Var får mellanstadiebarn tag i musik?

Transkript

1 Examensarbete 15 hp Musiklärarexamen 2008 Sofia Ullman Var får mellanstadiebarn tag i musik? Om musikkonsumtion och nedladdning Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

2 2

3 Sammanfattning Skivbranschen är i stor kris. Artister säljer inte lika bra, skivbolagen håller på att dö ut och fler och fler laddar ner musik olagligt på nätet. Målet var att ta reda på hur musiken kan säljas och vad de unga musikkonsumenterna får tag i musiken de lyssnar på. En enkätundersökning har genomförts, där 59 mellanstadiebarn svarat på frågor om sina lyssnarvanor. Slutsatsen av min undersökning var att många mellanstadiebarn fortfarande köper CD skivor men att det blir ovanligare i högstadiet, där många laddar ner musik från nätet. Nyckelord: Barn, Lyssnarvanor, Musik och internet, Musiklyssning, 3

4 4

5 0 Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Skivförsäljningen utdöende? Den digitala marknaden Artisternas möjligheter Debatten om fildelning Pirate Bay målet Upphovsrätt Sammanfattning av bakgrund Syfte Metod Undersökningen Urval Resultat av undersökningen Slutsatser Jämförelser Diskussion Min egen undersökning Validitet Reliabilitet Enkät

6 6

7 1 Inledning I dessa tider när människor laddar ner musik i hela världen och i olika åldrar är det svårare för artisterna att marknadsföra sig. Det har blivit betydligt svårare för skivbolagen/förlagen och alla som är i musikbranschen att försörja sig. När nedladdningshysterin kom var inte skivbolagen beredda på det och därför frågar jag mig nu: Hur kan bolagen och artisterna överleva? Vad är det som säljer idag? För mig är detta ett viktigt ämne då jag själv är artist och därför är ute och uppträder på olika ställen. Hur kan jag som artist marknadsföra min musik? Detta leder mig vidare in på lyssnarna som ju är konsumenter av artisternas musik och därför en viktig del i musikindustrin. Jag måste ta reda på varifrån de unge lyssnarna får sin musik, tänkte jag. Det resulterade i att många följdfrågor dök upp hos mig: Varifrån får mellanstadiebarn sin musik? Köper denna åldersgrupp skivor eller laddar de ner från nätet? Anledningen till att jag valt just mellanstadieelever är att det är deras generation som ska styra marknaden en dag. Har denna generation uppslukats av nedladdningshysterin? Om så är fallet, betyder det att CD skivan kommer att dö ut när de har tagit över marknaden? Detta är en uppsats som handlar om varifrån de unga lyssnarna får sin musik och hur musikbranschen ser ut i Sverige idag vad gäller skivförsäljning och digital försäljning av musik. 2 Bakgrund Förutom min undersökning har jag valt att hämta den mesta av fakta via nätet. Jag har alltså valt bort böcker, vilka snabbt blir förlegade i ett ämne som detta. Desto mer fakta har jag hämtat ur tidskrifter, google, organisationer via nätet (såsom ifpi och STIM), andra uppsatser samt två telefonsamtal. För att arbetet ska bli så korrekt som möjligt har jag även tagit hjälp av faktaböcker om uppsatsskrivning. Mitt mål har varit att hänga med så mycket som möjligt i debatter, tidningar och diskussioner för att få ett så pass nytt ämne att vara aktuellt, och jag har även sökt spegla debatterna i dagspressen. Den 18 januari 2008 hade jag ett telefonsamtal med Lasse Tengroth som ledde till att jag ställde några frågor kring mitt examensarbete. Lasse arbetar på ett skivbolag som heter Four leaf records, där han är A&R. A&R 1 är ett engelskt uttryck som står för artist and repertoire. Hos skivbolagen har denna person i uppgift att plocka ut artisterna som ska knytas till bolaget. Lasse berättar följande för mig: Det är inte lätt att slå igenom idag som artist. Skivförsäljningen har gått ner med 50 % sen 90 talet. Vi säljer inget längre. Jag frågade honom hur det går med nätförsäljning. Svaret löd: Vi har försökt sälja via nätet men det har inte gått så bra. Folk har laddat ner låtar för att sedan skicka dom 1 7

8 gratis till sina kompisar. Som artist drar du inte in några pengar idag. Det enda du kan göra är att vara ute o spela live. Det är där du kan dra in pengar. Sen behöver du kanske inget skivbolag för du kan ju starta upp eget bolag. (Tengroth ) Efter samtalet med Tengroth pratade jag även med Magnus Sjöberg. Han arbetade som förläggare på musikförlaget Warner Music mellan Idag har Magnus ett eget musikförlag (Blue Blood Productions) vid sidan av sitt vanliga jobb. Magnus hjälper mig i olika sammanhang med kontakter i branschen. Han säger: Skivbolagen vill ha färdiga koncept idag. Du ska ha en demo som är i princip helt färdigproducerad och klar för utgivning. Förr gjorde skivbolagen inspelningsjobbet men nu när det är svårt att få ut musiken vågar dom inte bekosta inspelningen själva utan låter artisten göra grovjobbet (Sjöberg ). Dessa två telefonsamtal ovan ger antydningar om att det finns stora problem i Skivbolag/Förlagsbranschen idag. 2.1 Skivförsäljningen utdöende? I mars i år (2008) stod en artikel i Svenska Dagbladet om skivförsäljningen. Rubriken lyder: Snabb halvering av skivaffärerna. Den talar om att på bara sex år har hälften av Sveriges skivaffärer blivit tvungna att stänga igen. Magnus Lindqvist, en trendspanare som intervjuas i artikeln tror att man i framtiden kommer att kunna plocka ihop sin egen skiva i butiken. Man väljer helt enkelt ut sina favoritlåtar och köper dom på en samlad skiva. Han jämför det med en stor trend i Tokyo just nu: att plocka ihop produkter själv, t.ex. egna kläder som kunden designar själv i butiken. I SvD nämner man flera orsaker till att CD butiker fått stänga igen: Den olagliga nedladdningen. Nätbutiker som konkurrerar med skivbutiker genom att erbjuda skivor till betydligt lägre priser. Musik köps i andra former än på skiva. Dagens musikkonsumenter köper låtar till mobilen och datorn utan att någonsin äga den som plastbit. Höga hyror för skivbutikerna. Något som bidrog till att Bengans (en skivbutikskedja) i Kista lade ner. Lindqvist tror att det är bra om skivbutikerna nischar sig. Några exempel på det är att sälja lyxigare skivor som i bokbranschen för människor i medelåldern som har mer pengar, eller att sälja ut musik på annat sätt än i form av en cd 2. 2 Hammarbäck, 2008, 19/3 8

9 Stämmer detta då? Peter Hammarbäck har intervjuat chefen för skivbutiken Bengans i Gamla Stan, Stefan Jacobsson. Enligt honom stämmer det. Deras butik säljer lite ovanlig musik. Det som säljer mest är nischad musik som Neil Young och Bob Dylan. För att ytterligare dra in ersättning säljer butiken en del merchandise såsom t shirts och sådant Den digitala marknaden För att fördjupa mig i musikbranschens situation har jag läst Musikförläggaren, en tidskrift som kommer ut till prenumeranter som har eget skivförlag. Ett av dessa nummer (nummer ) skriver om bl.a. digital musik, nedladdning och försäljning av musik. Denna tidskrift börjar med en artikel skriven av Kjell Åke Hamrén 4 som är ordföranden för SMFF (Svenska musikläggareföreningen). SMFF arbetar för musikförlagen, för att bevaka medlemmarnas upphovsrätt. Hamrén skriver i ledaren att den digitala ljudfilen har ändrat hela musikmarknaden. Musiken distribueras och exploateras på ett nytt sätt idag. Tv, radio och grammofonskiva som har varit dom största medierna har nu bytts ut. Idag har vi digitala musikaffärer som itunes, hemsidor där man kan ladda ner låtar, mp3 spelare och mobiltelefoner (även där kan man ladda ner ringsignaler och låtar). Dessa forum tar över en allt större del av distributionen. Hamrén understryker att musikförläggarna verkligen måste vara pålästa om denna förändring både för köparna och för upphovsmännens skull. Detta innebär idag att det krävs otroligt mycket kunskap från musikförläggarna om teknologi, rättighetsjuridik, marknaden och licensieringsmetoder med mera. Inom SMFF kommer vi därför och för lång framtid framöver att arbeta intensivt både internt och externt liksom hemma och internationellt med frågor som berör den nya ljudmediesituationen. (Hamrén, 2007) I samma nummer läser jag en artikel som handlar om den digitala marknaden. X5 är ett bolag som har fem olika verksamhetsområden, varav musiken är det största. Bolaget är specialiserat på den digitala marknaden och samlar ihop skivbolagens musikmaterial till digitala album. Många skivbolag lämnar över det digitala ansvaret till X5. Det innebär att bolaget skaffar sig dom digitala rättigheterna till inspelningskataloger och paketerar om musiken till digitala album. Idag har X5 c:a 3000 albumtitlar ute på marknaden. Johan, som är VD och grundare för X5 säger att smala musikgenrer kommer att sälja bättre än den breda på den digitala marknaden. Det beror på att det är så stort sortiment i en digital butik jämfört med en fysisk skivaffär. Den digitala försäljningen förväntas gå om den fysiska om 3 4 år räknat i omsättning. Idag domineras den digitala musikmarknaden av itunes, emusic, 3 Hammarbäck, 2008, 20/3 4 Hamrén,

10 Realnetworks o.s.v. I framtiden förväntas mobiltillverkarna ta en större plats på musikmarknaden liksom Google, Amazon och Facebook 5. Hur ser det då ut på skivmarknaden mätt i siffror? Ifpi (International Federation of the Phonographic Industry) är en organisation som bildades på 1940 talet och har idag ca 1500 medlemmar i 80 länder med huvudkontor i London. Ifpi finns till för att hjälpa skivbolagen med rättigheterna gällande skivförsäljningen. Ifpi har även en svensk grupp som bildades på 60 talet. Den gruppen innefattar alla stora skivbolagen och utgör 95 % av den totala skivmarknaden i Sverige. Dess uppgift är också att skydda skivbolagen och ta tillvara på dess rättigheter. Ifpi fördelar även ut vinst från olika inkomstkällor, bl.a. tv och radiosändningar. På ifpi:s hemsida finns resultaten från skivförsäljningen från år Lite kort kan sägas att totalt hade försäljningen år 2002 minskat med 5,7 % jämfört med År 2007 hade den minskat med 10,6% jämfört med 2006, och då är ändå den digitala försäljningen medräknad Artisternas möjligheter Varifrån får lyssnarna sin musik? Det är inte lätt för artisterna idag att marknadsföra sig då skivförsäljningen har gått ner och den olagliga nedladdningen ökat. Innan poprevolutionen kom på 60 talet fick artisterna större delen av sin inkomst via liveframträdanden. Den trenden är på väg tillbaka nu på 2000 talet 7. I Musikförläggaren (samma tidskrift som tidigare nämnts) skriver Rebbecca Johansson och Carolina Eriksson om klubben Almost famous. Klubben går ut på att ett antal musikgrupper får uppträda vissa tisdagskvällar under året på Alcazar som ligger bredvid och tillhör Nalen. Det är en oerhört populär klubbkväll som brukar dra fullt med folk som kommer för att lyssna på banden. Mycket branschfolk brukar komma dit för att upptäcka nya talanger. Varje dylik klubbkväll uppträder fyra band och det brukar vara stor variation på musiken. Det är många band som vill spela här. Som tidigare nämnt är livespelning ett bra sätt för artister att nå ut till sin publik idag. På Almoust Famous hänvisas sedan publiken till artistens hemsida som oftast ligger under MySpace. MySpace är ett mycket populärt forum som används av låtskrivare/artister över hela världen. Här kan man lägga upp sina låtar så att andra kan lyssna och på så sätt nå ut med sin musik. Vill man lägga upp en musikvideo kan 5 Hasselqvist, Napierbell,

11 man göra det på YouTube. Detta är ett exempel på vad man som artist kan göra för att nå ut med sin musik Debatten om fildelning Debatten om fildelning handlar om lagliga och olagliga vägar att få tillgång till musik via nätet. Fildelning definieras så här enligt wikipedia: Fildelning innebär att man gör sina filer tillgängliga för kopiering till andra datorer och liknande till datornätverk, till exempel Internet. 9 Den första juli 2005 skärptes lagen för fildelning. Lagen säger: att det är förbjudet att ladda ner musik, filmer, spel och annat upphovsrättsligt material utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. att det är tillåtet att kopiera inköpta CD skivor och DVD för privat bruk. Lärare får kopiera upphovsrättsligt material till sina elever digitalt. Kassettersättningen anpassas till den digitala utvecklingen. Kassettersättning är en avgift som läggs på priset för inspelningsbara media. Denna avgift finns till för att kompensera upphovsmännen ekonomiskt vid eventuell kopiering av deras verk på inspelningsbara media. att det är förbjudet att framställa eller sälja hjälpmedel som gör det möjligt att kringgå krypteringar av material som är upphovsrättsligt skyddat 10. Det finns många faktorer som gör det svårt för skivbolagen att sprida sin musik utan att någon stjäl något. Men det kan finnas problem även för konsumenterna. Ett exempel är det kopieringsskydd som artisten Kent använde sig av: För några år sedan gav Kent ut en skiva. Skivbolaget hade stämplat ett kopieringsskydd på skivan. Detta skydd innebar att CD:n bara kunde spelas upp i en CD spelare, just för att den inte skulle kunna stjälas av någon annan eller skickas på nätet. Det stod klart och tydligt på skivan att den bara skulle spelas i en CD spelare. Vad många av konsumenterna inte visst var att satte man in skivan i t.ex. datorns CD spelare förstördes hela CD spelaren på vissa typer 8 Johansson & Eriksson, vad sager lagen 11

12 av datorer. Detta kan vara ett bakslag för skivbolag då man som konsument måste ta stora risker vid skivköpande 11. I debatten om fildelning nämns olika organisationer som har ett stort inflytande. Nedan följer några viktiga intressenter: Antipiratbyrån bildades år 2001 och dess uppgift är att motverka piratkopiering och skydda upphovsrätten 12. Piratbyrån är en organisation som bildades år 2003 för att stödja de som kopierar material fritt utan att erlägga avgift. Piratbyrån är en motreaktion på antipiratbyrån 13. Piratpartiet är ett svenskt politiskt parti som bildades år 2006 av Rickard Falkvinge. Sammanfattande kan sägas att dom vill släppa fildelningen fri så att alla kan ladda ner musik (och annat media) gratis från nätet. Partiet ställde upp i riksdagsvalet år 2006 där de fick 0.63 % av rösterna. Det gör dom till det tredje största partiet utanför riksdagen 14. Antipiratpartiet är en motreaktion till piratpartiet. De tycker INTE att det är rätt att stjäla från andra och har som främsta uppgift att värna om sina medlemmars upphovsrättigheter. De företräder sina medlemmar vid rättsliga ärenden 15. På samma sida som antipiratpartiet har vi IFPI. Som tidigare nämnt är IFPI en organisation som finns till för att hjälpa skivbolagen med rättigheter gällande skivförsäljningen Pirate Bay målet I SvD i mars 2008 gick det att läsa Mikas artikel om antipiratmoderaterna. Han är själv medlem av Piratpartiet och anser att skillnaden mellan att stjäla en ägd DVD och att kopiera en fil är att kopian lämnar kvar originalet. Han anser att skivbolagen/förlagen är rädda för att inte vara behövda längre i en värld där varken du eller artisterna behöver bolagen för distributionen. Han anser också att det här med minskad skivförsäljning (både digitalt o fysiskt) gör att musikerna/artisterna har ännu större makt då deras största inkomstkälla är konserterna av folks asikter om kopieringsskydd/

13 Han tar Madonna som exempel. Hon har idag kontrakt med eventföretag istället för ett skivbolag. Piratpartiet finns i två former: Piratpartiet och Pirate Bay 17. I mars i år (2008) hände det något som kan leda till flera omfattande åtal. IFPI har bestämt sig för att kräva de ansvariga bakom Pirate Bay på euro. I svenska pengar är det runt 15 miljoner kronor. Summan har man fått fram genom att räkna ut hur mycket skivbolaget skulle ha tjänat om de 24 albumen som det handlar om hade laddats ner lagligt de gånger de har laddats ner, samt ett skadestånd på dubbelt så mycket. Rättegången beräknas börja i höst. Utöver IFPI väntas den amerikanska upphovsrättsorganisationen MPA samt svenska Antipiratbyrån lämna skadeståndskrav inom kort 18. Vem laddar ner musik? Enligt en undersökning om nedladdning av musik utförd av studenter i Lund finns det två grupper med personer som laddar ner musik. Grupp ett kan klassas som vanliga nedladdare. Det innebär att dom endast laddar ner för eget bruk. Grupp två kallar dom för proffsnedladdare. För denna handlar det inte om att ladda ner musik för eget intresse utan man gör det för att få hög status. Genom att ladda ner mycket film och musik kan man få hög status bland nedladdningsnätverken. Undersökning baserar sig på enkätundersökning gjord på 104 personer Upphovsrätt Hur går det till om man vill använda någon annan kompositörs verk? STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) är en organisation som finns till för att bevaka sina medlemmars (upphovsmännens) ekonomiska rättigheter till musiken. Om du vill spela någon annans musik måste du skaffa licens från STIM. Du betalar in en summa pengar till upphovsmännen via STIM. Sedan tar STIM hand om vilka som ska få betalt och när, det behöver du alltså inte tänka på. STIM har nästan medlemmar och drivs utan eget vinstintresse. Det är alltså en ideell organisation. Den upphovsman (den som skapat sin egen musik) som vill bli medlem behöver inte betala något. Däremot måste du ha fått din musik spelad offentligt, inspelad eller ha avtal med ett musikförlag för att få ansluta dig. Grunden för STIM:s verksamhet är upphovsrättslagen 20. I februari 2008 kom STIM ut med ett förslag om laglig fildelning, ett abonnemang som skulle innebära att all nedladdning av musik på Internet blev laglig. Förslaget är att STIM skulle samarbeta med olika Internetoperatörer. Då skulle den som vill kunna välja ett 17 Sjöman, Erlandsson, Nettleingham & N go & Olsson

14 Internetabonnemang som tillåter fri nedladdning av musik och få en tilläggsavgift på den månatliga kostnaden. Extrakostnaden för fri fildelning skulle då stå i proportion till det samlade nyttjandet av musik på nätet. För att detta ska kunna träda i kraft krävs att Internetoperatörerna sluter ett licensavtal med STIM 21. Upphovsrättslagen har till uppgift att skydda den som har skapat ett verk så att denne har ensamrätt på det. Ensamrätten innebär att upphovsmannen själv bestämmer om verket får framställas och spridas till allmänheten, samt om det får framföras offentligt. Upphovsrättslagen träder i kraft direkt när upphovsmannen har skapat sitt verk, utan någon teknisk formalitet. Tanken med upphovsrättslagen är att ta till vara på upphovsmannens ekonomiska och ideella intressen 22. Att vara eller icke vara är namnet på en C uppsats skriven av Thalström och Kutrzeba på Örebro universitet, ekonomilinjen år Detta arbete tar upp mycket information om fildelning, svårigheter hos skivbolag samt en enkätundersökning om ungdomars nedladdningsvanor. Då jag gör en undersökning om barns musiklyssnarvanor tycker jag att denna uppsats är av stor relevans i mitt arbete och som en jämförelse för att se om resultaten blir liknande. Skillnaden mellan de svarande är att de jag har frågat går i åk 4 6 i musikklasser medan deras svaranden går i åk 4 9 i vanliga klasser på Estniska skolan. Jag ska härmed redogöra för resultaten i deras undersökning som en jämförelse, samt plocka ut några för min uppsats relevanta avsnitt i texten. Som nämnt har författarna valt att intervjua ungdomar från Estniska skolan, 100 stycken. De har samma tanke som jag att undersöka ungdomar som är framtidens konsumenter. En skillnad är att deras enkätfrågor även innehåller moraliska frågor såsom: Tycker du att det är okey att stjäla saker från andra?. Denna fråga har de ställt med tanke på fildelningen. Som jag har nämnt tidigare finns det en hel del intressanta fakta i Thalström & Kutrzebas arbete. Bland annat talar de om kopieringsskydd och brott mot upphovsrättslagen som svagheter hos de svenska skivbolagen. De anser att man kan se återkommande brott mot upphovsrättslagen och att dessa människor sällan straffas. Detta gör i sin tur att ungdomar får en mer positiv attityd mot olaglig nedladdning. Allt fler nedladdare vill betala artisten men slippa köpa enstaka låtar utan de betalar hellre en fast summa för fri nedladdning 23. Enligt ungdomarna finns det inget bra lagligt alternativ som det ser ut just nu. Det kan vara en av orsakerna till att de ser så positivt på olaglig 21 Muldin, Petri, Melin, Karabuda, Hamrén, 2007 samt Stim och fildelning: Så kan fildelning bli laglig (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 23 Kutrzeba & Thalström,

15 nedladdning av musik. Två av de populäraste teknikerna för nedladdning är BitTorrent och DC++ (Direct Connect). Dessa tekniker är gratis och finns till för att kunna ladda ner musik på ett smidigt sätt. Tyvärr går det att hämta musik både på lagliga och olagliga sätt. Enligt medierådet ( ) är fildelning det vanligaste brottet bland ungdomar i Sverige Sammanfattning av bakgrund Musikbranschen går igenom en svår kris. Många skivbolag har gått ihop andra har gått i konkurs. Jag ser många exempel på hur artister nuförtiden måste producera sin cd skiva själv så att den är i princip färdig för utgivning för att skivbolaget ska våga satsa på produkten. Det som framkommer tydligt i de undersökningar och den debatt jag har tagit del av är att skivförsäljningen har minskat drastiskt men att den digitala marknaden har ökat. Digitala bolag som nischar sig i musikstilen har lättare för att sälja, detta gäller även skivbutiker. Troligen kommer det att vara så även i framtiden. Den digitala försäljningen av musik har ökat med 193 % år 2006 jämfört med 2005 och mellan 2006 och 2007 ökade försäljningen med 9.7 %. Detta visar att den digitala marknaden verkar ha en framtid. Tittar man på singel, album och DVD har försäljningen kraftigt dalat. Många anser att kopieringsskyddet kan försvåra försäljningen av cd skivor. Idag är det många som laddar ner musik olagligt från Internet. Skulle STIM få igenom sitt förslag om samarbete med nätoperatörer skulle det medföra ett helt nytt system för fri nedladdning. 3 Syfte Mitt syfte är att ta reda på varifrån barn i mellanstadieåldern får tag i musiken de lyssnar på. Mer övergripande är syftet att undersöka lyssnarvanorna hos framtidens musikkonsumenter, och se i vilken omfattning de använder nedladdning från nätet. 4 Metod För att få veta mer konkret hur musikvanorna ser ut hos barn har jag valt att göra en enkätundersökning som är kvantitativ, d.v.s. den väljer kvantitativa mätningar som analysmetod. Mätningarna ger ett statistiskt underlag av min undersökning. Undersökningen samlar information från en grupp på 59 personer. Dessa personer utgör ett stickprov, då jag slumpmässigt valt ut tre mellanstadieklasser ur en skola som ska svara på frågorna. Genom att mäta en mindre grupp kan man sedan sätta in resultatet i sin helhet. Min undersökning är relativt strukturerad men i vissa frågor finns det lite mer utrymme att komma på egna svarsalternativ. Vid en strukturerad undersökning är frågorna preciserade

16 beträffande avgränsning och räckvidd. De svarande gives då inte så mycket utrymme i svaret utan har få svarsalternativ. Vad gäller standardiseringen är den ganska låg. Svaren som givits på vissa frågor går inte att sammanställa direkt utan svar som annat måste tas med i beräkningen. En annan faktor är om den svarande verkligen förstått frågan eller finns det något annat svar att utläsa, t.ex. att vissa har givit namn på tekniker eller sidor istället för nedladdningsprogram? Undersökningen Anledningen till att jag valde att göra enkäter och inte intervjuer är att enligt min uppfattning och tidigare erfarenheter skulle intervjuer med barn bli svårare att sammanställa. Min tanke var att vid en intervju skulle barnen vara alltför utsvävande i sina svar. Från början hade jag tänkt göra en enkät med två delar: en som handlar om lyssnarvanor och en som handlar om nedladdningsvanor. Ganska snart insåg jag att det blev för omfattande att ha med två delar och att ha två olika mål med undersökningen. I det skedet såg jag inget samband mellan första och andra delen frågor. Sedan fanns en tanke om att jämföra resultaten i del ett med del två och se om dessa hade något samband och då tänkte jag om. Nu har jag valt att ha med alla åtta frågor, men tyngdpunkten ligger i sista delen. Min undersökning blir till en viss del hypotesprövande 26 då hypotesen är att det är vanligare barn som lyssnar på nyare musik (i denna undersökning från 90 talet och framåt) laddar ner musik från nätet än att de köper skivor. I min enkät har jag valt att använda frågor där eleven får kryssa i sitt svar. Frågorna ger utrymme för att kryssa i flera svar. Det finns även utrymme för att skriva ett eget alternativ under annat om den svarande inte finner ett lämpligt alternativ. Den övre delen av enkäten (fråga 1 4) handlar om vad mellanstadieelever lyssnar på för musik och om de själva utövar musik. Där har jag valt ut artister och musiker som de svarande ska kryssa för om de känner till. De artister och musiker jag valt är alla väl ansedda i musikvärlden och därför utvalda som objekt i undersökningen. Dessa inledande frågor är dock bifrågor i min undersökning och skall endast vara till hjälp som en jämförelse med den andra delen. Efter att ha genomfört undersökningen hade jag först tänkt ta bort fråga ett till fyra för att jag inte såg hur jag skulle kunna ta med dom i mitt arbete på ett bra sätt. Sedan tänkte jag 25 Patel & Tebelius, Patel % Tebelius,

17 om när jag förstod att den första delen kan användas som en jämförelse med del två, och pröva min hypotes. Den andra delen av enkäten (fråga 5 8) handlar om på vilket sätt eleverna får tag i musiken, om dom laddar ner eller köper CD skivor. Jag var även intresserad av namn på sajterna dom svarande besöker, för att se om barnen redan i denna ålder verkar ha koll på olika musiksajter och nedladdningsprogram. Det känns som ett mycket intressant ämne i dagens samhälle där det laddas ner så mycket musik på Internet. Tillsammans utgjorde enkäten åtta frågor. Jag delade ut enkäterna och fick svar på alla åtta frågor, de fyra första frågorna är dock en inledning som skall jämföras med svaren i fråga 5 8. Exempel: Om en person har svarat att den bara lyssnar på musik äldre än 90 tal och har kryssat för att han/hon känner till Ludvig van Beethoven, kan det då vara så att denna person inte laddar ner musik från nätet? De som lyssnar på musik äldre än 90 tal kanske har svårare att ta till sig den nya tekniken med nedladdning. Jag hade också en hypotes om att de elever som svarat att de utövar musik på fritiden skulle ha bättre koll både på olika musikstilar och på olika musiksajter och nedladdningsprogram. De svarande fick ca 20 minuter på sig att svara på denna enkät. De fick inga instruktioner förutom att de fick vara anonyma och att man fick kryssa i flera alternativ. Min tanke var att där det går att kryssa i flera rutor skulle de svarande göra det. 4.2 Urval Jag har valt att undersöka tre klasser (59 personer) ÅK 4 6 på Skanskvarnsskolan i Stockholm i maj Då hade jag undervisat dessa klasser i musik i två månader. Bortfallet var 14 personer, som valde att inte fylla i enkäten. Två av klasserna är musikklasser och en är det inte. Det är inte relevant för mitt ämne vilka av de svarande som går i musikklass och inte, därför går jag inte närmare in på det. Det var 29 elever i Åk 4 (9 10 år) och 30 elever i Åk 5 (10 11 år) som svarade på frågorna. De svarande fick svara på en enkät med åtta frågor. 4.3 Resultat av undersökningen 1. Jag lyssnar på: A) Bara den senaste musiken. 16 st B) Musik äldre än 90 talet. C) Blandat gammalt och nytt 45 st 2. Jag känner till/har hört talas om: A) Elvis Prestley 54 st B) Christina Aguilera 46 st C) Ludvig van Beethoven 47 st D) Beatles 39 st E) Duke Ellington 6 st F) Tomas Ledin 36 st 17

18 G) Frederic Chopin 4 st H) Abba 54 st I) Evert Taube 29 st J) Jimi Hendrix 9 st 3. Jag utövar (håller på med) musik på fritiden (t.ex. spelar instrument eller sjunger): A) JA 29 st B) NEJ 25 st 4. Jag lyssnar på: A) Pop 42 st B) Rock 27 st C) Musikal 10 st D) Klassiskt 1 E) Jazz 6 st F) Visor 4 st G) Annat (I så fall vad?) 40 st Kommentar: Ur dessa frågor utläses en mångfald av olika svar. Många av de svarande lyssnar både på gammal och ny musik. Det verkar finnas mycket kunskap hos de svarande vad gäller igenkännande av artister, musiker och kompositörer. Trots att de flesta svarar att de lyssnar på pop, finns det även en bredd i vilka musikgenrer de svarande lyssnar på. Dock har många av dem som svarat annat (svarsalternativ G) svarat med stilar som jag skulle sätta under rubriken pop. Kortfattat kan sägas att de svarande verkar mycket musikkunniga och öppna för olika musikstilar och musikverk. Det skall också tilläggas att detta kan bero på att två av klasserna som har svarat är musikklasser. Påståendet: Jag utövar musik på fritiden där 29 st svarat ja och 25 st nej (med ett bortfall på 5 st) tog jag med för att jag ville ha reda på om de svarande i min enkätundersökning är extra musikintresserade. 5. På vilket sätt får jag tag i musik? A) Köper CD skivor 44 st B) Laddar ner från nätet 33 st C) Annat (i så fall vad?) 16 st Kommentar: Som tidigare nämnt och som det ska vara har det kommit in flera svar på en och samma 18

19 fråga. Han/hon kanske både laddar ner från nätet och köper CD skivor, vilket gör att flera rutor har kryssats i. Resultatet blev att de flesta som har svarat, (44 st) köper CD skivor, 33 st laddar ner musik från nätet och 16 st har svarat annat. Det vi inte kan veta är ifall de svaranden har köpt CD skivorna själva eller om det är t.ex. mamma/pappa som köper. Detta är också oklart vad gäller dom andra svaren. Under kategorin annat kom det in svar som att personen antingen lyssnar på musik via nätet eller radio eller att personen får musik från någon annan person i dess umgängeskrets. 6. Om du laddar ner musik från nätet, hur ofta? A) Varje dag 6 st B) En till tre ggr i veckan 6 st C) Någon gång i månaden 15 st D) Mer sällan 14 st E) Annat (i så fall vad?) 2 st Kommentar: 43 personer har svarat på denna fråga, vilket kan verka lite underligt då detta är en följdfråga till fråga ett där endast 33 st svarat att dom laddar ner musik. Men tittar man under kategorin annat i fråga ett så ser man att det kan stämma då t.ex. 3 % lyssnar på nätet (och kanske tankar ner), några får musik av mamma och pappa (som kanske har laddat ner åt dom) o.s.v. Det vanligaste svaret är någon gång i månaden. 4. Vilket/vilka nedladdningsprogram använder du i så fall? Vet ej: 14 st Limewire: 8 st Pirate Bay: 6 st DC ++: 2 st Pappa laddar ner: 2 st YouTube: Söker på google: Ares: tankafett.com: Mamma laddar ner: Grannen hjälper mig: Bearshare: Brorsan fixar: MP3raid.com: 19

20 Kommentar: Endast fyra av åtta de angivna programmen är nedladdningsprogram (DC++, Bearshare, Limewire och Ares). Mp3raid är en hemsida där man visserligen kan ladda ner låtar men det är inget nedladdningsprogram. YouTube är likaså en hemsida. Pirate Bay och Tankafet.com är sidor som används som hjälpmedel för att kunna ladda ner låtar med hjälp av BitTorrent teknik. Dessa program är alltså inte heller några nedladdningsprogram men är absolut nödvändiga för att kunna ladda ner musik med BitTorrent teknik. Det betyder alltså att vissa av svaren inte är helt i enlighet med frågeställningen. Ett konstaterande som går att göra är att de som svarat Tankafet.com och Pirate bay använder sig av BitTorrent program för att ladda ner musik. Vissa av de svarande har svarat att någon annan fixar. kan det vara så att dessa inte hunnit sätta sig in i alla nedladdningsprogram och tagit hjälp eftersom de bara går i årskurs 4 6? 8. Jag brukar besöka sidor som: A) My Space: 10 st B) YouTube: 49 st C) Annat (I så fall vilken/vilka?): Playahead: 6 st Znapmusic: tankafett.com: Thy times: google: radioblogclubil: Kommentar: Det går tydligt att utläsa att YouTube är en välbesökt sida hos de svarande. På YouTube kan man både se och höra artister och andra videoklipp. Det verkar vara en populär källa för att få tag i musik Slutsatser Det som jag har utläst tydligast i mina resultat är att det fortfarande är många av barnen som köper CD skivor. Det är även många som laddar ner musik från nätet. Dock inte så ofta och frågan är om de gör det själva. De flesta har svarat någon gång i månaden eller mer sällan. Svaren på min nästa fråga Om du laddar ner musik på nätet, hur ofta? verkar tyda på att det är ganska sällan som de svarande laddar ner musik. Ur enkätsvaren utläser jag att det verkar finnas en väldig kunskap om olika nedladdningsprogram hos de svarande. I enkäten har det fyllts i många olika svar i fråga sju och åtta ( Vilket/vilka nedladdningsprogram använder du i så fall? Och Jag brukar besöka sidor som: ) Det som går att utläsa är att många har kryssat i att dom besöker YouTube. De 20

21 svarande verkar också ha en väldig bredd i sin musiklyssning. Detta uttalande grundar jag på fråga ett till fyra Jämförelser Fråga ett till fyra har jag i efterhand jämfört med fråga fem för att se om det finns något samband. Stämmer hypotesen: Den som lyssnar på pop/rock köper inte CD skivor utan laddar ner musik från nätet. Denna hypotes visade sig dock inte stämma. Enligt resultatet i undersökningen spelade det ingen roll om den svarande lyssnade på den senaste musiken eller blandat. Det fanns inget samband med nedladdningsvanorna. Dock var det bara en svarande som lyssnade på musik äldre än 90 tal men den personen hade kryssat i alla tre (!) rutor i svarsalternativen på fråga ett. Jag har även försökt utläsa ett samband mellan att den svarande har hört talas om många av musikens ikoner med att denna kan nämna många nedladdningsprogram och besöker många musiksajter. Även här fanns det inga likheter. Såhär i efterhand har jag funnit många brister i min egen undersökning. För att fördjupa mig och få en annan infallsvinkel i mitt ämne har jag valt att titta på Kutrzeba/Thalströms undersökning. Mina enkätsvar som visar att många fortfarande köper CD skivor i ÅK 4 6 stämmer väl överens med Kutrzeba &Thalströms undersökning. Deras undersökning sträcker sig till ÅK 9 och där visar det sig att det i deras intervjuskara händer otroligt mycket på teknikfronten i ÅK 7 9 där det blivit mycket vanligare med musik på dator och mp3. Mina enkätsvar om nedladdning stämmer inte helt med Kutrzeba/Thalströms undersökning som visar att det är strax under hälften av alla mellanstadiebarn som svarat som någonsin har laddat ner musik från nätet. I min undersökning var den siffran högre, lite över hälften Diskussion Den fysiska skivförsäljningen är på väg att dö ut, åtminstone om försäljningen fortsätter att dala som den har gjort de senaste tio åren. I takt med utdöendet av den fysiska skivförsäljningen har den digitala musikförsäljningen fått en plats på marknaden. Även den olagliga nedladdningen av musik samt fildelning har fått en allt större plats hos många musikkonsumenter trots skärpta lagar om fildelning. Barnen är framtidens konsumenter. Köper de skivor? Enligt min undersökning gör många det. Det finns även ganska många som laddar ner musik enligt undersökningen. Det är det som tydligast framkommit och det går även att se i Kutrzeba & Thalströms undersökning där jag utläser att många mellanstadieelever köper CD skivor. Men deras 27 Kutrzeba & Thalström,

22 undersökning visade också att detta avtar med åldern. På högstadiet var det väldigt vanligt med nedladdning. Min följdfråga är ifall många av mellanstadiebarnen inte har lärt sig ladda ner musik än och att det är därför de köper CD skivor i så stor utsträckning? Det skulle vara en intressant fråga i fortsatta studier. Många laddar ner musik olagligt. Om STIM skulle få igenom sitt förslag om ett samarbete med nätoperatörer skulle detta medföra fri nedladdning för en månatlig summa. Detta skulle alltså vara lagligt. Kan ett sådant alternativ få organisationer som Piratbyrån och antipiratbyrån att sluta fred? 5.1 Min egen undersökning Vad har jag lärt mig av enkätundersökningen? Såhär i efterhand kan jag se många brister i min undersökning. Om jag hade varit mer påläst innan utförandet av den hade jag utformat den annorlunda. För det första så är den väldigt liten och begränsad. Del två av min undersökning är mer relevant för undersökningen än del ett. Hade jag gjort en undersökning idag hade jag nog valt att ha ett tema igenom hela enkäten, något som jag till viss del saknar nu då enkäten innehåller två delar. För det andra blir det lite rörigt att sammanställa svaren när vissa har kryssat i flera rutor. Där hade jag kunnat göra som Kutrzeba & Thalström och fråga På vilket sätt får jag oftast tag i musik? På detta sätt kryssar inte den svarande i flera rutor. Något som jag finner positivt med min undersökning är att jag har lärt mig mycket om program och nedladdning genom svaren, då de gjort mig nyfiken att söka fakta. Jag har också upptäckt att det finns en stor aktivism för musik på nätet hos dessa barn. Med mina friare frågor har jag fått utförligare svar som tyder på denna aktivism. Hade jag haft mer precisa frågor hade jag inte fått lära mig något om kunnande och okunnigheter hos barn vad gäller nedladdningsprogram och hemsidor. Det har varit väldigt intressant med de splittrade svaren där några vet precis vad de pratar om medan andra tror att Google är en hemsida Validitet En annan sak som jag tidigare inte tänkt på är att de svarande inte själva behöver ladda ner musiken för att de svarar ladda ner. Vissa har svarat att någon i familjen hjälper till att ladda ner musik under annat. Men är det den faktiska siffran eller är det fler som får hjälp? Att jag inte har frågat om de laddar ner detta själva eller får hjälp gör att validiteten sjunker. Jag har inte till fullo lyckats mäta det jag hade för avsikt att mäta d.v.s. hur många som personligen laddar ner musik från nätet och köper CD skivor. Dock kan jag tycka att min frågeställning är ganska tydlig. Men det jag hade kunnat säga med tanke på den låga åldern på de svarande var att om den svarande inte köpte skivor eller laddade ner musik själv så skulle denne skriva det i svarsalternativet annat. 22

23 En annan oerhört viktig del som jag inte genomfört är själva förberedelserna för de svarande. Hur ska de svara på frågorna och varför genomför jag denna undersökning? Hade de fått denna information kanske de hade svarat annorlunda så att validiteten blivit större Reliabilitet Hur reliabel är min undersökning? För det första har jag ett väldigt litet urval av personer, endast 59 stycken. Räcker detta som ett stickprov? Det är tveksamt för denna undersökning. Dock har jag försökt rädda reliabiliteten genom att styrka att många mellanstadieelever fortfarande köper skivor genom att jämföra det med Kutrzeba &Thalströms enkätundersökning. Deras undersökning visar att mellanstadieelever köper CD skivor och att det blir vanligare med nedladdning på högstadiet. Det är något som också tål att funderas på varför jag har begränsat mig till mellanstadiet. I jämförelsen med Kutrzeba & Thalström är det stora skillnader i svaren mellan Åk 4 6 och 7 9. Hade det blivit liknande resultat i min undersökning? Det ska också noteras att jag inte har använt radio som ett av alternativen. Det kanske hade gett nya resultat. 23

24 Referenser Kutrzeba, Filip & Thalström, Martin (2007) Att vara eller icke vara, Ekonomilinjen, c uppsats. Örebro universitet. Napierbell, Simon (2007) Black vinyl white powder, Ebury Press Nettleingham, Maria & N go, Bobo & Olsson Karin (2005) Nedladdning av musik,(sid 68 69) c uppsats, Lunds universitet. Patel, Runa & Tebelius Ulla (1987) Grundbok i forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur Tidningsartiklar Göteborgs Posten Muldin, Kent & Petri, Gunnar & Melin Sten, Karabuda, Alfons & Hamrén, Kjell Åke Så kan nedladdning bli laglig (7/2 08) Musikförläggaren Hamrén, Kjell Åke, Ledaren, 2007:3, sid. 3, SMFF Hasselqvist, Eric, Den digitala marknaden 2007:3, Sid. 7, SMFF Johansson, Rebecca & Eriksson Carolina Almost famous 2007:3, sid. 4 6, SMFF Svenska Dagbladet Erlandsson, Adam Filmbolagen har mycket att lära av skivbolagens misstag (1/4 08). Hammarbäck, Peter Snabb halvering av skivaffärerna (19/3 08) Hammarbäck, Peter Nischade butiker på rätt spår (20/3 08) Sjöman, Mika Riksdagen lyssnar bara på motståndarsidan (11/3 08) Webbsidor Stim och fildelning: Så kan fildelning bli laglig, (23/4 08). 39BB1C av folks asikter om kopieringsskydd/ Stim Officiell webbplats: (16/3 08) 24

25 Piratbyrån Officiell webbplats: Om piratbyrån: (23/4 08) Antipiratbyrån Officiell webbplats: Om antipiratbyrån: (23/4 08) Piratpartiet Officiell webbplats: Om piratpartiet: (25/4 08) Antipiratpartiet Officiell webbplats: Om antipiratpartiet: (25/4 08) IFPI Officiell webbplats: (25/4 08) Medierådet Officiell webbplats: (14/4 08) Fildelningslagen: (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, (14/4 08) Fildelningslagen förklarad: vad sager lagen, (14/4 08) Om A&R Artist & repertoire (23/4 08) 25

26 5.2 Enkät 26