Inventering av skrotsten i mellersta och norra Bohuslän

Transkript

1 1997: 19 Miljöavdelningen ¼ Inventering av skrotsten i mellersta och norra Bohuslän

2 Innehåll Förord 3 Inledning 5 Lysekils kommun 11 Sotenäs kommun 27 Tanums kommun 47 Strömstads kommun 53 Bilaga 1. Teckenförklaring till Gula kartan 63

3 Inledning Stora volymer skrotsten har uppkommit som restprodukt vid den vitt spridda stentäktsverksamhet som pågått på många håll inom Bohusgranitens utbredningsområde. Storlek, färg eller utseende gör att blocken inte kunnat användas för tilltänkta ändamål. Ökad efterfrågan på främst vattenbyggnadssten samt brist på naturgrus i länets kustnära delar har aktualiserat frågan om uttag och nyttjande av skrotsten. I Göteborgs och Bohus län utfördes under 1980-talet samlade inventeringar av länets naturgrustillgångar tillsammans med inventeringar av alternativa material. Skrotstensinventeringen har ingått som en del i länets inventering av alternativa material som i sin helhet föreligger i konceptform. Inventeringen av skrotsten utfördes av Geologkonsult under slutet av 1980-talet. Kompletterande uppgifter, uppdatering och slutlig sammanställning av skrotstensinventeringen har utförts av Anna Petersson under hösten/vintern Syfte och omfattning Inventeringen av skrotsten utfördes inom Bohusgranitens utbredningsområde mellersta och norra Bohuslän, vilket omfattar Lysekil, Sotenäs, Tanum och Strömstads kommuner. Syftet är att lokalisera var de största skrotstenstillgångarna finns, uppskatta tillgängliga volymer och blockstorlek samt beskriva läge i terrängen och omgivande miljö. Inventeringen kan främst användas som underlag vid planering och beslut för framtida användning av skrotstenen. Metodik Förberedande arbete Förberedande arbete utfördes genom arkivstudier, flygbildstolkning och studier av ekonomiska och topografiska kartor. En sammanställning av erhållen information resulterade i att ett antal potentiella skrotstensobjekt utmarkerades på arbetskartor. Uppgifter om medgivna täkttillstånd enl. naturvårdslagen för sten- och bergtäkter finns arkiverade hos länsstyrelsen (fr.o.m. 1965). På ekonomiska och topografiska kartor finns även ett flertal, såväl nya som äldre stenbrott utmarkerade. Större sten- ansamlingar kan identifieras direkt i flygbilden. Flygbilder som användes vid tolkningen var främst infraröd diapositiv film från 1989, i skala 1: Under 1996 utfördes kompletteringar och uppdatering av inventeringen. Bland annat framtogs ett mer detaljerat kartunderlag än vad som funnits tidigare. I samband med kartframställningen utfördes ny flygbildstolkning av ovanstående flygbilder samt av svartvita flygbilder från 1995, i skala 1: Fältarbete Samtliga potentiella skrotstensobjekt besöktes fält. Sammantaget gjordes besiktningar vid mer än 100 stenbrott. Vid fältbesiktning utfördes en bedömning av områdets geologi och skrotstenens läge i terrängen. Det utfördes även översiktliga beräkningar av total volym samt uppskattning av dominerande blockstorlek.

4 Hösten 1996 gjordes en förnyad fältbesiktning vid huvuddelen av de objekt som efter första fältarbetet redovisats i konceptform. Ny fältbesiktningen utfördes för att komplettera och uppdatera uppgifter samt för att möjliggöra framtagande av ett mer detaljerat kartunderlag än tidigare. Redovisning Kartor Redovisningen av skrotstensobjekten sker kommunvis. För varje kommun finns en översiktskarta i skala 1: där utmarkerade skrotstensobjekt har löpande numrering. På översiktskartan har endast huvudområden utmarkerats. Skrotstensobjekten redovisas även på detaljkartor. Som underlag har använts svartvita fotokopior av Gula kartan i skala 1: Legend till kartunderlaget finns i bilaga 1. Varje objekt återges med hjälp av ytor inom vilken huvuddelen av skrotstenen återfinns. Då skrotsten många gånger ligger utspridd i terrängen är det svårt att göra exakta avgränsningar vilket innebär att det inom ytorna även finns områden som inte innehåller skrotsten. Många gånger sammanfaller objektens avgränsningar med gränser för äldre eller befintliga täktområden. Ibland finns skrotstenen utspridd inom skilda delområden. Namn Nr. Häggvall 8A 48 Dingle 8A 89 Brastad 8A 68 Fjällbacka 9A 06 Lysekil 8A 27 Hällevadsholm 9A 09 Kungshamn 8A 56 Strömstad 9A 86 Bovallstrand 8A 86 Näsinge 9A 89 Gula kartor (Nya ekonomiska kartan skala 1:20 000) som använts som underlag för detaljkartor. Allmänt om objektsredovisning Redovisningen sker kommunvis. Varje kommunavsnitt inleds med sammanfattande tabeller med objektsnamn, nummer, volym och blockstorlek. Den enskilda objektsbeskrivningen innefattar dels ett tabellhuvud och dels löpande text. I tabellhuvudet redovisas berörda fastigheter, ekonomiskt kartblad, kort geologisk beskrivning av objektet samt om det inom området finns pågående stentäktsverksamhet. Här ges också en kortfattad beskrivning av skrotstenen (om den ligger samlad eller utspridd, i stora eller små upplag o.s.v.), uppgifter om uttag samt dominerande blockstorlek och uppskattad volym. I den löpande texten finns utförligare beskrivning av täktverksamhet, läge i terrängen, m.m. Omgivningen beskrivs översiktligt med avseende på vegetation, närliggande bebyggelse, transportvägar etc. I texten anges också hur objektet berörs av planer, förordnanden eller om objektet omfattas av annan dokumentation.

5 Volymberäkningar I stort sett varje häll inom de större forna stenindustridistrikten är sönderhackad vilket innebär att skrotsten många gånger finns utspridd i terrängen över mycket stora ytor. För att begränsa antalet objekt men samtidigt erhålla en översiktlig bild över skrotstenstillgångarnas utbredning, redovisas objekt där skrotstenen ligger relativt samlad och där den totala skrotstensvolymen uppskattas vara större än m 3. I huvudsak handlar det om områden där relativt storskalig stenbrytning har skett, främst under de senaste 30 åren. Volymberäkningarna har utförts med avseende på totala volymer vilket alltså även omfattar volymer som av olika skäl inte är exploaterbara. Skrotsten har många gånger tippats i håligheter eller utmed sluttningar och i flera fall är upplagen jordtäckta eller igenväxta. Svårigheter med att bedöma läget på underliggande markyta samt att upplagen många gånger är heterogent sammansatta med avseende på storlek, gör att volymberäkningarna endast kan ses som grova uppskattningar. Beräknade volymer redovisas i intervallen liten volym, medelstor volym eller stor volym: Liten volym: m 3 Medelstor volym: m 3 Stor volym: > m 3 Blockstorlek Redovisningen av blockstorlek sker med hjälp av indelning av enskilda block i följande viktklasser: Viktklass I Viktklass II Viktklass III kg kg > kg Skrotstensupplagen innehåller många gånger stenblock av olika storlek. Generellt kan sägas att skrotsten skrotstensupplag från blocktillverkning ofta innehåller block i viktklasserna II och III, medan skrotsten från gat- och kantstenstillverkningen ofta domineras av block i viktklass I. I de fall där objekten omfattar skrotsten som domineras av flera viktklasser sker redovisning på följande sätt: I/II I/II/III II.III Området innehåller lika delar av viktklass I och II. Området innehåller lika delar av viktklass I, II och III. Området innehåller främst sten i viktklass II (75 %) och ett stort inslag av viktklass III (25 %).

6 Granit har i medeltal en densitet av 2,65 ton/m 3. Enskilda block har givetvis samma densitet som moderbergarten men ett upplag av skrotsten utgörs av lösa block som beroende på ingående blockstorlekar får en betydligt lägre packningsgrad i jämförelse med fast berg. För omräkning mellan ton och kubikmeter är det rimligt att anta en lägre omräkningsfaktor än given densitet. Vanligt är att packningsgraden antas vara sådan att ett upplag på ca m 3 motsvarar ca ton, dvs. en omräkningsfaktor 2 används. Planer, förordnanden och annan dokumentation Vid planering och beslut för framtida användning av skrotsten finns det många olika intressen att ta hänsyn till. För varje objekt beskrivs kort avsikter och rekommendationer för aktuellt markområde efter vad som anges i respektive kommuns översiktsplan. Här anges också om det finns andra planer, förordnanden eller annan dokumentation som berör objektet med närområde, främst med avseende på natur-, kulturmiljö- eller friluftslivsintressen. Nedanstående underlagsmaterial har använts, se även referenslistan. Kommunala översiktsplaner * Länsstyrelsens bestämmelsekartor med förordnanden enl. naturvårdslagen (naturreservat, naturvårdsområde, strandskydd mm.) * Beskrivningar av riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård * 3:e kap. naturresurslagen - särskilda hushållningsbestämmelser för vissa delar av landet * Naturvårdsplan för mellersta och norra Bohuslän * Fornlämningsregistret - Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornlämningsinventering * Länets bevarandeprogram för odlingslandskapets kultur- och naturmiljövärden * Ädellövskogsinventeringar i resp. kommun Kort om stenindustrin inom Bohusgranitens utbredningsområde Bohusgraniten Bohusgraniten är Västsveriges yngsta granit. Graniten bildades för ca 900 miljoner år sedan och utgör ett stort, sammanhängande massiv som sträcker sig från Gullmarsfjorden i söder till Idefjorden i norr där den fortsätter in i Norge. Ställvis innehåller graniten brottstycken och sliror av äldre berggrund. I t.ex. Strömstadstrakten finns ibland inslag av äldre berggrund i sådan omfattning att graniten blir underordnad.

7 Översiktlig karta över berggrunden i Göteborgs och Bohus län. Bohusgranit återfinns i länets nordvästra del. Bild från Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (1979). Bohusgraniten är vanligen homogen och massformig samtidigt som dess mineralinnehåll områdesvis är varierande. Huvudmineralen kvarts, kalifältspat, plagioklas, biotit och muskovit förekommer i olika volymförhållanden och bergarten uppvisar en stor variation i färg och struktur. Den i ytan mest utbredda graniten är gråröd, medelgrov och övervägande jämnkornig men varianter förekommer från grå och finkornig granit till röd, grov och porfyrisk. På grund av bohusgranitens struktur och mineralinnehåll, tillsammans med sin vanligen homogena och massformiga karaktär, har bergarten mycket goda huggningstekniska egenskaper vilket har utnyttjats vid olika typer av stenbearbetning. En hög andel av hårda mineral och låg halt av glimmermineral gör att bergarten i sig är beständig och har låg vittringsbenägenhet. Rent bergtekniskt sett har graniten å andra sidan generellt relativt medelmåttiga egenskaper vilket gör krossmaterialet olämpligt för kvalificerade makadamprodukter. Detta beror på att fogarna mellan mineralkornen är vanligtvis raka med ringa infästningar vilket ger bergarten en inneboende spaltbarhet. Bergartens innehåll av uran och torium är förhållandevis högt. Vid sönderfall av uran bildas

8 bland annat radon och radondöttrar, vilka är cancerframkallande. Detta gör att särskilda restriktioner finns för byggande av bostäder ovan Bohusgraniten och även för användning av krossprodukter från berget. En mer omfattande beskrivning av Bohusgraniten finns att läsa i Berggrundens lämplighet för makadamproduktion i Göteborgs och Bohus län (Samuelsson, 1995). Hänvisning sker också till den omfattande utredningen Svenska stenindustriområden I-II. Gatsten och kantsten (Asklund, 1949). Klassindelning av bergmaterial med avseende på Bergkrosskvalitet Bergartsexempel, O-län slipvärde och sprödhetstal. Gränserna är satta främst med avseende på Kvalitetskrav på sten- I Mycket god 1. Stora Le- Marstrandsmaterial, slitlager BYA Nytt-86. Tabell 7:01-1a. II God formationen Bild från Samuelsson (1995). III Tämligen god 2. Åmålsformationen IV Tämligen dålig 3. Grå homogen gnejs V Dålig 4. Gråröd gnejs 5. Grå medelkornig granit 6. Porfyrisk granit 7. Bohusgranit 8. Pegmatit Stenindustrins utveckling I Sverige används bergarterna granit, gnejs, diorit, hyperitdiabas, kalksten, marmor, sandsten och skiffer för olika stenindustriella ändamål. Av uttagna råblock tillverkas gat-, kant- och byggnadssten samt beklädnads-, ornaments- och monumentsten. Bearbetade block av granit och gnejs har sedan medeltiden nyttjats som bland annat kajsten, men i ganska liten omfattning. Bohusgranitens egenskaper i kombination med gynnsamt läge för sjöfrakt innebar att graniten tidigt kom att användas för olika byggnadsändamål.

9 Utvecklingen under 1800-talet med bättre kommunikations- och transportmedel tillsammans med städernas expansion innebar en ökad efterfrågan på gatsten. Under 1880-talet förvandlades den tidigare hantverksmässiga stenbearbetningen till en storindustri i samband med en starkt ökad internationell efterfrågan. Förutom i Bohuslän blomstrade stenhuggerinäringen i Halland, Blekinge och även längst ostkusten upp till Västerviks- och Oskarshamnstrakten. Där var det dock främst byggnadsgraniter som efterfrågades. Bohuslän kom så småningom att helt överta gatstensexportmarknaden som kraftigt expanderade under en period fram till tiden efter 1:a världskriget. Efter denna period varierade avsättningsmöjligheterna kraftigt på den internationella marknaden. På den inhemska marknaden avsattes gatsten periodvis till stor del genom statsbeställningar gick stenindustrin in i en riktigt högkonjunktur men efter denna kulmen minskade avsättningsmöjligheterna och antalet verksamheter har sedan dess kraftigt reducerats. Ett stort antal små stenbrott öppnades i början av stenindustrins era. Genom förbättrad teknik och rationaliserad produktion skedde senare en övergång till brytning i större brott där man kunde gå djupare i berget. De största stenbrotten öppnades på Bohus-Malmön, vid Rixö och Ramsvik, i kustområdet mellan Fjällbacka och Grebbestad och i Krokstrand invid Idefjorden. Som mest sysselsatte stenindustrin i Bohuslän arbetare bara i gat- och kantstensindustrin. Idag är Bohusläns Kooperativa Stenindustri med ett 30-tal anställda är ensamma kvar inom gat- och kantstensbranschen. Totalt finns idag endast ett tiotal pågående stentäkter. Brytning sker för olika stenindustriella ändamål (inkl. gat- och kantsten). Skrotsten Restprodukt eller resurs? Som nämndes i inledningen kan skrotsten definieras som de block som blir restprodukter vid industriell stenbrytning då storlek, färg eller utseende gör att blocken inte kan användas för tilltänkta ändamål. Skrotstenen tippas vanligtvis i upplag i eller i anslutning till stenbrotten. En stor volym skrotsten finns utspridd i terrängen i mellersta och norra Bohuslän och flera av upplagen har legat länge i terrängen. På senare tid har en ökad efterfrågan på skrotsten uppkommit då stenblocken kan utnyttjas som bland annat vattenbyggnadssten. Skrotsten för sådana ändamål säljs främst på en internationell marknad men till viss del finns även en efterfrågan på den inhemska marknaden. En mindre andel av skrotstenen krossas och används som makadam. Exploatering För lönsam exploatering av skrotsten krävs tillgång till en relativt stor volym sten. Innehållet bör vara homogent och utan större inslag av stora block då dessa är svåra att krossa direkt och måste läggas åt sidan eller slås sönder. Upplagen ska helst inte innehålla skräp. Transportkostnader utgör en stor andel av den totala materialkostnaden så ett gynnsamt transportläge är dessutom en förutsättning. Vid exploatering av skrotsten sker ett intrång naturmiljön. Intrångets storlek beror på faktorer som igenväxningsgrad, läge i terrängen, nuvarande markanvändning osv. Lagstiftning Vid uttag av sten, grus och sand m.m. krävs normalt täkttillstånd enl. 18 naturvårdslagen, om täkten sker för annat ändamål än för markägarens husbehov. Den som driver täktverksamhet eller

10 stenkrossrörelse är skyldig att lämna de uppgifter som behövs som underlag för planering av naturvården. Ansökan om täkttillstånd prövas av länsstyrelsen. Vid prövningen vägs behovet av täkten mot en samlad bedömning av områdets naturvärde och mot eventuella andra motstående intressen. Naturresurslagen (NRL) är en övergripande lag som i huvudsak främst verkar genom annan lagstiftning. Enligt NRL skall en långsiktigt god hushållning av våra naturresurser främjas ur såväl ekologisk, social som samhällsekonomisk synpunkt. Tillämpningen av NRL gör att behovsprövning av täktverksamhet ur grushushållningssynpunkt har ökat i betydelse. Miljöskyddslagen gäller vid användning av mark, anläggning eller byggnad som kan medföra mer än tillfällig störning genom luftförorening, buller, skakningar eller liknande. Annan lagstiftning som kan beröras vid exploatering av skrotsten är exempelvis kulturminneslagen, plan- och bygglagen, vattenlagen m.fl. Lysekils kommun 1. N. HALLINDEN Fastighet: Skarstad 5:3; Bjälkebräcka 1:13; 1:1; m. fl. Ek. karta: 8A 89 (080 89) Geologi: Röd, medelgrov, jämnkornig Täkt: Pågår Skrotsten: Äldre skrotsten i mindre upplag Uttag: Nyproducerad skrotsten krossas Blockstorlek: I/II/III Högt upp på Skottfjället, nordväst om Hallinden station finns ett stort täktområde där stentäkt har bedrivits sedan lång tid. Idag finns två olika täktverksamheter som bedrivs med gemensam täktplan. Dels sker uttag av blocksten och dels sker uttag av berg för krossändamål. Den skrotsten som uppkommer vid stentäkten krossas upp. Skrotsten har också använts som utfyllnad inom täktområdet. I den södra delen av täktområdet bygger skrotsten och schaktmassor upp ett plan. Skrotsten har från denna yta även tippats utför en sluttning, mot en större sänka i terrängen. Söder om det stora täktområdet, på västsidan av en bergknalle, har provbrytning skett för uttag av blocksten. Skrotsten ligger tippad utför sluttningen, mot väster. Skottfjället är ett stort höjdområde med omväxlande hällmarker, skogar och myrar. Täkten ligger avsides från bebyggelse. En ny asfalterad väg leder fram till området nere i från Hallinden station. Objektet ligger inom ett område som i kommunens översiktsplan anges ha värdefulla kultur-, natur- och fornminnesmiljöer (Lysekils kommun, 1990). Skottfjällsområdet beskrivs i länets naturvårdsplan (Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1979). Inom/i anslutning till täktområdet finns fornlämningar som delvis undersökts i samband med planering för täktverksamhet (RAÄ 589 & ev. 588, Bro socken).

11 2. N. AXTVETEN Fastighet: Axtveten 1:2, m.fl. Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Gråröd, medelgrov, jämnkornig Täkt: Pågår Skrotsten: I mindre utspridda upplag. Uttag: Pågår Blockstorlek: II/III I bergsområdet sydost om Hallinden station finns ett stort täktområde där uttag av blocksten pågick fram till 80-talet. Idag finns tillstånd för storskalig bergtäkt med krossning i området. I samband med inledande planering för storskalig produktion utfördes markarbeten och rensning av skrotsten. Kvarvarande skrotsten finns främst norra delen, tippad utmed en hög bergsida och som mindre upplag i eller i anslutning till täkten. Skrotsten har även använts som utfyllnad inom täktområdet. Framkomligheten i täkten är god. Täktområdet är beläget högt i landskapet och exponeras något mot nordväst. Området ligger relativt avsides och kringgärdas omväxlande av skog eller hällmarker med gles vegetation. I norr och söder finns angränsande dalgångar. En bred grusväg leder fram till täktområdet. Objektet är beläget inom glesbygdsområde (Lysekils kommun, 1990). 3. S. AXTVETEN Fastighet: Axtveten 1:3 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Gråröd, medelgrov, jämnkornig Skrotsten: Utmed dalsida Blockstorlek: I.II I ett mindre bergsområde, sydost om Hallinden station finns två gamla stentäkter belägna på sydvästsidan av en bergshöjd. Här har bland annat skett tillverkning av gat- och kantsten. I den största täkten avslutades verksamheten för mer än 20 år sedan. Skrotsten ligger tippad mot dalgången i sydväst. Omgivande terräng är kuperad och utgörs omväxlande av skogsklädda bergsområden och öppna mellanliggande dalgångar. Täkterna är igenväxta och ligger otillgängligt och avsides från bebyggelse. Objektet är beläget inom glesbygdsområde (Lysekils kommun, 1990).

12 4. BROBERG Fastighet: Broberg 2:2; 3:1 / Broberg 1:1; 2:3 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Gråröd medelgrov, jämnkornig Täkt: Bergtäkt pågår Skrotsten: I samlade upplag Uttag: Utlastning av skrotsten i samband med återupptagen täktverksamhet Blockstorlek: I/II/III Volym: Medelstor Täktområdet är beläget på nordsidan av ett höjdområde, öster om Brodalen. Stenbrytning har skett djupt in i berget i en täkt med höga, lodräta täktväggar. Under 40-talet tillverkades här bland annat stridsvagnshinder. Ny bergtäktsverksamhet planeras inom det gamla täktområdet, där täkten kommer att utvidgas i sydöst. Skrotstenen ligger dels i upplag i den gamla täktens botten och dels utspridd i högar och plana ytor väster om täkten. All större skrotsten kommer att fraktas bort samband med planerad bergtäktsverksamhet. Omgivande terräng karaktäriseras av skogsbeväxta bergshöjder. Vägen som går mellan Broberg och Tveten, passerar norr om området och stora delar av upplagen ligger exponerade vid vägen. Täktområdet är igenväxt av sly och kvarliggande skrotsten är lavbeväxt. En grusväg leder in i området men framkomligheten i själva täkten är begränsad. Objektet är beläget inom glesbygdsområde (Lysekils kommun, 1990). 5. NÖTEKÄRR Fastighet: Broberg 1:1; 2:3 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Gråröd, medelgrov jämnkornig Skrotsten: I upplag och utspridd över stor yta Uttag: Utlastning av mindre volymer har skett Blockstorlek: I/II/III Volym: Stor Vid Nötekärr, på sydsidan av ett bergsområde beläget öster om Brodalen har stenbrytning skett inom ett stort täktområde. Huvudtäkten är högt belägen i terrängen. Skrotsten har tippats från täkten mot sydväst, så att en stor terrassyta har bildats. I en mindre täkt, belägen söder om huvudtäkten, har skrotsten staplats och tippats ut över täktbottnen. Även perifiert i området återfinns skrotsten utspritt i mindre upplag. Viss upprensning av skrotsten har skett. Huvudtäkten och de högst belägna delarna av täktområdet ligger öppet och exponerat mot söder. Framkomligheten inom området är god men området, särskilt de yttre delarna, har växt igen. Här växer busk- och slyvegetation och låga tallar. Skrotstenen är lavbeväxt. Flera närliggande bostadshus finns söder och öster om täktområdet.

13 Objektet är beläget inom glesbygdsområde (Lysekils kommun, 1990). 6. BRODALEN Fastighet: Broberg 2:2; 3:1 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Gråröd, medelgrov, jämnkornig Täkt: Pågår Skrotsten: I samlade upplag Uttag: En del skrotsten har avyttrats under verksamhetstiden Blockstorlek: II/III (I) I höjdområdet, öster om Brodalen finns för närvarande en stentäkt där uttag sker av råblock. I täktområdets södra del ligger skrotstenen i ett plan och stenblock har även tippats utför en sluttning och i en sänka, ner mot vägen som passerar täkten. Delar av ytan är täckt av bergskärvor och jord och börjar att överväxas av vegetation. Den äldsta skrotstenen ligger längst sydost och detta område är igenväxt. På dalsidan ner mot Brodalen växer högrest barrskog. I övrigt kringgärdas täktområdet av hällmarker med sparsam vegetation. En mindre grusväg leder från Brodalen förbi området. Objektet är beläget inom glesbygdsområde (Lysekils kommun, 1990). 7. IMMESTAD Fastighet: Immestad 3:52 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Röd, medelgrov, jämnkornig Täkt: Pågår Skrotsten: Främst i samlade upplag Uttag: En del skrotsten har avyttrats under verksamhetstiden Blockstorlek: II.I En relativt stor stentäkt finns på sydsidan av en bergshöjd, väster om Immestad gård. Uttag har skett av råblock för prydnadsstensändamål. Under verksamhetstiden har uppkommen skrotsten delvis kunnat avsättas för annan bearbetning. En del skrotsten har tippats inom den västra delen av täktområdet. Skrotstenen bygger upp en vall kring täktområdet samt en upphöjd plan yta inom täktområdet. Skrotsten har också använts som utfyllnad i täktens botten. Täktområdet ligger i ett öppet avsnitt i terrängen, nära en mindre, asfalterad allmän väg. En gles men insynsskyddande trädridå finns öster och sydöst. Endast en mycket liten del av skrotstenen ligger fritt. Huvuddelen är övertäckt av jord- och schaktmassor och i de centrala delarna nyttjas ytorna för infartsväg och

14 uppställningsplats. Objektet är beläget inom område med värdefulla natur-, kultur- och fornminnesmiljöer (Lysekils kommun, 1990) och inom område av riksintresse för kulturmiljövård (KO 21: Immestad-Backa). 8. STORA HEDE Fastighet: Stora Hede 1:10; 5:2 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Gråröd, medelgrov, jämnkornig Täkt: Pågår Skrotsten: Främst i koncentrerade upplag Blockstorlek: I/II På syd- och västsidan av ett flackt höjdområde, nordväst om Brastad kyrka, har stenbrytning skett över en relativt stor yta. Pågående täktverksamhet sker i liten skala på bergets västsida. Skrotsten har lagts i en vall, strax väster om dagbrottet. Stenbrytning har tidigare även skett i grunda täkter på sydsidan av berget. Som resultat av denna verksamhet finns skrotsten utspridd på sydsidan berget samt i små upplag uppe i höjdområdet direkt öster om det nuvarande täktområdet. Det västra täktområdet ligger relativt öppet och exponerat mot dalgången och angränsande bebyggelse. En mindre grusväg leder fram till området. Den av skrotsten uppbyggda vallen kantas av en trädridå. Inom den övriga delen av höjdområdet växer skog omväxlande mellan öppna hällmarker. Objektet är beläget inom område med värdefulla natur-, kultur- och fornminnesmiljöer (Lysekils kommun, 1990) och inom område av riks intresse för kulturmiljövård (KO 21: Immestad-Backa). Inom bergsområdet finns ett röse (RAÄ 59, Brastads socken). 9. BACKA Fastighet: Lilla Backa 2:10; Lilla Tuntorp 2:1 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Gråröd, medelgrov, jämnkornig Skrotsten: Över stor yta Uttag: Uttag av skrotsten har skett Blockstorlek: II.I Vid Backa, på östsidan av ett höjdområde har stenbrytning skett i tre mindre täkter. Längst söder

15 finns en skrotstensvall på södra sidan av en mindre bergsribba (9a). I den centrala delen av området har upprensning av skrotsten skett och därvid har större block bortforslats. Kvar ligger mindre block jämnt utspridda utmed hela bergssidan (9b) och skrotstenen täcker en stor yta. I norr ligger skrotstenen dels i ett delvis jordtäckt plan samt i mindre högar (9c). Huvuddelen av skrotstenen ligger öppet i terrängen. Det södra upplaget ligger innanför en ridå av höga lövträd. Bostadsbebyggelse finns i mycket nära anslutning till upplagen. Objektet är beläget inom område med värdefulla natur-, kultur- och fornminnesmiljöer (Lysekils kommun, 1990) och inom område av riksintresse för kulturmiljövård (KO 21: Immestad-Backa). Skrotstenen längst i söder ligger inom område som beskrivs i kommunens ädellövskogsinventering (Omr. 133: Bengtsson et al, 1996). 10. TUNTORP Fastighet: Tuntorp 2:14; Prästtorp 1:44 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Gråröd, medelgrov, jämnkornig Skrotsten: I koncentrerade upplag Uttag: Rensning har skett inom delområde Blockstorlek: I/II Strax norr och nordöst om tätortsbebyggelsen i Brastad finns två små, äldre stenbrott. I det västra ligger skrotstenen i ett relativt högt upplag utmed bergets västsida (10a). Stenen har legat relativt länge i terrängen och är lavbevuxen. Inom det östra området har stora upplag funnits inom främst täktområdets södra del. Dessa delar har iordningställts och kvarvarande skrotsten uppbygger jordtäckta plan (10b). Några mindre upplag ligger kvar öppet inom området. Område 10a är igenväxt av lövträd men skrotstenen ligger ändå öppet och exponerat. Närliggande bostadsbebyggelse finns i söder och öster. De södra delarna av område 10b är efterbehandlade och här planeras för bebyggelse. Objektet är beläget inom tätortsområde med detaljplan (Sotenäs kommun, 1990) samt inom område av riksintresse för kulturmiljövård (KO 21: Immestad-Backa). Lövskogen som kantar omr. 11a beskrivs i kommunens ädellövskogsinventering (Omr. 132: Bengtsson et al, 1996). 11. BRASTAD NV Fastighet: Tuntorp8:1; 1:20 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Gråröd, medelgrov, jämnkornig

16 Skrotsten: I samlade upplag Blockstorlek: I/II I bergspartiet strax nordväst om Brastad finns ett högt beläget stenbrott. Täkten är beläget på sydvästsidan av berget. Stenen har tippats från brottet ut åt väster och söder. Den äldsta skrotstenen ligger utspridd och på sydsidan av berget. I väster är stenen lagd i en vall som sticker ut från dalsidan. Inom områdets sydöstra delar, i anslutning till infartsvägen, finns några mindre upplag. Skrotstenen har legat länge i terrängen och den ytliga skrotstenen är moss- och lavbeväxt. I väster, vid foten av berget, ligger ett bostadshus. Området ligger i övrigt nära tätortsbebyggelse. Objektet ligger inom område som i kommunens översiktsplan anges som utbyggnadsområde för tätort (Lysekils kommun, 1990). 12. MEDBO Fastighet: Medbo 1:62; 1:67 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Röd, medelgrov, jämnkornig Skrotsten: Utspridd eller i små upplag Blockstorlek: I/II/III Norr om Hjälmedal och Medbo Västra finns på sydsidan av berget två äldre stenbrott. I det västra brottet ligger skrotsten (12a) mycket utspridd. Skrotsten finns även i en bård utmed vägen som passerar genom området. I det östra brottet finns några mindre skrotstenshögar (12b). Området ligger kustnära och präglas av hällmarker med sparsam, lågväxt vegetation. Skrotstenen har legat öppet i terrängen under lång tid. Mindre vägar passerar in i området. Bostadsbebyggelse finns i nära anslutning till de gamla täktområdena. Objektet är beläget inom område som angränsar till skyddszon för Brofjordens industriområde. Området är av allmänt kommunalt intresse för friluftslivet (Lysekils kommun, 1990) och berörs av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv.

17 13. RIXÖ Fastighet: Rixö 4:1 Ek. karta: 8A 48/68 ( / ) Geologi: Gråröd, medelgrov, medelkornig granit sten/bergtäkt Skrotsten: Främst i skyddsvallar och som utfyllnad Uttag: Upprensning och utlastning av skrotsten har skett inom täktområdet Blockstorlek: I.II.(III) Vid Rixö har stenbrytning skett inom ett mycket stor område och stenbrottet är ett av de största i Sverige. Täktverksamheten är idag avslutad och området har i huvudsak rensats på skrotsten. Skrotsten har använts som utfyllnad i samband med efterbehandling av området. I den östra delen har en industri anlagts på en skrotstensuppbyggd yta. Skrotsten har även använts vid uppbyggnaden av de jordtäckta vallar som av skärmar täktområdet från Rixödalen i söder. Kvarvarande skrotsten är således i huvudsak inte tillgänglig för uttag. Skrotsten från andra verksamheter läggs i tillfälliga upplag inom de västra delarna av täktområdet då utlastning sker på pråmar vid kajen som ansluter till området. Täktområdet ligger mycket exponerat vid Brofjordens östra strand, i anslutning till Rixö samhälle och Rixödalen. Läget är känsligt för störningar och buller. Objektet är beläget inom ett industriområde beläget utanför tätort (Lysekils kommun, 1990). Området berörs även av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv. Inom området finns ev. fornlämningar (RAÄ 123 & 133 Brastad socken). 14. BRÄCKE Fastighet: Bräcke 1:2 Ek. karta: 8A 48 (080 48) Geologi: Gråröd, medelgrov, jämnkornig granit Skrotsten: I samlade upplag utmed bergsida Blockstorlek: I/II/III I bergen söder och öster om Rixö samhälle har det skett en omfattande stenbrytning. Vid Bräcke finns en gammal täkt på syd- och västsidan av ett högt berg. Skrotstenen ligger dels i höga upplag den forna täkten och dels utmed bergssidorna utmed en c:a 200 m lång sträcka. Hela området är idag igenväxt. Skrotstenen ligger relativt svåråtkomligt högt upp på bergsidan. I sluttningen ner mot vägen växer lövskog.

18 Objektet är beläget inom område som angränsar till/ingår i skyddszon för Brofjordens industriområde och område av allmänt kommunalt intresse för friluftslivet (Lysekils kommun, 1990). För övrigt omfattas området av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv. Lövskogen som kantar bergsområdet finns med i kommunens inventering av ädellövskog (Omr. 62: Bengtsson et al, 1996). Ev. berörs fornlämning (RAÄ 329, Brastad socken). 15. NOLBY Fastighet: Brastads Häller 1:1; Nolby 1:24 Ek. karta: 8A 48 (08 048) Geologi: Röd, medelgrov, jämnkornig granit Skrotsten: Främst i stora upplag Blockstorlek: I/II Volym: Medelstor Vid, Nolby, söder om Brastad har stenbrytning och kantstenstillverkning skett i en till ytan stor täkt som är belägen på sydvästsidan av ett bergsområde. Skrotsten från äldre verksamhet ligger stora upplag i den södra och sydvästra delen av täktområdet. Skrotstenen ligger relativt öppet i terrängen. Området är beläget strax öster om länsväg 162 och ett järnvägsspår. Infartsvägen till täktområdet passerar över spåret. På motsatt sida av länsvägen finns bostadsbebyggelse. Objektet är beläget inom skyddszon för Brofjordens industriområde, skyddszon för järnväg och område av allmänt kommunalt intresse för friluftslivet (Lysekils kommun, 1990). 16. LAHÄLLA Fastighet: Bräcke 1:33 Ek. karta: 8A 48 (080 48) Geologi: Röd, medelgrov, jämnkornig granit stentäkt Skrotsten: Främst i samlade upplag Uttag: Visst uttag har skett Blockstorlek: I/II Volym: Medelstor Söder om Lahälla, invid Brofjorden, har uttag av sten skett i två områden som skiljs av en dalsänka. I bergknallen norr om dalsänkan har bearbetning skett i grunda brott. Här har upprensning skett och kvar finns en liten volym skrotsten men denna ligger utspridd över en stor yta. I berget, söder om sänkan, finns ett högt beläget dagbrott. Här finns relativt stora volymer skrotsten samlade upplag. Stenen ligger dels i dagbrottet och dels i höga vallar som går ut från

19 dagbrottet, mot väster. Skrotstenen har även tippats utmed klippkanten, ner mot Brofjorden. Mot dalsänkan i norr har skrotsten av mindre storlek (mindre än 500 kg) tippats utmed en ca 100 m lång sträcka. Huvudtäkten är högt belägen i terrängen och läget är exponerat vid Brofjorden. Omgivningen präglas av hällmarker med sparsam vegetation och branta klippor som går ner mot Brofjorden. Skrotstenen ligger öppet i terrängen och delar av upplagen är relativt lättåtkomliga. En liten, delvis igenväxt grusväg som bitvis anlagts ovan skrotsten, leder in i det södra täktområdet. Kaj finns vid Lahälla, 1 km norr om området. Objektet är beläget inom Brofjordens industriområde och inom område av allmänt kommunalt intresse för friluftslivet (Lysekils kommun). Objektet berörs av strandskydd och riksintresse för turism och rörligt friluftsliv. 17. NORRKILA Fastighet: Norrkila 1:21 Ek. karta: 8A 48 (080 48) Geologi: Röd, medelgrov, jämnkornig granit Skrotsten: Främst i samlade upplag Uttag: Ca m 3 under 1995 Blockstorlek: I/II I höjdområdet söder om vägen som leder fram till Norrkila, har uttag av berg skett inom en relativt stor yta. Huvudtäkten har höga, branta väggar och dagbrottet är vattenfyllt. På höjderna kring täkten och söder om täkten finns små, igenväxta skrotstensupplag. Huvuddelen av skrotstenen ligger i ett plan beläget sydost om detta område (17a). Uttag av skrotsten har nyligen skett och skrotstenen ligger därför öppet. Planet höjer sig 2-3 m över omgivande mark. Norr om Norrkilavägen finns ett mindre täktområde (17b) beläget en bit upp i höjdområdet. Skrotstenen har tippats åt söder och här finns ett jordtäckt och igenväxt plan som innehåller uppskattningsvis m 3 skrotsten. Område 17a avgränsas mot odlade marker väster av en gles buskoch trädridå. Inom höjdområdet i övrigt växer löv- och blandskog. Till område 17b leder en liten skogsväg. Skrotstenen är igenväxt och upplagen kringgärdas av skog och hällmarker. Objektet är beläget inom Brofjordens industriområde och inom område av allmänt kommunalt intresse för friluftslivet (Lysekils kommun 1990), samt inom riksintresse för turism och rörligt friluftsliv. Norr om område 17a finns lövskog (Omr. 64: Bengtsson et al, 1996).

20 Översiktstabell Objekt Blockstortek Volym 1. Ävja I/II/III Medelstor 2. Gistad I.II Medelstor 3. Säm I/II/III Liten 4. Bovallstrand - Korpåsberget I/II.III Stor 5. St. Kö-Ö II.I Liten 6. Gullviksberget I/II/III Liten 7. Klev II/III Liten 8. Holmeberget I/II/III Liten 9. Valefjäll II.I/III Stor 10. Ulebergshamn I/II/III Liten 11. Valla I/II Medelstor 12. Ellene I/II/III Liten 13. Knutsdal II/III Liten 14. Bratteby II/III.I Medelstor 15. Ödby Ö I.II.III Liten 16 N. Stensjö I.II Liten 17. S. Stensjö I/II/III Liten 18. Rished I/II/III Liten 19. Germunderöd I/II Liten 20. Amhult 1:2 I/II Liten 21. Ö. Rörvik I.II Liten 22. Anneslätt II/III Medelstor 23. Skindelsröd II/III Stor 24. Knutsvik I/II/III Liten 25. Tullboden I/II Liten Bohus-Malmön I/II Medelstor 18. FLÅGBERGET - RÖE Fastighet: Vese 1:2 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Gråröd, medelgrov, jämnkornig Skrotsten: I upplag Blockstorlek: II/III Högt beläget, på Flågbergets sydsida finns två äldre stenbrott. Skrotsten har tippats från brotten utmed bergssluttningen mot söder. Till området leder ingen brukbar väg. Området är starkt igenväxt och skrotsten har legat länge terrängen.

21 Objektet är beläget inom glesbygdsområde (Lysekils kommun, 1990) samt berörs av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv. 19. RÅGÅRDSDAL Fastighet: Björneröd 2:1 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Gråröd, medelgrov, jämnkornig Skrotsten: I samlade, stora upplag Uttag: Ansökan för uttag av skrotsten finns Blockstorlek: II.I (III) Volym: Medelstor På södra sidan av en bergshöjd, norr om Rågårdsdal, finns ett gammalt stenbrott. Täktväggarna är branta och 10 m höga. Skrotstenen ligger samlad i flera upplag inom det forna täktområdet. En mindre del av skrotstenen ligger löst direkt i själva brottet. Söder om täktområdet finns öppen mark anslutning till fritidsbebyggelse. Omgivande terräng är sluten och utgörs av omväxlande skog och hällmarker. Runt omkring upplagen växer högväxta granar och björkar. En liten grusväg leder fram till området från söder. Objektet är beläget inom område som kommunens översiktsplan anges som område av stort värde för naturvård och friluftsliv (Lysekils kommun, 1990) och området berörs även av riksintresse för friluftsliv (FO 1: Norra Bohus läns kust) och turism och rörligt friluftsliv. 20. SVEE Fastighet: Svee 1:1 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Röd, finkornig till medelkornig Skrotsten: I samlade upplag Blockstorlek: I/II Strax norr om tätortsbebyggelsen i Svee finns ett mindre bergsområde. Utmed en brant västsida, av berget, nära Släviksvägen, har skrotsten tippats utmed en ca 100 m lång terrass. Upplagen har legat länge i terrängen och området är igenväxt. Skrotstenen ligger relativt exponerat och öppet invid Släviksvägen. Närliggande bostadshus finns på motsatta sidan av vägen och ett hundratal meter åt söder ligger Härnäsets Folkets Hus. Byggnaden uppfördes 1907 och här brukade traktens stenarbetare samlas. Släviksvägen tillkom som ett nödhjälpsarbete under stenindustrins kris på

22 1930-talet. Objektet är beläget inom område av stort värde för naturvård och friluftsliv (Lysekils kommun, 1990). Åbyfjorden och delar av Härnäset beskrivs i länets naturvårdsplan (Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1990). Objektet berörs även av riks intresse för friluftsliv (FO 1: Norra Bohusläns kust) och riksintresse för turism och rörligt friluftsliv. Angränsande till skrotstensobjektet finns lövskog (Omr. 103: Bengtsson et al, 1996). 21. V. FÅGELVIKEN Fastighet: Kleva 3:4 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Röd, medelgrov, jämnkornig Skrotsten: Främst i samlade upplag Blockstorlek: I/II Vid Fågelviken, invid Åbyfjordens östra strand, finns en gammal stentäkt. Skrotsten ligger staplad i täkten men huvuddelen ligger löst i upplag. Ut mot vattnet finns en av skrotsten uppbyggd plan yta som nyttjats som uppställnings- och utlastningsplats. Fågelviken var ett centrum för stenhuggerinäringen från slutet av 1800-talet fram till slutet av l950-talet. Kvar i detta stenbrottet ligger förutom skrotsten även olika typer av bearbetade block som var avsedda för byggnadsändamål. En grusväg leder in i täktområdet och framkomligheten är god. Objektet är beläget inom område av stort värde för naturvård och friluftsliv. I kommunens översiktsplan anges även att stenhuggarmiljöerna skall bevaras (Lysekils kommun, 1990). Åbyfjorden och delar av Härnäset beskrivs i länets naturvårdsplan (Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1990). Objektet berörs även strandskydd, riksintresse för naturvård (NO 1:11: Åbyfjorden-Bärfendalen), friluftsliv (FO 1: Norra Bohusläns kust) och turism och rörligt friluftsliv. Inom området finns fornlämning (RAÄ 472a, Bro socken). 22. Ö. FÅGELVIKEN Fastighet: Kleva 3:4; Svee 1:2 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Röd, finkornig till medelkornig Skrotsten: I samlade upplag Blockstorlek: I/II

23 Volym: Liten På nordsidan av Urshultsbergen, vid den ostvästliga dalgång som mynnar vid Fågelviken, har täktverksamhet pågått i ett brott beläget högt upp berget. Skrotsten har staplats och tippats utmed bergssidan och bygger upp ett c:a 150 m långt och 30 m brett plan. Rasvinkeln ner mot dalgången är brant. En mindre volym skrotsten finns även på motstående sida av dalgången, utspridd utmed bergssidan. Vid foten av terrassen, nere i dalgången, växer höga lövträd. Skrotsten har legat länge i terrängen. Alldeles öster om täktområdet, på den norra sidan av Fågelviksvägen, finns tre identiska bostadshus som står på rad utmed vägen. Husen var bostäder för stenhuggarfamiljer och på andra sidan vägen ligger mindre hus som var tvättstugor. Objektet är beläget inom område av stort värde för naturvård och friluftsliv. I kommunens översiktsplan anges även att stenhuggarmiljöerna skall bevaras (Lysekils kommun, 1990). Åbyfjorden och delar av Härnäset beskrivs i länets naturvårdsplan (Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1990). Objektet berörs även strandskydd, riksintresse för naturvård (NO 1:11: Åbyfjorden-Bärfendalen), friluftsliv (FO 1: Norra Bohusläns kust) och turism och rörligt friluftsliv. På den norra dalsidan finns ett röse (RAÄ 440, Bro socken). 23. KLEVA Fastighet: Kleva 3:4 Ek. karta: 8A 68 (080 68) Geologi: Gråröd, medelgrov, jämnkornig Skrotsten: I litet upplag Uttag: Uttag av sten har skett i samband med husbyggnation Blockstorlek: I/II På sydsidan av Urshultsbergen, norr om Styrsviken, finns ett litet stenbrott. Skrotsten ligger i ett ca 2 m högt plan som går ut mot Styrsviken. Uttag av skrotsten har skett i samband med byggnation och endast en mindre volym kvarstår. Stenen ligger öppet och exponerat vid vattnet, nära Släviksvägen som här passerar tätt utmed klipporna invid Styrsvikens strandlinje. Objektet är beläget inom område av stort värde för naturvård och friluftsliv (Lysekils kommun, 1990). Åbyfjorden och delar av Härnäset beskrivs i länets naturvårdsplan (Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1990). Objektet berörs även strandskydd, riksintresse för naturvård (NO 1:11: Åbyfjorden-Bärfendalen), friluftsliv (FO 1: Norra Bohusläns kust) och turism och rörligt friluftsliv. Området kring Styrsviken beskrivs i länets bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (Omr : Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1995).

24 24. SLÄVIK Fastighet: Ed 1:16 Ek. karta: 8A 56 (080 56) Geologi: Gråröd medelgrov, jämnkornig Skrotsten: Främst i stora koncentrerade upplag Blockstorlek: I/II (III) Volym: Stor Söder om Styrsviken finns de största upplagen av skrotsten i Lysekils kommun. Det forna täktområdet var mycket stort och brytning skedde djupt berget i en täkt på Nolängebergets nordsida. Huvuddelen av skrotsten ligger norr om täkten, utmed berget i stora, upp till 10 m höga upplag. I den gamla täktens botten ligger både staplad och tippad skrotsten. En mindre del av skrotstenen finns i högar på bergshöjderna i söder, ovan det stora dagbrottet. Täktområdet är beläget alldeles söder om Släviksvägen i ett exponerat och öppet läge invid Styrsviken. Skrotstenen är lavbevuxen och området kantas av stora lövträd. På andra sidan vägen finns en gammal kaj där utskeppning av stenblock brukade ske. En stor del av skrotstenen ligger svårtillgängligt och hela området är igenväxt. Objektet är beläget inom område av stort värde för naturvård och friluftsliv (Lysekils kommun, 1990). Åbyfjorden och delar av Härnäset beskrivs i länets naturvårdsplan (Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1990). Objektet berörs även strandskydd, riksintresse för naturvård (NO 1:11: Åbyfjorden-Bärfendalen), friluftsliv (FO 1: Norra Bohusläns kust) och turism och rörligt friluftsliv. Området kring Styrsviken beskrivs i länets bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (Omr : Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1995). Täktområdet angränsar i öster till lövskogsobjekt (Omr. 43: Bengtsson et al, 1996). Sotenäs kommun 1. ÄVJA Ek. karta: 8A 86/89 (080 86/89) Geologi: Gråröd, medelgrov, jämnkornig Täkt: Pågår Skrotsten: I upplag över stor yta Uttag: Krossning och utlastning pågår Blockstorlek: I/II.III Volym: Medelstor Stenbrottet vid Ävja, söder om sjön Tåsteröd stora vatten, är ett av de största stenbrotten Bohuslän som idag är i drift. Täktområdet är högt beläget på nordsidan av en höjdplatå.

25 Skrotstenen har främst tippats från dagbrottet mot norr inom två större tippområden. Uttag och borttransport av skrotsten sker främst i det västra området. En stor del av skrotstenen krossas upp. Det östra området är upplags- och bearbetningsområde. Skrotsten finns också i mindre upplag, utspridda i ytterkanterna av området. Täktområdet kringgärdas av skog och hällmarker. En nybyggd väg leder från dalgången i väster, upp till täktområdet. Skrotstenen i ytterkanterna av området är igenväxt. Objektet är beläget inom område för naturvård och rörligt friluftsliv (Sotenäs kommun, 1990) och angränsar till det yttre skyddsområde för ytvattentäkten Tåsteröd stora vatten. Området berörs också av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv. Utmed bergssidan, kring infarten väster, växer lövskog (Omr. 141: Sotenäs Naturskyddsförening, 1991). Här finns även hällristningar (RAÄ 111 & 112, Tossene socken). 2. GISTAD Fastighet: Gistad 2:3, Arslätt 1:3 Ek. karta: 8A 86 (080 86) Geologi: Gråröd, medelgrov, jämnkornig Skrotsten: Främst i samlade upplag Blockstorlek: I.II Volym: Medelstor På västsidan av Lunddalsberget, norr om Gistad, har stenbrytning skett djupt i berget i en täkt som i öster har mer än 20 m höga täktväggar. Inom området har förutom uttag av råblock även skett tillverkning av gat- och kantsten. En stor del av skrotstenen ligger tippad eller staplad i täktbottnen och utmed en hög och brant bergsida i nordväst. I väster är bergssidan inte fullt så hög men den tjänar som insynsskydd för täktens lägre delar. Skrotsten har tippats utför bergsidan, ut mot dalgången, och delvis jordtäckts. Vid foten av sluttningen finns bebyggelse. Söder och sydöst om dagbrottet finns mindre samlingar av skrotsten i anslutning till en större yta som har hårdgjorts och använts som bearbetningsplats. Längst i sydöst, vid infarten till området ligger skrotsten lagd i en plan yta som delvis övertäckts med stenflis. Täkten är belägen strax öster om Gistadsvägen. Infartsvägen till täktområdet är belägen i söder och den passerar tätt förbi några bostadshus. Hela området håller på att växa igen/är igenväxt. Objektet är beläget inom område som kommunens översiktsplan anges som landsbygd, naturoch kulturlandskap (Sotenäs kommun, 1990). 3. SÄM Fastighet: Säm 1:11; 1:5; 1:6 Ek. karta: 8A 86 (080 86) Geologi: Röd, kvartsrik, grövre porfyrisk

26 Skrotsten: I upplag i anslutning till små täkter Blockstorlek: I/II/III I ett höjdområde söder om Bottnafjorden har stenbrytning skett inom flera områden. Det minsta området är beläget längst i väster, nära en mindre allmän väg. Skrotstenen har tippats utmed västsidan av en sluttning (3a). Åt öster, km längre upp i höjdområdet har brytning skett inom två huvudområden där skrotsten ligger i flera mindre upplag (3b). Skrotstenen ligger i ett höjdområde med omväxlande skogs-, häll- och myrmarker. Till det västra området leder en mindre grusväg. De östra täktområdena ligger utmed en mindre, ganska dålig skogsväg som går upp i höjdområdet, från den allmänna vägen mot Hogsäms myr. Små igenväxta sidovägar leder in i de forna täktområdena. Skrotstensobjekten är belägna inom ett område som i kommunens översiktsplan betecknas som natur- och kulturlandskap (Sotenäs kommun, 1990). Området kring Tåsteröd stora vatten beskrivs i länets naturvårdsplan (Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän, 1979). Objekten är belägna inom område av riksintresse för naturvård (NO 1.8: Bottnafjorden, Bottnadalen, Tåsteröd stora vatten) och för turism och rörligt friluftsliv. 4. BOVALLSTRAND - KORPÅSBERGET Fastighet: Finntorp 1:187 Ek. karta: 8A 86 (080 86) Geologi: Röd kvartsrik, grövre porfyrisk Skrotsten: I stora samlade upplag Blockstorlek: I/II.III Volym: Stor Korpåsberget är beläget centralt i Bovallstrand. Brytning av sten har skett i en täkt belägen högt upp på berget. Stora volymer skrotstenen har tippats och staplats i den forna täkten samt ovan och utmed bergets sidor. Utmed väst- och sydsidorna av berget är stenen i huvudsak staplad, medan den på nordostsidan har tippats mer oordnat. Skrotstenen ligger exponerat och i ett öppet läge. På Korpåsberget finns en utsiktsplats från vilken man ser ut över staden och Bottnafjorden. Vid foten av berget finns tätortsbebyggelse. En nyanlagd sträcka av länsväg 174 passerar förbi Korpåsbergets i söder och sydöst. Objektet är beläget inom Bovallstrand tätortsområde med gällande detaljplan (Sotenäs kommun, 1990) och inom område av riksintresse för turism och rörligt friluftsliv.

27 5. ST KÖ-Ö Fastighet: Finntorp 2:238 Ek. karta: 8A 86 (080 86) Geologi: Röd, medelgrov, jämnkornig Skrotsten: Utspridd över stor yta Blockstorlek: II.I St Köön är belägen utanför Trollvikssundet, öster om Bovallstrand. Inom öns centrala och östra delar har stenbrytning skett över en relativt stor yta. Skrotstenen ligger utspridd utmed bergssidan, en del skrotsten har även tippats ut i havet. St Köön är liten och utgörs av låga, på sydsidan ganska flacka, klipphällar med sparsam vegetation. Skrotstenen ligger exponerat och strandnära. Framkomligheten på ön är dålig och huvuddelen av stenen ligger därför svårtillgängligt. En stenkaj finns på ön. Planer, förordnanden och annan dokumentaion: Objektet är beläget inom Bovallstrand tätortsområde (Sotenäs kommun, 1990). Ösö skärgården och Vikefjorden med angränsande strandområden beskrivs i länets naturvårdsplan (Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1979). Objektet berörs av strandskydd och är beläget inom område av riksintresse för naturvård (NO 1.9: Ramsvikslandet, Sotenässkärgården), friluftsliv (FO 1: Norra Bohusläns kust) och turism och rörligt friluftsliv. På östra sidan av ön finns rester av ett stenröse vars sydöstra del har borttagits i samband med täkt (RAÄ 343, Tossene socken). 6. GULLVIKSBERGET Fastighet: Finntorp 2:238 Ek. karta: 8A 86 (080 86) Geologi: Röd, kvartsrik, grövre porfyrisk Skrotsten: Främst i samlade upplag Blockstorlek: I/II/III Gullviksberget är beläget öster om Bovallstrand och utgörs av en utstickande udde mellan Bottnafjorden och Trollvikssundet. Stenbrytning har skett på bergets västra och nordvästra sida i ett mycket strandnära läge. Huvudtäkten är belägen i de norra delarna av området. Täktbottnen ligger endast någon meter över havsytan och täktväggarna är höga och lodräta. Skrotstenen ligger upplagd i flera större högar i den forna täktens botten. Längre åt söder ligger skrotsten utspridd utmed bergsidan. En del av skrotstenen har tippats i en vall utmed strandlinjen och även ut i vattnet. Området ligger öppet och exponerat vid havet. En promenadväg går utmed strandkanten från badplatsen norr om skrotstensområdet, ner till ett litet varvsområde i söder med kaj och