Swedbank Economic Outlook

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Swedbank Economic Outlook"

Transkript

1 Swedbank analyserar den svenska och de baltiska ekonomierna April 7, 211 Fler motorer driver tillväxten Global utveckling Innehåll: Introduktion: Det gynnsamma konjunkturläget består men se upp för globala orosmoln 2 Globalt: Infl ation och statsskuld äventyrar den globala återhämtningen 4 Sverige: Hushållen växlar ned 6 Estland: Recovering domestic demand supports economic growth 11 Lettland: Stronger recovery, but lack of reforms cuts into future growth 15 Litauen: Growth accelerates and it s more balanced 19 Den globala återhämtningen fortsätter trots katastrofen i Japan, den politiska turbulensen i Mellanöstern och skuldkrisen i eurozonen. BNP-tillväxten i världsekonomin steg med 4,7 % ifjol och förväntas bli 4 % både i år och nästa år när den ekonomiska politiken stramas åt. Det fi nns fortfarande risk för bakslag. Betydande utmaningar är stigande råvarupriser, överhettade tillväxtmarknader, ohållbara statsskulder och svaga banker i många industriländer som kan orsaka fi nansiell instabilitet och nya recessioner. Sverige Den svenska ekonomin har reagerat positivt på starkare globala förhållanden, och BNP-tillväxten uppgick till 5,3 % ifjol vilket är en av de högsta tillväxtsiffrorna bland industriländerna. Sysselsättningen repade sig särskilt starkt, men arbetslösheten dröjer sig kvar på hög nivå. Vi förutser att investeringarna blir den främsta tillväxtmotorn 211 och 212 medan hushållskonsumtionen växer långsammare i takt med att priser och räntor stiger. BNP växer med 4 % i år och 2,6 % 212. Finansoch penningpolitik ger fortsatt stöd åt konjunkturen, men Riksbanken lättar på gasen. Alltjämt utgör arbetsmarknaden den största ekonomiskpolitiska utmaningen. Estland Under 21 växte den estniska ekonomin med 3,1 % främst med hjälp av exporten. Mot slutet av året började den inhemska efterfrågan att öka, och såväl investeringar som privat konsumtion visade positiv tillväxt i årstakt. Införandet av euron och sunda statsfinanser har bidragit till att Estlands ekonomi. Vi förutser att den estniska ekonomin växer med 4,5 % både i år och nästa år. Den inhemska efterfrågan, i synnerhet investeringarna, tar gradvis över som den viktigaste tillväxtmotorn. Den privata konsumtionen kommer dock att återhämta sig långsamt till följd av en måttlig löneutveckling, stigande priser och kvardröjande arbetslöshet. Lettland Återhämtningen i Lettland tilltar i styrka och sprider sig till fl er delar av ekonomin. I slutet av 21 hade BNP ökat med 3,7 % sedan konjunkturbotten hösten 29. Den växande ekonomin och budgetkonsolideringen har lett till ett höjt kreditbetyg för den lettiska ekonomin. Passiviteten i fi nans- och strukturpolitiken efter valet riskerar dock att dämpa tillväxten då alltför ensidigt fokus på högre skatter urholkar den privata konsumtionen. Vi förutser alltjämt en ekonomisk tillväxt på 4 % under 211, men sänker prognosen för 212 till 3,9 % (från 4,2 %). Exporttillväxten väntas avta på grund av kapacitetsbrist och otillräckliga investeringar. Litauen Styrkan i de litauiska återhämtningen tilltog under sista kvartalet ifjol när BNP steg med 4,6 % i årstakt, vilket ökade tillväxten för helåret till 1,3 %. Under 21 bidrog endast lageruppbyggnaden till tillväxten, men under det sista kvartalet gav även investeringar och hushållskonsumtion stöd. Vi förväntar oss att tillväxttakten håller i sig i år och under 212, och höjer vår BNP-prognos till 4,2 % respektive 4,7 %. Återhämtningen balanseras att investeringarna och hushållens konsumtion stärks. På grund av högre globala råvarupriser stiger emellertid infl ationen och äventyrar EMU-inträdet. Budgetkonsolideringen är också alltjämt en stor utmaning. April 7, 211 1

2 Introduktion Det gynnsamma konjunkturläget består men se upp för globala orosmoln Sverige och de baltiska länderna fi ck skjuts av den globala medvinden ifjol, vilket medförde att återhämtningen fi ck bättre fäste. I år kan en BNP-tillväxt på 4 4,5 % noteras i alla fyra länder. Avtagande ekonomisk-politiska stimulanser världen över dämpar uppgången i utländsk efterfrågan. Exportsektorn förblir dock viktig för tillväxten, inte minst för att den främjar investeringar och sysselsättning. Högre råvarupriser förutses leda till infl ation och höjda räntor. Medan de baltiska hushållens betydelse för tillväxten ökar kommer de svenska hushållen att ge ett allt mindre bidrag när högre energi- och bolånekostnader håller tillbaka konsumtionen. BNP-tillväxten i de baltiska länderna förutses ligga kvar på 4 4,5 % eller stiga något under 212, medan Sveriges tillväxt avtar till 2,6 % vilket alltjämt är över trendtillväxten. Sedan vår januariprognos har den globala konjunkturen fortsatt att utvecklas väl, trots ett antal orosmoln. BNP växte med 4,7 % i fjol (4,6 % i vår januariprognos). Framför allt har råvarupriserna stigit mer och vårt antagande om oljepriset har reviderats upp 2 dollar till 15 dollar för 211, och med 8 dollar till 98 dollar för nästa Makroekonomiska indikatorer, år. Detta innebär också högre infl ation och räntor i många länder. På senare tid har demokratiseringsprocessen i Mellanöstern bidragit till ett högre oljepris, men den globala återhämtningen och den expansiva penningpolitiken i många länder är också viktiga förklaringar till uppgången. Under 211 och 212 fortsätter världsekonomin att växa med två hastigheter och tillväxten som helhet dämpas till 4 % båda åren. Det är en liten upprevidering till följd av den snabbare återhämtningen i fjol. Tillväxtekonomierna kommer även fortsättningsvis att svara för huvuddelen av den globala tillväxten. Industriländerna, däremot, kämpar med strukturella problem på arbets-, kredit- och bostadsmarknader, vilka håller tillbaka tillväxttakten. En stramare fi nanspolitik dämpar tillväxten i Europa, medan USA och Japan har skjutit konsolideringsplanerna på framtiden. I Japan är den ändrade fi nanspolitiska hållningen med ökad tonvikt på stimulanser en följd av jordbävningen, tsunamin och kärnkraftsolyckan, som kommer att dämpa tillväxten i år. Nästa år ökar den igen när återuppbyggnadsarbetet intensifi eras. Även om konsekvenserna blir mycket svåra i Japan kommer katastrofen sannolikt 29 21P 211P 212P Real BNP tillväxt, årlig förändring i % Sverige (kalenderkorrigerad) Estland Lettland Litauen Arbetslöshetsnivå, % av arbetskraften Sverige Estland Lettland Litauen Infl ation (KPI), årlig förändring i % Sverige Estland Lettland Litauen Bytesbalansen, % av BNP Sverige Estland Lettland Litauen Källor: Nationell statistik och Swedbank. endast att ha måttligt negativa effekter på de globala utsikterna. Den utländska efterfrågan fortsätter att ge stöd åt tillväxten i Sverige och Baltikum, men inte lika mycket som ifjol. De högre råvarupriserna riskerar att skapa både ökad infl ation och negativa tillväxtutsikter. På tillväxtmarknaderna ökar risken för överhettning och i industriländerna kommer räntehöjningar att tidigareläggas trots negativa tillväxteffekter från fi nanspolitiken. Statsskuldskrisen i eurozonen skapar osäkerhet kring tillväxten, banksektorn och den politiska stabiliteten. Portugal har blivit det tredje eurolandet som ansöker om ett stödpaket, medan det blir alltmer sannolikt att Spanien kan klara sig utan stöd från andra länder. Trots eurozonens problem med krishantering fi nns en kämparvilja att verkligen förbättra skuldsituationen, vilket inte är fallet i USA. Fortsätter USA att skjuta upp en mer omfattande budgetkonsolidering på medellång sikt fi nns det risk för förnyad fi nansiell turbulens och nya recessioner. Vi förutser att Europeiska centralbanken (ECB) börjar höja styrräntan redan i vår medan Bank of England avvaktar till i höst. Det är tidigare än i vår föregående prognos. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, väntas inte påbörja sin period av mindre expansiv penningpolitik förrän nästa år, men i sommar avslutas de kvantitativa lättnaderna utan att nya tillkommer. Vi förutser att dollarn stärks mot euron under prognosperioden. Bank of Japan låter styrräntan förbli oförändrad och lägger tonvikten på att försvaga yenen. Riskerna för Sverige och Baltikum är främst förknippade med den globala utvecklingen. De inhemska riskerna handlar om den politiska utvecklingen, takten i reformprocessen, arbetsmarknadernas funktionssätt och tilltagande kapacitetsbrist. Därutöver får hushållen det ekonomiskt svårare när deras utgifter för energi, livsmedel och bolån ökar. Den offentliga sektorns skulder är April 7, 211 2

3 Introduktion lägre än i många andra länder, framför gäller detta Estland, men i den privata sektorn kvarstår behovet av skuldneddragning. Det ekonomiska klimatet är i överlag mer positivt i Norden och Baltikum, som tagit ett mer resolut grepp om krishanteringen än andra länder. Genom att skapa institutioner som ger dessa små, öppna och sårbara ekonomier ett bättre skydd mot omvärldsturbulens, står regionen starkare inför nya fi nanskriser. Efter en ökning på 5,3 % förra året väntas Sveriges BNP stiga med 4 % under 211 (3,3 % i vår januariprognos) och med 2,6 % 212 (2,5 %). De ljusare utsikterna för den svenska ekonomin har främst att göra med en upprevidering av investeringar och export, medan hushållskonsumtionen väntas öka långsammare på grund av högre infl ation och en snabbare ränteökningstakt under året. Riksbanken förutses höja reporäntan till 2,5 % (2,25 %) medan januariprognosens antagande om en reporänta på 3 % i slutet av 212 består. Eftersom ECB inleder räntehöjningarna tidigare kommer den svenska kronan sannolikt inte att stärkas mot euron utan snarare stabiliseras, medan den försvagas mot den amerikanska dollarn som stärks mot euron under perioden. Finanspolitiken fortsätter att stödja tillväxten då regeringen har planer på nya skattesänkningar. Tack vare privatiseringar och ekonomisk tillväxt kommer skuldkvoten att minska ytterligare, till ungefär 35 % av BNP. Den fortsatt höga arbetslösheten är den största utmaningen för regeringen. Trots de Inflation (årlig förändring, %) positiva tillväxtutsikterna räknar vi med att arbetslösheten uppgår till i genomsnitt 7 % nästa år vilket endast är en liten nedgång jämfört med i år. Estlands återhämtning i slutet av förra året blev starkare än väntat och drevs huvudsakligen av näringslivsinvesteringar. Ifjol växte BNP med 3,1 % (2,8 %) och nu väntas ekonomin växa med 4,5 % både under 211 och 212, vilket är en upprevidering med,3 procentenheter för i år. För närvarande ger exporten stort bidrag till tillväxten, men successivt kommer den inhemska efterfrågan att ta över även om hushållskonsumtionen förblir måttlig. En högre infl ation på 3,8 % i år och 3,2 % nästa år kan också komma att dämpa utsikterna för den privata konsumtionen, även om detta i vis mån motverkas av en lägre arbetslöshet. Redan förra året uppnådde regeringen ett överskott i statsbudgeten med draghjälp från den högre tillväxten i ekonomin. Övergången till euron tidigare i år bidrar också till den alltmer positiva inställningen till den estniska ekonomin. Förutom omvärldsrisker är den huvudsakliga risken utvecklingen på arbetsmarknaden som präglas av en kombination av hög arbetslöshet och ökad arbetskraftsbrist i vissa sektorer. Den lettiska ekonomin har stärkts och återhämtningen sprider sig till fl er sektorer. I slutet av förra året hade BNP ökat med 3,7 % sedan bottenläget hösten 29. Exporten har stigit och lagren har byggts upp. På senare tid har även hushållen börjat ger bidrag till tillväxten. Den ekonomiska återhämtningen och budgetkonsolideringen har Estland Litauen Lettland Sverige -5. jan-7 sep-7 maj-8 jan-9 sep-9 maj-1 jan-11 Källa: Reuters Ecowin också bidragit till att höja Lettlands kreditbetyg. Under 211 och 212 förutses BNP växa med 4, % respektive 3,9 %. Detta är en mindre nedrevidering för nästa år när högre infl ation och skatter sätter press på hushållen, samtidigt som regeringens framsteg i arbetet med strukturella reformer har minskat jämfört med vår syn i januari. Behovet av reformer är stort, eftersom arbetsmarknaden alltjämt tyngs av att det går trögt att skapa nya arbetstillfällen. Möjligheten att införa euron 214 kvarstår, men infl ationsutsikterna utgör en allt större risk och det fordras insatser för att tygla prisökningarna. En uppsiderisk i vår prognos är att investeringarna kan öka snabbare då exportsektorn mer eller mindre redan nått kapacitetstaket. Under 21 överträffade BNP-tillväxten i Litauen våra förväntningar och uppgick till 1,3 %. Mot bakgrund av detta, och att såväl investeringar som konsumtion stärks, reviderar vi upp vår prognos för 211 till 4,2 % (3, %). Vi bedömer att BNP-tillväxten växer med 4,7 % (4,5 %) under 212. Samtidigt justerar vi upp vår infl ationsprognos i spåren av högre internationella råvarupriser. En inhemsk risk är det kommande parlamentsvalet 212 som kan leda till fl er tillväxtbegränsande åtgärder. Målet att införa euron 214 kvarstår och således även dilemmat att balansera lägre infl ation med budgetkonsolidering när möjligheten att höja direkta skatter minskar. Den litauiska ekonomin är på väg åt rätt håll då de offentliga fi nanserna förbättras och tillväxten blir mer balanserad. Många utmaningar består dock och reformarbetet måste upprätthållas. Den globala utvecklingen innebär såväl möjligheter som hot mot Sverige och de baltiska länderna under de närmaste två åren. Exportsektorerna gynnas av högre tillväxt men samtidigt ökar konkurrensen. Därför är det viktigt att fortsätta att främja anpassningen till nya förhållanden liksom att stärka anställningsbarheten och kompetensen hos arbetskraften så att konkurrenskraften förbättras. Cecilia Hermansson April 7, 211 3

4 Globalt Infl ation och statsskuld äventyrar den globala återhämtningen Den globala återhämtningen fortsätter i god takt och fjolårets BNP-tillväxt på 4,7 % var bättre än väntat (4,6 % i januariprognosen). Jämfört med vår prognos för ett år sedan har Tyskland, Japan, Brasilien, Kina och Indien stärkts över förväntan, medan USA, eurozonen (utom Tyskland), Storbritannien och Ryssland i stora drag är i linje med våra förväntningar. Framöver växer den globala ekonomin med två hastigheter, där tillväxtmarknaderna utgör den viktigaste motorn och industriländerna släpar efter. Totalt sett kommer BNP att växa med 4 % både under 211 och 212 vilket innebär en lätt upprevidering jämfört med januariprognosen. USA har skjutit upp budgetkonsolideringen och genomför stimulanspolitik även under 211, vilket ökar budgetunderskottet och försämrar utsikterna för statsfi nanserna. Nästa års presidentval är i fokus. Återhämtningen fortsätter, men takten förblir långsam på grund av strukturella problem på arbets-, kreditoch bostadsmarknaderna. Hushållens ekonomi som redan hålls tillbaka av den svaga återhämtningen - försvåras ytterligare av högre energipriser. Vi bedömer att BNP-tillväxten ligga kvar på 3 % både i år och nästa år. Eurozonen och Storbritannien bedöms växa kring eller något över 1½ %. Statsskuldskrisen och behovet att minska budgetunderskotten står i förgrunden för den ekonomiska politiken, vilket dämpar den inhemska efterfrågan. Policymixen kompliceras av att högre infl ation skapar ett behov att tidigarelägga höjningarna av styrräntorna, vilket riskerar hålla tillbaka tillväxten. Europeiska centralbanken inleder räntehöjningarna redan nu i vår (april) och senare i höst bedömer vi att Bank of England följer efter. Tyskland fortsätter att driva tillväxten i eurozonen, medan dystrare utsikter kvarstår för de krisdrabbade länderna Portugal, Irland, Grekland och Spanien. Portugal kommer att begära ett räddningspaket för att kunna hantera fi nansieringen av statsskulden. Däremot bedömer vi att Spanien klarar sig utan externt stöd, men om så inte blir fallet vilket därmed skulle äventyra prognosen kan fi nansiell turbulens uppkomma när eurozonens tillfälliga räddningsfond (EFSF) inte har tillräckliga resurser. Global real BNP-tillväxt i procent med prognos för / April 211 Januari USA EMU Tyskland Frankrike Italien Spanien Storbritannien Japan Kina Indien Brasilien Ryssland Global BNP (PPP) Global BNP (US dollar) Källor: Nationell statistik och Swedbank. 1/ Länder som representerar ca. 7 % av världsekonomin. Köpkraftsparitetsvikter från Världsbanken (29) används. Kinas ekonomiska utveckling äventyras av överhettade fastighetsmarknader och stigande konsumentpriser. Målet är att göra tillväxten mer hållbar, stabil, samordnad och balanserad. Under perioden ska tillväxten ligga på i genomsnitt 7 %, men detta mål kan bli svårt att uppnå mot bakgrund av den höga tillväxttakten som vi förutser till 8,8% och 8,4% under 211 respektive 212. Den ekonomiska politiken inriktas nu på att försöka begränsa kredittillgivningen för att dämpa den inhemska efterfrågan, och jämfört med förra året avtar tillväxttakten. I spåren av jordbävningen, tsunamin och kärnkraftsolyckan står Japan inför mycket stora utmaningar. Vi bedömer att ekonomin växer långsammare i år än i vår januariprognos, men snabbare nästa år när återuppbyggnaden av den drabbade regionen har påbörjats. Finanspolitiken blir mer expansiv eftersom återuppbyggnaden beräknas kosta ungefär 3 miljarder dollar. Samtidigt fortsätter Bank of Japan att bedriva en expansiv penningpolitik och landet har även målet att försvaga yenen. I likhet med Kina, har Indien också en inhemsk efterfrågan som växer snabbare än vad som är hållbart utifrån utbudet i ekonomin. Högre internationella råvarupriser driver också upp de inhemska konsumentpriserna och räntorna, och sammantaget dämpas tillväxten något under prognosperioden. Även i Ryssland och Brasilien ökar infl ationstrycket, men i egenskap av råvarubaserade ekonomier gynnas dessa länder också av starkare råvarumarknader. Våra antaganden om råvarupriser och energipriser är att priset på Brentolja i genomsnitt kommer att uppgå till 15 amerikanska dollar per fat i år och till 98 dollar nästa år, vilket är en uppgång från 79 dollar 21. Detta är en betydande upprevidering från januariprognosen där våra antaganden för 211 och 212 var 85 dollar respektive 9 April 7, 211 4

5 Globalt dollar per fat. Metallpriserna förutses komma att stiga med 12 % och 5 % i år respektive nästa år, vilket dock är lägre än fjolårets uppgång på 42 %. Ökningen i livsmedelspriserna, som började under den andra halvan av 21, fortsätter och tillväxttakten förutses till 3 % i år. För 212 förväntar vi en 8-procentig ökning. Sammantaget stiger därmed den totala infl ationen runt om i världen, men tydligast märks detta i tillväxtekonomierna som måste strama åt den ekonomiska politiken mer kraftfullt än hittills. En konsekvens av högre infl ation i industriländerna är att centralbankerna börjar höja styrräntorna tidigare än vad vi förutsåg i vår januariprognos. Högre infl ationsförväntningar kan innebära högre löne- och vinstkrav. Osäkerheten om dessa andrahandseffekter kan ge krav på styrräntehöjningar trots ett lågt underliggande prisökningstryck. I Europa höjer ECB (våren) och Bank of England (hösten) räntorna redan i år medan amerikanska Federal Reserve väntar till nästa år. Japan, i sin tur, skjuter upp höjningarna till efter prognosperioden. Dessutom kommer de långa marknadsräntorna att röra sig uppåt till följd av den ekonomiska tillväxten, den högre infl ationen och sannolikt även statsskuldsproblematiken i många länder. Ökad konkurrens om kapitalet i spåren av Basel III-regelverket är en annan bidragande faktor. Offentlig bruttoskuld (% av BNP) Japan Greekland Italien Irland USA Portugal Frankrike Eurozone Storbritannien Tyskland Spanien Lettland Finland Danmark Litauen Sverige Estland Ränte- och valutaantagande Ett starkare USA, samt ett svagare Europa och Japan, leder till en stärkt amerikansk dollar mot euron och yenen. Om fi nanspolitiken i USA fortsätter att genomsyras av passivitet ökar dock risken för ett brantare dollarfall. Vi förutser att Kina kommer att tillåta yuanen att stärkas med 5% per år mot dollarn i nominella termer, men i reala termer blir förstärkningen större eftersom arbetskraftskostnaderna växer snabbare i Kina än i utlandet framöver. I en osäker värld kan vårt huvudscenario komma att inte realiseras på grund av exempelvis katastrofen i Japan, demokratiseringsprocessen i Mellanöstern samt skuldkriserna i eurozonen och USA. Utfall Prognos 5 Apr 3 Jun 31 Dec jun 31 Dec Styrräntor Federal Reserve, USA European Central Bank Bank of England Bank of Japan Valutor EUR/USD RMB/USD USD/JPY Källor: Reuters Ecowin och Swedbank. Därför har vi tagit fram fyra alternativa scenarier, två svagare och två starkare. (1) Vi ger scenariot med stagfl a- tion, d v s låg tillväxt, hög arbetslöshet och hög infl ation, en sannolikhet på 15 % och (2) scenariot med en fördjupad statsskuldskris en sannolikhet på 15 %. Till de starkare scenarierna hör (3) scenariot att en ombalansering av tillväxten mellan Kina och USA ökar den globala tillväxten (5 % sannolikhet) och (4) scenariot att riskerna för överhettning ignoreras och att fl er stimulanser i både tillväxtekonomier och industriländer skapar en högre men ohållbar tillväxt (15 % sannolikhet). I det här skedet är det viktigt för beslutsfattare att försöka föra den optimala ekonomiska politiken. Vi betonar vikten av budgetkonsolidering samt av att genomföra mer omfattande stresstester av bankerna för att bryta den onda cirkeln av statsskuldskris och svag fi nanssektor. Samtidigt bör inte centralbankerna ha alltför bråttom med att höja styrräntorna när den inhemska efterfrågan försvagas av fi nanspolitisk åtstramning. Tillväxtriskerna kommer sannolikt att vara större än infl ationsriskerna i Europa, USA och Japan de närmaste åren. Å andra sidan måste tillväxtekonomierna anstränga sig mer för att dämpa tillväxten och förhindra överhettning. Det är med andra ord helt i linje med att världen växer med två hastigheter! Cecilia Hermansson Källa : EU kommissionen April 7, 211 5

6 Sverige Sverige: Hushållen växlar ned Med en ekonomisk tillväxt på 5,3 % hade Sverige en av de snabbaste återhämtningarna bland jämförbara utvecklade ekonomier förra året. Detta var delvis en följd av den kraftiga nedgången i den ekonomiska aktiviteten under krisen, men den svenska ekonomin visade också en överraskande fl exibilitet inför de förändrade omvärldsförhållandena. Inte minst på arbetsmarknaden var detta tydligt. Kollapsen i den utländska efterfrågan i slutet av 28 ledde till en betydande ökning i arbetslösheten. Sysselsättningen återhämtade sig dock snabbare än väntat, framför allt i jämförelse med tidigare kriser i Sverige. Dessutom var den ekonomiska politiken snabbfotad med både fi nanspolitiska stimulanser och drastiskt sänkta styrräntorna. Återhämtningen i fjol gynnades också av en stark export som följde på försvagningen av kronan. Förra årets ekonomiska återhämtning skedde på bred front och drevs främst av inhemska faktorer. Den privata konsumtionen bidrog med 1,7 procentenheter till den totala tillväxten och investeringarna med 1,1 procentenheter. En kraftig lageruppbyggnad efter den branta nedgången 29 gav 2 procentenheter till BNP-ökningen medan den offentliga konsumtionen stod för resten, det vill säga,6 procentenheter. Trots en betydande ökning i exporten blev nettoexportens bidrag till tillväxten neutralt på grund av den starka importefterfrågan. Vi reviderar upp våra ekonomiska tillväxtprognoser för 211 och 212 till 4, % respektive 2,6 %. Tillväxten väntas nu i högre grad drivas av investeringar medan hushållskonsumtionen förutspås ge en svagare inverkan. Vi förväntar en snabbare åtstramning av penningpolitiken med ytterligare fyra höjningar av reporäntan i år innan en långsammare fas inleds under 212 med en reporänta i slutet av året på 3, %. De offentliga fi nanserna är starka och bortsett från redan annonserade skattesänkningar förväntar vi att merparten av reformerna riktas mot arbetsmarknaden. Trots en snabb förbättring på arbetsmarknaden är den största politiska utmaningen att få ned den alltjämt höga arbetslösheten. De externa förutsättningarna för den svenska ekonomin har reviderats upp jämfört med januariprognosen och vi bedömer att den globala tillväxten uppgår till 4, % både under 211 och 212. De största riskerna härrör från råvarumarknaderna, inte minst stigande priser på framför allt energirelaterade produkter. Vi har tagit hänsyn till det redan höga oljepriset i våra tillväxtprognoser, men om oroligheterna i Mellanöstern håller i sig kan priserna stiga ytterligare vilket kan få negativa Makroekonomiska indikatorer, P 212P Real BNP (kalenderkorrigerad) Industriproduktion KPI, årsgenomsnitt KPI, dec-dec KPIF, årsgenomsnitt 2/ KPIF, dec-dec 2/ Arbetskraften Arbetslöshet, % av arbetskraften Antalet sysselsatta Nominella timlöner, totalt Nominella timlöner, industri Sparkvot, nivå Real disponibelinkomst 3/ Bytesbalans, % av BNP Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP Offentliga sektorns skuld (Maastricht), % av BNP Källor: SCB och Swedbank 1/ Årlig procentuell förändring om inte annat anges 2/ Konsumentprisindex med fasta räntor 3/ Baserat på konjunkturlönestatistiken effekter på tillväxten och infl ationen i Sverige. Sannolikheten för förnyad turbulens i fi nanssektorn på grund av den statsfi nansiella krisen i Europa kvarstår och är inte försumbar. På det inhemska planet fi nns det en risk att expansionen i vissa sektorer kan spilla över till andra delar av ekonomin i form av ökade lönekrav och högre infl ationsförväntningar, vilket kan tvinga Riksbanken till fl er räntehöjningar än vad vi prognostiserade. Samtidigt stiger bristen på kvalifi cerad personal samtidigt som arbetslöshetsnivån fortfarande är hög. En ökad tonvikt på strukturella reformer som uppmuntrar och underlättar för arbetslösa att få arbete blir en prioriterad fråga för regeringen. Exportuppsving trots starkare krona Den svenska exporten fortsatte att återhämta sig i slutet av 21. Den totala exportvolymen ökade med i genomsnitt 1,7 % trots en betydande appreciering av kronan. En stärkt global handel i synnerhet på tillväxtmarknaderna, men även i industriländerna, har gynnat svenska exportföretag och efterfrågan på investerings- och insatsvaror har repat sig efter det kraftiga fallet i samband med den globala fi nanskrisen. Bakom exportökningen ligger främst ett starkt uppsving för varor såsom fordon och maskiner. Exporten av tjänster har också förbättrats och är nu mer eller mindre tillbaka på samma nivå som för två år sedan vilket inte är fallet för tillverkningsvaror. Världsmarknadstillväxten för svenska exportföretag förväntas dämpas något under 211. Dock antar vi att efterfrågan på investeringsvaror blir relativt stark under perioden, framför allt på tillväxtmarknaderna men även i industriländerna när kapacitetsutnyttjandet stiger och gamla produktionsanläggningar måste förnyas. Vi reviderar upp exportprognosen för 211 från 6,8 % till 7,6 %, vilket är högre än den historiska trenden. Det beror främst på bättre förutsättningar för den svenska exportsammansättningen. Kortsiktig utrikeshandelsstatis- April 7, 211 6

7 Sverige tik och näringslivsundersökningar tyder på att exportutvecklingen är fortsatt stark. I januari 211 ökade exporten av varor från Sverige med 23 % i nominella termer och framtidstron i tillverkningsindustrin är god. Under nästa år förutser vi att exportvolymtillväxten blir lägre än trend då svenska exportföretags konkurrenskraft sannolikt blir mindre gynnsam på grund av svagare produktivitetstillväxt och stigande enhetsarbetskostnader. Vidare förutser vi tappade marknadsandelar under 212 efter två år i rad med ökade andelar. Trenden med ett minskat överskott i handelsbalansen som började i mitten av 2-talet väntas hålla i sig under 211 och 212 till följd av en starkare inhemsk efterfrågan. Å andra sidan kommer ett större mervärde i tjänsteexporten, som har ett relativt litet importinnehåll, att leda till ett växande överskott i tjänstebalansen. Det innebär att överskottet i bytesbalansen förblir stort under de kommande två åren. Investeringar blir den största tillväxtmotorn De fasta bruttoinvesteringarna ökade med 6,3 % i volymtermer under 21 efter det kraftiga fallet under 29. Den största investeringsuppgången var koncentrerad till bostäder stimulerad av skattereduktioner för renoveringar, högre bostadspriser och bättre arbetsmarknadsförhållanden. Återhämtningen sker emellertid från låga nivåer och de svenska bostadsinvesteringarna som andel av BNP (3, %) är fortfarande bland de lägsta Swedbank s BNP prognos Sverige Exportutveckling och växelkursen 2 i EU. Investeringsaktiviteten i den privata sektorn (utom bostäder) steg med närmare 7 % och drevs huvudsakligen av tjänsteföretag medan utvecklingen inom tillverkning var mer dämpad trots en stark produktionstillväxt och ett stigande kapacitetsutnyttjande. Offentliga investeringar fortsatte uppåt för sjunde året i rad och motsvarade 18 % av de fasta bruttoinvesteringarna 21, vilket är den högsta nivån sedan Produktionen i den privata sektorn fortsätter att stiga, och behovet av investeringar för att utöka kapaciteten kommer att växa. Under det fjärde kvartalet 21 var kapacitetsutnyttjandet i industrin 89, % vilket är över genomsnittet sedan 199. Stärkt tillförsikt, fortsatt relativt gynnsamma fi nansieringsvillkor och stigande vinster talar för att näringslivsinvesteringarna kommer att öka. Den totala investeringsvolymen i Sverige förutses stiga med 9,7 % 211 och med 8,3 % 212. Detta innebär att de sammanlagda investeringarna i reala termer kommer att vara högre än toppen 28. Procent volymförändring / 211 P 1/ 212 P 1/ Hushållens konsumtionsutgifter (3.6) 2.8 (2.9) 1.9 (2.) Offentliga konsumtionsutgifter (2.) 1.3 (.9).4 (.4) Fasta bruttoinvesteringar (4.7) 9.7 (8.2) 8.3 (8.) näringsliv exkl. bostäder (1.4) 11.3 ( (1.9) offentliga myndigheter (3.5) 2.6 (.5) -.1 (-.5) bostäder (19.7) 11.4 (11.7) 5.3 (5.5) Lagerinvesteringar 2/ (2.3). (.) -.3 (-.3) Export av varor och tjänster (11.1) 7.6 (6.8) 5.6 (5.5) Import av varor och tjänster (12.5) 7.5 (7.3) 6.6 (6.4) BNP (5.6) 4. (3.3) 2.2 (2.1) BNP, kalenderkorrigerad (5.3) 4. (3.3) 2.6 (2.5) Inhemsk slutlig användning 2/ (3.1) 3.5 (3.1) 2.6 (2.5) Nettoexport 2/ (.1).5 (.2) -.1 (.1) Källor: SCB och Swedbank. 1/ Siffrorna från vår senaste prognos i januari 21 fi nns inom parentes. 2/ Bidrag till BNP-tillväxten Källor: SCB och Swedbank prognos Exportvolym (årl.förändring, vs) SEK, TCW-index (hs) Det kraftiga uppsvinget i bostadsinvesteringar under 21 kommer också att ha övervältringseffekter på 211. En ljusare arbetsmarknad och skattereduktion för ombyggnation kommer sannolikt att leda till en fortsatt stark ökning av fastighetsinvesteringarna under 211. Under 212 räknar vi dock med en successiv avmattning på grund av högre räntor. Fastän bostadsinvesteringarna ökar framöver kommer det ändå att fi nnas ett underliggande behov av nya bostäder, inte minst i regioner med hög tillväxt och växande befolkning. Arbetskraftsbrist trots hög arbetslöshet Den starka återhämtningen på arbetsmarknaden fortsatte i början på 211. Sysselsättningen är nu tillbaka på samma nivå som före krisen även om siffrorna döljer ett skift från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn. Samtidigt har arbetskraften ökat väsentligt på grund av underliggande demografi ska faktorer och reformer av sjukförsäkringssystemet. Arbetslösheten har således sjunkit i långsammare takt, från 7,8 % i december till 7,6 % i februari i säsongsrensade termer. Vi förutser nu en snabbare nedgång i arbetslösheten än i vår januariprognos till i genomsnitt 7,3 % under 211 och till 7, % under 212. Sysselsättningen har återhämtat sig fortare än väntat samtidigt som fl er antal arbetade timmar tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft. Dessutom kommer arbetslösheten sannolikt att minska i takt med att arbetsgivarnas tilltro till den ekonomiska återhämtningen ökar samtidigt som många av dem som April 7, 211 7

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Swedbank Economic Outlook

Swedbank Economic Outlook Swedbank analyserar den svenska och de baltiska ekonomierna 29 September 2009 BNP-raset är över men återhämtningen kan bli utdragen Innehåll Introduktion: Den globala rekylen skapar återhämtning men för

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Swedbank Economic Outlook

Swedbank Economic Outlook Swedbank analyserar den svenska och de baltiska ekonomierna Januari 13, 211 Svensk ekonomi i medvind trots blåsig omvärld Innehåll: Introduktion: På väg mot en mer uthållig tillväxt 2 Globalt: Trots många

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Vart är konjunkturen på väg?

Vart är konjunkturen på väg? Peter Malmqvist Vart är konjunkturen på väg? Vinster Konjunktur Inflation och räntor Värdering Eurokrisen Bankmarginaler Börs- /konjunkturutsikter på 6-12 månader Konjunktur Konjunktur 70 65 USA: Inköpschefernas

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

VECKOBREV v.23 jun-14

VECKOBREV v.23 jun-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro En räntesänkning med 10 punkter till 0,15 procent, negativ inlåningsränta om minus 0,10 procent samt billiga lån till banker för att stimulera dess utlåning till privata företag

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

VECKOBREV v.18 maj-11

VECKOBREV v.18 maj-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Det svenska inköpschefsindexet steg från 58,6 till 59,8 i april. Förväntat var 58,5. I övrigt var det skralt med väsentlig svensk statistik, dock offentliggjordes protokollet

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

VECKOBREV v.33 aug-11

VECKOBREV v.33 aug-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 3,3 % i juni från tidigare ökning med 2,1 %. Årstakten sjönk därmed från 13,2 % till 6,4 %. Förväntat var -0,9 % samt 10,5 %. Arbetslösheten

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Hög tillväxt, låg Riksbank. Andreas Wallström Oktober 2015

Hög tillväxt, låg Riksbank. Andreas Wallström Oktober 2015 Hög tillväxt, låg Riksbank Andreas Wallström Oktober 2015 Global översikt BNP-tillväxt 2014 2015E 2016E 2017E Världen 3,4 3,1 3,5 3,3 USA 2,4 2,5 2,8 2,5 Euroområdet 0,9 1,3 1,6 1,5 UK 3,0 2,6 2,4 2,2

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

VECKOBREV v.6 feb-15

VECKOBREV v.6 feb-15 0 0,001 Makro Veckan Grekland som kom gått i veckan med ett förslag för skuldomförhandling som innebär att landet ska betala tillbaka i förhållande till hur ekonomin utvecklas. Förslaget innebär att större

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Swedbank Economic Outlook

Swedbank Economic Outlook Makroanalys 21 April, 215 Swedbank Economic Outlook Uppdatering - april 215 Spirande vår med perioder av nattfrost De mogna ekonomierna ger stadga åt den globala återhämtningen med hjälp av en expansiv

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

MAKROBLADET VECKA 5, 2015

MAKROBLADET VECKA 5, 2015 MAKROBLADET ANDERS GUSTAFSSON anders.gustafsson@handelscapitalmanagement.com ECB meddelade i torsdags (den 22:e januari) att man kommer dra igång stödköp (QE) från och med mars månad. Det var väntat att

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer