Verksamhetsberättelse för

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Föreningen Nyköpings Folkhögskola 2015

2

3 INNEHÅLL FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE, REVISORER, VALBEREDNING... 1 PERSONAL... 2 INLEDNING... 3 STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER... 4 Långa kurser Allmän kurs Nya Perspektiv Globalisering Människan och Makten I Balans Jag och Du Natur och ekologi Livets Villkor Svea Särskilda kurser Läderhantverk Fördjupningskurs läderhantverk Musikerlinjen Skrivtorget Språksam KURSÖVERGRIPANDE AKTIVITETER Friskvård Support Gemenskapande aktiviteter Inkludera mera BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN...11 KVALITETSARBETE DELTAGARSTATISTIK UPPDRAG Studiemotiverande folkhögskolekurs Etableringskurs UTVECKLINGSPROJEKT Folkbildningens år Somaliakurs Mänskliga rättigheter-projektet ÖVRIG VERKSAMHET Korta kurser och studiecirklar helgkurs Läderhantverk Helgkurs i läderhantverk Sommarkurs i läderhantverk Sörmlandsnätverket Jubileum Kulturcaféer

4 ORGANISATION...18 Föreningens årsmöte och höstmöte Medlemsorganisationer Styrelsemöten PEDAGOGISK ORGANISATION Ledningsgrupp Personalråd Linjeråd/pedagogmöte Pedagogiskt forum Personal FORTBILDNING PROFILERING...19 ELEVKÅREN NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB Arbetsslussen Dagliga aktiviteter Hjälpverksamhet Näringsverksamhet Happenings Flytt- och röjgrupp Uppdrag Ferietjänster Förändringar under året EKONOMI REKTORS SLUTORD REVISIONSBERÄTTELSE EKONOMISK ÅRSREDOVISNING Bilagor Bilaga 1: Detaljerat bokslut Bilaga 2: Deltagarstatistik

5 FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE 2015 Ordinarie ledamöter Viveca Kittredge Jan-Inge Bengtsson Peter Eklund Kjell Wiklund Annica Andersson Kersti Hammar Anny Liivamäe Jan Altsjö Suppleanter Emma Ekdal Ann-Katrin Kretz Gert-Ove Andersson enskild medlem enskild medlem enskild medlem enskild medlem enskild medlem enskild medlem enskild medlem SFHL enskild medlem Reumatikerförbundet enskild medlem REVISORER Joakim Söderin Lennart Hagerström Suppleant Lars Eriksson Grant Thornton enskild medlem LO VALBEREDNING Britt-Marie Sundell Eva Ogenborg Håkan Johansson enskild medlem enskild medlem enskild medlem 1

6 PERSONAL Skolledning Christin Bierbrier, rektor 100% tom. 28 maj Ulla Pettersson, studierektor, tf rektor 75% tom. 15 september Anne-Marie Karlsson, rektor 100% from. 1 september Jan Altsjö, studierektor 40% from. 1 augusti Administration Margareta Andrén 80% Sonia Karlsson vt 90%. ht 80% Mona Franzén 50% Moa Lindholm 40% Servicepersonal Jesper Österberg 60% Madeleine Dackmar 50% Hadua Sheik Mohammed 40% Lärare Jan Altsjö vt 100%, ht 60% Anders Björnskär 100% Karin Björnskär 55% Abed Gharib 25%, 80% från 1 nov. Birgitta Hamstedt 100% Lotta Krüger 100% vt, 80% ht Monica Jernström 100% Gunilla Lindell 75% aug-nov Eva Lindén 75% Staffan Nordberg 100% Annika Nyberg 40% vt, 85% ht Eva Ogenborg 80% + 20% för Sörmlandsskolorna Robert Olsson 50% vt, 70% ht Awes Osman 80% Catharina Ek 53% vt Mohamed Yusuf 40% vt Timlärare Gert-Ove Andréasson Lena Appel Annika Edvall Rolf Larsson Joachim Lorenzen Henrik Lundh Yusuf Hussein Moshelaro Hans Ring Britt-Marie Sundell Ingalill Söderwall Lennart Wall 2

7 INLEDNING Detta år, 2015 blev det till sist ett glädjens år för folkbildningen. Regeringen fick igenom sin budget, vilket fick till resultat att folkhögskolan i Sverige fick möjlighet att expandera. Vår folkhögskola ansökte om en fördubblad verksamhet, och blev beviljad hälften, det mesta till allmän kurs, vilket resulterade i mycket glädje innan alla gick på julledighet. Dessförinnan hade förstås mycket annat hänt. Det som inte sker varje år är att skolan byter rektor, men detta skedde under året, vilket påverkar en skola på fler sätt. Vissa processer avstannar en del, dels utifrån avslut, men en ny rektor måste också lyssna in och lära känna skolan innan ny utveckling kan initieras. Då är det bra med en trygg och stabil lärarkår och servicepersonal, som proffsigt håller undervisning och rutiner igång som vanligt. Våra ordinarie kurser är ju basen i verksamheten, och de flesta kurser har varit fyllda både av deltagare och av spännande innehåll. Läderhantverk är en särskild kurs och årets fördjupning var skotillverkning, vilket väldigt många varit intresserade av, och där vi inlett ett samarbete med Skomuséet i Kumla. Att arbeta med läder kommer också många andra kurser på skolan till del, vilket är ett uppskattat inslag i veckan. Under våren avslutades Folkbildningens år, med ett möte med kommunen för att skapa en arena för samtal om vårt uppdrag som folkbildare och skola i Nyköpings kommun. De projekt som vi detta år varit delaktiga i Inkludera mera och Mänskliga rättigheter har gett oss pedagoger utökade kunskaper, men dessutom har en hel del också realiserats i praktiken. Interkursiva möten, där kurser bjuder in varandra för att mötas i samtal och lära känna varandra, har alla uppskattat. Det ökade samvaron på skolan, och bidrog säkert till att terminen avslutades med ett stort internationellt julbord, ett initiativ från elevkåren. Vi har också försökt att vara delaktiga i stöd till människor på flykt. Dels har ett flertal lärare och deltagare besökt Emtnäs för att ge stöd, bland annat i barnverksamheten. Dessutom inledde vi samtal med Nyköpings gymnasium som behöver avlastning med undervisning för nyanlända. Arbetsslussen, vårt sociala företag har under året brottats med ovisshet inför framtiden då regeringsbeslut om sysselsättning inom fas tre ska upphöra. Mycket gott arbete genomförs dock, med mycket energi och värme. De extra uppdrag vi har i samarbete med Arbetsförmedlingen får vi kämpa en del med, men ett genombrott skedde dock med Etableringskursen, där vi kunde fylla alla platserna. De studiemotiverande kurserna är en utmaning, men trots allt har vi en hög andel som fortsätter med studier framförallt hos oss. Att stänga ett år med utmaningen att expandera till nästa känns spännande och kreativt. Vi vet att folkhögskolan gör skillnad och då vill vi vara med i ännu högre grad. 3

8 STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER Långa kurser Nyköpings Folkhögskola får statsbidrag tilldelade av staten för 4688 deltagarveckor för att bedriva långa och korta kurser, öppen folkbildning och kulturverksamhet. Under 2015 gjorde folkhögskolan 5011 deltagarveckor. Ansökan om att få extraplatser beviljades med 234 platser. Det betyder att vi gjort 89 deltagarveckor som vi inte fått betalt för. En viss överproduktion ger förutsättningar att på sikt öka den fastställda volymen. Detta år blev det en stor andel vi fick extra statsbidrag för. Alla kurser på skolan är långa kurser med undantag för en veckokurs i läderhantverk. Det betyder att kurserna är längre än 15 dagar. Skolan gör två kurser utöver de ordinarie statsbidragen. Dessa genomförs med statsbidrag i samarbete med Arbetsförmedlingen, och heter Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) och Etableringskursen. Folkhögskolans långa kurser består av Allmän kurs och Särskild kurs. Allmän kurs I folkhögskolans värld kallas de kurser som är universitets- och högskoleförberedande för allmän kurs oavsett om studierna sker på grund- eller gymnasienivå. Folkhögskolan har en egen kvotgrupp till universitet och högskola. Inom allmän kurs har skolan en grundkurs (Nya Perspektiv) och åtta terminskurser med olika inriktningar, fyra på hösten och fyra på våren. Det finns alltid en natur, en samhällsinriktning och en med beteendeinriktning varje termin. Kurserna är upplagda på terminer för att passa alla de deltagare som kommer med oavslutade gymnasiestudier. Under två heldagar i 4 veckan läser deltagarna svenska, engelska och matematik. Det genomförs i olika nivåer, så att deltagarna kan utmanas där de befinner sig och samtidigt får lära känna flera på skolan som kommer från andra profiler. Nya Perspektiv Folkhögskolans baskurs är till för den som vill fylla i luckor från grundskolan, friska upp sin studievana och förbereda sig inför studier på gymnasienivå. Centralt i kursen är att träna studieteknik, läs- och skrivförmåga samt matematik. Innehållet i kursen utgår från dagsaktuella nyheter som hämtas från tidningar, TV och internet. Mediakunskap och källkritik fördjupar arbetet. Både lokala och globala nyheter granskas, fördjupas och utvecklas till teman över längre tid. Kunskapsinhämtandet bearbetas genom processskrivning och muntliga redovisningar. Exempel på teman detta år är: Sverige med särskilt fokus på Nyköping förr, nu och i framtiden, terrordåden i världen och klimatmötet i Paris. Studierna genomförs regelbundet utanför klassrummet, till exempel en dramatiserad historievandring med Bellman som ciceron och en guidad tur på slottet. Besök på Södermanlands museums arkivavdelning och en studieresa till Norrköping med besök på utställningen Framtidslandet på Arbetes museum. Kursen var värd vid Maxida Märak & Downhill Bluegrass Bands, Gudrun Schymans och Karin Höghielms besök. Globalisering En av skolans två samhällskurser har inriktning på vår globala värld. Kursen startade med en allmän översikt över världen; befolkning, hälsa, geografi och ekonomi. Globalisering som mång-fasetterat begrepp och fenomen introducerades. Vi formulerade tillsammans aktuella frågeställningar som till exempel: Vad har maten på min tallrik med människor från andra

9 delar av världen att göra? Hur påverkar multinationella företag människors vardag i andra länder? Hur uppstår finanskriser? Hur kan jag vara solidarisk med människor i andra världsdelar? Kursen har sedan undersökt världen via följande teman Kolonial historia; Handel och Utveckling (till exempel världsordningen, makten över maten, landgrabbing); Världens ekonomi (exempelvis vad är pengar egentligen, stora aktörer, ekonomiska modeller och finanskriser); Globala konflikter och terrorism; samt Världens chans (till exempel vilka arbetar med internationella frågor och vad gör de?) Kursen har haft besök Emma Ekdahl som berättade om att vara fredsobservatör i Palestina. Kursen bjöd in deltagare från Framtidsjordens och Biskops-Arnö folkhögskolas praktikantkurs för att få höra deras erfarenheter av hur lokalt biståndsarbete kan gå till på plats, i Ladakh i norra Indien. Kursen ordnade arrange-mang för engagemang genom filmvisning och samtal på skolan om globala miljö- och rättvisefrågor. Deltagarna såg filmen Trevligt folk på Biostaden. Kursen gjorde två studieresor. Den första till Norrköping för en visning av utställningen Framtidsland på Arbetets museum följt av en rundvandring på Campus Norrköping. Den andra till Stockholm för en riktad visning om ekonomisk historia på Medelhavsmuséet samt kvällsstudier bestående av föreställningen Vad är pengar? på Dramaten. Kursen var värd vid Po Tidholms och Lasse Bergs och Göran Greiders besök. Människan och Makten Höstens samhällskurs kretsar kring människan i samhället. Kursen studerade demokratins framsteg och motgångar; historiskt hur den politiska makten fungerat och hur människors livsvillkor sett ut under olika tider; liksom samtida beskrivningar och analyser av ideologi och politik, ekonomi och arbete, människovärde och mänskliga rättigheter samt massmedias roll. Dagens samhälle läggs under lupp, frågor lyfts och diskuteras. Kursen undersökte och problematiserade hur vi lever med varandra i ett Sverige med många olika kulturer och vad det egentligen innebär att vara medborgare. Kursen var tematiskt upplagd. Konstnären Lena Appel arbetade under ett antal eftermiddagar med kreativa uttryck för politiska frågor. I september reste kursen till riksdagen där de blev guidade av Marco Venegas, före detta Nyköpingspolitiker En tidigare. deltagare besökte i november kursen för att berätta om sina erfarenheter av studier på högskola. Kursen var värd vid Sven-Erik Johanssons och David Lindéns besök. I Balans Kursen har ett helhetsperspektiv inom hälsa och förenar de tre olika områden psykologi, friskvård och kreativitet. Kursen är en förberedande friskvårdsbildning som bedrivs på en termin. För att vi ska må bra är det viktigt att förstå både hur vi och andra fungerar och därför har kursen tyngdpunkt på psykologiska och biologiska aspekter på vårt välbefinnande såsom sömn, kost och motion. Deltagarna får lära sig stresshantering, att leda avslappningsövningar samt mindfulness och meditation. Kursen lyfter fram olika teorier och infallsvinklar på vårt sätt att kommunicera med varandra och på vad som är viktigt för att vi ska må bra. Deltagarna får prova på dans, yoga, jumpa, stavgång, och prova på att boxas. I kursen ingick estetiskt skapande med konstnären Annika Edvall, där deltagarna fått arbeta med att teckna och måla, samt keramik och foto. 5

10 Kursen har gjort studiebesök till bland annat Vidarkliniken i Järna, besökt konstutställningar i kommunen och lyssnat till föreläsaren Patricia Tudor-Sandahl med rubriken Den tredje åldern. Kursen var värd vid Patricia Tudor Sandahls och Karin Milles besök. Jag och Du Vilka är vi och vilken påverkan har samhället på oss själva och varandra? Kursen Jag och Du har sitt huvudfokus på psykologi och religion. Socialpsykologi och religion är viktiga faktorer för att öka förståelsen för oss själva och vår interaktion i samhället. Olika psykologiska teorier, världsreligioner, livsåskådningar och modern hjärnforskning presenteras. Deltagarna gör också en utställning om psykiska sjukdomar som visas för skolans övriga deltagare. Kursen arbetar tematiskt. Ett tema går ut på att undersöka buddhismens inflytande på modern psykologi. Deltagarna skriver ett fördjupningsarbete där likheter och olikheter mellan buddhismen och olika moderna tankar inom psykologin lyfts fram. Inom estetisk verksamhet har konstnären Lena Appel arbetat med drama och olika övningar för att stärka deltagarnas självkänsla. Kursen har gjort studiebesök med guidning på Tunabergs kyrka. En landsortskyrka som haft stor betydelse i det lilla samhället, ett annat besök gick till Fellingsbro och Buddhistiska gemenskapen och såg där Sveriges enda stupa. I Vadstena fick deltagarna en uppskattad guidning av Hospitalmuséet, och fick också ta del av Pilgrimscentrums verksamhet och blev guidade i Klosterkyrkan. Deltagarna ansvarade och lyssnade på kulturcaféet med Ullakarin Nyberg: Konsten att rädda liv - om att förebygga självmord. Ett viktigt område som sedan följdes upp. Kursen var värd vid Ullakarin Nybergs och Per Schlingmanns besök. Natur och Ekologi Kursen ger en naturvetenskaplig orientering om orsak och verkan i vår miljö. Jordens resurser är ändliga och vi måste förstå sambandet mellan vårt eget agerande och utarmningen av vår gemen-samma planet. Miljöhistoria, biologisk mångfald, klimatets historia och framtid, ekologi och energi är rubriker på mycket av innehållet i kursen. Deltagarna studerar samband och konsekvenser utifrån sina egna förkunskaper och frågeställningar. Några studerar för att komplettera för att få särskilda behörigheter i exempelvis naturkunskap och biologi. Kursens estetiska verksamhet skedde i samarbete med en av våra duktigaste naturfotografer, Hans Ring. Deltagarna besökte visualiseringscentrum i Norrköping och Stendörrens Naturum. Kursen var värd vid Torbjörn Engbacks besök. Livets Villkor Som kursnamnet anger så är fokus på kursen de grundläggande villkoren för livet på Jorden. Men också jordens långa historia som lett fram till den värld vi lever i idag. Fokus har lagts på svensk flora och fauna. Kursen tog avstamp i exkursioner och naturstudier bland annat till Stendörren, där vi guidades av en biolog från Naturrummet, Stora Bötets vårmark och Labro ängar. Deltagarna studerade tematiskt kring Östersjöns ekologi och kring genetik, evolution och Jordens historia, som avslutades med besök på Naturhistoriska riksmuseet. Utöver de gemensamma temastudierna så har de studerande haft möjlighet till individuella studieval utifrån tidigare studier, motivation och behov. Några 6

11 veckor anslogs till individuella fördjupningsarbeten. Kursen var värd vid Göran Hembergs besök. Svea Svea är en allmän kurs för deltagare med annat modersmål än svenska. Lärarna har arbetat för att utveckla deltagarnas kunskaper i svenska mot ett fungerande vardagsspråk och att förbättra kunskaperna om det svenska samhället. Under våren lades kursen upp för att få en röd tråd mellan en historiskt roman, tidningsläsning och samtal om dagsaktuellt. Deltagarna har kunnat jämföra 1800-talets vardagsliv i Stockholms arbetarkvarter med dagens Sverige. Höstens huvudtema var Människor i flyktförr och nu. Kortare teman har varit Trafiksäkerhet och Brott och straff. Olika språkövningar görs vad gäller uttal, läsoch hörförståelse, skriv-, diskussions- och grammatikövningar. Ett kontinuerligt arbete med uttal individuellt i uttalsstudion och gruppövningar genomförs, liksom individualiserat arbete med matematik och reflektioner kring det egna lärandet i loggboksskrivning varje vecka. Estetverksamhet i form av läderhantverk har varit mycket uppskattat där vi följt upp med ordinlärning och diskussioner i klassrummet. Studieresor har gjorts till Gamla Linköping och till Norrköpings Konstmuseum med visning av museets samlingar. Studiebesök till Arbetsslussen, Civilförsvarsförbundet och vid två tillfället till tingsrätten. Det första besöket var med en visning av jurister som förklarade ett ärendes gång i tingsrätten. Det andra var ett besök vid riktiga rättegångar. Besöken till och från andra kurser på skolan var mycket uppskattade. Uppskattat och matnyttigt var också besöket av Ylva Billerot, trafikinspektör från Södertälje som ledde en förmiddag i kursen i trafiksäkerhetens tema. Kursen var värd vid Birger Sjöbergkvartettens och The Devil s Purse, Sarah Riedels och Systrarna Davidssons besök. Särskilda kurser Läderhantverk Det finns flera läderhantverkskurser på Nyköpings folkhögskola. Grundkursen i läder är på dagtid och innebär halvtidsstudier. Om man vill, går det bra att kombinera kursen med halvtidsstudier i svenska, engelska och matematik. Kursen ger kunskaper om läderhantverk med grovt läder, de grundläggande momenten i att hantera vegetabiliskt garvat läder. Den ger också grundläggande kunskaper om sadelsöm, färgning, mönstring samt användandet av olika läderverktyg. Deltagarna arbetar utifrån sina egna kunskaper och färdig-heter. Gästlärare: Gert-Ove Andreasson, knivmakare. Deltagarna fick göra sin egen kniv samt slida i läder. Studiebesök hos: MG-leather i Borås, importör och grossist i läder Carina Sohl, designer och tillverkare i mönsterpressat läder Sörmlands museums föremålsarkiv RASPEN Lena Frisell, bilsadelmakare PS of Sweden, företag i seldonsbranschen med export över hela världen. Ägaren tidigare deltagare på skolans läderkurs Tärnsjö sadelmakeriskola Deltagarna reste till Tärnsjö Garveri där de fick möjlighet att ta de av processen i ett ekologiskt och miljöanpassat garveri. 7

12 Fördjupningskurs läderhantverk Fördjupningskursen är en 20 veckors kurs på halvtid som i huvudsak har kurstid på eftermiddagar, kvällar och helger för att även yrkesverksamma människor ska ha möjlighet att delta. Vårens tema var handsydd ryggsäck i vegetabiliskt garvat renskinn. Höstens tema var handsydda skor, ett tema som gjordes i samarbete med Svenska skoindustrimuseet i Kumla. Deltagarna handsydde skor i vegetabiliskt garvat skinn under ledning av gästlärare från skoindustrimuseet. Skorna skars till och syddes i Nyköping. Pinning och sulning gjordes sedan på plats i Kumla Studiebesök under våren var MG-Leather och föreläsare var Agneta Ekblad, väskmakare och på hösten besöktes Jerndahls i Kumla, grossist i skomakeribranschen. Deltagarna på fördjupningskursen hade även möjlighet att följa med på alla grundkursens studiebesök. Musikerlinjen Musikerlinjen är ett samarbete mellan Nyköpings Folkhögskola och Kulturbolaget. Utbildningen har ett nationellt intag och vi tar i dagsläget in 18 deltagare varje år. Inför läsåret 2015/2016 bytte utbildningen namn till Musikerlinjen, detta för att bättre spegla innehållet på linjen och vad eleverna faktiskt får jobba med under ett år. Det är inte bara rock- och popmusik. Jazz, latin och slick är bara något av det eleverna också får prova på. De sökande kommer främst från städer där stambanan drar fram, men även från till exempel Skåne kommer numera en del sökande. Eftersom många av Musikerlinjens elever söker skolor i Skånetrakten har Musikerlinjen och dess elever fått ett gott renommé där. I år hade vi även sökande från Finland, vilket är mycket roligt. Annars upplever vi det som svårt att sprida namnet nationellt. Separat marknadsföring på bl.a. sociala medier av Musikerlinjen är ett måste. Kanske särskilt mot landets gymnasieskolor där vi har många potentiella elever. Musikerlinjens elever genomför två konserter per år på Nyköpings Teater. Två gånger i månaden genomförs uppspel i konsertlokalen på Slakthuset där utbildningen bedrivs. Intresset för utbildningen är stort bland andra folkhögskolor då ett flertal av dem med musikinriktning gärna vill komma och visa upp sig för Musikerlinjens elever och på så sätt göra reklam för sina skolor. Varje år åker även eleverna på turné till sina respektive hemorter för att göra reklam för utbildningen och Nyköpings Folkhögskola. Kursen deltog vid flera tillfällen på kulturcaféer och konserter på skolan. Av de 18 elever som gick ut våren 2015 är det 14 elever som kommit in på andra folkhögskolor med högre utbildningsnivå eller dylikt. En elev fick jobb som musiker efter skolans slut. Att bli musikpedagog i kombination med musiker är målet de flesta av våra elever har och det är ett flertal tidigare elever som idag pluggar på högskolan eller redan är färdigutbildade. Skrivtorget Skrivtorget är en terminslång distanskurs på halvtid för den som är intresserade av det skrivna ordet och vill utveckla ditt skrivande. Kursen inriktar sig på skönlitterärt och journalistiskt skrivande och har ett förberedande och brett innehåll. Deltagarna i vårens kurs kom från Tommarp i söder till Sandviken i norr och cirka 20 procent från Nyköpings kommun. Höstens kurs kom från Falköping mellan Vänern och Vättern till Bålsta vid Mälarens norra strand. Cirka 30 procent kom från Nyköpings kommun. 8

13 I stora drag hade kursen följande innehåll: textanalys, respons, skrivprocessen, novell, prosa, nyhetsvärdering, grundläggande journalistik (nyhetsartikel, notis, porträtt, reportage och nyheter på lätt svenska), ordbehandling och layout samt textbearbetning. Som textexempel har även utomeuropeiska författare använts. Deltagarna får individuell handledning, men den aktiva medverkan i grupparbeten och närträffar är lika viktig. Samtalet och utbytet av erfarenheter är ju folkhögskolans signum och något som alla kurser tillämpar på olika sätt, även i den här distanskursen. Kursen Skrivtorget är tänkt att vara en kreativ och skapande grupp där deltagarna både hjälper och inspirerar varandra. Inspiration kom även från besök av etablerade författare, detta år författarna Amanda Svensson, Maria Fagerberg och frilansjournalisten Ida Måwe. Deltagarna genomförde under hösten en journalistklabb i sin hemkommun med test av offentlighetsprincipen och möte med kommunens registratorer. Kursen hade fyra närträffar (fysiska träffar) per termin med innehåll som författar/ journalistbesök men utöver det även respons i grupper och i helklass, skrivövningar i journalistik och studiebesök på Södermanlands Nyheters redaktion och Länsstyrelsen med utgångspunkt från offentlighetsprincipen. Kursen Språksam vänder sig till deltagare med somaliska och har därför en somalisk samt svensktalande lärare som kursföreståndare. Kursens huvudsakliga mål är att ge deltagarna större kunskaper i svenska språket samt att ge deltagarna en god grund när det gäller det svenska samhället. Undervisningen är tematiskt orienterad och deltagarna arbetar runt teman som skola, sjukvård, rättsväsende och demokrati. Många studiebesök och utåtriktade aktiviteter ingår i kursen, som bearbetas på många olika sätt. Här följer några exempel: Besök till läderkursen, Stadsbiblioteket i Nyköping Utbildning med Civilförsvarsförbundet. Biobesök med hela skolan, där filmen Trevligt folk visades. Somalisk mat lagades tillsammans med lärare och språkvänner. Besök vid kulturella och historisk platser i Gamla Linköping. Interkursiva möten och ett aktivt deltagande i gemensamhetsdagar på skolan. Besök från Barnkulturcentrum som gav mycket information om exempelvis olika aktiviteter som barn kan vara med på. Kursen var värd vid Dixie Tigers med Anders Linders, Frispels och Nymoskörens julkonserts besök De texter som produceras under bloggande publiceras på nätet på skolans blogg: Språksam Skolan har sedan 2006 haft modersmålslärare som stöd för svenskinlärning och samhällskunskap i olika omfattning. 9

14 KURSÖVERGRIPANDE AKTIVITETER Friskvård Att röra på sig och motionera är viktigt för både det fysiska och psykiska välbefinnandet och därför vill vi inspirera våra deltagare till fysisk aktivitet. På fredag morgon kan deltagarna därför välja mellan en rad olika aktiviteter. Det rör sig om pingis i aulan, långpromenad, gymträning på Friskis och Svettis, nybörjaryoga eller handarbete i form av stickning eller virkning i cafeterian. Support För de deltagare som av någon anledning känner att de har behov av extra stöd finns support varje fredagmorgon. Det innebär att det finns lärare både i matematik och svenska/so-ämnen tillgängliga för handledning och stöd. Supportläraren har kunskaper om skolans olika hjälpprogram för deltagare med läs- och skrivsvårigheter. Gemenskapande aktiviteter Under våren hade skolan en gemensam filmvisning i Biostaden/Nyköping där vi tittade på filmen Trevligt folk. I maj genomförde skolan en egen fest, något skolan kallade för Gemensam folkhögskolefest. Den 11 december hade skolan en Ljusfest i skolans aula. Ljusfesten var ett slags alternativt Luciafirande där vi fokuserade på demokratifrågor och mänskliga rättigheter, centralt var ett tal av skolans rektor. Höstterminen avslutades med en Gemensam jullunch. Det hela arrangerades av skolans elevkår och alla skolans klasser hade bidragit med mat, det var med andra ord mat från flera världsdelar. Stort tack till skolans elevkår! Inkludera mera Nyköpings Folkhögskola startade våren 2014 projektet med att samla intresserade deltagare och deltagandet är frivilligt. Tre lärare organiserar arbetet. Pengarna kommer från Allmänna arvsfonden och distribueras av Folkbildningsrådet som står för den gemensamma projektansökan. Under projekttiden har 33 folkhögskolor tillsammans arbetat för att ta fram arbetsmetoder mot rasism och främlingsfientlighet men inte mot rasister. Projektet vill utveckla positiva gemenskaper där alla sorters människor ryms och lär av varandra. Demokrati och de mänskliga rättigheterna är vår utgångspunkt. I år har en projektledare tagit det övergripande ansvaret, men många har varit engagerade i den metodutveckling som skett och de aktiviteter som genomförts. Projektledaren har deltagit i tre nationella konferenserna på Tollare, Kävesta och i Stockholm för samordning och sammanställning av metodhandledningen som heter just Inkludera mera och är skolornas samlade dokumentation av metoder som genomförts som nu kan spridas. Tillsammans med skolan deltagare genomfördes under året två tillsammansskapande utedagar. Den aktivitet som gett mycket positiv genklang är de interkursiva möten som arrangeras mellan olika kurser på skolan. Kurserna förbereder ett möte med en annan kurs. Syftet är att träffas utöver sin kurs och dela erfarenheter, berätta om kursen, sig själva, lära sig lite fraser på ett annat språk med mera. Hela skolan planerade och tittade på biofilmen Trevligt folk. Samtalen efteråt var spännande och tankeväckande. En annan aktivitet har varit att tillsammans med andra föreningar skapa kontakter för att tillsammans genomföra inkluderande aktiviteter. Ett angeläget projekt var att hjälpa till på asylboendet Emtnäs. 10

15 Barnaktiveteter, språkstöd, klädinsamling och besök på folkhögskolan var det som genomfördes från folkhögskolans sidan under året. BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN Till skillnad från andra skolformer får folkhögskolans deltagare inga betyg utan det är den studerandes förmåga till fortsatta studier som bedöms. Deltagarna får ett för alla ämnen gemensamt studieomdöme. Vi bedömningen beaktas: Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa Förmåga till analys, bearbetning och överblick Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier Social förmåga Från och med hösten 2014 utökades den fyragradiga skalan till en sjugradig skala, mellansteg infördes. 4 Utmärkt studieförmåga 3,5 Mycket god - utmärkt studieförmåga 3 Mycket god studieförmåga 2,5 God - mycket god studieförmåga 2 God studieförmåga 1,5 Mindre god - God studieförmåga 1 Mindre god studieförmåga Under 2015 delade vi ut 22 omdömen, varav 7 utmärkt studieförmåga. En hel del deltagare väljer att inte ta ut sitt omdöme förrän sitt sista läsår, vilket ger denna låga siffra. En av de allmäna kurserna, Svea, är dessutom inte omdömesgrundande. Deltagarna genomförde 187 olika behörigheter varav 107 grundläggande och 80 särskilda behörigheter. KVALITETSARBETE Folkhögskolans systematiska kvalitetsarbete bygger på en cyklisk modell där en rad olika utvärderingar och självvärderingar ingår. Deltagarna gör två stora skriftliga utvärderingar per år. Det är en datorbaserad enkät som utgår ifrån RIO, Rörelseskolornas intresseorganisation, och som många folkhögskolor använder. Detta gör det möjligt att jämföra resultaten med andra folkhögskolor. Nyköpings folkhögskola har bra värden på enkäten över lag. Enkäterna är uppbyggda så att det är möjligt att se trender över tid. Det är ett viktigt verktyg för utvecklingen av kvaliteten på folkhögskolan. Dessa enkäter utgår från statens syfte med skolformen. Statens fyra syften med folkbildningen är: Stödja verksamhet som bidrar till att utveckla och stärka demokratin Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald av människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Utvärderingar görs kontinuerligt i det olika kurserna utifrån de mål och den planering som gruppen tillsammans med lärarna gör. Detta anlyseras extra i arbetslaget efter varje kursslut och idéer på förbättringar skrivs in i planerna för nästkommande kurs. En verksamhetsplan utarbetas i samråd med styrelsen för det gemensamma och förbättringsarbete genomförs oftast i olika arbetsgrupper, eller enskilt. Kvalitetscykel 2015 All personal på skolan gör en självvärdering utifrån ovanstående syften och mål (bild 1). 11

16 Som underlag för självvärderingen ingår alla utvärderingar som deltagarna gör, både de muntliga och skriftliga som kontinuerligt görs i klasserna under läsåret samt de stora gemensamma RIO utvärderingarna, därtill information om avhopp, deltagarnas studieresultat och dylikt. Kvalitetscykel 2015 HT Kvalitetsplan för nästa läsår Kursutvärderingar Deltagarenkät RIO Uppföljning av VTs RIO- enkät VT Uppföljning av RIO- enkät Kursutvärderingar Deltagarenät RIO Självvärdering hela personalen. Självvärdering gjord av Kvalitetsgrupp Uppföljning av föregående kvalitetsplan Utse kvalitetsgrupp DELTAGARSTATISTIK Deltagaren på vår skola går i allmän kurs är kvinna mellan 18 och 24 år, bor i Nyköping och har påbörjat gymnasiet, men ej slutfört det. Så har det sett ut ett antal år bakåt också men vi ser ändå vissa förändringar. Det som är mest markant detta år är att deltagare som ej har grundskola har ökat, och det tror vi delvis beror på att vi nu några år har haft studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF), men också att det satsas mycket på denna målgrupp i samhället. Att dessa personer nu kommer till oss i allt högre grad tycker vi stämmer väl med det uppdrag vi har inom folkbildningen. Vi ser också en liten ökning av deltagare med utländsk bakgrund i våra folkhögskolekurser. Då är inte våra uppdragskurser, som Etableringskursen, inräknade. Statistiken gällande bostadsort faller sig naturligt då vi är en externatskola. Det som är spännande på musikerlinjen är att vi nu också har deltagare från andra länder i Europa på kursen. På musikerlinjen är medelåldern låg, 20 år, till skillnad från 26 i den allmänna kursen och 35 i kurserna som har svenska som andraspråk 12

17 UPPDRAG Studiemotiverande folkhögskolekurs 2010 initierade regeringen ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet runt unga människor som inte var klara med grund- eller gymnasiestudier. Folkhögskolorna fick ett ganska fritt uppdrag att studiemotivera deltagarna under tre månader. Detta föll väldigt bra ut och något år senare så öppnades även kursen för äldre som befinner sig inom den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingens mål är att 25 procent av deltagarna ska studera vidare. På Nyköpings Folkhögskola fortsatte 38 procent att studera vidare på folkhögskolan, vilket är ungefär samma som på nationell nivå. Våra tankar i denna kurs är att öka nyfikheten på studier, känna lust i lärandet, att upptäcka att man kan en hel del och att läsa som vuxen är annorlunda. Många har skolmisslyckanden bakom sig eller en självbild, där tron på sin egen förmåga att studera är låg. Vi arbetar både med det som är bekanta ämnen, men också i teman där sättet att uttrycka sig styrs mycket av gruppen. Unders hösten producerade kursdeltagarna en tidning, som spreds på skolans studerande och personal. Etableringskurs På samma sätt som för den studiemotiverande kursen gjorde regeringen det möjligt för personer som befinner sig inom etableringsreformen, nyanlända som varit i Sverige mindre än två år, att studera på folkhögskola. Kursen är på sex månader och ska innehålla undervisning i språk samt samhällsinformation. Vi startade vår kurs i november med 21 deltagare. Vi hade en överenskommelse med Arbetsförmedlingen att deltagarna antingen skulle tala somaliska eller arabiska. Vi undervisar i både svenska och samhällsinformation med stöd av modersmålslärare med arabiska och somaliska. I den övriga svenskundervisningen finns två språkstödjare med för att underlätta inlärningen. UTVECKLINGSPROJEKT Folkbildningens år Under våren avslutades Folkbildningens år, som startade redan Tanken var att både internt och tillsammans med andra folkbildare diskutera vår tids stora frågor med utgångspunkten: Var kommer folkbildningen in? Till slutseminariet bjöds lokala politiker och tjänstemän in för samtal utifrån rubriken Folkhögskolan för kommunens väl hur kan vi använda våra gemensamma resurser? Magnus Dahlstedt och skolans rektor Christin Bierbier var huvudtalare. Somaliakurs Kursen Lär dig mer om Somalia. Landet, språket, människorna och kulturen, har under året varit framgångsrik. Awes Osman som är somalisk författare, lärare och samhällsvägledare på folkhögskolan har med sin dubbla kulturkompetens mycket att förmedla till olika yrkesgrupper i samhället. I samarbete men kommunen har tre kurser genomförts, där varje kurs omfattat tre halvdagar. Därutöver har en fristående uppföljningsdag genomförts. MänskIiga rättigheter-projektet I regeringens strategi för mänskliga rättigheter ingår en satsning på folkhögskolornas personal. Målet är att stärka statens syfte med folkbildningen, att utveckla och stärka demokratin. I det sammanhanget är det viktigt att mänskliga rättigheter respekteras och att individers inflytande stärks. Regeringen beviljade Folkbildningsrådet 1 miljon kronor 2014 och kr för år 2015 och har för avsikt att även göra detta Hagabergs, Nyköpings, Jakobsbergs och Birkagårdens folkhögskolor gjorde under året en gemensam ansökan och fick medel beviljade. 13

18 Målet med projektet 2015 var att: Rättighetsperspektivet ska finnas hos ledning och pedagogisk personal på ett strategiskt plan. Stärka kompetensen och medvetenheten bland personal inom området mänskliga rättigheter Genom samverkan mellan de fyra folkhögskolorna och med Mångkulturellt centrum genomföra kompetensutveckling och kompetensdelning som rör både teoretiska frågor och pedagogiska metodfrågor. Under våren gjordes ansökan och rektorerna planerade höstens aktiviteter. I augusti samlades personal från alla skolorna på Jakobsbergs folkhögskola. Där lyssnade vi till René Leon Rosales och Anja Norell från Mångkulturellt centrum. Ämnet denna utbildningsdag var Teoretiska perspektiv på mångfald, rasismer och normkritik. I slutet av november hade vi en gemensam dag på Mångkulturellt centrum i Fittja för all pedagogisk personal från de fyra folkhögskolorna som ingår i projektet. Normkritik i praktiken var ämnet och föredragningen utgick ifrån en utställning och där vi diskuterade både innehållet, men också metoder att arbeta med detta viktiga perspektiv i undervisningen. Projektet #jag med Rektor har under hösten deltagit i ett kommunalt projekt, där syftet är att samverka kring deltagare som hoppat av sina gymnasiestudier och att förebygga vidare avhopp. Vi är en samverkande part i detta EFS-projekt. Folkhögskolan är för många i denna målgrupp ett bra studiealternativ, och att bygga nätverk i både Nyköping och Oxelösund är en viktig del i deltagandet från folkhögskolans sida. Under hösten har vi också fått förfrågningar om att hjälpa kommunen med det stora antalet nyanlända flyktingar, och samtal inleddes kring detta. ÖVRIG VERKSAMHET Korta kurser och öppen folkbildning Läderhantverk Skolans anordnar kurser i läderhantverk även i formen av öppen folkbildning. Skolans läderverksatad är en mötesplats och en möjlighet för tidigare deltagare att träffas, utvecklas och på ett enkelt sätt få tillgång till läderverktyg och maskiner. Deltagarna möts en gång i veckan, 12 gånger per termin. Helgkurs i läderhantverk I november månad hölls en prova-på-kurs för åtta deltagare. Prova-på-kurser är en bra rekryteringsbas för nya deltagare till de längre kurserna. Sommarkurs i läderhantverk Skolans enda sommarkurs hölls i juli och var en grundkurs i läderhantverk. Kursen gav grundläggande kunskaper om läder och materialanvändning. Deltagarna fick lära sig grunderna i sadelmakarsöm, plastik, färgning och ytbehandling samt hur man hanterar olika läderverktyg. Deltagarna kom från hela landet. Många kombinerade kursen med semester och tog med hela familjen till en stuga de hyrt i Nyköpingsområdet. Även sommarkurser är bra rekryteringsbaser för de långa läderkurserna. Årets sommarkurs hade 15 deltagare. Sörmlandsnätverk Sörmlandsfolkhögskolorna är inne på sitt femte år med samarbete runt marknadsföring och opinionsfrågor. De fyra skolorna och Länsbildningsförbundet delar på en 20-procents tjänst avsatt för uppdraget. Eva Ogenborg innehar det uppdraget sedan starten hösten

19 En planering inleddes för en fjärde politikerträff, temat denna gång Folkbildningens styrkor ett samhälle i rörelse med Kent Johansson, ordförande i RIO, som huvudtalare. Det parlamentariska läget under hösten 2014 med fortsättning våren 2015, med risken för extra val i mars, gjorde att antalet anmälda till politikerträffen blev lågt och polutikerträffen flyttades fram till april månad. Även denna politikerträff fick ställas in. Återigen var det det låga antalet anmälda som var orsaken. Länsbildningsförbundets konsulent, ordförande och vice ordförande har under året besökt länets olika kommunstyrelser och informerat om den folkbildning som utförs av studieförbund och folkhögskolor i länet. Vid två tillfällen har Länsbildningsförbundet och rektorn för Nyköpings Folkhögskola haft samtal med Regionförbundet. Jubileum 2015 var året då Nyköpings Folkhögskola fyllde 30 år som självständig folkhögskola. Vid en återblick i gamla fotoalbum på skolan visade det sig dock att skolan redan 1990 firade 25-årsjubileum bildades nämligen en filial till Stensunds folkhögskola som snabbt fick namnet Nyköpings Folkhögskola. Kopplingarna till frisksportarrörelsen var starka då. Efter självständigheten 1985 då skolan började drivas som en stiftelse, fanns starka band med de större studieförbunden ABF och TBV samt med LO blev Föreningen Nyköpings Folkhögskola huvudman för skolan. Förste rektor var Natan Anderling. Ebbe Gustavsson tog vid Arnold Asp fortsatte som rektor Därefter följde Åke Widegren , Eric Edlund , Jan-Inge Bengtsson Christin Bierbrier var sedan skolans första kvinnliga rektor fram till 2015, då Anne-Marie Karlsson tog vid. Läraren Eva Ogenborg samlade foton från de första 25 åren åren i en litet bildspel som visades som inledning på höstterminen Kulturcaféer Folkhögskolan har för trettonde året i rad haft ambitionen att hålla öppna kulturcaféer för allmänheten i Nyköping. Tanken är att vara folkbildare av det bredare slaget där dagsaktuella frågor blandas med kultur i olika format samt att lyfta ämnen som inte alltid drar en stor publik men som har ett angeläget budskap. Under vintern/våren fuktsanerades skolans aula. Den gick visserligen att använda men i begränsad upplaga och några av de större arrangemangen genomfördes på Pelles Lusthus. Under 2015 genomfördes 19 stycken caféer (20 stycken planerade, dock ställdes ett in på grund av sjukdom). Se motstående sida. Under året hade vi sammanlagt 1069 besökare vilket ger ett högre publiksnitt än föregående år. Jämförelsen är dock inte rättvis eftersom det är möjligt att ta in betydligt större publik på Pelles Lusthus än i skolans aula. Samtidigt visar publiktillströmningen att folkhögskolan är en etablerad och viktig kulturaktör i Nyköping. 15

20 Långdans 1972 Kulturcaféer 2015 VÅREN 3/2 Patricia Tudor-Sandahl: Det livsviktiga åldrandet 24/2 Maxida Märak & Downhill Bluegrass Band: Musikcafé: traditionell samisk jojk möter amerikansk folkmusik 17/3 Dixie Tigers med Anders Linder: Musikcafé med svängig jazz med estradören Anders Linder 14/4 Gudrun Schyman: Varför händer det så lite när vi vet så mycket? 28/4 The Devil s Purse: Spellbinding English language performance of storytelling and music HÖSTEN 8/9 Ulla-Karin Nyberg: Konsten att rädda liv 22/9 Per Schlingmann: Urban Express 6/10 Sarah Riedel: Musikcafé med en Sveriges ledande sångerskor. 3/11 Karin Höghielm: Musikcafé, Vocalweaves 17/11 Systrarna Davidsson: Äventyrscafé, på skidor över Grönland 10/2 Torbjörn Angbäck: Med Hercules i Afghanistan 10/3 Birger Sjöbergkvartetten: Musikcafé: Torgny Ehrieder med kvartett spelar Birger Sjöberg 24/3 Karin Milles: När världen dansar på en sillnacke, en kväll om Agneta Horn 21/4 Lasse Berg & Göran Greider: Det goda livet ett solidariskt projekt? 15/9 Sven-Erik Johansson: Nordkorea 29/9 Göran Hemberg: Berättar Odyséen 20/10 Frispel: Musikcafé, ett folkligt Europa möter ett nordiskt vemod 10/11 David Lindén: Den svenska borgerlighetens relation till den anglosaxiska världen /11Nymoskören: Julkonsert 16

21 ORGANISATION Föreningens årsmöte och höstmöte Nyköpings Folkhögskolas huvudman är en ideell förening som 2015 bestod av 90 enskilda medlemmar och 20 organisationer. Föreningens styrelse är tillika skolans styrelse. Under året genomfördes två föreningsmöten; årsmötet som inföll i april och höstmötet i november. Enligt stadgarna antas på höstmötet verksamhetsplan och budget för kommande år. På vårmötet utses nya styrelsemedlemmar och bokslut samt verksamhetsberättelsen för föregående år antas. Medlemsorganisationer 2015 var: ABF, Nyköping Afarernas Hjälporganisation, Nyköping Byggnads, Region öst, Norrköping Dragspelsklubben, Nyköping Kvinnojouren Mira, Nyköping LO-distriktet i Mellansverige, Nyköping NBV, Södermanland, Borlänge Nyköping Vineyard Nyköpings Teaterförening, Nyköping Nyköpings, Arbetarkommun, Nyköping Nyköpingshus spelmansgille Nyköping NYMOS, Nyköping Reumatikerföreningen, Nyköping RFSL Nyköping, Nyköping SFHL lokalavdelning, Nyköping Tango Nyköping, Oxelösund Thaiföreningen, Nyköping Ung Kraft, Nyköping Vänsterpartiet, Nyköping Styrelsemöten Styrelsen har under året haft åtta protokollförda möten. Styrelsen består av ordförande, vice ordförande och fem ledamöter, för dessa finns tre suppleanter. Därutöver består styrelsen av två personalrepresentanter och suppleanter för dessa. En av personalrepresentanternas platser har varit vakant i två år. Elevkåren har rätt att få en representant adjungerad jämte suppleanter, men har detta år inte använt den möjligheten. Ett extra möte hölls i maj på grund av rektorsbyte. Höstens första styrelsemöte hölls i september och i oktober hade styrelsen en idédiskussion om folkhögskolans utvecklingsbehov inför framtida behov av folkbildning/utbildning för olika grupper i samhället. Relationen föreningen och aktiebolaget diskuterades också. Mötet avslutades på Arbetsslussen med lite enkel förtäring. PEDAGOGISK ORGANISATION Ledningsgrupp Skolans ledning består av rektor, studierektor och en ledningsgrupp. I ledningsgruppen sitter, förutom rektor och studierektor, fyra lärarrepresentanter. Dessa väljs av personalrådet och sitter på en tvåårig mandatperiod. Ledningsgruppen träffas en gång i veckan förutom de veckor då vi har personalråd eller pedagogiskt forum. Ledningsgruppens uppgift är att samordna skolans verksamhet och tillsammans med rektorerna diskutera upplägg och strategier. Personalråd Personalråden är de tillfällen då hela skolans personal samlas för gemensamma beslut. Under 2015 hade vi två stycken mittermin-möten, ett vardera termin, och ett i slutet av hösterminen. Under våren hade vi även ett personalråd med inriktning på kvalitetsarbete. På planeringdagarna efter vårterminen och inför höstterminen har skolan personalråd. Under dessa dagar finns det ofta mycket att diskutera och fatta beslut om därför ajourneras mötet och tas upp igen vid flera tillfällen under planeringsdagarna. 17

22 Linjeråd/Pedagogmöte Skolan har två linjeråd, dels linjeråd för allmän kurs, dels linjeråd för svenska som andraspråk. Linjerådets uppgift är att ansvara för omdömessättning, samordna kurslärarlag och kursövergripande aktiviteter, anta deltagare och förbereda nya kurser. Linje-rådet är organiserat med en ordförande, som väljs på ett år, dagordning som är förberett och utskickat i förhand samt skrivet och justerat protokoll. Under hösten 2014 och våren 2015 prövade folkhögskolan ett slags större linjeråd, något som kallades för pedagogiskt möte. Ambitionen var att samla samtliga skolans pedagoger till möte för att sedan förgrena sig nedåt i mindre, kursanknutna, linjeråd. Inför hösten 2015 valde dock en samlad pedagogförsamling att återgå till det traditionella linjerådet då det blev tydligt att det pedagogiska mötet var svårhanterligt och dessutom var på väg att utveckla sig till ett slags mindre personalråd. Skolan hade tio linjeråd under Pedagogiskt forum Skolans pedagogiska forum är till för att diskutera pedagogiska frågor. Ofta finns det pedagogiska frågor i vardagen som behöver lyftas, därför är tanken att lämna ett antal pedagogiska forum öppna för dagsaktuella frågeställningar. Under 2015 genomförde skolan 6 stycken pedagogiska forum, varav en majoritet var öppna forum. Några var bestämda i förväg. Under våren var polis Per-Emil Engström och föreläste om droger och om polisens arbete med drogrelaterade problem samt polisens förebyggande arbete bland ungdomar. En av höstens pedagogiska forum var vikt åt Awes Osman, lärare på skolan, som hade en kort utbildning om Somalia, somalisk kultur, somaliers situation i Sverige, samt lättsammare delar som en enkel somalisk språkkurs. Personal De stora personalförändringarna som skett under året är att fler trotjänare har slutat. Rektor Christin Bierbier avslutade sin anställning i slutet av maj efter nio år. I väntan på ny rektor tog studierektorn Ulla Pettersson ansvaret som tillförordnad rektor tills ny rektor, Anne-Marie Karlsson var på plats 1 september. Anne-Marie har en mångårig folkhögskolebakgrund men kommer närmast från Flens kommun. En rekrytering av ny ekonomtjänst genomfördes, Ida Norrby som fick tjänsten börjde i januari Ida är civilekonom och har arbetat några år med revision. En lyckad rekrytering av en svensk- och engelsklärare gjordes, Ola Eriksson, legitimerad gymnasielärare i svenska och engelska. Under hösten anställdes Abed Gharib tillsvidare för tjänstgöring på i huvudsak på Etableringskursen. Catarina Ek och Mohamed Yusuf anställningar avslutades i och med vårterminens slut. FORTBILDNING Fortbildningen på folkhögskolan består både av individuell fortbildning och gemensamma föreläsningar och utbildningar. Under året har två lärare gått en grundkurs i alfabetisering, två lärare deltog i SFHL-veckan som lärarnas fackliga organisation betalar för. Exempel på individuella fortbildningar är till exempel fördjupningar inom smide och läderhantverk, SIDA-kurs, folkbildningskunskap och miljökurser. De gemensamma fortbildningarna har genomförts genom projektet Mänskliga rättigheter, som redovisats tidigare. PROFILERING Med stöd i skolans måldokument och i regeringens syfte med folkhögskolan har Nyköpings Folkhögskola, i alla år, lagt stor 18

23 vikt vid att utjämna utbildningsklyftor. Det betyder att vi har en stor allmän kurs och att vi satsar resurser på att ge deltagarna stöd för att klara sina mål. Under åren har vi utökat lärartätheten, satt in extra resurser i matematik och anordnat stödundervisning. Detta har även fått utslag i vår undervisning i svenska som andraspråk. Vi har i många år arbetat med svenska som andraspråk och med samhällsinformation för invandrare men har under de senaste åren även infört modersmålsbaserad svenskundervisning. Detta har visat sig särskilt gynnsamt för deltagare med låg utbildningsbakgrund och under våren 2015 har varit ett år där vi arbetat för att stärka vår roll som medaktör i demokrati- och bildningsfrågor i Nyköping. Vi har anordnat seminarier och föreläsningar för både folkbildare och allmänhet och folkhögskola inbjöd politiker och tjänstemän i Nyköpings kommun till ett seminarium med titeln Folkhögskolan för kommunens väl. Magnus Dahlstedt, biträd-ande professor i etnicitet och just nu avdelningschef för REMSCO Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle. Han föreläste om utbildning, demokrati och medborgarskap utifrån folkhögskolans speciella roll och möjlighet. Ny rektor har utfrån sin grundsyn på folkbildning och folkhögskolans mål påbörjat ett samtal med personalen kring uppdraget på den nya arbetsplatsen. ELEVKÅREN Att ha ett fungerade elevkårsarbete är viktigt för Nyköpings Folkhögskola. Sedan några år har skolan ett lärarstöd till elevkåren och det har gett resultat. Skolans elevkår har kontinuerliga möten varje vecka där olika gemensamma frågor lyftes. Under 2015 syntes elevkårens arbete utåt när den arrangerade en gemensam lunch strax innan jul. Den gick av stapeln i skolans fik och skolans klasser bidrog med mat klassvis där det var. trångt men mysigt. NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB 2005 bildade Nyköpings folkhögskola ett helägt aktiebolag, Nyköpings Folkbildnings AB med ett aktiekapital på kronor. Syftet med aktiebolaget är att i annan form än folkhögskola kunna driva folkbildnings- och kulturverksamhet samt uppdragsutbildningar. Aktiebolaget drivs utifrån samma värdegrund som folkhögskolan där demokrati, delaktighet och människors lika värde är central. Även inom aktiebolaget sätter vi deltagaren och deltagarens möjlighet till utveckling i centrum. Aktiebolagets styrelse består av ledamöter från folkhögskolan styrelse och representant för aktieägarna i aktiebolagets årsstämma är folkhögskolans styrelseordförande. Arbetsslussen är ett socialt företag, som sysselsätter personer inom jobb- och utvecklingsgarantin. De som är anställda har olika typer av uppdrag, några stöder arbetet för de inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin, fas 3 och andra utför tjänster eller tillverkar för försäljning. Etableringslotsverksamheten som varit en del av Arbetsslussen upphörde i maj. Ingen annan verksamhet har förekomit i aktiebolaget under året. Arbetsslussen Verksamheten på Arbetsslussen innefattar många olika förgreningar och uppdrag. Under 2015 var 15 anställda plus VD, ekonomiassistent samt en inhyrd revisor för att utföra uppdrag från Arbetsförmedlingen, kommunen och allmänheten. 19

24 Daglig aktiviteter Dagliga aktiviteter utgör basen av verksamhetens uppdrag, för att sysselsätta långtidsarbetslösa människor som är inskrivna i sysselsättningsfasen. Som mest har det varit 42 inskrivna medarbetare/deltagare i verksamheten. Sysselsättningen vi erbjudit har varit: loppis/café verkstad/ återbruk sömnad uppfödning av akvariefiskar musik språkgrupp svenskundervisning motiverande samtal föreläsningar, studiebesök socialt stöd i kontakter med myndigheter och sjukvård stresshantering och rehabilitering, jobb/praktik/studiebesök friskvård Hjälpverksamhet Arbetsslussen har engagerat sig i flera barn-hem i Riga och samlat in kläder, leksaker samt förnödenheter. Dessa har vi överlämnat genom att våra medarbetare rest till Riga och besökt dessa barnhem. Arbetsslussen skänker även kläder och leksaker till Träffpunkten samt nyanlända med flera. Näringsverksamhet Här har anställda ansvarat och utfört tjänster i näringsverksamheten och övriga medarbetare har varit behjälpliga i dessa göromål utifrån intresse och resurser. Café med försäljning till allmänheten samt med försälj-ning av mat till folkhögskolans elever samt i liten utsträckning till allmänheten. Vi har haft en loppisgrupp som arbetat med upppackning, rengöring och prismärkning utav varor samt försäljning och skyltning gentemot kund. Café/loppis öppet måndag-torsdag. Vi har onsdagkvällar haft musikunderhållning då frivilliga personer och band musicerat och spridit kultur från vår scen. Vi har i köket haft en grupp medarbetare som bildat en köksgrupp och ansvarat för inventering, tillagning, bakning och servering. I vårt skrädderi arbetar vår skräddare som säljer tjänster till privatpersoner. Även uppdrag i kyrkans regi har påbörjats. Verksamhetens anställda snickare har utfört arbeten beställda av likväl privatpersoner som kommunen. Vi har under 2015 i kommunens växthus uppfört och sålt plantor. En grupp har ägnat sig åt bygge av voljärer till försäljning för privatpersoner/företag. Denna förgrening har haft fokus på arbetsträning/rehabilitering och sysselsättning för medarbetare samt att odla/bygga för att sälja till allmänheten. Även att utföra planteringsarbeten i form av uppdrag från kommunen, till exempel plantering vid kommunens äldreboenden. Happenings Vi har under 2015 haft en stor happening på Svärdsklova där vi under en dag sålde plantor/växter med mera till allmänheten. Dessutom flertalet happenings på Bryggeriets område. Dessa har varit mycket uppskattade av allmänheten och medarbetare. Flytt- och röjgrupp Flytt- och röjgruppen har arbetat med att på uppdrag av kommunen men i Arbetsslussens regi flytta, lyfta och bära möbler samt slänga avfall på återvinningen mm på äldreboenden. Även flyttar i privat regi samt att hämta och köra skänkta loppisprylar till Arbetsslussen samt återvinna kasserat material. I verksam-heten har vi även städuppdrag då vi idag städar Nymos lokaler. Uppdrag Arbetsslussens egen musikgrupp musicerar på äldreboenden i kommunen och sätter med dess musik guldkant på tillvaron för de äldre. Hundra spelningar per år genomförs. 20

25 Ferietjänster Sommaren 2015 tog Arbetsslussen emot ferieungdomar från kommunen fördelat på tre perioder (3 veckor+3 veckor+2 veckor) 32 gymnasielever samt åk 9. Arbetsslussen tillhandahöll sina egna handledare mot ersättning från kommunen. Det blev ett mycket lyckat resultat. Verksamheten bestod av utecafé med musikunderhållning och våfflor, loppis och trädgårdsskötsel. Ungdomarna fick sommarbete med mervärde då våra handledare är socialt utbildade. De fick med sig goda referenser och en bra chans till ett kliv in i arbetslivet. Förändringar under året Vissa anställningsstöd är tidsbegränsade vilket resulterade i att några anställda fick lämna verksamheten; en snickare, kökspersonal samt en svensklärare. Detta fick i sin tur effekten att vi fick tackade nej till uppdrag som dessa personer tidigare utfört, och loppis och kök hölls öppet i mindre omfattning. Under senvåren slutade VD, tillika rektor vilket gjorde att mycket påbörjat utvecklingsarbete avstannade. Under hösten fick Arbetsslussen/skolan ny ledning och rektor vilket i sin tur innebar viss stiltje i vår verksamhetsledning då ny ledning och rektor också behövde tid att sätta sig in i verk-samheten. Under 2015 sänktes ersättningen från Arbetsförmedlingen från 225 kronor per dag och deltagare till 210 kronor. Vi skrev in ytterligare deltagare i verksamheten som åt-gärd för detta och som mest var det 48 stycken deltagare i verksamheten. Växthusets verksamhet har inte kunnat vidareutvecklas då beskedet från kommunen kvarstod om att vi inte fick fortsätta att nyttja kommunens växthus på grund av att det var utdömt. Vi tvingades lämna lokalerna. Voljärbygget flyttades till skolans lokaler men växtodlingen lades ner. Oron inför framtiden är hur regeringen kommer att hantera beslutet att sysselsättningsfas 3 ska avvecklas, då detta är en av Arbetsslussens huvudverksamhet. EKONOMI När budgetpropositionen inför 2015 kom i slutet av hösten var det stor glädje inom folkhögskolevärlden. De extra platser vi fått de tidigare åren skulle nu omvandlas till en permanent utökning av allmän kurs. Detta hade vi väntat länge på! Budgeten för 2015 såg ljus ut och vi skulle äntligen få betalt för den över-produktion av deltagarveckor vi brukar göra. Då inträffar det som aldrig händer, de fasta cirklarna, det trygga och återkommande rubbas regeringens proposition går inte igenom! Och där stod vi då i början av december ingen utökning av allmän kurs, ingen SMF och ingen ny etableringskurs. En minskning i budget inför 2015 med kronor. Några veckor senare fick vi besked om att SMF och Etableringskurs skulle bli av men ingen utökning, inga extra platser. Ett stort arbete inleddes med att ändra planer och organisera om del av verksamheten. Den kurs vi lyckades bäst med i samarbetet med arbetsförmedlingen var Etableringskurserna och mindre lyckad blev SMF, vilket visar sig i bokslutet. Trots detta läggs mycket arbetet ner i att få dessa deltagare motiverade, och varje ny deltagare som sedan fortsätter glädjer oss. I våra egna folkhögskolekurser lyckades vi bra med att rekrytera både vår och höst. Detta fick till följd att vi fick en liten överproduktion, som vi till slut fick stora delar betalda. Av de 323 extra deltagarveckorna fick 234 betalda vilket genererade kronor mera intäkter. De 21

26 var pengar vi i början av året inte visste vi skulle få. Det som hände under våren och som avviker mest i budgeten är löner för visstidsanställda och vikarier. Orsaken till detta är ett flertal längre sjukskrivningar vilket alltid är svårt att prognostisera. Under hösten var sjukskrivningarna åter på en mer normal nivå. Detta år har det också varit ovanligt många rekryteringar, fyra tillsvidaretjänster varav två lärare, en ekonom och en rektor. Somaliakurserna har blivit en succé, både utifrån ett folkbildningsperspektiv och ekonomiskt. Det underskott som ändå blev resultatet kan delvis förklaras med de svåra planeringsförutsättningar som rådde inför 2015, sjukskrivningar och byte av en hel del personal. REKTORS SLUTORD Året som gått var ett år där förändringar påverkade Nyköpings Folkhögskola starkt. Nya politiska vindar blåser, där folkhögskolan ses som en resurs inte bara i ord utan också i tydliga uppdrag och mer statsbidrag. Skolan går in i ett skede med stor personalomsättning, som naturligtvis är spännande, men som medför förändringar, vilket också kan oroa. Då blir det viktigt att tillsammans i personalgruppen och med våra deltagare och styrelsen forma en stabil grund, där vi samtalar om vilka vägar vi ska ta och utifrån vilka grunder. Det som stärker oss är att de flesta av våra deltagare är nöjda med sina studier och känner att folkhögskolan är den rätta utbildningsformen. *** D emokrati är ett tomt ord, ett skal som kan gömma hur mycket diktatur eller förarbete till diktatur som helst, om den inte lever av vidhjärtenhet och möjlighet till kontakt, till samförstånd, samkänsla och samarbete. Honorine Hermelin, rektor vid Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad

27 23 Elevkårens gemenskapandedag på Stendörren i september 2015.

28 24

29 25

30 26

31 27

32 28

33 29

34 30

35 31

36 32

37 33

38 34

39 35

40 36