SIGTUNA KYRKOBLAD NR Skolprojektet s. 4-5 Mariakyrkans tak, s. 6 Öppna förskolan, s.3 Tuula trappar ner, s. 6 Årets konfirmander s.

Transkript

1 SIGTUNA KYRKOBLAD NR Skolprojektet s. 4-5 Mariakyrkans tak, s. 6 Öppna förskolan, s.3 Tuula trappar ner, s. 6 Årets konfirmander s. 8 1

2 Behovet av broar Efter mer än tjugo års malande i de kommunalpolitiska kvarnarna fick Sigtuna stad äntligen sin bro över Garnsviken för några år sedan. Vad var det för fel på Färjestadsbron? Det var inga fel alls. Det var bara det att den låg på fel plats med tanke på kommande bebyggelseområden, genomfartstrafiken förde med sig miljöoch säkerhetsproblem mm. Jag citerar Predikaren: Allt har sin tid. För kyrkan är det nutiden som gäller. Vi har ju våra färjestadsbroar som behöver bytas ut eller i varje fall kompletteras. Det går lätt troll i förändringssnacket. Hur många gånger har jag inte på församlingskonferenser och liknande sammandragningar hört uppgivna suckar: Ja, och så är det det här med gudstjänsterna, hur dom ska vara? Sanningen är väl att vi aldrig blir färdiga med den frågan. Det har hänt mycket med kyrkans gudstjänster på två tusen år. Så här ser Sigtuna församlings smörgåsbord ut: högmässa, familjemässa, veckomässa, familjegudstjänst, ungdomsgudstjänst, Taizémässa, sinnesrogudstjänst. Saknar du något? Knappast någon gudstjänstform, för vi har vittjat handboken i botten. Återstår dop-, vigsel- och begravningsgudstjänster. Det som är innanför gudstjänstramarna kan vi diskutera. Präster och andra gudstjänstledare liksom kyrkomusiker är vanliga människor som Alpha vad är det? BILD: SINIKKA MÄKIVIERIKKO du kan prata med om dina funderingar om andlig substans likaväl som om utformning. Allt för att gudstjänsten ska bli en bro över till tro eller en väg ur tvivel! En aktuell brobyggare är församlingspedagogen som driver Skolprojektet, ett försök till brobygge mellan församling och årsklasserna 1-7 och som fr o m våren också omfattar förskolan. I dramatiserad form får eleverna möta och lära känna evangeliet och några av dess kändisar, Jesus m fl. Kyrkis är ett annat brobygge där barn i förskoleåldrar med mammor och/eller pappor kommer till församlingsgården för att sjunga och höra berättelser ur Barnens bibel. Frögrupperna är ett annat försök att nå föräldrar och barn. Ett brobygge av helt annat slag är Alphagrupperna där du får veta lite mer om kyrkans troslära och verksamhet med den lilla baktanken att väcka ditt intresse för att göra något. Behöver kyrkan fler broar? Frågan har ställts och måste ställas av kyrkan i alla tider. Hon har fått ett uppdrag av Gud, missionsbefallningen, och då måste hon pröva många vägar, inte alla. Och nu är det inte endast fråga om att få folk till kyrkan. Nej, hur når vi tvivlarna? Hur kan vi förmå Guds barnbarn att komma tillbaka? Vad tycker Du? Åsikter kan avlämnas St Persgatan 3, muntligt eller skriftligt, till närmaste präst eller diakon eller elektroniskt via sigtuna.pastorat@svenskakyrkan.se. Hör av dig! Åke Johanson Alpha är ett sätt för människor av alla åldrar att komma i kontakt med den kristna tron. Man behöver inte tro eller kunna något eller på annat sätt kvalificera sig för att delta i en Alphakurs. Man behöver bara vara nyfiken. Alpha är ett material som utarbetats i den anglikanska kyrkan i England. Miljontals människor över hela världen deltar nu i Alpha-kurser. Kursen är en tioveckors introduktionskurs till den kristna tron. Är Du intresserad att pröva på? Kom till Munken den 13 januari kl.18.30! Redaktionsgrupp:Tord Eriksson, Kerstin Storm, Kerstin Lindgren, Lars Brand, Karin S Preston, Birgitta Karsson Omslagsbilden: Berit Aass Layout: Falco Profil/sm Tryckt hos: Åtta45 Tryckeri AB Utgiven av: Sigtuna församling Ansvarig utgivare: Mikael Klefbeck TILL DIN TJÄNST sigtuna.pastorat@svenskakyrkan.se SVENSKA KYRKAN I SIGTUNA S:t Persg. 3, Sigtuna FÖRSAMLINGSEXPEDITION Kyrkoassistent Birgitta Karlsson må 10-12, to tfn fax Kyrkokamrer Christer Idering må, ti, to, fre FÖRSAMLINGSPRÄSTER Kyrkoherde Mikael Klefbeck säkrast to , bost Komministrar Maria Eckerdal bost , Jakob Bäcklund bost , Diakon Maud Källman MARIAKYRKAN Kyrkogårdsvaktmästare Allan Näsvall , Kyrkväktare Gullbritt Ekberg Organister Ulla Lundkvist Margareta Stevenson FÖRSAMLINGSGÅRDEN MUNKEN Värdinna Annica Ek fax Ungdomsledare Irving Preston ÖPPNA FÖRSKOLAN MUNKEN Församlingspedagog Karin S Preston SKOLVERKSAMHET Församlingspedagog Maria Lövestam FRITIDSHEMMET MUNKEN Församlingspedagoger Berit Aas Fritidsassistent Teresa Brilioth HAGA Kyrkväktare Marietta Boström KYRKOFULLMÄKTIGE Ordförande Sigurd Zetterqvist KYRKORÅDET Ordförande Sven-Ingvar Holmgren FASTIGHETSUTSKOTTET Ordförande Olle Styrfält SIGTUNA KYRKOBLAD NR

3 Öppna förskolan, höstterminen 2002 (Bild Anette Remneby). VÄLKOMMEN ATT VARA MED ÖPPNA FÖRSKOLAN för föräldrar och barn FÖRSAMLINGSGÅRDEN MUNKEN Måndag, torsdag och fredag kl Start den 13/1 kl. 9.00, tfn KVARTERSLOKALEN MARMORVÄGEN I TIL Tisdagar kl Start den 14/1 tfn SÖNDAGSSKOLA I MARIAKYRKAN Start 19 januari kl För mer info. kontakta Maria Eckerdal tfn KYRKANS BARNTIMMAR I TIL för barn i åldern 4-5 år Tisdagar kl Start den 21/1 Föranmälan till Karin S Preston, tfn JUNIORERNA I TIL för barn i åldern år Måndagar kl Föranmälan till Karin S Preston, tfn MUNKENS FRITIDSHEM tar emot barn fr.o.m. årskurs 1. Gruppen består av upp till 23 inskrivna barn som efter skoldagens slut får gå till Munkens fritids. Det finns lediga platser till våren. För mer information kontakta Församlingspedagog Berit Aas, tfn Juniorerna i Til höstterminen 2002 (Bild: Karin S Preston). Hej! Under hösten har vi varit två tjejer från Sigtuna folkhögskola som har varit ledare för juniorerna. Vi heter Hanna och Anna och går andra året på fritidsledarlinjen. Juniorerna har varit till stor hjälp för att få praktisera det vi lär oss i skolan och möjlighet att träffa, leda och umgås med barn. Gruppen har bestått av Andrea, Matilda, Frida, Janni, Bettina och Benjamin. Mestadels har vi pysslat men även målat våra egna tröjor, lagt mosaik, spelat spel och lekt olika lekar. Vi har dessutom jobbat med frälsarkransen och väven. I oktober åkte vi på stiftsjuniorläger i Gamla Uppsala under 3 dagar. Där fick vi träffa juniorer och ledare från hela stiftet. Vi badade, hade disco och firade gudstjänst i Gamla Uppsala kyrka. Lägret var uppskattat av både ledare och juniorer. Det har varit jätte roligt att jobba och umgås med så trevliga juniorer. Vi hoppas på en lika trevlig vårtermin. Hanna och Anna 3

4 S K O L P R O Hösten 1999 började jag arbeta med en verksamhet som fick namnet skolprojektet. Det var ett projekt som visade sig ha kommit till för att stanna kvar. Egentligen skulle det kanske kallas för skolverksamheten, för nu är det en väl inarbetad verksamhet, och min tjänst som församlingspedagog går till allra största delen åt till att arbeta med den. Tanken är att alla barn i Sigtuna stads skolor ska erbjudas att delta i temadagar som tar upp olika högtider, livsfrågor, bibelkunskap etc. Om man har gått i skolan från sexårsverksamheten till och med åk 7, så har man varit med om åtta olika temadagar i församlingen. Sexåringarna inbjuds omkring 1: a advent. Temat är Kyrkan vad gör man där? Ni kan aldrig föreställa er vad mycket alla sexåringar kan om den saken, och alla vill berätta om när de var på dop eller begravning, eller om när de sjöng i barnkören. Vi brukar också sjunga ett par adventssånger och tända ljus i ljusbäraren. Sedan går vi till Munken, äter frukt och målar bilder med vattenfärg. Ettorna får komma en dag före påsk. Då får de vara med om ett äventyr som handlar om det som ligger till grund för vårt påskfirande. Iklädda dräkter som barnen på Jesu tid kunde ha, går vi på en upplevelsevandring genom Jesu intåg i Jerusalem, Jesu sista måltid, Getsemane trädgård, Jesu korsfästelse och till sist kommer vi fram till graven där Jesus låg. Där möter en ängel barnen och berättar om uppståndelsen. Vandringen avslutas med att barnen får lära sig en påsksång. Tvåorna kommer under våren att bli inbjudna till något som kallas Alla tvåor sjunger!. Under några förträffar får de lära sig sånger och psalmer, en del gammalt ur det vi brukar kalla den svenska sångskatten, en del som kommit till på senare år. Sedan ska vi träffas i Mariakyrkan en dag i April. Det blir över hundra barn som kommer att sjunga så kyrktaket lyfter! Treorna läser ofta om hembygdens historia, och då är ju Mariakyrkan viktig när man bor i Sigtuna. Temat kallas för Hembygdens kyrka, och då får varje klass en egen guidning i kyrkan. De får sedan gå runt på egen hand och teckna av saker och skriva om dem. Vi tittar också i psalmboken och ser att det finns psalmförfattare som är eller var sigtunabor. Ute på kyrkogården finns det många gravar som är intressanta i sammanhanget, och vi tittar också på St. Olovs ruin, och var klostret fanns och pratar om hur det kan ha sett ut. Fyrornas tema heter kort och gott Bibeln. De får en grundläggande genomgång av Bibelns uppdelning i Gamla Testamentet och Nya Testamentet, och i de olika typerna av bibelböcker. På det här uppslaget finns bilder från höstterminens Bibeln, och några kommentarer från barnen som var med. Femmornas tema handlar om etik och moral, och det kan ju låta lite strängt och stramt, men det handlar ju helt enkelt om hur vi handskas med varandra. Vi arbetar med det som kallas forumteater. Klassen blir uppdelad i mindre grupper, varje grupp får ett manus till en pjäs, eller en scen, som belyser ett problem eller en konflikt. Det kan vara en mamma och en pappa som ska skiljas, en mobbningssituation etc. SKOLPROJEKTET: Bibeln När fyrorna kommer till Munken för att ha en temadag om Bibeln, kan de nog undra en del över vad de nu ska vara med om. En hel dag om en tjock bok med liten text och inga bilder! Först får de en grundläggande genomgång av Bibelns uppdelning i Gamla och Nya Testamentet och i de olika typerna av bibelböcker. De får själva hjälpa till att illustrera t.ex. genom att någon får låna ett långt lös-skägg och klä ut sig till en profet när vi talar om de profetiska böckerna. I mindre grupper får de sedan träffa några olika personer som varit viktiga för bibelns tillkomst. Det är psalmförfattaren David som berättar om sitt liv och hur det kom sig att han skrev så många psalmer, och vad de handlar om. Från pjäsen Vid Sykars brunn. BILDER: KARIN S PRESTON Barnen får också lära sig en sång av honom. I ett litet runt rum, Skapelserummet, sitter Maria Eckerdal. Där får de varsin lerklump att forma i handen, under tiden de funderar över skapelseberättelsen i Första Moseboken. Efter rast är det dags för Nya Testamentet. I Mariakyrkan möter barnen evangelisten Johannes. Han berättar vad det är för något han har skrivit och varför det är bra att läsa hans evangelium. Just när han ska berätta om en kvinna som han, Jesus och de andra mötte en Psalmförfattaren David berättar om sitt liv. gång, så kommer hon. Rut kallar vi henne. Det är kvinnan vid Sykars brunn, och hon får själv berätta vad mötet med Jesus där vid brunnen betydde för henne. Paulus sitter också där i ett hörn av kyrkan. Han sitter och skriver, han har ju så mycket att berätta. Men när barnen kommer och hälsar på honom lägger han ner sina skrivdon. Då berättar han för dem om sitt märkliga liv, först som motståndare till Jesus, om sin omvändelse och hur han sedan blev en apostel som gjorde många 4 4

5 J E K T E T Alla barn får varsin roll. Så småningom spelar grupperna upp sina pjäser för varandra, men pjäsen har inget slut, utan det får publiken komma med förslag till. Olika lösningar prövas mot varann, olika förhållningssätt diskuteras kanske improviseras det fram ett slut, eller så kommer man fram till att det finns flera sätt att lösa saker på. Det viktiga är att det blir ett bra samtal, och att man lyssnar på varandras åsikter. Sexornas temadagar ligger strax före Allhelgonahelgen, och handlar om vad som händer när en människa dör. Här intill kan ni läsa vad en av eleverna själv har skrivit och berättat om den dagen. Sjuorna till sist: De ska då snart bli inbjudna till konfirmationsundervisning, och deras temadag handlar om vad vi människor har för gudsbilder, hur vi uppfattar och tänker oss Gud. Under dagen är deras blivande konfirmationspräst och ungdomsledare med. Meditationsandakt i Mariakyrkan, gruppsamtal och värderingsövningar är något av vad de får vara med om. Maria Lövestam, församlingspedagog och långa resor, och som skrev många brev till de första kristna. Brev som finns för oss att läsa i vår Bibel idag! Det hela avslutas med att vi alla, även Johannes, Rut och Paulus, samlas kring ljusbäraren och samtalar om hur det kommer sig att Bibeln är en viktig bok för oss som lever idag trots att den är skriven för så länge sedan. Det är många bra tankar som barnen har om den saken. Så här skrev några elever från St. Pers skola om dagen: Jag tycker det var intressant att lära mej om biblarna och om kvinnan vid brunnen, som hette Rut. Och om David som var bra på att sjunga och som slåss mot Goliat... Det var mycket lärorikt och jag visste inte hela Adam och Eva historien. Och så visste jag inte att Bibeln var uppdelad i evangelier... Det roligaste var att vara hos Johannes och Rut, men att lyssna på om Bibeln var också kul. Rasten var lite för kort men kul, för nästan alla var med på fotboll. I Bibeln fick vi höra om skapelsen, vi fick göra lergubbar också. Hos Paulus fick vi lära oss om honom själv... ML SKOLPROJEKTET: Vad händer när man dör? Hur upplever eleverna i åk sex att ha en skoldag om vad som händer när en människa dör? Ja, här kan ni läsa vad en elev i sexan på St. Pers skola berättar: Jag och min klass 6 Flädern var en halv dag på Munken. Det var döden vi skulle prata om. När vi kom dit så presenterade sig alla. En av dom var Gunnar Weman som är gammal ärkebiskop. När Gunnar hade pratat lite kom en begravningsentreprenör som hette Krister. Han berättade vad jobbet innebar, och hur det går till när en människa avlidit. Det var ganska intressant. Sedan så fick vi gå till ett kapell. När vi kom in var det vi såg en kista. Vi fick också se en urna. Krister berättade om dom, och det blev lite blandade känslor. Vi fick gå fram och titta i (den tomma) kistan, det kändes nästan lite läskigt. När vi hade varit i kapellet, gick alla in i kyrkan där Gunnar berättade hur en begravning går till allt från musik till klädsel. Efter ett tag i kyrkan gick vi allesammans till minneslunden. Efter det kom en efterlängtad rast. När vi kom in Maria Lövestam berättar för barnen efter rasten, fick vi se en film om en 15- årig tjej som hette Mirjam. Hon hade mist sin mamma i en bilolycka, och saknaden som hon hade var svår. Det sista som stod på schemat för dagen var att vi delade upp oss i små grupper där vi pratade allmänt om t.ex. om man hade varit med på en begravning m.m. Sedan var våran dag på Munken slut. Det var både roligt och mindre roligt att lära sig om döden. Men på något sätt var det här något som jag var glad över att få veta. Men som sagt, det var blandade känslor, många tog det helt vanligt och hos några kom tårarna krypande. Det var en fin och bra redogörelse för den förmiddagen. Just så känner nog de flesta av oss för ett sådant ämne, det är både svårt och intressant. Många av lärarna som följde med sina klasser menade att det var lärorikt och givande även för dem att vara med om en sådan dag. Jag är väldigt glad åt att få arbeta med skolan på det här sättet. Att få möta eleverna år efter år, varje år i ett nytt tema, är spännande, och faktum är, att jag lär mej så mycket hela tiden av de barn som BILD: KARIN S PRESTON kommer. De är mycket duktiga, intresserade och vetgiriga, och delar frikostigt med sig av sina erfarenheter, upplevelser och tankar. Det är vår uppgift som vuxna, och som församling, att lyssna på dem och att möta dem med respekt. En annan sak som är rolig med detta arbete är att få samarbeta med så många olika människor. Dels lärarna i skolorna, dels med olika personer som behövs för att kunna fylla roller, leda gruppsamtal, berätta om t.ex. begravningsentreprenörens arbete m.m. Det är både anställda och frivilliga som hjälper till med sådana saker. Maria Lövestam 5 5

6 Mariakyrkans tak färdigreparerad Den vaksamme Sigtunabon har säkerligen märkt att det skett något på taket av Mariakyrkan i sommar och höst. Ett tag spreds en härlig tjärdoft, som kunde kännas ända ner till stadskärnan vid lämpliga vindförhållanden. Liten historik om Mariakyrkans tak: Kyrkans tak har varierat både till form och material under kyrkans över 750 åriga historia. Före rekonstruktionen under talet hade kyrkans sidoskepp 4 stycken gavlar på vardera sidan om kyrkan med vanliga sadeltak i stället för de två nedre längsgående takfallen (pulpettaken), som idag finns över sidoskeppen. Troligen i samband med nämnda rekonstruktion fick kyrkans stora sadeltak en ryttare, ett dryga 20 meter högt spetsigt torn. I den fanns klockor, som ringde samman konventsbröderna vid behov. Denna ryttare togs ned år 1796, då den vajade betänkligt vid blåst, så mycket att ljuskronan, som hängde mitt under den började svaja. Ryttaren var i så dåligt skick, att den hotade att ramla ner och pengar till renovering fanns inte. Redan året 1289 donerade Magnus Ladulås kopparplåt till taktäckning. Nästan 400 år senare, år 1686 togs Mariakyrkans koppartak ned troligen för att smältas ned till kanoner. Det var sämre tider och att hålla stormakt kostade. Samtidigt behövde kyrkan repareras och Karl XI passade på att skänka en summa pengar till reparationen och kom på så vis över den begärliga metallen. Taket fick en täckning av spån. Spån har det varit sedan dess. År 1934 ansökte församlingen att få byta tillbaka till kopparplåt till en beräknad Tuula trappar ner Tuula Styrfält har varit ordförande i Samfällda kyrkorådet (sedan 2002 Sigtuna kyrkoråd) i 8 år. Vid kyrkofullmäktiges sammanträde den 14 november förelåg en önskan från Tuula att trappa ner sina åtaganden i kyrkorådet. Eftersom hon numera sitter både i stiftsstyrelsen och kyrkomötet har arbetsbördan blivit för stor. Beslutet blev att hon går ner och blir 2:e vice ordförande. Till ny ordförande i kyrkorådet valdes Sven-Ingvar Holmgren, som presenteras på annan plats i detta nummer av kyrkobladet. Ordförandeposten i kyrkorådet är mycket viktig och ansvarsfull. Man blir i många sammanhang församlingens ansikte utåt och får representera församlingen vid förhandlingar o.dyl. För relationen mellan personal och 6 kostnad av 6000 kr men Riksantikvarieämbetets svar blev ett nej och att taket skall spåntäckas. Nuvarande taket är troligen från den tiden fast det har nog reparerats under åren en del. Nu har alltså de nedre takfallen bytts ut helt och det stora taket justerats och underhållits. En dalbränd tjära har strukits över taken och alla fönsternischer. Det var den härliga doften ni kanske kände i höstas. Den känns ännu idag nära kyrkan. Tjäran kommer att blekna under kommande tiden. Det är inte något fel. Den går in i spånen. Omtjärning skall göras om ca tre år. Vad var det som förorsakade takreparationerna och vad har då egentligen gjorts? Vad kostade det? Ett läckage upptäcktes i juni Efter en längre torrperiod kom det några häftiga skurar och den vaksamma kyrkvaktmästaren, Gullbritt Ekberg, märkte att det droppade vatten från toppen av valvet över samtalsrummet. En inspektion, som undertecknad gjorde uppe på kyrkvinden gav vid handen att taket faktiskt var i sämre skick än man trott, trots underhåll med tjärning vart 5:e år och en reparation av en del takstolar Dock byttes inte spånen vid det tillfället. De nedre takfallen läckte nu BILD: OLLE STYRFÄLT förtroendevalda är kyrkorådets ordförande en nyckelperson. I alla dessa avseenden har Tuula varit en utomordentligt skicklig och lämplig person. Med engagemang, värme och finess har hon fullgjort sitt uppdrag som väckt allas uppskattning. Utan låsningar och prestige har hon löst upp besvärliga knutar och fått med alla på beslut som fattats. Denna smidighet kombinerad med kunskap och personlig omsorg har betytt mycket för församlingens arbete. Det här är ingen avtackning, Gud ske lov! Tuula fortsätter i kyrkorådet och dess arbetsutskott, men utan att behöva bära det yttersta ansvaret. Det är vi personal, förtroendevalda och församlingsbor glada för. Tack för allt du har uträttat hittills och tack för att du är kvar i församlingens mitt! Mikael Klefbeck och var i stort reparationsbehov, speciellt det norra takfallet. Nu räckte det inte längre med tjära. Det värsta stället på baksidan över nya orgeln täcktes med en armerad plastduk. Nu började ett intensivt arbete. En fackmannamässig undersökning gjordes. Planering och projektering igångsattes. Beslut om reparation togs av Kyrkorådet. Tillstånd inhämtades från Kulturmiljöavdelningen på Länsstyrelsen. Biträdande länsantikvarie, Gösta Magnusson, inspekterade på plats och församlingen fick tillstånd till åtgärderna. Kyrkoantikvarisk ersättning ansöktes från Uppsala Stift. Anbud och offerter manglades och entreprenaden gick till Hälsinge Takspån AB. Projektering och arbetsledning gavs till Krister Berggren Byggkonsult AB på rekommendation av Riksantikvarieämbetet. Den kulturhistoriska och antikvariska kontrollen sköttes på Länsstyrelsens uppdrag av Elisabet Claesson från Sigtuna Museum. Bygget startade den 5 augusti 2002 och skulle vara slutfört den 30 september men blev försenat till i slutet av oktober på grund av att mycket mer av underbrädorna måste bytas ut än man hade kunnat bedöma vid undersökning och projektering. På den norra sidan byttes faktiskt nästan hela pulpettakets underbrädor. 23 stycken takstolar måste dessutom förstärkas. Slutbesiktningen skedde den 12 november. Taket blev godkänt. Hälsinge Takspåns snickare har varit trevliga att ha att göra med och mycket duktiga och noggranna, då de jobbade hängande i sina linor ibland till långt in på kvällarna. Kyrkokamreren Christer Idering kontrollerade ekonomiska bitarna och undertecknad agerade som kyrkans ombud. De utbytta nedre takfallen är konstruerade med lite för dålig lutning för spåntak från begynnelsen men har nu fått en bättre konstruktion genom att spånen spikats på läkt med underliggande takpapp. Detta ger en luftning under spånen och dessa förhindras från att ruttna tack vare att de inte som förut är spikade direkt på underbrädorna. Med denna konstruktion räknar vi att förlänga takets livstid betydligt. Ekonomin: Projektet kostnadsberäknades totalt till 1,3 milj. kronor. Reserverade medel i budget 1,5 milj. Kr. Sluträkningen hamnade på något över 1,4 miljoner, trots förseningen och extra arbeten. Projektet hamnade innanför ramarna, vilket är ovanligt vid byggen nuförtiden. Kyrkoantikvarisk ersättning får församlingen med kr, som utgör 35% av totala kostnaden. Det tackar vi Uppsala Stift för. Vi tackar också alla Sigtunabor, som varit tålmodiga under tiden för arbetena och inte klagat på att det har varit ställningar och material, som stört kyrkans utseende och omgivningar. Olle Styrfält, ordförande i Fastighetsutskottet (FU)

7 Ny ordförande i kyrkorådet Sven-Ingvar Holmgren För snart åtta år sedan lämnade jag Skåne tillsammans med min familj, min hustru Anna och vår dotter Maria, för att börja arbeta i Stockholm. Familjen har varit sommarboende i Sigtuna, och det blev naturligt att bosätta oss i Sigtuna lite mer permanent. Familjen som också består av två utflugna söner, Martin och Henrik, har tillbringat somrarna på Sjudargården i Sigtuna sedan sjuttiotalet. Jag har varit aktiv i Svenska kyrkan sedan studietiden i Lund och Uppsala blev jag invald i kyrkofullmäktige och i Sigtuna kyrkoråd. Idag sitter jag dessutom i arbetsutskottet. Jag vill passa på och tacka kyrkofullmäktige och kyrkans personal för det förtroende jag fått och jag skall efter bästa förmåga fullfölja uppdraget som ordförande i kyrkorådet tillsammans med övriga ledamöter. Sven-Ingvar Holmgren Konfirmandläger på Sigtunastiftelsen Under tre veckor i sommar, juni, ordnar Sigtuna församling i samarbete med Sigtunastiftelsen ett konfirmandläger öppet för ungdomar från hela Sverige. Lägret kommer, i stiftelsen anda, att baseras på skapande verksamhet. Såväl skrivande, musik, bild och drama utforskas som olika sätt att forma och uttrycka vår tro och våra tankar. Förutom konfirmandundervisning kommer lägret att ge utrymme för utflykter, upplevelser, vandringar, bad, spel och annat roligt. Huvudledare för lägret är församlingspedagog Maria Borg och stiftelsens kaplan Lars Björklund. Maria Borg Vad säger du? Att lära sig ett språk är en väldigt komplicerad process. Ändå vet vi alla att varje barn övervinner hinder och lär sig att behärska minst ett språk under sin uppväxt. För en del går det bättre, för andra sämre. Många gånger har jag hört vuxna säga att det är kopplat till om barnet har talang eller med andra ord att ett barn redan när det föds är mer eller mindre duktig i ett speciellt ämne. Min frågeställning är om inte alla barn föds med likvärdiga kunskaper och att talang är ett resultat av givna förutsättningar? När min dotter på fem år lär sig ett nytt ord så har hon först hört någon annan använda ordet i ett sammanhang. Sedan insett att ordet är nytt och sedan medvetet eller omedvetet beslutat sig för om hon skall ta reda på ordets betydelse. Genom dopet förenade med Kristus 27 okt Sannah Petronella Gallén 3 nov Kurt Gösta Graffman 9 nov Linnea Carolina Fazlia, Carl Axel Edward Neuendorff Carl Emil Anders Palmér Kärlin, Oskar Mikael Axel Holm 23 nov Linus Johan Eric Hüll, Ida Marina Ollas Bergkvist, 1 dec Ture Karl Lowe Nordlander BILD: IVAR SVIESTIN Om hon blivit tillräckligt nyfiken så frågar hon vad det nya ordet betyder. Sedan prövar hon att uttala det ordet och stoppar sedan in det i en mening. Nya ord prövas om och om igen. Via sin omgivnings reaktioner på hennes sätt att hantera det nya ordet lär hon sig det nya ordets betydelse och värde. Med ett fint ord kallas detta för att interagera med sin omgivning. Denna process är beroende av att vissa förutsättningar är uppfyllda. Inte alla barn har turen att aktivt få ta del av vuxna människors dialog och samvaro i den omfattning som behövs för att få utveckla det lilla barnet till vuxen människa. Konsekvensen av detta blir ett mindre ordförråd och en sämre förståelse för vårt språk. Det leder också till en alltmer större skara av otrygga barn som sedan ligger efter hela vägen in i vuxenvärlden. Barn tar även till sig värderingar, etik och moral i dialog med sin omvärld. Nu tar jag till ett uttryck på engelska: What goes in, comes eventually out. Vill du, käre läsare, att tv och tonårstidningar skall ha ensamrätt på språk, etik och värderingar, så gör du helt rätt i att låta dina barn tillbringa mer tid med dessa än med dig. I en nyligen gjord undersökning har det framkommit, att den genomsnittliga tiden föräldrar i Sverige för en dialog med sina tonårsbarn är mindre än tre minuter per dag. Samtidigt tillbringar barn idag mer tid än någonsin framför tv, video och dator. Ofta mer än den faktiska lektionstiden i skolan inklusive läxor. Nu ett antal frågor: Vem tror du har störst chans att föra över vuxenvärldens värderingar till ditt barn: tv, tidningar, skolan, datorspel, dina barns kompisar eller du själv i egenskap av förälder? Vilka av ovan nämnda vill du skall ha stort inflytande på ditt barns utveckling till en vuxen person? Vilka vill du skall ha mindre inflytande? Var placerar du ditt eget inflytande som förälder i skalan på faktorer som formar ditt barn? Vad kan du göra för att ändra på proportionerna som du inte är nöjd med i nuläget? Tonåringar vill göra revolt mot vuxenvärlden, det är ett naturligt inslag i varje barns frigörelse mot sina föräldrar. Ett sätt att markera detta är med hjälp av språkbruket. Jag önskar att varje barn som växer upp i vår värld idag får nånting att frigöra sig ifrån. För att göra revolt måste man ha nånting att göra revolt mot. Likgiltigheten är barnets största fiende i sin resa på vägen att bli vuxen. Fundera på vad du kan göra för ditt barns utveckling. Ta ställning till min inledande fråga om ett barns talang är ett resultat av givna förutsättningar. Kan du vara med och påverka dessa? Jag hävdar att så är fallet på bägge punkter. Irving Preston, pedagog i Sigtuna församling Hemläxa till alla: Diskutera, läs sagor och tillbringa mycket tid med barnen! BILD: SINIKKA MÄKIVIERIKKO 7

8 ÅRETS KONFIRMANDER Välkommen! BIBELSTUDIER tisdagar (jämna veckor) kl på Munken.Obs! 4/2 och 15/4 hoppar vi över. Vi fortsätter med Apostlagärningarna kap. 9. Start 21 januari. Gamla och nya deltagare lika välkomna! För mer info kontakta Mikael Klefbeck, tfn LIVSFRÅGEGRUPP Vi träffas varannan onsdag kl 19 på Munken för att tala om existentiella frågor och annat som griper in i vardagen. Det finns plats för ytterligare deltagare. Startar i februari. Kontakta Sune Askaner tel Ovan: Uppifrån från vänster: Sebastian Olsson, Tobias Almqvist, Johan Klaasen, Gustaf Hassel, Hampus Staude, Tobias Olsson, Christoffer Mickelsson, Dennis Thisner, Elin Nes, Anna Karelis, Saga Forsberg, Therese Gustavsson, EricaWagell, Ylva Lilja, Caroline Hjelm, Malin Eklund, Annelie Cambell, Isabel Tancred, Emilie Åstrand Nedan: Uppifrån från vänster: Pontus Sahlqvist, Viktor Eidman, Love Blomberg, Karl-Axel Lindgren, Erica Åberg (ass), Ebba Lagersten (ass), Jakob Algurén (ass), Niklas Andersson, Per Ångström, Viktor Söderberg, Emil Fridell, Anna Kreij, Andrea Uddman, Clara Jakobsson, Michelle Mörlin, Jesper Andersson, Viktor Blomqvist, Mikaela Wisseng, Alexandra Kenne, Nina Lindgren, Astrid Taberman, Ida Zwahlen, Anna Hammarstedt, Johan Lundberg, Torbjörn Jönsson, Andreas Donnerheim (ass), Clas Nordström, Christoffer Gertzell BILD: Maria Borg BILD: Maria Borg VILL DU VARA MED I FÖRBÖNS- GRUPPEN? Varje tisdag kl.13 efter middagsbönen i Mariakyrkan och sopplunchen på Munken träffas förbönsgruppen. Vi ber enkelt och rakt på sak för sjuka eller oroliga och för försoning och fred. Välkommen till gruppen eller med förbönsämnen! Du kan lämna förbönsämnena i församlingsexpeditionens brevlåda, som Du hittar efter stigen mellan prästgården och S:t Pers kyrkoruin. Du kan också tala med kyrkoherde Mikael Klefbeck eller Kerstin Storm, SOPPLUNCH varje tisdag på församlingsgården Munken kl Kostnad:25 kr. 8 FRÖGRUPPERNA sång för föräldrar och barn 0-4 år Föranmälan: Sofia Lundin tfn MINORES MARIAE Det finns plats för fler barn i kyrkans barnkörer till våren. Start vecka 3. Flickor 8-12 år sjunger torsdagar Pojkar och flickor 5-7 år sjunger torsdagar Efterlysning: Barnkör-tröjor till Minores Mariae. Har ni tröjor liggande hemma lämna dem på Munken. Vi saknar små storlekar. MOTETTKÖREN torsdagar start 16 januari. FÖRSAMLINGSKÖREN lördagar , start 11 januari. Ledare: Ulla Lundkvist, Killar 8-12 år, se hit! Sång endast för grabbar NYSTARTAD GOSSKÖR Är du sångglad och vill vara med och starta Mariakyrkans nya gosskör? Dag och tid bestäms efter anmälan. Välkommen med din anmälan till Margareta Stevensson, EFTERLYSNING: Frivilliga Kaffekokare vid kyrkkaffen på Munken. Serveras efter söndagens gudstjänst i Mariakyrkan. Det man gör är att duka, koka kaffe och diska. Bröd finns. Vänligen kontakta vår församlingsvärdinna Annica Ek, tfn Ungdomscafé MUNKENKÄLLAREN Öppet fredag och lördag kl För mer info kontakta Irving, KYRKTAXI Behöver Du åka taxi till kyrkan? Sigtuna församling kan betala din resa. Ring kyrkokamrer Christer Idering tfn , och be om en beställningsblankett. Resan hos taxi beställer Du själv, men i stället för betalning lämnar Du beställningsblanketten till taxichauffören.