Om förhoppningarna infriats borde vi just nu befinna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om förhoppningarna infriats borde vi just nu befinna"

Transkript

1 Konjunktur&räntor SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 Om förhoppningarna infriats borde vi just nu befinna oss i ett skede där den internationella konjunkturen började närma sig ett fullfjädrat uppsving. Istället upplever vi att industrikonjunkturen i USA stannat av och att landet inte är mycket till draghjälp för omvärlden just nu. För de europeiska ekonomierna, vars investeringar fortsätter att falla samtidigt som hushållen är extremt återhållsamma innebär detta bleka tillväxtutsikter. Viktiga avnämarländer för svensk export går på sparlåga och det syns tydligt i exportstatistiken. Men i Sverige har vi turen att hushållen fortfarande håller ställningarna. Tack vare det är de svenska tillväxtutsikterna ljusare än för t.ex. EMU-området. Men något starkt uppsving kan inte heller påräknas här hemma. Riksbanken har nyligen lättat på penningpolitiken och håller dörren på glänt för ytterligare åtgärder i den riktningen. Förmodligen ser vi konjunkturen i Europa bottna och försiktigt vända upp nästa år och det finns goda chanser att utvecklingen i USA då ger stöd för en mer genuin tillväxtprocess. Med ett sådant förlopp blir det inte fler räntesänkningen från Riksbankens sida. Då blir det istället dags att börja höja räntan någon gång nästa år. Det är vårt huvudscenario. I det läget har börserna redan börjat röra sig uppåt och dragit de långa marknadsräntorna med sig. Men det måste understrykas att en rad riskfaktorer fortfarande kastar sin skugga över framtidsutsikterna. Det kan inte uteslutas att vi får se ytterligare fall på börserna med negativa följdverkningar på den reala ekonomin. I sådana fall är ytterligare lättnader från Riksbankens sida att vänta. Omvärlden Investeringarna i USA ett osäkert kort Sid 3 Minskad draghjälp från exporten i Japan Sid 5 Grusade förhoppningar om uppsving i EMU-området Sid 6 Räntorna Fed och Riksbanken har sänkt, ECB lär komma efter Sid 7 Sverige Bakslag för exporten Sid 9 Hushållen håller ställningarna Sid 1 SBABs Konjunkturbrev är ett nyhetsbrev från SBAB. Ansvariga för brevet är: Irma Rosenberg, tel och Barbro Wickman-Parak tel , fax Prenumerationsansvarig: Margaretha Hallgren, tel Postadress: SBAB, Box 2738, Stockholm

2 2 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 Konjunkturen Fallande börser... Det är dags för vår höstprognos som får tecknas mot mer dystra bakgrundsförhållanden än vid tidpunkten för vår förra prognos (april). Vi poängterade då att det inte saknades orosmoln och att det fanns frågetecken kring styrkan och beständigheten i uppsvinget i USA. Men den omfattning bokföringsskandalerna i USA skulle få var inte kända i april. Till detta kommer att den geopolitiska osäkerheten ökat väsentligt med Irakfrågan. Båda dessa faktorer bidrog, tillsammans med det fortsatt pressade läget i telekomsektorn, till att dra ner aktiebörserna rejält. Mellan mitten av mars och mitten av oktober i år föll t.ex. Nasdaq-börsen i USA med dryga 4 procent.... satte sina spår i konjunkturen Under våren såg det ut som om konjunkturen var på rätt spår. Industrin i USA började ta sig upp ur svackan och även i EMU-länderna började man se vissa, om än svaga, tecken på att ekonomierna kunde stå inför en begynnande förstärkning. Under sommaren började andra tendenser avteckna sig; kurvorna böjde åter nedåt. Fallande börser började sätta sina spår i utvecklingen. Vi låter inköpschefsindex för industrin illustrera förloppet. Också i Japan började man under våren se tecken på att en förstärkning var på gång men tredje kvartalet reducerades exportens ökningstakt högst väsentligt och fallet i investeringarna tilltog åter (se fig 7). EMU länderna brottas med stora problem Den inhemska efterfrågan EMU-området har inte hållit måttet och därmed inte kompenserat för avmattningen i exportefterfrågan. Områdets största ekonomi, Tyskland, är extra tyngt och den låga tillväxten har förvärrat underskottet i de offentliga finanserna. Enligt EU:s tillväxt- och stabilitetspakt får underskottet i ett lands offentliga budget inte överskrida 3 procent av BNP. Det står nu klart att Tyskland inte kommer att klara budgetmålet i år (under skottet beräknas bli 3,8 procent i år och Fig 1. USA och EMU. Inköpschefsindex Index 62,5 6, 57,5 55, 52,5 5, 47,5 45, 42,5 4, 37,5 USA EMU 3,1 procent nästa år enligt EU-kommissionens prognos). Portugal har redan passerat gränsen medan Frankrike och Italien är hotande nära. I EMU:s största länder finns alltså inget utrymme för att stimulera ekonomierna via finanspolitiken. Tvärtom; i ett läge där ekonomierna svackar ställs alltså krav på länderna att strama åt sina budgetar. I det läget har det uppstått en diskussion där många (den mest uppmärksammade kanske EU-kommissionens ordförande Prodi) starkt ifrågasätter konstruktionen av stabilitetspaktens regler. Det har också uppstått en schism mellan de stora länderna och de mindre som uppfyller kraven och nu ser att det finns krav på ändringar när de stora inte klarar sina åtaganden. EMU:s centralbank, ECB, har också klart uttalat att stabilitetspaktens krav är oeftergivliga och måste följas. Regeringarnas oförmåga att hålla budgetkraven kan vara en förklaringsfaktor, om än inte den mest framträdande, till att ECB än så länge inte sänkt styrräntan alla svaga konjunktursignaler till trots. I dagsläget skulle det behövas ett samlat grepp om den ekonomiska politiken för att stötta EMU-områdets ekonomier. Men kombinationen av bakbundna regeringar och en till stimulanser ovillig, eller senfärdig, centralbank bådar inte gott. Nu börjar det visserligen komma signaler om att ECB är beredd att sänka räntan. Men med tanke på att det tar tid innan en räntesänkning får effekt borde den ha kommit redan för ett bra tag sedan. Terrorhot och Irak fortsätter att skapa osäkerhet Hotet om nya omfattande terrorattacker har fått ny aktualitet bl.a. efter dåden på Bali. Inspelningar, äkta eller inte, med uttalade hot från Bin Ladin förhöjer också känslan av ett latent hot. Till detta ska läggas den svårbedömda Irakfrågan. När Irak förklarade sig acceptera villkoren i FN:s nya resolution gav detta en liten knuff uppåt på börserna. Men det finns givetvis inga garantier för att en militär attack därmed har avvärjts mer än i det mycket korta perspektivet. Vapeninspektörerna startar inom kort sitt arbete. Under den tid inspektionen pågår ska de rapportera till rådet om de hindras från att fullgöra sina förpliktelser enligt resolutionen. Hotet om militärt angrepp ligger hela tiden i luften vid obstruktion från Iraks sida. Vi får nog räkna med att osäkerheten kring Irakfrågan kommer att vara ytterst närvarande och ha en återhållande effekt på förtroendeklimat och börsutveckling de närmaste månaderna. Att bedöma de ekonomiska effekterna av ett eventuellt krig är ogörligt inte minst eftersom förloppet inte kan förutses. Det kan nämnas att när Iraq ockuperade Kuwait i början av augusti 199 och en större konflikt förutsågs steg oljepriset snabbt (från ca 2 USD /fat till en topp på 4 USD/fat i oktober). Då kom Iraks angrepp oväntat. Blir det klart att ett militärt angrepp kommer att företas mot Irak kommer oljepriset säkert att stiga men effekten behöver inte bli lika dramatisk eftersom ett angrepp varit väntat ett längre tid. Problemet är det inte går att förutse hur ett krig skulle komma att utvecklas och hur långvarigt det blir.

3 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 3 Ett kortvarigt krig (som t.ex. Gulfkriget 1991) skulle snabbt eliminera den osäkerhetsfaktor som ett eventuellt förestående angrepp utgör. Ett långdraget krig, där oljepriset biter sig fast på hög nivå, skulle däremot få ödesdigra konsekvenser för världsekonomin. Prognosen i sammanfattning TABELL 1. BNP-PROGNOSER USA,3 2,3 2,5 3 Japan,4 1 1, 1,5 Tyskland,6,3 1,5 2,4 Frankrike 1,8 1,1 2,2 2,7 Storbritannien 2, 1,5 2,1 2,7 EU,totalt 1,6,9 1,8 2,5 EMU 1,5,7 1,8 2,5 OECD,totalt,7 1,5 2,3 2,8 Sverige 1,2 1,5 1,8 2,6 BNP-tillväxten stannar år på 1 1 / 2 procent i OECD-området som helhet. Jämfört med vår bedömning i april är det framför allt prognosen för EMU-området som har skruvats ned. Vi räknade visserligen redan då med att tillväxten skulle dämpas något jämfört med i fjol. Men att den skulle halveras räknade vi inte med. En förändring jämfört med vår bedömning i april är också att konjunkturförloppet blir mer utdraget. Förstärkningen av konjunkturen kommer senare än vi tidigare räknat med, troligen först under senvåren nästa år. Därmed stannar tillväxten 23 på knappt 2 1 / 2 procent för att 24 närma sig 3 procent. USA Bakslag i industrin Under sommarmånaderna började industriindikatorerna åter peka nedåt (se t.ex. fig 1) och när utfallssiffrorna för produktionen med viss eftersläpning började trilla in syntes att produktionens ökningstakt mattats av och från augusti har den fallit. Som framgår har produktionen i tekniksektorn börjat hämta sig efter raset 21 och produktionsnivån för sektorn som helhet låg i oktober ca 3 1 / 2 procent under toppnoteringen hösten 2. Skillnaden mellan sektorns olika delar är dock stor; för datortillverkarna och tillverkarna av halvledare har produktionen ökat så att den passerat det tidigare toppen från slutet av 2 (med 6 resp. 11 procent). För tillverkarna av kommunikationsutrustning har produktionen fortsatt att falla (och fallet har t.o.m. accelererat de senaste månaderna) och produktionen i oktober låg 35 procent under toppen hösten 2. Av orderingången att döma lär en vändning uppåt i den branschen låta vänta på sig. Fig 2. USA. Industriproduktion Förändring från föregående månad 5, 4,5 4, Linje = Tillverkningsindustrin, totalt 3,5 3, Tekniksektorn 2,5 (datorer, kommunikationsutrustning, halvledare) 2, 1,5 1,,5,,5 1, 1,5 Övrig tillverkningsindustri 2, 2,5 3, J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D 1 2 Investeringsuppgång fördröjs Som vi påpekat i våra tidigare brev är företagens investeringar ett osäkert kort. Raset i investeringarna har visserligen upphört (totalt sett var de ungefär oförändrade tredje kvartalet) men om tidigare förhoppningar infriats hade vi redan nu kunnat se ett mer uttalat uppsving i investeringskonjunkturen. För investeringarna i maskiner och utrustning noterades små ökningar de två senaste kvartalen och det är nästan uteslutande inköp av datorer och liknande som stått för ökningen. Företagens investeringar i byggnader och anläggningar har däremot fortsatt att rasa. Börsfallet, de stora osäkerhetsmomenten på den internationella politiska arenan och den tilltagande oron för vart konjunkturen är på väg främjar inte investeringsklimatet. Orderingången till investeringsvaruindustrin minskade åter svagt tredje kvartalet och det faktum att kapacitetsutnyttjandet åter fallit tillbaka talar inte heller för en mer uttalad uppgång i investeringarna förrän andra halvåret nästa år. Fig 3. USA. Företagens investeringar Förändring från föregående kvartal LINJE = Företagens investeringar, totalt Byggnader Maskiner och utrustning 9 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q

4 4 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 Fig 4. USA. Kapacitetsutnyttjandet i industrin Fig 6. USA. Konsumenternas syn på sysselsättningssituationen Andel av hushåll 7 6 Ej så stor tillgång på jobb Gott om jobb Detta allra helst som kapacitetsutnyttjandet den senaste tiden rört sig nedåt från en redan mycket nedpressad nivå. Ingen snabb ökning i hushållens konsumtion Hushållen konsumtion kan beräknas ha ökat med ca 3 procent i år (preliminära NR-siffror finns t.o.m. tredje kvartalet). Det är en överraskande stark siffra med tanke på det svaga arbetsmarknadsläget och urgröpt förmögenhet till följd av fallet i aktievärdena. En kraftig ökning av bilinköpen (förmånliga finansieringsvillkor) bidrog till att privat konsumtion ökade med drygt 4 procent i årstakt tredje kvartalet. Men det lär slå tillbaka på siffrorna för de närmaste kvartalen (bilförsäljningen sjönk redan i september och den fortsatte nedåt i oktober). Det ska samtidigt konstateras att även köpen av andra hushållskapitalvaror (som möbler och vitvaror) hållit väl uppe vilket har samband med den fortfarande robusta bostadsmarknaden. Den ekonomiska nedgången startade denna gång med ett ras i företagens investeringar (p.g.a. överinvesteringar dessförinnan) vilket bemötts med rejäla räntesänkningar från centralbankens (Fed) sida och de räntekänsliga komponenterna i hushållens efterfrågan har därför stöttats upp den Fig 5. USA. Bostadsinvesteringar och hushållens konsumtion Förändring från samma kvartal året innan 1996 USD (billions) Möbler och annan hushållsutrustning Varaktiga varor totalt Bostadsinvesteringar vägen. Till detta kommer att stimulanseffekterna via finanspolitiken på hushållens inkomster varit stora i år. Det finns inte, i samma utsträckning som brukar vara vanligt efter en ekonomisk svacka, en uppdämd konsumtionsefterfrågan. Det talar starkt för att bidraget till tillväxten från hushållens sida blir ganska modest. För detta talar också att hushållens skuldsättning ligger på en historiskt sett hög nivå, att effekterna av refinansiering till lägre boräntor (och ökad belåningsgrad) börjar klinga av och att den massiva stimulansen via finanspolitiken (från förra året och början av 22) inte upprepas nästa år. Vi räknar med att privat konsumton nästa år ökar med ca 2 procent och att den börjar närma sig 3 procent 24. Den risk som finns pekar nedåt. Svackan på arbetsmarknaden kan få hushållen att helt tappa sugen. Sysselsättningen började ta sig uppåt under sommaren men i september och oktober bröts den utvecklingen och sistnämnda månad låg sysselsättningen på ungefär samma nivå som i slutet av förra året. Konsumentförtroendet började ta sig uppåt i början av året men föll tillbaka från sommaren och framåt. Att arbetsmarknadsläget böjar bli ett växande bekymmer för hushållen syns tydligt i den del av undersökningen som berör denna fråga. Modest tillväxt med nedåtrisk Svårt att få tag på jobb Med en relativt modest tillväxt i konsumtionsefterfrågan, investeringar som tar fart ordentligt förts en bit in på 23 och en skral export till följd av en svagt växande omvärld hamnar vår tillväxt för nästa år på modesta 2 1 / 2 procent (2,3 i år) och ca 3 procent 24. Det finns en risk att detta är en alltför optimistisk prognos på grund av alla osäkerhetsfaktorer som kan stuka företagens förtroende ytterligare, förskjuta den tidpunkt då kapacitet börjar byggas ut och anställningarna öka med ytterligare negativa konsekvenser på arbetsmarknad och hushållens förtroende. Att vi trots allt inte stannar för ett mer pessimistiskt scenario (s.k. double dip d.v.s. att ekonomin åter skulle gå in i en fas med fallande produktion) beror på att det finns flera faktorer som talar för att ett sådant scenario inte ska behöva infrias. Till dessa hör att företagens lager nu dragits ner

5 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 5 ordentligt. Kvoten mellan lager och försäljning i industrin har kommit ner till så låg nivå att varje tillskott till efterfrågan snart bör resultera i ökad produktion. En annan faktor är att anpassningen efter investeringsboomen av allt att döma börjar vara avslutad när det gäller företagens maskiner och utrustning. Till de positiva faktorerna hör också att produktiviteten åter utvecklats mycket starkt i år vilket kan stärka företagens vinster. Till detta kommer att en återhämtning stöds av mycket låga räntor. Japan Under våren började även den hårt tyngda japanska ekonomin sända vissa hoppfulla signaler. Men med nationalräkenskaperna för tredje kvartalet skulle de ändra karaktär. När de amerikanska och europeiska ekonomierna bromsat in var det föga överraskande att en avmattning i exportens ökningstakt gav sig tillkänna. Utvecklingen under våren pekade klart mot att fallet i företagens investeringar började bromsa upp och andra kvartalet var de i stort sett oförändrade. Tredje kvartalet föll de åter. Industriproduktionen började också komma på fötter under våren. Efter fyra kvartal av kontinuerliga fall ökade den marginellt första kvartalet i år. Andra kvartalet var ökningen 3,8 procent jämfört med kvartalet innan men tredje kvartalet mattades ökningstakten (till 2,3 procent). Lagerkvoten, som börjat komma ner ordentligt vände också upp i augusti och september. De japanska nationalräkenskaperna genomgick i somras en stor revision som också omfattade olika metodändringar. Bl.a. har täckningsgraden av privat konsumtion vidgats. Av de nya räkenskaperna framgår att privat konsumtion ökat från fjärde kvartalet förra året och t.o.m. det tredje. Det harmonierar också med att konsumentförtroendet började återkomma så smått. Nu finns en uppenbar risk att sysselsättningsläget åter kommer att försämras. Det stora raset började bromsa upp något tidigare, men med den falnande exportens konsekvenser på industrin är nog en försämring åter att vänta. Att hushållens oro för sysselsättningen börjar tillta fanns också vissa indikationer på i den senaste förtroendeundersökningen (för tredje kvartalet). Vi kan alltså konstatera att situationen för japansk ekonomi åter bleknat. BNP:s ökningstakt var en procent andra kvartalet (jämfört med kvartalet innan) men mattades av till,7 procent kvartal tre. Den lär ha avtagit ytterligare innevarande kvartal. Den internationella avmattningen, oron och osäkerheten på finansmarknaderna sätter sina spår. Vi bedömer att BNP faller med ca en procent i år medan den kan väntas öka med ungefär lika mycket nästa år. Inte heller 24 kan man vänta sig något större lyft i ekonomin. Japan brottas som bekant med stora problem. Konsumentpriserna fortsätter att falla för tredje året i rad. Åtgärder för att komma till rätta med dåliga lån i banksystemet och landet strukturproblem i stort får i det korta perspektivet negativa konsekvenser för tillväxten. Japan är det mest utsatta landet när den internationella avmattningen drabbar exporten. Med ett skenande budgetunderskott till följd av en lång rad av år med låg tillväxt och massiva stimulansåtgärder är möjligheterna att via finanspolitiken hjälpa landet på fötter ytterst begränsade. Dessutom förs redan en nollräntepolitik. När bankerna är restriktiva med sin långivning till följd av sina problem får inte nollräntepolitiken genomslag. I de senaste barometerundersökningarna från japanska centralbanken (den s.k. Tankan undersökningen) har också andelen företag som anser att attityden från kreditinstitutens sida är återhållsam åter börjat öka. Fig 7. Japan. Export och företagens investeringar Export Fig 8. Japan. Sysselsättning och arbetslöshet uell årlig förändring 2, 1,5 1,,5,,5 1, Arbetslöshet (höger) 5,75 5,5 5,25 5, 4,75 4,5 4,25 4, 3,75 I procent av arbetskraften 4 Företagens investeringar 5 Q1 Q2 Q3 Q4 1 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 2 1,5 Antal sysselsatta (vänster) 2, ,5 3,25 3,

6 6 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 EMU Grusade förhoppningar De förhoppningar som väcktes i EMU-området i början av året om en återhämtning i konjunkturen har ännu inte infriats. BNP vände visserligen svagt uppåt efter årsskiftet men takten var mycket blygsam. I genomsnitt stannade årstillväxten i BNP på 1/2 procent första halvåret. Utan tvekan har konjunkturen bromsat upp igen under sommaren. Inköpschefsindex för industrin (Fig1.) ligger sedan ett par månader under 5-strecket vilket tyder på att industrikonjunkturen mattas av. Lageravvecklingen i industrin tycks också ha tappat tempo. Missnöjet med lagerstockarna bland industriföretagen växte snabbt när konjunkturen vek förra året och industriföretagen drog i produktionsbromsarna. Avvecklingen av lager var massiv under andra halvåret och strax före årsskiftet nådde missnöjet med lagerstockarna sin kulmen. Precis som har varit fallet under tidigare konjunkturcykler innebar detta samtidigt en vändpunkt för industriproduktionen: den började stiga igen, om än mycket långsamt, samtidigt som lageravvecklingen fortsatte. Men under sommaren ser det ut att ha blivit trögare för företagen att trimma lagren och produktionen i industrin tycks ha planat ut. Av allt att döma är det en bit kvar innan lageranpassningen är avslutad. Men när så sker kommer en uppgång i efterfrågan att slå igenom mer direkt på produktionen. Det är en av de drivkrafter som så småningom kommer att utlösa en mer tydlig uppgång. EU-barometern vittnar om att konjunkturklimatet i EMUområdet blivit dystrare under sommaren, men kanske också om att det finns en botten inom räckhåll. Förtroendeindikatorn för industrin, som visat på ett förbättrat stämningsläge sedan slutet av förra året, vände nedåt på försommaren (Fig 1). I oktober tändes dock ett litet hopp Fig 1. EMU. Förtroendeindikationer i EMU enligt EU-barometern Nettotal Byggsektorn när det kom ett kliv uppåt i förväntningarna, men det är ännu för tidigt att avgöra om den tendensen kommer att stå sig. I byggsektorn har förtroendet rasat under sommaren. Nedgången bröts i september, men att byggföretagen då blev något mindre pessimistiska kan ha ett samband med höstens översvämningskatastrofer som naturligtvis medför ökad aktivitet i byggsektorn. Uppröjningsarbete efter förödelsen är dock knappast något som hjälper konjunkturen på traven. Dels blir effekten tillfällig, dels är det troligt att det i stor utsträckning blir annan verksamhet som får stryka på foten. Detaljhandelsföretagens bedömning av utsikterna är oförändrat dystra sedan i vintras. Inhemsk efterfrågan på sparlåga Industrin Detaljhandeln Hushållen har varit mycket återhållsamma med sina konsumtionsköp det senaste året. Första halvåret i år ökade konsumtionen med endast en halv procent. Arbetslösheten har stigit något sedan förra sommaren och det har säkert bidragit till försiktigheten. Oron för stigande arbetslöshet och en försämring av det allmänekonomiska läget i länderna ökade också snabbt under förra året (Fig 11). Under våren började Fig 9. EMU. Produktion och lageromdöme i industrin Index 1995= Omdöme om färdigvarulager (höger) Industriproduktion (vänster) 27,5 25, 22,5 2, Nettotal Fig 11. EMU. Hushållens förväntningar för kommande år Nettotal 4 3 Arbetslösheten 11 17,5 15, 2 Hushållens egen ekonomi 15 12,5 1 1, 1 7, , 2,5, 1 Landets ekonomi

7 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 7 hushållen tro på bättre tider igen. Men trots att räntorna fallit och att skatterna sänkts i flera länder har det inte räckt till för att få hushållen på köphumör igen. Sommarens börsfall och den ökade geopolitiska osäkerheten har säkert bidragit till att förväntningarna åter försämrades framåt sommaren. En uppenbar risk är att de åtgärder som de stora länderna tvingas genomföra för att komma tillrätta med underskotten i sina offentliga finanser kommer att drabba hushållen och därmed bidra till att hålla tillbaka konsumtionen. Vi räknar därför med en ganska försiktig utveckling av hushållens konsumtion under prognosperioden. De fasta investeringarna är inte heller något glädjeämne. Tvärtom har de nu varit på väg nedåt i ett och ett halvt års tid och ännu syns inga tecken på någon uppbromsning. I själva verket har takten i nedgången från halvår till halvår accelererat. Att investeringsviljan är svag är inte särskilt överraskande. Den osäkerhet som skapas av börsfallet, latenta hot om nya terrordåd och risken för ett krig mot Irak skapar naturligtvis i grunden ett ogynnsamt klimat för framtidssatsningar. Kapacitetsutnyttjandet i industrin har fallit, och så länge ett uthålligt uppsving i efterfrågan inte kan skönjas, kommer företagens intresse för att bygga ut kapaciteten att vara lamt. Problemen i telekomsektorn lägger extra sten på börda. Teleoperatörerna är hårt skuldtyngda och många banker pressas av en stor exponering mot sektorn. Detta hämmar kreditgivningen även till andra områden. Inte minst drabbat är Tyskland, där medelstora företag med stort bankberoende väger tungt i näringslivet. Ett tecken på detta är att takten i utlåningen till företagssektorn har bromsat in markant under det senaste året. Utsikterna för företagens vinster är också strategiska för investeringsviljan. Vinstutvecklingen har varit ogynnsam de senaste åren. Produktivitetstillväxten har mattats samtidigt som löneökningstakten har tilltagit och ökningstakten i arbetskraftskostnaderna per producerad enhet har därför tilltagit. Under andra kvartalet tycks dock en viss förbättring ha inletts. Fig 12. EMU. Produktivitet och arbetskraftskostnad per producerad enhet i hela ekonomin Årlig procentuell förändring 3,5 3, 2,5 2, Arbetskraftskostnad per producerad enhet Exporten Under första halvåret fick tillväxten en viss draghjälp från nettoexporten. Första kvartalet berodde det i första hand på att importen föll tillbaka, något som i sin tur speglade den nedtryckta inhemska efterfrågan. Andra kvartalet kom det däremot en vändning uppåt i exporten. I både Tyskland och Frankrike, som ligger först bland EMU-länderna i statistikrapporteringen, fortsatte exporten sedan uppåt tredje kvartalet. För EMU-området är det därför av stor betydelse att tillväxten i omvärlden och då i synnerhet i USA kommer igång så att den enda draghjälp som för närvarande finns för europakonjunkturen kan fortsätta. Vår prognos bygger på att exporten får en viktig roll som draglok för EMU-området även de kommande två åren. Det hänger på att den förstärkning av euron som skett inte bromsar exporten. Räntor Fed lär inte sänka mer Den ökade osäkerheten i konjunkturförloppet bekräftades med stor tydlighet när den amerikanska centralbanken, Fed, i början av november valde att stimulera ekonomin med ytterligare en sänkning av styrräntan. Att det skulle komma en sänkning var helt väntat, men Fed markerade allvaret i läget genom att sänka med en halv procentenhet till 1,25 procent. Samtidigt gav man beskedet att efter denna sänkning ser man att riskerna är balanserade med avseende på de båda långsiktiga målen om prisstabilitet och uthållig ekonomisk tillväxt. Med tanke på hur låg styrräntan nu är i USA är det knappast rimligt att tro att det kommer fler sänkningar även om avmattningen blir utdragen. Däremot är det troligt att den låga styrräntan kommer att bestå en stor del av nästa år. När det väl blir dags att strama åt räknar vi med att man kommer att ta ganska resoluta kliv. Vår bedömning är att Fed vid slutet av nästa år hunnit upp med styrräntan till 2,5 procent för att sedan fortsätta till 4,75 procent i slutet av år 24. Fig 13. Styrräntor i Sverige, USA och EMU 6,5 6, 5,5 5, 1,5 4,5 Sverige 1, 4,,5, 3,5 3, 2,5 EMU -,5-1, Produktivitet 2, 1,5 USA -1,5 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q , May Sep 99 May Sep May Sep 1 May Sep 2 May Sep 3

8 8 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 Riksbanken tidigt ute med att höja... Riksbanken var mycket tidigt ute med två styrräntehöjningar under våren. Vid junimötet i samband med årets andra inflationsrapport varnade man mycket tydligt för att ytterligare räntehöjningar var nära förestående.... men sedan har utvecklingen tagit en annan riktning Men sedan har utvecklingen tagit en annan riktning. Vid det penningpolitiska mötet i oktober i samband med årets tredje inflationsrapport diskuterades ingående vilka effekterna kunde bli på konjunkturförloppet av osäkerheten på de finansiella marknaderna. Slutsatsen blev dock att tiden ännu inte var mogen att gå till verket med en reposänkning. Istället markerade man beredskapen att agera snabbt om så krävdes genom att lägga in ett extra penningpolitiskt möte under hösten. Vid det mötet, den 14 november, följde man Fed i spåren och sänkte reporäntan med,25 procentenheter till 4 procent. I pressmeddelandet vid beslutet att sänka räntan betonade Riksbanken att i fokus står framöver precis som tidigare under hösten på såväl konjunkturen i utlandet som utvecklingen på de finansiella marknaderna. Dörren står därmed på glänt för ytterligare sänkning av räntan om det skulle behövas. Vår huvudtro är dock att reporäntan inte kommer att sänkas mer. Det bygger på börsen nu kan ha nått sin botten och att konjunkturen trots allt fortsätter uppåt även om det blir en utdragen och ganska knagglig resa. Men osäkerheten är stor. Skulle några av de hot vi inledningsvis diskuterat materialiseras kan det mycket väl komma nya körare nedåt på världens börser som ytterligare dämpar stämningsläget och får ekonomierna att vända nedåt igen. I så fall kan Riksbanken sänka reporäntan ytterligare. Om tydliga förväntningar om detta etableras kommer det att få korta räntor och därmed de rörliga bolåneräntorna att sjunka en bit till. Om å andra sidan vårt konjunkturscenario etableras, räknar vi med att Riksbanken kommer att höja räntan igen under året som kommer. Med i Riksbankens bedömning ligger fortfarande en oro för lönebildningen och det inhemska resursutnyttjandet. Därför är det troligt att man kommer att vara ganska snabb att agera så snart en stabil uppgång ser ut att vara på väg. Till grund för vår prognos ligger därför att den svenska reporäntan ligger på 4,5 procent nästa årsskifte och har tagits upp till 5 procent ett år senare. TABELL 2. RÄNTOR, AKTUELLA OCH I SLUTET AV RESP. PERIOD 25 nov 22p 23p 24p 22 dec dec dec. Styrräntor USA 1,25 1,25 2,5 4,75 EMU 3,25 3, 3,5 4,75 Sverige 4, 4, 4,5 5, Långa räntor USA 3,2 3,4 4,75 5,7 Tyskland 3,8 3,9 5, 5,5 Sverige 4,5 4,6 5,5 5,7 Anm.: Långa räntor = statsobligationer, 5 år. ECB på efterkälken... Den gemensamma centralbanken i euro-området, ECB har hamnat på efterkälken. Det är nog den centralbank som har starkast skäl att sänka räntan för att motverka att vissa av länderna, främst Tyskland, skall halka ned i en djup svacka som riskerar att utvecklas till en deflationistisk situation. Motståndskraften mot en sådan situation bland övriga länder är inte särskilt stor i dagsläget.... men åtminstone en sänkning lär komma Den senaste tiden har olika företrädare för ECB gjort uttalanden som tyder på att ett beslut om en räntesänkning kan komma. I samband med det senaste mötet i början av november förde man, mot bakgrund av den stora osäkerheten om den ekonomiska tillväxten, en ingående diskussion av argumenten för och emot en räntesänkning. Beslutet då blev att avvakta. Men bara att man informerar om att diskussionen förts kan uppfattas som ett sätt att förbereda marknaden på att en sänkning kan komma. Senast i förra veckan gav Belgiens centralbankschef Guy Quaden, som också är ledamot i ECB-rådet, uttryck för att en räntesänkning skulle kunna få fart på optimismen i EMU-området. Vår bedömning är att ECB-rådet kommer att sänka räntan med,25 procentenheter vid sitt möte i början av december. Inflationen ligger visserligen fortfarande precis över måltaket 2 procent. ECB konstaterar i analysen i sin månadsrapport att inflationen kan stiga något de närmaste månaderna till följd av tekniska faktorer och höjningar av indirekta skatter och administrativa priser i en del länder, men betonar att detta kan väntas bli tillfälligt. Intrycket är alltså att man förbereder vägen för ett räntebeslut. Vår förstahandstro är att man sedan inte sänker mer utan att nästa åtgärd blir en höjning nästa år. Vi räknar med höjningar med sammanlagt,5 procentenheter från ECB:s sida. Men troligen kommer höjningarna senare än i Sverige. Långa räntor har följt börsen nedåt I räntebedömningen i vår förra prognos i slutet av april räknade vi med att trenden för långa räntor skulle bli uppåtriktad. Även då fanns en osäkerhet om hur stark konjunkturen var i USA. Förutsättningen för vår ränteprognos var att konjunkturen tuffade på och att situationen på börsen stabiliserades. Så blev nu inte fallet. I själva verket var vi då ganska nära toppen i räntekurvan för det här året. Skälet till att räntebedömningen blev fel var att börsen tog ny sats nedåt och drog långa räntor med sig. I Sverige har fallet i räntorna inte blivit lika starkt som i omvärlden. Marginalen mot tyska långa räntor, som brukar användas som referensränta för EMU-området, har ökat sedan början av sommaren och ligger nu för 5-åriga statsobligationer runt,75 procentenheter. Förväntningarna om valutakursutvecklingen påverkar räntemarginalen starkt. Om placerare befarar att den svenska kronan skall försvagas krävs det ett extra premiepåslag på placeringar i svenska tillgångar för att kompensera för valutakursrisken. Risk för stigande inflation kan vara ett skäl till att en valuta försvagas. Ett

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Sidan 1 Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Sidan 4 Tidpunkten viktig för val av fast elpris Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Vi håller fast vid prognosen att

Läs mer

Konjunktur&räntor. Stigande räntor i höst sid 3. EMU och ränteprognosen. Bättre fart i USA i höst. Euroområdet får stimulans sid 7

Konjunktur&räntor. Stigande räntor i höst sid 3. EMU och ränteprognosen. Bättre fart i USA i höst. Euroområdet får stimulans sid 7 Konjunktur&räntor SBABs KONJUNKTURBREV NR 8 APRIL Konjunkturprognoser kan nu baseras på något säkrare grund än tidigare. Irakkriget är över, oljepriset har fallit tillbaka och förutsättningarna för stigande

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Innehåll. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se

Innehåll. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se Konjunktur & räntor SBAB:s konjunkturbrev nr 4 n 14 augusti 2006 Konjunkturbrevet i korthet n Internationella konjunkturen robust men sårbar. n USA-ekonomin kyls av. Svår riskavvägning för Fed. n Konjunkturen

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

VECKOBREV v.45 nov-14

VECKOBREV v.45 nov-14 0 0,001 Makro Veckan Vid månadens som gått ECB möte lämnades som väntat styrräntan oförändrad på 0,05 procent. Mario Draghi sade på den efterföljande presskonferensen att hela ECB-rådet är helt eniga om

Läs mer

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild 2015-10-01 PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild PMI-total steg från 53,2 i augusti till 53,3 i september främst med stöd från delindex för sysselsättning. Trots uppgången med en tiondel

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi

Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Konjunktur och räntor Nummer juni Sidan Osäkra utsikter Sidan Riksbanken sparar på krutet Sidan Omvärldsriskerna ökar igen Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Tor Borg, Chefsekonom Ekonomiska

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 18 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Minskad risk för Grexit

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari 2011. Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari 2011. Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser Januari 11 Sidan Ränteuppgången rullar på Sidan Fast elpris bra val till våren Ränteuppgången rullar på Den allt starkare konjunkturen och de stigande råvarupriserna

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

VECKOBREV v.33 aug-11

VECKOBREV v.33 aug-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 3,3 % i juni från tidigare ökning med 2,1 %. Årstakten sjönk därmed från 13,2 % till 6,4 %. Förväntat var -0,9 % samt 10,5 %. Arbetslösheten

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

VECKOBREV v.23 jun-14

VECKOBREV v.23 jun-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro En räntesänkning med 10 punkter till 0,15 procent, negativ inlåningsränta om minus 0,10 procent samt billiga lån till banker för att stimulera dess utlåning till privata företag

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor

Räntefokus 8 november 2011. Fördel korta räntor Räntefokus 8 november 2011 Fördel korta räntor SAMMANFATTNING Den 3 november sänkte den europeiska centralbanken, ECB, sin styrränta från 1,5 till 1,25 procent. Ytterligare sänkningar är troliga framöver.

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Fondbarometern Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Risken på börsen har ökat, och Asien har minskat kraftigt i popularitet sedan årsskiftet. SBAB 10 JULI 2013

Läs mer

Oron för en fortsatt svag konjunktur med risker

Oron för en fortsatt svag konjunktur med risker Konjunktur&räntor SBABs KONJUNKTURBREV NR 3 JUNI 3 Oron för en fortsatt svag konjunktur med risker för deflation, det vill säga fallande priser, präglar för närvarande de finansiella marknaderna. Att centralbankerna

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer