Amatörteaterkonsulent Örebro län. Verksamhetssummering Per Skjöldebrand

Transkript

1 Amatörteaterkonsulent Örebro län Verksamhetssummering Per Skjöldebrand 1

2 2

3 Amatörteaterkonsulent Örebro län Verksamhetssummering Per Skjöldebrand 3

4 2004 Per Skjöldebrand Örebro läns landsting Regionutveckling ISBN

5 Förord I drygt tjugo år, sedan 1983, har Örebro läns landsting främjat och stimulerat amatörteaterlivet genom att finansiera verksamhet och en tjänst som amatörteaterkonsulent. En summering av konsulentverksamheten under de senaste tio åren presenteras i den har skriften. Det är på flera områden en intressant läsning att ta del av inte minst är det stimulerande att se att verksamheten utvecklas genom att ta fasta på de behov som uttryckts inom amatörteatern. Bland annat kan man se att behovet av riktad kursverksamhet är mer efterfrågad än de tidigare genomförda allmänna kurserna. Under de redovisade tio åren har amatörteaterkonsulentens insatser på ett mer systematisk sätt riktats framförallt på tre olika nivåer. Konsulentens arbete har genomförts så att insatserna på en av nivåerna, individ-, grupp- och strukturellnivå också givit effekter på någon av de övriga två nivåerna. Under de senaste åren har t ex utvecklingsarbete gjorts i några kommuner där konsulentverksamheten inte tidigare haft några regelbundna kontaktytor. Här kan man nämna föreningsutveckling i Lekeberg som ett gott exempel där flera av de nämnda nivåerna stärkts. Örebro län är sedan mer än tjugo år tillbaka ett starkt amatörteaterlän. Ca amatörteaterföreningar finns spridda över praktiskt taget hela länet. Ett 80-tal amatörteaterledare och regissörer, av vilka hälften huvudsakligen ägnar sig åt barn- och ungdomsteater verkar här. Amatörteatern är fortfarande länets största teater med ca 100 premiärer per år runt om i hela Örebro län. Enligt uppgift räknar man generellt med att ca fem procent av invånarna finns inom amatörteatern. Det skulle betyda att ca personer håller på med amatörteater i vårt län. Amatörteatern bärs upp av alla de engagerade människor som funnit att det för dem är betydelsefullt att få skapa och uttrycka sig genom teater! Jag vill nämna några drag inom amatörteatern som jag ser som viktiga för landstingets engagemang. Rapporten resonerar fylligare kring detta; 5

6 - Amatörteatern bidrar till att människor från olika bakgrunder möts och utvecklas som människor. Amatörteater kan vara ett verktyg för att prova olika handlingsalternativ som kan röra konflikter i en fiktiv verklighet på scen. Dessa erfarenheter och känslor kan man ta med sig i sitt verkliga liv och där känna större trygghet i sitt eget handlande. - Amatörteatern är en åldersövergripande verksamhet, där barn, ungdomar och vuxna möts. Alla åldrar behövs och ges möjlighet till utveckling. Den vision som återfinns i rapporten presenterar flera intressanta frågeställningar att ta fasta på inför framtiden. Det gäller till exempel att utveckla och stärka mötesplatser för amatörteatern mellan teatergrupper samt med andra aktörer och samarbetsparter. Kanske ska den tidigare idén om länsfestivaler introduceras igen för att skapa en naturlig mötesplast för amatörteateraktiva? En annan viktig fråga är förstås hur teaterintresserade ungdomar får kontakt med den frivilliga amatörteatern för en fortsättning av det teaterintresse de grundlagt under exempelvis studier på estetisktprogram under gymnasietiden? Dessa och fler av framtidsfrågorna som presenterats i rapporten har de olika aktörer som arbetar med amatörteater att diskutera. Låt oss hoppas att amatörteatern fortsätter att utvecklas och att Örebro län fortsätter att vara ett starkt amatörteaterlän. Örebro 15 oktober 2004 Toni Eriksson Kulturchef Örebro läns landsting 6

7 Innehållsförteckning Inledning 1. Disposition och syfte 2. Bakgrund 2.1 Summering av de första fem åren Summering år för år 4. Teoretisk utgångspunkt 4.1 Amatörteaterns behov 4.2 Amatörteaterkonsulentens målsättning 5. Beskrivning av amatörteaterlänet 5.1 Amatörteaterns riksorganisationer 5.2 Länsbaserade amatörteaterorganisationer 5.3 Kommunövergripande amatörteaterorganisationer 5.4 Kvantifiering 5.5 En jämförelse nu och då 6. Samarbetspartner 6.1 Örebro läns landsting Regionutveckling 6.2 ATR-Örebro län och Amatörteaterrådet i Örebro 6.3 Studieförbunden 6.4 Folkhögskolor 6.5 Länsteatern i Örebro 6.6 Riksteatern Örebro län 6.7 En jämförelse nu och då 7. Arbetet med länets föreningar och grupper Nya föreningar och nya samarbeten 7.2 En jämförelse nu och då 8. Utbildningsprojekt och teaterkurser 8.1 Helgkurser 7

8 8.2 Endagsseminarier 8.3 Utbildningsprojekt Lyset i Karlskoga Nya Teatern i Örebro 8.4 Övriga kurser Forumteater Drama ett sätt att utvecklas Att skriva dramatik 8.5 En jämförelse nu och då 9. Amatörteaterfestivaler länsfestivalen 9.2 ATR:s nationella festival 9.3 En jämförelse nu och då 10 Amatörteaterkonsulenten och barn- och ungdomsteatern 11. Internationellt arbete 12. Konferenser, arrangemang och egen utbildning 13. Information 13.1 Scendrag 13.2 Foldern Amatörteater Örebro län 13.3 Från veckobrev till hemsida 13.4 En jämförelse nu och då 14. Teoretisk återkoppling till mål 15. Framtiden 15.1 Amatörteaterns samarbetspartners 15.2 Vision 15.3 Amatörteaterns kontakter med omvärlden 15.4 Organisatorisk vision 16. Slutord Bilagor 8

9 Inledning Det har gått drygt 10 sedan jag senast gjorde en mer övergripande summering av arbetet som amatörteaterkonsulent i Örebro län. Med hjälp av årsrapporter, verksamhetsplaner och koll i gamla almanackor har jag bit för bit kunnat beskriva dessa års arbete med länets amatörteater. En skillnad från den förra rapporten är att flera omvärldsanalysmodeller har tillkommit och att rubrikerna Internationellt arbete, Barn- och ungdomsteater och Framtiden lagts till. Min förhoppning är att läsningen ska ge en god inblick i konsulentverksamheten och därefter tankar som kan påverka framtiden. Jag vill också ge inspiration till de som har liknande jobb runt om i landet och en möjlighet till de län som ännu inte satsat på denna typ av tjänst att ta initiativ. Naturligtvis har arbetet med summeringen gett mig en och annan tanke vad som varit och vad som inte varit fruktbart. Tankar som självklart påverkar min framtida inriktning... Örebro november 2004 Per Skjöldebrand Amatörteaterkonsulent Örebro län 9

10 1. Disposition och syfte Föreliggande rapport beskriver huvudinriktningar och omfattningen av mitt arbete som Örebro läns landstings amatörteaterkonsulent juli 1993 juli Inledningsvis tecknas en bakgrund med summering av utgångspunkter för arbetet samt sammanfattning av åren Därefter följer en summering av arbetsinriktningen under åren Sedan skisseras en teoretisk och praktisk utgångspunkt. Därefter redovisas arbetet under mer detaljerade rubriker. Rapporten kryddas med kommentarer, frågeställningar och en värdering av arbetet ställt mot de mål som fastslagits 1992 och Rapporten riktar sig främst till institutioner, organisationer, föreningar och grupper som berörs av konsulentens arbete med amatörteater, men också till personer med likartade arbetsuppgifter konsulenter inom kultursektorn. Syftet med rapporten är att: p i detalj redovisa tjänstens inriktning under tio år 1993 till 2003 p utgöra en grund för diskussion om konsulentens framtida arbetsinriktning - mål och medel p ge idéer för andra med likartat arbete Som bilaga återfinns kommentarer om rapporten från några av mina viktigaste samarbetspartners. 10

11 2. Bakgrund Amatörteaterkonsulenttjänsten inrättades vid Örebro läns landstings kulturavdelning tillträdde nuvarande befattningshavare, Per Skjöldebrand, tjänsten. Tjänstens fysiska placering har rört sig från Nya Teatern i Örebro, Folkets Hus i Örebro (Nya Teaterns hyresvärdar fram till 2002) till landstingets Regionutveckling i Örebro. Örebro län omfattar landskapen Närke, delar av västra Västmanland, östra Värmland och nordöstra Västergötland. I länet ingå 70 tätorter fördelade på 12 kommuner. 2.1 Summering av de första fem åren Det följande är en summering av mina fem första år som konsulent och är hämtade från boken Amatörteaterkonsulent i Örebro län verksamhetssummering * 1988/1989 ägnades i huvudsak åt att bygga upp ett brett kontaktnät i länet med amatörteatergrupper, föreningar, ledare, studieförbund och kulturtjänstemän. Dessutom prioriterades helgkursverksamhet och etablerandet av en årlig länsomfattande amatörteaterfestival, detta år i Lindesberg. 1989/1999 vidareutvecklades kontaktnätet, helgkurserna och festivalen samt ägnades speciell uppmärksamhet åt amatörteaterverksamheten i Karlskoga, organisatoriskt och pedagogiskt. Länsfestivalen arrangerades följaktligen i Karlskoga. 1990/1991 lades, förutom ovanstående, stor vikt vid att utöka samarbetet på kommunnivå mellan amatörteaterns intressenter studieförbund, kulturförvaltningar, teaterföreningar etc. Länsfestivalen arrangerades i Askersund. ) ISBN

12 1991/1992 inriktades arbetet till stora delar på verksamheten inom Örebro kommun. Kursutbudet utökades och länsfestivalen arrangerades i Hallsberg. 1992/1993 fördjupades arbetet i Örebro vilket bl.a. resulterade i länsfestival i Örebro och projektet Macbeth med medverkande från Karlskoga och Örebro. Statistik 1990 och 1991 förde jag statistik över alla föreställningar inom Örebro län. Det visade sig vara 96 respektive 97 produktioner fördelade över länets alla kommuner. Örebro kommun bidrog med 50 procent av antalet. Premiärtopparna låg i december och april/maj. Arbetet med länets grupper 29 olika grupper från tio av länets kommuner fick del av konsulentens tjänster. Stödet fördelades på registöd, produktionsstöd, riktad kurs, dramaturgi, teknik och egen produktion. Festivaler Från 1989 fram till 1993 genomfördes fem länsfestivaler i fem kommuner. Total spelades 70 olika föreställningar av grupper från sex av länets kommuner. Dessutom medverkade gästspel från Litauen och Tjeckoslovakien. Kurser Under denna femårsperiod genomfördes 25 teaterhelgkurser under ledning av 11 pedagoger. Ämnena rörde grund- och fortsättningskurser i bl.a. regi, skådespeleri, produktion, ljusteknik, smink och rörelse. Utgångspunkter för arbetet Följande direktiv, framtagna i samarbete mellan Amatörteaterns Riksförbunds distrikt i Örebro län och kulturchef Bertil Burman, var vägledande för arbetet: 12

13 p p p p p p p Prioritera i första hand amatörteater utanför Örebro kommun. Utgå från gruppernas egna behov. Ge redskap för gruppernas egna självständiga arbeten genom hjälp till självhjälp. Insatserna ska göras där de ger störst effekt och har långsiktiga konsekvenser. Sök breda samarbetslösningar. Dokumentera arbetet kontinuerligt. Arbetet ska ske med alla grupper, oberoende av anslutning till distrikts- eller riksorganisation. Följande egna utgångspunkter växte fram efter hand: p p p p p p Arbeta så att resultat på en nivå ger effekter på andra. Koncentration på en kommun åt gången för att lära känna länet väl utan att splittra upp insatserna. Koncentration på avgränsade projekt. Prioritera kvalitet framför kvantitet. Kör inte upp för djupa hjulspår, byt riktning när en fast struktur riskerar att hindra utveckling. Fyll på egna kunskaper genom kontinuerlig fortbildning och utvärderingar. Frågor för framtiden 1993 De centrala frågor som jag ställde i femårsrapporten 1993 var: Vem kan kontinuerligt bevaka alla amatörteaterprojekt i Örebro län för att sammanställa en årlig statistik? Är denna statistik viktig? Hur kan man arbeta för att de erfarna grupperna stöder de mindre erfarna genom konstruktiv kritik på bl.a. festivaler? Hur kan man stimulera fler nya grupper från hela länet att delta på festivaler? Kan man arbeta för att fler lokala festivaler anordnas där även grupper från övriga länet inbjuds? Kan omfattningen av kurser bibehållas med samma relativt låga kursavgift? Hur kan informationskanalerna utvecklas så att grupperna i större 13

14 utsträckning själva sprider information om sin verksamhet till andra amatörteatergrupper? En del av dessa utgångspunkter och frågeställningar kommer att revideras eller ytterligare förstärkas i denna rapport! 3. Summering år för år Det följande är en översiktlig beskrivning av den viktigaste inriktningen i mitt arbete under Hösten 1993 prioritering riktade kurser till enskilda föreningar och då främst i teaterregi inriktades arbetet på organisationsutveckling i Örebro och Karlskoga och fleråriga utbildningsprojekt tog form. I kursverksamheten prioriterades kurser i produktionsplanering och en modell med två grupper/föreningar på samma riktade kurs skapades. Juryuppdrag inför ATR:s nationella festival i Linköping antogs fortsatte utvecklingsarbete i Karlskoga och Örebro. Fler tvågruppskurser hölls och ett nytt långsiktigt utbildningsprojekt inleddes. Ett kurspaket samplanerades med Länsteatern och nya föreningar nåddes av riktade kurser. Uppsättning av Bernardas hus i Karlskoga skedde juryarbete för ATR och festival i Karlskoga och en ny paraplyorganisation för amatörteatern i Örebro tog form. Under året fortgick de långsiktiga utbildningsprojekten och helgkurser genomfördes som vanligt omvandlades Örebro amatörteaterförening till Nya Teatern och Örebro Amatörteaterråd bildades som ett resultat av utvecklingsarbetet. Nya rutiner för helgkurserna utarbetades i samarbete med ATR-Örebro län. En konferens för barn- och ungdomsteaterledare - FRYS! 14

15 arrangerades i Örebro. Utgivningen av Amatörteatertidningen för Örebro län - Scendrag inleddes. Uppsättning gjordes av Tokfursten i Örebro prioriterades 3-länsfestivalen i Nora. Ett fars-projekt i Örebro med syfte att skapa underlag för framtida egna revyer startades vari ingick delprojektet Att skriva dramatik med fem nya länsdramatiker. Samarbete inleddes med NATS i Nora, amatörteatern i Vedevåg och Hällefors folkhögskola. Tjänsten flyttade till Folkets Hus lokaler och gjorde entré på Internet. Scenografiansvar i Blodsbröder i Karlskoga och regiansvar Tre ensamma med Pingvinteatern i Örebro prioriterades 3-länsfestivalen i Avesta, juryuppdrag inför ATRfestivalen i Västerås och uppsättningen av Gökboet i Karlskoga skedde 3-länsfestivalen i Hallstahammar. Ett nytt längre utbildningsprojekt inleddes. I Lindesberg diskuterades bildandet av en paraplyorganisation. Kurser skedde i samarbete med bl.a. filmkonsulenten. Nya målgrupper inom landstinget och grundskolan i Brickebacken sökte teaterkunskap. Delansvar för uppsättningen Amatörspelen i Örebro med över 40 deltagare var föreningsutveckling, festivalarbete, kursverksamhet också utanför ordinarie amatörteaterverksamhet och handledning viktiga redskap. Nya kontakter togs och nya grupper och föreningar bildades. Ett samarbete med danskonsulenten om helgkurser inleddes flyttade tjänsten från Folkets hus till Regionutvecklings lokaler på Eklundavägen 9-15 Under året var föreningsutveckling, festivalarbete och kursverksamhet viktiga redskap. Nya kontakter togs och nya grupper och föreningar bildades. Samarbetet mellan konsulenterna i Örebro län ledde bl.a. till ett Kulturting. 15

16 Våren 2003 inleddes med juryuppdrag för ATR samt ATR-festivalen Xrossroads i Örebro. Det redaktionella arbetet med tidningen Scendrag avslutades och återlämnades till en föreningsstyrd redaktion. Uppsättning av Nattorienterarna i Örebro 4. Teoretisk utgångspunkt Nedanstående modeller har tjänat som teoretisk utgångspunkt för hur och på vilken nivå jag inriktat mitt arbete: Den strukturella nivån innefattar institutioner, föreningar och organisationer med övergripande och långsiktiga målsättningar. Det är på denna nivå som ramar, förutsättningar eller begränsningar skapas för arbetet med bl.a. amatörteatern. Gruppnivån innefattar alla mer eller mindre fasta amatörteatergrupper och som genom sina produktioner tydligast manifesterar amatörteatern. Individnivån innefattar främst ledare, regissörer, producenter, författare och eldsjälar som är den nödvändiga utgångspunkten för allt skapande arbete. Förhållandet mellan nivåerna kan illustreras med nedanstående modell: 16

17 4.1 Amatörteaterns behov Frågar man amatörteaterns organisationer och utövare på alla nivåer i länet: Vad har en amatörteater som siktar på kunskapsutveckling, kvalitet och stabilitet för behov? Så får man entydiga svar: Lokaler anpassade för teaterverksamhet, som bas för verksamheten. Materiella resurser i form av scenteknisk utrustning. 17

18 Personella resurser i form av ledare, producenter, administratörer, regissörer och pedagoger. Erfarenhetsutbyte och kunskap i form av festivaler, gemensamma projekt, ledarforum och kurser/utbildning. Spelbara teatertexter. En kreativitetens eviga cirkel skulle då kunna se ut på följande sätt: sät: 18

19 Vän av ordning säger möjligen att kunskap är det som måste genomsyra alla delmoment. Och visst är det riktigt. Men ibland byggs kunskap också genom att handla först och därefter nå kunskap genom erfarenheten. Analyserar man behoven upptäcker man att de måste tillgodoses på olika nivåer. Behov av lokaler kan tillgodoses på strukturell nivå men knappast på individnivå. I flera av fallen kan behoven tillgodoses genom insatser på flera nivåer samtidigt. Att skapa/hitta spelbara teatertexter handlar både om att stimulera på författarnivå och att skapa strukturella förutsättningar. Spelas sedan inte texterna så finns ingen möjlighet till författarutveckling. Med hjälp av ovanstående två modeller underlättas arbetet med att analysera amatörteaterns resurser och behov, både på förenings-, kommun- och länsnivå. Inom en kommun/förening kan det finnas hur många idéer som helst, bra lokaler och massor med deltagare men det saknas en drivande person. En annan kommun/förening har drivande personer och deltagare men det saknas en lokal och kunskap. Dessa exempel gör det lättare att se vilka resurser eller förutsättningar som måste tillföras utifrån och också på vilken nivå åtgärderna ska genomföras. Ett tredje analysverktyg av gruppers och föreningars utveckling bygger på ett dialektiskt tänkande över tid. De två motpolerna är total öppenhet och total slutenhet. 19

20 Vid hög grad av öppenhet söker gruppen så mycket ny kunskap, ny publik och nya medlemmar som möjligt. Vid hög grad av slutenhet söker gruppen i första hand att renodla och fördjupa sitt eget uttryck och sin arbetsmetodik. Över tiden rör sig gruppen cykliskt mellan dessa två nivåer och vid varje vändpunkt sker, i bästa fall, ett kvalitativt språng. Det som i den dialektiska teorin kallas kvantitetens övergång i kvalitet. Varje vändpunkt kan också utgöra en kris, där utvecklingen antingen kan leda till att öppenheten övergår till upplösning eller där slutenheten övergår till kvävning. Som amatörteaterkonsulent och pedagog tycker jag det är viktigt att se var de självständiga grupperna befinner sig, för att avgöra på vilket sätt jag kan stödja eller påskynda en utveckling eller förhindra upplösning eller kvävning. Självklar måste jag vara varsam med att klampa in i ett arbete där gruppen slutit sig för att förfina sina egna redskap men ibland kan säkert detta störningsmoment innebära en snabbare utveckling. 4.2 Amatörteaterkonsulentens målsättning Målsättningen för Örebro läns amatörteaterkonsulent formulerad 1992 i samarbete med ATR-Örebro län och landstingets kulturnämnd: Mål på strukturell nivå Att p stimulera och medverka till ökad samverkan mellan grupper, föreningar, kulturinstitutioner och övriga amatörteaterintressenter. stimulera och bidra till ökat utbyte mellan grupper, ledare och föreningar i länet. p i varje kommun stimulera bildandet av ett samarbetsforum kring amatörteaterfrågor. p långsiktigt arbeta för att ett amatörteatercentra med materiella och personella resurser bildas i fler kommuner utöver Örebro och Karlskoga. 20

21 Mål på gruppnivå Att p bidra till att höja den kvalitativa, konstnärliga nivån och medvetenheten om teaterns olika uttrycksformer, arbetssätt och tekniker. p bidra till att öka amatörteatergruppernas stabilitet och kontinuerliga verksamhet. p bidra och uppmuntra till att grupperna gör sin verksamhet känd i första hand inom sin egen kommun men också i länet i övrigt. stimulera och underlätta för grupperna att aktivt söka ny kunskap. Mål på individnivå Att p i första hand stimulera gamla och aktivera nya ledare och producenter i arbetet med amatörteater i länet. p underlätta för dessa personer att söka kunskap även av varandra. genom att ge redskap öka ledarnas kunskap och självständiga arbete. I landstingets kulturpolitiska program från 2001 fastslogs: Amatörteaterkonsulentens arbete syftar till att främja yttrandefriheten genom insatser för att stärka amatörteaterns position som kulturyttring. Amatörteater är en verksamhet med tydlig förankring bland barn och ungdomar. Landstingets mål för amatörteaterkonsulentens verksamhet är att: p p p arbeta för att antalet aktiva ökar och att antalet amatörteaterföreningar i länet ökar. verka för bildandet av samarbetsforum kring amatörteaterfrågor i varje kommun. arbeta för att göra amatörteatergruppernas verksamhet känd i den egna kommunen och i länet. 21

22 p p p bidra till att höja den konstnärliga nivån och medvetenheten om teaterns olika uttrycksformer, arbetssätt och tekniker. verka för att antalet pedagoger, regissörer och ledare för amatörteatern ökar och att bidra till utveckling genom kursverksamhet ocherfarenhetsutbyte. vara en tillgänglig resurs för amatörteater i hela länet. 5. Beskrivning av amatörteaterlänet Örebro För att få en bild av hur verksamheten inom länet ser ut ger jag en kort beskrivning av hur amatörteatern organiseras från den nationella nivån till den lokala. Dessa organisationer utgör självklart viktiga resurser för sina medlemsföreningar på lokal nivå. Andra lokala och regionala organisationer utgör också mer eller mindre självklara resurser. 22

23 5.1 Amatörteaterns riksorganisationer De stora nationella organisationerna för amatörteatern är: Amatörteaterns riksförbund (ATR) som har ungefär 400 medlemsföreningar varav knappt tio verkar inom Örebro län. Arbetarteaterförbundet (ATF) som har drygt 50 medlemsföreningar varav tre verkar inom Örebro län. I länet driver ATF Hällefors Folkhögskola med inriktning på bl.a teaterpedagogik och scenografi. Sverigefinska amatörteaterförbundet (SFAT) som har ett 20-tal medlemsföreningar varav två verkar inom länet. Lokalrevyer i Sverige (LIS) som har ett 100-tal medlemsföreningar varav fem inom länet. Utöver dessa finns det flera riksorganisationer som inte främst arbetar med amatörteaterfrågor men som ändå inom sig har föreningar som sysslar med amatörteater: Sveriges Hembygdsförbund (SHF) varibland de 63 medlemsföreningarna här i länet minst fyra ägnar sig år amatörteater. Bygdegårdarnas riksförbund (BR) varibland minst fem föreningar här i länet ägnar sig åt amatörteater. Pensionärsorganisationerna har på tre platser i länet teatergrupper för äldre. 5.2 Länsbaserade amatörteaterorganisationer Den enda länsbaserade amatörteaterorganisationen i Örebro län är Amatörteaterns riksförbunds distrikt, ATR-Örebro län. De andra riksorganisationerna för amatörteater har distrikt inom större geografiska områden. 5.3 Kommunövergripande amatörteaterorganisationer I Örebro kommun finns sedan 1997 en samarbetsorganisation för amatörteaterföreningarna inom kommunen: Amatörteaterrådet i Örebro. 23

24 På liknande sätt kan man säga att Nora amatörteatersällskap (NATS) och Amatörteaterföreningen Lyset i Karlskoga fungerar. Deras uppgift är också att samla amatörteatern inom respektive kommun. Utöver detta bedrivs teaterverksamhet inom skolor, kyrkor, genom de lokala studieförbunden eller helt organisatoriskt fristående. 5.4 Kvantifiering Summerar vi amatörteatern inom Örebro län ser det ut såhär: Ett 30-tal föreningar med amatörteaterverksamhet som valt att verkar inom någon nationell organisation. 15 föreningar med amatörteaterverksamhet som inte är anslutna till någon regional eller nationell organisation. Ett 20-tal grupper som inte verkar inom någon fast föreningsstruktur. Ett 80-tal amatörteaterledare och regissörer, varav ungefär 50 procent ägnar sig huvudsakligen åt barn- och ungdomsteater. Årligen producerar dessa föreningar, grupper och ledare ungefär 100 teaterpremiärer i länets samtliga 12 kommuner. 5.5 En jämförelse nu och då Förändringar som skett i amatörteaterlänet jämfört med perioden är att fler kommunala paraplyorganisationer och föreningar bildats. Jag har också en känsla av att antalet premiärer har minskat kanske på grund av att en del stora föreningar av olika anledningar tvingats prioritera kvalitet framför kvantitet. 6. Samarbetspartner Det är viktigt att en amatörteaterkonsulent i alla lägen söker samarbete med föreningar, organisationer och intressenter så att arbetet också på den strukturella nivån är förankrat. 24

25 I det följande beskrivs kontakten med alla huvudsamarbetspartners för amatörteaterkonsulenten. 6.1 Örebro läns landsting Regionutveckling Under dessa tio år har landstingets Kultur- och utbildningsförvaltning omvandlats till Länsutvecklingsstab och därefter fått namnet Regionutveckling. Kulturnämnden har blivit kulturberedning under den Regionpolitiska nämnden. Som anställd inom Regionutveckling deltar jag i kontinuerliga arbets-, avdelnings- och förvaltningskonferenser. Under åren påbörjade också landstingets kulturkonsulenter gemensamma möten. Vilket bl.a. resulterade i en gemensam presentation vid Kulturting Flera former av samarbete med filmkonsulent, danskonsulent och bibliotekskonsulenter ägde rum främst inom kurs- och utbildningsområdet. Samarbetet med ekonomiavdelningen har utökats under årens lopp och omfattade främst ekonomisk administration av länets teaterkurser. 6.2 ATR-Örebro län och Amatörteaterrådet i Örebro Genom att jag närvarat vid ATR-distriktets möten har ett kontinuerligt samarbete skett mellan amatörteaterkonsulenten och den länstäckande amatörteaterorganisationen. Konsulentens arbete är dock inte begränsat till ATR-medlemmar. Jag har under åren deltagit som adjungerad ledamot vid ATR-Örebro läns och Örebro Amatörteaterråds styrelsemöten. Dessutom har jag under flera år adjungerats till de stora föreningarna Lyset, Karlskoga, THEA, Örebro och Nya Teatern, Örebro. Exempel på verksamhet som kommit ut av dessa samarbeten är kurser och utbildningsprojekt, orginisationsutveckling och gemensamma större teaterprojekt. 25

26 6.3 Studieförbunden Många amatörteatergrupper har verksamhet och cirklar knutna till något studieförbund men det är främst hos grupperna tjänstens teaterpedagogiska inriktning kommit till uttryck. Vid några tillfällen har dock ett studieförbund tagit initiativ till samarbete. Det har då handlat om uppstart av teaterverksamhet i Lindesberg och Ljusnarsberg. Vid arbete med organisationsutveckling har självklart de studieförbund som föreningarna arbetat med, ingått i utvecklingsarbetet. Exempel på detta är att tydliga samarbetsavtal slutits mellan parterna. 6.4 Folkhögskolor Under åren har jag samarbetat med folkhögskolorna i Karlskoga, Kävesta, Fellingsbro och Hällefors. Det har främst handlat om helgkurser som förlagts till dessa skolor men också direkta kurser och informationsutbyten riktade till eleverna på skolan. 6.5 Länsteatern i Örebro Vid länsteatern i Örebro fanns under perioden skådespelaren och amatörteaterpedagogen Ecke Olsson. Ett konkret samarbete har efter hand vuxit fram och kommit att omfatta bl.a. kurser och seminarier. Återkommande samtal och samplanering med teaterns ledning har skett gällande främst länets teaterkurser men också omfattat tekniska resurser till länets festivalarrangemang. 6.6 Riksteatern Örebro län Samarbetet med länets teaterföreningar och dess distriktsorganisation har omfattat framför allt publikarbetet i samband med festivalerna. De har även deltagit i planeringen inför varje festival. 26

27 6.7 En jämförelse då och nu Jämförelse och förändring mot tidigare år är att antalet konsulenter inom landstinget har ökat och därmed gett tillfälle till vidgade samarbeten. Tidigare ingick Kävesta folkhögskola och Örebro läns bildningsförbund i planeringen av helgkurserna. Dessa har ersatts av ett större kurssamarbete med Länsteatern och den nya aktörer Amatörteaterrådet i Örebro. En större delaktighet i lokala föreningars styrelser har gett möjligheter att inrikta arbetet på organisations- och verksamhetsutveckling. Det konkreta arbetet med länets amatörteaterföreningar beskrivs i nästa avsnitt. 7. Arbetet med länets föreningar och grupper Vid enskilda stödinsatser bör tydliga överenskommelser mellan konsulenten och gruppen göras, så att gruppen får det stöd den behöver. Stödet bör utformas så att gruppen får redskap att arbeta vidare självständigt. Regi-, produktions-, scenografi- och dramaturgistöd bör så långt som möjligt ske genom att grupperna och personerna får kunskap genom antingen allmänna kurser eller riktade kurser. På så sätt kan personerna och grupperna själva omsätta och omvandla sina kunskaper. Amatörteaterkonsulentens teaterpedagogiska inriktning för grupperna och föreningarna i länet har främst utgått från gruppernas behov av: Registöd: innebär att samarbete har skett med gruppens ledare eller regissör och innefattat både enskild handledning och konkret arbete med skådespelargruppen. Produktionsstöd: innebär handledning av producent eller produktionsgrupp i sitt planeringsarbete av en produktion. 27

28 Teknikstöd: innebär rådgivning till ledare, scenograf eller tekniker inför en uppsättning. Dramaturgistöd: innebär främst handledning av författare eller ledare där analys och textarbete sker. Riktade kurser: innebär kurser i speciella ämnen riktade till en särskild förening eller grupp. Egen produktion: innebär regi- och ibland produktionsansvar för hela produktionsprocessen. Syftet har varit att föra ut ny kunskap, underlätta för nya kontakter mellan deltagarna samt att få egen kunskap om de lokala förutsättningarna för amatörteaterföreningarna. Att som konsulent arbeta med en egen produktion är ett utmärkt sätt att få kunskap om hur t.ex. en viss förening, kommun och grupp är strukturerad. Detta ger stora möjligheter till utvärderingar med efterföljande utvecklingsdiskussioner. 28

29 Förmedling: innebär att en grupp som söker regissör, producent eller en projektledare som söker aktörer har fått hjälp med detta. Organisations-, utvecklings- och utvärderingsarbete: innebär stöd till en förening för att utvecklas på strukturell nivå. Nedan följer en samlad uppräkning av när, var, för vem och vilket arbete som skett från hösten 1993 till och med våren 2003: Kommun Grupp Insats Hösten 1993 Örebro Nya Teatern Teatersportkurs Örebro Bohemerna/ Regikurs Brända barn Karlskoga Lyset Produktionskurs Karlskoga Lyset Regikurs Örebro THEA Regikurs Örebro THEA Textanalys-/regi-/ljusstöd En midsommarnattsdröm 1994 Örebro Exhymens Regi/dramaturgi En kvinna Örebro Nya Teatern Festivalproduktion Örebro Festivalgrupper Regi/produktion Örebro Teatercompaniet/ Producentkurs med två grupper Exhymens Karlskoga Lyset Registöd Till Julia Karlskoga Lyset Organisationsutveckling Karlskoga Lyset Utbildningsprojekt steg 1 Örebro THEA Registöd Lycko-Lisa Örebro THEA Utvärderingsarbete Örebro Bohemerna Analys- och registöd Pelikanen 29

30 1995 Örebro Bohemerna/Zenit Fysisk teaterkurs Örebro Nya Teatern Organisationsutveckling Örebro Nya Teatern Utbildningsprojekt Höjhoppet Örebro Zenit Drama-analys Karlskoga Lyset Festivalproduktion Karlskoga Lyset Utbildningsprojekt steg 2 Örebro Wadköpingsaktörer Regi- och skådespelarkurs Lindesberg Musfällan Pedagogförmedling 1996 Örebro Nya Teatern Personalrekrytering Barnteater Örebro Kvalster Registöd Tokfursten Karlskoga Lyset Registöd Andorra Karlskoga Lyset Registöd Ellen Dellen Karlskoga Lyset Registöd Din längtans cell Örebro/Axberg Gråkappan Produktionsråd 1997 Örebro Kvalster Egen produktion I lodjurets timma Örebro Stjärnparaden Registöd Karlskoga Lyset Registöd Vi betalar inte! Karlskoga Lyset Registöd PIXY 1998 Örebro Pingvinteatern Egen produktion Tre ensamma Örebro Nya Teatern Produktionsstöd Det stannar i familjen Örebro THEA m.fl. Produktionsstöd West side stories Örebro Dramatikergrupp Dramaturgi Lindesberg Vedevåg Produktionsstöd Karlskoga Lyset Scenografi Blodsbröder 30

31 1999 Karlskoga Lyset Egen produktion Gökboet Nora NATS Organisationsstöd Kumla Kyrkospel Skådespelarförmedling Örebro Amatörteaterrådet Produktionsstöd Kultursvampen Hällefors Hällefors FHSK Improvisationskurs Lindesberg Studiecirkel Registöd 2000 Örebro Amatörspelen Delansvar regi Örebro Zenit Registöd Repet Lindesberg Kommun Verksamhetsutveckling teaterhus Kumla Ungdomsgrupp Organisation 2001 Lekeberg Lekebergsrevyn Improvisationskurs Lekeberg Lekebergsrevyn Regikurs Lindesberg/Frövi Pensionärsteater Manusstöd Örebro/Vintrosa Enannan Produktionsstöd Degerfors Föreningen Hoppet Organisationsstöd Örebro THEA Kortkurser 2002 Lekeberg Lekebergsrevyn Registöd Larssons station Lekeberg Föreningen Produktionsstöd Risebergaspel Lindesberg Ungdomsgrupp Kortkurser Ljusnarsberg Ungdomsgrupp Improvisationskurs Degerfors Föreningen Hoppet Regi- och improvisationskurs Örebro Nya Teatern Teatersport Lekeberg Lekebergsrevyn Registöd Revy Örebro län ATR-Örebro län Hemsidesworkshop 31

32 Våren 2003 Örebro Lummp Egen produktion Nattorienterarna Lekeberg/Ljusnarsberg Lekebergsrevyn/ Inspirationskurs med två Ungdomsförening föreningar Hallsberg Svennevad Improvisationskurs Karlskoga Görsköj Regiförmedling Askersund Ungdomsgrupp Organisationsstöd Örebro UKM Teaterworkshop Örebro/Vintrosa Enannan Manus- och produktionsstöd Över 30 grupper i 11 kommuner har på något sätt berörts av dessa riktade insatser. 7.1 Nya föreningar och nya samarbeten Jag vill här passa på att lyfta fram hur samarbetet sett ut med några av de nya föreningar som bildats inom länets amatörteater. Lekeberg Som framgår av listningen ovan har jag inlett ett långsiktigt samarbete med den relativt nystartade föreningen Lekebergs revysällskap. Detta samarbete har tagit sig uttryck i en serie helgkurser i regi och skådespeleri, stöd till regissör, manusförfattare och producent. Från att ha varit en renodlad revyförening har föreningen på senare år också hunnit med sommarspel, ungdomsteaterverksamhet och planering av en Hjalmar Bergman-uppsättning. 32

33 2002 bildades den nya föreningen Risebergaspel i Lekeberg med stöd av personer inom Lekebergs revysällskap. Syftet var att etablera Riseberga som spelplats för teater. Jag ingick initialt i produktionsgruppen för att bidra med så mycket kunskap och kontaktförmedling som möjligt och sommaren 2003 hade Korsystrarna premiär vid klosterruinen. Degerfors 2001 bildades Amatörteaterföreningen Hoppet i Degerfors med syfte att inleda ett större teaterprojekt. Under arbetet med organisation och verksamhet framkom behovet av regissör varför jag höll regi- och improvisationskurser med föreningens medlemmar. Under resans gång upptäckte föreningen att ambitionsnivån med teaterprojektet varit för hög och därmed satsade man mer på utbildningsverksamhet. Vintrosa i Örebro 2001 bildades förening Enannan i Vintrosa med syfte att starta kontinuerlig teaterverksamhet i Vintrosa. Genom stöd i produktionsarbetet och senare också kurser i improvisationsteknik kunde jag bidra till föreningens stabilitet och satsning på nya projekt. Lindesberg 2002 samlades alla amatörteaterföreningar i Lindesberg för att diskutera bildandet av en paraplyorganisation. Tanken var att inleda mer samarbete och samordna föreställningar och resurser bättre. Planerna genomfördes inte under perioden men frågan väcktes. Ljusnarsberg En ungdomsförening i Ljusnarsberg efterfrågade starthjälp och en kurs i regi och improvisation hölls. Det kontinuerliga, självständiga arbetet var svårt att få igång varför en helgkurs på Kävesta Folkhögskola genomfördes där föreningens medlemmar fick möta amatörteateraktiva från Lekebergs revysällskap. 33

34 7.2 En jämförelse då och nu Sedan har typen av stöd breddats och kommit att handla också om långsiktiga utbildningsprojekt, organisationsarbete och många fler förmedlingar av kontakter till andra resurspersoner än konsulenten. Utöver det långsiktiga utvecklingsarbetet inom Nya Teatern i Örebro och Lyset i Karlskoga, påbörjades ett liknande projekt med Musikteaterföreningen THEA i Örebro som på grund av tidsbrist hos deltagarna avslutades i förtid. Fler och fler riktade kurser har genomförts med mer än en förening med syfte att skapa nya kontakter och erfarenheter. Ett slags startpaket för nya grupper har utformats. Här ingår föreningsbildande, improvisations- och regikurser samt kontinuerlig handledning utifrån gruppens behov. Huvudskälet till att Karlskoga och Örebro från 1993 och ung. 4 år framåt ägnats så mycket tid är tanken att flera starka nav kan få många hjul att snurra. Med andra ord: två starka teatercentra kan utgöra resurser och ge inspiration till andra. 8. Utbildningsprojekt och teaterkurser Här beskrivs omfattningen av helgkurser och de med långsiktiga utbildningsprojekt som arrangerats under perioden. 8.1 Helgkurser I samarbete med bl.a. ATR-Örebro län, Nya Teatern, Amatörteaterrådet i Örebro, Kävesta Folkhögskola, Fellingsbro Folkhögskola, Karlskoga Folkhögskola, Länsteatern, Film i Örebro län och Dans i Örebro län genomfördes nedanstående helgkurser. Dessa helgkurser riktades inte till avgränsade föreningar eller teatergrupper. Under de inledande åren presenterades ett omfattande kursprogram med i medeltal 8 helgkurser för amatörteater. Programmet nådde förutom till 34

35 länets grupper, ut till alla ATRs medlemsföreningar. Detta gjorde att många, ibland upp till 50 procent, av deltagarna kom från platser utanför länet. Röstkurs med Marie Selander Kurs/Lärare År Amatörteaterkurs för nybörjare 1993 Marie Gelang Grundläggande skådespeleri 1994 Ruth Lange Skådespelarkurs för fortsättare 1993 Ruth Lange Grundläggande regi 1994, 2001 Per Skjöldebrand Fortsättningskurs i regi och skådespeleri 1993 Ecke Olsson och Per Skjöldebrand Teaterledarkurs 1996 Göran Parkrud, Håkan Magnusson m.fl. 35

36 Personinstruktion & att agera framför kameran 2000 Peter Schildt Dans Teater Rörelse - kroppens och sinnenas uttryck 2001 Ossi Niskala Regi och koreografi - mötet mellan dans och teater 2002 Per Skjöldebrand och Anette Granberg Barn- och ungdomsteaterledarkurs 2000 Anna-Karin Waldemarsson Forumteater 1999 Anne-Christine Samuelson Clownkurs 2001 Jonny Lundgren Manuskunskap 2000 Åke Lundström Grundläggande ljuskurs 1994, 1998 Jens Remfeldt Grundläggande ljus 1999 Nina Hellström Röstverkstad 1995 Rösten ditt ljudliga uttryck 1998 Annika Göran Upptäck röstens värld 2000 Marie Selander Sminkkurs 1996 Elisa Ifergan-Nygren 36

37 Grundläggande smink 1998 Maud Löfberg Sminkkurs 2001 Anna Fredriksson 8.2 Endagsseminarier I nära samarbete med Amatörteaterrådet i Örebro genomfördes en serie korta gratisseminarier. Tanken var att låta dessa fungera som mätare av vilka helgkurser vi skulle satsa på framöver. Clownseminarium med Jonny Lundgren 1999 Dramaturgiseminarium med Erik Norberg 1999 Stunder av verklighet med Janne Jönson 1999 Layoutseminarium med Helena Backius 2000 Seniorteaterseminarium med Maj-Britt Ahlin 2000 Forumteaterkurs med gruppen Tage Granit helgkurser och sex endagsseminarier med totalt 26 pedagoger. Nästan lika många helgkurser har planerats men ställts in p.g.a. sviktande deltagarantal. 8.3 Utbildningsprojekt Ett flertal långsiktiga utbildningsprojekt med mig som projektledare planerades varav två genomfördes. Tanken med dessa var att ge två starka föreningar ytterligare näring genom att förena principerna hjälp till självhjälp och ringar på vattnet. Jag hoppas och tror att det kan vara intressant att läsa en grundlig genomgång av utgångspunkterna för dessa två projekt och utfallet. 37

38 8.3.1 Lyset i Karlskoga Utbildningsprojektets syfte var att stimulera fler aktiva till utveckling i regi, ledarskap och allmän kunskap! Steg 1 hösten 1994 En teaterproduktion inleds med ledare och potentiella ledare som skådespelare. Betoning i arbetet ligger på kunskapsutveckling inte i första hand på själva produktionen. Amatörteaterkonsulenten fungerar som regissör, pedagog och projektledare. Ur Grundförutsättningar för Steg 1 - Bernardas Hus: Vilka Initiativtagare till detta teater- och fortbildningsprojekt är Landstingets amatörteaterkonsulent och Culturföreningen Lyset i Karlskoga. Lyset står som huvudarrangör av projektet. Culturföreningens generella mål är att ge människor möjlighet att syssla med amatörteater men även med andra kulturformer i Karlskoga. Under 1994 uttalade föreningen en vilja att arrangera kurser och utbildningsprojekt. Vad Bernardas hus skriven av Federico Garcia Lorca är en dramatisk text med endast kvinnoroller, och har med utgångspunkt från att alla deltagare är kvinnor, valts som arbetsmaterial för detta projekt. Delvis underordnad är själva produkten (föreställningen) eftersom det främst är i processen som kunskap genereras. Varför Huvudsyftet med projektet är att genom att som skådespelare ingå som deltagare i en konkret produktion samtidigt erhålla kunskaper om alla led i en teaterproduktion. 38

39 På detta sätt utvecklar de deltagande en bred kunskap om teater och kan efter projektets slut gå ut som berikade teaterledare och skådespelare. Målgrupp Målgruppen projektdeltagare omfattar alla amatörteaterledare eller kommande ledare inom Lyset som i ett konkret teaterprojekt vill fördjupa sina kunskaper. Dessutom kommer projektet att erbjuda möjlighet för anställda på Teaterhuset att bredda sina kunskaper om bl.a. strukturering av ett amatörteaterprojekt. Resultat Culturföreningen Lyset räknar med att ett antal nya amatörteaterledare och skådespelare med berikad kunskap ska kunna utgöra en grund för amatörteaterns vidare utveckling i Karlskoga. Lyset räknar även med att kontakterna med föreningens samarbetsparters ytterligare ska stärkas och förtydligas så att resurser fördelas på effektivaste sätt. Detta gäller även kontakten och samarbetet med amatörteaterkonsulenten. Projektet ingår som ett led i att stärka spelplatsen Kungsteatern som amatörteatern i Karlskogas scen. Våren 1995 Det första utbildningsprojektet når sitt mål. Nu har vi ett antal aktiva som fått en fördjupad kunskap i främst skådespeleri och regi, men också inom övriga områden som den sceniska bilden, produktionsplanering, marknadsföring etc. Steg 2 hösten 1995 Ett flertal mindre produktioner inleds där deltagarna i Steg 1 nu är delansvariga regissörer. Handledning av amatörteaterkonsulenten sker kontinuerligt. Dessutom ingår återkommande utbildningshelger, gemensamma för alla dessa grupper, ledare och deltagare. Här utgår vi från resp. grupps material och ökar delaktigheten hos alla deltagare och grupper. 39

40 Våren 1996 Produktionerna når sina mål. Vi har nu ett antal regissörer som har haft sin första premiär. Dessutom har vi ett antal skådespelare som deltagit i projekt med viss fortbildning i teaterns allmänna områden. Steg 3 hösten 1996 De nya ledarna påbörjar sina helt självständiga produktioner. En ny inventering av möjliga ledare görs ur vårens skådespelargrupp. Parallellt använder vi kunskaperna från de föregående åren och de erfarna ledarna är faddrar för ett av de nya projekten. Våren 1997 Premiär för de nya ledarna. Processen startar på ny kula. Ev. är det nu man inleder ett större gemensamt projekt som då måste prioriteras och leder till en gemensam slutpunkt och ny startpunkt. Resultat av projektet Steg 1 genomfördes som planerat och föreställningen valdes ut till ATR:s nationella festival i Västerås. Av de sju personer som kom att ingå i projektet hade fyra premiär året därpå. Steg 2 kom att innefatta sex regissörer varav tre inte varit med i ursprungsprojektet. I steg 3 utkristalliserade sig en självständigt arbetande regissör. De övriga kom att intressera sig för bl.a. ljussättning, smink eller skådespeleri Nya Teatern i Örebro Höjdhoppet - ett projekt som stödjer gruppernas produktioner fram till premiär. Målsättningen är att: p underlätta för grupper att nå dit gruppen vill ekonomiskt, konstnärlig och enligt sin egen plan. p också för framtiden ge gruppen nödvändiga redskap för att skapa god teater. p öka kontakt och samarbete mellan grupperna på Nya Teatern. 40

41 Målgrupp Amatörteatergrupper på Nya Teatern som ska ha premiär under våren Gruppen ska ha valt pjäsmaterial självständigt, bestämt rollsättning och den egna arbetsmetoden. Max fyra grupper. Önskat resultat Genom Höjdhoppet har gruppen gjort: p analys och textbearbetning p produktionsplan p ansvarsfördelning p budget och ansökan Dessutom har Höjdhoppet gett ett redskap för regiarbete och redskap för att även i framtiden göra en god planering. Innehåll Analysdag Denna dag ägnas åt gruppernas valda pjäsmaterial. Arbetet sker med analys och bearbetning. Ett redskap ges för fortsatt arbete beroende hur långt grupperna kommit. Denna dag utgör grunder för de följande helgerna. Produktionsverkstad Utifrån varje grupps produktion ger denna verkstad verktyg och modeller till konkret arbete med hela produktionsplanen. Gäst är bl.a. Janne Rindar, ansvarig för handläggning av amatörteaterns projektbidrag i Örebro kommun. Regi- och skådespelerikurs Två regielever från varje grupp får möjlighet att introduceras till eller lära sig mer om regi. Kursen utgår från det pjäsmaterial Höjdhoppsgrupperna valt. Regieleverna kommer att få möjlighet att arbeta med skådespelare från ungdomsprojektet Ett-steg-till. Plats och pris Huvuddelen av Höjdhoppet äger rum på Nya Teatern. Att delta i Höjdhoppet är kostnadsfritt. 41

42 Resultat av projektet Höjdhoppet genomfördes enligt planen. Det deltagarna särskilt lyfte fram vid utvärderingen var det viktiga och lärorika i mötet mellan grupperna och mötet mellan de yngre och de äldre vid Regi- och skådespelarkursen. 8.4 Övriga kurser Under perioden har flera nya målgrupper nåtts av kurser eller utbildningspaket genom mitt konsulentarbete Forumteater På initiativ av Resursarbetslaget i Brickebacken (mellanstadiet) och skolpersonal vid Risbergska skolan (gymnasium) genomfördes två olika snabbutbildningar i Forumteater. En teaterform där publiken får påverka spelet och där temat alltid är att bryta förtryck. De båda kurserna omfattade totalt 24 timmar och avslutades i det ena fallet med en forumteaterföreställning på Nya Teatern. Syftet var att ge skolans personal redskapet Forumteater för att använda det aktivt i skolans arbete och utveckling Drama ett sätt att utvecklas På initiativ från de landstingsanställdas idrottsförening LIF-stilen genomförde jag , tre kurser i teater/drama. Omfattningen på varje kurs var två timmar vid 10 tillfällen. Totalt deltog ett 30-tal personer från hela länet. Syftet var att ge landstingsanställda en möjlighet till personlig utveckling genom teater, att förankra teatern som redskap hos en ny målgrupp och att locka nya utövare till amatörteatern. Korta teaterkurser med liknande tema hölls för bibliotekschefer och anställda inom Lekebergs kommun ägde rum under

43 8.4.3 Att skriva dramatik I samband med att Nya Teatern ville påbörja en revytradition erbjöd jag fem personer med ambition att skriva dramatik en längre handledning i dramaturgi Författarna skrev, vi träffades och läste och samtidigt löpte en kurs i dramaturgi och analys. Revyprojektet sattes inte detta år i sjön men de enskilda författarna kom en bra bit på väg i sitt skrivande. 8.5 En jämförelse då och nu Vid en jämförelse med kan följande iakttas: Färre helgkurser än planerat, med en allmän målgrupp, kunde genomföras. Fler helgkurser har riktats till speciella föreningar/grupper i länet. Fler pedagoger och fler ämnesområden användes. Fler samarbetspartners som Film Örebro län, Dans Örebro län, Amatörteaterrådet, Länsteatern användes. Endagsseminarierna var en nyhet. ATR-Örebro län satsade på ett eget kursprogram samtidigt som jag inledde ett utökat samarbete med Danskonsulenten. Fler långsiktiga utbildningsprojekt genomfördes. Nya målgrupper har nåtts genom samarbete med skolor och landstingets idrottsförening. 9. Amatörteaterfestivaler Huvudsyftet med de länsfestivaler som genomfördes fram till 1993 var att manifestera amatörteatern på olika platser i länet, att de aktiva i länet skulle se varandras föreställningar och lära av varandra samt att fungera som stöd för de lokala eldsjälarna. Tidigt märktes att en årlig amatörteaterfestival kunde utgöra grunden för mitt arbete om arbetet sker på rätt sätt. 43

44 Genom de tidiga och återkommande gemensamma träffarna med de anmälda spelgrupperna fick dessa större kunskap om varandra och jag fick en uppfattning om varje grupps behov, vilket var viktigt för det fortsatta pedagogiska arbetet. Genom att festivalen flyttades från kommun till kommun varje år gav den en naturlig prioritet åt amatörteatern i just den kommunen ett visst år. Kommittémöten sammanförde de lokala arrangörerna (Kulturförvaltningar/Teaterföreningar/Amatörteaterföreningar) kanske för första gången, vilket borgade för fortsatt samarbete, exempelvis genom lokala festivaler och projekt. Jag fick också en uppfattning om de organisatoriska utvecklingsmöjligheterna på orten. År efter år kom antalet Örebrogrupper att dominera festivalen, till viss del beroende på att länets övriga stora amatörteaterföreningar hade börjat arbeta med stora sommarspel eller egna, lokala festivaler. En annan tendens var att grupperna ville vara med igen. Detta gjorde att övervägande delen grupper var mer erfarna och gjorde mer genomarbetade föreställningar än minoriteten. Eftersom målet var att alla anmälda grupper skulle få vara med måste seminarieverksamhet och teaterdiskussioner strykas tog länets amatörteaterfestival paus för att ge utrymme för nya idéer och projekt med likartade mål. Sedan dess har flera lokala barnoch ungdomsteaterfestivaler ägt rum och i vissa kommuner blivit en årlig tradition. Istället ägnade ATR-Örebro län och jag oss åt att arrangera 3-länsfestivaler och ATR:s nationella festival länsfestivalen 3-länsfestivalen arrangerades i samarbete mellan tre ATR-distrikt och tre amatörteaterkonsulenter stod Örebro län och Nora som 44