samdok Samtidsdokumentationer vid Torekällbergets museum i Södertälje NORDISKA MUSEET Gunilla Rehnström-Olander

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "samdok Samtidsdokumentationer vid Torekällbergets museum i Södertälje 1975 2000 NORDISKA MUSEET Gunilla Rehnström-Olander"

Transkript

1 Samtidsdokumentationer vid Torekällbergets museum i Södertälje Gunilla Rehnström-Olander Torekällbergets museum Södertälje samdok NORDISKA MUSEET Delrapport SAMTIDEN SOM KULTURARV Stockholm 2001

2 SAMTIDEN SOM KULTURARV De svenska museernas roll i konstruktionen av det industriella samhällets kulturarv Vilken kunskap har museisektorns professionella skapat om det sena 1900-talets industrisamhälle? Vilka grupper, verksamheter och fenomen i samhället har de intresserat sig för? Vad har inneslutits eller marginaliserats? Vad ger en analys utifrån perspektiv som genus, etnisk tillhörighet, geografisk och nationell bakgrund, generation, klass, religion? Vad har valet av metod betytt för urval och resultat? Vilka har museerna samverkat med eller avgränsat sig mot andra kulturarvsinstitutioner, organisationer, amatörer, forskare? Hur har museerna förhållit sig till det större intresset för kulturarvsfrågor under 1990-talet? Vad har samtidsundersökningarna betytt för museernas plats i samhället i skapandet av kulturella självbilder och i de demokratiska processerna? Syfte Projektet Samtiden som kulturarv (SKARV) drivs av Samdok med finansiering från Delegationen för industrisamhällets kulturarv och pågår från mars 2001 mars Målet är att åstadkomma en analys av de svenska museernas samtidsdokumentation under perioden , med avseende på ämnesval, frågeställningar, metoder, verksamhetsformer och resultat. Syftet med projektet är att synliggöra museernas och deras tjänstemäns betydelse för konstruktionen av kulturarv och att återföra dessa kunskaper till de berörda, för att därmed öka den yrkesmässiga självinsikten, förbättra arbetsmetoderna och bredda museernas tolkning av sitt samhällsuppdrag. Perioden representerar det moderna Sveriges höjdpunkt och omstrukturering. Hur har museerna uppmärksammat den ideologiska, politiska, ekonomiska och tekniska omvandlingen, arbetsoch yrkeslivets förändringar, de nya livsstilarna och levnadsmönstren? Perioden representerar också det högmoderna Sveriges kulturpolitik, med aktiva offentliga insatser på olika samhällsnivåer, uppbygget av specialiserade kulturarvsinstitutioner, flera vågor av folkligt engagemang (på 1970-talet Gräv där du står - rörelsen, på 1990-talet arbetslivsmuseerna) och den idag allestädes närvarande musealiseringen. Under samma period har Samdok spelat en viktig roll för museernas undersökningsverksamhet. Hur har Samdoks organisation och riktlinjer påverkat urval och metoder? Projektledning och genomförande Projektet kommer att realiseras genom ett antal delstudier, seminarier och en sammanfattande publikation. Projektledningen utgörs av Eva Silvén, projektansvarig, och Magnus Gudmundsson, projektsamordnare, vid Samdoksekretariatet samt en styrgrupp, bestående av representanter för Delegationen för industrisamhällets kulturarv och Samdok (sekretariatet, Samdokrådet och forskningsrådet). Projektledningen ska driva och samordna projektet, handleda utvärderarna, organisera seminarier och arbetsmöten, låta utföra vissa övergripande analyser samt ansvara för projektets slutrapportering. Huvuddelen av arbetet kommer att utgöras av sex delstudier som genomförs av interna utvärderare, museiintendenter som är aktiva inom Samdok. De representerar olika slags museer över hela landet men också Samdoks pooler/arbetsgrupper, vilket gör att arbetet kan diskuteras vid dessas sammankomster. De interna utvärderarna kommer att genomföra sina studier i samarbete med externa forskare från universitet/högskolor, vilka kommer att engageras för seminarier och möten, bearbetning av undersökningsresultat och manuskript. Återföring Genomförande och resultat kommer fortlöpande att redovisas i Samtid & museer samt via Samdoks poolmöten. Projektet kommer att avslutas med ett större seminarium där de erfarenheter som gjorts kan spridas till alla samdokmuseer. En avslutande publikation kommer att fungera som en sammanfattning av uppnådda resultat och analyser, men också som ett verktyg för metodutveckling inför museernas kommande samtidsundersökningar.

3 Sammanfattning Torekällbergets museum är ett kommunalt friluftsmuseum och stadsmuseum. Museet gick med i Samdoks Kommunikationspool 1977 och i Hempoolen I dokumentationsarbetet har eftersträvats att arbeta efter samtliga uppdragsgivare: Södertälje kommun, förvaltningen, museets egna planer samt Hempoolen och Samdok. Deltagandet i kommunikationspoolen har varit mindre aktivt. Uppdragen har ändrat inriktning under tidsperioden Dokumentation har ingått som en del av en befattning sedan 1984 och 1986 författades museets första och ännu gällande dokumentations- och insamlingsprogram. Insamling och dokumentation har varit lågt prioriterat i museiverksamheten. Museets fokus har under hela tidsperioden legat på utåtriktad förmedlande verksamhet. Undersökningarna har varit beroende av extern finansiering och finansiärernas villkor. Efter 1991 har möjligheterna till extern finansieringen markant försvårats då kulturfinansiärerna helt prioriterat förmedlande museiverksamhet och det har blivit ännu svårare för de kommunala museerna, som ligger i botten i den museala hierarkin, att bedriva professionell verksamhet. Under tidsperioden utfördes totalt 19 samtidsundersökningar. Av dessa var tre Samdokundersökningar: Ett enmansåkeri 1983, Hemundersökning i ett assyriskt/syrianskt hem samt hemundersökning i ett antroposofiskt hem Övriga undersökningar har fallit utanför Samdok eftersom de ämnesmässigt inte passade med Samdoks poolindelning och inriktning eller att museet inte var medlemmar i till undersökningen matchande pooler. Undersökningarna som skett inom Samdok är bland museets mest systematiska, väl bearbetade och mest kunskapsmässigt givande. Samdok har varit museets kontakt med den nya etnologin till skillnad mot museets övriga verksamhet, som främst har karakteriserats av den gamla etnologin. Ämnesmässigt har museets samtliga samtidsundersökningarna främst fokuserat invandrare och hantverk/slöjd. Metodiskt överväger intervjuer, fotograferande, inventeringar och registrering av föremål. Dokumentation och insamling har, liksom museets poolsamverkan, skett i överensstämmelse med såväl poolernas som museets inriktningar. De personer som arbetat med samtidsundersökningarna såväl fast som projektanställd personal har påverkat den bild av tiden som bevarats i museets arkiv och samlingar genom sina preferenser, utbildning, erfarenheter och val.

4 Innehållsförteckning Rapport från Torekällbergets museum i Södertälje... 2 Museet...2 De kommunala uppdragen...3 Museet, dokumentationen och den övriga verksamheten...4 Samdok...5 Museets samtidsundersökningar Perspektiv...8 Urval...9 Samarbetspartners...9 Material Resultat Varför ser det samlade materialet ut som det gör? Samdokundersökningar Fältundersökningarna och annan insamlande verksamhet En närmare titt på sex av museets samtidsundersökningar Bostadsdokumentation. Dokumentation under en dag hos en turkisk familj respektive en familj från Libanon boende i Södertälje Hemslöjdsinventering i Sorunda Ett enmansåkeri Invandrarhantverk Turkisk inredning och svensk standard. Hemundersökning hos en syriansk familj i Södertälje Ett antroposofiskt hem Källor och litteratur Bilaga _ 1

5 Rapport från Torekällbergets museum i Södertälje Följande rapport är en delstudie inom projektet Samtiden som kulturarv (SKARV). Målet med SKARV är att analysera museernas samtidsdokumentation åren utifrån ämnesval, frågeställningar, metoder, verksamhetsformer och resultat. Syftet med detta är dels att synliggöra hur museerna genom de val personalen gjorde, arbetssätt och resultat har bidragit till skapandet av kulturarv och dels att återföra detta till museipersonalen och därmed öka deras självinsikt. I rapporten har jag utgått från frågeställningar i underlaget som de deltagande museerna haft som ledning för sitt arbete. Jag har arbetat på Torekällbergets museum sedan 1980, först med undervisning och utställningar och sedan 1991 som ansvarig för dokumentation, samlingar och utställningar. Museet Torekällbergets museum är både ett lokalhistoriskt museum och ett friluftsmuseum. På stadsberget Torekällberget finns ett fyrtiotal byggnader varav merparten flyttats från Södertälje och trakten runtomkring. Här finns djurhagar och lantraser, kulturhistoriska rekonstruerade planteringar, inredda hemmiljöer i flera av husen och stadshistoriska utställningar i det största av husen. Som helhet betraktad har området karaktär av sörmländsk småstad och landsbygd under 1800-talet och sekelskiftet Museet grundar sig på de samlingar som Östra Södermanlands Kulturhistoriska förening (ÖSKF) började bygga 1919 två år efter brödupproret på torget i Södertälje och ryska revolutionen samt ett år efter första världskrigets slut. I slutet av 1920-talet erhöll föreningen en del av Torekällberget av kommunen för att där uppföra ett hembygdsområde. Antalet byggnader utökades kraftigt i o m citysaneringen i början av 1960-talet då rivningshotade hus från Södertäljes centrum flyttades till museiområdet. Föreningen skänkte samlingar och byggnader till Södertälje kommun ÖSKF s inflytande över museets verksamhet nedtonades under 1970-talet för att brytas i o m en omorganisation i början av 1980-talet när den museichef som anställts av ÖSKF på 1950-talet efterträddes av en av museets intendenter på chefsposten. Sedan 1980-talet har samlingar, utställningar, dokumentationer, visningar och byggnader handlagts av akademiker i ämnen som etnologi, arkeologi, konstvetenskap, historia och antropologi, särskilt betyg i etnologi har varit avgörande vid tillsättningar av tjänstemän, värdar, guider och olika projektanställningar. Museet blev en enhet i Södertälje kulturförvaltning, styrd av en politiskt tillsatt nämnd. Varje decennium har inneburit en omorganisation för denna förvaltning och museet. Under 1990-talet har man hunnit med två: i början av årtiondet i o m kommundelsreformen då museet kom att 2

6 tillhöra Bildningsförvaltningen tillsammans med Stadsbiblioteket, Konsthallen, allmänna programverksamheten, idrottsanläggningarna, gymnasieskolan, kommunala vuxenskolan, arbetsmarknadsenheten och invandrarenheten. Sedan 1999 pågår en förändringsprocess: under dessa två år har museet haft fyra museichefer, två kulturchefer, två förvaltningschefer och två nämndordföranden talet ter sig så här på avstånd som en ekonomiskt expansiv period. Därefter har i accelererande fart besparingar karakteriserat verksamheten. Nya tjänster har inte skapats och när någon slutat har tjänsten inte återbesatts. Detta har även drabbat den avdelning som haft hand om insamling, dokumentation, utställningar och samlingar där det i början av 1990-talet fanns tre heltidstjänster. Från 2002 kommer det endast att finnas kvar en fast heltidstjänst för insamling, dokumentation och samlingar, pengarna omfördelas till ökat öppethållande. De kommunala uppdragen 1976 fastslogs en ny målsättning för kulturnämnden. För första gången blev det en central styrning av den museala verksamheten. Museiverksamheten syftar till att bidra till uppfyllandet av kulturnämndens övergripande mål och därvid särskilt dokumentera kommunens och angränsande länsdelars historia samt insamla och vårda föremål som belyser den lokala utvecklingen; i olika former levandegöra mänskliga villkor och förhållanden under skilda epoker; utforma de pedagogiska insatserna i samband med den utåtriktade verksamheten i nära kontakt med skola, föreningsliv och bildningsorganisationer; främja intresset för och stödja utvecklingen av konsthantverk av god kvalitet, folkliga kulturtraditioner, byggnadsvård och annan kulturminnesvård; initiera och utveckla samarbete med hembygdsföreningarna. Jämte det museispecifika uppdraget fanns förvaltningens övergripande där det fastslogs att kulturutbudet bl a skulle motverka kommersialismens negativa verkningar fastslogs att museets uppgift var att insamla och dokumentera kommunens historia från forntid till nutid samt att bearbeta detta material i skrift, utställningar och programverksamhet; att arbeta med program för förskola och skola samt att vidareutveckla detta så att museet kan fungera som lokalt läromedel för olika stadier; att stödja, bevara och utveckla hantverks- och slöjdtraditioner samt att även andra yttringar av mänskligt skapande som dans, musik och muntliga traditioner; att bevaka [sic] kulturlandskapet och byggnadshistorisk miljöer från forntid till nutid. Noteras kan att vården av föremål liksom samarbetet med hembygdsföreningarna hade tagits bort samt att insamlingsområdet inte längre innefattade angränsande länsdelar. Under 1990-talet har museet arbetat efter tre målformuleringar: en övergripande kommunal; en för förvaltningen samt en internt för museet. Genom de för kommunen övergripande styrdokumenten anges hur de kommunanställda ska agera på ett politiskt korrekt sätt. Den politiska viljan har främst varit riktad mot barn och ungdom och med uttalade krav på ökat besöksantal 3

7 och ökad programverksamhet. Målen skulle vara mätbara. Nämndens mål var t ex 1998 att 1) Antalet besökare vid samtliga enheter skulle öka med 5% i förhållande till föregående år. 2) 70% av antalet besökare vid respektive enhet skulle besöka enheten minst två gånger per år. Förvaltningen framhöll då tre områden som särskilt viktiga för kulturverksamheten: som identitets- och profilskapande, som embryo till den kommande arbetsmarknaden inom media, IT, design samt som en resurs för besöksnäringen i Södertälje. Kommunens kultur-, fritids- och programverksamhet skulle kännetecknas av tillgänglighet, kvalitet, goda möjligheter för människor att söka information samt värn om det kulturhistoriska arvet och kommunens intressanta byggnader och miljöer. Under 1990-talet har samverkan med föreningar återkommit samt som ett nytt tillskott: samarbete med privata företag. Museet, dokumentationen och den övriga verksamheten 1970-talet karakteriserades av att rekonstruera miljöer i de flyttade byggnaderna, många tillfälliga utställningar samt intensiv programverksamhet. Det öronmärkta anslag som museichefen hade för förvärv till samlingarna ströks ur budget Genom kulturchefen kom museet för första gången i kontakt med samtiden som arbetsfält, likaså arbetarrörelsens lokala historia under talet. Trots att kulturnämnden beslutat om museets dokumentationsuppdrag 1975 så dröjde det till omorganisationen 1984 innan dokumentationsansvar ingick i en befattningsbeskrivning. Museet gick in i museala nätverk som Samdok och FRI (Svenska Friluftsmuseerna). Med de intermuseala samarbetet kom tidens allmänmuseala ambitioner och den nationella kulturpolitiken att få starkare betydelse för arbetet på Torekällberget. Under 1980-talet byggdes nya basutställningar. Museipedagogiken och dokumentationsverksamheten utvecklades kraftigt skrevs Dokumentation och insamling vid Torekällbergets museum. Historik och program, som reviderades Båda versionerna antogs av nämnden. Enligt denna skulle insamlingsverksamheten och dokumentationen koncentrera sig på Södertälje kommuns karaktär och historia, arbetsliv och produktion, social organisation, hantverksyrken samt vardagsliv och hem under och 1900-talen. Andra viktiga ämnesområden var det allmogekultur under 1800-talet, herrgårdskultur fram till år 1945 och lokalhistoria. Som specialområden utifrån museets samlingar nämns de elhistoriska samlingarna, fotohistoriska samlingarna, hemslöjd och konsthantverk samt invandrare. Tidsmässigt var inriktningen på och tal. Dokumentationsprogrammet har inte ändrats. Förslag till Mål- och verksamhetsinriktning för Torekällbergets museum samt korta beskrivningar av nuläget och det löpande arbetet var den första interna skriftliga museiplanen. Den delades ut till personal, förvaltningsledning och nämnd. Som museets mest angelägna arbetsområden angav museichefen Södertäljes historia, industristaden Södertälje, lokal naturhistoria och kulturmiljövård. Hemliv försvann som eget viktigt ämnesområde jämfört med dokumen- 4

8 tationsprogrammet infogades kommunikationshistoria och invandrarhistoria i programmet. Museichefen skriver: Det är också viktigt att det kulturarv som museerna bevarar representerar hela befolkningen. Att i dokumentationen av samtiden även innefatta vårt lands nya invånare är att ta ställning mot rasism och invandrarfientlighet. Museet deltog i nätverken Samdok, FRI och FUISM (Föreningen för undervisning vid svenska museer) skulle dokumentationen särskilt inrikta sig på teknik- och socialhistoria, naturhistoria, kommunikationer och invandring med utgångspunkt i det lokala. Hem och hemliv ingick som en del av teknik- och socialhistoria. Under 1990-talet strävade museiledningen att kombinera kommunens och politikernas mål om ökat besöksantal och ekonomiska besparingar med att driva en verksamhet med museal kvalitet: upprustning av trädgårdar och djurbesättning, utökad utställningsverksamhet, ny museibutik samt digitalisering av museets samlingar. Nysatsningarna fick dokumentations- och insamlingsverksamheten att mattas. Museets insamlande och vårdande verksamhet har jämte tillfälliga utställningar skötts av en särskild avdelning DOKUT. För att på sikt effektivisera arbetet med och tillgängliggöra samlingarna påbörjade 1995 ett av museet största projekt i samarbete med AMI: att upprätta databas över dem. Jämte arbete med utställningar har detta arbete i stort ockuperat de två heltidstjänsterna för insamling och samling. Under 1990-talet tillkom nya nätverk: Kommunala museers samarbetsråd, SAMP (Svensk-afrikanska museiprogrammet), NAMSA (de naturhistoriska museernas samarbetsnät), Biodom (Bevarandet av biologisk domesticerad mångfald), BISAM (för landets biologiska museer) och Nätverk för svenska måltidsmuseer. Samdok 1977 gick Torekällbergets museum med i Kommunikationspoolen i det nystartade Samdok. Sedan 1984 är vi även med i Hempoolen (numera Poolen för hemliv). Att Torekällberget blev medlem i Samdok var på initiativ av den ena av museets intendenter. Museichefen var varken för eller emot. Kommunikationspoolen motiverades av Södertäljes anknytning till transportväsen genom sitt geografiska läge: järnväg, vägar och kanal. Metallindustri och fordonstillverkning har varit det ena av de två ben som Södertäljes vilat på under 1900-talet. Museet har en samling äldre åkdon. Hempoolen hängde samman med museets samlingar och hela inriktning som friluftsmuseum med utställda hemmiljöer. Samdok uppfattades som ett forum där etnologi och museal verklighet möttes. Samdoks första halvlek var präglad av att det var det vanligaste, det mest typiska i samtiden, som skulle undersökas. En Samdokundersökning skulle dokumentera levande fenomen inom ett fält av samtiden som fanns representerat i en av Samdoks pooler. Poolerna utgick från arbetslivet vilket under 1970-talet sågs som en meningsfull basindelning av samtida liv i Sverige. Medan flertalet museer var indelade efter geografiska områden ville Samdok fånga samtiden ämnesmässigt. Viktiga ämnesområden ur Torekällbergets synvinkel så som slöjd, hantverk, bebyggelse, lokala händelser i 5

9 dåtid och samtid och människa natur fanns inte representerade genom någon pool. Undersökningen av mångkulturellt hantverk föll utanför, vilket heller aldrig ifrågasattes vid tiden för genomförandet. Samdok var öppet för museer på olika nivåer i den museala hierarkin. Från början fick museerna tillhöra två pooler. Medlemskapet i poolerna var fasta åtaganden och poolerna var inte öppna för in- och avhopp. Undersökningen skulle planeras och diskuteras före och efter genomförandet i poolen och efteråt rapporteras till Samdoksekretariatet. Kraven på undersökningarna var högt ställda vilket medförde att Torekällberget inte rapporterade enklare undersökningar till Samdokregistret. Pooltillhörigheten hade inte bara en stor påverkan på vad som undersöktes, utan också på hur. Kommunikationspoolens undersökningar var allmänt etnologiska. Med människan som utgångspunkt skulle samtida kommunikationssektor studeras genom fältarbete med fotodokumentation, intervjuer och observationer och rapporteras skriftligt, dels som kortfattad obligatorisk rapport med data om studien och dels som en essä. I Hempoolen var arbetssättet reglerat på ett helt annat sätt eftersom hemundersökningarna skulle vara jämförbara sinsemellan. Perspektivet på hem, urval, metod och rapportering följde vissa mallar. Medlemmarna utförde stora hemundersökningar i ett rullande schema arbetade Hempoolens medlemmar efter en undersökningsmanual med hela hem bebodda av s k fullständiga familjer (två vuxna och minst två hemmavarande barn) då manligt och kvinnligt, vuxna och barn skulle synas i hemmets bohag. Det var alltså inte familjetyper som var det primära objektet utan hemmens materiella kultur. Därutöver var ambitionen att täcka landet geografiskt och strukturellt (boende på landsbygd såväl som i stad) samt täcka in olika sociala skikt. Ursprungligen skulle även den ena förälderns yrke vara företrädd i någon av Samdoks övriga näringslivsbaserade pooler. Liksom Samdok i stort var Hempoolen inriktad på majoritetskulturen. Medlemmarna i poolen skulle även utföra s k mellanårsundersökningar där andra aspekter av hemliv och andra familjetyper kunde studeras. Men med tiden kunde oftast inte medlemmarna genomföra de mer frivilliga mellanårsundersökningarna utan kämpade med att klara av de obligatoriska stora såg man gärna en probleminriktning som ett komplement till själva registreringen av hemmen. Med omorganiseringen av Samdok 1997 har de blivit den bärande idéen. Metoden beskrivs redan från början som kvalitativ, och skulle bilda en motvikt till den offentliga statistiken och sociologiska bostadsundersökningar. Hemundersökningarna skulle visa människa och verklighet bakom statistikens siffror. Fasta ingredienser i de stora hemundersökningarna var endagsundersökningar hos referensfamiljer, strukturerade intervjuer, ritningar och möbleringsplaner, deltagande observation, fotografering, ljudupptagning från hemmet och registrering av hemmens alla inventarier rum för rum på A5-kort med fasta rubriker. Manualen följde en metod som utarbetats av KU (Kulturhistoriska Undersökningen vid Nordiska museet) Intervjuerna skulle innehålla fasta frågor kring livslopp, fritidssysselsättningar, föreningsdeltagande mm. Att presentera resultatet i 6

10 en rapport var viktigt, dels för att redovisa syften, frågor, metod, urval och representativitet men också för att redovisa undersökarens egen person som en källkritisk synpunkt skrev poolen ett nytt handlingsprogram. I detta eftersträvades en ökning av den sociala bredden och starkare teoretisk förankring. Från 1980-talets senare hälft hade det skett en fördjupning av det etnologiska perspektivet och de etnologiska frågeställningarna i Hempoolens arbete där Torekällbergets hemundersökning av ett assyriskt/syriansk hem är ett exempel. Detta befästes genom det nya handlingsprogrammet. Centralt var fortfarande hemmets materiella kultur och att undersökningarna i poolen skulle vara jämförbara sinsemellan, eftersom huvudsyftet var att enfamiljsundersökningarna tillsammans skulle bilda en större helhet av kunskap om hem och hemliv i Sverige. Men urvalskriteriet ändrades till familjer med minst en vuxen och ett barn. Intervjuerna blev mer flexibla. För att komma bort från ett enahanda registrerande av bohag så föreslog programmet att medlemmarna i den kommande undersökningsomgången skulle utgå från något av perspektiven Hemmet som symbolisk miljö och livsprojekt, Livsstilar och livsformer, Hemmet i konsumtionssamhället, Hemlivets organisation och strukturering, Hemmet ur barnens och ungdomarnas perspektiv, Bostadens utformning, Bilens betydelse och Livskvalitet. De nya perspektiven bidrog till att det blev enklare att motivera undersökningen för informanterna eftersom de blev individer istället för stereotyper för syrianer, arbetare, intellektuella, antroposofer eller typisk invånare i miljonprogramsbostad. Begreppet samtiden tolkades som det som fanns här och nu, pågående liv och levande verksamhet. En samtidsundersökning skulle främst utföras genom fältarbete, till skillnad mot återblickande undersökningar där arkiv och litteratur var huvudkällorna till kunskap. I Samdoks skrift Fördela museernas dokumentationsansvar ett program för samtidsdokumentation vid kulturhistoriska museer 1981 definieras en samtidsundersökning som en dokumentation som genomförs idag och där man har möjligheter att dokumentera olika verksamheter medan dessa är i funktion och därmed lättast att beskriva. Museets deltagande i hemslöjdsinventering i Sorunda betraktades inte som en samtidsundersökning vid tiden för genomförandet eftersom den var ute efter att fånga upp något som var på väg att försvinna. Idag är det självklart att den var en samtidsundersökning. Torekällberget har betraktat Samdokarbetet som ett kontinuerligt arbete och ett åtagande. I museets dokumentationsprogram fanns deltagandet i både Kommunikations- och Hempoolen med. Men deltagandet i Kommunikationspoolen ebbade ut i o m att museets representant i poolen inte kände tillräcklig motivation och lades ned i början av 1990-talet. Den undersökning som gjordes i poolen hade karaktär av tillfällig insats. Hempoolen däremot har haft en stark ställning på museet trots att den inte alls var särskilt accentuerad i dokumentations- eller målprogrammen. Under 1980-talet deltog både museets chef och dokumentationsansvarige i Hempoolens möten. 7

11 Under 1990-talet har museets representant varit sekreterare och de sista två åren ordförande i poolen. Samdokarbetet har ingått i museets löpande driftbudget med undantag för själva utförandet av hemundersökningarna. Dessa har varit både tidskrävande och kostsamma och har i likhet med museets alla mer omfattande undersökningar krävt extern finansiering och projektanställningar. Under 1980-talet var det främst landstinget för Stockholms län som finansierade museets dokumentationsprojekt. Men med den allt starkare målstyrningen under 1990-talet inom landstinget och länsmuseet, försvann Torekällbergets chanser att få landstingsmedel till dokumentationer eftersom landstinget prioriterade utåtriktad verksamhet för barn och ungdom. En ren tillfällighet gjorde att hemundersökningen av ett antroposofiskt hem 1995 kunde genomföras nämligen sysselsättningsprojektet Sverige i Blixtbelysning. Trots finansieringsproblemen kring hemundersökningarna har museet alltmer prioriterat dessa. Inga andra dokumentationer har gett ett sådant systematiskt och omfattande resultat och tillfört så bra perspektiv på egna verksamheten och samlingarna. Att våra undersökningar ingår i ett större sammanhang och bidrar till en större bild av samtida hem och hemliv har gjort arbetet extra motiverande. Efter Samdoks omorganisation deltar Torekällberget fortfarande i Poolen för hemliv. När Samdok omorganiserades i slutet av talet var arbetet i hemlivssfären redan inarbetad på Torekällberget till skillnad från de andra poolernas inriktning och detta i kombination med museets alltmer begränsade resurser och allt mindre fokus på insamling, gjorde att Torekällberget inte gick med i fler pooler även om naturbrukspoolen, kommunikationspoolen m fl ämnesmässigt har stöd i museets dokumentationsprogram. Museets samtidsundersökningar Vilken historia berättar museets samtidsundersökningar? Perspektiv Vad är en undersökning? Och vad är en dokumentation? Svaret är inte så enkelt. I den museala vardagspraktiken på Torekällberget används båda orden om en verksamhet som vidgar kunskapen om ett fenomen genom en sammanställning av befintliga källor i bibliotek och arkiv och/eller fältarbete som belägger och tar reda på ny kunskap och redovisar detta. Som samtidsundersökningar har jag därför tagit med alla slags inventeringar, dokumentationer, hemundersökningar och tematiskt och tidsmässigt samlade intervjuer om samtiden, eftersom jag anser att det i detta sammanhang är viktigast att visa den ambition som Torekällbergets haft när det gäller att ta fatt i samtiden. Ytterligare en fråga är var gränsen mellan en samtidsundersökning och en återblickande går? Ofta innehåller en undersökning delar av både samtid och återblick. Även om t ex intervju- 8

12 erna handlar om att utröna hur det var förr, så sker de i samtiden och informanten berättar utifrån den samtida erfarenheten. Som samtidsundersökningar har jag räknat undersökningar där det aktuella läget har varit viktigare än det återblickande. Ämnesmässigt har Torekällbergets undersökningar rört hem och hemliv, transportväsende, trädgård, lokalhistoria, årets högtider, hantverk och industri, slöjd, natur i både samtid och dåtid. Alla undersökningar är nära knutna till museet som stads- och friluftsmuseum och museets traditionella insamlingsområden. I alla samtidsundersökningar har människan stått i centrum utom vid bebyggelseinventeringarna och häckfågelinventeringen (även om hon förekommer som ett störande inslag där). Ofta har en undersökning givit incitament till en ny undersökning. Invandrarintervjuerna och undersökningen av två invandrarhem stimulerade till hemundersökningen Hemslöjdsinventeringen fick efterföljare i undersökningen om invandrarhantverk. Hemundersökningen av en assyrisk/syriansk familj gav med sin inriktning av symbolföremål inspiration till undersökningen av antroposofhemmet. Urval Urval av undersökningsobjekt har inte skett utifrån de karakteristiska man kan finna i statistik som är representativt för Södertäljes näringsliv. Hempoolsarbetet har vi inte sett som en hjälpvetenskap till arbetslivsforskningen såsom den betraktas i Samdoks program från Urvalet har skett först och främst efter frågeställningar sprungna ur det lokala eller egna samlingarna samt efter poolens dokumentationsprogram och hur övriga poolen har arbetat. I museets samtidsundersökningar finns ett galleri av människor med anknytning till Södertälje och med sysselsättningar som bonde, metallarbetare, sömmerska, leksakstillverkare, smed, skräddare, tjänsteman, åkare, hemmafru, städare, badterapeut, stenindustriarbetare, läkepedagog, plantskoleägare och klottrare. Här finns arbetslösa och socialbidragstagare, egna företagare och löneanställda. Huvudrollerna intas av kvinnor och/eller män i relativt lika omfattning. De yrkesverksamma åldrarna dominerar men det finns även barn, tonåringar och pensionärer. Olika religioner och livsåskådningar som finns företrädda är främst kristna läror som syrisk-ortodoxa, katoliker, svenska kyrkan, Jehovas vittnen och antroposofiska Kristensamfundet men även muslimer. Flertalet har flyttat till Södertälje från andra delar av Sverige, Norden, Europa, Asien, Amerika och Afrika. Samarbetspartners Samarbete har skett under olika former i museets undersökningsverksamhet. Viktiga för hela inriktningen av vissa undersökningar och undersökningsverksamheten i stort har främst Samdok, Kommunikationspoolen och Hempoolen varit samt kontakter med andra museer där kontaktnätet ofta har förmedlats genom Samdok. Länshemslöjden har också varit en framträdande samarbetspartner. 9

13 Utan kontakter med lokala föreningar och institutioner hade det varit omöjligt att uppbringa informanter. Även genom kommunens andra verksamheter har vi kunnat nå informanter t ex genom Socialförvaltningens familjepedagoger togs de första kontakterna med invandrare på talet. Vid två av undersökningarna har föreningar även deltagit i själva genomförandet (Hemslöjdsinventering i Sorunda och Häckfågelinventeringen 1994). Dessutom har föreningar bistått med värdefull kunskapsförmedling. Av de sju samtidsundersökningar som krävt extra finansiering har kulturförvaltningen vid Stockholms läns landsting betalat fyra. När landstingets kulturförvaltningen lades ned har vi kunnat söka medel via Stockholms läns museum men inte beviljats medel till någon dokumentation. Genom att kommunerna i länet har ingått som stiftare av Stockholms läns museum har Torekällberget däremot, liksom länets övriga kommunala museer, fått möjlighet att ta del av statliga kultursatsningar via länsmuseet som i andra län endast gått till länsmuseerna under den aktuella tidsperioden: del av kommunantikvariens lön, stora utställningsprojekt som den Svenska historien, föremålsvårdsprojektet SESAM och AMI:s och Nordiska museets dokumentations- och sysselsättningsprojekt Sverige i Blixtbelysning som finansierade hemundersökningen av det antroposofiska hemmet. Boverket bekostade häckfågelinventeringarna. Kommunen anslår inte extra pengar för denna typ av verksamhet eller satsningar. Södertälje har en karaktär i sig som omöjliggör andra typer av finansiering: inga industrikapitalister har skapat några lokala fonder eller stiftelser för kulturell verksamhet. Däremot har vi det antagligen bättre ställt än många andra kommuner för mångkulturella satsningar eller satsningar för arbetslösa eller av andra orsaker utslagna individer. Även när det har gällt att bekosta publicering av undersökningsresultat har landstingets kulturförvaltning hjälpt till. Till publikationer har vi också fått bidrag från Statens kulturråd och Gustav Vs fond. Södertälje kommun har däremot givit extra anslag till bebyggelseinventeringar, men med något enstaka undantag är det inte museet som genomfört dessa utan de har utförts genom länsantikvarien och länsstyrelsen. Museet har erhållit en kopia av inventeringen till sitt arkiv. Material Det material som undersökningsverksamheten har genererat finns i museets arkiv och på tjänsterummen. Som regel förvaras varje dokumentation som ett samlat material oavsett media. En förklaring och kontext till dokumentationen medföljer ungefär hälften av dem. Undantag är de två fotodokumentationer av rivningshotad bebyggelse, dessa är insorterade i museets bildsamlingen efter topografisk ordning och kan inte spåras i dagsläget. Samtidsundersökningarna varierar i omfång. I särklass flest hyllmeter upptar materialet från hemslöjdsinventeringen i Sorunda och de två hemundersökningarna, särskilt den senare från 10

14 1995. För övrigt består materialet som regel av 1 2 kapslar. Kassettband, utskrivna intervjuer, svartvita och färgfotografier, tidningsurklipp mm finns i kapslarna. Alla undersökningar innehåller intervjuer, därnäst är fotografier vanligast. Mest varierat är hemundersökningarnas material med utskrifter av intervjuer, kartotek, föremålsblanketter, ritningar, fotokopior och -negativ, ritningar och skisser, ljudmedia, här finns även fotostatkopior och tryckt material. För 1990-talets dokumentationer förekommer också datadisketter. Datorernas genomslag märks även i intervjuutskrifterna som de senaste tolv åren inte är utskrivna på skrivmaskin utan i dataskrivare. Bebyggelseinventeringarna är insorterade i pärmar, varje inventering upptar 1 4 pärmar. Materialet består av ett register där alla byggnaders exteriörer kortfattat beskrivs. Alla registerkort är försedda med svartvita fotografier av objekten. Det finns också kortfattade data om byggår och beskrivningar av utvändiga ändringar av byggnaderna. Alla byggnader är bedömd utifrån en fyrgradig skala som omistlig, värdefull, intressant eller helt enkelt 0. Helt klart är att det material som samlats av projektanställda är ordentligt arkivlagt medan det är lite si och så när det gäller material som museets egna tjänstemän samlat. För fyra av undersökningarna saknas helt arkivmaterial idag. Anledningen till eftersläpningen torde vara att tjänstemännen inte brottats med en deadline som de projektanställda gjort drogs arkivarietjänsten in varför arkiveringsansvaret åvilat undersökande tjänsteman. Materialet har kunnat bli liggande på tjänsterum i åratal. Indragningen av tjänsten har naturligtvis medfört sämre kontroll och obefintlig tillgänglighet för utomstående. Det skulle vara svårt för en person som inte arbetat på museet länge att inventera museets samtidsdokumentationer. Resultat Flera av samtidsundersökningarna har avslutats genom en rapport som kan vara en trycksak eller ett duplikat. Det är främst de större och mer omfattande undersökningarna som bearbetats till publikationer som hemslöjdsinventeringen och invandrarhantverksundersökningen, men även den mindre Mölnbo marmorindustri har publicerats som artikel i Södermanlands hembygdsförenings årsbok Sörmlandsbygden som en artikel. En pågående undersökning om en graffittipojke har presenterats genom en artikel i Samtid & Museer. Rapporterna för hemundersökningarna finns som duplicerade skrifter i A4-format och liknar närmast universitetsuppsatser på grundnivå. Av hänsyn till de undersöktas önskemål är en publicering av nuvarande text inte möjlig. Några av undersökningarna har haft en utställning som mål. Efter nedtagningen av utställningarna återstår det insamlade bakgrundsmaterialet som skall arkivläggas, eventuellt fotografier av utställningen samt utställningstexter och -bilder. Insamlade föremål är införlivade i magasinen. 11

15 Varför ser det samlade materialet ut som det gör? 1. Tidsandan. Här handlar det också om ambitionerna hos museet och uppdragsgivaren. Och hur de kommer i uttryck genom olika målformuleringar, men med de visionära målformuleringar som uppdragsgivare presenterar, kan de flesta ämnen passas in under någon av dessa vision enligt min erfarenhet. Men det finns vissa undantag. 2. Beror på varför (=i vilket syfte) och i vilket sammanhang de har utförts (det är mer rumsrent om den har ett publikt syfte). Orsakerna 1 4 resulterar i olika material ämnes- och urvalsmässigt, perspektivmässigt samt metodmässigt. Genomgången av Torekällbergets undersökningar visar att de tillkommit för 1) direkt publikt bruk vanligen i utställningar men även för publikationer, föredrag och pedagogisk verksamhet, 2) att genomföra uppdrag som lagts på museet av museala nätverk som Samdok, kommunalt, föreningar och politiker (här ryms både hemundersökningar och s k brandkårsutryckningar), 3) att belysa och vidga museets kunskap om de egna samlingarna, och till sist 4) att insamla i sig, dvs en undersökning kan betraktas som en arkivalier/ett föremål som ökar samlingarnas och museets potens (Samdok). 3. Finansieringen bestämmer om undersökning överhuvudtaget kan bli av. Finansiärer är ofta intresserade av vissa ämnesinriktningar. I slutet av 1980-talet planerade museet en ny basutställning med en ur representations- och identitetssynpunkt behövlig uppföljning av museets tidigare arbetarrörelsedokumentation på 1970-talet. Projektet stöp på brist av medel för detta. Klass har inte prioriterats av några anslagsgivare sedan andra hälften av 1980-talet. Etnicitet har däremot omhuldats liksom barn och ungdom. Finansiärerna kan också vara intresserad av att sätta arbetslösa människor i arbete. Om detta ligger som ett centralt statligt intresse så sker som regel en korsbefruktning genom att samarbete etableras med kulturinstitutioner på central statlig nivå som då styr ämnesinriktningen. Även i detta fall har barn och ungdom och etnicitet/kulturmöte prioriterats. Ämnesområden som lokal identitet blir i sådana sammanhang ointressanta. Kommunen överlåter åt enheten att själv prioritera sin verksamhet. Alternativet skulle vara att museet sökte medel ur förvaltningens s k investeringsbudget till ett stort dokumentationsprojekt men då detta skulle medföra avskrivningskostnader under tiotalen år framöver har Torekällberget aldrig begärt pengar för dokumentation och insamling. 4. Ambitionerna hos de personer som är inblandade i och utför undersökningen och hur väl de lyckas samordna sina ambitioner sinsemellan. Undersökarna kan själva granskas utifrån begreppen etnicitet, genus, social grupp, region, yrkesidentitet, generation, livsstil, politisk ideologi, livsåskådning och religion. Museets undersökningar har uteslutande utförts av personer med svensk bakgrund (utom i ett mer än hundraårigt perspektiv då två har vallonskt och en samiskt påbrå), av medel- och övre medelklass och med utbildning i etnologi på grundnivå oavsett om de varit fast anställda eller projektanställda. De har nästan uteslutande utförts av kvinnor. De två män som utfört undersökningar har företrätt andra discipliner: konsthistoria och biolo- 12

16 gi/ekologi. Fotografer har anlitats dagvis för att erhålla mer tekniskt professionella bilder. Detta leder frågan till varför dominansen av kvinnor? En orsak kan vara det kommunala löneläget och den lägre statusen att arbeta vid ett kommunalt museum jämfört med ett läns- eller centralmuseum som gjort att museet domineras av kvinnor. Ingen av dem har heller haft någon högre akademisk examen, det har endast mannen som doktorerat i konsthistoria. De projektanställda har varit jämnåriga eller yngre än de fast anställda. De har betraktats som yngre av de fast anställda. De har haft en geografisk spridning från Skåne till Västerbotten med klar dominans av Stockholmstrakten. Över tid kan en utveckling och perspektivförskjutning ses, från den första invandrardokumentation till undersökningar enligt manual i Samdoks hempool. Dokumentationerna har blivit mer konsekvent genomförda eftersom de skulle kunna jämföras med undersökningar gjorda av andra museer i landet. Dessutom har arbetet gått mot problemformuleringar och kunskapsmål, utsagda som syften för undersökningarna. De är bättre arkiverade. De senare undersökningarna innehåller även de flödigaste beskrivningarna, dvs det verkar som om att när undersökningarna har utgått från vissa formulerade problem och vissa perspektiv har det även givit de bästa beskrivningarna. Ämnesmässigt finns flera av periodens stora samhällsfrågor och mediala debattämnen med som etnicitet, miljöfrågor, livsstil osv. Andra saknas som arbetsliv och arbetslöshet, makt och motstånd, sexualitet, kaos och konflikter och folkhemmets nedmontering. Livsstil/religion/politisk åskådning har främst belysts genom nyare undersökningar främst medan genus, etnicitet, social grupp, generation och region har funnits med under hela perioden. När det gäller social gruppering kan man säga att flertalet faller inom ett mellanskikt av arbetare, bönder och tjänstemän. Hantverk dominerar som undersökt yrkesgrupp. Den som letar efter material kring begreppen genus, etnicitet, social grupp, generation, region, livsstil/religion/politisk åskådning hittar det underförstått i undersökningarna (annars vore de ju för övrigt inte intressanta som begrepp). Men i de undersökningar där ett huvudsakligt perspektiv och frågeställningar kring begreppen har förekommit överhuvudtaget så är det endast etnicitet, religion och livsstil som fokuserats. En av anledningarna till detta ligger troligen i de bättre finansieringsmöjligheter som etnicitetsstudier har åtnjutit under och 90-talen jämfört med t ex studier av social grupp. Inte i någon studie fokuseras eller analyseras genus även om könsroller tydligt kommer fram i alla studierna. Social grupp och politisk åskådning har inte heller fångat museets intresse särskilt i samtidsmaterialet medan klass och politik är framträdande urvalskriterier i de återblickande undersökningarna. Rika, makthavare, fattiga och sjuka är grupper som saknas i Torekällbergets samtidsmaterial. Ingen undersökning har heller kretsat specifikt kring generationsbegreppet men i de två hemundersökningarna framkommer barnens och ungdomarnas roller och perspektiv. Lokal 13

17 och regional identitet har inte heller stått i rampljuset fast så många av dagens Södertäljebor har rötter i andra delar av landet, pendlar till sitt arbete och tillbringar sin lediga tid på andra platser än Södertälje. Fastän både de kulturpolitiska och museets egna målprogrammen tar upp detta är det egentligen bara Sorundaundersökningen som behandlat detta. En annan tendens är att problemformulering, tolkning och analys av insamlat material börjar synas först mot slutet av 1980-talet (hantverksinventering 1986, häckfågelinventering och hemundersökningarna 1989 och 1996). Problemställningar har redovisats för fem av samtidsundersökningarna hantverksinventeringen, invandrarhemmet, häckfågelinventeringen och antroposofiska hemmet problemställningen har följts upp och redovisas i rapporterna i de tre sistnämnda. Därmed inte sagt att problemställningarna har hållit en vedertagen forskningsdignitet. De har inte varit förankrade i aktuell etnologisk teoribildning. Ingen av undersökningarna har inbegripit djupare kontakter med universitetsinstitutioner. Å andra sidan har Torekällberget inte heller varit aktiv inom amatörforskningen inom kommunen. Samdokundersökningar utfördes 20 samtidsundersökningar, av dessa var tre Samdokundersökningar: Ett enmansåkeri i Södertälje (Kommunikationspoolen) samt hemundersökningar i dels en assyrisk/syriansk familj 1989 och dels i en antroposofisk familj 1996 (Hempoolen). Ingen av dessa undersökningar skulle ha de kommit till stånd utan medlemskap i Samdok. Under samma period genomfördes 30 tillbakablickande undersökningar och sju bebyggelseinventeringar. Under talet genomfördes åtta samtidsundersökningar varav en Samdokundersökning, fem tillbakablickande och men ingen bebyggelseinventering takten var lägre än under det föregående decenniet. Samdok- och museets övriga samtidsundersökningar skiljer sig genom ämnesvalet: om det varit ett ämne som fallit utanför en pool så har den inte betraktats som en samdokundersökning t ex häckfågelinventeringarna. Även om ämnet varit rätt men infallsvinkeln eller metoden inte varit aktuell i poolen så har undersökningen hamnat utanför. Exempel på detta är dokumentationerna om påsktraditioner, skolbarn berättar sitt julfirande och fotograferandet av ett Sorundahem som kan tyckas falla inom Hempoolens område men var metodiskt och inriktningsmässigt fullständigt väsensskilda från hemundersökningarna. Om ämnet var gemensamt med en pool och museet inte var medlem i den poolen så blev det inte heller en samdokundersökning. Mölnbo marmorindustri borde ha kunnat gå in som en undersökning inom Byggpoolen men där var Torekällberget inte medlem, vår undersökning av invandrarhantverk skulle ha kunnat ingå i Textilpoolen eller Servicepoolen eller varför inte i den Offentliga poolen. Under den första entusiastiska Samdokperioden var det begränsat hur många pooler museerna fick tillhöra. Med tiden kom poolarbetet alltmer att betraktas som ett ansvarsåtagande samtidigt som museet utsattes för besparingar på hemmaplan vilket begränsade motivationen att bli medlem i fler pooler. 14

18 Samdokundersökningarna gjorde att Torekällberget blev bättre på att dokumentera. Inom poolerna granskade vi varandras undersökningar och tog emot synpunkter på den undersökning man gjorde från andra institutioner. Detta gav idéer och bidrog till högre kvalitet och krav även på undersökningar som museet gjorde utanför samdokengagemanget. På Torekällberget har ingen intern systematisk kvalitetsgranskning av undersökningarna skett under den aktuella tidsperioden. Under 1990-talet har det endast varit en person som haft ansvar för undersökningarna, medarbetarna är sysselsatta med andra ansvarsområden och inte heller insatta i dokumentationsverksamheten. Samdok har varit kompetenshöjande och samtidsorienterande för mig som dokumentationsansvarig under 1990-talet. I alla samtidsundersökningar som Torekällberget genomfört har fältarbete i varierande omfattning ingått, intervjuer är det vanligaste, fotografier ingår också i nästan alla. Hemundersökningarna i Hempoolen är en särskild genre. Ritningar ingår nästan uteslutande i hemundersökningarna. Det finns likheter mellan hemslöjdsinventeringen och hemundersökningarna: de ville vara totala, den förra vad gällde äldre föremål och de senare vad gällde hemmens materiella kultur. Undersökningarna försiggick i hem. De har resulterat i att föremål registrerats på samoregblanketter. De var påfrestande för informanterna genom den tidskrävande proceduren med föremålsregistrering. De hade gemensamt metodproblem med föremål som aldrig tycktes ta slut och löst detta genom att anteckna dessa föremål i listform istället för blanketter. Hemslöjdsinventeringen hade dock tonvikt på en speciell föremålsgrupp och på inventering. Inga bandade intervjuer gjordes, frågor ställdes främst efter ett sparsamt frågeschema. Ringa vikt lades egentligen vid intervjuerna som snarast hade till uppgift att samla in information som kunde komma att behövas för fullständigt ifyllande av föremålsblanketterna. Inom Hempoolen skiljde sig fältarbetet väsentligt från annan insamlande och dokumenterande verksamhet vad gäller syften, mål och metod. Visserligen omfattar undersökningar med fältarbete som regel intervjuer, observationer, beskrivningar, fotograferande, insamling och förvärv av föremål men de har inte uppnått den grundlighet som hemundersökningarna gjort. I andra undersökningar har vi inte arbetat med jämförbarhet med undersökningar på andra museer i landet. De är inte så grundliga och har tagit kortare tid att genomföra. Hemundersökningarna har varit inriktade på förvärv vilket medfört att ett omfattande köp av föremål verkligen genomförts dels utifrån tidigare insamling i Hempoolen och dels utifrån de egna samlingarna och att förvärvet ska vara utställningsbart. Hela miljöer har föredragits, vilket troligen hänger samman med aktuella utställningsmetoder. Inga andra undersökningar har givit sådan omfattande kontext till föremålen som hemundersökningarna. Fältundersökningarna och annan insamlande verksamhet Såsom Torekällberget har använt sig av begreppet fältundersökningar så skiljer sig inte dessa så mycket från annan insamlande verksamhet. Fält i fältundersökning kan stå för en studie av ett 15

19 fält ett ämnesområde, ett fenomen. I nästan all insamlande museal verksamhet ingår fältundersökningar av varierande omfattning vanligen genom arkiv- och litteraturstudier och urval av undersökningsobjekt, sökande av och intervjuer med personer som har erfarenhet av företeelsen, avbildningar genom skisser, ritningar, fotograferande, ljudupptagningar, insamling av föremål med samröre till området. Men fält avser också vara ute på fältet, dvs undersökaren uppsöker fältet, företeelsen, befinner sig där för att studera den och i denna betydelse så är det endast levande, pågående företeelser som kan studeras. Även i återblickande undersökningar har Torekällberget arbetat med fältundersökningens metoder: sammanställningar av redan befintligt material (tryckt och otryckt), intervjuer och ljudupptagningar där det har varit möjligt, avbildningar och insamling. Det som varierar är att alla undersökningsgenrer har sina ämnen, syften, finansiärer och bästa insamlingsmetoder och bearbetningsgrader. Fotografi som dokumentationsmetod har renodlat bara använts vid en undersökning av ett hem i Sorunda. Museichefen som initierade dokumentationen fann hemmet intressant därför att generationer av samma familj bott på samma arrenderade gård och den starka präglingen av detta som kom till synes i fast inredning, möblering och annat bohag samt präglingen från släktens kvinnor som starkt vårdat sina ärvda textilier och själva utökat förrådet genom vävning och sömnad. Museichefen skrev listor på motiv i hemmet som hon ville ha fotograferade. Fotografen arbetade inom samma förvaltning som museet och skulle när tid fanns fotografera ett hemmet. Fotografen besökte hemmet vid ett par tillfällen. Vid ett av de första fotograferingstillfällena deltog en museitjänsteman med uppgift att se till att listans motiv blev porträtterade. Men fotografen hade rätt fria händer och bilderna är mycket påverkade av fotografens personliga perspektiv: estetik, hur han uppfattade stämningen i hemmet och det äldre paret som bodde där som individer. Dokumentationen var tänkt att bli en bok så småningom men det har inte förverkligats hittills. Torekällberget har inte arbetat med frågelistverksamhet. För bebyggelseinventeringarna har inte museet utan kommunen varit beställare. Detta material skiljer sig på en rad punkter från museets övriga dokumentationer: människan är obefintlig i bebyggelseinventeringarna, de har som syfte att se vad som finns kvar av äldre bebyggelse och göra bedömningar på en fyrgradig skala hur angelägna objekten är att bevara utifrån kriteriet att vara så litet förändrade som möjligt av senare tider. Bebyggelseinventeringar arkiveras som färdigt resultat, försedd med någon sidas förklaring. De ligger till grund för kommunens kulturmiljöprogram som utarbetats av en museitjänsteman i samarbete med kommunens byggnadsförvaltning. Det finns kort och gott genom lagstiftningen en större direktare samhällsnytta med bebyggelseinventeringar än med annan undersökande museiverksamhet. Vid större utställningsprojekt görs dels återblickar i klassiskt arkiv- och biblioteksmaterial men om det rör sig om nyare fenomen har Torekällberget gjort kompletterande undersökningar, 16

20 en del har varit omfattande och resulterat i ett arkivmaterial med främst intervjuer som exempelvis arbetarrörelseutställningen under 1970-talets slut och om den rikskände trädgårdsmannen och klematisexperten södertäljebon Magnus Johnson på 1990-talet. Dessa undersökningar har varit mer direkt inriktade på utställningsbar datafångst och utgår från basala frågor. Under tidsperioden förvärvade museet föremål tillkom inventarienummer varav 7 samtida, 1980-talet varav 85 samtida och under 1990-talet varav 160 samtida (här står samtida för föremål som har en angiven användningstid som var max 20 år vid insamlingstillfället). Jämfört med insamlingen före 1975 är skillnaden stor, då var det främst borgerliga och allmogeföremål och forntid som samlades och man var uttryckligen intresserad av föremål av s k god kvalitet. En tydlig tendens är att föremålsinsamlingen har blivit allt mer kontextinriktad under denna 25-årsperiod. Genom hemundersökningarna har museet fått sig viktiga påminnelser om de ofta mycket korta omloppstiderna för vissa föremål. När det syrianska sällskapsrummet skulle ställas ut var det problem att endast tio år efteråt uppbringa tv och kassettdäck från tiden. De fanns inte ens på loppmarknader. Inriktningen på hemmens symbolbärande föremål har gjort det svårare att kunna förvärva föremål, eftersom det oftast då är just de föremål som familjen minst vill skiljas från. En närmare titt på sex av museets samtidsundersökningar Jag har valt ut sex av Torekällbergets samtidsundersökningar för mer ingående studium och presentation. Valet har skett utifrån tidsaspekt, undersökningarnas omfång, för att visa såväl samdoksom andra samtidsundersökningar samt för att belysa typiska ämnen för Torekällberget och undersökningarnas inbördes relationsnät. Tre av dem har kategoriserats som Samdokundersökningar, tre av dem har inte rapporterats till Samdokregistret eftersom de inte uppfattades som relevanta för registret. Alla sex har använt sig av ett likartat arbetssätt med intervjuer och fotografering. Fyra av dem innehåller föremålsinventeringar där föremålen registrerats på blanketter. Fyra av dem representerar det som museet lagt ner mest resurser på för att genomföra och som renderat det mest omfångsrika materialet av museets undersökningsverksamhet: av 11 hyllmeter upptar dessa fyra tillsammans 5. En av undersökningarna har inte avsatt något material i museets arkiv eller föremålssamling. För fem av de sex undersökningarna har materialet bearbetats till rapporter. Endast två av rapporterna säljs över disk. De undersökningar som jag valt följer ett spår. Generellt kan sägas att ämnesinriktningen kretsar kring migranter, hem, slöjd och hantverk. Hem, slöjd och hantverk är klart förankrade i museets äldre samlingar, hemmiljöer och basutställningar. Museet har ett hantverkskvarter där ett äldre koppar- och bleckslageri och en måleriverkstad blev nya basutställningar i början av talet, båda underbyggda med återblickande och samtida insamling och intervjuer. Utifrån museets 17

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Yrkanden Ordföranden Irene Svenonius (M) yrkar bifall till regionrådsberedningens förslag i skrivelse den 16 januari 2019.

Yrkanden Ordföranden Irene Svenonius (M) yrkar bifall till regionrådsberedningens förslag i skrivelse den 16 januari 2019. Region Stockholm 14 (35) Regionstyrelsen PROTOKOLL 2019-01-29 Diarienummer RS 2019-0063 6 Organisatorisk förändring av Stockholms läns Museum LS 2018-1173 Ärendebeskrivning För att Stockholms läns museum

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Upplandsmuseets samtidsdokumentation 1975 2000. Louise Brännström Mikael Hammelev-Jörgensen Helena Pennlöv Petter Smedberg Magnus Åhrgren

Upplandsmuseets samtidsdokumentation 1975 2000. Louise Brännström Mikael Hammelev-Jörgensen Helena Pennlöv Petter Smedberg Magnus Åhrgren Upplandsmuseets samtidsdokumentation 1975 2000 Louise Brännström Mikael Hammelev-Jörgensen Helena Pennlöv Petter Smedberg Magnus Åhrgren Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier Uppsala Universitet

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015 Inledning Under hösten 2015 har länsgrupperna haft chansen att diskutera det informations- och diskussionsmaterial om Kulturskolans uppdrag som styrelsen

Läs mer

Uppdrags- beskrivning

Uppdrags- beskrivning Uppdrags- beskrivning Kultur och utveckling 2018 2020 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Uppdragsbeskrivning 2018 2020 Kultur och utveckling Följande uppdragsbeskrivning har tagits fram för kultur och utvecklings regionala

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Yttrande över remiss från kommunstyrelsen - Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89

Yttrande över remiss från kommunstyrelsen - Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89 Kultur- och fritidsnämnden Datum 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen KFN/2015:272 Arkiv och museer Nils Mossberg, 016-710 29 90 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över remiss från kommunstyrelsen -

Läs mer

Museernas mål i det långa perspektivet. Magdalena Hillström Tema Kultur och samhälle (Tema Q)

Museernas mål i det långa perspektivet. Magdalena Hillström Tema Kultur och samhälle (Tema Q) Museernas mål i det långa perspektivet Magdalena Hillström Tema Kultur och samhälle (Tema Q) MUSEUM byggt av klass 3c, Kristofferskolan, Bromma Tre teman i museidebatten: 1. Museernas mål och mening 2.

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda

Läs mer

vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET

vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och förståelse av samtiden.

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,

Läs mer

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 År 2006 har av regeringen utsetts till Mångkulturåret. Man menar att det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta tillvara medborgarnas

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Kulturpolitiskt handlingsprogram för Ronneby. Antaget av kommunfullmäktige 1998-11-26

Kulturpolitiskt handlingsprogram för Ronneby. Antaget av kommunfullmäktige 1998-11-26 Kulturpolitiskt handlingsprogram för Ronneby Antaget av kommunfullmäktige 1998-11-26 Kulturpolitiska mål för Ronneby kommun Övergripande mål * att verka för att Ronnebys invånare har goda möjligheter till

Läs mer

summerar den nya kulturarvspolitiken

summerar den nya kulturarvspolitiken summerar den nya kulturarvspolitiken De svenska museerna i siffror 66% besöker museerna årligen (SIFO 2016) 1 700 svenska museer (varav 1 200 har mindre än en årsarbetskraft) 26,5 miljoner besök 5,5 miljarder

Läs mer

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA 1 TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA Ett nationellt projekt som eftersträvar att utveckla samlingssamarbetet i Finland Målgruppen är de kulturhistoriska museerna

Läs mer

Samordningsförbundens styrning och ledning ur ett tjänstemannaperspektiv. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Samordningsförbundens styrning och ledning ur ett tjänstemannaperspektiv. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Samordningsförbundens styrning och ledning ur ett tjänstemannaperspektiv 2014 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2015-04-21 14REV77 2(9) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte, fråga och

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Finansiering och rapportering 3 Arbetsformer 4 Organisation 4 Övergripande 2015 5 Samråd

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Prioriterade mål som skall ägnas särskild uppmärksamhet 2017

Prioriterade mål som skall ägnas särskild uppmärksamhet 2017 Verksamhetsplan 2017 Verksamhetsplanen innehåller de prioriterade mål som skall ägnas särskild uppmärksamhet år 2017 samt övergripande mål för verksamheten. Målsättningen är att kunna genomföra alla mål

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

Jamtli STRATEGIPLAN Stiftelsen Jamtli. Lustfyllt, levande, lärande!

Jamtli STRATEGIPLAN Stiftelsen Jamtli. Lustfyllt, levande, lärande! Jamtli Lustfyllt, levande, lärande! Stiftelsen Jamtli STRATEGIPLAN 2019 2022 1 Stiftelsen Jamtli STRATEGIPLAN 2019 2022 Stiftelsen Jamtlis viktigaste utmaningar 2019 2022 Att utnyttja och förvalta den

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Riksantikvarieämbetets strategiska plan

Riksantikvarieämbetets strategiska plan Riksantikvarieämbetets strategiska plan 2017 2019 Inledning Detta är Riksantikvarieämbetets strategiska plan. Den beskriver inte allt vi ska göra. Den pekar ut riktningen för vårt interna planeringsarbete

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska riksmuseet

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska riksmuseet Sida 1 av 11 Regeringsbeslut 28 2003-12-11 Ku2003/2590/ (delvis), m.fl. Kulturdepartementet Naturhistoriska riksmuseet Box 50007 104 05 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Naturhistoriska

Läs mer

KULTURPLAN Åstorps kommun

KULTURPLAN Åstorps kommun KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska

Läs mer

Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde

Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-11-23 1.0 Anders Johansson, Christina Persson Förskoleförvaltningen Avdelningen

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer

Förvaltningen föreslår att den årliga redovisningen till kulturnämnden införlivas i handlingsplanerna utifrån Kulturprogrammet framöver,

Förvaltningen föreslår att den årliga redovisningen till kulturnämnden införlivas i handlingsplanerna utifrån Kulturprogrammet framöver, Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-06-01 Diarienummer 1039/13 Göteborgs stadsmuseum Cornelia Lönnroth Telefon: 031-368 36 09 E-post: cornelia.lonnroth@kultur.goteborg.se Återremiss: Kompletterande uppdrag

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (5) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2007 2009 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:59 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1999:24 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om bättre utnyttjande av landstingets konstsamlingar Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund

Läs mer

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.

Läs mer

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. 2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den idéburna sektorn.

Läs mer

LANDSTINGSREVISIONEN. Granskning av museistiftelserna år 2016

LANDSTINGSREVISIONEN. Granskning av museistiftelserna år 2016 Granskning av museistiftelserna år 2016 Mars 2017 Eva Röste Moe, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 2. BAKGRUND... 4 2.1. REVISIONSFRÅGOR... 4 2.2. AVGRÄNSNING... 4 2.3. REVISIONSKRITERIER...

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap

Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3071 av Olof Lavesson m.fl. (M) Kultur och idrott för större gemenskap och minskat utanförskap Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Upplev landsbygden med funktionsnedsättning

Upplev landsbygden med funktionsnedsättning Upplev landsbygden med funktionsnedsättning Målgrupp Projektet riktar sig till personer inom LSS- verksamhet inom de kommuner som ingår i leader Folkungalands område. I första hand är detta projekt riktat

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta

Läs mer

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning

Läs mer

Svar från FUISM:s medlemmar inför mötet med Museiutredningen 9 april 2015

Svar från FUISM:s medlemmar inför mötet med Museiutredningen 9 april 2015 Svar från FUISM:s medlemmar inför mötet med Museiutredningen 9 april 2015 Hur uppfattar ni att pedagogik och lärande prioriteras i dag i museiverksamheter? Vilka resurser ges genom t.ex. budget, planering

Läs mer

Kulturplan

Kulturplan Dokumenttyp och beslutsinstans Plan år Dokumentansvarig Maria Bäckersten Dokumentnamn Kulturplan 2018-2020 Tjörns kommun Dokumentet gäller för [Klicka och skriv] Fastställd/Upprättad /2018-04-2 Giltig

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden. Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Läs mer

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Sida: 1 (7) Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2017- Sida: 2 (7) INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING...3 2. UPPDRAG...3 3. SYFTE...3 4. MÅL...3 5. EKONOMI...3 6. PLANERADE ÅTGÄRDER...4 7. RAPPORTERING AV

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Yttrande över motion 2018:18 av Per Carlberg (SD) om att främja det lokalhistoriska arvet

Yttrande över motion 2018:18 av Per Carlberg (SD) om att främja det lokalhistoriska arvet Kulturförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: Avdelningen för strategisk samordning 2019-01-10 KN 2018/1272 Handläggare: Ulf Andersson-Greek Yttrande över motion 2018:18 av Per Carlberg (SD) om att

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Kulturprogram för barn och ungdom Kulturprogram för barn och ungdom 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 16 oktober 2003 Reviderad den:

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Community Archives i Sverigeförutsättningar. Angelica Björlestrand / Presentation 2012-05-25 vid Nordiska Arkivdagarna

Community Archives i Sverigeförutsättningar. Angelica Björlestrand / Presentation 2012-05-25 vid Nordiska Arkivdagarna Community Archives i Sverigeförutsättningar och framtiden Angelica Björlestrand / Presentation 2012-05-25 vid Nordiska Arkivdagarna Inledning rådande bild av att de arkiv som har levererats till arkivinstitutioner

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

Tillväxt och samhällsbyggnad Lokal och regional utveckling

Tillväxt och samhällsbyggnad Lokal och regional utveckling UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 17:43 Diarienr: 17/04339 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2017-09-01 Mottagare: Rubrik: Museum, kulturarv, kulturpolitik, lagstiftning,

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 Samverkan Statens kulturråd (Kulturrådet) och Västerbottens läns landsting

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Eskilstuna museers samtidsundersökningar 1987 2000. Carin Andersson Eskilstuna museer. samdok NORDISKA MUSEET

Eskilstuna museers samtidsundersökningar 1987 2000. Carin Andersson Eskilstuna museer. samdok NORDISKA MUSEET Eskilstuna museers samtidsundersökningar 1987 2000 Carin Andersson Eskilstuna museer samdok NORDISKA MUSEET Delrapport SAMTIDEN SOM KULTURARV Stockholm 2001 SAMTIDEN SOM KULTURARV De svenska museernas

Läs mer

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad

BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN. Beslutad BIBLIOTEKSPLAN ÅSTORPS KOMMUN Beslutad 2012-02-27 1 Biblioteksplan för Åstorps kommun En biblioteksplan är något som alla kommuner enligt lag är skyldiga att ta fram. Men det är också något vi folkvalda

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer