartalet 21 nådde kronan sin starkaste nivå mot det handelsviktade TCW-indexet (12) sedan år 2. Förutom högre korta räntor i Sverige drivs kronans appreciering också av en stark ekonomisk tillväxt och solida offentliga fi nanser. Vi förutser att kronan kommer att stärkas ytterligare något under första halvåret 211 när Riksbanken höjer styrräntan. Under andra halvåret 211 och 212 när penningpolitiken i Europa och USA gradvis stramas åt försvagas kronan något. Den amerikanska dollarn väntas stärkas mot euron när den amerikanska ekonomin förbättras. Kronan förutses förbli relativt stabil mot euron under 212 när den svenska ekonomin växer snabbare än i eurozonen, men då även ECB höjer räntan snabbare än Riksbanken. Vi räknar med att styrräntehöjningarna kommer att ske något snabbare under 211 än vad vi förutsåg i januariprognosen, men också att räntehöjningstakten kommer att dämpas under 212. Under resten av det här året väntar vi oss ytterligare fyra räntehöjningar från Riksbanken, men bara två under 212. Den omedelbara uppgiften för Riksbanken blir att dämpa infl ationsförväntningarna vilket skulle kunna minska de nominella lönekraven inför de kommande löneförhandlingarna och begränsa prishöjningarna i detaljhandeln. Ett avtagande efterfrågetryck och en arbetslöshet som fortfarande är förhållandevis hög gör att vi förutser att Riksbanken kommer att dämpa räntehöjningstakten under 212 och att reporäntan kommer att ligga på 3, % i slutet av året. Fortsatt behov av en aktiv finanspolitik Statsfi nanserna förbättras snabbt och budgetunderskottet beräknas ha krympt till,3 % av BNP 21. Utfallet jämfört med budgeten överraskade både på intäkts- och utgiftssidan. De statliga skatteintäkterna överträffade budgeten med 58 miljarder kronor, huvudsakligen till följd av stigande intäkter både från mervärdeskatt och från reavinstbeskattning. Utgifterna blev ungefär 2 miljarder mindre än April 7, 211 9

10 Sverige budgeterat. Den främsta besparingen har att göra med mindre kostnader för arbetsmarknadsprogram tack vare den oväntat goda arbetsmarknadsutvecklingen. Utsikterna för en relativt gynnsam makroekonomisk utveckling under de närmaste åren skapar utrymme för ytterligare fi nanspolitiska initiativ. Regeringen har antytt att man förutom sänkta skatter på pensioner och restaurangmat, som är budgeterat, också avser att fortsätta med inkomstskattesänkningarna även om det förekommer meningsskiljaktigheter inom regeringskoalitionen i fråga om i vilken mån den högsta inkomstskattesatsen ska sänkas. Vi förutser att regeringen i vårbudgeten kommer att föreslå ytterligare satsningar på omkring 1 miljarder kronor under 211 i första hand för att stärka arbetsmarknaden och ge stöd åt utbildning. Under 212 väntar vi oss att regeringen genomför femte steget i jobbskatteavdraget som man utlovade under valkampanjen 21 till en kostnad på uppskattningsvis 15 miljarder kronor. Regeringskoalitionen har också för avsikt att minska statsskulden ytterligare från den redan låga nivån på 4,3 % av BNP 21. I början av 211 såldes ett innehav i Nordea som inbringade ungefär 2 miljarder kronor. Eftersom en majoritet i riksdagen nyligen stoppade utförsäljningen av fyra huvudsakligen statligt ägda bolag blir kapitalintäkterna mindre än väntat, och vi bedömer att de sammanlagda privatiseringsintäkterna för 211 och 212 uppgår till 4 miljarder kronor. Vi förutser att den offentliga sektorn efter två år av underskott kommer att Ränte- och valutaantagande Utfall Prognos apr 3 Jun 31 Dec 3 Jun 31 Dec Räntor Svensk reporänta årig statsobligationsränta Valutor EUR/SEK USD/SEK TCW (SEK) Källor: Reuters Ecowin och Swedbank uppnå ett överskott på,4 % under 211 och,5 % 212. Detta innebär att den offentliga sektorn sannolikt kommer att uppfylla det medellångsiktiga överskottsmålet under en konjunkturcykel. Avståndet till utgiftstaket innebär dessutom att det fi nns utrymme för ytterligare utgiftsökningar. Vi räknar med att statsskulden fortsätter att krympa till 35,2 % av BNP 212. Den största utmaningen för fi nanspolitiken de kommande två åren är att genom riktade insatser förebygga fl askhalsar och strukturella problem. Arbetskraftbrist i byggsektorn och delar av tjänstesektorn riskerar att leda till löneglidning som i sin tur kan leda till högre infl ation. Det kan innebära att man tvingas till en snabbare räntehöjningstakt än vad som annars hade varit fallet för att bromsa en ekonomi som redan accelereras av fi nanspolitiska åtgärder. För att balansera de strukturella reformerna som skattesänkningarna har inneburit och som gynnar konsumtion bör regeringen även överväga att sänka bolagsskatten och skatten på kapitalvinster. Det skulle stimulera sparandet i den privata sektorn och skapa bättre förutsättningar för fi nansiering av investeringar. Det skulle samtidigt innebära att man drar tillbaka en del stimulanser eftersom man i motsvarande utsträckning sänker (stegvis) ränteavdraget på bolån vilket skulle minska trycket på bostadsmarknaden. Finanspolitikens viktigaste uppgift i det här skedet av återhämtningen är dock att förbättra funktionen på arbetsmarknaden. Genom att undanröja några av de strukturella hindren mot ökad sysselsättning genom en bättre matchning och ökad kompetensutveckling kan regeringen bidra till lägre arbetslöshet och samtidigt öka den potentiella tillväxten. Magnus Alvesson Jörgen Kennemar Hushållens skuldbörda Skulder (% av disp.ink., hs) Ränteutg. (% av disp.ink.) Källor: SCB och Swedbank prognoser. April 7, 211 1

11 Estonia: Recovering domestic demand supports economic growth In 21, the Estonian economy grew by a strong 3.1%, mainly due to the rapid growth of goods exports (35% over 29). Domestic demand was still weak, but started to pick up in the second half of the year and showed.8% overall growth in 21. At fi rst, the growth of domestic demand stemmed from stockbuilding, but by the end of the year private consumption and investment growth had picked up as well. Overall, household consumption declined in 21 by 1.9% (in the fourth quarter of 21, however, it reached a positive annual growth of 2.6%). Similarly, although the overall growth rate of gross capital formation in 21 was -9.1%, the fourth quarter saw a strong recovery as the yearon-year growth rate reached 11.9%, mainly due to companies investments in machinery and equipment. We estimate economic growth will be 4.5% for both 211 and 212. In the beginning of 211, the growth of exports will contribute the most to economic growth, while in the second half of the year domestic demand will begin to pick up. In 212, economic growth will stem from investment growth; private consumption growth will remain modest (although positive). The main risks for the Estonian economy are external. As we expect the economy to grow mainly because of positive developments in the exporting sector, the well-being of the main trade partners is a key assumption of our forecast. Slower growth of the main foreign markets will affect the exporting sector, which will nevertheless be the main contributor in 211. Another set of risks involves the labour market rapid developments are creating a need for certain qualifi cations in workers, but, as changes in the education system to acquire these qualifi cations will take time, the lack of qualifi ed workers may impede further growth. In addition, domestic demand is affected by the number of wage earners. The high level of unemployment, which is affected by the qualifi cations mismatch, will therefore set boundaries to consumer spending growth. People who have been unemployed for a longer time, however, may feel discouraged and leave the labour market; in times of diminishing labour force, this resultant lack of labour may evolve into an even more serious problem if and when the smaller labour force becomes an issue. A third set of risks concerns price movements, which are affected by both external and domestic factors f 212f Real GDP Nominal GDP, billion euro Consumer prices (average) Unemployment rate, % 2/ Real gross monthly wage Exports of goods and services (nominal) Imports of goods and services (nominal) Balance of goods and services, % of GDP Current account balance, % of GDP FDI infl ow, % of GDP Gross external debt, % of GDP General government budget balance, % of GDP 3/ General government debt, % of GDP Sources: Statistics Estonia, Bank of Estonia and Swedbank projections. 1/ Annual percentage change unless otherwise indicated. 2/ According to labour force survey. 3/ According to Maastricht criterion. On the one hand, there is a risk of a further pickup in prices caused by political developments in the Middle East (oil), and by food price movements in the world market. On the other hand, weak domestic demand will still be a constraining factor, dampening the overall price increase. Strong growth in energy prices may affect domestic demand considerably via both the longer-term recovery of consumer spending and the higher prices of production inputs. In addition, many consumers may feel uncomfortable operating with the new unit of exchange, the euro, and it may take additional time to get used to the new currency. The cost-push effect from the labour market (the lack of qualifi ed labour may induce another wage rally) may be considered another factor: this affects price developments and might occur, especially in 212. Strong price growth will affect Estonia s competitiveness, which, in turn, means that there will be a continuing need to renew the production process and products/services. Export outlook good, but growth to slow Estonia s exports showed very strong growth numbers in 21 in real terms, exports of goods were up 35% and exports of services up 8%. While exports of goods have recovered to higher than boom-year levels, those of services still remain lower. Exports will continue to show strong results, but growth rates will eventually start to slow, especially in the second half of 211, due not only to the base effect but also to an expected slowdown in main export partners economies. Strong export growth continues to stem from the manufacturing sector and export demand, which, in turn, is related to the good prospects of the main export markets. In addition to Sweden, Finland, and Germany, Russia, Latvia, and Lithuania will April 7,

12 Estonia be of growing importance; the latter two are important in terms of energy exports. Russia s strengthening economy makes Estonian food export prospects better as demand for those exports in Russia will continue to grow. Of course, when discussing trade relations with Russia, political risk is always a possibility. Exports of services will still grow, but more slowly than goods exports. While transport services have reached quite high levels, growth of other services should be accelerating, boosted by an increase in economic activity and the opening of the European services market. Tourism-related services, which have recovered healthily, will gain additionally from Tallinn s designation as this year s European Capital of Culture. Investments supported by innovation and infrastructure projects Because of the sharp fall in production during the recession was strong, a signifi cant part of the production capabilities is now unused. Using those poorly maintained capabilities may thus be problematic, as production technologies might be outdated or unusable. However, data indicate that companies are probably ready and willing to renew their production processes and/ or machinery investments, which started growing again in the last quarter of 21, were largely founded on purchases of equipment and machinery for renewing production; also, the growth of new credit and leasing for enterprises has been Swedbank s GDP Forecast Estonia Contributions to GDP growth accelerating for many months now. This uplift in loan growth may also indicate that improved economic confi dence is allowing companies to execute those investments that were put on hold during the recession. Investment growth is forecast at 15.4% this year and 13.6% in 212. We revised growth for this year upwards even though many construction projects have been postponed due to the harsh winter, as well as to some legal disagreements (mainly related to usage of EU funds). However, overall prospects are good because available EU funds are mainly related to infrastructure investments, most of which are still not used (only about 15% of the funds available from the budgetary period of are currently used). Thus, we expect this type of investment to increase, assuming that the legal disagreements will not linger and the weather will be more favourable than in recent years. At the same time, investments in the energy sector will grow during the forecast period, as Eesti Energia has announced several planned projects. Changes in volume, % / 211f 1/ 212f 1/ Household consumption (-2.) 3.2 (2.8) 4. (3.) General government consumption (-2.).5 (.2) 2. (.3) Gross fi xed capital formation (-12.5) 15.4 (12.) 13.6 (1.) Inventories 2/ (2.) -3.1 (-2.4).9 (-1.) Exports of goods and services (19.5) 13.5 (9.5) 8.7 (8.) Imports of goods and services (18.5) 1.7 (8.2) 11.7 (8.) GDP (2.8) 4.5 (4.2) 4.5 (4.5) Domestic demand (excl. inventories) 2/ (.3) 5.1 (5.2) 6.3 (5.) Net export 2/ (.5) 2.4 (1.4) -2.6 (.5) Sources: Statistics Estonia and Swedbank. 1/ The fi gures from our forecast in January are given in brackets. 2/ Contribution to GDP growth 15% 1% 5% % -5% -1% -15% -2% -25% f 212f Changes in inventories Net exports Investments Government Households GDP Source: SE, Swedbank forecast. The upward revision is also supported by several planned investments in the retail sector (these include big projects to build hypermarkets in Tallinn). In addition, the government has obligations to make investments related to the carbon credit trade (AAU) contracts. Investments are also affected by foreign direct investment (FDI) infl ows, which, in turn, are related to the growing profi ts of enterprises, the comparatively low level of asset prices, and the good prospects for future profi ts. The impact of Estonia s joining the European Monetary Union (EMU) may also be visible in foreign investments. Residential investments will remain at a low level. There are several reasons behind this. First, because households incomes are diminished, many who would like to fi nance their (new) real estate purchases with loans are not eligible for (additional) credit. Second, the level of unemployment is still quite high. This high unemployment, which is also related to incomes as well as to overall confi dence about future developments, is dampening credit demand for those who can actually afford it. Third, conditions that households should meet to get loans from banks are somewhat stricter; therefore, not many can meet these conditions. Fourth, during the crisis, the value of assets has been decreasing loans are already in many cases larger than the values of assets purchased during the boom and many households prefer not to swap their current homes. Although residential investments will remain low, nonresidents may fi nd it more April 7,

13 Estonia attractive to invest in real estate, like land and/or summer houses on the coast or apartments in Tallinn s Old Town. Export sector, annual growth 6% 4% Unemployment falling, but imbalances in the labour market remain For the fi rst time after the crisis, employment growth turned positive at the end of last year (+2.1% annual rate in the fourth quarter), mostly founded on the strong performance of the export-led manufacturing sector. The growth in employment shows that the economy is recovering many fi rms are already hiring new workers to meet increased demand. The main problem, however, remains unemployment. Even though employment and the number of vacancies are growing, the supply of qualifi cations does not match the demand, i.e. structural unemployment will continue to be a problem for a longer period as re-education will take time. The qualifi cations mismatch, together with population aging, may induce another wage rally for some occupational groups in which the labour supply is the scarcest (e.g., ITC and skilled workers in electronics). Unemployment will decline to 13.5% this year and further to 12.7% in 212. Despite imbalances, unemployment will continue to decrease for two reasons. First, the growth in employment seen at the end of last year is expected to continue. Employment growth will be stronger in the middle of this year for seasonal reasons, but, at the same time, the number of permanent Labour market indicators 2% 1% % -1% 2% % -2% f 212f -4% positions will grow as well. This forecast is supported by the strong demand growth in the manufacturing sector and the steady improvement in domestic demand, especially construction-related jobs. The second reason for declining unemployment is that longterm unemployed are becoming discouraged from seeking employment, or involved in the shadow economy. The activity rate will decline as many who counted themselves as actively looking for jobs are now leaving the labour market and becoming inactive (students, caretakers, pensioners, etc). In addition, many long term unemployed may feel discouraged and leave the labour market (become inactive) or (re-)start their studies: those that started their studies during the recession are still studying and are counted as inactive. Also, those who left educational institutions during the boom years may now return to their studies. Real wage growth, which has now been negative for more than two years, will turn positive in the second half of Unemployment rate Employment growth Gross wage real growth Source: SE, Swedbank forecast. Total Goods Services Source: SE. this year. Growth of 1.6% is forecast for 211 on average, accelerating further to 3% in 212. This growth, however, will be uneven between sectors and occupations (skewed more towards export-oriented sectors like manufacturing, and IT and business services); therefore, some sectors might even continue to experience a slight decrease in growth, while others see stronger wage growth. In 212, other sectors (including the public sector) will follow this upward trend. Inflation mostly externally driven Infl ation picked up at the end of last year, mostly on external factors, as global food and oil prices continued to increase; these trends have continued at the beginning of this year. Although price increases slowed in January, they accelerated again in February. Weak demand has so far kept core infl ation low, although some acceleration has recently been seen there as well. We are of the opinion that the so-called rounding effect has also been a factor: because the euro cash changeover changed the nominal values of prices, many entrepreneurs preferred to round prices up instead of down. However, we believe that this effect is temporary consumers are becoming more accustomed to the new currency and may choose to vote with their feet, i.e. do their purchases in stores that have been less keen to increase prices during the changeover process. So far, fi rms have been able to maintain production with competitive prices as Estonia went through an internal devaluation costs of labour April 7,

14 Estonia and other inputs have decreased. However, this process is about to end (in 29, labour costs did decrease on average 16%, and total costs decreased on average approximately 19%, while in 21 labour costs decreased on average 6.2% and total costs grew by 7.5%). We have raised slightly our infl ation expectations for this year as well as for the next, to 3.8% and 3.2%, accordingly. The impact of tax increases on infl ation diminished last year and will fade away in the fi rst half of this year, thus leaving world price movements as the main contributor to infl ation developments. However, labour shortages risk becoming an additional cost-push factor via wage increases, as companies will tend to transfer their costs into consumer prices. Private consumption set to increase, but remains weak We are of the opinion that private consumption growth will stay at a low level at the beginning of this year and then gradually accelerate to 3.2% on average in 211 and 4% in 212. The reasons for this forecast lay mostly in price and income developments, but also in deleveraging and the high savings rate: accordingly, spending will remain modest as consumers purchasing power grows at a slow pace. The growth in confi dence, together with the more positive trends in the labour market, has encouraged people to spend more. The currency changeover defi nitely has had an effect as well people used their remaining kroons for consumption (especially durables), as they were somewhat infl uenced by the widespread talk of a post-euro price surge. The currency changeover has had different effects on spending. On the one hand, the uncertainty of the changeover has reduced consumers willingness to consume while they allow themselves to become more comfortable with the new value of exchange. On the other hand, since consumers tend to look at nominal values of prices, they might be tempted to consume more as the prices on the price tags are considerably lower than they were before. We assume, however, that households will cut back on their consumption for several months at the beginning of this year, spending mostly on necessities, while they take time to familiarise themselves with the new currency. Nevertheless, the continuing growth in prices will have a dampening effect on the cautiously recovery in consumption. Many households feel confi dent enough about the economy, as well as the labour market, to increase spending amidst rising prices. At the same time, there are households (including the long-term unemployed and the discouraged) that are still suffering under the conditions brought on by the recession; these will be even more budget constrained and forced to cut their spending, especially because prices of most necessities have grown, wage growth will be modest, and infl ation expectations continue to be high. Fiscal policy stability reached According to preliminary estimates, the general government budget managed to reach a surplus in 21 (.1% of GDP). This above-expectations improvement was partly supported by faster economic activity at the end of the year, which, in turn, increased tax revenues. At the same time, tight control over expenditures remained in place throughout the year. In addition, Estonia has been very successful in the carbon credit market (AAU), thereby adding about 1% of GDP in nontax revenues last year. However, it should be stressed that, as these revenues will transfer into investment expenditures mostly in 211 but also in 212, the defi cit will rise during this period; our forecasts point to defi cits of -1.2% and -.3% of GDP, respectively. In addition, the goal of balancing the budget will be constrained by the resumption of payments to pension pillars, which were temporarily suspended during the crisis. The parliamentary elections held on 6 March showed continuing support for the current coalition despite the austerity measures introduced during the recession. The new coalition (formed by the same two parties as the previous one) agreement includes strict rules on future fi scal policies as the budget balance requirement will be added to the budget law. 1 The tax burden will be reduced through lower labour taxes; however, major tax changes will not take effect until 213 or later. Annika Paabut Elina Allikalt Consumer confidence and expectations Consumer confidence Unemployment fears Savings Inflation Major purchases Source: DG ECFIN. 1 The budget balances in 211 and 212 will be exceptional as they are affected by higher investment expenditure due to AAU trades. The new coalition agreement foresees a balance or surplus being reached again in 214 and beyond. April 7,

15 Latvia: Stronger recovery, but lack of reforms cut into future growth The recovery has continued to strengthen and widen. Initially driven by exports and inventory rebuilding, economic growth in the second half of 21 was supported also by private consumption. Quarterly growth in gross fi xed capital also started in the third quarter, although annual growth still was not present. By the end of 21, the Latvian GDP had grown by 3.7% since the trough in the third quarter of 29. Strengthening economic growth and the gradually stabilising fi scal situation have also helped to raise Latvia s sovereign credit ratings. Although economic developments have been broadly in line with our January forecast, two major factors have brought changes to our outlook. First is the more rapid growth in global commodity prices, which also raises Latvian infl ation. Second is the somewhat disappointing post-election fi scal and structural policy in Latvia the government did not use the opportunity to carry out comprehensive structural reforms, and, as last year, the consolidation was mostly based on tax increases. We expect this policy to weigh on economic growth, mostly through weaker household consumption. While tax hikes and infl ation due to global factors will undermine private consumption mostly in 211, diminishing average quarterly growth, these factors will reduce the annual 212 growth rate because of a statistical overhang. We thus keep our GDP growth forecast of 4% for 211 and reduce the 212 forecast to 3.9% (4.2% before). Owing to the stronger-than-expected fall in the job-seekers rate, we are lowering our forecast for the coming years from 18.7% in 21, the average job-seekers rate is expected to fall to about 14% in 212, due to emigration and a shrinking participation rate. We are not altering our employment forecast and still expect sluggish job creation. We now foresee 4.2% consumer price infl ation for 211 (3% before), due to stronger global commodity price growth and planned tax hikes in the summer. The 212 infl ation forecast is nearly unchanged at 2.6%. There is still an opportunity to introduce the euro in 214, but government action is needed to reduce infl ation expectations and contain price growth. Because of increasing import prices and somewhat stronger import growth in late 21, we now forecast moderately larger trade defi cits for Global developments remain the main risk to our forecast, with the largest uncertainty surrounding global commodity price growth. Our Key Economic Indicators, / f 212f Real GDP Nominal GDP, billion euro Consumer prices (average) Unemployment rate, % 2/ Real net monthly wage Exports of goods and services (nominal) Imports of goods and services (nominal) Balance of goods and services, % of GDP Current account balance, % of GDP Current and capital account balance, % of GDP FDI infl ow, % of GDP Gross external debt, % of GDP General government budget balance, % of GDP 3/ General government debt, % of GDP Sources: CSBL and Swedbank. 1/ Annual percentage change unless otherwise indicated. 2/ According to labour force survey. 3/ According to Maastricht criterion. base forecast for Latvia remains a muddle-through scenario, but with less immediate post-election progress regarding structural reforms than in our previous outlook. The positive risk to our forecast remains stronger investment activity due to, e.g., better access to funding, which would also raise GDP growth rates. Export growth will slow Despite an increase of uncertainty in the global environment, the outlook on demand growth in our main trading partners remains broadly the same. We thus keep our previous forecast regarding export volumes average quarterly growth will nearly halve in 211 compared with 21, due mainly to the increasing infl uence of local constraining factors the main one being capacity utilisation but also due to somewhat slower global growth than last year. The high annual fi gure for export volumes will be a result of statistical carryover effect. We expect export volumes to sustain a similar average quarterly growth rate in 212. The cost competitiveness of Latvian exporters continued to improve throughout 21. For instance, unit labour costs fell by about 14% last year. Rising commodity prices and energy tariffs are pushing companies to continue rationalisation, and energy effectiveness issues are becoming more important. Many exporting companies are already working at maximum capacity, which requires investments in production facilities. Among factors limiting production, demand and fi nancing are becoming less binding, while equipment and labour constraints are increasing. In line with our expectations, the product structure and country mix of Latvian exporters are gradually changing. The growth driver in manufacturing is slowly shifting from the resource-constrained wood industry (where investments can help to increase value added, rather April 7,

16 Latvia than physical volumes) to metal products, machinery, equipment, and transport. The latter industries together constituted about one-third of goods exports in 21. Moreover, companies in these industries continue to move into new markets, e.g., Algeria, India, and Turkey. Exports to those countries rose from.5% of total goods exports in 28 to 5% in January 211 (mostly due to the metal industry). Developments of services exports continue to disappoint, though. Services exports are expected to grow much slower than goods exports in the coming years. Political infi ghting and the lack of a consistent and common strategy, as well as increasing regional competition, undermine freight fl ows through Latvian ports. However, transport by road and rail is slowly increasing there is a tendency to choose more expensive but faster and more fl exible road transport when possible. Meanwhile, the favourable developments in business travel and passenger air transportation are expected to continue. In volume terms, the forecast for imports remains broadly unchanged. Import growth is largely infl uenced by capital and intermediate goods and will continue to be so (see below). Imports of consumption goods are expected to accelerate somewhat in , but, with household real incomes still rising feebly, growth of imported items will remain sluggish. However, as faster-growing global prices are increasing the value of imported goods, nominal import growth is now expected to be somewhat stronger, especially in 211, compared with our Contribution to annual GDP growth, pp January forecast. Investments to gain strength We are keeping our forecast that in two years gross fixed capital formation will rise by about one- third. Somewhat disappointing developments of the last quarter of 21, when recovery stalled, can be partly explained by the relatively snowy and cold weather this might also have undermined investment growth in early 211. We expect growth to pick up, partly corresponding to capacity constraints in exporting sectors. Quite a few investment projects have been announced (mostly private) in the industry, transport, and energy sectors. The planned acceleration of acquisition of EU funds in 211 (the Ministry of Finance plans for about 8% of GDP in 211 and 5% in 212, together with cofi nancing) does not necessarily mean that projects will actually be started and executed in the same year. Large projects last several years, which makes forecasting the timing of investments tricky. For instance, the new power unit of the cogeneration power plant TEC-2 is planned to be commissioned in 213 (total costs Swedbank s GDP Forecast Latvia Changes in volume, % f 1/ 212f 1/ Household consumption (-1.) 2.5 (2.5) 3.5 (4.5) General government consumption (-8.) -3. (-1.8) -.1 (.1) Gross fi xed capital formation (-2.) 12. (15.) 16.5 (14.) Inventories 2/ (5.9) -.5 (-.7) -.1 (.) Exports of goods and services (9.5) 1.5 (1.) 6. (6.) Imports of goods and services (8.) 8.5 (9.) 9. (9.) GDP (-.5) 4. (4.) 3.9 (4.2) Domestic demand (excl. inventories) 2/ (-6.9) 3.6 (4.4) 5.8 (6.) Net export 2/ (.5).8 (.3) -1.8 (-1.8) Sources: CSBL and Swedbank. 1/ The fi gures from our forecast in January are given in brackets. 2/ Contribution to GDP growth Q 7 1Q 8 1Q 9 1Q 1 Net exports Inventories Gross fixed capital form. Government Households GDP growth Source: CSBL. about EUR 355 million), purchases of passenger trains are expected to last until 215 (total costs about EUR 215 million), purchases of air planes will continue until 213 (about EUR 1.4 billion, beginning already in 21). It is diffi cult to anticipate how much of these investments will fall into 211 and 212, and the forecast error is thus fairly wide. Companies (especially exporters) have good cash fl ows, and their profi t margins are rising; however, uncertainty regarding fi scal consolidation measures remains. Confi dence indicators have fl attened out, signalling that companies are quite hesitant about future developments. The rapid increase in deposits of nonfi nancial corporations (of LVL 25 million during the fourth quarter of 21, 36% year on year) is thus quite natural. Financing of investments is slowly becoming easier, as banks increase their lending activity, but the expected rise in the euro interbank rate (EURIBOR) may hold back new demand for loans. Improved Latvian sovereign credit ratings (currently, the investment grade is given by Moody s and Fitch; Standard and Poor s is anticipated to follow soon) provide more opportunities for foreign investors. Foreign direct investment infl ows are continuing to increase slowly, both of new equity capital and reinvested earnings. Job creation to remain slow The job-seekers rate shrunk rapidly during 21 from 2.4% at the beginning of the year to 16.9% at the April 7,

17 Latvia end. However, as expected, a rebound in employment in the middle of the year lost momentum in the fourth quarter of 21. We are lowering our job-seekers rate forecast for based on the better situation in 21, but we are not altering our employment forecast. Job creation will remain slow, and the more rapid decrease in unemployment will not support economic growth more than was projected in our previous forecast, as it will be due to emigration and a lower participation rate. There are both positive and negative risks to our labour market forecast. On the one hand, several large investment projects may boost employment. On the other hand, there is a risk of larger emigration (not least as Germany, Austria, and Switzerland will open their labour markets in May 211). The population census begun in March 211 is likely to reveal a smaller population and labour supply than current fi gures suggest, and thus possibly also a smaller number of employed and unemployed. Increased productivity provides grounds for wage growth, especially in manufacturing, where productivity now exceeds the real wage level by over 1% (using 25 as a reference year). Structural imbalances in the labour market (like skills mismatches) make wage growth possible despite high unemployment. We forecast nominal wages to grow, mostly on the resumption of bonus schemes in 211, as well as on an increase in the offi cial minimum wage at the beginning of this year. Infl ation will nearly eliminate the gain in purchasing power, however. Employment, productivity and wages, % Q 6 1Q 7 1Q 8 1Q 9 1Q 1 Despite an anticipated slowdown in productivity growth, real wage growth is still expected to be broadly in line with productivity gains. As a result, companies will avoid a deterioration in competitiveness. Inflation driven by taxes and commodity price growth Taking into account the stronger-thanexpected global commodity price growth and the additional tax rises planned for July of this year 1, we are raising our average consumer price index (CPI) infl ation forecast for 211 to 4.2%. This is mostly supply-side infl ation, owing to increasing costs of businesses. Producer prices for locally sold production were steadily rising during 21, implying upward pressures also for consumer prices. The rising infl ation aggravates social problems (as fi rst-necessity items become more expensive, hitting poorer households harder) and poses risks to competitiveness. With private consumption recovering slowly and infl ation expectations strengthening, we do not expect a rapid decrease in infl ation rates in 212. We forecast average CPI infl ation of 2.6% in 212, which implies a 12-month average infl ation rate exceeding 2% at the beginning of 213. Unless action to hold back infl ation is undertaken by the government, there is a risk of exceeding the Maastricht infl ation criterion for introducing the euro in 214. The Minister of Finance recently announced a need to create a plan for reducing infl ation some time soon. We 1 For example, higher value added tax for natural gas, excise for fuel and natural gas Change in employment, thsd (rs) FTE* productivity, yoy Real gross wage, yoy * FTE - employment in full-time equivalent Source: CSBL. have not yet incorporated the effect of such a plan on our outlook, as it is still unclear what particular measures could be included in it. The current, somewhat simplistic, suggestions include agreements with social partners to contain wage growth. We believe that there are two other broad areas where action should be undertaken. First, infl ation inertia should be reduced, including improvements in competition for instance, by strengthening the Competition Council, by making the price-setting mechanism more transparent, by expanding the voucher system in the public sector to improve cost effi ciency and quality, and by making public procurements more transparent. Second, energy effi ciency should be improved to hold back an increase in public utilities tariffs. Furthermore, taxes that directly hit CPI (like value added or excise tax) must not be raised before the euro entry. Social agreements between the government and social partners are possible, but for this clear communication is necessary about how the budget consolidation is done, about which reforms are pursued, as well as how and when they are implemented. The government should then follow the agreement strictly to build trust in its policy. Sluggish household consumption growth The disappointing post-election fi scal policy (see below) is forecast to undermine economic growth through smaller household consumption. Higher taxes in the middle of this year and infl ation due to global factors are expected to reduce the average quarterly growth of household consumption in 211, although annual growth stays the same. Due to a statistical overhang, the more modest quarterly growth of consumption in 211 will be refl ected in a lower annual fi gure for 212, even though the same quarterly dynamics will be in play as in our January forecast. The increase in employment and wages will support consumption; however, improvements are expected April 7,

18 Latvia to be slow. New bank lending is to become more active as the economic situation and bank profi tability improves. On the other hand, consumer confi dence continues to stagnate, implying cautious spending. A highly discussed topic in the media recently has been the sustainability of the social budget. Its expenditures comprise about one-third of the general government budget, and pensions are the largest part of it. The current structure is unsustainable, taking into account emigration, demographics, and larger pensions for the newly retired. Opinions on how to deal with this problem are confl icting, and it is hard to anticipate the outcome (e.g., cutting pensions, or revising the social benefi t mechanism). Our forecast does not include a decrease in pensions in any form this remains as a negative risk for the household consumption outlook, but it might also diminish infl ation pressures in 212. Fiscal and structural policy disappointing Fiscal consolidation so far has been relying too much on tax increases and across-the-board expenditure cuts rather than on well-thought-through and balanced structural reforms. The post-election opportunity to pursue reforms in the 211 budget was by and large wasted. Instead, the additional consolidation of high-quality measures worth EUR 7 million (about.4% of GDP) that the IMF and the EC demanded was again based mostly on tax hikes (nearly two-thirds of the total). 2 These measures will 2 The supplementary budget was submitted to the Parliament on April 5th 211. Tax revenues and budget deficit, % Harmonized consumer price inflation, % Jan/5 Jan/6 Jan/7 Jan/8 Jan/9 Jan/1 Jan/11 Jan/12 weaken economic growth by hitting households consumption, increasing incentives for tax evasion, and strengthening infl ation inertia. Reducing the shadow economy does remain one of the government s key areas of focus. However, the raising of taxes in fact has done the opposite, while appropriate actions to improve tax administration and collection so far have been weak and slow in coming. Despite the tax increases, the ratio of tax revenues to GDP has decreased. This can partly be explained by the expansion of exporting sectors, which are less tax intensive; however, tax revenues as a percent of domestic demand have declined as well. If fiscal discipline is retained at any reasonable level, the defi cit is anticipated to be below 6% of GDP this year, not least because we forecast stronger GDP and price growth than does the Ministry of Finance. The larger-than-usual defi cit in the fi rst two months of 211 is mostly explained by the volatility in incoming fl ows of the EU. Tax revenues have been exceeding the plan at the beginning of the year deficit, % of GDP (rs) % of GDP % of domestic demand Maastricht criterion (12M average) Annual inflation, LV 12 month average, LV Source: Eurostat. Previous consolidation to some extent has been achieved through measures that have temporary effects. For instance, payments to the second pension pillar (reduced to 2% of gross wage) are to be brought back to 6% in 213. This will imply smaller revenues and will widen the budget defi cit, going forward. The recent suggestion of the Ministry of Finance to postpone increasing the second pension pillar payments is a short-term measure and does not solve the problem in the long term. The size of consolidation for the 212 government budget will depend on the success in reducing the shadow economy, improving fi scal discipline, and implementing the 211 supplementary budget consolidation measures. The 212 government budget should be planned with a defi cit well below 3% of GDP, considering the sustainability of public fi nances beyond 212 (which is taken into account when evaluating compliance with Maastricht criteria). The improvement in Latvia s sovereign ratings provides the opportunity to start issuing government bonds in international fi nancial markets for a more acceptable price. However, this does not mean that the government no longer needs to reduce the budget defi cit it is crucial to return public fi nances to a sustainable footing and be able to introduce the euro. Lija Strašuna Mārtiņš Kazāks Dainis Stikuts 15 1Q 6 1Q 7 1Q 8 1Q 9 1Q 1-2 Source: CSBL, State Revenue Service. April 7,

19 Lithuania: Growth accelerates and it s more balanced Growth in 21 reached 1.3% and exceeded our expectations mainly due to a stellar performance in the fourth quarter, when seasonally adjusted GDP grew by 1.8% compared with the previous period. This rapid quarterly growth pace is likely to decelerate, but the economy is expected to grow at a much faster annual rate in 211 we increased our GDP forecast from 3.% to 4.2%. After eight quarters of decline, household consumption increased in the last quarter of 21, but the annual growth was still negative. Meanwhile, after a strong pickup in gross fi xed capital formation in the second half of last year, the annual result was unchanged from year ago. The biggest impact on growth came from stockbuilding, which accelerated in the last quarter and refl ected higher expectations for future consumption and investment. Growth of mining and quarrying, manufacturing, and electricity, gas and water supply accelerated at the end of 21, and the annual growth of industry reached a solid 5.6%. Most other sectors, however, were still declining in 21 or showed only very modest annual increases. This year and in 212, the growth will be more balanced. We expect a positive contribution from household consumption and a signifi cant pickup in gross fixed capital formation we increased our forecast of investment growth from 8% to 16% in 211 and from 8.5% to 13% in 212. Unlike in 21, this year and next all sectors will recover and will contribute positively to economic growth. We increased our forecast of infl ation in 211 from 2% to 3.2% annual infl ation picked up at the end of 21 and is expected to stay around current levels throughout this year. Factors behind the faster price increases are mainly external unfavourable price developments for oil and food in international markets are having a direct and strong impact. We expect that this will be temporary, and infl ation should decelerate to 2.5% next year. Despite the more positive outlook, many internal and external risks remain. The nonorderly restructuring of the sovereign debt of peripheral euro zone countries may cause higher interest rates and lower expectations, and could undermine Lithuanian exports growth in EU markets. Unrest in northern Africa and the Middle East could further raise oil prices and cause higher infl ation. The upcoming parliamentary elections in 212 may evoke many growth-restricting propositions. Exports are still key, despite many risks After 16.3% real growth in exports last year, there is enough steam left for 211 and 212. Although growth is expected to decelerate, recent developments show no signs of weakness; thus, we increased our forecast to 12.5% in 211 and 9.4% in 212. Monthly exports of goods (at current prices) exceeded all time highs in the last months of 21 and have continued growing in the fi rst months of this year. Exports of goods produced in Lithuania also recovered last year and almost reached pre-crisis levels. In 21, refi ned petroleum products remained the main export products and made up 22.5% of all exports of goods. Furthermore, the export growth of these products was the fastest, exceeding 5% in nominal terms. The next-best performers were in a highervalue-added chain exports of motor vehicles grew by 46%, machinery by 43%, and computer, electronic, and optical products by 42%. The biggest export product groups behind refi ned petroleum products chemicals and foodstuffs grew slower, at 26.6% and 18.9%, respectively, but, due to increased competitiveness and growing foreign demand, they are expected to contribute signifi cantly to growth this year. Key Economic Indicators, / f 212f Real GDP Nominal GDP, billion euro Consumer prices (average) Unemployment rate, % 2/ Real net monthly wage Exports of goods and services (nominal) Imports of goods and services (nominal) Balance of goods and services, % of GDP Current account balance, % of GDP Current and capital account balance, % of GDP Net FDI, % of GDP Gross external debt, % of GDP General government budget balance, % of GDP 3/ General government debt, % of GDP Sources: LCD and Swedbank. 1/ Annual percentage change unless otherwise indicated. 2/ According to labour force survey. 3/ According to Maastricht criterion. The economic recession did not change the direction of Lithuania s exports the biggest share still goes to its closest neighbours Russia, Germany, Latvia, and Poland. This year, the CIS and especially Russia, which will receive a strong boost from increasing oil prices is expected to be an important driver of export growth. Despite the very strong performance of the transportation sector, which makes up almost two-thirds of all exports of services, the growth of exports of services is still lagging behind exports of goods, and is expected to stay behind this year. Exports of April 7,

20 Lithuania higher-value-added services, such as construction, communications, fi nancial, IT, and consulting, contribute only around 1% of total exports of services; hence, their faster growth will have only a small effect on total exports. Export of goods and services, LTL millions Exports of goods (ls) Exports of goods produced in Lithuania (ls) So far, the economic recovery has relied on foreign markets; any signifi cant dent in foreign demand could tip the economy back into recession. However, despite the high density of adverse global developments the sovereign debt crisis, upheavals in North Africa and the Middle East, and the tsunami and nuclear crisis in Japan we do not expect the current growth trend to change direction. Private sector investments to pick up Despite strong annual growth of 15% and 13.9% in the last two quarters of 21, gross fi xed capital formation ended up being fl at in 21. Nevertheless, the upward trend is likely to continue, and investments are projected to be the most important source of growth this year and next. Gross fi xed capital formation is expected to grow by 16% and 13% in 211 and 212, respectively. Exporting sectors are among the fi rst that are approaching full capacity utilisation (e.g., the production of furniture, wood, and wearing apparel); thus, future competitiveness and growth will depend on investments. A positive sign is that imports of investment goods and industrial transport equipment increased by 37% last year and annual growth has accelerated in the fi rst months of 211. Growth in investment in tangible fi xed assets eased in the last quarter of 21, mainly due to the early and cold winter, which caused construction and repairs of buildings to decline by 1.6% after 14.3% growth in the third quarter. Acquisition of equipment, machinery and transport vehicles increased by 1.1% in 21. However, the increase in total investment in tangible fi xed assets was mainly due to the public sector. Private companies were dominant only in the acquisition of equipment, machinery, and transport vehicles, which is the main source of productivity and competitiveness. This trend is expected to continue its strong growth this year and next. Unlike last year, the private sector in 211 and 212 will drive the growth of investments. Acquisition of EU funds will be an important driver of investments in the coming years. Of the total funds allocated for , which amount to LTL 25.6 billion, 31% have already been paid out. More than Swedbank s GDP Forecast Lithuania Changes in volume, % f 1/ 212f 1/ Household consumption (-5.) 2.5 (1.) 4.5 (3.) General government consumption (-3.) 1. (-1.5) 1. (1.) Gross fi xed capital formation -4.. (-5.) 16. (8.) 13. (8.5) Inventories 2/ (6.4) -.2 (.6) -.7 (-.6) Exports of goods and services (13.4) 12.5 (6.5) 9.4 (7.7) Imports of goods and services (12.1) 11.8 (5.) 9.1 (5.5) GDP (.5) 4.2 (3.) 4.7 (4.5) Domestic demand (excl. inventories) 2/ (-6.1) 4.8 (1.6) 5.8 (3.7) Net export 2/ (.2) -.4 (.8) -.4 (1.4) Sources: CSBL and Swedbank. 1/ The fi gures from our forecast in January are given in brackets. 2/ Contribution to GDP growth Exports of services (rs) Sources: Statistics Lithuania, Bank of 58% of the LTL 2.17 billion allocated to increasing business productivity have already been paid out; however, the acquisition of funds allocated for R&D for competitiveness and growth of business is lagging, as only slightly more than 9% of LTL 2.8 billion has been paid out. Nevertheless, we expect the acquisition of these funds to accelerate this year and next, thereby positively affecting potential output in the future. Labour market remains challenged Unemployment will remain high throughout 211 and will start declining more rapidly only in the second half of the year. Average annual unemployment is expected to decline from 17.8% in 21 to 15.5% in 211 and to 13.5% in 212. From 25 to 29, competitiveness was declining, as net real wage growth exceeded the growth of labour productivity. This adverse development was reversed in 21, when productivity increased by 6.4%, while real net wages declined by -4.3%. Although his was not enough to offset the loss of competitiveness during the past fi ve years, we expect this recovery of competitiveness to continue this year and in 212; nevertheless, the positive gap between productivity growth and wage growth will narrow. The competitiveness index, which measures the difference in real growth between productivity and wages, is still 11% below the 25 level. Employment is expected to grow by April 7, 211 2

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Swedbank Economic Outlook

Swedbank Economic Outlook Swedbank analyserar den svenska och de baltiska ekonomierna 29 September 2009 BNP-raset är över men återhämtningen kan bli utdragen Innehåll Introduktion: Den globala rekylen skapar återhämtning men för

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Swedbank Economic Outlook

Swedbank Economic Outlook Swedbank analyserar den svenska och de baltiska ekonomierna Januari 13, 211 Svensk ekonomi i medvind trots blåsig omvärld Innehåll: Introduktion: På väg mot en mer uthållig tillväxt 2 Globalt: Trots många

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Vart är konjunkturen på väg?

Vart är konjunkturen på väg? Peter Malmqvist Vart är konjunkturen på väg? Vinster Konjunktur Inflation och räntor Värdering Eurokrisen Bankmarginaler Börs- /konjunkturutsikter på 6-12 månader Konjunktur Konjunktur 70 65 USA: Inköpschefernas

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

VECKOBREV v.23 jun-14

VECKOBREV v.23 jun-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro En räntesänkning med 10 punkter till 0,15 procent, negativ inlåningsränta om minus 0,10 procent samt billiga lån till banker för att stimulera dess utlåning till privata företag

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

VECKOBREV v.18 maj-11

VECKOBREV v.18 maj-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Det svenska inköpschefsindexet steg från 58,6 till 59,8 i april. Förväntat var 58,5. I övrigt var det skralt med väsentlig svensk statistik, dock offentliggjordes protokollet

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

VECKOBREV v.33 aug-11

VECKOBREV v.33 aug-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 3,3 % i juni från tidigare ökning med 2,1 %. Årstakten sjönk därmed från 13,2 % till 6,4 %. Förväntat var -0,9 % samt 10,5 %. Arbetslösheten

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Hög tillväxt, låg Riksbank. Andreas Wallström Oktober 2015

Hög tillväxt, låg Riksbank. Andreas Wallström Oktober 2015 Hög tillväxt, låg Riksbank Andreas Wallström Oktober 2015 Global översikt BNP-tillväxt 2014 2015E 2016E 2017E Världen 3,4 3,1 3,5 3,3 USA 2,4 2,5 2,8 2,5 Euroområdet 0,9 1,3 1,6 1,5 UK 3,0 2,6 2,4 2,2

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

VECKOBREV v.6 feb-15

VECKOBREV v.6 feb-15 0 0,001 Makro Veckan Grekland som kom gått i veckan med ett förslag för skuldomförhandling som innebär att landet ska betala tillbaka i förhållande till hur ekonomin utvecklas. Förslaget innebär att större

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Swedbank Economic Outlook

Swedbank Economic Outlook Makroanalys 21 April, 215 Swedbank Economic Outlook Uppdatering - april 215 Spirande vår med perioder av nattfrost De mogna ekonomierna ger stadga åt den globala återhämtningen med hjälp av en expansiv

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

MAKROBLADET VECKA 5, 2015

MAKROBLADET VECKA 5, 2015 MAKROBLADET ANDERS GUSTAFSSON anders.gustafsson@handelscapitalmanagement.com ECB meddelade i torsdags (den 22:e januari) att man kommer dra igång stödköp (QE) från och med mars månad. Det var väntat att

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer