Män. Antalet personer med SA med sjukdomar i muskuloskeletala systemet ( M00-M99) Nationella värden Källa Försäkringskassan Kvinnor
|
|
- Astrid Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jenny 36 år 2010 Ländryggssmärta med utstrålning i ben Generell smärta PTSD Generaliserad ångest Sömnstörning Sjukersättning sedan 2 år Inte i arbete sedan 2006 Väntar på SCS Medicinerar med Metadon 10 mg x 3,Lyrica 300 mg x 2, Zopiklon 5 mg tn
2 Antalet personer med SA med sjukdomar i muskuloskeletala systemet ( M00-M99) Nationella värden Källa Försäkringskassan Kvinnor Män Sune Hemmingsson
3 Antal personer (beståndet) med SA med psykisk sjukdom, sjukdom i rörelseorganen och totalen Nationella värden Källa Försäkringskassan Psykisk sjukdom Rörelseorganen Alla diagnoser Sune Hemmingsson
4 Andelen av befolkningen med sjukersättning eller aktivitetsersättning i december 2007 Källa: Socialförsäkringen i siffror 2008 Sune Hemmingsson
5 Diagnosfördelning och åldersfördelning för nybeviljade sjuk och aktivitetsersättningar Källa: Socialförsäkringen i siffror 2008 Sune Hemmingsson
6 Vanligare och dyrare än. 40% av de som lider av långvarig smärta konsumerar ingen sjukvård och är inte sjukskrivna Trots det beror cirka 30% av alla sjukskrivningar på långvarig smärta Smärtrelaterade samhällskostnader i Sverige uppgår till nästan 90 Mdr. kr/år Ref: - United States Bureau of Census: Statistical abstract of the United States Washington DC.- SBU: Rapport 177, Regeringskansliet: Budgetpropositioner 2006, 2007 och 2008.
7 Jenny Jenny plågas av smärtor från ryggen, besvären debuterade 2003 och därefter har smärtan kommit och gått. Smärtan är molande, mycket intensiv men hon har även smärthugg, ffa när hon sportar eller rör ryggen ofördelaktigt. För att slippa känna smärtan ökar hon sina aktiviteter. Hon börjar få problem med sömnen
8 Gula flaggor
9 Psykologiska riskfaktorer Uppfattningar och föreställningar om smärta Känslor Beteenden Familj Arbete Kompensation Diagnos och behandling Gula flaggor Undvikande beteenden Överdriven vila, Minskad aktivitetsnivå, undvikande av dagliga aktiviteter Rapporterar hög smärtnivå Försämrad sömn Missbruk Ökad aktivitetsnivå
10 Förekomst värk/smärta % Män Kvinnor år Ref: Brattberg etal, Prevalence of pain in a general population, a county of Sweden. Pain 1989;37:215-22
11 Varför könsskillnader i prevalensen av kronisk smärta? Anatomiska och fysiologiska skillnader i smärtsystemen Intresse att rapportera smärta Skillnader i sociala och yrkesmässiga förväntningar/roller Kvinnor utsatta för mer smärta (tex vid menstruationer och barnafödande)? Skillnader i kognitiva och emotionella upplevelser samt coping LeResche In: Epidemiology of Pain, IASP Press 43-52, 1999
12 Jennys familj och boende Jennys man är 36 år, han arbetar som truckförare, de träffades på högstadiet och har hållit ihop sedan dess. De har två barn Rebekka som nu är 17 år och Emilia 13 år Paret delar på hushållsarbetet och det stora fritidsintresset som är hästar Familjen kommer från en småstad och ganska snart köpte man en gård utanför staden eftersom Jenny ville ha hästar. Döttrarnas intresse för hästar väcktes tidigt och Ronny hade inget val utan blev en del i stallgemenskapen.
13 Ärftlighet Jennys pappa hade blivit sjukpensionerad vid 45 års ålder pga ryggproblem. Han hade emigrerade från Finland på 60- talet och hade arbetat på bruket sedan han kom till Sverige vid 20 års ålder. Han hör nu till de 1000 personer i den lilla staden med invånare som har sjukpension år 2008 Modern som arbetar i hemtjänsten har ont i nacke och axlar.
14 Källa: Försäkringskassan analyserar 2003:12 Regionala skillnader i sjukskrivning Nationella värden Sune Hemmingsson
15 Antal per tusen med sjukersättning eller aktivitetsersättning i december 2007: Källa Socialförsäkringen i siffror 2008 Ålderstandardiserade värden (ålderfördelning för inrikes födda är referens) Sune Hemmingson
16 Källa Försäkringskassan redovisar 2007:4 Nationella värden Sune Hemmingsson
17 Diagnosfördelning för nybeviljade sjuk och aktivitetsersättningar Källa: Socialförsäkringen i Siffror 2008 Sune Hemmingsson
18 Källa: Försäkringskassan redovisar 2007:4 Nationella värden Sune Hemmingsson
19 Källa: Försäkringskassan redovisar 2007:4 Nationella värden Sune Hemmingsson
20 Jenny arbete Jenny arbetar som lagerarbetare i ett företag som tillverkar metallföremål, i arbetet förekommer många moment där hon skall lyfta och bära, och ofta har hon böjda eller vridna positioner. Arbetstiden är oregelbunden och ofta arbetar man skift så att arbetet även sker nattetid. Under högkonjunktur blir det ofta övertid. Hon trivs bra med sitt arbete. Jenny utbildar sig till hovslagare. Efter utbildningen till hovslagare börjar allt mer av fritiden gå till detta. Ofta arbetade hon först skiftet på ordinarie arbete och därefter utövar hon hovslageri. Arbetsdagarna blev ofta mycket långa och någon tid över till annat finns inte
21 Sambandet mellan arbetsförhållanden och ont i rörelseapparaten (Persson et al Scand J Public Health Suppl 58:37-102, 2001)
22 Sjukhistoria År 2006 tilltog besvären i ländryggen och hon fick allt mer av huggande smärta. Smärtan kändes ofta ned i höger ben och av och till domnade benet. Jenny stretade på och försökte undvika sjukskrivning Maken och föräldrarna är oroliga På arbetsplatsen anser man att hon inte bör arbeta om hon har ont Jenny upplever att arbetet är olämpligt eftersom hon får ökad smärta på arbete
23 Hon får dysfunktionella tankar Smärtan förstör mitt liv Smärtan hindar alla aktiviteter- Allt jag gör leder till mer smärta Om jag anstränger mig skadar Jag ryggen
24 Katastroftankar återkommer ständigt Det måste vara en allvarlig Sjukdom eftersom det inte går över Min granne hade ont i ryggen och det var cancer I tidningen stod att det tagit sex år av smärta innan man hittade cancer n
25 Hon fastnar i en ond cirkel av negativa tankar- tankefällor Ingen tycker om mig Jag kan ingenting Jag bär ensam ansvar för misslyckanden Ser bara de negativa delarna av verkligheten Det blir hemskt om jag misslyckas
26 Psykologiska riskfaktorer GULA FLAGGOR (Kendell, Linton, Main 1997) Uppfattning och föreställningar om smärta Känslor Beteenden Familj Arbete Kompensation Diagnos och behandling Aktivitet kan försämra skadan och därmed smärtan Om smärtan inte går över måste det vara ett allvarligt tillstånd
27 Anhöriga involveras alltid på ett eller annat sätt sek Cold-pressor-test/ smärt-patienter jfrt med kontroll personer. kontroll patient 50 0 ensam med make/maka Ref: Flor H etal,. Behavior Therapy, 1995, 26:
28 Psykologiska riskfaktorer Gula flaggor Uppfattningar och föreställningar om smärta Känslor Beteenden Familj Arbete Kompensation Diagnos och behandling Överbeskyddande eller straffande partner Stöd i att återuppta aktiviteter som arbete, sociala kontakter Missbruks-möjliggörare Förebild vg smärta och arbete
29 Psykologiska riskfaktorer Uppfattningar och föreställningar om smärta Känslor Beteenden Familj Arbete Kompensation Diagnos och behandling Gula flaggor Tro att arbete är skadligt Inget stöd och vantrivsel i arbetsmiljön, Negativa erfarenheter av arbetsledning Ointresserad arbetsgivare Monotoni, stress brist på kontroll
30 Onda cirkeln i långvarig smärta Fysiologisk påverkan Skada Förbättring Sekundär Dysfunktion ångest, depression Smärta Funktionsutveckling Undvikande Reaktivering Anspänning/Oro Feltolkning Normaltolkning Ref: Shipton EA, Tait B,. European Jrnl Anaesthesiology 2005, 22 (6):
31 Vården Hon söker primärvården akut för sina besvär och träffade då en at-läkare som hade 15 min för besöket men som uppfattade att hon hade domning i höger ben och att hon var kraftigt smärtpåverkad. Läkaren misstänkte att hon led av MS och akutremiss skickades till centrallasarettet för undersökning
32 Utred röda flaggor initialt
33 Ålder över 50 år I denna åldersgrupp ses mer av degenerativa tillstånd Vanligare med cancer, infektioner och fraktur även efter mindre våld Känd malignitet Oförklarlig viktförlust Malignitet eller infektion Progredierande neurologiska fynd Långa bansymtom, cuada equina-gångsvårighet, tafatthet, urinretention Feber och allmänpåverkan Misstänk infektion Våldsamt trauma, steroidbehandling- måttligt trauma Atypisk smärtbild
34 Primärvården % AV PATENTERNA SOM SÖKER I PRIMÄRVÅRD SÖKER FÖR SMÄRTA Hasselström et al 2002, Mäntyselke et al 2001 Personer med kronisk smärta jfr med personer utan kronisk smärta har oftare ångest eller depression Oftare aktivitetsbegränsningar Oftare sämre upplevt hälsotillstånd Gureje et al 1998
35 Oron börjar Jenny gick hem i väntan på undersökning och tillbringade en vecka med sjukskrivning i tron att hon hade fått MS Under den här veckan sov hon mycket dåligt och oroade sig för att hon fått en mycket allvarlig sjukdom. Även maken var mycket orolig Smärtan upplevs som mycket hög
36 Fortsättning Neurologen på länslasarettet avfärdar direkt misstanken på MS och inser att hon drabbats av en ritzopati, Jenny skickas till ortoped som ställer diagnosen diskbråck. MR genomförs Jenny har degenerativa förändringar på två nivåerna, smärtan är långvarig varför han föreslår en fusionsoperation. Jenny blir sjukskriven. Sjukgymnasten ber henne ta det lugnt men lev som vanligt Jenny tänker att det måste vara något allvarligt fel-så ont som hon har
37 Psykologiska riskfaktorer Uppfattningar och föreställningar om smärta Känslor Beteenden Familj Arbete Kompensation Diagnos och behandling Gula flaggor Sjukvården förstärker oförmåga, oklara diagnoser, Diagnoser som leder till katastroftänkande och rädsla Beroende men samtidigt missnöjd med sjukvården Förväntan på mekanisk lösning Rörelserädd personal ger råd om undvikande av aktiviteter och arbete
38 Psykologiska riskfaktorer Uppfattningar och föreställningar om smärta Känslor Beteenden Familj Arbete Kompensation Diagnos och behandling Gula flaggor Rädsla för smärta och nedsatt funktion, depression, irritabilitet, oro Ökad fokusering på kroppens reaktioner, stress förlust av kontroll
39 Operation Jenny genomgår 2007 en fusionsoperation av L4-L5 samt L5-S1. I efterförloppet får hon kraftigt ökad smärta, hon reopereras och blir kvar på sjukhuset en månad. Ortopeden kan inte förklara den ökade smärtan och domningen ut i höger ben samt de smärtsamma kramper hon upplever.
40 Forts.. Sjukskrivningen fortsätter Smärtan fortsätter Domningen fortsätter Oron fortsätter Den fysiska inaktiviteten fortsätter
41 Långvarig smärta är ofta komplicerat!!! Smärta Andra symtom Funktion fritid och arbete Beteende Tankar Rädsla Självförtroende Medicinering Coping smärthantering Hälsa och livskvalitet
42 2008 Jenny genomgår en sk Multimodal utredning på Akademiska sjukhuset i februari; Hon har ett kombinerat nociceptiv-neuropatiskt smärttillstånd, lättare depression samt PTSD runt upplevelserna vid operationen. Är fysiskt inaktiv Kommer åter till Akademiska i oktober, ingen av de föreslagna åtgärderna har genomförts. Hon är nu deprimerad, orolig, upplever mycket hög smärtintensitet och har en uttalad sömnstörning; har mardrömmar om operationen och vistelsen på vårdavdelningen.
43 Smärtteckning
44 Bergman 2002
45 2009 Läggs in på ELS-A, har nu fått kontakt med psykolog på hemorten och man har börjat bearbeta den PTSD hon lider så svårt av. Smärtan är nu generliserad Genomgår smärtrehab med måttligt resultat, behandlas för sin depression med gott resultat FK hör av sig efter perioden och skapar mycket oro
46 Långvarig generell smärta % män N=5033 kvinnor N=4967 År Ref: Cöster L et al. Eur J Pain Nov 14
47 Ha ont länge ökar risken för att få ännu mer ont, även av andra orsaker än den ursprungliga sömnstörningar ökad smärta smärtintensitet
48 Multimodal behandling Utbildning och kognitiv omstrukturering Behandlingskontrakt ( samarbetsavtal ) Farmakoterapi Fysisk aktivering Social aktivering Anhörigutbildning Handledd egenvård Gradvis öka patientens ansvar och inflytande över hela processen
49 Smärtbehandling - ett pussel Egenaktivitet är en hörnsten i behandlingen. Farmakoterapi är ett viktigt inslag, men räcker sällan ensamt. Kunskap är ett kraftfullt verktyg som minskar känslan av kaos, förvirring. Det är också ett potent ångestdämpande verktyg. KUNSKAP EGENVÅRD FARMAKA HOPP om bättre funktion Fysioterapi är för de flesta långvariga smärtpatienter ett bra komplement FYSIOTERAPI PATIENT- KONTAKT PLACEBO Patientkontakten är A och O. Bemötande och att skapa ett bra Klimat ofta avgörande Få tillstånd är så mottagliga för placeboeffekt som långvarig smärta Sist - men inte minst! är hoppet en omistlig del. Har man lagt hela pusslet med sin patient finns det grundad anledning att känna hopp om acceptans och bättre funktion hos patienten!
50 Mixad perception i många kanaler krävs för att smärt-upplevelsen ska vara hanterbar Ref Longe SE etal, an fmri study. Neuroreport. 2001, 3;12(9): Brooks J etal,, Jrnl Anatomy 2005, 207 (1):
51 ACT och i stället för men Jag vill egentligen göra en massa bra saker, men jag är ju så trött och har så ont Jag är trött och har ont och kan gå en kort promenad och njuta av naturen kan diska en kastrull nu och ta resten senare kan lyssna på musiken
52 ACT - några utgångspunkter Om du inte vet vad du vill spelar det ingen roll vad du gör. Ett bra liv är inte rakt igenom behagligt, bekvämt, besvärsfritt, smärtfritt Det som är bra för mig på lång sikt är ofta obekvämt på kort sikt. Livet är inte ett problem som ska lösas Utan en verklighet som ska levas. Det här är så viktigt i mitt liv att jag vill kämpa för det! Även om jag har ont
53 ACT Om du är villig att ge alla dina känslor, erfarenheter, minnen, tankar och sensationer en plats bredvid dig kan du börja på din resa mot att återskapa ditt liv
54 Jenny 36 år 2010 Ländryggssmärta med utstrålning i ben Generell smärta PTSD Generaliserad ångest Sjukersättning sedan 2 år Inte i arbete sedan 2006 Väntar på SCS Medicinerar med Metadon 10 mg x 3,Lyrica 300 mg x 2, Zopiklon 5 mg tn
55 Prognos Efter 12 år Har 85% personer med långvarig smärta fortfarande smärta den starkaste prediktorn för kvarstående smärta är utbredningen av smärtan 12 år tidigare Andersson 2004
56
Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare
Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merMELISSA DELIR. Vilsen längtan hem
MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa
Läs merFrågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne
Frågeformulär för utvärdering av rehabiliteringsinsatser i Skåne Det här formuläret avser Din situation vid starten, avslutningen samt uppföljningen av rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara
Läs merLäkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund
Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia Lars Englund Läkares sjukskrivningspraxis Sjukskrivningar börjar ofta hos allmänläkaren Patientens fråga: Kan sjukskrivning vara en bra lösning på mitt hälsoproblem?
Läs merKvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?
Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet
Läs merPatienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:
Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merHOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13
1 HOVRÄTTEN FÖR DOM Mål nr NEDRE NORRLAND 2011-11-11 T 1271-09 Sundsvall Rotel 2:13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts dom den 12 november 2009 i mål nr T 290-06 och T 1893-06, se bilaga A KLAGANDE
Läs merDetta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Läs merEn sjukförsäkring i förändring
En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär
Läs merIntervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merDet handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.
1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till
Läs merSå kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal
Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merPatientskola introduktion och manual
Patientskola introduktion och manual Viktig samverkan mellan primärvård och Reumatikerförbundets föreningar kring sjukdomarna artros och långvarig smärta/fibromyalgi. Reumatikerförbundet Kunskap om sin
Läs merFrågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem
Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Datum: CPR nr: Namn: VÄGLEDNING: Detta frågeformulär innehåller frågor om hur din höft och/eller ljumske fungerar. Du skall ange hur din höft och/eller ljumske
Läs merTrötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merBlir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Läs merTill Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder
IV Till Pappor/Partner I samband med att barnet är tolv månader korrigerad ålder Här kommer det fjärde frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller med bland annat frågor hur du upplever
Läs merDel 1. Ett exempel: Hur rädd är du för att gå till tandläkaren? 0 1 2 3 4 5 6
Multidimensional Pain Inventory Med hjälp av frågorna, som ställs i följande tre delar, vill vi försöka kartlägga värkproblemen ur din egen synvinkel. Detta är viktigt, eftersom du naturligtvis är den
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merAtt leva med Parkinsons sjukdom
SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad
Läs merUtvärdering av DISA. Theresa Larsen. www.grkom.se/fouivast GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Utvärdering av DISA Theresa Larsen Vad är DISA? Samverkan kring unga med aktivitetsersättning Psykiatrisk diagnos Från passivitet till aktivitet Aktivitetscoachning Myndighetsutövning Samordning Finansieras
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merHÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ
+ + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats
Läs merEpilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.
Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merChecklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke
Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merPatientens upplevelse av obesitaskirurgi
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen
Läs merProblemformulering och frågor
Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merMagbild gravid 19 veckor
Magbild gravid 19 veckor Idag har det gått 19 veckor av graviditeten och jag går in i vecka 20, nästan hälften! Det här går i ett rasande tempo. Enligt gravidappen börjar nu kosten jag äter påverka barnets
Läs merkan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en
Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och
Läs merHjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR
IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merFör dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.
För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten
Läs merI samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen
I Till Mammor I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen Här kommer det första frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om din bakgrund
Läs merNu är det jul igen...
Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du
Läs merSjä lvskättningsformulä r
Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merRisks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)
Working Document: WP4-N6 Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) European Commission FP5 Project No. QLK4-2002-02650 Title: Whole-body vibration Initial Assessment Self-Administered Questionnaire
Läs merInstitutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08
1 LYCKA TILL! 1. Vilka skador kan arbete med t.ex. borrar, mutterdragare, slipmaskiner och betongvibratorer orsaka? Vilka symptom får patienterna? (3p) 2. Vilka faktorer i arbetet kan orsaka muskuloskeletala
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merSeminarium ÖNH momentet, TEMA5 2009 08 28 Hörsel och kurvor
Hörsel och kurvor Funktionssystem Sinnen. Detaljerade lärandemål Kunskap och förståelse Studenten skall efter denna seminarium kunna 1. Beskriva och bedöma symtom, fynd och behandling vid de vanligaste
Läs merSå tycker småföretagarna om Sjuklöneansvaret - ett sjukt ansvar. Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel januari 2010
Så tycker småföretagarna om Sjuklöneansvaret - ett sjukt ansvar Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel januari 2010 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes via webbenkäter under 72 timmar
Läs merI Sverige har vi många fri- och rättigheter och stor valfrihet inom de flesta områden. Det är först när vi är svårt sjuka och döden oundvikligen
INNEHÅLL Förord... 7 Inte till vilket pris som helst... 9 Ingen av oss vet på förhand... 13 Så skulle ingen behandla en älskad hund... 19 Abort och dödshjälp... 25 Dödshjälp i andra länder.... 30 Oregons
Läs merLångtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
Läs merOktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
Läs merAlla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.
Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning
Läs merEtt sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer
Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer Jonas Pang Leg psykolog & handledare Mottagning Unga Män MUM Ungdomsmottagningen Centrum Privatpraktiserande Målgrupp för MUM, 18-30 år Män
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merSömnproblematik, stress och behandling
Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merSmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!
S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har
Läs merAktivitetsersättningen - utvecklingen över tid
Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merTrainee. sjuksköterska. Södra Älvsborgs Sjukhus. Brämhultsvägen 53, Borås. 501 82 Borås 033-616 10 00. Södra Älvsborgs Sjukhus Besöksadress:
Besöksadress: Brämhultsvägen 53, Borås Postadress: Televäxel: 033-616 10 00 Trainee sjuksköterska Besöksadress: Varbergsvägen 50, Skene Postadress: 511 81 Skene Televäxel: 0320-77 80 00 E-post: sas@vgregion.se
Läs merFrån sömnlös till utsövd
SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:
Läs mer61. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen. (ifylls av patienten)
61. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT ett (1) år efter operationen (ifylls av patienten) 1 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merFinansierad av: Tell-Us
Finansierad av: Tell-Us Teckenspråkiga elevers livssituation utvecklingsstörning Tell-Us Arvsfondsprojektet Tell-Us syfte är att ge teckenspråkiga elever med utvecklingsstörning det elevinflytande de har
Läs merKiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen
Läs merOmtentamen 2009-04-02. Kod:. LYCKA TILL!
1 LYCKA TILL! 1. Vilka är de viktigaste arbetsrelaterade lungsjukdomarna i Sverige? Internationellt? Varför finns skillnader? (3 poäng) 2 LO Tidningen 2008-11-14 Arbetsolyckorna har minskat i 50 år Byggnadsställning
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merJag var konstant nervös, en ihållande rädsla. Och så analyserande jag hela tiden. Jag kunde aldrig riktigt slappna av. Från början förstod jag inte
Jag var konstant nervös, en ihållande rädsla. Och så analyserande jag hela tiden. Jag kunde aldrig riktigt slappna av. Från början förstod jag inte funktionen, varför hon skadade sig. Hampus, Pojkvän,
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merInnehåll. UNIK försäkring vid olycksfall... 4. Försäkringsgivare
Innehåll UNIK försäkring vid olycksfall... 4 Ett exempel: Elin blir skadad när hon cyklar... 6 Vad får Elin av UNIK olycksfallsförsäkring?... 7 Första hjälpen... 7 Sjukhus... 7 Läkare, sjukgymnast... 8
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merBarn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer
Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel
Läs mer