Tillväxtens långsammaste fas är över

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillväxtens långsammaste fas är över"

Transkript

1 Prognos Ekonomisk prognos för åren Tillväxtens långsammaste fas är över Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) Informatör Heikki Taimio tel. (9) L Ö N TA G A R N A S

2 Ekonomisk prognos för åren Tillväxtens långsammaste fas är över Löntagarnas forskningsinstitut förutspår att Finlands bruttonationalprodukt växer med 1,9 procent i år och med 2,6 procent nästa år. Vi stöder oss fortfarande på värderingen vi presenterade i förra augusti om att den under sommaren 211 tillspetsade skuldkrisen i Europa inte kommer att leda till en recession i stil med den år 29 i utvecklade länder och att Finlands totalproduktion inte krymper i år. Delvis tack vare starka finans- och finansmarknadsinterventioner av centralbankerna i Förenta staterna och Europa började skuldkrisen lugna ner sig i början av detta år. Denna vändning förklaras också av konjunktursituationens förbättring speciellt i USA. Utvecklingen i Europa är rätt tudelad. Krisländerna som starkt har stramat åt sin finanspolitik är i en recession åtminstone ännu i år. Den ekonomiska utvecklingen är klart bättre i länderna i centrala och norra Europa. Finlands exports relativt lilla beroende av Sydeuropas krisländer möjliggör att vår totala produktion växer snabbare än produktionen i övriga Europa under åren 212 och 213. Den relativt instabila situationen på Europas finansmarknader och finanspolitikens överdrivna åtstramning i skuldkrisländerna med sina följder utgör en risk även för Finlands ekonomiska tillväxt under de närmaste åren. Skogsindustrins och elektronikindustrins svårigheter har också försvagat vår export och därmed vår nationalekonomi mera omfattande. Rädslan om att Finlands industri strukturellt skulle vara så svag att bytesbalansen skulle vara på väg att omformas till att ha ett bestående underskott verkar ändå förtidig. Den trendaktiga förbättringen av bytesbalansen inom synhåll begränsar bytesbalansens försvagande i den mån att den är i balans redan år 213. Den relativt starka inhemska efterfrågan och den offentliga ekonomins långsamma tillväxt avlägsnade nästan hela underskottet av Finlands totala offentliga ekonomi i fjol. Även underskottet av statens ekonomi förblev betydligt mindre än förutsett. Den förväntade rimliga ekonomiska tillväxten under åren samt regeringens stabiliseringsåtgärder åstadkommer ett kännbart överskott till den offentliga ekonomin, och därmed kan också Finlands hållbarhetsunderskott sägas vara klart mindre än vad till exempel finansministeriet hittills har uppskattat. Konsumentförtroende och detaljhandelsförsäljning i euroområdet 199:1 212: = 1 S aldotal Detaljhandelsförsäljning (vänster skala) Konsumentförtroende (höger skala) 8 199:1 1994:1 1998:1 22:1 26:1 21:1 K älla: E uros tat Industriförtroende och industriproduktion i euroområdet 199:1 212: = 1 S aldotal Eurozonens skuldkris håller på att lätta Europas skuldkris är en fortsättning på recessionen år 29. När den offentliga sektorn dämpade den privata sektorns fall, började den privata sektorns skulder ändras till offentliga skulder. I de länder, i vilka bytesbalansen hade ett underskott före årens kris och i vilka också den offentliga ekonomin var svag i utgångsläget, steg också finansieringsunderskottet mest. Som en följd av detta försvagades kapitalmarknadernas förtroende för staternas förmåga att klara av sina skulder drastiskt. Denna effekt blev endast förstärkt av att privata sektorns krasch i somliga länder förklarades av en bostadskreditbubbla Industriproduktion (vänster skala) Industriförtroende (höger skala) 7 199:1 1994:1 1998:1 22:1 26:1 21:1 K älla: E uros tat (19)

3 Stater, som har hamnat i en skuldkris är Spanien, Irland, Italien, Grekland och Portugal. Som bekant är Greklands kris den djupaste och dess lösning har begärt mest stöd av andra euroländer, EU och IMF. I alla krisländer har finanspolitiken stramats åt kännbart, vilket genom sin minskande effekt på inhemsk efterfrågan har försvagat också arbetsmarknaderna. Som en följd av den stränga finanspolitiken har handels- och bytesbalanserna förstärkts i nästan alla krisländer och till exempel i Grekland minskade statsekonomins underskott i januarifebruari i år ansenligt från tiden ett år sedan. Också Italiens, Spaniens och Irlands offentliga ekonomi håller på att förstärkas. Däremot försvagas offentliga ekonomin i Portugal åtminstone ännu tills vidare. Stabiliseringen av krisländernas offentliga ekonomi och ECB:s åtgärder speciellt dess beslut i förra december att erbjuda bankerna utlåning på tre års löptid har returnerat kapitalmarknadernas förtroende speciellt för Italiens och Spaniens staters förmåga att klara av sina skulder. Eurozonens regeringars beslut att höja Europas tillfälliga stabiliseringsfonds (EFSFs) utlåningskapacitet till 44 miljarder euro och med hjälp av den stöda krisländerna har för sin del också förlindrigat Europas skuldkris. Åtgärderna om ökad budgetdisciplin, som beslöts med ledning av Tysklands regering, har möjligen haft en effekt i motsvarande riktning. Dock kan den i detta sammanhang överenskomna regleringsmekanismen, som också innehåller en kontroll över den offentliga ekonomins strukturella underskott, visa sig besvärlig att förverkliga och till och med sådan att den försvårar utövande av konjunkturutjämnande finanspolitik för mycket. Övergången till den permanenta stabiliseringsmekanismen (ESM) tidigarelades till nästa sommar. Den permanenta fondens utlåningskapacitet är ursprungligen 5 miljarder euro. Som det ser ut nu kommer de via den tillfälliga stabiliseringsmekanismen (EFSF) redan beviljade lånen att inkluderas så att den beräknade utlåningskapaciteten stiger till 7 miljarder euro. EFSFs oanvända utlåningsmöjligheter kommer inte att inkluderas så den permanenta fondens verkliga resurser kommer att förbli mindre än EU-kommisionen och IMF skulla ha velat. Europas tillväxt långsam ännu i år Endast på grund av åtstramningen av finanspolitiken krymper Eurozonens krisländers totalproduktion i år och växer nästa år betydligt långsammare än i övriga Europa. Det är anmärkningsvärt att också till exempel i Frankrike och Holland har finanspolitiken stramats åt kännbart. Den offentliga ekonomins sparåtgärder och skattehöjnin- Bytesbalansunderskott i förhållande till BNP 21 F inland S verige E s tland D anm ark H olland Ty s k land F rank rik e Italien S panien S torbritannien Irland G rek land K älla: IM F Förändringen i arbetslöshetsgraden i euroländer under år 211, -enheter G re kla n d S p a n ie n P o rtu g a l Irla n d Ita lie n Ho lla n d F in la n d T yskla n d K älla: E uros tat Förändringen i detaljhandeln i euroländer under år 211, Tabell 1. Internationell ekonomi Totalproduktion volymtillväxt() p 213p Förenta staterna 1,7 2,3 3, Eur-17 1,5,4 1,4 Tyskland 3, 1,2 2, Frankrike 1,7,8 1,5 Italien,2 -,8,5 EU27 1,5,6 1,6 Sverige 3,9 1,4 2,8 Storbritannien,8,8 1,5 Japan -,9 2, 2,5 Ryssland 4,3 4,5 5, Kina 9,2 8,3 8,7 Källa: BEA, BOFIT, Eurostat, Löntagarnas forskningsinstitut F in la n d T yskla n d Irla n d Ho lla n d Ita lie n S p a n ie n P o rtu g a l G re kla n d K ä lla : E u ro sta t (19)

4 garna saktar oundvikligt ner den ekonomiska tillväxten i Europa i en mera omfattande skala. De omedelbara effekterna på handelsflöden till exempel från krisländerna till andra länder bestäms ändå långt på basen av de olika ländernas geografiska lägen. Därmed har den inhemska efterfrågans märkbara krympning i krisländerna en betydligt större negativ effekt på Frankrikes och Englands export än till exempel på Finlands eller Sveriges export. Europas tillväxt balanserar i år mellan krafter som drar i olika riktingar: den övriga världens tillväxt, skuldkrisens lättande och vissa länders, som Tysklands, relativt bra sysselsättningssituation stöder den privata efterfrågans förstärkning. Finanspolitikens åtstramning i krisländerna och också till exempel i Frankrike och Holland hotar att trycka ner den startande uppgången. I trycket mellan dessa krafter krymper totalproduktionen i krisländerna, medan de andra länderna når en anspråkslös tillväxt. Tillspetsningen av Europas skuldkris till såna mått, som skulle dra även länderna med stark kreditvärdering till en recession, känns osannolik. En sådan kris skulle spridas till hela världen. Eurozonens totalproduktion krympte i sista kvartalen av förra året med,3 från föregående kvartal men växte med,7 procent från året innan. Enligt förtroendeindikatorerna är eurozonens ekonomiska situation inte längre på väg att försvagas nästan alls, men däremot är ingen snabb återhämtning på väg enligt dem heller. De första uppgifterna om den ekonomiska utvecklingen under detta års första månader tyder på att eurozonens totalproduktion skulle krympa ännu ytterligare. Löntagarnas forskningsinstitut förutspår att eurozonens BNP växer med,4 procent i år och med 1,4 procent nästa år. Enligt denna uppskattning börjar eurozonens totalproduktion växa redan från och med årets andra kvartal. Uppskattningen motiverar vi med den gynnsamma ekonomiska utvecklingen utanför Europa och med den klara lättningen av den europeiska skuldkrisen, som syns bland annat som en tydlig nedgång av räntan för Italiens och Spaniens långa statsobligationer. Totalproduktionen växer i år och nästa år med,2 procentenheter snabbare i hela EU-området jämfört med eurozonen. Den offentliga ekonomin bromsar ner eurozonens tillväxt i synnerhet i år. Den övriga inhemska efterfrågan privat konsumtion och investeringar växer i år med en hastighet på,5-1 procent. Nästa år snabbas tillväxten ändå upp med ca en procentenhet jämfört med detta år. Utlandshandeln stöder eurozonens tillväxt under båda åren. Offentlig skuld i förhållande till BNP, Ty s k land F rank rik e Italien S panien H olland F inland E uroom rådet U K U S A Japan K älla: O E C D Offentliga sektorns underskott i förhållande till BNP, F inland S verige E s tland D anm ark H olland Ty s k land F rank rik e Italien S panien S torbritannien Irland G rek land Räntan för Italiens och Spaniens 1 års lån K älla: O E C D Södern av ett fördelat Europa i kris Europas ekonomiska utveckling är ännu i år och ännu nästa år relativt tudelad. I krisländerna saktar den kännbart åtstramade finanspolitiken ner tillväxten. Via exportmarknaderna trycker det här ner också övriga Europas tillväxt men trots det blir skillnaderna i tillväxthastigheterna betydliga. I Spanien, Italien, Grekland och Portugal krymper totalproduktionen i år. Nästa år minskar endast Greklands BNP. I Tyskland undviks en sträng åtstramning av finanspolitiken. Sysselsättningens behållda goda nivå och lönernas till och med snabbare höjningar än i övriga Europa stöder den privata konsumtionens återhämtning. Delvis driven av placerare ökar intensifieringen av byggande investeringarna. Vi förutspår att Tysklands totalproduktion ökar med 1,2 procent i år och med 2, procent nästa år. I denna prognos är Italien S panien K älla: N ordea (19)

5 tillväxten snabbare än de flesta tyska forskningsinstituten tills vidare har förutspått. Skillnaden i synsättet åstadkommer vår uppfattning, enligt vilken utlandshandeln stöder Tysklands tillväxt också under de närmaste åren. Som motvikt till krympandet av Sydeuropas exportmarknader klarar Tysklands industri av att öka exporten utanför detta område, dit där tillväxten ännu fortsätter rimligt. Sveriges tillväxt långsammare än Finlands Tillväxthastigheten av Sveriges totalproduktion sjönk brant i slutet av förra året då dess export sinade som en följd av eurokrisen. Trots det steg landets BNP förra året med nästan 4 procent. Den ekonomiska situationens försämring under de föregående månaderna reflekteras redan i Sveriges arbetsmarknad så att arbetslöshetsgraden i januari-februari steg över Finlands nivå. Vi förutspår att också Sveriges ekonomi vänder sig till en uppgång redan under detta års andra kvartal. Sveriges BNP växer i år med 1,4 procent och nästa år redan med 2,8 procent. De baltiska ländernas tillväxt är i år 2-3 procent och nästa år redan klart snabbare. Också i Danmark och Polen är tillväxten relativt snabb. I tillägg till eurozonens krisländer förblir tillväxten i år relativt långsam i Holland, Tjeckien och Ungern. I USA en vändning mot det bättre redan i slutet av förra året Ränta på tioåriga statsobligationer i F inland S verige D anm ark H olland Ty s k land F rank rik e Italien S panien S torbritannien Irland G rek land K älla: N ordea Varuexportens andelar till GIPSI IGrekland, Italien, Portugal, Spanien, Irland) - länderna år 21, USA:s ekonomiska tillväxt saktade ner förra året från 3 procent till 1,7 procent. BNP:s tillväxt uppehölls av den privat konsumtionen, företagens investeringar och exporten. Bostadsinvesteringarna var fortfarande frusna. Efter att bostadsbubblan sprack för några år sedan har bostädernas priser sjunkit redan till 24 års nivå och fortfarande kommer många tvångsinlösta bostäder till salu. Detta saktar ner upplivningen av byggandet av nya bostäder. På bägge sidorna om förra årsskiftet började tecken på en mild acceleration av tillväxten synas. Hushållens skulder och deras räntor har sjunkit så att skuldkostnaderna i förhållande till inkomsterna redan har fallit till normal nivå. Hushållslånens mängd har också vuxit samtidigt som förtroendeindikatorerna har förbättrats. Bostadsbygget växer redan med en tredjedel jämfört med situationen för ett år sedan, och eftersom nivån fortfarande är låg finns det mycket rum för tillväxt. Också i industrin har vyerna förbättrats och investeringarna är i god fart, men exportens tillväxt har klart saktat ner. Ökningen av mängden sysselsatta har blivit snabbare, fastän tills vidare endast i takt med den relativt snabba befolkningsökningen. Därmed kan största delen av den observerade minskningen av arbetslöshetsgraden förklaras som ett sänkt arbetskraftsdeltagande. Vi förutspår att USA:s tillväxt accelererar lugnt i år till 2,3 procent och nästa år till 3 procent. USA:s tillväxt stöds betydligt av att centralbanken Fed har meddelat hålla sin styrränta kring noll till slutet av år 214. Arbetsgivaravgifternas sänkning och förlängningen av betalningstiden av arbetslöshetsersättning har också haft en ansenlig återupplivande inverkan. I prognosen antas dessa stanna i kraft också under 213. I statens budget 213 finns också fortsättning för största delen av de tidigare skattelättnaderna. President- och kongressvalen i november kan ändra på nästa års ekonomiska utsikter kännbart Fin la n d S ve rig e H o lla n d Tys kla n d S to rb rita n n ie n Fra n krike K ä lla : E u ro s ta t Ekonomisk utveckling i euroområdet B N B P rivat k ons um tion O ffentlig k ons um tion B ruttobildning av fast kapital E x port Im port p 213p K älla: E uros tat, P T (19)

6 I Kina ändras tillväxtstrategin Kina blev förra året också med köpkraftskorrigerade BNP-siffror en större ekonomi än eurozonen. Landets ekonomiska tillväxt saktade ner förra året och blev på 9,2 procent. Tillväxtstrategin har beslutats ändras så att målet är lite lägre än tidigare, 7,5 procent, och samtidigt flyttas tyngdpunkten från investeringar till konsumtion, vars BNP-andel på sistone har sjunkit till en exceptionellt låg nivå, till endast en tredjedel. Detta förutsätter en betydlig höjning av löner och socialskyddet, vilket tär på konkurrenskraften av landets export. Tillväxtstrategins förändring kan alltså betyda åtminstone tillfälliga svårigheter. Risken att Kinas tillväxt saktar ner drastiskt kan inte uteslutas, men den kan ses vara relativt liten. De delvis autonoma provinserna uppehåller för sin den en snabb tillväxt. För de flesta rör sig tillväxtmålen fortfarande kring procent. Ifall däremot tillväxten hotar sina för mycket, har landets ledning mycket starka stimulansmetoder till förfogande. De offentliga utgifterna kan lätt ökas. Centralbanken kontrollerar valutakursen och den har mycket spelrum såväl angående styrräntan som krav på bankernas reserver och annan styrning. Kinas tillväxt spås i år stanna på 8,3 procent, varifrån den år 213 ökar till 8,7 procent. Relativt arbetslöshetstal i valda länder 29:1 212: Ty s k land 6 E uroom rådet F inland 5 29:1 29:7 21:1 21:7 211:1 211:7 212:1 K älla: E uros tat BNP-tillväxt 211, 212 ja 213 Ljus inom synhåll i Japan De för ett år sedan skedda jorbävningarna, tsunamin och kärnkatastrofen tryckte Japan in i en recession; totalproduktionen minskade med,7 procent. Landets kärnkraftverk väntar på säkerhetsinspektioner, p.g.a. vilket en tredjedel av landets elektricitetsbehov måste ersättas med importerad energi och inbesparingar. Återuppbyggnaden saktas ner av den enorma avfallsmängden och en brist av arbetskraft. Klara tecken på förbättring finns ändå redan inom synhåll: konsumenternas och företagens förtroende har stigit redan i över ett halvt år och sysselsättningen förbättras också. Exportens nedgång håller på att stanna upp. Japans BNP förutspås att nå en tillväxt på 2 procent i år och 2,5 procent nästa år. F inland S verige E s tland D anm ark H olland Ty s k land F rank rik e Italien S panien S torbritannien Irland G rek land p 213p K älla: E uros tat, Löntagarnas fors k nings ins titut Utvecklingsländernas tillväxt ökar en aning I år sjunker de utvecklade ländernas köpkraftskorrigerade BNP:s andel av världsekonomin redan till under hälften. Tillväxten är mycket snabbare i flera utvecklingsländer jämfört med de utvecklade länderna och utöver Kina har Indiens ekonomi nått Japans i storlek och Brasilien och Ryssland är också av samma storlek. Såsom i flera andra länder, saktade tillväxten i Indien klart ner mot slutet av förra året och stannade under hela året på 7,3 procent. I bakgrunden låg exportens svaghet och inflationens avvärjning med räntehöjningar. Tillväxten uppskattas fortfarande ha saktat ner från början av året, efter vilket den kommer att piggna till då exporten återhämtar sig och finansmarknaderna lättar. Tillväxten förutspås öka från 7 procent i år till 8 procent nästa år. Rysslands tillväxt ökade till nästan 5 procent under den senare halvan förra året tack vare höjda oljepriser, konsumentförtroende och en exceptionellt god jordbruksskörd. Under början av året ser tillväxten ut att ha minskat lite och i fortsättningen behöver landet nya medel för tillväxten. Efter inflationens dämpning från en nivå på 1 procent till under 4 procent har centralbanken råd att sänka räntorna. Nyval- Ekonomiska indikatorer för USA 199:1 212:3 Index ISM index över USA:s 2 indus triak tivitet M ic higanunivers itetets index över konsumentförtroende 199:1 1994:1 1998:1 22:1 26:1 21:1 Källa: ISM, University of M ichigan (19)

7 da president Putin gav rätt omfattande vallöften, som förverkligas så småningom under den närmaste framtiden. Statsskulden är väldigt liten och skattelättnader, höjningar av den offentliga sektorns löner och pensioner samt investeringsprojekt kan förväntas. Den inhemska efterfrågans tillväxt ökar kraftigt på importen, men i bytesbalansen och valutareserverna finns buffert för detta. Landets ekonomiska tillväxt ökar en aning i fortsättningen, i år till 4,5 procent och nästa år till 5 procent. I Brasilien saktade tillväxten klart ner förra året och stannade under hela året på 3,8 procent. Efter att inflationen har saktat ner till sitt målintervall, under 6 procent, har styrräntan sänkts, vilket tillsammans med valutamarknadsinterventioner bromsar förstärkningen av landets valuta. Tillväxten ser ut att piggna till under det pågående året och når 3,5 procent. Med världsekonomin förutspås den accelereras till 4,5 procent år 213. Allt som allt fortsätter tillväxten av de stigande utvecklingsländernas ekonomier starkt. Mellanöstern, Afrika och största delen av Latinamerika är fortfarande relativt små aktörer men Mexico, Sydkorea, Indonesien och Turkiet når redan samma storleksklass som till exempel Australien och Kanada och de växer klart snabbare. Råvarornas priser stiger Under förra året har flera centrala råvarors priser klart sjunkit. Nu när världsekonomins tillväxtsutskikter har blivit något bättre, har prisutvecklingen redan vänt om till en försiktig uppgång, som kommer att fortsätta även i längden. Oljans (av Brent-kvalitet) pris har redan under början av året stigit med dryga 1 procent från förra årets medelnivå på 111 dollar per fat. I euron har uppgången varit ännu en aning större, men allts om allt har prischocken varit klart mindre än förra året. Uppgången har orsakats speciellt av sanktionerna mot Iran och en förberedelse för dem med att öka på förråden. Betydande risker är en tillspetsning av Irans situation och andra störningar, som skär ner oljeutbudet i olika länder. Vi förväntar oss att oljepriset i år i medeltal stannar på en nivå något ovanför 12 dollar. Nästa år kan priset sjunka en aning, ifall de nuvarande undantagsfaktorernas effekt minskar. Räntorna stannar låga Inflation i valda länder 2:1 212: E uroom rådet U S A Japan -4 2:1 22:1 24:1 26:1 28:1 21:1 212:1 K älla: E uros tat, O E C D Råoljans världsmarknadspris (Brent) 1996:1 212:2 U S D /fat :1 1999:1 22:1 25:1 28:1 211:1 K älla: E nergy Inform ation A dm inis tration Styrräntor och kort marknadsränta Eurozonens konsumentprisers uppgång saktar i år med,4 procentenheter till 2,3 procent och nästa år till 2, procent. Inflationens nedgång förklaras främst av allt av oljeprisets förväntade utveckling. Därmed ser det inte ut som om ett behov för Europas centralbank att ändra på styrräntan skulle uppstå, fastän man bör beakta att dess inflationsmål på knappa 2 procent berör tidsintervallet månader, som redan snart syftar på åren ECB:s finanspolitik är i varje fall lätt under prognosperioden, om ändå untantagsåtgärderna kommer att avslutas redan under nästa år. Detta speglar sig till styrräntorna så att de stiger till en normalare nivå. De längre räntorna stiger också på grund av en förutsedd potentiell höjning av styrräntan från och med år 214. Allt efter som ekonomin förstärks, förstärks också rädslan för inflation. Denna rädsla har redan kommit fram i Tyskland. Om eurozonens ekonomi utvecklas bättre än förutspått, kan ECB:s räntehöjningar börja redan i slutet av nästa år Euribor 3 mån. E C B :s s ty rränta U S A :s c entralbank s s ty rränta K älla: E uropeis k a c entralbank en, F inlands B ank (19)

8 Eurons värde i dollar sjönk under tiden mellan september och januari med över 1 procent, men har därefter stigit med några procent och hållits på en nivå strax ovanför 1,3 redan i ett tag. I prognosen antas kursen inte förändras från den nuvarande nivån, eftersom eurozonens kris antas stanna under kontroll. Angående övriga valutakurser är det speciellt beaktningsvärt att Kina ser ut att ha stoppat förstärkningsutvecklingen av sin valuta nu, då dess överskott i utlandshandeln har smultit. Den svenska kronan har stannat rätt stark jämfört med euron, och under de allra senaste månaderna har den ryska rubeln förstärkts betydligt. Tabell 2. Balansen av utbud och efterfrågan e 213e Mrd. Volymförändring () Bruttonationalprodukt 191,6 2,9 1,9 2,6 Import 75,9,1 3, 5,4 Totalt utbud 267,5 2, 2,2 3,4 Export 74,9 -,8 4,3 7,1 Konsumtion 151, 2,6 1,7 1, privat 15,3 3,3 2,2 1,3 offentlig 45,7,8,5,4 Investeringar 36,7 4,6 1,8 3,6 privata 31,9 5, 2,5 4,5 offentlig 4,8 2,4-2,4-2,6 Lagerförändring (inkl. statistikt fel) 1 4,9,3 -,3,4 Total efterfrågan 267,5 2, 2,2 3,4 1 Volymförändring uttryckt i procentenheter av BNP. Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut Valutakurser = 1 C N Y /E U R JP Y /E U R U S D /E U R K älla: E uropeis k a c entralbank en Finlands varuexport i januari december 211 S verige Ty s k land R y s s land H olland S torbritannien U S A K ina Servicebalansens överskott balanserar handelsbalansens underskott K älla: Tullen A ndel av exporten Förändring Förra året krympte Finlands export av varor och service med,8 procent. Samtidigt stannade importen nästan konstant. Varuimporten växte snabbare än varuexporten med 4 procentenheter. Detta samt importprisernas höjning ca 3,5 procentenheter snabbare än exportprisernas höjning fick till stånd ett ca en miljards underskott till handelsbalansen. Enligt statistikcentralens förhandsuppskattning skulle servicebalansens endast ha haft ett ca 25 miljoners överskott, men enligt nyare statistik av Finlands Bank skulle detta överskott ha varit 926 miljoner euro. Enligt Finlands Bank skulle balansen av varor och service sammanlagt endast ha haft ett 189 miljoner euros underskott i fjol. Hela exportens och importens tillväxt minskades ändå av en markant nedgång av servicens utlandshandel. På basen av Finlands Banks statistik ser det ändå ut som om Statistikcentralens uppskattning om en krympt serviceexport på 8,6 procent skulle korrigeras till ca -4 procent. Bytesbalansen hade enligt Finlands Bank i fjol ett underskott på knappt 1,3 miljarder euro. Den försvagades i tillägg till handelsbalansen av ett betydligt underskott i transfereringar. BNP och export års referenspriser, årlig procentuell förändring -2 E x port BNP till marknadspris p (19)

9 Utplaningen av den internationella ekonomins tillväxt och milda acceleration i år förstärker vår export. Varuimporten växer ändå fortfarande snabbare än varuexporten och dessutom försvagas vår bytesbalans fortfarande. Därför växer handelsbalansens underskott i år med en dryg miljard euro till 2,3 miljarder euro. Som motvikt till detta växer servicebalansens överskott till ca 1,5 miljarder euro, då de untantagsfaktorer, som fick serviceexporten att krympa i fjol, avlägsnar sig. Servicebalansens förstärkning och handelsbalansens försvagning reflekterar exportnäringarnas tendens att bli mera serviceinriktade. Enligt detta kommer en allt större del av industriella företags export kunna klassifieras som export av ny information, i tillägg till vilket serviceföretagens, som inte hör till industrin, andel av totalproduktionen växer tydligt. Nästa år förstärker ekonomins klara återhämtning på våra exportmarknader vår utlandshandel till nästan alla delar. Exporten av både varor och service växer snabbare än importen och varuexportens priser stiger redan nästan lika mycket som varuimportens priser. Därmed krymper handelsbalansens underskott till knappa 2 miljarder euro och servicebalansen överskrider redan 2 miljarder euro. Nästa år har bytesbalansen alltså redan ett knappt överskott på ca 2 miljoner euro. Bytesförhållande och handelsbalans M n euro Industriförtroende och industriproduktion i Finland 1993:1 212:2 25 = 1 H andels balans (höger skala) B y tes förhållande (vänster skala) p 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Fabriksindustrin återhämtar sig nästa år Finland fabriksindustri växer i år med 2 procent och nästa år med ca 4 procent. Industrins tillväxt begränsas framför allt av pappersindustrins klart nedgående trend, trots att branschens produktion redan i år återhämtar sig från de låga siffrorna i början av detta år. Livsmedelsbranschen, som får fart av exporten till Ryssland, och metallförädlingen, som får fart av den internationella ekonomins återhämtning, stöder däremot industrins tillväxt. Försiktigheten och finansieringens flaskhalsar orsakade av eurokrisen har fått de industriella investeringarna att minska speciellt i Europa, vilket håller på att sakta ner maskin- och apparatindustrins och tekniska servicens rätt snabba tillväxt. I elektronikindustrin når produktionens tillväxt antagligen en bättre fart först senare i år, då Nokia inför nya telefoner på marknaden. Kemiindustrin och elektricitetapparaters produktion växer något snabbare än den övriga industrin i år. Elektricitetens och värmens produktion får fart i år, då den tunga industrin återhämtar sig och effekten av undantagsfaktorer relaterade till väderomständigheter minskar. Tillväxten av byggandet minskar, men byggandet växer ändå i år med knappt 2 procent och nästa år redan med 4 procent. Av servicebranscherna växer fastighets- och affärslivets servicebranscher relativt snabbt, i år med 3 procent och nästa år redan med 5 procent. Handelns och transporternas tillväxt saktar tydligt ner och de offentliga tjänsterna växer knappt alls nästa år. Bostadsbygget tystnar ner det övriga byggandet växer fortfarande = Industriproduktion (vänster skala) Industriförtroende (höger skala) :1 1996:1 1999:1 22:1 25:1 28:1 211:1 K älla: E uros tat Konjunkturindikator för produktionen 1996:1 212: = 1 S aldotal 4 2 Investeringarnas totala mängd växte i fjol med ca 4,6 procent. Tillväxten per kvartal minskade ändå mot slutet av året. Sinande konjunkturförväntningar kommer att påverka investeringarna även under det pågående året, men år 213 kommer tillväxten :1 1999:1 22:1 25:1 28:1 211:1 K älla: S tatis tik c entralen 9 (19)

10 Investeringar Mn euro, till 2 års referenspriser Ma s kin e r, u tru s tn in g o ch tra n s p o rtm e d e l B o s ta d s b yg g a n d e Övrigt hus byggande Jo rd - o ch va tte n b yg g n a d Ö vrig a in ve s te rin g a r Tabell 3. Nyckeltal i prognosen p 213p Arbetlöshet() 7,8 7,8 7,2 BNP och sysselsättning Arbetslösa (1 -tal) Sysselsatta (1 -tal) Sysselsättning () 68,6 69,3 7,3 8 Inflation, konsumentprisindex () 3,4 2,9 3,2 Lönenivå, lönenivåindex () 2,7 3,2 2,7 Hushållens disponibla realinkomst() 1,5 1,8 1, Bytesbalansöverskott (mrd. ) -,8 -,8,2 Handelsbalansöverskott (mrd. ) -1, -2,3-2, Statens finansiella överskott mrd. -5,4-4,5-1,4 av BNP -2,8-2, -,6 Offentliga sektorns finansiella överskott mrd. -,9,5 3,8 av BNP -,5,2 1,8 Offentlig Emu-velka av BNP 48,6 49, 47,4 Skattegraden 42,8 43,5 44, BNP till marknadspris, 2 års referenspriser, procentuell förändring -8 A ntal s y s s els atta, procentuell förändring Arbetskraftsutbud och sysselsättning Korta räntor (3 mån euribor) 1,4,8 1,1 Långa räntor (1 års statsobligationsränta) 3, 2,4 2,8 Källa: Finlands Bank, Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut 1 pers oner redan att piggas upp en aning. Bostadsbygget fortsatte växa i början av år 211, men tillväxten sinade och redan under årets sista kvartal minskade volymen redan lite jämfört med förra årets sista kvartal. Bostadsbyggets nivå stannar i år nästan oförändrad: volymen upprätthålls av reparationsbygge fastän nybyggen antagligen minskar. Övrigt husbygge växte ännu under förra årets sista kvartal och fortsätter växa lätt under det pågående året. Både bostads- och övrigt bygge växer snabbare nästa år, bostadsbygget med ca 3 procent och övrigt bygge med ca 4,5 procent per år. Markarbete och vattenbyggnad upplevde krympning i fjol. För detta och nästa år förutspår vi ändå en tillväxt på ca 2,5 procent. Maskin- och apparatinvesteringar växte förra året med 12 procent. Inom året förstärktes tillväxten mot slutet av året. Osäkra ekonomiska utsikter försvagar ändå dessa investeringars tillväxt kraftigt i år: vi förutspår att de växer med en 3 procents reell tillväxt. Nästa år lyfter de förbättrade utsikterna tillväxten till fyra procent. Allt som allt förutspås de privata investeringarna växa med 2,5 procent i år och med 4,5 procent nästa år. De offentliga investeringarna krymper med 2,4 procent i år och med 2,6 procent nästa år närmast på grund av kommunernas strama ekonomiska situation. 22 A rbets k raft S y s s els atta p 1 (19)

11 Sysselsättningens tillväxt trasslar under det pågående året men ökar nästa år Relativt arbetslöshetstal Sysselsättningen växte under förra året i medeltal med 1,1 procent. I januari i år stannade sysselsättningen någorlunda konstant och växte med 1,3 procent I februari. Med anledning av den saktande ekonomiska tillväxten kommer sysselsättningens tillväxt under slutet av året och nästa år att vara långsammare än i fjol. Vi förutspår att sysselsättningen växer i medeltal med en hastighet på,5 procent. År 213 piggnar tillväxten till lite och är i medeltal 1 procent. Mätt i antalet arbetsplatser är tillväxten i år 12 arbetsplatser och nästa år 24 arbetsplatser. Under en recession minskar typiskt arbetskraftens andel av befolkningen, eftersom människor som har blivit utan arbete avlägsnar sig från arbetskraften då den aktiva arbettssökningen slutar. Då arbetssituationen förbättras stiger arbestkraftens andel vanligtvis igen. Också ålderstrukturens förändring till äldre medverkar till minskningen av arbetskraftens andel, eftersom andelen i de växande äldre åldersklasserna är mindre. Förra året behölls andelen oförändrad. På grund av den långsamma förbättringen av sysselsättningssituationen och befolkningens föråldring bör inte stora förändringar i arbetskraftens andel förväntas i den närmaste framtiden. Därmed växer arbetskraftens andel i år och nästa år med,1 procentenheter. Som en samverkan av förändringarna av sysselsättningen och arbetskraftens mängd stannar de arbetslösas mängd oförändrad i år och sjunker nästa år med 15 personer. Arbetslöshetsgraden är i år i medeltal 7,8 procent, dvs. densamma som i fjol och sjunker nästa år till 7,2 procent. Ungdomsarbetslösheten, dvs. arbetslösheten hos åringar, har varit ett speciellt bekymmer sedan den ekonomiska krisen år 29. De ungas arbetslöshet steg enligt arbetskraftsundersökningen starkt år 29 och ännu under de första månaderna av år 21, men har därefter planats ut och vänt till en mild nedgång. Förra året steg de sysselsatta ungas antal med 3,6 procent och de ungas arbetslöshetsgrad sjönk med 1,3 procentenheter jämfört med föregående år. Ungdomsarbetslösheten är ändå fortfarande klart högre än före recessionen år 29. De ungas arbetslöshetsgrad steg en aning i januari jämfört med situationen för ett år sedan och sjönk i februari. Tolkningen av arbetskraftsundersökningens tal för ungdomsarbetslösheten är problematisk på det sättet att en del av de sysselsatta och arbetslösa ungdomarna samtidigt är studerande. En långsam tillväxt av sysselsättningen lär ändå ha en inverkan på de ungas möjligheter att hitta arbete under det pågående året och nästa år, och åtgärderna riktade mot de unga, såsom samhällsgarantin, är steg i rätt rikting. Anpassningen av arbetets mängd i en ekonomi sker förutom via sysselsättningen, också via arbetstimmarna. Typiskt anpassar sig arbetstimmarna i ekonomins svängar till att börja med mera än sysselsättningen, för att det är lättare att anpassa arbetstimmar än mängden sysselsatta. Då produktionen åter vänder till en tillväxt börjar därför arbetstimmarna öka före sysselsättningstalen. Då konjunkturutvecklingen fortsätter fördelaktig, fortsätter utvecklingen så att sysselsättningen förbättras en aning mera än arbetstimmarna. År 211 ökade arbetstimmarna endast litet mindre än sysselsättningen, alltså,9 procent. Arbetstimmarnas ökan begränsas i år av permissioner och färre övertidsarbete. I år ökar arbetstimmarna med,2 procent, alltså lite långsammare än sysselsättningen. Nästa år ökar de med en procent i samma takt med sysselsättningen p Arbetsproduktivitet och arbetade timmar , årlig förändring A rbets produk tivitet A rbetade tim m ar De nominella enhetsarbetskos tnader(industri) = S ak s a S uom i R uots i K älla: A M E C O 11 (19)

12 Tabell 4. Prognoser enligt EMMA för 212 och () 213 () Privat konsumtion +1,8 +1,7 Privata investeringar +2,4 +1,8 Export +3,4 +8,5 Import +2,6 +7,1 BNP +1,9 +2,6 1 Bygger på Löntagarnas forskningsinstituts prognos för den internationella ekonomin och innehåller institutens bedömning av de offentliga finansernas utveckling. Källa: Löntagarnas forkningsinstitut Ekonomins tillväxt och nedgång sker också delvis via produktivitetens tillväxt. Produktiviteten växte i fjol med 2 procent. I år förbättras produktiviteten med 1,7 procent då BNP växer med 1,9 procent och arbetstimmarna med,2 procent. År 213 växer produktiviteten motsvarande med 1,6 procent. Löntagarnas forskningsinstituts ekonomiska prognos baserar sig på EMMA-modellens prognosspår. Modellens BNP-prognos motsvarar Löntagarnas forskningsinstituts prognos. De nominella enhetsarbetskostnaderna (hela ekonomin) = 1 E uroom rådet Ty s k land F inland S verige K älla: A M E C O Konsumentpriser Skattehöjningarna ger fart åt inflationen 8 Konsumentpriserna steg i år med en aning nedgående takt, och hela årets uppgång stannade på 3,4 procent. Höjningarna av skatterna på alkoholen, tobaken, fordonen, lotterierna, sötsakerna, tidningarna, barberar- och frisörstjänsterna samt bränslet och dyrande boende och mat upprätthåller inflationen fortfarande i början av detta år, men hela årets 212 inflation är på väg att bli ca en halv procentenhet långsammare än i fjol. Matens, boendets, trafikens och vissa andra produktgruppers prisers uppgång har klart saktat ner trots skattehöjningarna. Nästa år lyfter mervärdesskattens höjning med en procentenhet konsumentpriserna med tillsammans en dryg halv procentenhet, vilket åter ökar på inflationen, till en nivå på 3,2 procent p De reella inkomsternas tillväxt hotar stanna nästa år Inkomstnivåindex Förra året minskade löntagarnas reella inkomster med,6 procent, då prisernas uppgångstakt överskred förtjänstutvecklingen. Året var exceptionellt, för att det de reella inkomsterna inte hade sjunkit på nästan 2 år. På basen av avtalshöjningar steg förtjänsterna i medeltal med 2 procent och förtjänsterna totalt i medeltal med 2,7 procent. Det på hösten 211 undertecknade ramavtalet för arbetsmarknaderna är den mest centrala faktorn för det pågående årets och nästa års förtjänstutveckling. Lösningen, som gjordes på basen av centralorganisationernas förhandlingar har på en bred front antagits som en grund för tillämpningar på förbundsnivå, och ramavtalet omfattar över 9 procent av löntagarna. Den inkluderade också en kompromiss gjord av regeringen, vilken inkluderade bland annat en tilläggsgranskning av statens inkomstskatteskala och en tilläggssänkning av samfundsskatten. I avtalet har en likvärdig kostnadseffekt av löneförhöjningar definierats för de olika branscherna, men tilläm (19)

13 pningarna på förbundsnivå avviker från varandra till exempel i fråga om betoningar emellan allmänna höjningar och lokalt överenskomna satser. Kostnadsramen för de första 13 månaderna av avtalsperioden är 2,4 procent och för året därefter 1,9 procent. Siffrorna innehåller förutom effekterna av löneförhöjningarna också kostnadseffekterna av andra förändringar i arbetsvillkoren. På förtjänstutvecklingen år 212 inverkar också engånssatsen 15 euro. Under det pågående året stiger förtjänsterna med 3,2 procent och nästa år med 2,7 procent. Då inflationen uppskattningsvis håller sig nära 3 procent, trampar utvecklingen av de reella inkomsterna ungefär på ställe. Medelförtjänsterna växer ändå något snabbare än förtjänstnivåindexet. Som en strukturell faktor inverkar en tillväxt av andelen uppgifter, som kräver högre utbildning. Hushållens disponibla inkomster fortsätter sin tillväxt Hushållens disponibla reella inkomster växte i fjol med 1,5 procent. Lönesumman växte nominellt med nästan 5 procent, ägar- och företagarinkomster med nästan 1 procent och socialförmåner med ca 3 procent. Hushållens skatter ökade en aning snabbare än deras inkomster och också den ökade inflationen saktade ner köpkraftens tillväxt. I år växer lönesumman med 3,9 procent, alltså litet långsammare än förra året. Förtjänstutvecklingen blir något snabbare i år, men ökningen i löntagarnas arbetsinsats blir klart svagare än i fjol. Till socialförmånernas tillväxt bidrar bland annat utvecklingen av mängden pensionärer och socialskyddets indexgranskningar, som i år överstiger förtjänstutvecklingen. Ägar- och företagarinkomsterna växer i fortsättningen en aning snabbare än arbetsinkomsterna. Den nominella tillväxten av hushållens inkomster fortsätter därmed nästan lika snabbt som i fjol. Förändringarna i den omedelbara beskattningen inverkar nästan inte alls på köpkraftsutvecklingen ännu i år och inflationen saktar lindrigt ner. Hushållens reella köpkraft stiger därmed ungefär med samma takt som i fjol, med 1,8 procent. År 213 kommer att innebära en saktande tillväxt av inkomster och en hårdare beskattning. Beskattningen blir hårdare såväl angående statens som kommunernas inkomstbeskattning och också de försäkrades arbetspensionsavgifter fortsätter stiga. Däremot förbättras sysselsättningen mera än i år och lönesumman växer i samma takt som under det pågående året. En hårdare beskattning tillsammans med en åter ökande inflation dämpar ändå köpkraftens tillväxt. De disponibla reella inkomsterna växer långsammare nästa år än i år, dvs. endast med en dryg procent. Fortfarande hejdat tryck på efterfrågan i privat konsumtion Realinkomster procentuell förändring Harmoniserat konsumentprisindex 21:1 212: m ån. förändring, F inland E uroom rådet -1 21:1 23:1 25:1 27:1 29:1 211:1 K älla: E uros tat Konsumentförtroende och detaljhandelsförsäljning i Finland 1996:1 212: = 1 S aldotal 3 Detaljhandelsförsäljning (vänster skala) Konsumentförtroende (höger skala) 2 1 Den privata konsumtionen växte snabbt i fjol, med 3,3 procent. Konsumtionens tillväxt var klart raskare än tillväxten av hushållens disponibla inkomst. Sparkvoten sjönk därmed samtidigt kännbart, från drygt 4 procent till 1,5 procent :1 1999:1 22:1 25:1 28:1 211:1 K älla: E uros tat (19)

14 Hejdade konsumtionsbehov reflekteras åter i den privata konsumtionen. Hushållens köpkraft växte till och med under krisåret 29 och har därefter stigit relativt jämnt. Konsumtionen krympte klart under den ekonomiska krisen, men den positiva och jämna inkomstfördelningen för hushållen har givit en möjlighet att returnera inkomsternas och konsumtionens förhållande till det tidigare. Förra året växte de hållbara konsumtionsvarornas konsumtion snabbast. Konsumtionen av både halvhållbara varor och service ökade också klart, men konsumtionen av kortlivade varor växte endast lite. Konsumtionsbehoven tillfredsställdes alltså mest för de varornas del, vars konsumtion krympte mest under recessionen år 29. Under prognosåren uppskattas tillväxten av hushållens köpkraft fortsätta med en genomsnittlig årlig tillväxt på en och en halv procent. Utvecklingen möjliggör att hushållen fortfarande kan öka på konsumtionen. Uppgifterna om ett förbättrat konsumtionsförtroende och handelns och servicebranschernas konjunkturuppfattningar är i linje med den här uppskattningen. Den privata konsumtionen uppskattas i år växa med 2,2 procent och nästa år med 1,3 procent. Skattehöjningarna inverkar för sin del på saktandet av konsumtionens tillväxt. Sparkvoten sjunker fortfarande i någon mån. Privata konsumtionsutgifter och sparkvot P rivat k ons um tion, 2 års referenspriser, procentuell förändring S park vot, p Hushållens reella disponibla inkomster Statens skatteintäkter växer 1 De indirekta skatterna höjdes i år på en bred front: tidningsprenumerationerna omfattas numera av mervärdesskatten samtidigt som fabrikat-, bil- och fordonsskatterna steg. Fabrikatskatterna höjdes för tobak, alkohol, sötsaker, glass, läskedrycker, brännvätskor och lotterier. Bilskattens granskning, vars mening var att styra konsumtionen i en miljövänligare riktning, steg i kraft i början av april. Som en följd av skattehöjningarna och skattebasens utvidgande stiger intänkterna för de indirekta skatterna i år med 7,8 procent, vilket betyder en över 2 miljarders inkomstökning för staten. De indirekta skatternas intäkter stiger också nästa år. På detta inverkar för sin del regeringerns under ramrian gjorda beslut att höja mervärdesskattens uppbörd med en procentenhet från och med början av nästa år. Skatteuppbördens höjning medför en ökning av ackumuleringen av indirekta skatter på 75 miljoner euro. Då den privata konsumtionens värde samtidigt stiger, förutspås statens intäkter från indirekta skatter öka med totalt 9 procent under nästa år. Förra året ökade de direkta skatterna samlade av staten med till och med över 16 procent. Lönesummans tillväxt upprätthåller ackumuleringen av inkomstskatter också i år samtidigt som statens skattegrunder granskas för inflationens och förtjänstnivåökningens del. I tillägg till detta ökar kapitalskattens höjning med två procentenheter, en höjd skatt för delen, som överstiger 5 euro och höjningen av dividendbeskattningen av olistade företag statens direkta skatteintäkter med ca 23 miljoner euro i år. Minskade ränteavdrag för bolån och minskade hushållsavdrag ökar statens skatteintäkter med ca 14 miljoner euro. Statens samfundsskatteintäkter växer däremot på grund av kommunernas fem procentenheter mindre andel av samfundsskatten i år. I den motsatta riktningen inverkar samfundsskattebasens sänkning med en och en halv procentenhet p Hushållens disponibla reella inkomster och konsumtionsutgifter = 1 H us hållens k ons um tions utgifter H us hållens dis ponibla reella ink om s ter p 14 (19)

15 Sammanlagt stiger statens samfundsskatteintäkter och statens direkta skatteintäkter växer med 4,7 procent i år. Under åren 213 och 214 stiger lönebeskattningen, därför att inkomstskatteskalans inflationsgranskningar inte görs under dessa två år. Den hårdare beskattningens fiskala inverkan är sammanlagt 8 miljoner euro. Dessutom höjer regeringen beskattningen för människor, som förtjänar över 1 euro i året nästa år genom att skapa en ny skatteklass i inkomstskattetabellerna samtidigt som beskattningen på arv över en miljon höjs och beskattningen på höga pensioner höjs att motsvara löneinkomsters beskattning. Dessa solidaritetsskatter höjer statens skatteintäkter tillsammans med 115 miljoner euro. Skatteintäkterna stiger också på grund av höjningen av överlåtelseskatten och strängare villkor för kilometerersättningen. Däremot görs också skattelättnader då forsknings- och utvecklingsutgifters skatteavdragsrättigheter och tillfälliga tillväxtmorötter ökas, bl.a. höjs inskaffningsutgiftsantagandet för placering i olistade små- och medelstora företag. De ovannämnda besluten tillsammans med tillväxten av lönesumman ökar statens intäkter av direkta skatter med tillsammans 8 procent nästa år. Statsandelarna till kommunerna ökar i år med 3 procent. Nästa år gallras statsandelarna så att de endast ökar med 2,5 procent från nivån i år. Allt som allt förbättrar de ökande skatteintäkterna och de relativt långsamt ökande utgifterna statens finansiella ställning klart under prognosperioden. Statens EDPunderskott förutspås krympa från 5,4 miljarder euro i fjol till 4, miljarder euro i år och till 1,4 miljarder nästa år. Kommunerna i ett utmanande läge Lönesummans tillväxt och skatteörets höjningar i flera kommuner ökar kommunernas inkomstskatteintäkter i år. Däremot minskar andelen kommunerna får av samfundsskatterna jämfört med förra året. Sammanlagt stiger kommunernas intäkter av direkta skatter i år med 3,8 procent. Statens sparåtgärder stramar åt kommunekonomin i år och nästa år: i år förverkligas en 631 miljoner euros nedskärning av kommunernas statsandelar, och dessutom minskar den sista ramrians beslut kommunernas statsandelar gradvis från och med nästa år så att deras nivå är 52 miljoner euro lägre år 215. Flera kommuner reagerar på det stramare läget med att höja skatteprocenten: kommunernas genomsnittliga inkomstskatteprocent förutspås stiga med,15-,2 procentenheter nästa år. Därtill strävar kommunerna till att öka sina intäkter genom höjningar av fastighetsskatteprocenten. Totalt ökar arbetstimmarnas ökning och skattehöjningarna kommunernas direkta skatteintäkter med 5,1 procent nästa år. Arbetspensionsanstalternas och socialskyddsfondernas intäkter från socialskyddsavgifter ökar i år med 5,5 procent och nästa år med 5,6 procent. Betalningsinkomsterna blir högre på grund av lönesummans måttliga utveckling och i den så kallade socialinpon överenskomna höjningen av arbetspensionsavgifterna på,4 procentenheter under båda åren. Däremot ökar höjningarna av arbetslöshetsskyddets grunddagpenning och arbetsmarknadsstödet utgifterna i år. Ytterligare ökar stora indexhöjningar av pensionerna på grund av inflationen arbetspensionsanstalternas utgifter kännbart såväl i år som nästa år. Därför behålls arbetspensionsanstalternas och socialskyddsfondernas överskott Funktionell inkomstfördelning i företagsverksamhet Hushållens skuldkvot K älla: S tatis tik c entralen Löntagares inkomstskattegrad K ällä: S E F, LF, S k attebetalarnas C entralförbund 15 (19)

16 ungefär på en konstant nivå i förhållande till BNP under båda åren av prognosperioden. Offentliga utgifter i förhållande till BNP De offentliga samfunden får ett överskott redan i år 65 Skattesatsen stiger i år med,6 procentenheter som en följd av höjningarna av skatterna och socialskyddsavgifterna. Nästa år stiger skattesatsen ytterligare då både den direkta och indirekta beskattningen blir hårdare. Nästa års skattesats är redan 44, procent, vilket är nästan en procentenhet högre än förra årets skattesats. Däremot minskar förhållandet av de offentliga utgifterna till BNP under båda åren, då den nominella bruttonationalprodukten växer klart snabbare än de offentliga utgifterna. De offentliga utgifterna i förhållande till BNP minskar från 54,1 procent till 53,7 procent i år och till 52,6 procent nästa år. Den totala offentliga sektorns finansiella ställning förbättras och får redan i år ett knappt överskott. Nästa år förbättras den offentliga sektorns finansiella ställning ytterligare, vilket främst av allt är en följd av förbättringen av statens finansiella ställning. Nästa år minskar statens underskott redan till under en procent i förhållande till BNP, samtidigt som den totala offentliga sektorns överskott är 1,8 procent. Regeringens finanspolitik p Offentliga sektorns finansiella överskott i procent av BNP Finanspolitiken förd av Finlands regering håller på att formas till att följa konjunkturerna, vilket förklaras av målen för statens underskott och skuld och den införda linjen ledd av Tyskland med betoning på budgetdisciplin, som kontrollerar också den offentliga sektorns strukturella underskott. Också en överbetonad rädsla över att Finlands kreditklassifisering skulle sjunka påverkar finanspolitiken. I ett färskt beslut angående ramutgifter och beskattning har regeringen preliminärt meddelat att den höjer skatterna med 1,5 miljarder euro och gallrar utgifter med 1,2 miljarder euro. De mest 5-5 S taten -1 K om m uner Offentliga sam fund S oc ials k y dds fonder p betydliga skattehöjningarna är mervärdesskattens höjning med en procenenhet från och med början av nästa år och beslutet att inte förverkliga inkomstbeskattningens inflationsgranskning under åren 213 och 214. För att beskattningens höjningar minskar på skattebasen åtminstone tillfälligt, har dessa beslut i verkligheten en mindre inverkan på skatteintäkterna än meddelat. Övriga betydliga nya skattehöjningsbeslut är överlåtelseskattens höjning samt den så kallade solidaritetsskatten för löntagare och pensionär med höga inkomster. Totalt ökar de ovannämnda skattehöjningarna de beräknade skatteintäkterna med cirka 1,8 miljarder euro. Däremot lättar företagens forsknings- och utvecklingsavdrag samt tillfälliga tillväxtmorötter beskattningen med knappt 3 miljoner euro. Arbetsinkomstavdragen för låginkomsttagare samt grundavdragets höjning lättar på beskattningen med ytterligare 65 miljoner euro. Därmed skulle skattegrundernas förändringar öka skatteintäkterna med nästan 1,5 miljarder euro med de givna skattebaserna. Effekterna på inkomstfördelningen verkar enligt förhandsuppskattningar vara neutrala, vilket är positivt med tanke på den samhälleliga godtagbarheten av åtstramningsgärderna. Statens inkomstskattehöjningar för de största inkomsternas del returnerar också progressivitet till beskattningen. Under årens lopp har den avsevärt försvagats då den kommunala inkomstbeskattningens andel har ökat och statens andel av inkomstbeskattingen motsvarande har minskat. Utan den samtidigt förverkligade ökningen av progressiviteten i kapitalbeskattningen skulle lösningen ändå öka på skillnaden mellan beskattningen av höga arbetsinkomster och motsvarande kapitalinkomster. 16 (19)

17 De största skattehöjningarna förverkligas under ramperiodens början år 213, då skattehöjningarnas sammanräknade inverkan redan är över en miljard euro. Regeringen lär villa ge bland annat kreditvärderingsinstituten bevis på förmågan att fatta beslut och på att den håller fast vid löften, som är nerskrivna i regeringsprogrammet. Införandet av skattehöjningarna i en rask tidtabell betyder ändå samtidigt också en nedskärning av hushållens köpkraft år 213, då också de reella inkomsternas utveckling ser ut att trampa på ställe. Risken är då att den inhemska efterfrågan förblir svag i en situation där den internationella draghjälpen har en betydande osäkerhet. Regeringen har också beslutat att under åren 214 och 215 fortsätta praxisen, som innebär att kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna har höjts till 27,87 procent från den tidigare andelen 22,87 procent. Detta beslut minskar statens skatteintäkter med över 26 miljoner euro. För den här delen är det inte fråga om att ändra på skattegrunderna för företag eller hushåll utan endast om en inkomstöverföring mellan staten och kommunerna. Dessa beslut ökar därmed statens utgifter med knappt 3 miljoner euro så att de rapporterade 1,2 miljarder euros kostnadsnedskärningarna minskar till drygt 9 miljoner euro. På basen av preliminära uppgifter ser det ut som om utgiftsnedskärningarna tar plats till största del under år 215, till en betydlig också under år 214, men knappt alls under nästa år. Den offentliga ekonomin S k attegrad, Offentliga sektorns finansiella överskott, av B NP p Statens bruttoskuld och de offentliga samfundens Emu-skuld i procent av BNP Tabell 5. De offentliga samfundens underskott Nettolångivning Staten Kommunerna Arbetspensionsanstalter och socialskyddsfoder De offentliga samfunden totalt Talen i miljoner euro, utan Swap-korrigeringar Källa: Statistikcentralen, Löntagarnas forskningsinstitut S tatens bruttos k uld E m u-s k uld p K älla: S tatis tik c entralen, F M, Löntagarnas fork s nings ins titut Eftersom regeringen inte heller i fortsättningen kan antas sluta ögonen för hur statsekonomin och å andra sidan sysselsättningen utvecklar sig, kan man anta att årens 214 och 215 kostnadsnedskärningar är villkorliga. Preliminärt ser det ut som om statsekonomins underskott håller på att minska och å andra sidan att skuldens BNP-andel håller på att minska i den mån att årens 214 och 215 nedskärningar inte behövar göras enligt regeringsprogrammet. I detta program är det nämligen förutsatt att statsskuldens BNP-andel vänder sig till en nedgång och statsekonomins underskott krymper till under en procent av BNP under valperioden. Regeringsprogrammet innehåller också en punkt, enligt vilken av en förbättrad finanspolitisk situation högst 3 procent kan användas till utgiftsökningar enligt regeringens strategiska målsättningar, om statsskuldens andel av bruttonationalprodukten vänder sig till en klar nedgång före år 215. I den bifogade kalkylen, som utsträcker sig till år 215 har i den offentliga ekonomins överskott och statsskulden de anpassningsåtgärder, som beslöts i ramrian i mars tagits i hänsyn. Ytterligare har det antagits att BNP växer med 2,8 procent år 214 och med 2,5 procent Statens skuld och finansunderskott S tatens skuld, av B NP (vänster skaala) S tatens finansunderskott, av B NP (höger skaala) K älla: S tatis tik c entralen 1,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5-3, -3,5 17 (19)

18 år 215. En sträng utgiftsekonomi tillsammans med en måttlig utveckling av skatteintäkterna vänder hela den offentliga ekonomin till att ha ett överskott redan nästa år. Också statsekonomins överskott krymper med fart och statens bruttoskuldsättning i förhållande till BNP minskar hela tiden. Om statsekonomins finansöverskott skulle vara 3 miljarder mindre är uppskattningen i den bifogade tabellen så skulle underskottet av statsekonomin i förhållande till BNP stiga till en procent. Fortfarande i detta fall skulle statsekonomins underskott precis uppfylla regeringsprogrammets krav. Även då skulle statsskuldens BNP-andel nämligen vara minskande. Räknat på det här sättet är statsekomins anpassningsmarginal 3 miljarder euro, varav enligt regeringsprogrammet 3 procent alltså 9 miljoner euro skulle kunna användas till en ökning av utgifter. Enligt detta skulle de i ramrian beslutna tilläggsnedskärningarna på 9 miljoner euro upphävas. Det är anmärkningsvärt att trots utgiftsramernas skenbara stränghet, har de förändrats enligt behov. I detta syfte beslöt regeringen i ramrian i mars till och med att utvidga de tidigare överenskomna utgiftsramerna med,5 miljarder euro. Beroende på tolkningen är utgiftsnedskärningarna därmed någonting mellan noll och 9 miljoner euro. Endast om den internationella ekonomin åter hamnar i en ny djup kris, kan man (enligt regeringsprogrammet) ställas inför större utgiftsnedskärningar. Som bäst borde finanspolitiken jämna ut konjunkturväxlingar. I detta syfte kan de gjorda stabilisationsbesluten bli problematiska. Om nationalekonomin utvecklas klart sämre än Löntagarnas forskningsinstitut förutspår, kan man ställas inför åtgärder, som fördjupar recessionen ytterligare. Om däremot ekonomin utvecklas klart fördelaktigare än förväntat, är faran att regeringen i onödan låter bli att göra utgiftsnedskärningarna (eller alternativt nya skattehöjningar) och på det sättet inte utnyttjar tillfället att förstärka den offentliga ekonomin och minska hållbarhetsunderskottet på lång sikt utan att försvaga arbetsmarknaderna. Men i den mest sannolika situationen borde regeringen pruta på utgiftsnedskärningarna och förstärka sysselsättningen, eftersom den starka statsekonomin erbjuder en möjlighet att göra det. 18 (19)

19 PA L K A N S A A J I E N T U T K I M U S L A I T O S På grund av reformerna förlängs arbetskarriärerna också i mitten I statsekonomins ramlösningar och arbetsmarknadsförbundens karriärsavtal kom man överens förutom om tilläggsutredningar om flera reformer i arbetslöshetsskyddet och pensionssystemet, vilka ställs i kraft redan under de närmaste åren. I karriärsdiskussionen har man typiskt begränsat sig till karriärens slut och pensionens åldersgränser. Ändå påverkar också reformer som har att göra med strukturell arbetslöshet och morötter för sysselsättning på karriärernas längd. Deras inverkningar sker i mitten av arbetskarriärerna och de reflekteras i arbetslöshetsperiodernas antal och längd och i mängden gjorda arbetstimmar. Förutom ungdomsarbetslöshet har åtgärderna för att sänka arbetslösheten under de senaste åren fått litet uppmärksamhet. Nya lösningar är välkomna tillägg till åtgärdsurvalet för att förlänga karriärerna. Enligt ekonomisk teori väger arbetssökarna nyttor och kostnader av att ta emot arbete: ett högt arbetslöshetsskydd minskar incitamenten att ta emot arbete och skyddets längd påverkar också arbetslöshetens längd. En arbetssökare beaktar ändå också att då man tar emot arbete förbättras det framtida socialskyddet och de framtida arbetsmöjligheterna. Arbetslöshetsskyddets möjliga beroende av hushållets övriga inkomster påverkar också incitamenten för arbetandet: tilläggsinkomsten från att ta emot arbete minskar om den en makes arbetslöshetsskydd minskar då den andra maken får arbete. Enligt regeringens program kommer arbetsmarknadsstödets behovsprövning att avslutas till makens inkomsters del, vilket avlägsnar ovannämnda incitamentsproblem. Enligt arbetskarriärsavtalet förändras förtjänstskyddet på så vis att dess villkor för arbetandents längd förkortas med två månader till sex månader. Ett kortare villkor ökar incitamenten för att ta emot också kortare arbetsförhållanden, eftersom de förbättrar det framtida arbetslöshetsskyddet. Rätten till förtjänstskydd redan efter en kortare arbetsperiod kan ändå öka och förlänga arbetslöshetsperioderna för dem, som i det gamla systemet inte ännu skulle ha varit berättigade till ett högre förtjänstskydd än grundskyddet. Inkomstskyddets längd beror också efter reformerna på arbetssökarens aktivitet. I fortsättningen förlängs inkomstskyddens längd till 4 dagar, ifall den arbetslösa vägrar aktiveringsåtgärder. Detta förkortar arbetslöshetsperioderna speciellt för de långa arbetslöshetsperiodernas del. Med en under tre års arbetshistoria förkortas arbetslöshetsskyddets längd i varje fall till 4 dagar, och för en som vägrar aktiveringsåtgärder till 3 dagar, vilket också förkortar genomsnittliga längder av arbetslösheten. Reformerna förutsätter ytterligare en ökning av aktiveringsåtgärder och extra förpliktelser för arbetskraftsadministrationen. Också detta har en betydelse för minskningen av strukturell arbetslöshet, eftersom speciellt föråldrade långtidsarbetslösa hittills har blivit nästan helt utanför dessa åtgärder. En fungerande reform skulle därmed i sista hand förutsätta en aktiv utveckling av arbetslöshetsskyddet och en den aktiva arbetskraftspolitiken som en helhet. Av åtgärderna som angår sluten av karriärerna, har lyftandet av den nedre gränsen för den så kallade arbetslöshetsslussen till 59 år den största betydelsen. Arbetslöshetsslussen har uppmuntrat uppsägelserna att riktas mot de äldre arbetstagarna. Enligt Kyyräs (21) resultat har arbetslöshetsslussens höjning med ett år förlängt den genomsnittliga sysselsättningstiden endast med,8 månader. Uppenbarligen har de nya höjningarna av arbetslöshetsslussens åldersgränser en mindre betydelse än tidigare på karriärerna. Fastän en individuell höjnings betydelse är relativt liten, har höjningarna gjorda under olika tider betydelse som en helhet (Jauhiainen och Rantala 211). Också en höjning av arbetsgivarens självrisk hör till arbetslöshetsslussens reformer. Därtill har på basen av arbetskarriärsavtalet en tidigarelagd ålderspension slopats och deltidspensionens åldersgräns lyfts till 61 år. Förra året förflyttades endast några tusen personer till en förtidigad ålderspension, och därmed skulle skulle deras arbetande till 63-åringar ha haft en relativt liten inverkan på den genomsnittliga karriärens längd. Studier har inte åtminstone gett starka bevis för en förlängande inverkan på karriärerna av deltidspensioneringen, och i fråga om kostnader har den visat sig vara en dyr åtgärd för att förlänga karriärerna. Åldersgränsens höjning lär ha en liten inverkan på den förväntade pensioneringsåldern, men reformen har ändå en ökande inverkan på de föråldrades arbetsinsatser. Som en följd av förändringarna av åldergränserna har till exempel en 5-årings förväntade kvarliggande karriär blivit betydligt längre. Denna förändring har åtminstone på lång sikt en positiv inverkan på de äldres möjligheter att få arbete, eftersom den kvarliggande karriärens längd är en central faktor, som påverkar ett rekryteringsbeslut (Ilmakunnas och Ilmakunnas 211). Denna rekryteringseffekt lär för sin del förlänga karriärerna, fastän dock inte väldigt snabbt. Arbetsmarknadsorganisationerna har uppskattat att lösningarna förlänger karriärerna ungefär med ett år. För att detta ska uppnås, måste också beslutna aktiveringsåtgärder och kvalitativa förbättringar av arbetslivet vara rätt effektiva. Lähteet: Ilmakunnas, Pekka ja Ilmakunnas, Seija (211), Hiring older employees: Do incentives of early retirement channels matter?, PT Työpapereita 268. Jauhiainen, Signe ja Rantala, Juha (211), Ikääntyvien työttömyys ja työttömyysputki, ETK:n Raportteja 3/211 Kyyrä, Tomi (21), Early retirement policy in the presence of competing exit pathways: Evidence from policy reforms in Finland, VATT Working Papers (19)

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter: PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN PROGNOS 18.3.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Prognos 2004-2005:

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Erkki Liikanen, Åland 13.6.211 13.6.211 Erkki Liikanen BNP-tillväxten i världen Totalproduktion Euroområdet USA Japan Kina* 6 Kvartalsförändring i procent

Läs mer

Finlands ekonomi återhämtar sig klart offentligt överskott redan nästa år

Finlands ekonomi återhämtar sig klart offentligt överskott redan nästa år Prognos 9.3.11 Economic Ekonomisk forecast prognosfor 7 8 11 1 Finlands ekonomi återhämtar sig klart offentligt överskott redan nästa år Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) 535 735 Informatör

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Samhällsekonomin. sviktar även i Finland tillväxten i totalproduktionen. avtar kännbart. Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel.

Samhällsekonomin. sviktar även i Finland tillväxten i totalproduktionen. avtar kännbart. Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. Prognos 3.8.11 Economic Ekonomisk forecast prognosfor 7 8 11 1 Samhällsekonomin sviktar även i Finland tillväxten i totalproduktionen avtar kännbart Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) 535

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT PROGNOS 22.3.2005 DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Ekonomisk översikt Sommaren 2016

Ekonomisk översikt Sommaren 2016 Ekonomisk översikt Sommaren 2016 Finansministeriets publikationer 24b/2016 Ekonomiska utsikter Innehåll Sammanfattning..................................... 3 Inledning.........................................

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Nationalräkenskaper 2010

Nationalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2010 Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

VECKOBREV v.11 mar-14

VECKOBREV v.11 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro Under söndagen hölls folkomröstning på Krim och hela 96,7 procent röstade för att halvön ska ansluta sig till Ryssland. Omröstningen fördöms internationellt och under måndagen

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Recessionen lättar nästa år

Recessionen lättar nästa år Prognos 1.9.29 Economic Ekonomisk forecast prognos for för 27 28 29 21 Recessionen lättar nästa år Tilläggsuppgifter Prognoschef Eero Lehto tel. (9) 2535 735 Informatör Heikki Taimio tel. (9) 2535 7349

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Statsbudgeten Sammandrag

Statsbudgeten Sammandrag 1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

Makroanalys okt-dec 2012

Makroanalys okt-dec 2012 Makroanalys okt-dec 2012 SAMMANFATTNING Eurokrisen fortsätter att styra konjunkturen och den ekonomiska tillväxten Amerikansk och kinesisk konjunkturdata visar tydliga tecken på förbättring Ingen snabb

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Konjunkturindikatorer 2015

Konjunkturindikatorer 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:2 Publicerad: 21-01-2016 Richard Palmer, utredare, tel. +358 (0)18 25 4 89 Konjunkturindikatorer 2015 I korthet - Förändringar i råoljepriset

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,1 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer