Om förhoppningarna infriats borde vi just nu befinna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om förhoppningarna infriats borde vi just nu befinna"

Transkript

1 Konjunktur&räntor SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 Om förhoppningarna infriats borde vi just nu befinna oss i ett skede där den internationella konjunkturen började närma sig ett fullfjädrat uppsving. Istället upplever vi att industrikonjunkturen i USA stannat av och att landet inte är mycket till draghjälp för omvärlden just nu. För de europeiska ekonomierna, vars investeringar fortsätter att falla samtidigt som hushållen är extremt återhållsamma innebär detta bleka tillväxtutsikter. Viktiga avnämarländer för svensk export går på sparlåga och det syns tydligt i exportstatistiken. Men i Sverige har vi turen att hushållen fortfarande håller ställningarna. Tack vare det är de svenska tillväxtutsikterna ljusare än för t.ex. EMU-området. Men något starkt uppsving kan inte heller påräknas här hemma. Riksbanken har nyligen lättat på penningpolitiken och håller dörren på glänt för ytterligare åtgärder i den riktningen. Förmodligen ser vi konjunkturen i Europa bottna och försiktigt vända upp nästa år och det finns goda chanser att utvecklingen i USA då ger stöd för en mer genuin tillväxtprocess. Med ett sådant förlopp blir det inte fler räntesänkningen från Riksbankens sida. Då blir det istället dags att börja höja räntan någon gång nästa år. Det är vårt huvudscenario. I det läget har börserna redan börjat röra sig uppåt och dragit de långa marknadsräntorna med sig. Men det måste understrykas att en rad riskfaktorer fortfarande kastar sin skugga över framtidsutsikterna. Det kan inte uteslutas att vi får se ytterligare fall på börserna med negativa följdverkningar på den reala ekonomin. I sådana fall är ytterligare lättnader från Riksbankens sida att vänta. Omvärlden Investeringarna i USA ett osäkert kort Sid 3 Minskad draghjälp från exporten i Japan Sid 5 Grusade förhoppningar om uppsving i EMU-området Sid 6 Räntorna Fed och Riksbanken har sänkt, ECB lär komma efter Sid 7 Sverige Bakslag för exporten Sid 9 Hushållen håller ställningarna Sid 1 SBABs Konjunkturbrev är ett nyhetsbrev från SBAB. Ansvariga för brevet är: Irma Rosenberg, tel och Barbro Wickman-Parak tel , fax Prenumerationsansvarig: Margaretha Hallgren, tel Postadress: SBAB, Box 2738, Stockholm

2 2 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 Konjunkturen Fallande börser... Det är dags för vår höstprognos som får tecknas mot mer dystra bakgrundsförhållanden än vid tidpunkten för vår förra prognos (april). Vi poängterade då att det inte saknades orosmoln och att det fanns frågetecken kring styrkan och beständigheten i uppsvinget i USA. Men den omfattning bokföringsskandalerna i USA skulle få var inte kända i april. Till detta kommer att den geopolitiska osäkerheten ökat väsentligt med Irakfrågan. Båda dessa faktorer bidrog, tillsammans med det fortsatt pressade läget i telekomsektorn, till att dra ner aktiebörserna rejält. Mellan mitten av mars och mitten av oktober i år föll t.ex. Nasdaq-börsen i USA med dryga 4 procent.... satte sina spår i konjunkturen Under våren såg det ut som om konjunkturen var på rätt spår. Industrin i USA började ta sig upp ur svackan och även i EMU-länderna började man se vissa, om än svaga, tecken på att ekonomierna kunde stå inför en begynnande förstärkning. Under sommaren började andra tendenser avteckna sig; kurvorna böjde åter nedåt. Fallande börser började sätta sina spår i utvecklingen. Vi låter inköpschefsindex för industrin illustrera förloppet. Också i Japan började man under våren se tecken på att en förstärkning var på gång men tredje kvartalet reducerades exportens ökningstakt högst väsentligt och fallet i investeringarna tilltog åter (se fig 7). EMU länderna brottas med stora problem Den inhemska efterfrågan EMU-området har inte hållit måttet och därmed inte kompenserat för avmattningen i exportefterfrågan. Områdets största ekonomi, Tyskland, är extra tyngt och den låga tillväxten har förvärrat underskottet i de offentliga finanserna. Enligt EU:s tillväxt- och stabilitetspakt får underskottet i ett lands offentliga budget inte överskrida 3 procent av BNP. Det står nu klart att Tyskland inte kommer att klara budgetmålet i år (under skottet beräknas bli 3,8 procent i år och Fig 1. USA och EMU. Inköpschefsindex Index 62,5 6, 57,5 55, 52,5 5, 47,5 45, 42,5 4, 37,5 USA EMU 3,1 procent nästa år enligt EU-kommissionens prognos). Portugal har redan passerat gränsen medan Frankrike och Italien är hotande nära. I EMU:s största länder finns alltså inget utrymme för att stimulera ekonomierna via finanspolitiken. Tvärtom; i ett läge där ekonomierna svackar ställs alltså krav på länderna att strama åt sina budgetar. I det läget har det uppstått en diskussion där många (den mest uppmärksammade kanske EU-kommissionens ordförande Prodi) starkt ifrågasätter konstruktionen av stabilitetspaktens regler. Det har också uppstått en schism mellan de stora länderna och de mindre som uppfyller kraven och nu ser att det finns krav på ändringar när de stora inte klarar sina åtaganden. EMU:s centralbank, ECB, har också klart uttalat att stabilitetspaktens krav är oeftergivliga och måste följas. Regeringarnas oförmåga att hålla budgetkraven kan vara en förklaringsfaktor, om än inte den mest framträdande, till att ECB än så länge inte sänkt styrräntan alla svaga konjunktursignaler till trots. I dagsläget skulle det behövas ett samlat grepp om den ekonomiska politiken för att stötta EMU-områdets ekonomier. Men kombinationen av bakbundna regeringar och en till stimulanser ovillig, eller senfärdig, centralbank bådar inte gott. Nu börjar det visserligen komma signaler om att ECB är beredd att sänka räntan. Men med tanke på att det tar tid innan en räntesänkning får effekt borde den ha kommit redan för ett bra tag sedan. Terrorhot och Irak fortsätter att skapa osäkerhet Hotet om nya omfattande terrorattacker har fått ny aktualitet bl.a. efter dåden på Bali. Inspelningar, äkta eller inte, med uttalade hot från Bin Ladin förhöjer också känslan av ett latent hot. Till detta ska läggas den svårbedömda Irakfrågan. När Irak förklarade sig acceptera villkoren i FN:s nya resolution gav detta en liten knuff uppåt på börserna. Men det finns givetvis inga garantier för att en militär attack därmed har avvärjts mer än i det mycket korta perspektivet. Vapeninspektörerna startar inom kort sitt arbete. Under den tid inspektionen pågår ska de rapportera till rådet om de hindras från att fullgöra sina förpliktelser enligt resolutionen. Hotet om militärt angrepp ligger hela tiden i luften vid obstruktion från Iraks sida. Vi får nog räkna med att osäkerheten kring Irakfrågan kommer att vara ytterst närvarande och ha en återhållande effekt på förtroendeklimat och börsutveckling de närmaste månaderna. Att bedöma de ekonomiska effekterna av ett eventuellt krig är ogörligt inte minst eftersom förloppet inte kan förutses. Det kan nämnas att när Iraq ockuperade Kuwait i början av augusti 199 och en större konflikt förutsågs steg oljepriset snabbt (från ca 2 USD /fat till en topp på 4 USD/fat i oktober). Då kom Iraks angrepp oväntat. Blir det klart att ett militärt angrepp kommer att företas mot Irak kommer oljepriset säkert att stiga men effekten behöver inte bli lika dramatisk eftersom ett angrepp varit väntat ett längre tid. Problemet är det inte går att förutse hur ett krig skulle komma att utvecklas och hur långvarigt det blir.

3 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 3 Ett kortvarigt krig (som t.ex. Gulfkriget 1991) skulle snabbt eliminera den osäkerhetsfaktor som ett eventuellt förestående angrepp utgör. Ett långdraget krig, där oljepriset biter sig fast på hög nivå, skulle däremot få ödesdigra konsekvenser för världsekonomin. Prognosen i sammanfattning TABELL 1. BNP-PROGNOSER USA,3 2,3 2,5 3 Japan,4 1 1, 1,5 Tyskland,6,3 1,5 2,4 Frankrike 1,8 1,1 2,2 2,7 Storbritannien 2, 1,5 2,1 2,7 EU,totalt 1,6,9 1,8 2,5 EMU 1,5,7 1,8 2,5 OECD,totalt,7 1,5 2,3 2,8 Sverige 1,2 1,5 1,8 2,6 BNP-tillväxten stannar år på 1 1 / 2 procent i OECD-området som helhet. Jämfört med vår bedömning i april är det framför allt prognosen för EMU-området som har skruvats ned. Vi räknade visserligen redan då med att tillväxten skulle dämpas något jämfört med i fjol. Men att den skulle halveras räknade vi inte med. En förändring jämfört med vår bedömning i april är också att konjunkturförloppet blir mer utdraget. Förstärkningen av konjunkturen kommer senare än vi tidigare räknat med, troligen först under senvåren nästa år. Därmed stannar tillväxten 23 på knappt 2 1 / 2 procent för att 24 närma sig 3 procent. USA Bakslag i industrin Under sommarmånaderna började industriindikatorerna åter peka nedåt (se t.ex. fig 1) och när utfallssiffrorna för produktionen med viss eftersläpning började trilla in syntes att produktionens ökningstakt mattats av och från augusti har den fallit. Som framgår har produktionen i tekniksektorn börjat hämta sig efter raset 21 och produktionsnivån för sektorn som helhet låg i oktober ca 3 1 / 2 procent under toppnoteringen hösten 2. Skillnaden mellan sektorns olika delar är dock stor; för datortillverkarna och tillverkarna av halvledare har produktionen ökat så att den passerat det tidigare toppen från slutet av 2 (med 6 resp. 11 procent). För tillverkarna av kommunikationsutrustning har produktionen fortsatt att falla (och fallet har t.o.m. accelererat de senaste månaderna) och produktionen i oktober låg 35 procent under toppen hösten 2. Av orderingången att döma lär en vändning uppåt i den branschen låta vänta på sig. Fig 2. USA. Industriproduktion Förändring från föregående månad 5, 4,5 4, Linje = Tillverkningsindustrin, totalt 3,5 3, Tekniksektorn 2,5 (datorer, kommunikationsutrustning, halvledare) 2, 1,5 1,,5,,5 1, 1,5 Övrig tillverkningsindustri 2, 2,5 3, J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D 1 2 Investeringsuppgång fördröjs Som vi påpekat i våra tidigare brev är företagens investeringar ett osäkert kort. Raset i investeringarna har visserligen upphört (totalt sett var de ungefär oförändrade tredje kvartalet) men om tidigare förhoppningar infriats hade vi redan nu kunnat se ett mer uttalat uppsving i investeringskonjunkturen. För investeringarna i maskiner och utrustning noterades små ökningar de två senaste kvartalen och det är nästan uteslutande inköp av datorer och liknande som stått för ökningen. Företagens investeringar i byggnader och anläggningar har däremot fortsatt att rasa. Börsfallet, de stora osäkerhetsmomenten på den internationella politiska arenan och den tilltagande oron för vart konjunkturen är på väg främjar inte investeringsklimatet. Orderingången till investeringsvaruindustrin minskade åter svagt tredje kvartalet och det faktum att kapacitetsutnyttjandet åter fallit tillbaka talar inte heller för en mer uttalad uppgång i investeringarna förrän andra halvåret nästa år. Fig 3. USA. Företagens investeringar Förändring från föregående kvartal LINJE = Företagens investeringar, totalt Byggnader Maskiner och utrustning 9 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q

4 4 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 Fig 4. USA. Kapacitetsutnyttjandet i industrin Fig 6. USA. Konsumenternas syn på sysselsättningssituationen Andel av hushåll 7 6 Ej så stor tillgång på jobb Gott om jobb Detta allra helst som kapacitetsutnyttjandet den senaste tiden rört sig nedåt från en redan mycket nedpressad nivå. Ingen snabb ökning i hushållens konsumtion Hushållen konsumtion kan beräknas ha ökat med ca 3 procent i år (preliminära NR-siffror finns t.o.m. tredje kvartalet). Det är en överraskande stark siffra med tanke på det svaga arbetsmarknadsläget och urgröpt förmögenhet till följd av fallet i aktievärdena. En kraftig ökning av bilinköpen (förmånliga finansieringsvillkor) bidrog till att privat konsumtion ökade med drygt 4 procent i årstakt tredje kvartalet. Men det lär slå tillbaka på siffrorna för de närmaste kvartalen (bilförsäljningen sjönk redan i september och den fortsatte nedåt i oktober). Det ska samtidigt konstateras att även köpen av andra hushållskapitalvaror (som möbler och vitvaror) hållit väl uppe vilket har samband med den fortfarande robusta bostadsmarknaden. Den ekonomiska nedgången startade denna gång med ett ras i företagens investeringar (p.g.a. överinvesteringar dessförinnan) vilket bemötts med rejäla räntesänkningar från centralbankens (Fed) sida och de räntekänsliga komponenterna i hushållens efterfrågan har därför stöttats upp den Fig 5. USA. Bostadsinvesteringar och hushållens konsumtion Förändring från samma kvartal året innan 1996 USD (billions) Möbler och annan hushållsutrustning Varaktiga varor totalt Bostadsinvesteringar vägen. Till detta kommer att stimulanseffekterna via finanspolitiken på hushållens inkomster varit stora i år. Det finns inte, i samma utsträckning som brukar vara vanligt efter en ekonomisk svacka, en uppdämd konsumtionsefterfrågan. Det talar starkt för att bidraget till tillväxten från hushållens sida blir ganska modest. För detta talar också att hushållens skuldsättning ligger på en historiskt sett hög nivå, att effekterna av refinansiering till lägre boräntor (och ökad belåningsgrad) börjar klinga av och att den massiva stimulansen via finanspolitiken (från förra året och början av 22) inte upprepas nästa år. Vi räknar med att privat konsumton nästa år ökar med ca 2 procent och att den börjar närma sig 3 procent 24. Den risk som finns pekar nedåt. Svackan på arbetsmarknaden kan få hushållen att helt tappa sugen. Sysselsättningen började ta sig uppåt under sommaren men i september och oktober bröts den utvecklingen och sistnämnda månad låg sysselsättningen på ungefär samma nivå som i slutet av förra året. Konsumentförtroendet började ta sig uppåt i början av året men föll tillbaka från sommaren och framåt. Att arbetsmarknadsläget böjar bli ett växande bekymmer för hushållen syns tydligt i den del av undersökningen som berör denna fråga. Modest tillväxt med nedåtrisk Svårt att få tag på jobb Med en relativt modest tillväxt i konsumtionsefterfrågan, investeringar som tar fart ordentligt förts en bit in på 23 och en skral export till följd av en svagt växande omvärld hamnar vår tillväxt för nästa år på modesta 2 1 / 2 procent (2,3 i år) och ca 3 procent 24. Det finns en risk att detta är en alltför optimistisk prognos på grund av alla osäkerhetsfaktorer som kan stuka företagens förtroende ytterligare, förskjuta den tidpunkt då kapacitet börjar byggas ut och anställningarna öka med ytterligare negativa konsekvenser på arbetsmarknad och hushållens förtroende. Att vi trots allt inte stannar för ett mer pessimistiskt scenario (s.k. double dip d.v.s. att ekonomin åter skulle gå in i en fas med fallande produktion) beror på att det finns flera faktorer som talar för att ett sådant scenario inte ska behöva infrias. Till dessa hör att företagens lager nu dragits ner

5 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 5 ordentligt. Kvoten mellan lager och försäljning i industrin har kommit ner till så låg nivå att varje tillskott till efterfrågan snart bör resultera i ökad produktion. En annan faktor är att anpassningen efter investeringsboomen av allt att döma börjar vara avslutad när det gäller företagens maskiner och utrustning. Till de positiva faktorerna hör också att produktiviteten åter utvecklats mycket starkt i år vilket kan stärka företagens vinster. Till detta kommer att en återhämtning stöds av mycket låga räntor. Japan Under våren började även den hårt tyngda japanska ekonomin sända vissa hoppfulla signaler. Men med nationalräkenskaperna för tredje kvartalet skulle de ändra karaktär. När de amerikanska och europeiska ekonomierna bromsat in var det föga överraskande att en avmattning i exportens ökningstakt gav sig tillkänna. Utvecklingen under våren pekade klart mot att fallet i företagens investeringar började bromsa upp och andra kvartalet var de i stort sett oförändrade. Tredje kvartalet föll de åter. Industriproduktionen började också komma på fötter under våren. Efter fyra kvartal av kontinuerliga fall ökade den marginellt första kvartalet i år. Andra kvartalet var ökningen 3,8 procent jämfört med kvartalet innan men tredje kvartalet mattades ökningstakten (till 2,3 procent). Lagerkvoten, som börjat komma ner ordentligt vände också upp i augusti och september. De japanska nationalräkenskaperna genomgick i somras en stor revision som också omfattade olika metodändringar. Bl.a. har täckningsgraden av privat konsumtion vidgats. Av de nya räkenskaperna framgår att privat konsumtion ökat från fjärde kvartalet förra året och t.o.m. det tredje. Det harmonierar också med att konsumentförtroendet började återkomma så smått. Nu finns en uppenbar risk att sysselsättningsläget åter kommer att försämras. Det stora raset började bromsa upp något tidigare, men med den falnande exportens konsekvenser på industrin är nog en försämring åter att vänta. Att hushållens oro för sysselsättningen börjar tillta fanns också vissa indikationer på i den senaste förtroendeundersökningen (för tredje kvartalet). Vi kan alltså konstatera att situationen för japansk ekonomi åter bleknat. BNP:s ökningstakt var en procent andra kvartalet (jämfört med kvartalet innan) men mattades av till,7 procent kvartal tre. Den lär ha avtagit ytterligare innevarande kvartal. Den internationella avmattningen, oron och osäkerheten på finansmarknaderna sätter sina spår. Vi bedömer att BNP faller med ca en procent i år medan den kan väntas öka med ungefär lika mycket nästa år. Inte heller 24 kan man vänta sig något större lyft i ekonomin. Japan brottas som bekant med stora problem. Konsumentpriserna fortsätter att falla för tredje året i rad. Åtgärder för att komma till rätta med dåliga lån i banksystemet och landet strukturproblem i stort får i det korta perspektivet negativa konsekvenser för tillväxten. Japan är det mest utsatta landet när den internationella avmattningen drabbar exporten. Med ett skenande budgetunderskott till följd av en lång rad av år med låg tillväxt och massiva stimulansåtgärder är möjligheterna att via finanspolitiken hjälpa landet på fötter ytterst begränsade. Dessutom förs redan en nollräntepolitik. När bankerna är restriktiva med sin långivning till följd av sina problem får inte nollräntepolitiken genomslag. I de senaste barometerundersökningarna från japanska centralbanken (den s.k. Tankan undersökningen) har också andelen företag som anser att attityden från kreditinstitutens sida är återhållsam åter börjat öka. Fig 7. Japan. Export och företagens investeringar Export Fig 8. Japan. Sysselsättning och arbetslöshet uell årlig förändring 2, 1,5 1,,5,,5 1, Arbetslöshet (höger) 5,75 5,5 5,25 5, 4,75 4,5 4,25 4, 3,75 I procent av arbetskraften 4 Företagens investeringar 5 Q1 Q2 Q3 Q4 1 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 2 1,5 Antal sysselsatta (vänster) 2, ,5 3,25 3,

6 6 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 EMU Grusade förhoppningar De förhoppningar som väcktes i EMU-området i början av året om en återhämtning i konjunkturen har ännu inte infriats. BNP vände visserligen svagt uppåt efter årsskiftet men takten var mycket blygsam. I genomsnitt stannade årstillväxten i BNP på 1/2 procent första halvåret. Utan tvekan har konjunkturen bromsat upp igen under sommaren. Inköpschefsindex för industrin (Fig1.) ligger sedan ett par månader under 5-strecket vilket tyder på att industrikonjunkturen mattas av. Lageravvecklingen i industrin tycks också ha tappat tempo. Missnöjet med lagerstockarna bland industriföretagen växte snabbt när konjunkturen vek förra året och industriföretagen drog i produktionsbromsarna. Avvecklingen av lager var massiv under andra halvåret och strax före årsskiftet nådde missnöjet med lagerstockarna sin kulmen. Precis som har varit fallet under tidigare konjunkturcykler innebar detta samtidigt en vändpunkt för industriproduktionen: den började stiga igen, om än mycket långsamt, samtidigt som lageravvecklingen fortsatte. Men under sommaren ser det ut att ha blivit trögare för företagen att trimma lagren och produktionen i industrin tycks ha planat ut. Av allt att döma är det en bit kvar innan lageranpassningen är avslutad. Men när så sker kommer en uppgång i efterfrågan att slå igenom mer direkt på produktionen. Det är en av de drivkrafter som så småningom kommer att utlösa en mer tydlig uppgång. EU-barometern vittnar om att konjunkturklimatet i EMUområdet blivit dystrare under sommaren, men kanske också om att det finns en botten inom räckhåll. Förtroendeindikatorn för industrin, som visat på ett förbättrat stämningsläge sedan slutet av förra året, vände nedåt på försommaren (Fig 1). I oktober tändes dock ett litet hopp Fig 1. EMU. Förtroendeindikationer i EMU enligt EU-barometern Nettotal Byggsektorn när det kom ett kliv uppåt i förväntningarna, men det är ännu för tidigt att avgöra om den tendensen kommer att stå sig. I byggsektorn har förtroendet rasat under sommaren. Nedgången bröts i september, men att byggföretagen då blev något mindre pessimistiska kan ha ett samband med höstens översvämningskatastrofer som naturligtvis medför ökad aktivitet i byggsektorn. Uppröjningsarbete efter förödelsen är dock knappast något som hjälper konjunkturen på traven. Dels blir effekten tillfällig, dels är det troligt att det i stor utsträckning blir annan verksamhet som får stryka på foten. Detaljhandelsföretagens bedömning av utsikterna är oförändrat dystra sedan i vintras. Inhemsk efterfrågan på sparlåga Industrin Detaljhandeln Hushållen har varit mycket återhållsamma med sina konsumtionsköp det senaste året. Första halvåret i år ökade konsumtionen med endast en halv procent. Arbetslösheten har stigit något sedan förra sommaren och det har säkert bidragit till försiktigheten. Oron för stigande arbetslöshet och en försämring av det allmänekonomiska läget i länderna ökade också snabbt under förra året (Fig 11). Under våren började Fig 9. EMU. Produktion och lageromdöme i industrin Index 1995= Omdöme om färdigvarulager (höger) Industriproduktion (vänster) 27,5 25, 22,5 2, Nettotal Fig 11. EMU. Hushållens förväntningar för kommande år Nettotal 4 3 Arbetslösheten 11 17,5 15, 2 Hushållens egen ekonomi 15 12,5 1 1, 1 7, , 2,5, 1 Landets ekonomi

7 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 7 hushållen tro på bättre tider igen. Men trots att räntorna fallit och att skatterna sänkts i flera länder har det inte räckt till för att få hushållen på köphumör igen. Sommarens börsfall och den ökade geopolitiska osäkerheten har säkert bidragit till att förväntningarna åter försämrades framåt sommaren. En uppenbar risk är att de åtgärder som de stora länderna tvingas genomföra för att komma tillrätta med underskotten i sina offentliga finanser kommer att drabba hushållen och därmed bidra till att hålla tillbaka konsumtionen. Vi räknar därför med en ganska försiktig utveckling av hushållens konsumtion under prognosperioden. De fasta investeringarna är inte heller något glädjeämne. Tvärtom har de nu varit på väg nedåt i ett och ett halvt års tid och ännu syns inga tecken på någon uppbromsning. I själva verket har takten i nedgången från halvår till halvår accelererat. Att investeringsviljan är svag är inte särskilt överraskande. Den osäkerhet som skapas av börsfallet, latenta hot om nya terrordåd och risken för ett krig mot Irak skapar naturligtvis i grunden ett ogynnsamt klimat för framtidssatsningar. Kapacitetsutnyttjandet i industrin har fallit, och så länge ett uthålligt uppsving i efterfrågan inte kan skönjas, kommer företagens intresse för att bygga ut kapaciteten att vara lamt. Problemen i telekomsektorn lägger extra sten på börda. Teleoperatörerna är hårt skuldtyngda och många banker pressas av en stor exponering mot sektorn. Detta hämmar kreditgivningen även till andra områden. Inte minst drabbat är Tyskland, där medelstora företag med stort bankberoende väger tungt i näringslivet. Ett tecken på detta är att takten i utlåningen till företagssektorn har bromsat in markant under det senaste året. Utsikterna för företagens vinster är också strategiska för investeringsviljan. Vinstutvecklingen har varit ogynnsam de senaste åren. Produktivitetstillväxten har mattats samtidigt som löneökningstakten har tilltagit och ökningstakten i arbetskraftskostnaderna per producerad enhet har därför tilltagit. Under andra kvartalet tycks dock en viss förbättring ha inletts. Fig 12. EMU. Produktivitet och arbetskraftskostnad per producerad enhet i hela ekonomin Årlig procentuell förändring 3,5 3, 2,5 2, Arbetskraftskostnad per producerad enhet Exporten Under första halvåret fick tillväxten en viss draghjälp från nettoexporten. Första kvartalet berodde det i första hand på att importen föll tillbaka, något som i sin tur speglade den nedtryckta inhemska efterfrågan. Andra kvartalet kom det däremot en vändning uppåt i exporten. I både Tyskland och Frankrike, som ligger först bland EMU-länderna i statistikrapporteringen, fortsatte exporten sedan uppåt tredje kvartalet. För EMU-området är det därför av stor betydelse att tillväxten i omvärlden och då i synnerhet i USA kommer igång så att den enda draghjälp som för närvarande finns för europakonjunkturen kan fortsätta. Vår prognos bygger på att exporten får en viktig roll som draglok för EMU-området även de kommande två åren. Det hänger på att den förstärkning av euron som skett inte bromsar exporten. Räntor Fed lär inte sänka mer Den ökade osäkerheten i konjunkturförloppet bekräftades med stor tydlighet när den amerikanska centralbanken, Fed, i början av november valde att stimulera ekonomin med ytterligare en sänkning av styrräntan. Att det skulle komma en sänkning var helt väntat, men Fed markerade allvaret i läget genom att sänka med en halv procentenhet till 1,25 procent. Samtidigt gav man beskedet att efter denna sänkning ser man att riskerna är balanserade med avseende på de båda långsiktiga målen om prisstabilitet och uthållig ekonomisk tillväxt. Med tanke på hur låg styrräntan nu är i USA är det knappast rimligt att tro att det kommer fler sänkningar även om avmattningen blir utdragen. Däremot är det troligt att den låga styrräntan kommer att bestå en stor del av nästa år. När det väl blir dags att strama åt räknar vi med att man kommer att ta ganska resoluta kliv. Vår bedömning är att Fed vid slutet av nästa år hunnit upp med styrräntan till 2,5 procent för att sedan fortsätta till 4,75 procent i slutet av år 24. Fig 13. Styrräntor i Sverige, USA och EMU 6,5 6, 5,5 5, 1,5 4,5 Sverige 1, 4,,5, 3,5 3, 2,5 EMU -,5-1, Produktivitet 2, 1,5 USA -1,5 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q , May Sep 99 May Sep May Sep 1 May Sep 2 May Sep 3

8 8 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 Riksbanken tidigt ute med att höja... Riksbanken var mycket tidigt ute med två styrräntehöjningar under våren. Vid junimötet i samband med årets andra inflationsrapport varnade man mycket tydligt för att ytterligare räntehöjningar var nära förestående.... men sedan har utvecklingen tagit en annan riktning Men sedan har utvecklingen tagit en annan riktning. Vid det penningpolitiska mötet i oktober i samband med årets tredje inflationsrapport diskuterades ingående vilka effekterna kunde bli på konjunkturförloppet av osäkerheten på de finansiella marknaderna. Slutsatsen blev dock att tiden ännu inte var mogen att gå till verket med en reposänkning. Istället markerade man beredskapen att agera snabbt om så krävdes genom att lägga in ett extra penningpolitiskt möte under hösten. Vid det mötet, den 14 november, följde man Fed i spåren och sänkte reporäntan med,25 procentenheter till 4 procent. I pressmeddelandet vid beslutet att sänka räntan betonade Riksbanken att i fokus står framöver precis som tidigare under hösten på såväl konjunkturen i utlandet som utvecklingen på de finansiella marknaderna. Dörren står därmed på glänt för ytterligare sänkning av räntan om det skulle behövas. Vår huvudtro är dock att reporäntan inte kommer att sänkas mer. Det bygger på börsen nu kan ha nått sin botten och att konjunkturen trots allt fortsätter uppåt även om det blir en utdragen och ganska knagglig resa. Men osäkerheten är stor. Skulle några av de hot vi inledningsvis diskuterat materialiseras kan det mycket väl komma nya körare nedåt på världens börser som ytterligare dämpar stämningsläget och får ekonomierna att vända nedåt igen. I så fall kan Riksbanken sänka reporäntan ytterligare. Om tydliga förväntningar om detta etableras kommer det att få korta räntor och därmed de rörliga bolåneräntorna att sjunka en bit till. Om å andra sidan vårt konjunkturscenario etableras, räknar vi med att Riksbanken kommer att höja räntan igen under året som kommer. Med i Riksbankens bedömning ligger fortfarande en oro för lönebildningen och det inhemska resursutnyttjandet. Därför är det troligt att man kommer att vara ganska snabb att agera så snart en stabil uppgång ser ut att vara på väg. Till grund för vår prognos ligger därför att den svenska reporäntan ligger på 4,5 procent nästa årsskifte och har tagits upp till 5 procent ett år senare. TABELL 2. RÄNTOR, AKTUELLA OCH I SLUTET AV RESP. PERIOD 25 nov 22p 23p 24p 22 dec dec dec. Styrräntor USA 1,25 1,25 2,5 4,75 EMU 3,25 3, 3,5 4,75 Sverige 4, 4, 4,5 5, Långa räntor USA 3,2 3,4 4,75 5,7 Tyskland 3,8 3,9 5, 5,5 Sverige 4,5 4,6 5,5 5,7 Anm.: Långa räntor = statsobligationer, 5 år. ECB på efterkälken... Den gemensamma centralbanken i euro-området, ECB har hamnat på efterkälken. Det är nog den centralbank som har starkast skäl att sänka räntan för att motverka att vissa av länderna, främst Tyskland, skall halka ned i en djup svacka som riskerar att utvecklas till en deflationistisk situation. Motståndskraften mot en sådan situation bland övriga länder är inte särskilt stor i dagsläget.... men åtminstone en sänkning lär komma Den senaste tiden har olika företrädare för ECB gjort uttalanden som tyder på att ett beslut om en räntesänkning kan komma. I samband med det senaste mötet i början av november förde man, mot bakgrund av den stora osäkerheten om den ekonomiska tillväxten, en ingående diskussion av argumenten för och emot en räntesänkning. Beslutet då blev att avvakta. Men bara att man informerar om att diskussionen förts kan uppfattas som ett sätt att förbereda marknaden på att en sänkning kan komma. Senast i förra veckan gav Belgiens centralbankschef Guy Quaden, som också är ledamot i ECB-rådet, uttryck för att en räntesänkning skulle kunna få fart på optimismen i EMU-området. Vår bedömning är att ECB-rådet kommer att sänka räntan med,25 procentenheter vid sitt möte i början av december. Inflationen ligger visserligen fortfarande precis över måltaket 2 procent. ECB konstaterar i analysen i sin månadsrapport att inflationen kan stiga något de närmaste månaderna till följd av tekniska faktorer och höjningar av indirekta skatter och administrativa priser i en del länder, men betonar att detta kan väntas bli tillfälligt. Intrycket är alltså att man förbereder vägen för ett räntebeslut. Vår förstahandstro är att man sedan inte sänker mer utan att nästa åtgärd blir en höjning nästa år. Vi räknar med höjningar med sammanlagt,5 procentenheter från ECB:s sida. Men troligen kommer höjningarna senare än i Sverige. Långa räntor har följt börsen nedåt I räntebedömningen i vår förra prognos i slutet av april räknade vi med att trenden för långa räntor skulle bli uppåtriktad. Även då fanns en osäkerhet om hur stark konjunkturen var i USA. Förutsättningen för vår ränteprognos var att konjunkturen tuffade på och att situationen på börsen stabiliserades. Så blev nu inte fallet. I själva verket var vi då ganska nära toppen i räntekurvan för det här året. Skälet till att räntebedömningen blev fel var att börsen tog ny sats nedåt och drog långa räntor med sig. I Sverige har fallet i räntorna inte blivit lika starkt som i omvärlden. Marginalen mot tyska långa räntor, som brukar användas som referensränta för EMU-området, har ökat sedan början av sommaren och ligger nu för 5-åriga statsobligationer runt,75 procentenheter. Förväntningarna om valutakursutvecklingen påverkar räntemarginalen starkt. Om placerare befarar att den svenska kronan skall försvagas krävs det ett extra premiepåslag på placeringar i svenska tillgångar för att kompensera för valutakursrisken. Risk för stigande inflation kan vara ett skäl till att en valuta försvagas. Ett

9 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 9 Fig 14. Sverige. Lång ränta och aktiebörs 5,75 5,5 5,25 5, 4,75 4,5 4,25 4, Statsobligation, 5 år (vänster) SAX-index (höger) Mar May Jul Sep Nov 2 Mar May Jul Sep Nov Index Sverige De felslagna förväntningarna om konjunkturen gör att de flesta bedömare nu är i färd med att skriva ned sina konjunkturprognoser. Så gör också vi. Men i år har den svenska utvecklingen överträffat våra förväntningar och vi får därför skriva upp prognosen för 22 med några tiondels procent jämfört med i april. Konjunkturavmattningen ser ut att bli betydlig mer utdragen än vi tidigare räknade med. Därför justeras våra prognoser ned mer för nästa år än för i år. TABELL 3 SVERIGE FÖRSÖRJNINGSBALANS annat kan vara börsfall och omfattande aktieutförsäljningar, som förväntas sätta press på valutan. Emufrågan påverkar räntorna Om Sverige blir medlem fullt ut i valutaunionen och får euron som inhemskt betalningsmedel försvinner valutakursrisken som orsak till ränteskillnader mot EMU-länderna. Om en tidplan för folkomröstningen om EMU-medlemskap blir fastställd och om opinionssiffrorna talar för att vi går mot ett ja till medlemskap, så kommer ränteskillnaden mellan långa räntor i Sverige och EMU-länderna att krympa samman. Det behöver dock inte betyda att räntenivån i Sverige kommer att sjunka. Rörelseriktningen beror på hur det internationella ränteläget utvecklas under tiden. Opinionssiffrorna tycks den senaste tiden ha speglat ett minskat stöd för ett medlemskap. Men ännu har inte folkbildningskampanjen startat på allvar. Mycket talar för att opinionsresultaten kan komma att svänga en del på vägen. Därför kommer troligen räntemarginalen mot EMU-länderna också att röra sig. Men hamnar vi i ett läge där det framstår som mycket sannolikt att det blir ett ja i folkomröstningen kan räntemarginalen krympa ihop ganska snabbt Bolåneräntor I takt med att de långa räntorna fallit har räntemarginalen mellan korta och långa räntor krympt ihop och skillnaden är nu mycket liten mellan fasta och rörliga bolåneräntor. Vår bedömning bygger på att de långa räntorna börjar röra sig upp när börsen har stabiliserats och konjunkturen får mer genomslag på ränteutvecklingen. De rörliga boräntorna följer istället centralbankernas styrräntor. Det talar för att skillnaden mellan fasta och rörliga räntor kommer att stiga igen under nästa år. För den som vill ha en del av sina bolån till bunden ränta, kan det under sådana omständigheter vara gynnsamt att binda räntorna den närmaste tiden. uell volymförändring Hushållens konsumtion,2 1,7 1,8 2,5 Offentlig konsumtion 1,4 1,5,5,4 Fasta investeringar 1,5,3 4, 6, Lagerinvesteringar 1),5,5,5,2 Export 1,4,2 1,8 6, Import 3,9 1,9 3, 5,8 BNP 1,2 1,5 1,8 2,6 1) Förändring i procent av BNP föreg. år Bakslag för exporten Efter en tråkig avslutning på fjolåret för exporten (den sjönk med 4 1 / 2 procent i volym sista halvåret på årsbasis), ljusnade det något igen vid årsskiftet. Varuexporten vände upp och ökade med 2,8 procent första halvåret jämfört med samma period året innan. Men exporten av tjänster föll och ökningen av exporten inkl. tjänster stannade därmed vid beskedliga 1 1 / 2 procent. Under första halvåret tydde olika konjunkturindikatorer på att exporten skulle fortsätta att ta sig långsamt uppåt. Men redan i vår senaste konjunkturöversyn i september kunde vi rapportera om en del oroande tecken i statistikflödet över exporten och de senast månaderna har dessa snarast förstärkts. Orderingången från exportportmarknaderna tredje kvartalet blev en stor besvikelse enligt Konjunkturinstitutets oktoberbarometer. Barometersvaren tyder på att efterfrågan från omvärlden har minskat tredje kvartalet, något som också bekräftas av Statistiska Centralbyråns (SCB) orderstatistik. Utfallet som barometerföretagen rapporterar om för tredje kvartalet blev avsevärt svagare än förväntat och andelen företag som är missnöjda med orderstockarna har ökat.

10 1 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 Fig 15. Sverige. Exportorder i tillverkningsindustrin Säsongrensade serier Nettotal Utfall Förväntan Källa: Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer oktober 22 Under tredje kvartalet har exportvärdet vänt nedåt säsongrensat. (I fig 16 kan den säsongrensade förändringen från kvartal till kvartal läsas av vid kvartalskiftena). En del av nedgången svarar telekomsektorn för precis som under de senaste åren. Under andra kvartalet steg exportvärdet i telekomsektorn mer än säsongnormalt och det väckte vissa förhoppningar om att en botten i exportförsäljningen eventuellt kunde vara nådd för den hårt drabbade sektorn. Men under sommarmånaderna har det åter skett en vändning till det sämre. Fram till augusti har i princip hela första halvårets uppgång i telekomexporten tagits tillbaka. Tjänsteexporten har fortsatt att utvecklas svagt under tredje kvartalet. Exporten tycks därmed av allt att döma bli en besvikelse i år och i stort sett oförändrad jämfört med i fjol. Men importen utvecklas ännu svagare och därför ger utrikeshandeln netto ett hyggligt bidrag till tillväxten i år. Hur exporten utvecklas framöver kommer att få avgörande betydelse för färdriktningen i den svenska ekonomin. Hittills i år har tillväxten kunnat hållas uppe på en hygglig nivå trots att exportmotorn har hackat. Men när förutsättningarna för hushållens efterfrågan inte är lika gynnsamma längre kommer svensk ekonomi att påverkas mer uttalat om exporten viker. Investeringskonjunkturen får skjutas framåt De fasta investeringarna ser inte ut att leva upp till våra förväntningar. Första halvåret minskade de svagt, och för helåret ser ökningstakten ut att hamna nära nollstrecket. Ett tecken på detta är att orderingången för investeringsvaruindustrin sjönk under tredje kvartalet samtidigt som byggandet minskade betydligt enligt konjunkturbarometern. I industrin föll investeringarna förra året med 4 1 / 2 procent. I år ser takten i nedgången ut att halveras. Kapacitetsutnyttjandet i industrin har sjunkit de senaste åren och därför krävs nog att försäljningsutsikterna blir betydligt gynnsammare innan investeringarna kommer igång igen. Vi räknar med att det blir en ökning nästa år med ett par procent och att utvecklingen sedan blir successivt starkare under 24. Bostadsbyggandet har tillhört ljuspunkterna på investeringssidan de senaste åren. De har ökat med ca 1 procent i genomsnitt de senaste tre åren. Men man ska komma ihåg att uppgången sker från en extremt låg nivå. Behovet av nya bostäder är stort i tillväxtorterna och antalet kommuner med bostadbrist har ökat ytterligare. Över hälften av Sveriges befolkning bor nu i kommuner med bostadbrist. Men svårigheterna att få lönsamhet är en återhållande faktor för byggandet. Beskeden från bostadsmäklare är att efterfrågan minskat på senare tid och det blivit svårare att sälja dyrare och mer exklusiva bostäder. Detta kan utgöra en hämsko på byggandet framöver. Hushållen har hållit ställningarna Till skillnad från vad som brukar vara fallet är det hushållen som i år står för stabiliteten i efterfrågan. En stor del av förklaringen ligger i att de vaccinerats mot avmattningen genom ett frikostigt tillskott till köpkraften via sänkta skatter och höjda transfereringar. Det gör att de reala disponibla inkomsterna ökar med nära 5 procent i år. Fig 16. Sverige. Export och import enligt utrikeshandelsstatistiken Löpande pris, säsongrensat. Tremånaders glidande medelvärde. uell förändring mellan på varandra följande tremånadersperioder 7,5 5, Exportvärde Fig 17. Sverige. Detaljhandelsförsäljning, volym Årlig procentuell förändring 22,5 2, 17,5 15, Hemutrustning 2,5 12,5, 1, 7,5 2,5 5, Importvärde 5, 2,5, Total detaljhandel 7,5 99 JFMAMJJASOND JFMAMJJASOND 1 JFMAMJJASOND 2 JFMAMJJASOND 2,

11 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER Fig 18. Sverige. Hushållens förväntningar för kommande år Nettotal 6 5 Arbetslösheten Landets ekonomi Den egna ekonomin 2 en del, men tron på fortsatt gynnsam utveckling för den egna ekonomin har hållits väl uppe. Nu kommer nästa år inte att föra med sig samma köpkraftstillskott som i år. Många kommuner och landsting höjer skatterna och åtgärderna för att se till utgiftstaken i statsbudgeten hålls, kommer också delvis att märkas för hushållen. Arbetslösheten stiger något och det kan också dämpa köpviljan. Men vi räknar ändå med att hushållen nästa år ökar sin konsumtion i ungefär samma takt som i år metodbyte Visst har hushållen påverkats märkbart av avmattningen de senaste åren, med en tydlig svacka i detaljhandelsförsäljningen i fjol som resultat. Men i år har den hämtat sig igen och försäljningen ökar nu i en betydligt hälsosammare takt än under börsboomens dagar. Hushållen har hittills låtit sig påverkas i förvånansvärt liten omfattning av de omvälvande skeendena på de finansiella marknaderna. Oron för landets ekonomi och oron för att arbetslösheten skall stiga har ökat TABELL 4. NYCKELTAL uell förändring om ej annat anges Timlön 4,2 3,8 3,8 3,8 KPI, årssnitt 2,6 2,4 2, 2, Real disponibel inkomst 3, 4,8 1,7 2,2 Sparkvot 1), nivå 4,9 7,6 7,6 7,6 Sysselsättning, antal 1,9,1,1,5 Arbetslöshet, procent 4, 3,9 4,3 4,1 Industriproduktion,8 2, 3,5 4,5 1) Inkluderar sparande i avtalspension

12 SBABs KONJUNKTURBREV NR 5 26 NOVEMBER 22 Konjunktur&räntor har sammanställts av SBABs Ekonomiska Sekretariat. Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Konjunktur& räntor men ange alltid källa.

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Boräntan, bopriserna och börsen 2016 Boräntan, bopriserna och börsen 2016 31 december 2015 Boräntorna stiger lite grann, bostadspriserna ökar någon procent och kanske börsen stiger en aning. Så kan man summera svenska folkets förväntningar

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 791 mnkr. Det är en ökning med 20 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 216 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 365 mnkr. Totalt är det är en ökning med 9 mnkr sedan förra månaden, 77% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 9 795 mnkr. Det är en minskning med 10 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Sidan 3 Långsam återhämtning. Sidan 4 Sista räntesänkningen är inte gjord. Sidan 6 Omvärlden på väg mot fastare mark

Sidan 3 Långsam återhämtning. Sidan 4 Sista räntesänkningen är inte gjord. Sidan 6 Omvärlden på väg mot fastare mark Konjunktur och räntor Nummer 1 1 mars 1 Sidan 3 Långsam återhämtning Sidan Sista räntesänkningen är inte gjord Sidan Omvärlden på väg mot fastare mark Sidan 9 Ljusning i sikte för svensk ekonomi Från vänster:

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 938 mnkr. Det är en minskning med 772 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Konjunktur&räntor. Omvärlden. Räntorna. Sverige

Konjunktur&räntor. Omvärlden. Räntorna. Sverige Konjunktur&räntor SBABs KONJUNKTURBREV NR 2 29 APRIL 22 Konjunkturkurvorna pekar åt rätt håll. Mest så för USA men även i Europa har hoppet om ett kommande uppsving väckts. Men hur säker kan man vara på

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB september 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 640 mnkr. Totalt är det är en ökning med 17 mnkr sedan förra månaden, 81%

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011 Boräntenytt Nummer 3 14 april 211 Säker Riksbank i osäker omvärld Den svenska ekonomin växer snabbt och vi räknar fortfarande med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger till i år och att långa räntor

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 739 mnkr. Det är en minskning med 903 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning

Riksbankens Företagsundersökning Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2012 Riksbankens företagsundersökning i september 2012 Konjunkturen och priserna viker ned Riksbankens företagsundersökning i september 1 visar att konjunkturutsikterna

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2013

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2013 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 529 mnkr. Det är en ökning med 82 mnkr sedan förra månaden, och 88% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) november 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 644 mnkr. Det är en ökning med 23 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

HÖGRE EXPORTTEMPERATUR

HÖGRE EXPORTTEMPERATUR HÖGRE EXPORTTEMPERATUR EMI (EXPORTCHEFSINDEX) FJÄRDE KVARTALET 16 BUSINESS SWEDEN, 17 NOVEMBER 16 Exportchefsindex, EMI, ökade till 55,5 det fjärde kvartalet, från 53,9 det tredje kvartalet. Att EMI ligger

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 71 mnkr. Det är en minskning med 139 mnkr sedan förra månaden, och 6% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014 TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 14 Teknikföretagens konjunkturbarometer för första kvartalet omfattar bedömningar från 57 företag. Försäljningen uppgår samman taget till 587 Mdr SEK, varav 78

Läs mer

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti Boräntenytt Nummer 6 8 augusti Rekordlåga bundna boräntor Den rörliga boräntan väntas ligga kvar på låga nivåer ett bra tag till medan de bundna boräntorna, som är nere på rekordlåga nivåer, kan börja

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Fortsatt lågkonjunktur

Fortsatt lågkonjunktur Teknikföretagens konjunkturbarometer 2:A kvartalet 12 Teknikföretagens konjunkturbarometer för andra kvartalet omfattar bedömningar från 485 företag. Försäljningen uppgår till 53 Mdr SEK, varav 79 % säljs

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 529 mnkr. Totalt är det en ökning med 28 mnkr sedan förra månaden, 91%

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E

Ekonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer