samdok Samtidsdokumentationer vid Torekällbergets museum i Södertälje NORDISKA MUSEET Gunilla Rehnström-Olander

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "samdok Samtidsdokumentationer vid Torekällbergets museum i Södertälje 1975 2000 NORDISKA MUSEET Gunilla Rehnström-Olander"

Transkript

1 Samtidsdokumentationer vid Torekällbergets museum i Södertälje Gunilla Rehnström-Olander Torekällbergets museum Södertälje samdok NORDISKA MUSEET Delrapport SAMTIDEN SOM KULTURARV Stockholm 2001

2 SAMTIDEN SOM KULTURARV De svenska museernas roll i konstruktionen av det industriella samhällets kulturarv Vilken kunskap har museisektorns professionella skapat om det sena 1900-talets industrisamhälle? Vilka grupper, verksamheter och fenomen i samhället har de intresserat sig för? Vad har inneslutits eller marginaliserats? Vad ger en analys utifrån perspektiv som genus, etnisk tillhörighet, geografisk och nationell bakgrund, generation, klass, religion? Vad har valet av metod betytt för urval och resultat? Vilka har museerna samverkat med eller avgränsat sig mot andra kulturarvsinstitutioner, organisationer, amatörer, forskare? Hur har museerna förhållit sig till det större intresset för kulturarvsfrågor under 1990-talet? Vad har samtidsundersökningarna betytt för museernas plats i samhället i skapandet av kulturella självbilder och i de demokratiska processerna? Syfte Projektet Samtiden som kulturarv (SKARV) drivs av Samdok med finansiering från Delegationen för industrisamhällets kulturarv och pågår från mars 2001 mars Målet är att åstadkomma en analys av de svenska museernas samtidsdokumentation under perioden , med avseende på ämnesval, frågeställningar, metoder, verksamhetsformer och resultat. Syftet med projektet är att synliggöra museernas och deras tjänstemäns betydelse för konstruktionen av kulturarv och att återföra dessa kunskaper till de berörda, för att därmed öka den yrkesmässiga självinsikten, förbättra arbetsmetoderna och bredda museernas tolkning av sitt samhällsuppdrag. Perioden representerar det moderna Sveriges höjdpunkt och omstrukturering. Hur har museerna uppmärksammat den ideologiska, politiska, ekonomiska och tekniska omvandlingen, arbetsoch yrkeslivets förändringar, de nya livsstilarna och levnadsmönstren? Perioden representerar också det högmoderna Sveriges kulturpolitik, med aktiva offentliga insatser på olika samhällsnivåer, uppbygget av specialiserade kulturarvsinstitutioner, flera vågor av folkligt engagemang (på 1970-talet Gräv där du står - rörelsen, på 1990-talet arbetslivsmuseerna) och den idag allestädes närvarande musealiseringen. Under samma period har Samdok spelat en viktig roll för museernas undersökningsverksamhet. Hur har Samdoks organisation och riktlinjer påverkat urval och metoder? Projektledning och genomförande Projektet kommer att realiseras genom ett antal delstudier, seminarier och en sammanfattande publikation. Projektledningen utgörs av Eva Silvén, projektansvarig, och Magnus Gudmundsson, projektsamordnare, vid Samdoksekretariatet samt en styrgrupp, bestående av representanter för Delegationen för industrisamhällets kulturarv och Samdok (sekretariatet, Samdokrådet och forskningsrådet). Projektledningen ska driva och samordna projektet, handleda utvärderarna, organisera seminarier och arbetsmöten, låta utföra vissa övergripande analyser samt ansvara för projektets slutrapportering. Huvuddelen av arbetet kommer att utgöras av sex delstudier som genomförs av interna utvärderare, museiintendenter som är aktiva inom Samdok. De representerar olika slags museer över hela landet men också Samdoks pooler/arbetsgrupper, vilket gör att arbetet kan diskuteras vid dessas sammankomster. De interna utvärderarna kommer att genomföra sina studier i samarbete med externa forskare från universitet/högskolor, vilka kommer att engageras för seminarier och möten, bearbetning av undersökningsresultat och manuskript. Återföring Genomförande och resultat kommer fortlöpande att redovisas i Samtid & museer samt via Samdoks poolmöten. Projektet kommer att avslutas med ett större seminarium där de erfarenheter som gjorts kan spridas till alla samdokmuseer. En avslutande publikation kommer att fungera som en sammanfattning av uppnådda resultat och analyser, men också som ett verktyg för metodutveckling inför museernas kommande samtidsundersökningar.

3 Sammanfattning Torekällbergets museum är ett kommunalt friluftsmuseum och stadsmuseum. Museet gick med i Samdoks Kommunikationspool 1977 och i Hempoolen I dokumentationsarbetet har eftersträvats att arbeta efter samtliga uppdragsgivare: Södertälje kommun, förvaltningen, museets egna planer samt Hempoolen och Samdok. Deltagandet i kommunikationspoolen har varit mindre aktivt. Uppdragen har ändrat inriktning under tidsperioden Dokumentation har ingått som en del av en befattning sedan 1984 och 1986 författades museets första och ännu gällande dokumentations- och insamlingsprogram. Insamling och dokumentation har varit lågt prioriterat i museiverksamheten. Museets fokus har under hela tidsperioden legat på utåtriktad förmedlande verksamhet. Undersökningarna har varit beroende av extern finansiering och finansiärernas villkor. Efter 1991 har möjligheterna till extern finansieringen markant försvårats då kulturfinansiärerna helt prioriterat förmedlande museiverksamhet och det har blivit ännu svårare för de kommunala museerna, som ligger i botten i den museala hierarkin, att bedriva professionell verksamhet. Under tidsperioden utfördes totalt 19 samtidsundersökningar. Av dessa var tre Samdokundersökningar: Ett enmansåkeri 1983, Hemundersökning i ett assyriskt/syrianskt hem samt hemundersökning i ett antroposofiskt hem Övriga undersökningar har fallit utanför Samdok eftersom de ämnesmässigt inte passade med Samdoks poolindelning och inriktning eller att museet inte var medlemmar i till undersökningen matchande pooler. Undersökningarna som skett inom Samdok är bland museets mest systematiska, väl bearbetade och mest kunskapsmässigt givande. Samdok har varit museets kontakt med den nya etnologin till skillnad mot museets övriga verksamhet, som främst har karakteriserats av den gamla etnologin. Ämnesmässigt har museets samtliga samtidsundersökningarna främst fokuserat invandrare och hantverk/slöjd. Metodiskt överväger intervjuer, fotograferande, inventeringar och registrering av föremål. Dokumentation och insamling har, liksom museets poolsamverkan, skett i överensstämmelse med såväl poolernas som museets inriktningar. De personer som arbetat med samtidsundersökningarna såväl fast som projektanställd personal har påverkat den bild av tiden som bevarats i museets arkiv och samlingar genom sina preferenser, utbildning, erfarenheter och val.

4 Innehållsförteckning Rapport från Torekällbergets museum i Södertälje... 2 Museet...2 De kommunala uppdragen...3 Museet, dokumentationen och den övriga verksamheten...4 Samdok...5 Museets samtidsundersökningar Perspektiv...8 Urval...9 Samarbetspartners...9 Material Resultat Varför ser det samlade materialet ut som det gör? Samdokundersökningar Fältundersökningarna och annan insamlande verksamhet En närmare titt på sex av museets samtidsundersökningar Bostadsdokumentation. Dokumentation under en dag hos en turkisk familj respektive en familj från Libanon boende i Södertälje Hemslöjdsinventering i Sorunda Ett enmansåkeri Invandrarhantverk Turkisk inredning och svensk standard. Hemundersökning hos en syriansk familj i Södertälje Ett antroposofiskt hem Källor och litteratur Bilaga _ 1

5 Rapport från Torekällbergets museum i Södertälje Följande rapport är en delstudie inom projektet Samtiden som kulturarv (SKARV). Målet med SKARV är att analysera museernas samtidsdokumentation åren utifrån ämnesval, frågeställningar, metoder, verksamhetsformer och resultat. Syftet med detta är dels att synliggöra hur museerna genom de val personalen gjorde, arbetssätt och resultat har bidragit till skapandet av kulturarv och dels att återföra detta till museipersonalen och därmed öka deras självinsikt. I rapporten har jag utgått från frågeställningar i underlaget som de deltagande museerna haft som ledning för sitt arbete. Jag har arbetat på Torekällbergets museum sedan 1980, först med undervisning och utställningar och sedan 1991 som ansvarig för dokumentation, samlingar och utställningar. Museet Torekällbergets museum är både ett lokalhistoriskt museum och ett friluftsmuseum. På stadsberget Torekällberget finns ett fyrtiotal byggnader varav merparten flyttats från Södertälje och trakten runtomkring. Här finns djurhagar och lantraser, kulturhistoriska rekonstruerade planteringar, inredda hemmiljöer i flera av husen och stadshistoriska utställningar i det största av husen. Som helhet betraktad har området karaktär av sörmländsk småstad och landsbygd under 1800-talet och sekelskiftet Museet grundar sig på de samlingar som Östra Södermanlands Kulturhistoriska förening (ÖSKF) började bygga 1919 två år efter brödupproret på torget i Södertälje och ryska revolutionen samt ett år efter första världskrigets slut. I slutet av 1920-talet erhöll föreningen en del av Torekällberget av kommunen för att där uppföra ett hembygdsområde. Antalet byggnader utökades kraftigt i o m citysaneringen i början av 1960-talet då rivningshotade hus från Södertäljes centrum flyttades till museiområdet. Föreningen skänkte samlingar och byggnader till Södertälje kommun ÖSKF s inflytande över museets verksamhet nedtonades under 1970-talet för att brytas i o m en omorganisation i början av 1980-talet när den museichef som anställts av ÖSKF på 1950-talet efterträddes av en av museets intendenter på chefsposten. Sedan 1980-talet har samlingar, utställningar, dokumentationer, visningar och byggnader handlagts av akademiker i ämnen som etnologi, arkeologi, konstvetenskap, historia och antropologi, särskilt betyg i etnologi har varit avgörande vid tillsättningar av tjänstemän, värdar, guider och olika projektanställningar. Museet blev en enhet i Södertälje kulturförvaltning, styrd av en politiskt tillsatt nämnd. Varje decennium har inneburit en omorganisation för denna förvaltning och museet. Under 1990-talet har man hunnit med två: i början av årtiondet i o m kommundelsreformen då museet kom att 2

6 tillhöra Bildningsförvaltningen tillsammans med Stadsbiblioteket, Konsthallen, allmänna programverksamheten, idrottsanläggningarna, gymnasieskolan, kommunala vuxenskolan, arbetsmarknadsenheten och invandrarenheten. Sedan 1999 pågår en förändringsprocess: under dessa två år har museet haft fyra museichefer, två kulturchefer, två förvaltningschefer och två nämndordföranden talet ter sig så här på avstånd som en ekonomiskt expansiv period. Därefter har i accelererande fart besparingar karakteriserat verksamheten. Nya tjänster har inte skapats och när någon slutat har tjänsten inte återbesatts. Detta har även drabbat den avdelning som haft hand om insamling, dokumentation, utställningar och samlingar där det i början av 1990-talet fanns tre heltidstjänster. Från 2002 kommer det endast att finnas kvar en fast heltidstjänst för insamling, dokumentation och samlingar, pengarna omfördelas till ökat öppethållande. De kommunala uppdragen 1976 fastslogs en ny målsättning för kulturnämnden. För första gången blev det en central styrning av den museala verksamheten. Museiverksamheten syftar till att bidra till uppfyllandet av kulturnämndens övergripande mål och därvid särskilt dokumentera kommunens och angränsande länsdelars historia samt insamla och vårda föremål som belyser den lokala utvecklingen; i olika former levandegöra mänskliga villkor och förhållanden under skilda epoker; utforma de pedagogiska insatserna i samband med den utåtriktade verksamheten i nära kontakt med skola, föreningsliv och bildningsorganisationer; främja intresset för och stödja utvecklingen av konsthantverk av god kvalitet, folkliga kulturtraditioner, byggnadsvård och annan kulturminnesvård; initiera och utveckla samarbete med hembygdsföreningarna. Jämte det museispecifika uppdraget fanns förvaltningens övergripande där det fastslogs att kulturutbudet bl a skulle motverka kommersialismens negativa verkningar fastslogs att museets uppgift var att insamla och dokumentera kommunens historia från forntid till nutid samt att bearbeta detta material i skrift, utställningar och programverksamhet; att arbeta med program för förskola och skola samt att vidareutveckla detta så att museet kan fungera som lokalt läromedel för olika stadier; att stödja, bevara och utveckla hantverks- och slöjdtraditioner samt att även andra yttringar av mänskligt skapande som dans, musik och muntliga traditioner; att bevaka [sic] kulturlandskapet och byggnadshistorisk miljöer från forntid till nutid. Noteras kan att vården av föremål liksom samarbetet med hembygdsföreningarna hade tagits bort samt att insamlingsområdet inte längre innefattade angränsande länsdelar. Under 1990-talet har museet arbetat efter tre målformuleringar: en övergripande kommunal; en för förvaltningen samt en internt för museet. Genom de för kommunen övergripande styrdokumenten anges hur de kommunanställda ska agera på ett politiskt korrekt sätt. Den politiska viljan har främst varit riktad mot barn och ungdom och med uttalade krav på ökat besöksantal 3

7 och ökad programverksamhet. Målen skulle vara mätbara. Nämndens mål var t ex 1998 att 1) Antalet besökare vid samtliga enheter skulle öka med 5% i förhållande till föregående år. 2) 70% av antalet besökare vid respektive enhet skulle besöka enheten minst två gånger per år. Förvaltningen framhöll då tre områden som särskilt viktiga för kulturverksamheten: som identitets- och profilskapande, som embryo till den kommande arbetsmarknaden inom media, IT, design samt som en resurs för besöksnäringen i Södertälje. Kommunens kultur-, fritids- och programverksamhet skulle kännetecknas av tillgänglighet, kvalitet, goda möjligheter för människor att söka information samt värn om det kulturhistoriska arvet och kommunens intressanta byggnader och miljöer. Under 1990-talet har samverkan med föreningar återkommit samt som ett nytt tillskott: samarbete med privata företag. Museet, dokumentationen och den övriga verksamheten 1970-talet karakteriserades av att rekonstruera miljöer i de flyttade byggnaderna, många tillfälliga utställningar samt intensiv programverksamhet. Det öronmärkta anslag som museichefen hade för förvärv till samlingarna ströks ur budget Genom kulturchefen kom museet för första gången i kontakt med samtiden som arbetsfält, likaså arbetarrörelsens lokala historia under talet. Trots att kulturnämnden beslutat om museets dokumentationsuppdrag 1975 så dröjde det till omorganisationen 1984 innan dokumentationsansvar ingick i en befattningsbeskrivning. Museet gick in i museala nätverk som Samdok och FRI (Svenska Friluftsmuseerna). Med de intermuseala samarbetet kom tidens allmänmuseala ambitioner och den nationella kulturpolitiken att få starkare betydelse för arbetet på Torekällberget. Under 1980-talet byggdes nya basutställningar. Museipedagogiken och dokumentationsverksamheten utvecklades kraftigt skrevs Dokumentation och insamling vid Torekällbergets museum. Historik och program, som reviderades Båda versionerna antogs av nämnden. Enligt denna skulle insamlingsverksamheten och dokumentationen koncentrera sig på Södertälje kommuns karaktär och historia, arbetsliv och produktion, social organisation, hantverksyrken samt vardagsliv och hem under och 1900-talen. Andra viktiga ämnesområden var det allmogekultur under 1800-talet, herrgårdskultur fram till år 1945 och lokalhistoria. Som specialområden utifrån museets samlingar nämns de elhistoriska samlingarna, fotohistoriska samlingarna, hemslöjd och konsthantverk samt invandrare. Tidsmässigt var inriktningen på och tal. Dokumentationsprogrammet har inte ändrats. Förslag till Mål- och verksamhetsinriktning för Torekällbergets museum samt korta beskrivningar av nuläget och det löpande arbetet var den första interna skriftliga museiplanen. Den delades ut till personal, förvaltningsledning och nämnd. Som museets mest angelägna arbetsområden angav museichefen Södertäljes historia, industristaden Södertälje, lokal naturhistoria och kulturmiljövård. Hemliv försvann som eget viktigt ämnesområde jämfört med dokumen- 4

8 tationsprogrammet infogades kommunikationshistoria och invandrarhistoria i programmet. Museichefen skriver: Det är också viktigt att det kulturarv som museerna bevarar representerar hela befolkningen. Att i dokumentationen av samtiden även innefatta vårt lands nya invånare är att ta ställning mot rasism och invandrarfientlighet. Museet deltog i nätverken Samdok, FRI och FUISM (Föreningen för undervisning vid svenska museer) skulle dokumentationen särskilt inrikta sig på teknik- och socialhistoria, naturhistoria, kommunikationer och invandring med utgångspunkt i det lokala. Hem och hemliv ingick som en del av teknik- och socialhistoria. Under 1990-talet strävade museiledningen att kombinera kommunens och politikernas mål om ökat besöksantal och ekonomiska besparingar med att driva en verksamhet med museal kvalitet: upprustning av trädgårdar och djurbesättning, utökad utställningsverksamhet, ny museibutik samt digitalisering av museets samlingar. Nysatsningarna fick dokumentations- och insamlingsverksamheten att mattas. Museets insamlande och vårdande verksamhet har jämte tillfälliga utställningar skötts av en särskild avdelning DOKUT. För att på sikt effektivisera arbetet med och tillgängliggöra samlingarna påbörjade 1995 ett av museet största projekt i samarbete med AMI: att upprätta databas över dem. Jämte arbete med utställningar har detta arbete i stort ockuperat de två heltidstjänsterna för insamling och samling. Under 1990-talet tillkom nya nätverk: Kommunala museers samarbetsråd, SAMP (Svensk-afrikanska museiprogrammet), NAMSA (de naturhistoriska museernas samarbetsnät), Biodom (Bevarandet av biologisk domesticerad mångfald), BISAM (för landets biologiska museer) och Nätverk för svenska måltidsmuseer. Samdok 1977 gick Torekällbergets museum med i Kommunikationspoolen i det nystartade Samdok. Sedan 1984 är vi även med i Hempoolen (numera Poolen för hemliv). Att Torekällberget blev medlem i Samdok var på initiativ av den ena av museets intendenter. Museichefen var varken för eller emot. Kommunikationspoolen motiverades av Södertäljes anknytning till transportväsen genom sitt geografiska läge: järnväg, vägar och kanal. Metallindustri och fordonstillverkning har varit det ena av de två ben som Södertäljes vilat på under 1900-talet. Museet har en samling äldre åkdon. Hempoolen hängde samman med museets samlingar och hela inriktning som friluftsmuseum med utställda hemmiljöer. Samdok uppfattades som ett forum där etnologi och museal verklighet möttes. Samdoks första halvlek var präglad av att det var det vanligaste, det mest typiska i samtiden, som skulle undersökas. En Samdokundersökning skulle dokumentera levande fenomen inom ett fält av samtiden som fanns representerat i en av Samdoks pooler. Poolerna utgick från arbetslivet vilket under 1970-talet sågs som en meningsfull basindelning av samtida liv i Sverige. Medan flertalet museer var indelade efter geografiska områden ville Samdok fånga samtiden ämnesmässigt. Viktiga ämnesområden ur Torekällbergets synvinkel så som slöjd, hantverk, bebyggelse, lokala händelser i 5

9 dåtid och samtid och människa natur fanns inte representerade genom någon pool. Undersökningen av mångkulturellt hantverk föll utanför, vilket heller aldrig ifrågasattes vid tiden för genomförandet. Samdok var öppet för museer på olika nivåer i den museala hierarkin. Från början fick museerna tillhöra två pooler. Medlemskapet i poolerna var fasta åtaganden och poolerna var inte öppna för in- och avhopp. Undersökningen skulle planeras och diskuteras före och efter genomförandet i poolen och efteråt rapporteras till Samdoksekretariatet. Kraven på undersökningarna var högt ställda vilket medförde att Torekällberget inte rapporterade enklare undersökningar till Samdokregistret. Pooltillhörigheten hade inte bara en stor påverkan på vad som undersöktes, utan också på hur. Kommunikationspoolens undersökningar var allmänt etnologiska. Med människan som utgångspunkt skulle samtida kommunikationssektor studeras genom fältarbete med fotodokumentation, intervjuer och observationer och rapporteras skriftligt, dels som kortfattad obligatorisk rapport med data om studien och dels som en essä. I Hempoolen var arbetssättet reglerat på ett helt annat sätt eftersom hemundersökningarna skulle vara jämförbara sinsemellan. Perspektivet på hem, urval, metod och rapportering följde vissa mallar. Medlemmarna utförde stora hemundersökningar i ett rullande schema arbetade Hempoolens medlemmar efter en undersökningsmanual med hela hem bebodda av s k fullständiga familjer (två vuxna och minst två hemmavarande barn) då manligt och kvinnligt, vuxna och barn skulle synas i hemmets bohag. Det var alltså inte familjetyper som var det primära objektet utan hemmens materiella kultur. Därutöver var ambitionen att täcka landet geografiskt och strukturellt (boende på landsbygd såväl som i stad) samt täcka in olika sociala skikt. Ursprungligen skulle även den ena förälderns yrke vara företrädd i någon av Samdoks övriga näringslivsbaserade pooler. Liksom Samdok i stort var Hempoolen inriktad på majoritetskulturen. Medlemmarna i poolen skulle även utföra s k mellanårsundersökningar där andra aspekter av hemliv och andra familjetyper kunde studeras. Men med tiden kunde oftast inte medlemmarna genomföra de mer frivilliga mellanårsundersökningarna utan kämpade med att klara av de obligatoriska stora såg man gärna en probleminriktning som ett komplement till själva registreringen av hemmen. Med omorganiseringen av Samdok 1997 har de blivit den bärande idéen. Metoden beskrivs redan från början som kvalitativ, och skulle bilda en motvikt till den offentliga statistiken och sociologiska bostadsundersökningar. Hemundersökningarna skulle visa människa och verklighet bakom statistikens siffror. Fasta ingredienser i de stora hemundersökningarna var endagsundersökningar hos referensfamiljer, strukturerade intervjuer, ritningar och möbleringsplaner, deltagande observation, fotografering, ljudupptagning från hemmet och registrering av hemmens alla inventarier rum för rum på A5-kort med fasta rubriker. Manualen följde en metod som utarbetats av KU (Kulturhistoriska Undersökningen vid Nordiska museet) Intervjuerna skulle innehålla fasta frågor kring livslopp, fritidssysselsättningar, föreningsdeltagande mm. Att presentera resultatet i 6

10 en rapport var viktigt, dels för att redovisa syften, frågor, metod, urval och representativitet men också för att redovisa undersökarens egen person som en källkritisk synpunkt skrev poolen ett nytt handlingsprogram. I detta eftersträvades en ökning av den sociala bredden och starkare teoretisk förankring. Från 1980-talets senare hälft hade det skett en fördjupning av det etnologiska perspektivet och de etnologiska frågeställningarna i Hempoolens arbete där Torekällbergets hemundersökning av ett assyriskt/syriansk hem är ett exempel. Detta befästes genom det nya handlingsprogrammet. Centralt var fortfarande hemmets materiella kultur och att undersökningarna i poolen skulle vara jämförbara sinsemellan, eftersom huvudsyftet var att enfamiljsundersökningarna tillsammans skulle bilda en större helhet av kunskap om hem och hemliv i Sverige. Men urvalskriteriet ändrades till familjer med minst en vuxen och ett barn. Intervjuerna blev mer flexibla. För att komma bort från ett enahanda registrerande av bohag så föreslog programmet att medlemmarna i den kommande undersökningsomgången skulle utgå från något av perspektiven Hemmet som symbolisk miljö och livsprojekt, Livsstilar och livsformer, Hemmet i konsumtionssamhället, Hemlivets organisation och strukturering, Hemmet ur barnens och ungdomarnas perspektiv, Bostadens utformning, Bilens betydelse och Livskvalitet. De nya perspektiven bidrog till att det blev enklare att motivera undersökningen för informanterna eftersom de blev individer istället för stereotyper för syrianer, arbetare, intellektuella, antroposofer eller typisk invånare i miljonprogramsbostad. Begreppet samtiden tolkades som det som fanns här och nu, pågående liv och levande verksamhet. En samtidsundersökning skulle främst utföras genom fältarbete, till skillnad mot återblickande undersökningar där arkiv och litteratur var huvudkällorna till kunskap. I Samdoks skrift Fördela museernas dokumentationsansvar ett program för samtidsdokumentation vid kulturhistoriska museer 1981 definieras en samtidsundersökning som en dokumentation som genomförs idag och där man har möjligheter att dokumentera olika verksamheter medan dessa är i funktion och därmed lättast att beskriva. Museets deltagande i hemslöjdsinventering i Sorunda betraktades inte som en samtidsundersökning vid tiden för genomförandet eftersom den var ute efter att fånga upp något som var på väg att försvinna. Idag är det självklart att den var en samtidsundersökning. Torekällberget har betraktat Samdokarbetet som ett kontinuerligt arbete och ett åtagande. I museets dokumentationsprogram fanns deltagandet i både Kommunikations- och Hempoolen med. Men deltagandet i Kommunikationspoolen ebbade ut i o m att museets representant i poolen inte kände tillräcklig motivation och lades ned i början av 1990-talet. Den undersökning som gjordes i poolen hade karaktär av tillfällig insats. Hempoolen däremot har haft en stark ställning på museet trots att den inte alls var särskilt accentuerad i dokumentations- eller målprogrammen. Under 1980-talet deltog både museets chef och dokumentationsansvarige i Hempoolens möten. 7

11 Under 1990-talet har museets representant varit sekreterare och de sista två åren ordförande i poolen. Samdokarbetet har ingått i museets löpande driftbudget med undantag för själva utförandet av hemundersökningarna. Dessa har varit både tidskrävande och kostsamma och har i likhet med museets alla mer omfattande undersökningar krävt extern finansiering och projektanställningar. Under 1980-talet var det främst landstinget för Stockholms län som finansierade museets dokumentationsprojekt. Men med den allt starkare målstyrningen under 1990-talet inom landstinget och länsmuseet, försvann Torekällbergets chanser att få landstingsmedel till dokumentationer eftersom landstinget prioriterade utåtriktad verksamhet för barn och ungdom. En ren tillfällighet gjorde att hemundersökningen av ett antroposofiskt hem 1995 kunde genomföras nämligen sysselsättningsprojektet Sverige i Blixtbelysning. Trots finansieringsproblemen kring hemundersökningarna har museet alltmer prioriterat dessa. Inga andra dokumentationer har gett ett sådant systematiskt och omfattande resultat och tillfört så bra perspektiv på egna verksamheten och samlingarna. Att våra undersökningar ingår i ett större sammanhang och bidrar till en större bild av samtida hem och hemliv har gjort arbetet extra motiverande. Efter Samdoks omorganisation deltar Torekällberget fortfarande i Poolen för hemliv. När Samdok omorganiserades i slutet av talet var arbetet i hemlivssfären redan inarbetad på Torekällberget till skillnad från de andra poolernas inriktning och detta i kombination med museets alltmer begränsade resurser och allt mindre fokus på insamling, gjorde att Torekällberget inte gick med i fler pooler även om naturbrukspoolen, kommunikationspoolen m fl ämnesmässigt har stöd i museets dokumentationsprogram. Museets samtidsundersökningar Vilken historia berättar museets samtidsundersökningar? Perspektiv Vad är en undersökning? Och vad är en dokumentation? Svaret är inte så enkelt. I den museala vardagspraktiken på Torekällberget används båda orden om en verksamhet som vidgar kunskapen om ett fenomen genom en sammanställning av befintliga källor i bibliotek och arkiv och/eller fältarbete som belägger och tar reda på ny kunskap och redovisar detta. Som samtidsundersökningar har jag därför tagit med alla slags inventeringar, dokumentationer, hemundersökningar och tematiskt och tidsmässigt samlade intervjuer om samtiden, eftersom jag anser att det i detta sammanhang är viktigast att visa den ambition som Torekällbergets haft när det gäller att ta fatt i samtiden. Ytterligare en fråga är var gränsen mellan en samtidsundersökning och en återblickande går? Ofta innehåller en undersökning delar av både samtid och återblick. Även om t ex intervju- 8

12 erna handlar om att utröna hur det var förr, så sker de i samtiden och informanten berättar utifrån den samtida erfarenheten. Som samtidsundersökningar har jag räknat undersökningar där det aktuella läget har varit viktigare än det återblickande. Ämnesmässigt har Torekällbergets undersökningar rört hem och hemliv, transportväsende, trädgård, lokalhistoria, årets högtider, hantverk och industri, slöjd, natur i både samtid och dåtid. Alla undersökningar är nära knutna till museet som stads- och friluftsmuseum och museets traditionella insamlingsområden. I alla samtidsundersökningar har människan stått i centrum utom vid bebyggelseinventeringarna och häckfågelinventeringen (även om hon förekommer som ett störande inslag där). Ofta har en undersökning givit incitament till en ny undersökning. Invandrarintervjuerna och undersökningen av två invandrarhem stimulerade till hemundersökningen Hemslöjdsinventeringen fick efterföljare i undersökningen om invandrarhantverk. Hemundersökningen av en assyrisk/syriansk familj gav med sin inriktning av symbolföremål inspiration till undersökningen av antroposofhemmet. Urval Urval av undersökningsobjekt har inte skett utifrån de karakteristiska man kan finna i statistik som är representativt för Södertäljes näringsliv. Hempoolsarbetet har vi inte sett som en hjälpvetenskap till arbetslivsforskningen såsom den betraktas i Samdoks program från Urvalet har skett först och främst efter frågeställningar sprungna ur det lokala eller egna samlingarna samt efter poolens dokumentationsprogram och hur övriga poolen har arbetat. I museets samtidsundersökningar finns ett galleri av människor med anknytning till Södertälje och med sysselsättningar som bonde, metallarbetare, sömmerska, leksakstillverkare, smed, skräddare, tjänsteman, åkare, hemmafru, städare, badterapeut, stenindustriarbetare, läkepedagog, plantskoleägare och klottrare. Här finns arbetslösa och socialbidragstagare, egna företagare och löneanställda. Huvudrollerna intas av kvinnor och/eller män i relativt lika omfattning. De yrkesverksamma åldrarna dominerar men det finns även barn, tonåringar och pensionärer. Olika religioner och livsåskådningar som finns företrädda är främst kristna läror som syrisk-ortodoxa, katoliker, svenska kyrkan, Jehovas vittnen och antroposofiska Kristensamfundet men även muslimer. Flertalet har flyttat till Södertälje från andra delar av Sverige, Norden, Europa, Asien, Amerika och Afrika. Samarbetspartners Samarbete har skett under olika former i museets undersökningsverksamhet. Viktiga för hela inriktningen av vissa undersökningar och undersökningsverksamheten i stort har främst Samdok, Kommunikationspoolen och Hempoolen varit samt kontakter med andra museer där kontaktnätet ofta har förmedlats genom Samdok. Länshemslöjden har också varit en framträdande samarbetspartner. 9

13 Utan kontakter med lokala föreningar och institutioner hade det varit omöjligt att uppbringa informanter. Även genom kommunens andra verksamheter har vi kunnat nå informanter t ex genom Socialförvaltningens familjepedagoger togs de första kontakterna med invandrare på talet. Vid två av undersökningarna har föreningar även deltagit i själva genomförandet (Hemslöjdsinventering i Sorunda och Häckfågelinventeringen 1994). Dessutom har föreningar bistått med värdefull kunskapsförmedling. Av de sju samtidsundersökningar som krävt extra finansiering har kulturförvaltningen vid Stockholms läns landsting betalat fyra. När landstingets kulturförvaltningen lades ned har vi kunnat söka medel via Stockholms läns museum men inte beviljats medel till någon dokumentation. Genom att kommunerna i länet har ingått som stiftare av Stockholms läns museum har Torekällberget däremot, liksom länets övriga kommunala museer, fått möjlighet att ta del av statliga kultursatsningar via länsmuseet som i andra län endast gått till länsmuseerna under den aktuella tidsperioden: del av kommunantikvariens lön, stora utställningsprojekt som den Svenska historien, föremålsvårdsprojektet SESAM och AMI:s och Nordiska museets dokumentations- och sysselsättningsprojekt Sverige i Blixtbelysning som finansierade hemundersökningen av det antroposofiska hemmet. Boverket bekostade häckfågelinventeringarna. Kommunen anslår inte extra pengar för denna typ av verksamhet eller satsningar. Södertälje har en karaktär i sig som omöjliggör andra typer av finansiering: inga industrikapitalister har skapat några lokala fonder eller stiftelser för kulturell verksamhet. Däremot har vi det antagligen bättre ställt än många andra kommuner för mångkulturella satsningar eller satsningar för arbetslösa eller av andra orsaker utslagna individer. Även när det har gällt att bekosta publicering av undersökningsresultat har landstingets kulturförvaltning hjälpt till. Till publikationer har vi också fått bidrag från Statens kulturråd och Gustav Vs fond. Södertälje kommun har däremot givit extra anslag till bebyggelseinventeringar, men med något enstaka undantag är det inte museet som genomfört dessa utan de har utförts genom länsantikvarien och länsstyrelsen. Museet har erhållit en kopia av inventeringen till sitt arkiv. Material Det material som undersökningsverksamheten har genererat finns i museets arkiv och på tjänsterummen. Som regel förvaras varje dokumentation som ett samlat material oavsett media. En förklaring och kontext till dokumentationen medföljer ungefär hälften av dem. Undantag är de två fotodokumentationer av rivningshotad bebyggelse, dessa är insorterade i museets bildsamlingen efter topografisk ordning och kan inte spåras i dagsläget. Samtidsundersökningarna varierar i omfång. I särklass flest hyllmeter upptar materialet från hemslöjdsinventeringen i Sorunda och de två hemundersökningarna, särskilt den senare från 10

14 1995. För övrigt består materialet som regel av 1 2 kapslar. Kassettband, utskrivna intervjuer, svartvita och färgfotografier, tidningsurklipp mm finns i kapslarna. Alla undersökningar innehåller intervjuer, därnäst är fotografier vanligast. Mest varierat är hemundersökningarnas material med utskrifter av intervjuer, kartotek, föremålsblanketter, ritningar, fotokopior och -negativ, ritningar och skisser, ljudmedia, här finns även fotostatkopior och tryckt material. För 1990-talets dokumentationer förekommer också datadisketter. Datorernas genomslag märks även i intervjuutskrifterna som de senaste tolv åren inte är utskrivna på skrivmaskin utan i dataskrivare. Bebyggelseinventeringarna är insorterade i pärmar, varje inventering upptar 1 4 pärmar. Materialet består av ett register där alla byggnaders exteriörer kortfattat beskrivs. Alla registerkort är försedda med svartvita fotografier av objekten. Det finns också kortfattade data om byggår och beskrivningar av utvändiga ändringar av byggnaderna. Alla byggnader är bedömd utifrån en fyrgradig skala som omistlig, värdefull, intressant eller helt enkelt 0. Helt klart är att det material som samlats av projektanställda är ordentligt arkivlagt medan det är lite si och så när det gäller material som museets egna tjänstemän samlat. För fyra av undersökningarna saknas helt arkivmaterial idag. Anledningen till eftersläpningen torde vara att tjänstemännen inte brottats med en deadline som de projektanställda gjort drogs arkivarietjänsten in varför arkiveringsansvaret åvilat undersökande tjänsteman. Materialet har kunnat bli liggande på tjänsterum i åratal. Indragningen av tjänsten har naturligtvis medfört sämre kontroll och obefintlig tillgänglighet för utomstående. Det skulle vara svårt för en person som inte arbetat på museet länge att inventera museets samtidsdokumentationer. Resultat Flera av samtidsundersökningarna har avslutats genom en rapport som kan vara en trycksak eller ett duplikat. Det är främst de större och mer omfattande undersökningarna som bearbetats till publikationer som hemslöjdsinventeringen och invandrarhantverksundersökningen, men även den mindre Mölnbo marmorindustri har publicerats som artikel i Södermanlands hembygdsförenings årsbok Sörmlandsbygden som en artikel. En pågående undersökning om en graffittipojke har presenterats genom en artikel i Samtid & Museer. Rapporterna för hemundersökningarna finns som duplicerade skrifter i A4-format och liknar närmast universitetsuppsatser på grundnivå. Av hänsyn till de undersöktas önskemål är en publicering av nuvarande text inte möjlig. Några av undersökningarna har haft en utställning som mål. Efter nedtagningen av utställningarna återstår det insamlade bakgrundsmaterialet som skall arkivläggas, eventuellt fotografier av utställningen samt utställningstexter och -bilder. Insamlade föremål är införlivade i magasinen. 11

15 Varför ser det samlade materialet ut som det gör? 1. Tidsandan. Här handlar det också om ambitionerna hos museet och uppdragsgivaren. Och hur de kommer i uttryck genom olika målformuleringar, men med de visionära målformuleringar som uppdragsgivare presenterar, kan de flesta ämnen passas in under någon av dessa vision enligt min erfarenhet. Men det finns vissa undantag. 2. Beror på varför (=i vilket syfte) och i vilket sammanhang de har utförts (det är mer rumsrent om den har ett publikt syfte). Orsakerna 1 4 resulterar i olika material ämnes- och urvalsmässigt, perspektivmässigt samt metodmässigt. Genomgången av Torekällbergets undersökningar visar att de tillkommit för 1) direkt publikt bruk vanligen i utställningar men även för publikationer, föredrag och pedagogisk verksamhet, 2) att genomföra uppdrag som lagts på museet av museala nätverk som Samdok, kommunalt, föreningar och politiker (här ryms både hemundersökningar och s k brandkårsutryckningar), 3) att belysa och vidga museets kunskap om de egna samlingarna, och till sist 4) att insamla i sig, dvs en undersökning kan betraktas som en arkivalier/ett föremål som ökar samlingarnas och museets potens (Samdok). 3. Finansieringen bestämmer om undersökning överhuvudtaget kan bli av. Finansiärer är ofta intresserade av vissa ämnesinriktningar. I slutet av 1980-talet planerade museet en ny basutställning med en ur representations- och identitetssynpunkt behövlig uppföljning av museets tidigare arbetarrörelsedokumentation på 1970-talet. Projektet stöp på brist av medel för detta. Klass har inte prioriterats av några anslagsgivare sedan andra hälften av 1980-talet. Etnicitet har däremot omhuldats liksom barn och ungdom. Finansiärerna kan också vara intresserad av att sätta arbetslösa människor i arbete. Om detta ligger som ett centralt statligt intresse så sker som regel en korsbefruktning genom att samarbete etableras med kulturinstitutioner på central statlig nivå som då styr ämnesinriktningen. Även i detta fall har barn och ungdom och etnicitet/kulturmöte prioriterats. Ämnesområden som lokal identitet blir i sådana sammanhang ointressanta. Kommunen överlåter åt enheten att själv prioritera sin verksamhet. Alternativet skulle vara att museet sökte medel ur förvaltningens s k investeringsbudget till ett stort dokumentationsprojekt men då detta skulle medföra avskrivningskostnader under tiotalen år framöver har Torekällberget aldrig begärt pengar för dokumentation och insamling. 4. Ambitionerna hos de personer som är inblandade i och utför undersökningen och hur väl de lyckas samordna sina ambitioner sinsemellan. Undersökarna kan själva granskas utifrån begreppen etnicitet, genus, social grupp, region, yrkesidentitet, generation, livsstil, politisk ideologi, livsåskådning och religion. Museets undersökningar har uteslutande utförts av personer med svensk bakgrund (utom i ett mer än hundraårigt perspektiv då två har vallonskt och en samiskt påbrå), av medel- och övre medelklass och med utbildning i etnologi på grundnivå oavsett om de varit fast anställda eller projektanställda. De har nästan uteslutande utförts av kvinnor. De två män som utfört undersökningar har företrätt andra discipliner: konsthistoria och biolo- 12

16 gi/ekologi. Fotografer har anlitats dagvis för att erhålla mer tekniskt professionella bilder. Detta leder frågan till varför dominansen av kvinnor? En orsak kan vara det kommunala löneläget och den lägre statusen att arbeta vid ett kommunalt museum jämfört med ett läns- eller centralmuseum som gjort att museet domineras av kvinnor. Ingen av dem har heller haft någon högre akademisk examen, det har endast mannen som doktorerat i konsthistoria. De projektanställda har varit jämnåriga eller yngre än de fast anställda. De har betraktats som yngre av de fast anställda. De har haft en geografisk spridning från Skåne till Västerbotten med klar dominans av Stockholmstrakten. Över tid kan en utveckling och perspektivförskjutning ses, från den första invandrardokumentation till undersökningar enligt manual i Samdoks hempool. Dokumentationerna har blivit mer konsekvent genomförda eftersom de skulle kunna jämföras med undersökningar gjorda av andra museer i landet. Dessutom har arbetet gått mot problemformuleringar och kunskapsmål, utsagda som syften för undersökningarna. De är bättre arkiverade. De senare undersökningarna innehåller även de flödigaste beskrivningarna, dvs det verkar som om att när undersökningarna har utgått från vissa formulerade problem och vissa perspektiv har det även givit de bästa beskrivningarna. Ämnesmässigt finns flera av periodens stora samhällsfrågor och mediala debattämnen med som etnicitet, miljöfrågor, livsstil osv. Andra saknas som arbetsliv och arbetslöshet, makt och motstånd, sexualitet, kaos och konflikter och folkhemmets nedmontering. Livsstil/religion/politisk åskådning har främst belysts genom nyare undersökningar främst medan genus, etnicitet, social grupp, generation och region har funnits med under hela perioden. När det gäller social gruppering kan man säga att flertalet faller inom ett mellanskikt av arbetare, bönder och tjänstemän. Hantverk dominerar som undersökt yrkesgrupp. Den som letar efter material kring begreppen genus, etnicitet, social grupp, generation, region, livsstil/religion/politisk åskådning hittar det underförstått i undersökningarna (annars vore de ju för övrigt inte intressanta som begrepp). Men i de undersökningar där ett huvudsakligt perspektiv och frågeställningar kring begreppen har förekommit överhuvudtaget så är det endast etnicitet, religion och livsstil som fokuserats. En av anledningarna till detta ligger troligen i de bättre finansieringsmöjligheter som etnicitetsstudier har åtnjutit under och 90-talen jämfört med t ex studier av social grupp. Inte i någon studie fokuseras eller analyseras genus även om könsroller tydligt kommer fram i alla studierna. Social grupp och politisk åskådning har inte heller fångat museets intresse särskilt i samtidsmaterialet medan klass och politik är framträdande urvalskriterier i de återblickande undersökningarna. Rika, makthavare, fattiga och sjuka är grupper som saknas i Torekällbergets samtidsmaterial. Ingen undersökning har heller kretsat specifikt kring generationsbegreppet men i de två hemundersökningarna framkommer barnens och ungdomarnas roller och perspektiv. Lokal 13

17 och regional identitet har inte heller stått i rampljuset fast så många av dagens Södertäljebor har rötter i andra delar av landet, pendlar till sitt arbete och tillbringar sin lediga tid på andra platser än Södertälje. Fastän både de kulturpolitiska och museets egna målprogrammen tar upp detta är det egentligen bara Sorundaundersökningen som behandlat detta. En annan tendens är att problemformulering, tolkning och analys av insamlat material börjar synas först mot slutet av 1980-talet (hantverksinventering 1986, häckfågelinventering och hemundersökningarna 1989 och 1996). Problemställningar har redovisats för fem av samtidsundersökningarna hantverksinventeringen, invandrarhemmet, häckfågelinventeringen och antroposofiska hemmet problemställningen har följts upp och redovisas i rapporterna i de tre sistnämnda. Därmed inte sagt att problemställningarna har hållit en vedertagen forskningsdignitet. De har inte varit förankrade i aktuell etnologisk teoribildning. Ingen av undersökningarna har inbegripit djupare kontakter med universitetsinstitutioner. Å andra sidan har Torekällberget inte heller varit aktiv inom amatörforskningen inom kommunen. Samdokundersökningar utfördes 20 samtidsundersökningar, av dessa var tre Samdokundersökningar: Ett enmansåkeri i Södertälje (Kommunikationspoolen) samt hemundersökningar i dels en assyrisk/syriansk familj 1989 och dels i en antroposofisk familj 1996 (Hempoolen). Ingen av dessa undersökningar skulle ha de kommit till stånd utan medlemskap i Samdok. Under samma period genomfördes 30 tillbakablickande undersökningar och sju bebyggelseinventeringar. Under talet genomfördes åtta samtidsundersökningar varav en Samdokundersökning, fem tillbakablickande och men ingen bebyggelseinventering takten var lägre än under det föregående decenniet. Samdok- och museets övriga samtidsundersökningar skiljer sig genom ämnesvalet: om det varit ett ämne som fallit utanför en pool så har den inte betraktats som en samdokundersökning t ex häckfågelinventeringarna. Även om ämnet varit rätt men infallsvinkeln eller metoden inte varit aktuell i poolen så har undersökningen hamnat utanför. Exempel på detta är dokumentationerna om påsktraditioner, skolbarn berättar sitt julfirande och fotograferandet av ett Sorundahem som kan tyckas falla inom Hempoolens område men var metodiskt och inriktningsmässigt fullständigt väsensskilda från hemundersökningarna. Om ämnet var gemensamt med en pool och museet inte var medlem i den poolen så blev det inte heller en samdokundersökning. Mölnbo marmorindustri borde ha kunnat gå in som en undersökning inom Byggpoolen men där var Torekällberget inte medlem, vår undersökning av invandrarhantverk skulle ha kunnat ingå i Textilpoolen eller Servicepoolen eller varför inte i den Offentliga poolen. Under den första entusiastiska Samdokperioden var det begränsat hur många pooler museerna fick tillhöra. Med tiden kom poolarbetet alltmer att betraktas som ett ansvarsåtagande samtidigt som museet utsattes för besparingar på hemmaplan vilket begränsade motivationen att bli medlem i fler pooler. 14

18 Samdokundersökningarna gjorde att Torekällberget blev bättre på att dokumentera. Inom poolerna granskade vi varandras undersökningar och tog emot synpunkter på den undersökning man gjorde från andra institutioner. Detta gav idéer och bidrog till högre kvalitet och krav även på undersökningar som museet gjorde utanför samdokengagemanget. På Torekällberget har ingen intern systematisk kvalitetsgranskning av undersökningarna skett under den aktuella tidsperioden. Under 1990-talet har det endast varit en person som haft ansvar för undersökningarna, medarbetarna är sysselsatta med andra ansvarsområden och inte heller insatta i dokumentationsverksamheten. Samdok har varit kompetenshöjande och samtidsorienterande för mig som dokumentationsansvarig under 1990-talet. I alla samtidsundersökningar som Torekällberget genomfört har fältarbete i varierande omfattning ingått, intervjuer är det vanligaste, fotografier ingår också i nästan alla. Hemundersökningarna i Hempoolen är en särskild genre. Ritningar ingår nästan uteslutande i hemundersökningarna. Det finns likheter mellan hemslöjdsinventeringen och hemundersökningarna: de ville vara totala, den förra vad gällde äldre föremål och de senare vad gällde hemmens materiella kultur. Undersökningarna försiggick i hem. De har resulterat i att föremål registrerats på samoregblanketter. De var påfrestande för informanterna genom den tidskrävande proceduren med föremålsregistrering. De hade gemensamt metodproblem med föremål som aldrig tycktes ta slut och löst detta genom att anteckna dessa föremål i listform istället för blanketter. Hemslöjdsinventeringen hade dock tonvikt på en speciell föremålsgrupp och på inventering. Inga bandade intervjuer gjordes, frågor ställdes främst efter ett sparsamt frågeschema. Ringa vikt lades egentligen vid intervjuerna som snarast hade till uppgift att samla in information som kunde komma att behövas för fullständigt ifyllande av föremålsblanketterna. Inom Hempoolen skiljde sig fältarbetet väsentligt från annan insamlande och dokumenterande verksamhet vad gäller syften, mål och metod. Visserligen omfattar undersökningar med fältarbete som regel intervjuer, observationer, beskrivningar, fotograferande, insamling och förvärv av föremål men de har inte uppnått den grundlighet som hemundersökningarna gjort. I andra undersökningar har vi inte arbetat med jämförbarhet med undersökningar på andra museer i landet. De är inte så grundliga och har tagit kortare tid att genomföra. Hemundersökningarna har varit inriktade på förvärv vilket medfört att ett omfattande köp av föremål verkligen genomförts dels utifrån tidigare insamling i Hempoolen och dels utifrån de egna samlingarna och att förvärvet ska vara utställningsbart. Hela miljöer har föredragits, vilket troligen hänger samman med aktuella utställningsmetoder. Inga andra undersökningar har givit sådan omfattande kontext till föremålen som hemundersökningarna. Fältundersökningarna och annan insamlande verksamhet Såsom Torekällberget har använt sig av begreppet fältundersökningar så skiljer sig inte dessa så mycket från annan insamlande verksamhet. Fält i fältundersökning kan stå för en studie av ett 15

19 fält ett ämnesområde, ett fenomen. I nästan all insamlande museal verksamhet ingår fältundersökningar av varierande omfattning vanligen genom arkiv- och litteraturstudier och urval av undersökningsobjekt, sökande av och intervjuer med personer som har erfarenhet av företeelsen, avbildningar genom skisser, ritningar, fotograferande, ljudupptagningar, insamling av föremål med samröre till området. Men fält avser också vara ute på fältet, dvs undersökaren uppsöker fältet, företeelsen, befinner sig där för att studera den och i denna betydelse så är det endast levande, pågående företeelser som kan studeras. Även i återblickande undersökningar har Torekällberget arbetat med fältundersökningens metoder: sammanställningar av redan befintligt material (tryckt och otryckt), intervjuer och ljudupptagningar där det har varit möjligt, avbildningar och insamling. Det som varierar är att alla undersökningsgenrer har sina ämnen, syften, finansiärer och bästa insamlingsmetoder och bearbetningsgrader. Fotografi som dokumentationsmetod har renodlat bara använts vid en undersökning av ett hem i Sorunda. Museichefen som initierade dokumentationen fann hemmet intressant därför att generationer av samma familj bott på samma arrenderade gård och den starka präglingen av detta som kom till synes i fast inredning, möblering och annat bohag samt präglingen från släktens kvinnor som starkt vårdat sina ärvda textilier och själva utökat förrådet genom vävning och sömnad. Museichefen skrev listor på motiv i hemmet som hon ville ha fotograferade. Fotografen arbetade inom samma förvaltning som museet och skulle när tid fanns fotografera ett hemmet. Fotografen besökte hemmet vid ett par tillfällen. Vid ett av de första fotograferingstillfällena deltog en museitjänsteman med uppgift att se till att listans motiv blev porträtterade. Men fotografen hade rätt fria händer och bilderna är mycket påverkade av fotografens personliga perspektiv: estetik, hur han uppfattade stämningen i hemmet och det äldre paret som bodde där som individer. Dokumentationen var tänkt att bli en bok så småningom men det har inte förverkligats hittills. Torekällberget har inte arbetat med frågelistverksamhet. För bebyggelseinventeringarna har inte museet utan kommunen varit beställare. Detta material skiljer sig på en rad punkter från museets övriga dokumentationer: människan är obefintlig i bebyggelseinventeringarna, de har som syfte att se vad som finns kvar av äldre bebyggelse och göra bedömningar på en fyrgradig skala hur angelägna objekten är att bevara utifrån kriteriet att vara så litet förändrade som möjligt av senare tider. Bebyggelseinventeringar arkiveras som färdigt resultat, försedd med någon sidas förklaring. De ligger till grund för kommunens kulturmiljöprogram som utarbetats av en museitjänsteman i samarbete med kommunens byggnadsförvaltning. Det finns kort och gott genom lagstiftningen en större direktare samhällsnytta med bebyggelseinventeringar än med annan undersökande museiverksamhet. Vid större utställningsprojekt görs dels återblickar i klassiskt arkiv- och biblioteksmaterial men om det rör sig om nyare fenomen har Torekällberget gjort kompletterande undersökningar, 16

20 en del har varit omfattande och resulterat i ett arkivmaterial med främst intervjuer som exempelvis arbetarrörelseutställningen under 1970-talets slut och om den rikskände trädgårdsmannen och klematisexperten södertäljebon Magnus Johnson på 1990-talet. Dessa undersökningar har varit mer direkt inriktade på utställningsbar datafångst och utgår från basala frågor. Under tidsperioden förvärvade museet föremål tillkom inventarienummer varav 7 samtida, 1980-talet varav 85 samtida och under 1990-talet varav 160 samtida (här står samtida för föremål som har en angiven användningstid som var max 20 år vid insamlingstillfället). Jämfört med insamlingen före 1975 är skillnaden stor, då var det främst borgerliga och allmogeföremål och forntid som samlades och man var uttryckligen intresserad av föremål av s k god kvalitet. En tydlig tendens är att föremålsinsamlingen har blivit allt mer kontextinriktad under denna 25-årsperiod. Genom hemundersökningarna har museet fått sig viktiga påminnelser om de ofta mycket korta omloppstiderna för vissa föremål. När det syrianska sällskapsrummet skulle ställas ut var det problem att endast tio år efteråt uppbringa tv och kassettdäck från tiden. De fanns inte ens på loppmarknader. Inriktningen på hemmens symbolbärande föremål har gjort det svårare att kunna förvärva föremål, eftersom det oftast då är just de föremål som familjen minst vill skiljas från. En närmare titt på sex av museets samtidsundersökningar Jag har valt ut sex av Torekällbergets samtidsundersökningar för mer ingående studium och presentation. Valet har skett utifrån tidsaspekt, undersökningarnas omfång, för att visa såväl samdoksom andra samtidsundersökningar samt för att belysa typiska ämnen för Torekällberget och undersökningarnas inbördes relationsnät. Tre av dem har kategoriserats som Samdokundersökningar, tre av dem har inte rapporterats till Samdokregistret eftersom de inte uppfattades som relevanta för registret. Alla sex har använt sig av ett likartat arbetssätt med intervjuer och fotografering. Fyra av dem innehåller föremålsinventeringar där föremålen registrerats på blanketter. Fyra av dem representerar det som museet lagt ner mest resurser på för att genomföra och som renderat det mest omfångsrika materialet av museets undersökningsverksamhet: av 11 hyllmeter upptar dessa fyra tillsammans 5. En av undersökningarna har inte avsatt något material i museets arkiv eller föremålssamling. För fem av de sex undersökningarna har materialet bearbetats till rapporter. Endast två av rapporterna säljs över disk. De undersökningar som jag valt följer ett spår. Generellt kan sägas att ämnesinriktningen kretsar kring migranter, hem, slöjd och hantverk. Hem, slöjd och hantverk är klart förankrade i museets äldre samlingar, hemmiljöer och basutställningar. Museet har ett hantverkskvarter där ett äldre koppar- och bleckslageri och en måleriverkstad blev nya basutställningar i början av talet, båda underbyggda med återblickande och samtida insamling och intervjuer. Utifrån museets 17

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006

Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 Seminarium på Mångkulturellt centrum 13/6 2006 År 2006 har av regeringen utsetts till Mångkulturåret. Man menar att det offentliga kulturlivet måste bli bättre på att spegla och ta tillvara medborgarnas

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Eskilstuna museers samtidsundersökningar 1987 2000. Carin Andersson Eskilstuna museer. samdok NORDISKA MUSEET

Eskilstuna museers samtidsundersökningar 1987 2000. Carin Andersson Eskilstuna museer. samdok NORDISKA MUSEET Eskilstuna museers samtidsundersökningar 1987 2000 Carin Andersson Eskilstuna museer samdok NORDISKA MUSEET Delrapport SAMTIDEN SOM KULTURARV Stockholm 2001 SAMTIDEN SOM KULTURARV De svenska museernas

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN

INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN INTERSEKTIONALITET I PRAKTIKEN en workshop om tillgänglighet, mångfald och representation FUISM, Fokus på mångfald 2015-03-09 Anna Karlsson & Elinore Lindén Strand, ReVamp AB Sammanfattning: Detta är ett

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011

Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Skånes hembygdsförbund VERKSAMHETSPLAN 2010-2011 Framtidsfrågor Skånes hembygdsförbund fick av stämman 2009 i uppdrag att låta en arbetsgrupp ta fram en proposition som presenteras på stämman 2010 (se

Läs mer

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan Antagen 2013-12-10 Tillgänglighetsplan Murberget Länsmuseet Västernorrland 2014-2016 INLEDNING Murberget Länsmuseet Västernorrlands tillgänglighetsplan tar sin utgångspunkt i kulturrådets delmål i funktionshinderspolitiken,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Curriculum vitae Kjell Lööw

Curriculum vitae Kjell Lööw Curriculum vitae Kjell Lööw Mina meriter i sammanfattning: Museiman med mångårig erfarenhet bl.a. som museiintendent, utställningschef och projektledare, inkl. personalledning och budgetarbete, samt även

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett

HUR DET KOM TILL. Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett HUR DET KOM TILL Vid Byalagets styrelsemöte 3 december 2001 diskuterades frågan om ett då en grupp personer sedan en tid arbetade med uppslaget om ett sådant för att kunna visa industriernas framväxt.

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

INTRESSEFÖRKLARINGAR

INTRESSEFÖRKLARINGAR AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu Lars Cornell lars@wesee.eu 2009-06-06 INTRESSEFÖRKLARINGAR DELIGHTED Västerviks Museum www.vasterviksmuseum.se Museiechef Pierre Gustafsson En av museets viktigaste

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda the glass factory Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda 1 Bakgrund Hösten 2008 köpte Emmaboda kommun Kosta Bodas historiska glas. Glassamlingen omfattar 30 000 unika konstglasobjekt

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Hans Rode Trafikverket 172 90 Sundbyberg Bifogat översänds Skavstagruppens avsiktsförklaring avseende etablering av Luftfartsmuseum på Skavsta flygplats, Nyköping. Bilagor: Bilaga 3 till Skavstagruppens

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen

Projekt. Sörmlands museum Spelhagen Projekt Sörmlands museum Spelhagen vision maj 2010 Ett öppet hus för mångfald, möten och delaktighet där många olika människor kan mötas, delta, göra och uppleva. Ett hus för möten mellan historia, nutid

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

att uppdra åt kulturförvaltning att under hösten 2015 följa upp utfallet av satsningarna.

att uppdra åt kulturförvaltning att under hösten 2015 följa upp utfallet av satsningarna. Uppsala ^ KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Pia Sörås Staflin Daniel Werkmäster Datum 2015-04-01 Diarienummer KTN 2015- Kulturnämnden Fri entré på Uppsala konstmuseum och Bror Hjorths Hus Förslag

Läs mer