En granskning av informationen kring ombildningen av SPP till vinstutdelande bolag

Transkript

1 En granskning av informationen kring ombildningen av SPP till vinstutdelande bolag AMF Pension

2 Inledning Denna rapport innehåller synpunkter och kommentarer till det informationsmaterial som SPP har distribuerat med anledning av den omvandling från ömsesidigt till vinstutdelande livbolag som spararna i bolaget nu röstar om. Skälet till att rapporten publiceras är att AMF Pension, som ömsesidigt bedrivet bolag, har invändningar mot SPPs ensidiga kritik av den ömsesidiga driftformen. Ömsesidighetens påstådda tillkortakommanden framförs som huvudsakligt argument för en ombildning av SPP när det verkliga skälet är att ägaren, Svenska Handelsbanken, vill ha avkastning på de stora investeringar som gjorts i SPP. Debatten om ombildningen - i den mån det förekommer någon sådan blir därmed både onyanserad och vilseledande. Informationsmaterialet bidrar till att skapa och befästa vanföreställningar om ömsesidigheten som ytterligare undergräver förtroendet för den redan hårt ansatta livförsäkringsbranschen. Däremot har AMF Pension inte något principiellt emot vinstutdelande livbolag i sig. 2

3 1 Sammanfattning Fördelarna Nackdelarna Irrelevant Ombildningen - argument och motargument Om ömsesidiga livbolag i kris Handelsbanken garanterar kapitalet Är 90 % mer än 100 %? Drift- och riskunderskott Utan ombildning, ingen flytträtt Inflytande över förvaltningen Vem har intresse av att det går bra? Bättre kapitalförvaltning med vinstdelning Tydlig bild av avkastningen några avslutande ord om spararperspektivet

4 1 Sammanfattning Som vi ser det föreligger det ett fåtal tydliga för- respektive nackdelar med vinstutdelande livbolag sett ur spararens perspektiv. Merparten av de argument som SPP för fram i sin information till spararna om ombildningen till ett vinstutdelande bolag är emellertid irrelevanta för frågan om man ska förhålla sig positiv eller negativ till en ombildning. 1.1 Fördelarna Det finns två huvudsakliga fördelar med ett vinstutdelande bolag. Den första är att individualiseringen av kapitalet och avkastningen på det ger ökad tydlighet. Däremot innebär denna individualisering i sig ingen vinst i kronor och ören för spararna som kollektiv. Vissa sparare kommer att vinna något på den, och andra förlora något. Ackumulerat är det emellertid ett nollsummespel. Den andra fördelen är att SPP löpande räknar upp det garanterade kapitalet så att minst 85 procent av det totala kapitalet hela tiden garanteras. Det innebär en större garanti än vad som är fallet i ett ömsesidigt bolag. Redovisningen av resultaten i ett vinstutdelande bolag blir också tydligare än i ett ömsesidigt. Men eftersom eventuella överskott tillfaller ägaren och inte spararna så är den tydligheten också viktigare i ett vinstutdelande bolag än i ett ömsesidigt. 1.2 Nackdelarna Eftersom SPP tar 10 procent av avkastningen när den överstiger 3 procent kommer den totala avkastningen för spararna med största sannolikhet att bli lägre i det vinstutdelande bolaget, vilket leder till lägre pensioner. Det är den viktigaste nackdelen med ett vinstutdelande bolag. Förpliktelsen att stå för underskott (drift, risk och kapitalförvaltningen), samt den 85 procentiga garantin, både ställer krav på och ger incitament till en mer konservativ kapitalförvaltning. Detta riskerar över tiden att minska tillväxten på spararnas pensionskapital ytterligare. 1.3 Irrelevant Flertalet av de frågor som tas upp i SPPs informationsmaterial är däremot irrelevanta för att ta ställning till om verksamheten ska bedrivas som ömsesidigt eller vinstutdelande bolag. Exempel på irrelevanta frågor är: - förtroendekrisen - den ekonomiska krisen - inflytande över förvaltningen - införande (eller inte) av flytträtt - möjlighet att bedöma den faktiska avkastningens storlek Vilseledande, eller åtminstone missvisande, påståenden är frågan om: - det faktiska värdet av avkastningsgarantin (de 3 procenten) - det faktiska värdet av underskottsgarantierna (drift och risk) - behovet av ägare med finansiella intressen för att skapa god avkastning 4

5 2 Ombildningen - argument och motargument På SPPs hemsida, listas en rad argument för ombildningen av SPP. Dessa finns också återgivna i de informationsbroschyrer som kan hämtas från SPPs webbplats. Nedan följer en genomgång av de huvudsakliga argumenten och några synpunkter på dessa. 2.1 Om ömsesidiga livbolag i kris SPP framhåller att de ömsesidiga livbolagen befinner sig i kris, både ekonomiskt och förtroendemässigt. Där kan man bland annat läsa att en ombildning löser dessa problem för alltid. Den så kallade livbolagskrisen kan sägas bestå av två delkriser, en ekonomisk kris och en förtroendemässig kris. Den ekonomiska krisen, det vill säga resultatet av två år med fallande börser och tillgångsvärden, skulle ha drabbat spararna även i ett vinstutdelande bolag. Även om bolagets ägare i ett vinstutdelande bolag garanterar det så kallade Garanterade Kapitalet, så är den rörliga delen som avkastningen utöver garantiräntan bidrar med, föremål för samma upp- och nedgångar som i ett ömsesidigt bolag. Över långa tidsperioder är det rimligt att tro att inflationen i vår ekonomi kommer att ligga kring 2-3 procent per år (även om den för närvarande är lägre). Den garanterade avkastningen är därför mest att se som ett inflationsskydd. Den som sparar till sin pension, oavsett vilken leverantör hon väljer, har anledning att förvänta sig en högre snittavkastning än 3 procent per år. Därför är den rörliga delen, återbäringen, central för hur stor pensionen blir och där föreligger samma chans till uppgång och samma risk för nedgång i både vinstutdelande och ömsesidiga bolag. Även ett ömsesidigt bolag garanterar 3 procents avkastning, med skillnaden att de övriga spararna, som kollektiv, står för garantin. Den förtroendekris som drabbat livbolagen på senare år är starkt kopplad till de koncernstrukturer som bolagen ingår i. Exempelvis har tveksamma transaktioner mellan de ömsesidiga livbolagen och deras vinstutdelande mödrar eller systrar varit föremål för kritik. Denna typ av transaktion är emellertid precis lika möjlig för ett vinstutdelande livbolag som ingår i en koncern. Det kan fortfarande vara av intresse för en koncern att exempelvis sälja tillgångar dyrt till livbolaget, något som drabbar livbolagets sparares avkastning. Ett exempel: Koncernens fastighetsbolag säljer en fastighet till ett högt pris till livbolaget. Det ger en omedelbar vinst i fastighetsbolaget, av vilken 100 procent tillfaller koncernen omedelbart. För livbolaget leder det, vid omvärdering av fastigheten, så småningom till en värdeförlust vilket minskar livbolagets totalavkastning - av vilken endast 10 procent belastar koncernen, resten drabbar spararna. Om affären leder till att totalavkastningen till och med blir negativ så får spararna ta hela förlusten (givet att det finns ett upparbetat rörligt kapital utöver garantikapitalet på spararens konto). 5

6 Skandia Livs VD Urban Bäckström fångar resonemanget väl i en debattartikel i Dagens Nyheter 1 : skulle alltså ägaren sluta fuska med försäkringstagarnas medel om denne får 10 procent av vinsten. Utgör inte de resterande 90 procenten en frestelse? SPPs VD säger i informationsmaterialet att i ett vinstutdelande bolag hålls kundernas och bolagets pengar isär och därför blir alla transaktioner mellan moder- och dotterbolag utan intresse för kunden. Påståendet är inte direkt sant. Kunderna har alltid ett intresse av transaktioner som påverkar avkastningen på deras sparande och för dessa transaktioner ansvarar alltid livbolaget, oavsett om det är vinstutdelande eller ömsesidigt (se exemplet med fastigheten ovan). Ett exempel på en kritiserad sådan så kallad närståendetransaktion som skett i Handelsbankskoncernen gällde rätten till varumärket SPP och de avgifter för nyttjandet av varumärket som Handelsbanken debiterade SPP. Den bästa garantin för att undvika att drabbas av koncerninterna transaktioner är således inte att spara i ett vinstutdelande bolag per se, utan att spara i ett bolag som inte ingår i någon koncern. Alternativt ett som har mycket tydliga och transparanta regler för och uppföljning av koncerninterna transaktioner. Slutsatser: Sammantaget kan man säga att över tiden kommer avkastningen för spararna i vinstutdelande bolag också vara känslig för svängningar på finansmarknaderna, både i upp- och nedgång. En möjlig fördel med ett vinstutdelande bolag, åtminstone i SPPs fall, är att SPP förbinder sig att vid stora upparbetade återbäringsvärden omvandla Villkorad Återbäring till Garanterat Kapital. På så vis kommer den garanterade andelen alltid att uppgå till minst 85 procent av det totala kapitalet. För det betalar spararna en försäkringspremie på 10 procent av den totala avkastningen under varje år som kapitalet växer med mer än 3 procent. Slutligen vad gäller förtroendekrisen i livbolagen så är den kopplad till koncernstrukturer och tveksamma transaktioner mellan ömsesidiga livbolag och deras vinstutdelande systrar/mödrar. Den är inte en konsekvens av ömsesidigheten i sig. 2.2 Handelsbanken garanterar kapitalet I det vinstutdelande SPP så garanterar bolaget, inte spararkollektivet, 3 procents avkastning. Fattas det pengar, när det är dags för utbetalning, betalar vi. - säger SPP i sitt informationsmaterial. I gengäld tar bolaget betalt i form av en andel av totalavkastningen: Blir totalavkastningen bättre än den garanterade räntan, får du alltid 90 procent av totalavkastningen. Bolaget [SPP] får 10 procent. 1 Dagens Nyheter Debatt, söndag den 9 maj,

7 Den garanti som SHB/SPP erbjuder finns även i ett ömsesidigt bolag, med skillnaden att det är spararkollektivet som gemensamt står för garantin gentemot den enskilda spararen, inte bolagets ägare. Man kan med andra ord säga att SPP säljer en extra försäkring tillsammans med sitt sparande. Mot ersättning, i form av en andel av den årliga avkastningen, ställer man ut en garanti att fylla upp underskott i garantikapitalet när utbetalningen ska ske om det skulle behövas. SPP förbinder sig också, vid upparbetade överskott (villkorad återbäring) att justera upp det garanterade kapitalet så att det alltid uppgår till minst 85 procent av det totala pensionskapitalet. Det kan vara värt att fundera över vad dessa garantier har för praktisk betydelse. De senaste åren har varit exceptionella på världens kapitalmarknader och för sparare generellt. Vi har bland annat genomlevt en börsbubbla, följt av den mest dramatiska börsnedgången sedan 30-talet. Pensionssparande är emellertid väldigt långsiktigt, och på 30 eller 40 år spelar två eller tre år förhållandevis liten roll. Sedan 1987 har avkastningen för svenska livbolag 2 i genomsnitt endast understigit 3 procent vid fyra tillfällen; 1990, 1994, 2001 och I genomsnitt under samma period har den årliga avkastningen för samma bolag varit +10,6 procent per år. Nu var ränteläget högre under 1990-talet, och garantiavkastningen uppgick till 4 procent fram till slutet av 1990-talet 3, men den genomsnittliga avkastningen understeg inte heller 4 procent mer än åren 1990 och Med andra ord, om dessa bolag hade varit vinstutdelande och garanterat garantiräntan hade de (som grupp) varit tvungna att skjuta till pengar maximalt vid fyra tillfällen, och då endast för de kunder som saknade ett upparbetat rörligt kapital. Under de övriga 13 åren hade bolagen kunnat inkassera 10 procent av totalavkastningen. Man kan även studera SPP Livs historia specifikt 4. Den är inte lika lång, bolaget har bara funnits sedan Men från 1995 till 2003 har bolagets avkastning bara understigit 4 procent under de svåra åren 2000, 2001 och År 2000 var avkastningen 3,6 procent och översteg därmed den nya garantiräntenivån. I genomsnitt under perioden har avkastningen varit hela 9 procent per år. Om man använder SPPs tidigare moderbolag Alectas siffror som approximation, är det sedan 1987 bara ytterligare två år med avkastning under 4 procent. Ett av dem var 1994 som också var ett av de sämsta obligationsåren sedan depressionen på 30- talet. Därtill gäller garantin bara när pensionen ska betalas ut. Även under dåliga år kommer därför garantin i praktiken vara betydelselös för stora delar av spararkollektivet, dvs för alla dem som inte går i pension just det året, alternativt går i pension men har upparbetad villkorad återbäring på sitt konto. I båda dessa fall kommer pensionskapitalet att utvecklas som totalavkastningen är den negativ så faller värdet på kapitalet. Även om man studerar återbäringsräntor 5 (eftersom SPP i sin argumentation skjuter in sig på skillnaden mellan totalavkastning och återbäringsräntor i ömsesidiga livbolag) noterar man få historiska år med sämre än 3 eller 4 procents återbäringsränta. SPP Livs genomsnittliga återbäringsränta under uppgår till 9,05 procent. Endast under perioden 2002 fram till idag har återbäringsräntan understigit 4 procent. Konsolideringen i SPP är dock låg idag, 2 AMF Pension, Folksam Liv, LF Liv, SEB Trygg g:a, SHB Liv, Skandia Liv, SPP Liv, Alecta (SPP) 3 AMF Pension ändrade garantiräntan från 4 till 3 procent i februari Källa: Försäkringsförbundets statistik 5 Källa: Försäkringsförbundets statistik 7

8 varför återbäringsutrymmet framöver är föremål för vissa begränsningar. Man kan således säga att bolaget erbjudit en för hög återbäringsränta de senaste åren. Systerbolaget SHB Liv har lyckats ändå lite bättre. Där uppgår den genomsnittliga årliga återbäringsräntan till 11,56 procent för åren 1985 fram till och med 2001 när bolaget ombildades till vinstutdelande bolag. I samband med ombildningen skiftades då även 450 miljoner kronor i överskottskapital ut till spararna. Inte under något enskilt år under perioden understeg återbäringsräntan 4 procent. Priset som SPP ämnar ta ut för denna garanti är alltså 10 procent av totalavkastningen de år som den överstiger 3 procent. Frågan är om det verkligen är en prisvärd försäkring? Risken med konservativ kapitalförvaltning Vi [kommer] årligen om din rörliga del är större än 15 procent av hela ditt kapital att flytta över pengar från din rörliga del till din garanterade del. På så vis kommer din garanterade del alltid att vara minst 85 procent av det totala kapitalet. berättar SPP i sitt informationsmaterial. Svenska Handelsbanken är ett vinstdrivande bolag med aktieägare att svara inför. Det råder inget tvivel om att SHB/SPP:s ambition alltid kommer att vara att undvika att tvingas skjuta till kapital till spararna. Därtill innebär konstruktionen med att alltid garantera 85 procent av kapitalet att en större del av kapitalet räknas in i de försäkringstekniska avsättningarna. Det för med sig restriktioner (enligt Försäkringsrörelselagen) på hur stor andel av kapitalet man får ha investerad i aktier. Sammantaget är det därför rimligt att anta att SPP kommer att tvingas vara mer konservativ i sina placeringsval än ett ömsesidigt bolag. Det är visserligen inte möjligt att dra några långtgående slutsatser av ett enskilt år, men vi noterar att det vinstutdelande SHB Liv redovisade en totalavkastning på 6,27 procent under 2003 (för traditionell försäkring, före vinstdelning). Snittavkastningen bland de övriga livbolagen (se fotnot 2 ovan), exklusive SHB Liv och SPP Liv, var 9,3 procent - eller drygt 3 procentenheter bättre än SHB Liv. Under nedgångsåret 2002 var även SHB Livs avkastning mindre negativ än genomsnittet, -7,4 procent jämfört med i genomsnitt -8,9 procent för de övriga bolagen. Också 2002 förefaller således förvaltningen ha varit mer konservativ än snittet. Sammanlagt för de två åren, har avkastningen i SHB Liv varit sämre än i de ömsesidiga bolagen. Det är lätt, efter sådana dramatiska år som vi just genomlevt, att fokusera på nedgångsrisken för pensionskapitalet. Men sannolikt är den största verkliga risken för pensionssparare i Sverige idag uppgångsrisken dvs risken att pensionskapitalet inte växer tillräckligt mycket under spartiden. Mot bakgrund av osäkerheten i de offentligt finansierade pensionssystemen är detta en ytterst reell risk, framför allt för yngre sparare. Sammanfattningsvis kan man säga att om man applicerar historiska utfall på ett vinstutdelande SPP, så skulle garantin ha haft mycket litet värde för spararna men genererat stora vinster för bolaget och dess ägare. Naturligtvis är det också det som är SHB:s målsättning; att tjäna pengar på sitt vinstutdelande SPP. Det framgår med all önskvärd 8

9 tydlighet av de vinstprognoser för SPP som Handelsbanken redogjorde för vid en kapitalmarknadsdag i London den 24 maj När det sedan gäller den allra viktigaste frågan, det vill säga den om kapitaltillväxten för spararna blir tillräckligt stor, kan dessvärre varken ömsesidiga eller vinstutdelande bolag lämna några garantier. Men ömsesidiga bolag bygger inte in en systematiskt mer konservativ kapitalförvaltning. 2.3 Är 90 % mer än 100 %? SPP uppger att man i ett ömsesidigt bolag endast kan räkna med mellan 60 och 90 procent av [total] avkastningen, trots att ägarna inte får del i avkastningen. Detta baseras på att återbäringsräntan inte är lika med totalavkastningen varje enskilt år. På så vis, resonerar SPP, kan 90 procent av avkastningen (som man får i ett vinst utdelande bolag) vara mer än de 100 procent av avkastningen i ett ömsesidigt bolag som tillfaller spararkollektivet. Det stämmer att återbäringsräntan för varje enskilt år inte överensstämmer med den faktiska totalavkastningen för samma år i ett ömsesidigt bolag. Det över- eller underskjutande beloppet tillfaller eller tas ifrån det kollektiva konsolideringskapitalet. Det finns dock inga andra ägare eller intressenter än spararkollektivet som får detta kollektiva konsolideringskapital. Det ägs gemensamt av spararkollektivet. Om man ser över längre tidsperioder så tenderar livbolagen endast att utjämna avkastningen mellan åren. Som exempel kan man titta på skillnaderna mellan SPP Livs återbäringsräntor och totalavkastning under åren 1994 till Vid sex av de nio åren har återbäringsräntan varit lägre än totalavkastningen (gapet i grafen ökar), de resterande tre åren har det omvända förhållandet gällt (gapet i grafen minskar). Ackumulerat för tioårsperioden har återbäringen legat marginellt högre än totalavkastningen, som illustreras i grafen nedan. Dock, som nämnt tidigare är SPPs konsolideringsnivå nu låg, varför deras återbäringsutrymme på kort sikt är begränsat. Jämförelse återbäring och totalavkastning SPP Liv till 2003 ackumulerat återbäring totalavkastning 9

10 Givet att drift- och riskresultaten inte är alltför negativa, kommer den summerade återbäringsräntan vara i princip lika med den summerade totalavkastningen över längre tidsperioder. Som sagt, någon annan part som har rätt till avkastningen finns inte i ett ömsesidigt livbolag. Enligt statistik från försäkringsförbundet för perioden har den genomsnittliga återbäringen varit mycket nära 100 procent av den genomsnittliga totalavkastningen för ett urval stora svenska livbolag Drift- och riskunderskott Efter en ombildning kommer SPP stå för alla underskott som kan uppkomma i driften eller riskförsäkringsresultatet. Man kan bland annat läsa att uppstår det underskott på grund av till exempel reklamkostnader eller bonusprogram, får SPP betala. Idag uppgår enligt SPP driftunderskottet till drygt 650 miljoner kronor, vilket om ombildning inte sker får betalas av dig och de andra försäkringstagarna kan man läsa i informationsmaterialet. Man ska komma ihåg att SPP först och främst täcker sina kostnader med de avgifter på nyinsatta premier och årliga arvoden för förvaltningen som man tar ut. Endast om avgiftsuttag och riskpremier inte räcker till för att täcka de kostnader som uppstår, så kommer förlusten att drabba SPP Liv. Det är en självklarhet, eftersom även avgifterna betalas till bolaget. Man kan vidare konstatera att SPPs kommunikation generellt är mycket fokuserad på alla risker som finns (risken för låg avkastning, risken för driftsunderskott, risken för riskunderskott, osv.) men mer sällan talar om andra sidan av myntet, möjligheten till hög avkastning och överskott i rörelsen. Grundkonstruktionen är trots allt att spararna betalar för verksamhetens drift och försäkringsutfall genom de avgifter de betalar (vilket är helt rimligt). SPP tar idag ut mellan 1,5 procent och 3 procent i premieavgift på varje insättning (beroende på vilket avtal det handlar om), och 0,75 procent av kapitalet i årligt förvaltningsarvode. Vad gäller hotet om att spararna själva får stå för de dryga 650 miljoner kronorna som det nuvarande driftunderskottet uppgår till om ombildningen inte sker, så förtjänar det också en kommentar. Till att börja med är Handelsbanken ingen välgörenhetsinrättning. Eftersom det nuvarande driftunderskottet inte är av tillfällig karaktär är det inte omöjligt att SPP kommer att tvingas höja avgifterna och/eller sänka kostnaderna i verksamheten för att eliminera detta underskott. Det är värt att notera att Handelsbanken i årsredovisningen 2003 påpekar att en förutsättning för ombildningen är att SPP kan nå en acceptabel kostnadsnivå som inte överstiger intäkterna 8. Och de har fram till ombildningen 2006 på sig att göra det tills dess kommer underskotten ändå att fortsätta att betalas av försäkringstagarna. Det är bra att SHB har för avsikt att driva SPP efter sunda ekonomiska principer. Men det vore mer anständigt att i informationen redovisa hela bilden, eftersom den långsiktiga målsättningen med ombildningen till vinstutdelande bolag är att åstadkomma ett positivt bidrag till SHBs resultat, inte en dränering av det. Det nyligen ombildade SHB Liv kan 6 Källa: Rapport från Länsförsäkringar 7 Jämförda bolag i rapporten: Folksam Liv, LF Liv, SEB Trygg Liv g:a, SHB Liv, Skandia Liv 8 Källa: Svenska Handelsbankens Årsredovisning 2003, sid 55 10

11 fungera som en illustration av hur underskotten hanteras i praktiken. I Handelsbankens årsredovisning för 2003 kan man exempelvis läsa att sjukförsäkringspremierna i bolaget höjdes med i genomsnitt 65 procent mellan 2002 och 2003 för att förbättra riskresultatet 9. Sammanfattningsvis gör SPPs ensidiga fokus på riskerna med verksamheten att informationen blir i det närmaste osaklig. Det är också rimligt att vänta sig prishöjningar inför ombildningen av SPP eftersom det, enligt SHB, är en uttalad förutsättning för ombildningen att verksamheten kan uppnå en acceptabel kostnads-intäktsrelation. 2.5 Utan ombildning, ingen flytträtt Ombildningen uppges vara en förutsättning för införandet av flytträtt (dvs möjligheten att flytta sitt pensionskapital till en annan leverantör om man inte är nöjd). I vårt vinstutdelande bolag får du flytträtt. en liknande flytträtt finns inte idag i något ömsesidigt bedrivet bolag sägs i informationsmaterialet. Även om det är enklare att beräkna kapitalet som ska flyttas i ett vinstutdelande bolag, så utgör den ömsesidiga driftformen inte något definitivt hinder för att införa flytträtt. Det är direkt vilseledande. I SPPs informationsmaterial liknar det närmast ett hot, i syfte att övertala de röstberättigade att rösta för en ombildning: ingen ombildning - ingen flytträtt. Flera ömsesidiga bolag inför flytträtt. Frågan som sådan är också föremål för en översyn av lagstiftaren, och det är inte omöjligt att det i framtiden blir en lagstadgad rättighet för alla pensionssparare med premiebestämd försäkring. 2.6 Inflytande över förvaltningen SPP förklarar i informationsmaterialet att i ett ömsesidigt bolag tar spararna alla drifts- och riskunderskott, men har i praktiken inget inflytande över hur bolaget sköts eller hur pengarna förvaltas. Samtidigt som man får ta alla underskott, så har man som sparare i praktiken inget inflytande över hur bolaget sköts kan man läsa i broschyren. Ordagrant är påståendet inte osant, men i sin ofullständighet blir det ändå vilseledande, då det antyder att ett vinstutdelande bolag skulle vara annorlunda. För det första, i ett ömsesidigt bolag tar inte spararna bara alla underskott, de har också rätten till alla överskott. I ett vinstutdelande bolag står istället ägaren för eventuella underskott, men får också behålla de överskott som uppstår. Det är rimligt att den som har rätt 9 Källa: Svenska Handelsbankens Årsredovisning 2003, sid 53 11

12 till överskotten också måste ta ansvar för eventuella underskott och så fungerar det också i båda fallen. När det gäller möjligheten att påverka förvaltningen så stämmer det att den överlämnats till förvaltarna i bolaget, men det är exakt samma sak i ett vinstdrivande bolag. Den som vill ha inflytande över hur kapitalet förvaltas måste välja mellan traditionell försäkring och fondförsäkring, inte mellan vinstutdelande och ömsesidiga bolag. 2.7 Vem har intresse av att det går bra? Ett av SPPs viktigaste argument för ombildning till vinstutdelande bolag, är att det krävs en ägare med finansiellt intresse för att det ska gå bra för bolaget. I ett ömsesidigt bolag sägs att där spelar det ingen roll för ägaren om det går bra eller dåligt. Frågan är vad som driver god eller dålig utveckling i ett företag egentligen? Den senaste tiden har lärt oss att ägare med vinstintresse inte utgör någon garanti för god utveckling och kloka beslut i ett företag. AMF Pensions ägare, till exempel, har visserligen inga monetära intressen knutna till sitt ägande i bolaget. Men såväl representanterna för LO och Svenskt Näringsliv har tydliga intressen av - och sina medlemmars krav på - att verksamheten sköts bra, att avkastningen blir god och att kostnaderna förblir låga. Därtill är det i stor utsträckning individerna i ett livbolag som åstadkommer det faktiska resultatet, inte bolaget i sig. Det kan i ett ömsesidigt bolag ges goda incitament till personalen, incitament som väl överrensstämmer med spararnas intressen. När driftskostnaderna är betalade finns det i ett ömsesidigt bolag bara en finansiell intressent, nämligen spararna. I ett vinstutdelande bolag finns två; spararna och ägaren. Vi tror att såväl ömsesidiga som vinstutdelande bolag kan fungera utmärkt, med tydliga drivkrafter till förmån för goda resultat. Att påstå att ömsesidiga bolag inte har något intresse av att verksamheten går bra är både osant och osmakligt. 2.8 Bättre kapitalförvaltning med vinstdelning SPP talar i informationsmaterialet om att vinstdelningen (att SPP får 10 procent av avkastningen när den överstiger garantiräntan) skapar incitament för bolaget att åstadkomma en hög avkastning. Det innebär att du och SPP har ett gemensamt intresse: bra avkastning sägs det. SPPs livportfölj förvaltas redan idag av Handelsbankens kapitalförvaltningsorganisation. Betyder det att de medvetet håller igen och förvaltar SPPs kapital lite sämre nu när de inte får någon del av avkastningen? Självklart är det inte så. Alla som förstår hur 12

13 kapitalförvaltning går till inser att det inte fungerar på det sättet. Förvaltaren väljer inte halvbra bolag i aktieportföljen och en halvbra duration i ränteportföljen för den ena uppdragsgivaren samtidigt som hon eller han väljer utmärkta bolag/duration för den andra uppdragsgivaren. Med andra ord kommer vinstdelningen inte att systematiskt förbättra kapitalavkastningen, den kommer bara att minska andelen som tillfaller spararna. 2.9 Tydlig bild av avkastningen SPP hävdar att om ingen ombildning görs så har försäkringstagarna ingen på förhand tydlig bild av hur de får del av avkastningen utöver den garanterade räntan. Hur stor del av din avkastning som tillfaller dig, går inte att säga på förhand. Anledningen till detta är diskrepansen mellan återbäringsräntan och den faktiska totala avkastningen varje givet år. Det stämmer att återbäringsräntan i ömsesidiga bolag är en funktion av både totalavkastningen i bolaget och den kollektiva konsolideringen. Följaktligen kan återbäringsräntan över- eller understiga den faktiska avkastningen. AMF Pension har nyligen förändrat och förtydligat sin konsolideringspolicy, genom att införa ett hårt golv respektive tak för konsolideringen. Detta ger en större möjlighet att uppskatta återbäringsutrymmet i bolaget utifrån konsolideringsnivån (vad den framtida kapitalavkastningen ska bli vet naturligtvis ingen, vare sig i vinstutdelande eller ömsesidiga bolag). Frågan är hur stort praktiskt värde det vinstutdelande alternativet, att veta vilken andel av en i sig okänd storhet man är berättigad till, har för den enskilde spararen? Alternativen är således: - i det vinstutdelande bolaget: du får 90% av totalavkastningen x (okänd idag) - i det ömsesidiga bolaget: du får återbäringsräntan, som är 3% just nu, men som kan ändras framöver beroende på hur bra totalavkastningen blir Båda alternativen innehåller således ett stort moment av osäkerhet, inget av dem ger en på förhand tydlig bild av hur stor avkastning spararen kommer att få. Vilket är naturligt vid placeringar på kapitalmarknaden. Därmed inte sagt att det inte är bra att tydligt beskriva hur fördelningen av avkastningen ska ske när man har för avsikt att ta en del av den ifrån spararna (som är fallet i det vinstutdelande bolaget). Men att det skulle ha något särskilt praktisk värde på förhand är inte sant. 13

14 3 några avslutande ord om spararperspektivet När SPP Liv förvärvades av Handelsbanken fick Alecta 7,1 miljarder kronor för bolaget. Det egna kapital som Alectas kunder investerat i SPP Liv uppgick till 200 miljoner kronor. Vidare ingick i transaktionen varumärket SPP, vars upparbetade värde torde ha tillhört Alecta (dock värt långt mindre än 6,9 miljarder kronor). Vid utgången av 2003 värderades varumärket till mkr enligt Handelsbankens årsredovisning 10. Handelsbanken har därtill förpliktat sig att vid en ombildning av SPP Liv till vinstutdelande bolag investera ytterligare 6-8 miljarder kronor i riskkapital i bolaget. Med andra ord, Alecta fick totalt 7,1 miljarder kronor för något som i huvudsak tillhörde SPP Livs sparare (SPP Liv är ju ett ömsesidigt bolag). Nu ska dessa sparare lockas att betala en god avkastning på Handelsbankens totala investering på miljarder kronor. Detta kan, i praktiken, inte samtidigt vara en bra affär för SPP Livs sparare! En annan fundering gäller värdet på bolaget SPP. I en ombildning tillskrivs inget värde på själva bolaget SPP, utan det enda som värderas i ombildningen är pensionsspararnas tillgångar (dvs de aktier, obligationer och fastigheter som pensionskapitalet är placerat i). Handelsbanken var för tre år sedan berett att betala över 7 miljarder kronor för SPP. Självklart har bolaget fortfarande ett värde och det värdet tillhör idag spararna i det ömsesidiga bolaget SPP Liv. När ombildningen sker kommer detta värde i sin helhet att tillfalla Svenska Handelsbanken, utan någon ersättning till spararna. 10 Källa: Svenska Handelsbankens Årsredovisning 2003, sid 77 14