Tid: Tisdagen den 10 februari 2015, klockan Plats: Sammanträdesrummet Möckeln, Skrantahöjdsvägen 35, Karlskoga

Transkript

1 G

2 Kallelse/Föredragningslista 1 (2) Folkhälsonämnden sammanträder Tid: Tisdagen den 10 februari 2015, klockan Plats: Sammanträdesrummet Möckeln, Skrantahöjdsvägen 35, Karlskoga Ersättarna underrättas om sammanträdet. Handlingarna publiceras också på webbplatsen: under Kommun & politik/ Demokrati Fastställande av dagordning Val av justerare Förslag: Lawrence Bishop, ersättare Ewa Andersen Ärende Handlingar Föredragande Beslutsärende 1. Program för politikerrollen X Ulrika Lundgren 2. Delegationsordning för folkhälsonämnden X Ulrika Lundgren 3. Verksamhetsbeskrivning 2015 X Ulrika Lundgren Informationsärende 4. Promenadfråga - teman 2015 X Emmy Andersson Beslutsärende 5. Val av representant till kommunala handikapprådet i Karlskoga (KHR) Val av politisk representant till Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2015 X X Emmy Andersson Birgitta Spens 7. Val av representant till politikerlunch vår 2015 X Birgitta Spens 8. Utskottets sammanträden 2015 X Cecilia Ljung

3 Kallelse/Föredragningslista 2 (2) Ärende Handlingar Föredragande 9. Sammanträdesdatum för Tvärsektoriellt politikernätverk folkhälsa/barnkonvention 2015 X Cecilia Ljung 10. Resultat verksamhetsuppföljning 2014 X Ulrika Lundgren 11. Årsredovisning 2014 Folkhälsonämnden X Madelene Hedström 12. Årsredovisning Degerfors 2014 Folkhälsonämnden 13. Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 Karlskoga kommun 14. Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 Degerfors kommun Informationsärende 15. Ekonomisk delredovisning - Jämförelsenätverk med fördjupning av indikatorer för ekonomisk utsatthet bland barn, Rapport från ledamöter X X X X Madelene Hedström Cecilia Ljung Cecilia Ljung Julia Åhlgren 17. Funktionsnedsättning ur ett folkhälsoperspektiv 18. Information till folkhälsonämnden Ulrika Lundgren 19. Inkomna handlingar Anmälan 20. Delegeringsbeslut Anmälan

4

5 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ulrika Lundgren FHN Folkhälsonämnden Program för politikerrollen Sammanfattning Det finns många förväntningar på en politiskt styrd organisation. Målet är att kommuninvånarna är nöjda med den service och den kvalitet som organisationen har som uppdrag. Det är därför viktigt att klargöra vad som är möjligt och hur detta ska åstadkommas inom de ramar som finns. Att tydliggöra och fastställa ansvars- och rollfördelning mellan politiker och tjänstemän i en politiskt styrd organisation är viktigt för att nå samsyn med goda resultat som leder till en hållbar utveckling över tid. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 12 januari 2015 Bakgrund Den gemensamma Folkhälsonämnden för Karlskoga och Degerfors kommuner ansvarar för de övergripande och strategiska välfärdsmålen folkhälsa och barnkonvention för Karlskoga och Degerfors kommuner. Nämnden ansvarar också för samverkande kostverksamhet och städverksamhet för de båda kommunerna. Folkhälsonämndens uppdrag är att genom samverkan mellan kommunerna, kommunstyrelser, nämnder och deras förvaltningar, landstinget och andra externa aktörer skapa resultat inom sina ansvarsområden. Nämnden skall se till att verksamheterna bedrivs i enlighet med lagar och förordningar samt fastställda mål och riktlinjer. Beskrivning av förslag Det är viktigt att rollfördelningen mellan förtroendevald och tjänstemän i möjligaste mån klarläggs. Givetvis kan inte en knivskarp skiljelinje dras mellan ansvarsområdena, men huvudinriktningen bör ändå vara fastställd. Ett öppet och förtroendefullt samarbete mellan förtroendevalda och tjänstemän skall främjas så att Folkhälsonämndens organisation stärks. Sedan beslut fattats skall alla lojalt verka för att de genomförs på bästa sätt. Ansvars- och rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän åskådliggörs schematiskt i dokumentet. c:\temp\ulun9spmd3.doc

6 (2) Överväganden En förtroendevald måste vara övertygad om sina visioners styrka och att man därigenom kan leda sitt politiska utvecklings- och förändringsarbete. Det politiska ledarskapet handlar om att vara kommuninvånarnas företrädare samt att vara lyhörd inför personalens frågor och engagemang. Det handlar om att skapa förtroende, att övertyga och vinna respekt för en sak som alla har lika stor rätt att ha åsikter om. Det är därför viktigt att rollfördelningen mellan förtroendevald och tjänstemän i möjligaste mån klarläggs. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslås anta program för politikerrollen, gemensam folkhälsonämnd för Karlskoga och Degerfors kommuner Ulrika Lundgren Förvaltningschef Expedieras till Folkhälsoförvaltningens stab och ledning

7 Styrdokument Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen FHN Fastställd av Folkhälsonämnden 2015-xx-xx xx Ersätter Folkhälsonämnden Program för politikerrollen Gemensam folkhälsonämnd för Karlskoga och Degerfors kommuner 1 Inledning Det finns många förväntningar på en politiskt styrd organisation. Målet är att kommuninvånarna är nöjda med den service och den kvalitet som organisationen har som uppdrag. Det är därför viktigt att klargöra vad som är möjligt och hur detta ska åstadkommas inom de ramar som finns. Att tydliggöra och fastställa ansvars- och rollfördelning mellan politiker och tjänsteperson i en politiskt styrd organisation är viktigt för att nå samsyn med goda resultat som leder till en hållbar utveckling över tid. Definitionen för hållbar utveckling utifrån Brundtland kommissionen är: En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Ramen för hållbar utveckling kan sägas vara ekologisk hållbar utveckling. Ramen är den ekonomiskt hållbara utvecklingen. Den socialt/kulturella hållbara utvecklingen är målet och den yttersta meningen med folkhälsoarbetet. Det övergripande målet för Folkhälsonämnden är att skapa samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 2 Den förtroendevaldas främsta uppgifter Den gemensamma Folkhälsonämnden för Karlskoga och Degerfors kommuner ansvarar för de övergripande och strategiska välfärdsmålen folkhälsa och barnkonvention för Karlskoga och Degerfors kommuner. Nämnden ansvarar också för samverkande kostverksamhet och städverksamhet för de båda kommunerna. Folkhälsonämndens uppdrag är att genom samverkan mellan kommunerna, kommunstyrelser, nämnder och deras förvaltningar, landstinget, civilsamhället, idrottsförbunden och andra externa aktörer c:\temp\eann9m2cn5.doc

8 Styrdokument 2 (5) skapa resultat inom sina ansvarsområden. Nämnden skall se till att verksamheterna bedrivs i enlighet med lagar och förordningar samt fastställda mål och riktlinjer. Den förtroendevaldes uppgifter och ansvar för Folkhälsonämndens verksamheter kan delas in i följande: - Sätta upp mål och besluta om resurser - Ge förutsättningar till och stödja förverkligande av målen - Följa upp och utvärdera i vilken utsträckning målen uppfylls Alla uppgifterna är lika viktiga ur kommuninvånarnas perspektiv. För den förtroendevalde handlar det om att koncentrera sig på de delar där det politiska ledarskapet är avgörande, dvs. huvudsakligen att formulera och utvärdera mål. 3 Rollfördelning mellan förtroendevalda och tjänsteperson Det är viktigt att rollfördelningen mellan förtroendevald och tjänsteperson i möjligaste mån klarläggs. Givetvis kan inte en knivskarp skiljelinje dras mellan ansvarsområdena, men huvudinriktningen bör ändå vara fastställd. Ett öppet och förtroendefullt samarbete mellan förtroendevalda och tjänsteperson skall främjas så att Folkhälsonämndens organisation stärks. Sedan beslut fattats skall alla lojalt verka för att de genomförs på bästa sätt Förtroendevald Den förtroendevaldes uppgift är att bestämma verksamhetens mål inriktning, omfattning och kvalitet dvs. förutsättningarna för verksamheten. Den förtroendevalde ska fördela tillgängliga resurser samt att utvärdera resultaten. Den förtroendevalde skall vara tillgänglig för kommuninvånarna och vara lyhörd för deras synpunkter. För att de politiska uppgifterna skall kunna fullgöras skall den förtroendevalde ges den tid, den utbildning och de villkor i övrigt som fordras för att uppgifterna skall kunna fullgöras Tjänsteperson Tjänstepersoner skall bereda ärenden och ta fram beslutsunderlag. De skall alltid meddela vilka konsekvenser olika förslag får innan de förtroendevalda fattar beslut. Tjänstepersoners uppgift är vidare att driva den löpande verksamheten. Resurser skall användas effektivt så att fastställda mål uppnås.

9 Styrdokument 3 (5) Ansvars- och rollfördelningen mellan politiker och tjänsteperson kan schematiskt åskådliggöras enligt följande: Initiativ >< Politiker och tjänsteperson Beredning >< Tjänsteperson Beslut >< Politiker Verkställighet >< Tjänsteperson Uppföljning >< Tjänsteperson Utvärdering/beslut >< Politiker 4 Decentralisering Verksamheten skall vara decentraliserad, så att inflytandet finns hos de ansvariga. Medarbetare som har fått ett uppdrag anses också ha befogenheter att verkställa detsamma. Den decentraliserade verksamheten skall stödjas av en central administrativ organisation. 5 Utvärderingsbara mål Det är viktigt i allt utvecklingsarbete att förtroendevalda formulerar visioner och mål för verksamheten och dess utveckling i enlighet med kommunernas styrmodeller. Målen ska brytas ned av nämnden, så att faktorer som tidsperspektiv och omfattning blir tydliga och utvärderingsbara. I Folkhälsonämndens Mål och budget framgår vad som ska åstadkommas inom folkhälso- och barnrättsområdet samt kost- och städverksamheterna. För att få personalen att sträva åt samma håll måste all personal som berörs av utvecklingsprocessen känna till och förstå målen och kunna relatera och anpassa målen till de egna arbetsuppgifterna. Att sätta upp mål som upplevs som meningsfulla och går att utvärdera, är ett sätt att garantera stabilitet åt verksamheternas arbete. Det är annars lätt att hamna i situationer där målen urholkas och inriktningar överges. Vid utvärdering av målen krävs en analys för att se om målen har lett till resultat för dem vi är till för. Resultatet ska leda till förbättring av styrningen av verksamheten. Resultatstyrning kräver mål som beskriver vad nämnden vill åstadkomma för medborgarna/brukarna. 6 Det politiska ledarskapet En förtroendevald måste vara övertygad om sina visioners styrka och att man därigenom kan leda sitt politiska utvecklings- och förändringsarbete. Det politiska ledarskapet handlar om att vara kommuninvånarnas företrädare samt att vara lyhörd inför personalens frågor och engagemang. Det handlar om att skapa förtroende, att övertyga och vinna respekt för en sak som alla har lika stor rätt att ha åsikter om.

10 Styrdokument 4 (5) För att åstadkomma varaktiga resultat måste alla berörda parter, både chefstjänsteperson och övrig personal, som skall ansvara för genomförandet, förstå motiven för förändringen och se möjligheterna i utvecklingen. En förutsättning för utveckling är att organisationen har en god förändringsbenägenhet. Med ett tydligt och beslutsamt ledarskap blir utvecklingsprocesserna framgångsrika. För att kunna ha fokus på målet ska politikern beredas möjlighet att finnas med i hela processen fram till att det formella beslutet tas. Politikern ska vara utvecklingsarbetets förespråkare och efter beslut, ta ansvar för att genomförandearbetet följs upp och utvärderas mot uppsatta mål. Visionen är fyren vid horisonten som gör att vi kan hålla rätt kurs och inte bli offer för förändringens, komplexitetens, tvetydighetens och de motstridiga kravens vindar. Och på marknaden och i omvärlden blåser vindar i alla riktningar samtidigt. (H. Franzén) 7 Resurser till förändringsarbetet Ett förändringsarbete som syftar till att effektivisera en verksamhet och därmed minska kostnaderna kräver normalt sett vissa inledande investeringar. Inom Folkhälsonämndens verksamheter är sådana kostnader främst relaterade till utvecklingsprojekt och kompetensutveckling. I vissa fall krävs investeringar som beror på förändrade förutsättningar från beställande nämnder. 8 Utveckling av verksamheterna För att lyckas med verksamheternas utvecklings- och förnyelsearbete krävs att personalen förstår och accepterar processen. En stor styrka uppstår då det skapas en miljö av nytänkande, en anda av ifrågasättande och kreativt tänkande där personalens initiativrikedom uppmuntras och tas tillvara. Cheferna skall uppmuntras att pröva nya idéer och även ges rätten att ibland misslyckas. Tillfälliga felsteg i organisationen måste accepteras då det är med nya idéer som en effektivare verksamhet kan komma till stånd. Nya förslag måste fritt få prövas utan att alla konsekvenser i detalj är utredda och analyserade. 9 Facklig samverkan Goda relationer med de fackliga organisationerna är en förutsättning för att nå framgång

11 Styrdokument 5 (5) Kontinuerliga kontakter med de fackliga organisationerna behöver ske även i frågor där Folkhälsonämnd/förvaltning inte är formellt skyldig att höra fackets uppfattning. Med en bred och tidig förankring blir fackförbunden ett gott stöd i utvecklings- och förändringsarbetet. 10 Medborgardialog Beslut om att genomföra medborgardialoger är de förtroendevaldas ansvar. Politiker ska därför inte enbart arbeta för att kommunen ska bistå med service utan även belysa demokratiuppdraget. Medborgardialog är politikens verktyg för att få ett så brett underlag som möjligt inför beslut. För att få en hållbar dialog bör politiker komma överens såväl över blockgränser som med tjänstepersoner om varför det är av vikt att föra dialog med medborgarna. Politiker ska således ha dialog utifrån kommunperspektiv, ej partiperspektiv. Det bör även diskuteras vilka som nås respektive inte nås idag, och hur underlaget kan bli så brett som möjligt. Ungdomar ingår i den grupp som ofta inte kommer till tals varför ung medborgardialog är en viktig del i arbetet. Det är viktigt att de förtroendevalda är beredda att lyssna och även beredda att beakta framkomna synpunkter. Det som krävs är att ta ställning till hur stort inflytande man vill ge medborgarna, vilket kan göras genom att tillämpa delaktighetstrappan. Förtroendevalda måste ta ställning till om de är påverkbara innan dialog inleds. I styrprocessen bör ställning tas till när i processen medborgardialogen ska komma in. Det är syftet med dialogen som anger när det är lämpligt att infoga dialogen i styrprocessen. I styrprocessen bör det också tydligt framgå hur och när resultatet från dialogerna tas om hand och hur återkoppling ska ske till dem som deltagit, samt hur spridning av resultat till alla medborgare och media ska ske. 10 Brukardialog Beslut om att genomföra brukardialoger är tjänstepersonernas ansvar. Brukardialog är tjänstepersonernas verktyg för att få in perspektiv från de som använder folkhälsnämndens tjänster. Brukardialogen syftar till att utveckla verksamhetens kvalitet och effektivitet. Dialogen ger folkhälsonämnden underlag för att utforma sina tjänster så att största möjliga nytta skapas. Genom brukardialogen skapas ett bättre underlag för nämndens beslut. Folkhälsonämnden

12

13 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ulrika Lundgren FHN Folkhälsonämnden Delegationsordning för folkhälsonämnden Sammanfattning Delegationsordning för Folkhälsonämnden har upprättats för åren Delegationsordningen innebär att folkhälsonämnden beslutar att delegera beslutsrätten till förvaltningschefen vid folkhälsoförvaltningen enligt delegationsordningen. Förvaltningschefen ges rätt att vidaredelegera till annan delegat vilket framgår av delegationsordningen. Delegationsordningen ska revideras minst vart tredje år. Nämnden fattar beslut inom nämndens ansvarsområde i enlighet med reglemente, lagstiftning som styr nämndens verksamhet och övergripande styrdokument. Nämnden har möjlighet att delegera ärenden i enlighet med reglerna i kommunallagen 6 kap Ärenden av principiell karaktär får aldrig delegeras. Syftet med delegering är att nämnden ska avlastas ärenden och att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Nämnden ska alltid ha kvar beslutanderätten när det gäller det övergripande ansvaret för verksamheten (politisk beslutsfattare). Med delegering avses att nämnden ger någon i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i vissa ärenden. Delegerade beslut gäller på samma sätt som om nämnden själv fattat dem. Den som får beslutanderätten kallas delegat. När en delegat fattat beslut på nämndens vägnar har beslutet samma rättsverkan som om nämnden beslutat och kan överklagas på samma sätt. Nämnden som delegerar sin beslutanderätt ska klart ange vilken beslutanderätt som delegeras och till vem beslutanderätten överlåts. Delegeringen framgår av en delegeringsförteckning eller ett särskilt beslutsprotokoll. Nämnden kan delegera beslutanderätt till förvaltningschef och ge förvaltningschef rätt att vidaredelegera. Förvaltningschefs vidaredelegering får endast ske i ett led. En förvaltningschefs vidaredelegering ska anmälas till nämnden. Vidaredelegeringen framgår av delegationsordningen. c:\temp\ulun9stmk7.doc

14 (2) Verkställighet Ansvar och befogenheter för anställda följer organisationsstrukturen i förvaltningen. Den anställde har arbetsuppgifter av verkställighetskaraktär genom arbetsfördelning (beslutsfattande eller faktisk verksamhet). Genom att upprätta uppdragshandlingar för enskilda tjänster tydliggörs tjänstens ansvar och befogenheter. Gränsen mellan delegering och verkställighet har betydelse för om beslutet kan överklagas och om besluten ska anmälas till nämnden. Någon entydig definition finns inte. Mer interna förhållanden bedöms generellt mer vara av verkställighetskaraktär, till exempel personaladministration eller avgiftsdebitering enligt fastställd taxa. Självständiga beslut - där det finns flera alternativ, där bedömningar måste göras, frågan är av politiskt intresse, medborgare kan ha intresse av att få frågan laglighetsprövad - bedöms oftare som delegationsbeslut. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 16 januari 2015 Styrdokument Delegationsordning för Folkhälsonämnden Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden, Karlskoga och Degerfors kommuner beslutar fastställa styrdokument; Delegationsordning för Folkhälsonämnden Ulrika Lundgren Förvaltningschef Beslutet expedieras till: Berörda delegater

15 Delegationsordning för Folkhälsonämnden Fastställd: FHN XX, XX Diarenr: Ersätter FHN , 29 Diarienr: Delegationsordning för Folkhälsonämnden Karlskoga och Degerfors kommuner

16 Delegationsordning för Folkhälsonämnden Fastställd: FHN XX, XX Diarenr: Ersätter FHN , 29 Diarienr: Innehåll Inledning - definitioner och övergripande direktiv... 3 Förhållandet kommunfullmäktige styrelse/nämnd/gemensam nämnd... 3 Nämndens beslut vad är delegering... 3 Vad reglerar en delegationsordning... 4 Vidaredelegering... 4 Vissa ärenden får inte delegeras. (Kommunallagen 6 kap 34)... 4 Skillnad mellan verkställighet och delegering... 5 Allmänna rättigheter och skyldigheter... 5 Anmälan av delegationsbeslut - överklagandetid... 5 Förändring i delegationsordning mm... 6 Delegater och lagar... 6 A Delegering Ekonomiärenden - ärenden som ska anmälas till folkhälsonämnden... 7 B Delegering Personalärenden - ärenden som ska anmälas till folkhälsonämnden... 8 Personal- anställnings upphörande... 9 C Livsmedelshantering - ärenden som ska anmälas till folkhälsonämnden D Delegering Beslut och yttranden - ärenden som ska anmälas till folkhälsonämnden E Övriga ärenden - ärenden som ska anmälas till folkhälsonämnden

17 Delegationsordning för Folkhälsonämnden Fastställd: FHN XX, XX Diarenr: Ersätter FHN , 29 Diarienr: Inledning - definitioner och övergripande direktiv Förhållandet kommunfullmäktige styrelse/nämnd/gemensam nämnd Kommunfullmäktige fastställer en politisk organisation med styrelse, nämnder och beredningar. För varje nämnd beslutar kommunfullmäktige om ett reglemente som reglerar vilket ansvar och vilka verksamheter nämnden ska bedriva. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och gemensamma nämnders verksamhet. 6 kap. 1-6 En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt särskilda författningar skall finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller landsting. En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kommunerna och ingår i denna kommuns organisation. Lag (2006:632). Vad som gäller för en nämnd enligt Kommunallagen skall, om inget annat sägs, även gälla en gemensam nämnd. Enligt kommunallagen 3 kap 10 får fullmäktige uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden, dessa ärenden anges i reglementet eller genom särskilt beslut i kommunfullmäktige. Uppgifter av principiell beskaffenhet får inte delegeras från kommunfullmäktige. Vad som sägs om nämnd nedan gäller även styrelsen. Genom kommunfullmäktiges beslut om mål, budget, verksamhetsplaner och andra typer av kommunövergripande styrdokument får nämnden ytterligare ramar för sin verksamhet. Exempel på kommunövergripande styrdokument är t ex attestreglemente, arbetsgivarpolicy, reglemente för intern kontroll. Nämndens beslut vad är delegering Nämnden fattar beslut inom nämndens ansvarsområde i enlighet med reglemente, lagstiftning som styr nämndens verksamhet och övergripande styrdokument. Nämnden har möjlighet att delegera ärenden i enlighet med reglerna i kommunallagen 6 kap Ärenden av principiell karaktär får aldrig delegeras (se även under rubrik Vissa ärenden får inte delegeras ). Inom ramen för det som är delegeringsbart väljer nämnden vilka frågor man önskar delegera. Syftet med delegering är att nämnden ska avlastas ärenden och att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Nämnden ska alltid ha kvar beslutanderätten när det gäller det övergripande ansvaret för verksamheten (politisk beslutsfattare). När nämnden agerar som verksamhetsbedrivare bedöms möjligheten till delegering störst. När nämnden fått en specifik uppgift delegerad till sig från kommunfullmäktige bedöms möjligheten att delegera vidare mer begränsad. Med delegering avses att nämnden ger någon i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i vissa ärenden. Delegerade beslut gäller på samma sätt som om nämnden själv fattat dem. Den som får beslutanderätten kallas delegat. När en delegat fattat beslut på nämndens vägnar har beslutet samma rättsverkan som om nämnden beslutat och kan överklagas på samma sätt. 3

18 Delegationsordning för Folkhälsonämnden Fastställd: FHN XX, XX Diarenr: Ersätter FHN , 29 Diarienr: Nämnden får uppdra åt: ett utskott till nämnden (inte presidium). Utskottet måste innehålla förtroendevalda från nämnden en ledamot eller ersättare en anställd hos kommunen (behöver inte vara anställd hos nämnden men i kommunen) att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Blandad delegation får inte förekomma, dvs. delegation får inte ges till politiker och tjänstemän ihop och heller inte till en grupp av tjänstemän. Vad reglerar en delegationsordning Om nämnden vill delegera sin beslutanderätt ska den klart ange vilken beslutanderätt som delegeras och till vem beslutanderätten överlåts. Delegeringen framgår av en delegeringsförteckning eller ett särskilt beslutsprotokoll. Nämnden kan delegera beslutanderätt till förvaltningschef och ge förvaltningschef rätt att vidaredelegera. En nämnd har befogenhet att när som helst återkalla en lämnad delegering. Detta kan bero på t ex missbruk av delegeringsbefogenheten. Nämndens återkallelse av delegering kan göras generellt eller i ett särskilt ärende. Nämnden kan också genom ett eget handlande föregripa en delegats beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och besluta. Ett beslut som redan har fattats med stöd av delegering kan inte återtas av nämnden och nämnden har inte någon omprövningsmöjlighet av det som delegaten beslutat. Vidaredelegering Nämnden kan delegera beslutanderätt till förvaltningschef och ge förvaltningschef rätt att vidaredelegera. Förvaltningschefs vidaredelegering får endast ske i ett led. En förvaltningschefs vidaredelegering ska anmälas till nämnden. Vissa ärenden får inte delegeras. (Kommunallagen 6 kap 34) Nämnden kan inte delegera ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller av annars större vikt vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter 4

19 Delegationsordning för Folkhälsonämnden Fastställd: FHN XX, XX Diarenr: Ersätter FHN , 29 Diarienr: Skillnad mellan verkställighet och delegering Ansvar och befogenheter för anställda följer organisationsstrukturen i förvaltningen. Den anställde har arbetsuppgifter av verkställighetskaraktär genom arbetsfördelning (beslutsfattande eller faktisk verksamhet). Genom att upprätta uppdragshandlingar för enskilda tjänster tydliggörs tjänstens ansvar och befogenheter. Gränsen mellan delegering och verkställighet har betydelse för om beslutet kan överklagas och om besluten ska anmälas till nämnden. Någon entydig definition finns inte. Mer interna förhållanden bedöms generellt mer vara av verkställighetskaraktär, till exempel personaladministration eller avgiftsdebitering enligt fastställd taxa. Självständiga beslut - där det finns flera alternativ, där bedömningar måste göras, frågan är av politiskt intresse, medborgare kan ha intresse av att få frågan laglighetsprövad - bedöms oftare som delegationsbeslut. Allmänna rättigheter och skyldigheter En delegat fattar beslut på nämndens vägnar enligt gällande lagstiftning. Ett delegationsbeslut ska anmälas till nämnden. Nämnden kan inte ändra ett beslut som en delegat har tagit på delegation. Delegationsrätten omfattar inte ärenden som är av principiell eller prejudicerande beskaffenhet eller om delegaten på annat sätt bedömer att frågan bör prövas av nämnden. Vissa typer av ärenden kan kräva att samråd sker mellan tjänstemän med olika kompetenser. Det är ansvarig handläggares skyldighet att kontakta berörda tjänstemän för att frågan ska bli fullständigt belyst ur olika kompetensers synvinkel. För några typer av ärenden i delegationsordningen anges Samråd ska ske med..., det betyder att delegat måste kontakta angiven tjänsteman före beslut fattas. Samråd sker muntligt om inte annat anges. Delegaten är alltid ansvarig för beslutet. Om ersättare inte är utsedd är överordnad chef ersättare. Anmälan av delegationsbeslut - överklagandetid Alla delegationsbeslut ska anmälas till nämnden (även beslut enligt vidaredelegering). Anmälan har två huvudsyften; dels ska nämnden ha kännedom om vilka beslut som fattas i nämndens namn, dels börjar överklagandetiden löpa vad gäller laglighetsprövning enligt kommunallagen. Överklagandetiden för ett delegationsbeslut löper från att protokollet, där delegationsbeslutets anmälts, justerats och justeringen anslagits på kommunens anslagstavla (andra regler gäller för beslut som gäller myndighetsutövning mot enskild). Anmälan av delegationsbeslut till nämnden ska ske regelbundet, månadsvis vid nästkommande sammanträde. Anmälan sker genom förteckning eller kopia på beslutet. Beslutande ärenden ska gå att identifiera, vara daterade och beslutsfattare ska framgå. 5

20 Delegationsordning för Folkhälsonämnden Fastställd: FHN XX, XX Diarenr: Ersätter FHN , 29 Diarienr: Förändring i delegationsordning mm Delegationsordningen ska revideras så snart förändringar sker som påverkar delegationsordningen, t ex ändring i lagstiftning eller organisation. Nämnden är ansvarig för att revidering sker och beslutar om ändring i delegationsordning. Förvaltningschefen beslutar om ändrad vidaredelegering. En övergripande översyn av delegationsordning och verkställighetsuppgifter ska göras minst vart tredje år. Delegater och lagar Delegater Lagar/avtal som hänvisas till Förkortningar Delegater/beslutsfattare Förkortningar Lagar/avtal som hänvisas till Ordf. V-ordf. FC Vstr PC Fstr VchK KöC VchS SC EK INF Folkhälsonämndens ordförande Folkhälsonämndens vice ordförande Förvaltningschef Verksamhetsstrateg Personalchef Folkhälsostrateg Verksamhetschef Kost Kökschef Verksamhetschef Städ Städchef Kontaktperson central ekonomienhet Informatör AB AML BIA FvL KHA KL LAS LFF LIVS LFÖR LOA OSL TFF TRAKT ÖLA Allmänna bestämmelser Arbetsmiljölagen ÖK om Bilersättningsavtal Förvaltningslagen Kommunala huvudavtalet Kommunallagen Lagen om anställningsskydd Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen Livsmedelslagen. Livsmedelsförordning Lag om offentlig anställning Offentlighets- och sekretesslagen Tryckfrihetsförordningen Traktamentsavtal Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor 6

21 Delegationsordning för Folkhälsonämnden Fastställd: FHN XX, XX Diarenr: Ersätter FHN , 29 Diarienr: A Delegering Ekonomiärenden - ärenden som ska anmälas till folkhälsonämnden Beslut följer organisationsstrukturen. Ansvar och befogenheter följer enligt uppdragshandling (ansvars- och befogenhetsbeskrivning) samt inom ramen för internbudget. Kommunövergripande riktlinjer och kommunernas samverkansavtal ska följas. Ekonomi- övergripande Lag/avtal Delegat Vidaredel Kommentar A1 Beslut att utse attestanter. FC I enlighet med attestreglemente. Avser drift och investering. A2 Avskrivningar och nedsättningar av kommunens fordran som hänför sig till nämnds resp. enhets förvaltningsområde. (sluta ställa krav) A3 Inköp som inte är av rutinmässig karaktär av varor och FC tjänster upp till tröskelvärdet för offentlig upphandling. Ekonomi- avtal Lag/avtal Delegat Vidaredel Kommentar A4 Teckna driftavtal för den egna förvaltningen som löper FC högst tre år. A5 Teckna driftavtal för den egna verksamheten som löper högst tre år och där avtalet ligger inom ramen för antagen budget eller annat nämndbeslut. FC Rätt att vidaredelegera VchK VchS A6 Teckna hyresavtal för den egen förvaltnings behov på högst tre år. A7 Beslut att ansöka om att delta i EU-projekt eller annat projekt där kommunens finansiering ryms inom årsbudget. FC FC FC Nedskrivning görs av ekonomiavdelningen vid bokslut. 7

22 Delegationsordning för Folkhälsonämnden Fastställd: FHN XX, XX Diarenr: Ersätter FHN , 29 Diarienr: B Delegering Personalärenden - ärenden som ska anmälas till folkhälsonämnden Beslut i personalfrågor följer organisationsstrukturen, dvs respektive chef beslutar för direkt underställd personal. Ansvar och befogenheter för chef följer enligt uppdragshandling samt inom ramen för internbudget. Alla personalbeslut ska fattas i enlighet med beslutade kommunövergripande riktlinjer och gällande kollektivavtal för kommunen. Kommunstyrelsen/personalavdelningen ansvarar för tolkning. Kollektivavtal tecknas alltid av kommunstyrelsen (eller den delegat kommunstyrelsen utsett). B Personalfrågor Lag/avtal Delegat Vidaredel Kommentar Personal B1 Beslut om indelning av förvaltningen i FC huvudverksamheter/verksamenheter/enhet/avdelning. B2 Antal tjänster, volym. FC Redovisas i internbudget respektive år. Förändringar anmäls. B3 Ansvar för arbetsmiljön inom folkhälsoförvaltningen AML FC Delegering av arbetsmiljöuppgifter sker enligt 3 kap AML, arbetsmiljöpolicy och riktlinjer. Kommunövergripande direktiv. Undertecknande av särskilt dokument. Inte delegering enligt KL. B4 Beslut om skyddsarbete som endast berör KHA Ordf Enligt Sveriges kommuner och Folkhälsoförvaltningen. landstings konfliktanvisning och efter samråd med PC. Personal anställning och villkor; lön, ledighet mm Lag/avtal Delegat Vidaredel Kommentar B5 Anställning av chef, tillsvidare LAS FC Prövning av återbesättning ska B6 Anställning av övrig personal, tillsvidare AB 4 LAS, AB 4 FC Rätt att vidaredelegera Vstr ske före rekrytering. Prövning av återbesättning ska ske före tillsättning. Samråd sker med FC och Vch. Anställning följer Antal tjänster- volym samt heltid enligt FHNs beslut. 8

23 Delegationsordning för Folkhälsonämnden Fastställd: FHN XX, XX Diarenr: Ersätter FHN , 29 Diarienr: B7 Anställa vikarier/tidsbegränsade anställningar för tid över 3 månader sommar och ferievikariat där förvaltningen själv ansvarar B8 Tjänstledighet från 3 mån eller längre B9 Prövning av bisyssla LAS AB 4 LOA AB FC Rätt att vidaredelegera FC Rätt att vidaredelegera FC Rätt att vidaredelegera FC Vstr Vstr VchK, KöC, VchS, SC Prövning av återbesättning ska ske före tillsättning. Samråd sker med FC och Vch. Anställning följer Antal tjänster- volym samt heltid enligt FHNs beslut. Anställningar för kortare tid är verkställighet. I samråd med VchK, VchS. Kortare tjänstledighet är verkställighet och sker i samråd med Vstr. Bisyssla skall registreras i PAsystemet. B10 Enskilda, särskilda överenskommelser i samband med anställning. Efter samråd med personalavdelningen B11 Löneöversyn enligt avtal HÖK FC VchK, I enlighet med riktlinjer. Kostnad Rätt att KöC, VchS, redovisas i internbudget vidaredelegera SC respektive år. B12 Förhandling för folkhälsoförvaltningen enligt MBL och LAS FC I samråd med PC gällande samverkansavtal. B13 Beslut om bilavtal BIA 2 FC B14 Deltagande i kurser, konferenser och tjänsteresor AB 7 Ordförande alt. överstigande tre dagar för förvaltningschef. Kommundir. Personal- anställnings upphörande Lag/avtal Delegat Vidaredel Kommentar B12 Uppsägningar inom Folkhälsoförvaltningen LAS, FC AB B13 Avskedande inom Folkhälsoförvaltningen LAS FC Samråd med PC Vid arbetsbrist som berör flera förvaltningar sker samordning genom personalavdelningen. Samråd med PC 9

24 Delegationsordning för Folkhälsonämnden Fastställd: FHN XX, XX Diarenr: Ersätter FHN , 29 Diarienr: B14 Enskilda överenskommelser vid anställnings avslutande. FC Samråd med PC B 15 Kvarstående i anställning efter uppnådd högsta pensionsålder LAS 32a, 33 FC Rätt att vidaredelegera C Livsmedelshantering - ärenden som ska anmälas till folkhälsonämnden Vstr Synnerliga skäl krävs för bifall Samråd med FC Livsmedelslag SFS 2006:804 Lag/avtal Delegat Vidaredel Kommentar C1 Inom ramen för lag och förordning (EG) 852/2004 Livsmedelshygien, ansvara för egenkontroll med HACCP-plan. LIVS FC Rätt att vidaredelegera VchK KöC Ansvara för att personalen har relevant utbildning samt upprätta handlingar och kontrollprogram som krävs enligt lagen är verkställighet. C2 Avstänga arbetstagare vid misstanke om smittspridning. LIVS 25 FC Rätt att vidaredelegera C3 Stänga arbetsplats vid misstanke om smittspridning. LIVS 25 FC Rätt att vidaredelegera Livsmedelsförordning C4 Beslut att inom ramen för verksamheten tillfälligt hantera livsmedel på annat ställe än godkänd livsmedellokal. 1971:807 LFÖR 16 FC Rätt att vidaredelegera C5 Ansöka om godkännande av livsmedelslokal. 1971:807 LFÖR 38 FC Rätt att vidaredelegera VchK KöC VchK KöC VchK KöC VchK I samråd med FC I samråd med FC I samråd med FC Samråd med miljö och hälsoskyddsmyndighet krävs 10

25 Delegationsordning för Folkhälsonämnden Fastställd: FHN XX, XX Diarenr: Ersätter FHN , 29 Diarienr: D Delegering Beslut och yttranden - ärenden som ska anmälas till folkhälsonämnden Beslut och yttranden Lag/avtal Delegat Vidaredel Kommentar D1 Utfärdande av fullmakt att föra folkhälsonämndens talan vid domstol och andra myndigheter där det inte redan framgår av uppdragshandling. D2 Beslut att inte lämna ut allmän handling enligt offentlighets- och sekretesslagen samt att utlämna sådan handling med förbehåll. D3 Omprövning av beslut och yttrande i ärenden där ursprungsbeslutet fattats av delegat. D4 Prövning av att överklagande har skett i rätt tid och avvisning av överklagade som kommit in för sent. D5 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsdomstol eller kammarrätt ändrat nämndens beslut och detta ursprungligen fattats av delegat. 2 kap 12 TF, 26 kap OSL, 6 kap OSL FvL 27 FvL 27 KL, FvL 29 FC FC Delegaten i ursprungsbeslutet. Delegaten i ursprungsbeslutet. Delegaten i ursprungsbeslutet. Övriga beslut om fullmakt fattas av Folkhälsonämnden Beslut att lämna ut handling fattas av den som har handlingen i sin vård (handläggare/registrator). Vägran att lämna ut handling ska, om den enskilde så begär, hänskjutas till delegat för formellt och överklagbart beslut. Vid laglighetsprövning gäller KL. Vid laglighetsprövning gäller KL. Beslutet avser inte myndighetsutövning mot enskild i ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 11

26 Delegationsordning för Folkhälsonämnden Fastställd: FHN XX, XX Diarenr: Ersätter FHN , 29 Diarienr: Beslut och yttranden Lag/avtal Delegat Vidaredel Kommentar D6 Yttrande över remisser från annan myndighet/organisation som Folkhälsonämnden ska yttra sig om inom ramen för ansvar. KL FC Rätt att vidaredelegera Fstr INF VchK VchS Gäller remisser inom ramen för folkhälsonämndens reglemente D7 Svarande på enkäter från annan myndighet/organisation inom ramen för Folkhälsonämndens ansvar. KL FC Rätt att vidaredelegera Fstr INF VchK VchS Gäller enkäter inom ramen för folkhälsonämndens reglemente E Övriga ärenden - ärenden som ska anmälas till folkhälsonämnden Övrigt Lag/avtal Delegat Vidaredel Kommentar E1 Ärende som är så brådskande att folkhälsonämndens avgörande inte kan avvaktas. E2 Representation och uppvaktningar för Folkhälsonämnden överstigande 6 % av prisbasbeloppet. KL 6 kap 36 Ordf. Ersättare: Vice ordf. Ordf. Ersättare: Vice ordf. Beslut ska enligt kommunallagen anmälas på nästa sammanträde. Riktlinjer för representation och uppvaktningar, fastställda av KF ska följas. Representation på nämndens vägnar överstigande 6 % av prisbasbeloppet är delegeringsbeslut. 12

27 Delegationsordning för Folkhälsonämnden Fastställd: FHN XX, XX Diarenr: Ersätter FHN , 29 Diarienr: Övrigt Lag/avtal Delegat Vidaredel Kommentar E3 Representation och uppvaktningar understigande 6 % av prisbasbeloppet. E4 Utse systemförvaltare för förvaltningsgemensamma IT system samt för verksamhetsspecifikt datasystem. Teckna avtal med personuppgiftsbiträde enligt PUL. E5 Beslut om ändring av uppenbart oriktigt beslut på grund av skrivfel eller liknande E6 Förtroendevaldas deltagande i externa kurser, konferenser, resor upp till två dagar för enskild aktivitet. PUL FC Rätt att vidaredelegera FC Rätt att vidaredelegera Delegaten i ursprungsbesl För ordf: Vice ordf. För övriga företroendevalda i nämnden: Ordf. Ersättare: Vice ordf VchK VchS Vstr Fstr INF INF VchK, VchS Ersättare: FC Riktlinjer för representation och uppvaktningar, fastställda av KF ska följas. Representation på förvaltningens vägnar är verkställighet. Nämnden är systemägare för verksamhetsspecifika system enligt kommunens systemförvaltningsorganisation. Över tre dagar för enskild aktivitet beslutas av nämnden. Interna kurser, anordnat av kommunen är verkställighet. Frågor om ersättningar till förtroendevalda regleras i ersättningsreglementet. 13

28

29 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ulrika Lundgren FHN Folkhälsonämnden Verksamhetsbeskrivning 2015 Sammanfattning Folkhälsoförvaltningens verksamhetsbeskrivning 2014 har justerats och ett nytt dokument har upprättats för Folkhälsoförvaltningens verksamhetsbeskrivning 2015 ersätter tidigare beslut från Syftet med verksamhetsbeskrivning för folkhälsoförvaltningen är att tydliggöra de faktiska förutsättningarna som styr förvaltningen. Det handlar om ekonomi, personal, kvalitet, verksamhet samt olika definitioner av fackspråk som används inom nämndens ansvarsområden. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 16 januari 2015 Folkhälsoförvaltningens verksamhetsbeskrivning 2015 Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden beslutar att godkänna folkhälsoförvaltningens verksamhetsbeskrivning för Ulrika Lundgren Förvaltningschef Expedieras till Folkhälsoförvaltningens övergripande chefsstöd Folkhälsoförvaltningens chefsgrupp Kökschefer Städchefer

30 VERKSAMHETSBESKRIVNING 2015 FOLKHÄLSOFÖRVALTNINGEN Karlskoga och Degerfors kommuner 1

31 Innehåll 1. FOLKHÄLSOFÖRVALTNINGENS ORGANISATION Personal Linjeorganisation Förvaltningens värderingsarbete och synsätt Ekonomi UPPDRAG Lednings och stab Kost och städchefer första linjens chefer VERKSAMHETENS INRIKTNING KVALITET Kvalitet - verktyg DEFINITIONER FOLKHÄLSA Hälsa och folkhälsa Folkhälsoarbete Hållbart samhälle Välfärdsbokslut DEFINITIONER BARNKONVENTIONEN Barnrättighetsbaserat arbete Barnkonventionens fyra grundprinciper Barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv Inflytande och delaktighet DEFINITIONER KOSTVERKSAMHETEN Kund Gäst Mat och maträtt Måltid Kost och kostverksamhet Kostombud och matråd Näringsämnen och energi Livsmedel och råvara

32 7.9 Specialkost Nutritionsstatus och MNA BMI Nattfasta DEFINITIONER STÄDVERKSAMHETEN Kund Brukare Golvvård Storstädning Allergistädning

33 1. FOLKHÄLSOFÖRVALTNINGENS ORGANISATION Folkhälsonämnden inrättades och är en gemensam nämnd för Karlskoga och Degerfors kommuner. Nämndens ansvar är de övergripande och strategiska välfärdsområdena folkhälsa och barnkonvention samt samverkande kost- och städverksamhet för de båda kommunerna. Förvaltningen ska, inom ramen för folkhälsa och barnkonvention, för Karlskoga och Degerfors kommuner, bidra till en socialt hållbar utveckling genom att kommunal verksamhet används för att främja befolkningens hälsa. Barn och unga, föräldrar/vårdnadshavare och äldre är prioriterade i det lokala folkhälsoarbetet. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonvention) ligger till grund för förvaltningens arbete och förhållningssätt för barn och unga. Förvaltningen arbetar bland annat med system och metodutveckling inom ramen för barnkonvention och folkhälsoarbete med stöd från lokala styrdokument som barn- och ungdomspolitisk policy och folkhälsopolitisk policy. Utifrån dessa policys finns en kommunspecifik folkhälsoplan för Karlskoga respektive Degerfors där fyra målområden prioriteras. Dessa är: Delaktighet och inflytande, Ekonomisk och social trygghet, Barn och ungas uppväxtvillkor sam ANDT- området (ANDT=alkohol, narkotika, doping, tobak). Kost- och städverksamheterna i Karlskoga och Degerfors ska arbeta efter affärsmässiga villkor och fungerar som självständiga verksamheter med en ledning som arbetar med övergripande frågor. Städverksamheten städar cirka kvadratmeter per år och under cirka timmar. Kostverksamheten producerar, transporterar och serverar mat till cirka 1000 gäster inom äldreomsorg, cirka 1500 barn inom förskola samt cirka 5000 elever inom skolan. Verksamheten bedrivs 365 dagar/år inom äldreomsorg, cirka 210 dagar/år inom förskola samt har cirka 175 serveringsdagar inom skolan. Mat levereras även till mottagningsverksamheter som förskolor, särskilda boenden, gruppboende utan egen kökspersonal, samt hem till brukare med matlåda på bistånd. 1.1 Personal Förvaltningen har 185,63 årsarbetare och består av 205 personer i budget. (2014 fanns 179,9 årsarbetare och 207 personer). Årsarbetare Antal personer Ledning och stab 8 8 Folkhälsoenheten 4 (projekt) 4 (projekt) Kostverksamheten Karlskoga/Degerfors 89,36 99 Städverksamheten Karlskoga/Degerfors 84,27 94 Förvaltningsledning, stab och folkhälsoenhet består 2015 av 12 årsarbetare 12 personer. Funktionerna är: Förvaltningschef, verksamhetsstrateg, förvaltningssekreterare, förvaltningsassistent, kvalitetsledare, informatör, verksamhetschef kost, verksamhetschef städ, folkhälsostrateg samt folkhälsoutvecklare. Med stöd av avtal med Örebro läns landsting är även utredare barn- och unga, med del av tjänst placerad i Karlskoga/Degerfors. 4

34 Det finns 10 tillagningskök, 7 mottagningskök och 2 caféer i Karlskoga, samt 3 tillagningskök och 5 mottagningskök i Degerfors. Dessa är organiserade i 5 produktionsområden. Varje område har direkt personalledning via en kökschef. När det gäller städ så är det vanligast med enbart städ men det finns även 19 kombinationstjänster (städ/kök) på förskola i Karlskoga och 10 st i Degerfors. Städverksamheten är indelad i 4 geografiska områden, 3 i Karlskoga och 1 i Degerfors, som har direkt personalledning via en städchef. 1.2 Linjeorganisation FOLKHÄLSOFÖRVALTNINGEN LINJEORGANISATION 2014 Värdkommun DEGERFORS KOMMUN BESLUT - reglemente DEGERFORS & KARLSKOGA BESLUT - reglemente KARLSKOGA KOMMUN och avtal och avtal KOMMUNFULLMÄKTIGE GEMENSAM FOLKHÄLSONÄMND KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN FOLKHÄLSONÄMND KOMMUNSTYRELSEN FOLKHÄLSOENHETEN Barnkonvention och folkhälsa Folkhälsoförvaltning STAB: Verksamhetsstrateg Folkhälsostrateg Folkhälsoutvecklare Utredare barn och unga enl avtal FÖRVALTNINGSCHEF Förvaltningssekreterare Förvaltningsassistent Kvalitetsledare Informatör KOSTVERKSAMHET STÄDVERKSAMHET Verksamhetschef Verksamhetschef DEGERFORS KARLSKOGA DEGERFORS KARLSKOGA ÄLDREOMSORG ÄLDREOMSORG Städområde Degerfors Städområde 1 Södra FÖRSKOLA Kökschef Städchef Städchef SKOLA Städområde 2 Östra/Västra Kökschef SKOLA/FÖRSKOLA Städchef Kökschef Städområde 3 Centrala Städchef 5

35 1.3 Förvaltningens värderingsarbete och synsätt Varje individ är unik, aktiv och skapande där allas insatser är lika värda. Individen är en resurs som vill och kan ta ansvar och strävar efter att nå verksamhetens vision och mål. Värderingarna ger vår grundläggande syn på mötet och samspelet mellan människor. Karlskoga kommuns gemensamma värderingar har implementerats i förvaltningens värderingar, i sin helhet. Respekt och lyhördhet Vi visar respekt för uppdrag, individ och omvärld Jag bemöter andra som jag själv vill bli bemött och tar hänsyn och lyssnar till andras åsikter och förslag. Vi visar respekt för varandra och de vi möter ska känna sig sedda, trodda och respekterade. Vi visar respekt för det uppdrag vi har och värnar om en hållbar utveckling. Allas åsikter är av värde och beaktas innan beslut fattas. Helhetssyn Vårt arbete kännetecknas av helhetssyn. Hela kedjan fungerar med medborgaren/brukaren i fokus. Jag medverkar till att arbetsglädje och bra anda skapas på arbetsplatsen. Varje ledare och medarbetare förstår hur man bidrar till helheten. Vi utför vårt uppdrag med helhetens bästa för ögonen. Tillsammans med karlskogaborna skapar vi en attraktiv livsmiljö. Målstyrning med resultatansvar Vi kännetecknas av öppenhet och nytänkande. Vårt arbetssätt präglas av enkelhet. Tar ansvar för det jag gör och för resultaten och jag strävar efter att nå våra gemensamma mål. Öppenhet och nytänkande Öppenhet och transparens möjlighet till insyn, är grunden för tillit. Vi är öppna för nya idéer och arbetssätt. Nytänkandet gör att vi ser möjligheter och skapar innovativa samarbeten. Enkelhet Det är enkelt att ha med kommunens olika verksamheter och medarbetare att göra. Vi använder effektiva och ändamålsenliga arbetsmetoder. Vi uttrycker oss enkelt och har begripliga och effektiva beslutsprocesser. 6

36 1.4 Ekonomi Förvaltningen omsätter ca 141 mnkr per år. Under åren har fullmäktige beslutat om ramförstärkning med 580 tkr/år för att skapa system för heltidstjänster. Det överskott som finns efter 2013 om 480 tkr finns som ramtillskott För kostverksamheten är kostnaderna fördelade på ca 46 % personal, 33 % råvaror, 4,4 % transport och 16,6 % övriga kostnader som t ex OHkostnader för nämnd och stab, utbildning, arbetskläder. För städverksamheterna är kostnaderna fördelade på 81 % personal, 1,5 % städmaterial och 17,5 % övriga kostnader som t ex OH-kostander för nämnd och stab, hyror, utbildning, arbetskläder. Kost- och städverksamheterna arbetar med kostnadsbudgetering och köp/sälj system som ekonomistyrningsmodell. Det innebär att kost och städ inte har anslag till verksamheterna och avdelningarna är nollbudgeterad, dvs. kostnader och intäkter ska överensstämma. Det finns inget vinstintresse. Kost- och städverksamheterna har som villkor att mot betalning ge intern service till övriga kommunala verksamheter och är anpassade efter kommunernas övergripande politiska mål för verksamheterna. Tjänsterna beräknas och prissätts enligt självkostnadsprincipen samt interndebiteras. Externa intäkter kan förekomma men täcker dock en mindre del av verksamhetens kostnader. Nollresultat ska årligen uppnås. Folkhälsoarbetet omsätter, inklusive avtal, ung medborgardialog, skolavslutningsevenemang, sökta bidrag samt anslagsfinansiering totalt 3,3 mnkr för För 2015 har 50 tkr avsatts till ung kung från ramtilldelningen för ung medborgardialog. Folkhälsoarbetet är delfinansierad utifrån avtal med Örebro Läns Landsting och är anslagsfinansierat, till minst hälften, av kommunerna. 2. UPPDRAG 2.1 Lednings och stab Uppdraget är att leda, samordna och utveckla förvaltningen. Högkvalitativ och kostnadseffektiv samordning och service från förvaltningen uppnås och därmed nås politiska mål. Detta innebär att: implementera metoder och konstruktiva arbetssätt för övergripande välfärdsfrågor arbeta med verksamhet- och organisationsutveckling mål- och budget, uppföljning och utvärdering följer direktiven upphandla varor och tjänster inom sakområdena personalfrågor och personalpolitik utförs rättssäkert kompetensutveckling genomförs och att kunskaperna omsätts skapa vägar för intern och extern information att myndighetskrav, lagar och förordningar följs vara resurs inom dietetik, produktion, typmatsedel, receptur etcetera vara resurs inom lokal- och materielvård 7

37 2.2 Köks- och städchefer första linjens chefer chef för produktionen personalledare ekonomiansvar inom givna budgetramar arbetsmiljöansvar myndighetskrav, lagar och förordningar intern och extern information 3. VERKSAMHETENS INRIKTNING Folkhälsonämnden ansvarar för de övergripande välfärdsområdena folkhälsa och barnkonvention. För att utföra uppdraget utformas arbetet genom samverkan och strukturering av övergripande folkhälso- och barnkonventionens styrdokument. Att hitta vägar för och behov av metodutveckling inom områdena är också en del av uppdraget. Folkhälsoarbetets mål är att förbättra folkhälsan hos invånarna i Karlskoga och Degerfors kommuner. Detta genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors. Arbetet inom ramen för barnkonventionen syftar till att skapa förutsättningar för att barnkonventionen genomsyrar kommunernas arbete, där det är tillämpbart. Prioriteringarna för arbetet inom folkhälsonämnden är att arbeta för att öka det folkhälso- och barnrättspolitiska genomslaget i den kommunala styrprocessen samt att utveckla barns och ungas delaktighet och inflytande utifrån barnkonventionens intentioner. Allt arbete bygger på samverkan med andra verksamheter och organisationer, dels inom och mellan kommunerna och dels regionalt och nationellt. Strategin för arbetet är av tvärsektoriell, förebyggande karaktär och ska involvera de den berör. Utvecklingen ska analyseras bl. a. med hjälp av epidemiologisk statistik och samhällsanalyser. Utvärderingsmetoder ska också arbetas fram. Nätverk och projekt skapas vid behov. Arbetets prioriteringar utgår från de politiskt beslutade styrdokumenten som folkhälsopolitisk policy och barn- och ungdomspolitisk policy. Folkhälsonämnden ansvarar för kommunernas kostverksamhet som tillhandahåller kost anpassad efter olika gästgruppers behov och önskemål, där maten är medel att nå god och jämlik hälsa för kommunernas invånare, enligt Kommunfullmäktiges beslut i båda kommunerna. Kostverksamheten följer kompletterande rekommendationer och myndighetskrav, lagar och förordningar, som rör kostverksamhet. Kostverksamhet är en komplex verksamhet. Matglädje, näringsbehov, hygienregler, ergonomiförordningar, service och kundkontakter etc. ska tillgodoses. Detta förutsätter ett gott arbetsklimat och god laganda hos kostverksamhetens personal. Det förutsätter även ett gott och nära samarbete med företrädare för de olika verksamheterna, omsorg, utbildning och vård, där kostverksamheten är en del av helheten. Städverksamheten har en god fackkunskap, professionellt arbete och hög servicenivå. Personalen kommer genomgå kompetenutveckling genom SRY-certifiering. Dessa förutsättningar gör att städverksamheten står sig i konkurrens med andra aktörer. Gott och nära samarbete med företrädare för de olika verksamheterna är likaså en viktig del, och städråd ett viktigt forum för dialog. 8

38 För att behålla en hög nivå, samt för att öka professionaliteten hos personalen är det viktigt att kompetensutveckling sker. Att skapa ett gott arbetsklimat och god laganda är viktiga förutsättningar i arbetet. En annan viktig förutsättning är att man kan påverka sin arbetssituation i vardagen med utgångspunkt från vad kunden/brukaren har beställt. 4 KVALITET Folkhälsoförvaltningen arbetar med ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet syftar till att systematiskt och fortlöpande utveckla verksamheten. Med hjälp av processer, rutiner och systematiskt förbättringsarbete ska verksamheten uppnå kvalitet. Ledningssystemet ska även användas för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Kvalitet är allas ansvar på förvaltningen och alla ska på sikt ha den kompetens och de befogenheter som krävs för att utföra ett kvalitativt bra arbete inom ramen för sin specifika verksamhet inom nämndens uppdrag och ansvar. Folkhälsoförvaltningen arbetar för att uppnå en tydlig kvalitetskultur och helhetssyn i hela verksamheten. Kvalitet är också att ifrågasätta rådande strukturer, normer och värden för att kunna tänka nytt och erbjuda säker och jämlik verksamhet. Frågan om hög, rätt eller beställd kvalitet måste ges en verksamhetsanknuten karaktär för att kunna definieras. Likaså måste olika begrepp inom verksamheten definieras för att kunna kopplas till upplevelsen av hög kvalitet för den specifika tjänsten inom den specifika verksamheten. Inom ramen för de finansiella målen måste avvägningen av rätt kvalitet och beställd kvalitet göras så att verksamheten inte skapar förväntningar på en högre kvalitet än vad som kan åstadkommas. Med kvalitet avses förhållandet mellan förväntning och upplevelse. Det handlar om förmågan hos varan eller tjänsten att tillfredsställa, kundens/medborgarens/brukarens behov. Folkhälsoförvaltningens ledningssystem innebär bl.a. att systematiskt arbeta med följande: Kund/medborgare/brukar-orientering Systematiskt förbättringsarbete Personalengagemang/delaktighet/inflytande Formulera mål och uppfylla dem Processkartlägga och identifiera Mäta Utvärdera och analysera resultat Åtgärda 4.1 Kvalitet - verktyg För att kontrollera kvalitet av förvaltningens uppdrag användes två verktyg: Uppföljning - Regelmässig insamling av data/information som sammanställs och registreras. Utvärdering - Granskning och bedömning av en verksamhet från uppgifter som har samlats in och analyserats i förhållande till målet. Syftet är att: Utveckla verksamheten. Kontrollera verksamheten. Vara underlag för beslut. Hitta saker som fungerar mindre bra för att kunna förbättra 9

39 5. DEFINITIONER FOLKHÄLSA 5.1 Hälsa och folkhälsa Hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället. Hälsa behöver nödvändigtvis inte fungera som motpol till sjukdom utan kan definieras som en egen positiv upplevelse i förhållande till vardagens krav. 5.2 Folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet är systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att skapa en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Insatserna kan vara inriktade både på att skapa för hälsan gynnsamma förutsättningar och miljöer, socialt, kulturellt, fysiskt, ekonomiskt, politiskt och emotionellt. De är riktade mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor och hälsa (Janlert, 2000). Figur: Hälsans bestämningsfaktorer Folkhälsoarbete handlar till stor del om att människor måste känna makt över sin hälsa. Förutsättningar för en god folkhälsa skapas bland annat genom samverkan över gränser. Folkhälsoarbetet strategier är dels att utveckla hållbara strukturer för organisationen, genomförande, implementering och uppföljning. Det handlar också om att metodutveckla den strategiska och verksamhetsnära nivån så att det finns en tydlighet i koppling mellan strategi och praktik. 5.3 Hållbart samhälle Ett hållbart samhälle bygger på en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina. Hållbar utveckling definieras i delarna socialt/kulturellt, ekonomi och ekologi. Folkhälsoarbetet och barnkonventionens arbete ses här som framförallt den sociala och kulturella delen i arbetet mot ett hållbart samhälle där kommunen som organisation är en av de viktigaste aktörerna. En av de viktigaste hörnpelarna är den barnpolitik som bedrivs med utgångspunkt från FN:s konvention om barnets rättigheter. 5.4 Välfärdsbokslut Enligt avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns landsting och Karlskoga och Degerfors kommuner har förvaltningen ansvar för att beskriva befolkningens hälsa och levnadsvanor genom t ex välfärdsbokslut eller liknande. Syftet är att bokslutet ska fungera som ett politiskt underlag men också till att stimulera diskussionen kring folkhälso- och barnrättsfrågor. 10

40 6. DEFINITIONER BARNKONVENTIONEN 6.1 Barnrättighetsbaserat arbete Den värdegrund som uttrycks i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och i Barnkonventionen utgår från ett rättighetsperspektiv och bygger på övertygelsen att: Alla människor har lika värde Barn har särskilda rättigheter Alla har ett ansvar men myndigheter/organisationer har särskilda skyldigheter 6.2 Barnkonventionens fyra grundprinciper Artikel 2 Icke diskriminering Artikel 3 Barnens bästa i främsta rummet Artikel 6 Rätt till liv och utveckling Artikel 12 Rätt till inflytande 6.3 Barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv Frågor gällande barn och unga kan betraktas ur olika perspektiv. De vanligaste definitionerna är följande: Barnperspektiv Varje vuxens syn på barn från den vuxnes perspektiv Samhällets allmänna syn på barn och barnpolitik. Barnets perspektiv Barnets egen syn på sin egen tillvaro från barnets egna ord Barnrättsperspektiv Vid konstaterande att ett beslut har konsekvenser för barn ska hänsyn tas till barnkonventionen, det vill säga till barnrättsperspektivet. Barnperspektivet uttrycker skyldigheter att förverkliga barnets mänskliga rättigheter. 11

41 6.4 Inflytande och delaktighet En av de viktigaste metoderna för att förverkliga barnkonventionen är att bygga upp strukturer som ger barn och unga möjlighet att påverka de lokala politiska beslutsprocesserna samt de verksamheter som barn och unga brukar. Information = Information behövs för att kunna vara delaktig behöver man vara informerad och ha möjlighet att ta till sig kunskap. Konsultation = Medborgarna ges möjlighet till att ta ställning till vilket alternativ de tycker är mest lämpligt i en fråga. Alternativen är färdigberedda av tjänstemännen och godkända av politiken. Dialog = medborgarna ges möjlighet att möta andra för att föra en dialog om en aktuell fråga. Alla får föra fram sin åsikt och man behöver inte nå konsensus. Inflytande = möjlighet (permanent) att påverka, betydelse, påverkan, makt. En rättighet och en möjlighet, inte en skyldighet. Handlar inte bara om rätten att uttrycka sin åsikt utan även om möjligheten att påverka. Förutsätter att man känner till syftet (Rädda barnen). Medbeslutande = rätt att utöva visst inflytande vid beslutsfattande. Makt = Position och resurser att styra personer, händelser etcetera. Medverkan = Verka tillsammans med andra för en gemensam sak. Delaktighet = Medverka i eller ha vetskap om något, ha del i eller av något, inblandad (Nationalencyklopedin). Medborgarna deltar i en process från början till och med färdigt förslag som underlag för politiskt beslut. Figur: Delaktighetstrappan, Karlskoga/Degerfors 12

42 7. DEFINITIONER KOSTVERKSAMHETEN 7.1 Kund Med kund inom kostverksamheten avses den som övergripande beställer/betalar måltider. Inom Karlskoga kommun är barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen kostverksamhetens största kunder. Inom Degerfors kommun är kultur- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen kostverksamhetens största kunder. Avstämningar kring kvalitet sker i första hand genom de operativa cheferna inom dessa förvaltningar. Övergripande avstämningar sker med förvaltningschefer, verksamhetschefer och ekonomer. 7.2 Gäst Med gäst avses den som äter måltiderna inom förskola, skola och äldreomsorgen. Ibland är gästen även kund och kunden är även gäst, som exempel personalmåltider och inom äldreomsorgens restaurangverksamheter. 7.3 Mat och maträtt Med mat avses exempelvis köttbullar, sås och potatis. Maträtt är det samlande namnet på en komposition på tallriken som sjömansbiff. Maträtter ska förklaras med ingående komponenter på matsedlar för gästens/kundens förståelse av förväntningen av måltiden. 7.4 Måltid Med måltid avses hela upplevelsen vid måltidstillfället. Från presentationen på matsedeln via bemötandet och serveringen till upplevelsen av den omgivande miljön och slutligen stämningen vid bordet. Måltiden är ett gemensamt ansvar för all personal kring barn, elever och äldre inom kommunerna. 7.5 Kost och kostverksamhet Kost kan inte ses som enbart näringsämnen, utan handlar om helheten från jord till bord. Kostverksamheten inkluderar alla faktorer som har betydelse för måltidsverksamheten i kommunerna inom ramen för skattefinansieringen. 7.6 Kostombud och matråd Med kostombud avses den personal från barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningarna som företräder gästerna i dialogen med kostverksamheten. Kostombud finns där gästen ej själv kan föra sin talan. Gäster som själv för talan samlas i matråd. 13

43 7.7 Näringsämnen och energi Kroppen är sammansatt av många olika näringsämnen. Varje ämne har sina särskilda uppgifter. För att kunna leva, arbeta och må bra måste varje ämne tillföras i rätt mängd genom föda och dryck. Näringsämnena heter protein, fett, kolhydrater, vatten, vitaminer och mineralämnen. Energi = Energi kvantifieras i joule (J) men kalorier (cal) lever kvar. Vi nedbrytning av protein, fett och kolhydrater bildas energi/bränsle för kroppen. För kroppen krävs energi för de inre organens arbete (hjärta, lungor, värme etc.) ca 1-1,2 kcal/kg kroppsvikt och dygn. I övrigt krävs energi för rörelse. 7.8 Livsmedel och råvara Livsmedel är ett samlingsnamn på de olika råvaror man använder för att tillreda en måltid som kött, fisk, ägg, vetemjöl, frukt och grönsaker. 7.9 Specialkost Med specialkost avses alla de speciella varianter av mat och måltider som orsakas av barns, elevers och äldres individuella behov. Skolsköterskan eller sjuksköterskan/distriktsjuksköterskan är den som beställer specialkost från kostverksamheten. Kommungemensamma riktlinjer finns inom verksamheterna Nutritionsstatus och MNA Näringstillstånd, individens tillstånd avseende näring (nutrition), tex. undernärd eller välnärd. Vid bedömning av näringstillstånd ska MNA användas. MNA är ett instrument särskilt anpassat för screening och bestämning av näringstillstånd hos äldre personer på sjukhus eller i hemmet. Innehåller frågor kring kroppsmått som BMI, allmän bedömning, kostundersökning och individens subjektiva bedömning BMI Body Mass Index. Kroppsvikt (kg) dividerat med kroppslängd i kvadrat (m2). Ett mått för att kunna gradera undervikt och övervikt Nattfasta Med nattfasta avses timmarna mellan sista mat- och/eller dryckintag på kvällen till första intaget på morgonen (vatten räknas ej). 14

44 8. DEFINITIONER STÄDVERKSAMHETEN 8.1 Kund Med kund inom städverksamheten avses den som övergripande beställer städning. Inom kommunerna Karlskoga och Degerfors är barn- och utbildningsförvaltningarna och socialförvaltningarna städverksamhetens största kunder. Avstämningar kring kvalitet sker i första hand genom de operativa cheferna inom dessa förvaltningar genom städråd. Övergripande avstämningar sker med förvaltningschefer, verksamhetschefer och ekonomer. 8.2 Brukare Med brukare avses den som vistas eller besöker lokalerna inom förskola, skola, äldreomsorg samt kontor och anläggning. 8.3 Golvvård Det är en särskild behandling som ges på de olika golven utifrån de olika golvmaterialen och belastning i form av antal brukare i lokalerna. Där framkomlighet med kombimaskin är möjlig introduceras nya metoder/material för att göra underhåll av golv i daglig städning. 8.4 Storstädning Storstädning omfattar de ytor som inte ingår i den dagliga städrutinen som kunden har beställt. Storstädning är beställd av skolorna och utförs på höstlov, sportlov, påsklov samt sommarlov. Storstädning är beställd av förskolorna i Karlskoga och utförs en gång per år. Övrig storstädning beställs extra av kunden efter behov och önskemål från verksamheten. 8.5 Allergistädning Har brukaren i lokalen behov av särskild städning på grund av allergi beställs detta av kunden. Städningen utförs efter det individuella behovet. Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner 15

45

46 Tjänsteskrivelse Handläggare: Emmy Andersson FHN Folkhälsonämnden Promenadfråga teman för 2015 Sammanfattning Som en stående punkt vid folkhälsonämndens sammanträden återfinns promenadfrågan, där ledamöterna ges möjlighet att i mindre grupper diskutera frågor samtidigt som de kan promenera. Frågan som diskuteras under denna punkt varierar mellan sammanträden och har varit en möjlighet att belysa och diskutera särskilt viktigta områden. Promenadfrågan har även varit ett sätt att öka dialogen och kunskapen inom olika tvärsektoriella frågor. Under har varje fråga haft ett specifikt ämne eller tema, som ledamöterna själva har varit med och önskat. Nämnden har under denna tid arbetat med olika frågor inom områdena folkhälsa, barnkonvention, medborgardialog, kost och lokalvård. Vid nämndens sammanträde den 10 december 2014 ombads ledamöterna diskutera och reflektera de gångna fyra årens arbete. Detta i syftet att ge rekommendationer angående prioriteringar och fortsatt arbete inom nämndens områden för de kommande fyra åren. Av diskussionen vid sammanträdet framträdde två områden som ledamöterna reflekterat över inför framtiden - Det ena området handlade om politikernas egen roll och ansvar för att sprida kunskap till andra politiker, nämnder och aktörer. Detta för att hålla liv i det arbete som folkhälsonämnden ansvarar för. Speciellt nämndes arbete kring tvärsektoriella frågor och de policys som antagits - Det andra området handlade om speciella områden kring levnadsvanor och livsvillkor, exempelvis tobaksförebyggande arbete, goda vanor och ANDT Diskussionsfråga Baserat på dina kunskaper om folkhälsonämndens tidigare arbete och ansvarsområden, vad skulle du vilja veta mer om eller diskutera inom nämnden? Emmy Andersson Förvaltningssekreterare c:\temp\eann9sshl3.doc

47

48 Tjänsteskrivelse Handläggare: Emmy Andersson FHN Folkhälsonämnden Val av representant till kommunala handikapprådet i Karlskoga (KHR) Sammanfattning Kommunala handikapprådet (KHR) i Karlskoga är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen och är kommuns referensorgan. I rådet representeras kommunen av nio förtroendevalda ledamöter, varav två representanter från kommunstyrelsen och en representant vardera från socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, myndighetsnämnden, folkhälsonämnden och gymnasienämnden. I rådet finns även en lokalt verksam representant för Örebro läns landsting samt 8 representanter för handikapporganisationerna. Ordförande i rådet utses av kommunstyrelsen och vice ordförande utses av handikapprådet. Varje nämnd utser en ordinarie ledamot och en ersättare. Arvode och ersättning utgår till representant vid deltagande i rådets möten. Beslutsunderlag Folkhälsonämndens tjänsteskrivelse den 8 januari 2015 Bakgrund Kommunala handikapprådet (KHR) i Karlskoga är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen och är kommuns referensorgan. Rådet ska vara ett samråds-, informations- och referensorgan för övergripande planeringsfrågor. Det ska samla in synpunkter och erfarenheter av kommunens planering och service från personber med funktionsnedsättning, samt förmedla detta till ansvariga politiker. Kommunen ska informera rådet om planer före förändring av samhällsinsatsernas utformning och organisation, när detta berör personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning ska genom rådet ges en större delaktighet i samhällets utformning. c:\temp\eann9skgqr.doc

49 (2) I rådet finns politiker från samtliga nämnder och styrelser i kommunen, samt från Örebro läns landsting och de flesta handikapporganisationerna. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden utser en ordinarie ledamot och en ersättare till Kommunala Handikapprådet i Karlskoga för mandatperioden Emmy Andersson Förvaltningssekreterare Expedieras till Kommunstyrelsen Karlskoga

50

51 Tjänsteskrivelse Handläggare: Birgitta Spens FHN Folkhälsonämnden Val av politisk representant till Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2015 Sammanfattning Folkhälsonämnden har uppdraget att utse en förtroendevald för Karlskoga och Degerfors kommuners räkning enligt överenskommelse om partnerskap. Folkhälsonämnden beslutade den 15 februari 2012 att ingå i partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen ytterligare en överenskommelseperiod för Partnerskapet har haft en utsedd förtroendevald för nuvarande överenskommelseperiod men i och med ny mandatperiod ska en ny politisk representant väljas för För att arvode och kompensation för förlorad arbetsförtjänst, och vid behov även reseersättning, ska kunna betalas ut behöver deltagare beslutas av folkhälsonämnden. Den förtroendevalda ska representera kommunernas förtroendevalda vid partnerskapsmöten. Dessa äger rum två gånger per år och arrangeras av deltagande kommuner. Den 7 och 8 april 2015 arrangerar Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken ett möte för utsedda representanter, förtroendevalda och tjänstemän. Karlskoga/Degerfors är värdkommun för vårens partnerskapsmöte där både förtroendevalda och tjänstemän från tio kommuner ingår. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 12 januari 2014 Överenskommelse om partnerskap (fastställt ) c:\temp\bsps9spgdz.doc Bakgrund Folkhälsonämnden beslutade den 15 februari 2012 att ingå i partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen ytterligare en överenskommelseperiod. Partnerskapet har haft en utsedd förtroendevald för nuvarande överenskommelseperiod men i och med ny mandatperiod ska en ny politisk representant väljas för Partnerskapsledamöterna ska enligt överenskommelse representera kommunerna vid partnerskapsmöten. Dessa möten äger rum två gånger per år och arrangeras av deltagande kommuner. Som ledamot i partnerskapet är uppdraget är att vara en länk mellan parallellprocesserna barnkonventionsutveckling i styrprocess och dialog och POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

52 (2) medborgardialog/mål och styrning. Detta för att ytterligare kunna implementera/sprida barnrättsfrågorna inom kommunerna vilket är ett av överenskommelseperiodens uppdrag. Mer information om Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken finns att läsa på Beskrivning av ärendet Folkhälsonämnden har uppdraget att utse en förtroendevald för Karlskoga och Degerfors kommuners räkning enligt överenskommelse om partnerskap. För 2015 är följande inbokat: 7-8 april Karlskoga och Degerfors Hösten 2015 Östersund, datum kommer. 7 och 8 april 2015 arrangerar Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken ett möte för utsedda representanter, förtroendevalda och tjänstemän då Karlskoga/Degerfors är värdkommuner. Programmet för mötet är inte fastställt än. För att arvode och kompensation för förlorad arbetsförtjänst, och vid behov även reseersättning, ska kunna betalas ut behöver deltagare beslutas av folkhälsonämnden. Överväganden Deltagande på Partnerskapsdagarna innebär en kunskapsförstärkning vilket gynnar Karlskoga och Degerfors kommuners utvecklingsarbete med barnkonventionen. Det är ett kostnadseffektivt sätt att öka kompetensen då det inte innebär någon konferensavgift. Kostnader som tillkommer är för resa, boende och politikerarvode. Detta är en budgeterad kostnad och godkänd i och med tidigare beslut om att delta i Partnerskapet. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden utser en förtroendevald som representant för Karlskoga och Degerfors kommuner i Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken enligt överenskommelse Birgitta Spens Folkhälsoutvecklare Expedieras till

53

54

55

56 Tjänsteskrivelse Handläggare: Birgitta Spens FHN Folkhälsonämnden Val av representant till politikerlunch vår 2015 Sammanfattning Förslag på nya datum för politikerluncher har planerats för våren Folkhälsonämnden har i uppdrag att utse representanter till respektive politikerlunch. Folkhälsonämnden föreslår övriga nämnder att besluta om representanter från respektive nämnd. Processen för politikerluncher, innan, under och efter har beskrivits med roller och ansvar för berörda. Ung Kung är även inbjudna till Karlskoga kommunfullmäktiges sammanträden i mars, april och maj i samband med pausen för att diskutera minnesanteckningarna från luncherna. Kommunerna strävar efter att få systematik i politikerluncherna och att uppdraget får status inom ramen för det politiska uppdraget. Detta kan i sin tur stärka arbetet med demokratifostran som är av stor betydelse för barn och ungas utveckling i samhället. Det handlar om långsiktighet i arbetet och ge trovärdighet till ungdomarna. Då delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan är detta en bra metod för att främja hälsan hos barn och unga i Karlskoga och Degerfors. Inför politikerlunch 2015 ska varje enskild politiker ansvara för att arvode utbetalas, genom användandet av blankett för förrättning. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 9 januari 2015 c:\temp\bsps9slhtw.doc Bakgrund Folkhälsonämnden har enligt reglemente ett övergripande ansvar för kommunernas utveckling av folkhälso- och barnrättsfrågor. Då delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan är politikerluncher en bra metod för att främja hälsan hos barn och unga i Karlskoga och Degerfors. Kommunfullmäktige i Karlskoga har även beslutat att uppdra folkhälsonämnden att arbeta med ung medborgardialog. Ungdomsrådet Ung Kung har utifrån en framtagen modell format politikerluncher som metod för att barn och unga ska ha möjlighet till att träffa politiker under POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

57 (3) informella former. Syftet med politikerluncherna är att skapa dialog mellan politiker och barn/unga genom ett naturligt möte. Detta ger ökade möjligheter för barn och unga att göra sin röst hörd. Metoden fungerar att använda för olika åldersgrupper. Genom att politikerna kommer till skolan får samtliga ungdomar som går i skolan samma möjlighet till dialog med politiker. Detta ger ungdomar möjlighet att vara med och påverka och kan i sin tur ge en ökad positiv upplevd känsla för kommunen. Genom detta får politikerna en möjlighet att få insyn i hur barn och unga tycker att det är i Karlskoga och Degerfors, vilket är en del i det ungdomspolitiska arbetet. Lunchen för politikerna ingår i den ungdomspolitiska satsningen och utvecklingsarbetet för ung medborgardialog. Beskrivning av förslag Förslag på datum för politikerluncher våren 2015: Torsdag den 19 mars Möckelngymnasiet Karlskoga Torsdag den 16 april Skranta skolan Torsdag den 23 april Stora valla skolan Torsdag den 21 maj Bregårdsskolan Process Folkhälsonämnden beslutar om datum samt politikerrepresentant för kommande luncher och uppmanar övriga nämnder att besluta om representanter. Politiker ansvarar för att dokumentera dialogen med ungdomarna under lunchen och tilldela samordnare för politikerlunchen. Samordnaren ansvarar för att sammanställa dokumentationen och sprida via olika sociala medier, kommunens hemsida, skol-tv samt till ungdomsrådet som sprider information till elevråden. Kommunfullmäktige Karlskoga bjuder in Ung Kung till sammanträde i mars, april, maj för att diskutera anteckningarna från luncherna med politiker. För samtliga politikerluncher är den beräknade tiden som lunchen pågår 1 timma, kl Vi eventuella ändringar i föreslagna datum förankras detta med rektorer efter beslut i folkhälsonämnden. Folkhälsonämnden föreslår övriga nämnder att besluta om representanter från respektive nämnd. Kommunerna strävar efter att få systematik i politikerluncherna och att uppdraget får status inom ramen för det politiska uppdraget. Detta kan i sin tur stärka arbetet med demokratifostran som är av stor betydelse för barn och ungas utveckling i samhället. Det handlar om långsiktighet i arbetet och ge trovärdighet till ungdomarna. Då delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan är detta en bra metod för att främja hälsan hos barn och unga i Karlskoga och Degerfors.

58 (3) Arvode Inför politikerlunch 2015 ska varje enskild politiker ansvara för att arvode utbetalas, genom användandet av blankett för förrättning. Folkhälsoförvaltningen ansvarar inte för blankett för närvaro på samma sätt som gångna året. Respektive nämnd/styrelse står för kostnaderna för sin valda politiker som deltar på politikerlunchen. Riktlinjerna innebär att varje nämnd/styrelse behöver besluta om vem som ska delta på de olika politikerluncherna. Detta för att ersättningar ska kunna betalas ut i regelrätt ordning. Konsekvensbeskrivning Politikerluncherna går ut på att ha dialog med barn och unga, genom ett naturligt möte kan barn och unga ha ökad möjlighet till att göra sin röst hörd. Genom att politikerna kommer till skolan får samtliga ungdomar som går i skolan samma möjlighet till dialog med politiker. Genom att ungdomar får vara med och påverka kan den upplevda känslan för kommunen bli positiv. Detta beslut som berör val av representanter ökar möjligheterna för att dialogen ska äga rum. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden beslutar att 1. Godkänna förslagna datum för politikerluncher under våren Utse en representant till respektive politikerlunch under våren 2015 Birgitta Spens Folkhälsoutvecklare Expedieras till Samtliga nämnder Karlskoga och Degerfors

59

60 Tjänsteskrivelse Handläggare: Cecilia Ljung FHN Folkhälsonämnden Utskottets sammanträden 2015 Folkhälsopolitiskt utskott för Region Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Sammanfattning Folkhälsofrågor som hanteras av både Region Örebro län och kommunerna har samordnats i ett utskott för att åstadkomma samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Utskottet är en viktig faktor för Karlskoga och Degerfors utvecklingsarbete inom folkhälsopolitiken. Utskottet är ett viktigt fora utifrån ett socialt och ekonomiskt hållbart perspektiv, då det handlar om att samverka för att öka medborgarnas goda och jämlika och jämställda hälsa. Den 1 januari 2015 gick Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro samman i Region Örebro län. Det gör att landstingets nämnd för folkhälsa byts till motsvarande politiska nämnd inom Region Örebro län. Utskottet består av representanter (presidiets tre ledamöter) från folkhälsonämnden Karlskoga/Degerfors och Region Örebro län och utgör det ordinarie utskottet. Under 2015 föreslås 3 mötestillfällen. Vid årets första möte bjuder utskottet in Örebro läns bildningsförbund (ÖLIF) och Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF). Vid årets 2 resterande möten bjuder utskottet in kommunernas tvärsektoriella nätverk för förtroendevalda samt Örebro läns bildningsförbund (ÖLIF) och Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF). Ett viktigt kompletterande datum till utskottets årsplan är västra länsdelens folkhälsokonferens den 16 oktober, Folkhälsokonferensen föreslås prioriteras och behandlas som en sammanträdesdag för utskottet. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningen tjänsteskrivelse den 16 januari 2015 c:\temp\eann9srdgn.doc Bakgrund Folkhälsofrågor som hanteras av både region Örebro län, kommunerna och idéburenverksamhet behöver samordnas för att kunna åstadkomma POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

61 (4) samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa och angripa den ojämlika fördelningen av hälsa för hela befolkningen. Det lokala folkhälsoarbetet ska följa och vara en länk till den nationella folkhälsopolitiken samt utvecklas utifrån och uppfylla det avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete som finns mellan kommunerna och Örebro läns landsting. Den 1 januari 2015 gick Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro samman i Region Örebro län. Det gör att landstingets nämnd för folkhälsa byts till motsvarande politiska nämnd inom Region Örebro län. Utskottet är en viktig faktor för Karlskogas och Degerfors socialt och ekonomiskt hållbara utvecklingsarbete inom folkhälso- och barnrättspolitiken. Utskottet är också en metod för att öka samverkan och dialog mellan kommuner och region Örebro län för att öka medborgarnas jämlika hälsa. Utskottet är också ett viktigt fora utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv då syftet är att utveckla hälsokedjor och samverkansarbete i gemensamma frågor för att öka medborgarnas välmående och minska samhällsekonomiska kostnader. I avtalet om lokalt folkhälsoarbete har kommunerna i uppdrag att aktivt använda kommunal verksamhet i arbetet för att främja befolkningens hälsa, likväl som att öka den folkhälsovetenskapliga kompetensen i organisationen. Avtalet uppdrar oss även att söka samverkan i folkhälsofrågor. Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF) med SISU idrottsutbildarna och Örebro läns idrottsförbund (ÖLBF) är också viktiga avtalsparter inom folkhälsoarbetet med Örebro läns landsting. Enligt Karlskoga och Degerfors avtal ska Örebro läns landsting och kommunerna bibehålla det politiska dialogforum/utskott för folkhälsofrågorna som finns bildat i västra länsdelen. För att utöka samverkan mellan kommun, region Örebro län och idéburen verksamhet utvecklas och utvidgades utskottets möten från och med 2014 för ledamöter från kommunernas tvärsektoriella nätverk för förtroendevalda, samt med demokratiskt valda ledamöter från ÖLIF med SISU idrottsutbildarna och ÖLBF. Politiskt arvode och traktamente bygger på tidigare beslut om tvärsektoriellt nätverk och utskott.

62 (4) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämnden godkänner förslag till datum och tider för utskottets sammanträden den 11 mars, 20 maj, 11 september samt 16 oktober (folkhälsokonferens) Folkhälsonämnden bjuder in förtroendevalda som är representanter i utskott, kommunernas tvärsektoriella nätverk samt demokratiskt valda ledamöter för Örebro läns idrottsförbund med SISU idrottsutbildarna samt Örebro läns bildningsförbund Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Region Örebro län Örebro läns idrottsförbund och SISU idrottsutbildarna Örebro läns bildningsförbund

63 Bilaga FHN Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Prioriterat i utskottets verksamhetsplan och arbete, se mer under folkhälsa. Dialog och inflytande X Utskottet är ett viktigt fora för dialog och medborgardialog enligt lokalt avtal om folkhälsoarbete. Dialog och inflytande är även prioriterat i utskottets verksamhetsplan. Folkhälsa X Utskottet har en verksamhetsplan som bygger på gemensamma områden där både kommun och landsting fyller en viktig funktion. Syftet är att utveckla det lokala arbetet och samarbetet för ökad effektivitet kännedom samt att få en tydlighet mellan kommun och landsting för en god och jämlik hälsa för kommunens medborgare. Jämlikhet och social rättvisa X Prioriterat i utskottets verksamhetsplan. Jämställdhet X Prioriterat i utskottets verksamhetsplan. Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall X X X Utvecklat samarbete med idéburen verksamhet, ÖLIF med SISU idrottsutbildarna och ÖLBF förväntas leda till kulturell förnyelse samt att kreativitet främjas. Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark X X X X X Ekonomiska Kommunens ekonomi X Utskottet är ett led i arbetet med det lokala folkhälsoavtalet mellan Karlskoga, Degerfors och Örebro läns landsting. Utvecklad samverkan med målsättning att öka dialog och aktivitet för ett jämlikt Karlskoga förväntas leda till socioekonomiska besparingar. Kostnadseffektivitet X Utskottet som samverkansorgan är en viktig länk i arbetet med att öka kostnadseffektiviteten och för att förbättra för medborgare ur ett socioekonomiskt perspektiv. Tillväxt X

64

65 Tjänsteskrivelse Handläggare: Cecilia Ljung FHN Folkhälsonämnden Sammanträdesdatum för Tvärsektoriellt politikernätverk folkhälsa/barnkonvention 2015 Sammanfattning För att nå en långsiktig politisk samordning mellan kommunerna har folkhälsonämnden bjudit in kommunernas övriga nämnder samt styrelser till ett nätverk ( , FKN 27), Tvärsektoriellt nätverk - folkhälsa och barnkonvention. Tvärsektoriellt nätverk för förtroendevalda är en förutsättning för att Karlskoga och Degerfors ska utveckla det folkhälsopolitiska och barnrättsliga arbetet. Tvärsektoriellt nätverk är ett viktigt fora utifrån ett socialt och ekonomiskt hållbart perspektiv, då det handlar om att samverka för att öka medborgarnas goda och jämlika och jämställda hälsa. Förutom egna möten har nätverket sedan 2014 inbjudits att delta vid utskottet för folkhälsonämnden Kralskoga/Degerfors och Region Örebro län (tidigare Örebro läns landsting). Det innebär att 2 av nätverkets möten består av deltagande på utskottets sammanträde tillsammans med för förtroendevalda samt Örebro läns bildningsförbund (ÖLIF) och Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF). Ett viktigt kompletterande datum till utskottets årsplan är västra länsdelens folkhälsokonferens den 16 oktober Konferensen föreslås prioriteras och behandlas som en sammanträdesdag. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningen tjänsteskrivelse 16 januari 2015 Bakgrund Karlskoga och Degerfors kommuner samverkar i folkhälso- och barnrättsfrågor genom den gemensamma folkhälsonämnden. Folkhälsonämnden fullgör, samordnar och svarar för frågor kring folkhälsa utifrån regeringens fastställda folkhälsopolitiskamål, samt frågor rörande FN:s konvention om barnets rättigheter. Nämnden har utifrån sitt reglemente ansvar för förverkligande av kommunernas politiska mål och avtal inom dessa områden. c:\temp\eann9sreld.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

66 (4) Den gemensamma nämnden ska verka för att det sker en politisk samordning i folkhälso- och barnkonventionsfrågor mellan kommunernas övriga nämnder och kommunstyrelser. Folkhälsa och barnkonvention är tvärsektoriella välfärdsområden som genomsyrar samtliga nämnders/styrelsers uppdrag. För att nå en långsiktig politisk samordning mellan kommunerna har folkhälsonämnden därför bjudit in nämnder samt styrelser till ett politikernätverk ( , FKN 27). Nätverket är gemensamt för Karlskoga och Degerfors kommuner. Det finns i dagsläget två befintliga nätverk, ett för tjänstemän vilket även är ett beredande forum och ett för politiker. Nätverken fyller en viktig funktion som del i utvecklingen av kommunernas folkhälso- och barnkonventionsarbete. Det tvärsektoriella nätverket är ett forum för ömsesidig dialog som ska ge underlag till politiska prioriteringar i ordinarie beslutsprocesser i kommunernas nämnder och styrelser. Tvärsektoriellt politikernätverk är ett viktigt fora utifrån ett socialt och ekonomiskt hållbart perspektiv, då det handlar om att samverka för att öka medborgarnas goda och jämlika och jämställda hälsa. Deltagande i nätverket bygger på att respektive nämnder/kommunstyrelser i kommunerna själva utsett politiska representanter för att delta i nätverket som en del i den egna nämndens uppdrag. Folkhälsonämnden, Karlskoga och Degerfors kommuner och Nämnden för Folkhälsa, Örebro läns landsting hade till årsskiftet ett gemensamt utskott för samordning av gemensamma folkhälsofrågor i västra länsdelen. Enligt Karlskoga och Degerfors folkhälsoavtal ska Örebro läns landsting och kommunerna bibehålla det politiska dialogforum/utskott för folkhälsofrågorna som finns bildat. Därför behöver Region Örebro län utse representanter till motsvarande politiska nämnd inom Regionen för att samverka i utskottet. ÖLIF med SISU idrottsutbildarna samt ÖLBF bjuds in minst en gång per år till utskottet. Sedan 2014 inbjuds kommunernas tvärsektoriella nätverk samt demokratiskt valda ledamöter för Örebro läns idrottsförbund med SISU idrottsutbildarna samt Örebro läns bildningsförbund att delta i utskottets möten. Politiskt arvode och traktamente bygger på tidigare beslut om tvärsektoriellt nätverk.

67 (4) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner förslag till datum och tider för tvärsektoriellt nätverk för politiker den 10 april, 20 maj, 11 september samt 16 oktober (folkhälsokonferens) 2015 Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Nämnder/styrelser samt ledamöter som ingår i tvärsektoriellt politikernätverk i Karlskoga och Degerfors Region Örebro län

68 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Barnkonventionen är en viktig bas i nätverket. Dialog och inflytande X Tvärsektoriellt nätverk genomförs i en form som bygger på inflytande och dialog och är politisk styrgrupp för kommunens utvecklingsarbete med ung medborgardialog. Folkhälsa X Nätverkets syfte är att utveckla kommunernas folkhälsopolitiska arbete samt vara ett forum för dialog och information. Jämlikhet och social rättvisa X Det övergripande målet för tvärsektoriellt politikernätverk och folkhälsopolitiken är att verka för en jämlik hälsa för medborgarna i Karlskoga och Degerfors kommuner. Jämställdhet Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall X Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark X X X X X X X X Utvecklat samarbete med idéburen verksamhet, ÖLIF med SISU idrottsutbildarna och ÖLBF förväntas leda till kulturell förnyelse samt att kreativitet främjas. Ekonomiska Kommunens ekonomi X Genom samverkan inom främjande och förebyggande insatser kan vinster uppnås på längre sikt. Kostnadseffektivitet X Tvärsektoriellt nätverk för förtroendevalda innebär fördjupad kunskap och dialog. Det kan leder till nya samverkansidéer och lärdom av varandra vilket är en viktig del i kostnadseffektivitet. Tvärsektoriellt nätverk innebär genom detta att kommunerna gemensamt höjer sin lägstanivå och undviker att uppfinna hjulet gång på gång. Tillväxt X

69

70 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ulrika Lundgren FHN Folkhälsonämnden c:\temp\ulun9srlwc.doc Resultat verksamhetsuppföljning 2014 Sammanfattning Syftet med verksamhetsuppföljning 2014 är att få en bild av hur kostoch städverksamheten samt folkhälsoenheten arbetar med att nå folkhälsonämndens mål. Detta är en kvalitetskontroll av verksamheternas arbete för en god och jämlik hälsa. Inför 2014 infördes en annan modell för genomförandet av verksamhetsuppföljningen, än tidigare. Uppdragen för kost- och städverksamheternas verksamhetsuppföljning 2014 var att utifrån Rent, Snyggt och Tryggt och Nöjd matgäst tillsammans med personalen arbeta med - Vad bör vi tänka på och hur bör vi arbeta för att nå dessa mål? Detta för att skapa underlag och styrning på arbetet med ständiga förbättringar i folkhälsonämndens arbete. Vid verksamhetsuppföljningen 2014 redovisade cheferna en gemensam bild/policy för hur man arbetat tillsammans med personalen för att nå de kundorienterade inriktningarna, folkhälsonämndens mål och hur man genomfört mätningarna. För folkhälso- och barnrättsfrågorna handlar är det nationella övergripande målet om Att skapa samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa för alla kommuninnevånare. Folkhälsonämnden bidrar till att utveckla kommunernas strategiska och praktiska folkhälso- och barnkonventionsarbete. Folkhälsoenheten redovisade hur man arbetat för att nå nämndens mål. Arbetet med jämlik och jämställd hälsa har strukturerats genom framtagande av förstudie kring ekonomisk utsatthet samt projektspecifikation Gör jämlikt gör skillnad. Detta med stöd från motiveringarna till priserna för årets folkhälso- och förebyggande kommun. Den politiska prioriteringen inför 2015 är utveckling av den jämlika hälsan kopplat till folkhälsa och barnrättsfrågor. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 14 januari Bakgrund Karlskoga kommunfullmäktiges mål och styrmått samt Degerfors strategiska plan och andra redovisningssätt för ekonomi och kvalitet gör att folkhälsonämnden och därmed också förvaltningen behöver ha system för kvalitetskontroll. Nämnden ska kunna redovisa god ekonomisk hushållning och hur kvalitet säkerställs inom nämndens ansvarsområde. POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

71 (7) Syftet med införandet av årliga verksamhetsuppföljningar är att de ska bidra till att höja förvaltningens och därmed verksamhetens måluppfyllelse. Med måluppfyllelse menas i vilken grad respektive enhet når de av nämnden beslutade målen och styrmåtten. För att klara uppdraget på ett bra sätt krävs en förbättrad och utvecklad dialog med verksamhetsansvariga i syfte att säkerställa att: rätt saker görs på rätt sätt långsiktigt ansvarsfullt ändamålsenligt kostnadseffektivt Verksamhetsuppföljningen är ett komplement till traditionell uppföljning och utvärdering som ska ge en fördjupad kunskap om respektive enhets möjligheter att fullfölja uppdragen. Verksamhetsuppföljningarna ska säkerställa att nämnd och förvaltningsledning har god kännedom om hur ledningen inom de olika enheterna arbetar för att nå fastställda mål, samt hur man kan bli bättre och öka nöjdheten hos brukare och medborgare. Tidigare års verksamhetsuppföljningar har upplevts som givande, intressanta och har gett en direkt bild av första linjens chefers uppdrag och arbetssituation. För folkhälso- och barnrättsfrågorna har verksamhetsuppföljningen gett en samlad bild av arbetets komplexa art samt har gett en förståelse för hur viktigt det politiska stödet är. Beskrivning av ärendet Kost- och städpersonalen har tidigare arbetat fram varför man går till arbetet ur ett kundperspektiv. För städverksamheten kom man fram till Rent, Snyggt och Tryggt. För kostverksamheten kom man fram till Nöjd matgäst. Dessa begrepp är väl kända i organisationen mycket tack vare att personalen själv tagit fram begreppen. Uppdragen för kost- och städverksamheternas verksamhetsuppföljning 2014 var att utifrån Rent, Snyggt och Tryggt och Nöjd matgäst tillsammans med personalen arbeta med - Vad bör vi tänka på och hur bör vi arbeta för att nå dessa mål? Detta för att skapa underlag och styrning på arbetet med ständiga förbättringar i folkhälsonämndens arbete. För folkhälso- och barnrättsfrågorna handlar är det nationella övergripande målet om Att skapa samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa för alla kommuninnevånare. Folkhälsonämnden bidrar till att utveckla kommunernas strategiska och praktiska folkhälso- och barnkonventionsarbete. Ojämlikheten ökar och därmed finns ett ökat behov att skapa samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Nämnden prioriterar satsningar inom sociala investeringar, familjestöd, ung medborgardialog, äldrefrågor och gender budget.

72 (7) Utgångspunkten är folkhälsonämndens mål och mätningar Mål 1.1 Folkhälsonämndens verksamheter och insatser bedrivs ansvarsfullt i syfte att skapa trygghet och säkerhet. Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. En god folkhälsa är inte bara hälsa på så hög nivå som möjligt, utan även hur hälsan är fördelad. Folkhälsonämnden tar ur ett folkhälsoperspektiv ansvar för att skapa ett tryggare och mer jämlikt samhälle. Att satsa på barn, unga och äldre leder till goda förutsättningar för folkhälsan och minskar samhällskostnaderna på sikt. Mål 2.1 Medborgarna/brukarna känner sig nöjda med Folkhälsonämndens verksamheters kvalitet och service. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Goda matvanor och bra inomhusmiljö är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Med utgångpunkt från behov säkerställs den enskildes möjligheter att få stöd för hälsosamma val oavsett ålder och kön. Mål 3.1 Karlskogas barn och unga ska ha jämlika uppväxtvillkor och skälig levnadsstandard som krävs för fysisk, psykisk och social utveckling. Barns och ungas uppväxtvillkor och levnadsvanor präglas i tidig ålder. Att arbeta förebyggande är ett sätt att minska framtida kostnader. Barn och ungas rättigheter är en viktig kommunal angelägenhet vilket gör att Barnkonventionen har en viktig roll i folkhälsoarbetet och integreras i all verksamhet som berör barn och unga. Folkhälsonämnden verkar för ökad jämlikhet i hälsa och beaktar särskilt minoriteters utsatthet samt arbetar för ökad jämställdhet mellan könen inom alla samhällsområden. Mål 4.1 Folkhälsonämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Ett hälsofrämjande arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor kan bidra till att minska arbetsrelaterad ohälsa och sociala skillnader i hälsa. Genom en god och hälsofrämjande arbetsmiljö bidrar folkhälsonämnden till kompetensutveckling och rekrytering av personal inom nämndens verksamhetsområden. Därigenom skapas förutsättningar för goda och tilltalande arbeten där man vågar, vill och kan arbeta heltid under hela sin karriär i yrket. Mål 6.1 Folkhälsonämnden bidrar till god och jämlik hälsa ur ett socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Det ekologiska perspektivet är ramen för ett hållbart samhälle, ekonomin är medlen och det socialt hållbara samhället är målet. Socialt hållbar

73 (7) utveckling handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle, där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Hälsa uppmärksammas allt mer som medel för ekonomisk utveckling. Mål 7.1 Folkhälsonämnden utvecklar och stärker det befintliga arbetet med barnkonventionen för att stödja barn och ungas lärande. God hälsa är en viktig förutsättning för lärande. Insatser för att främja barns hälsa kan ske på flera arenor, där förskolan, skolan och hemmet är viktiga. Satsningen på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för alla barn. Goda matvanor förebygger en rad hälsoproblem. En kvalitetssäkrad lokalvård ger en hälsofrämjande och säker inre miljö. Verksamhetsuppföljning 2014 Verksamhetsuppföljningen genomfördes den 19 november Hela nämnden deltog som en del av sitt uppdrag som kontaktpolitiker. Vid verksamhetsuppföljningen 2014 redovisade cheferna en gemensam bild/policy för hur man arbetat tillsammans med personalen för att nå de kundorienterade inriktningarna, folkhälsonämndens mål och hur man genomfört mätningarna. Rent, snyggt och tryggt Personalen hade själva arbetat med vad de menar med Rent, Snyggt och Tryggt. Detta hade de sammaställt i en folder som städcheferna presenterade för nämnden. Övrig måluppfyllelse presenterades bland annat genom presentation av olika aktiviteter som genomförts under året. Resultaten på undersökningen av nöjdhet av städning skoltoaletter visar ett negativt resultat. För att mera kunna analysera resultaten har städpersonalen deltagit på elevråd och lyssnat vad eleverna säger. Det blir ett underlag till ett fortsatt förbättringsarbete så elever vill gå på skoltaletten. Jämförelsenätverk inom städverksamheten har haft två träffar under året där ökad måluppfyllelse varit i fokus. Cirka 45 personer har genomfört en kompetenshöjning för personal i mottagningskök, påbyggnadskurs i egenkontroll. Information av nya märkningsregler för specialkost som gäller från 13 december Städverksamheten var också inbjuden till aktivitetsdag på Örebro universitet där branschorganisationen Städbranschen Sverige ville belysa vikten av utbildning och att utbildning kan höja branschens status där folkhälsoförvaltningen fick berätta om städverksamheten. Deltagarna kom från olika leverantörer, kommuner, landsting och privata företagare.

74 (7) Nöjd gäst Kökscheferna berättade om införande av matsedlar i Mashie kostdatasystem för att kunna se näringsinnehållet i maten till förskola, skola och gymnasieskola. Allt i syfte att säkerställa en god kvalitet. Under hösten har det också genomförts hygienutbildning för personal inom kost men också inom städ för de som har kombitjänster. Denna har ca 80 personer genomgått. De har även påbörjat revidering av egenkontrollprogram vilket presenterades för nämnden. Projekt har genomförts under året för att se över beställarkompetens av måltider från omsorgen av äldre i kommunerna. Torpdalsköket har flyttat till nytt kök under sommaren och början av hösten vilket inneburit mycket extra arbete då bygget var försenat i flera veckor. En förändrad livsmedelsupphandling har startat för att öka andelen lokalt och närproducerat i syfte att öka andelen ekologiska livsmedel i verksamheterna. God och jämlik hälsa Folkhälsoenheten redovisade hur man arbetat för att nå nämndens mål. Barnets bästa och barnkonventionen har fått extra fokus då kommunernas arbete granskats av Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Detta har sedan varit en utgångspunkt för kommunens utvecklingsarbete i Psst... Du har rätt! Barnkonventionen 25 år. Supervalåret 2014 har inneburit fokus på demokratiutveckling för unga och fokus på att öka valdeltagandet till både EU-val och riksdagsval. Året har även inneburit en uppstart för arbetet med jämlik och jämställd hälsa, genom framtagande av förstudie kring ekonomisk utsatthet samt projektspecifikation Gör jämlikt gör skillnad. Detta med stöd från motiveringarna till priserna för årets folkhälso- och förebyggande kommun. Genomförande av utvecklingsarbetet med dans- och hälsoprojektet Dansa Pausa som metod för att minska den psykisk ohälsa bland unga. Strukturerad samverkan och riktade insatser för att uppmärksamma, öka kunskap och bryta negativa spiraler inom narkotikabruk. Karlskoga/Degerfors kommuner var värdkommun för Sveriges Ungdomsråds konferens med temat Åldersmaktsordning som genomfördes med gott resultat. Familjeguiden, tjänsten för att synliggöra Degerfors familjestödsarbete har utvecklats och lanserats. Utgångspunkt för detta var rapport och resultat från forskningsprojektet Kompetenta familjer. Den politiska prioriteringen inför 2015 är utveckling av den jämlika hälsan kopplat till folkhälsa och barnrättsfrågor. Konsekvensbeskrivning Folkhälsonämnden har mål och styrmått som rör många aspekter av hållbar utveckling, framförallt sociala aspekter av hållbar utveckling. Verksamhetsuppföljningen ger en bild av måluppfyllelse vad gäller nämndens mål och styrmått inom dessa områden, och blir då också ett sätt att se brister och att tillsätta åtgärder/förbättra arbetssättet.

75 (7) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden föreslås; 1. godkänna rapport av resultat från verksamhetsuppföljning ge förvaltningen i uppdrag att fortsätta kvalitetskontroll via verksamhetsuppföljning för Ulrika Lundgren Förvaltningschef Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Verksamhetschef kost för vidare befordran till kökschefer Verksamhetschef städ för vidare befordran till städchefer Folkhälsostrateg - för vidare befordran till folkhälsoutvecklare

76 Bilaga FHN Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella Barnkonventionen Dialog och inflytande en positiv påverkan X X ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Verksamhetsuppföljningen ger en bild av måluppfyllelse vad gäller nämndens mål och styrmått inom området. Verksamhetsuppföljningen blir då också ett sätt att se brister och att tillsätta åtgärder/förbättra arbetssättet. Folkhälsonämnden har mål och styrmått som handlar om dialog och inflytande. Se beskrivning ovan. Folkhälsa X Folkhälsonämnden har mål och styrmått som handlar om folkhälsa. Se beskrivning ovan. Jämlikhet och social rättvisa X Folkhälsonämnden har mål och styrmått som handlar om jämlikhet och social rättvisa. Se beskrivning ovan. Jämställdhet X Folkhälsonämnden har mål och styrmått som handlar om jämställdhet. Se beskrivning ovan. Kulturmiljö/kulturella omgivningar X Miljörelaterad hälsa X Folkhälsonämnden har mål och styrmått som handlar om miljörelaterad hälsa. Se beskrivning ovan. Ekologiska Avfall X Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark X X X X X Ekonomiska Kommunens ekonomi X Verksamhetsuppföljningen leder till bibehållen kostnadsmedvetenhet. Kostnadseffektivitet X Folkhälsonämnden har mål och styrmått som handlar om kostnadseffektivitet. Se beskrivning ovan. Tillväxt X

77

78 Tjänsteskrivelse FHN Handläggare: Madelene Hedström Folkhälsonämnden Årsredovisning 2014 Folkhälsonämnden Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har upprättat en årsredovisning för 2014, vilken är grundad på de ekonomiska ramar och de villkor kommunfullmäktige fastställde Folkhälsonämnden gör ett negativt resultat mot budget om 3 mnkr, motvarande 2 % mot omsättningen. I delår 2 redovisades ett positivt resultat mot budget motvarande 0,7 % mot omsättningen och prognosen för 2014 var ett nollresultat. Orsaken till det oväntade negativa resultatet är oförutsedda personalkostnader samt lägre extra försäljning under hösten. Personalkostnaderna är totalt 3,8 mnkr högre än budget och består av ökade kostnader för vikarier till följd av höga sjukrivningstal och omställningskostnader. 553 tkr avser Heltidsprojektet och är ett planerat underskott som regleras inom tilldelad ram. Detta innebär att nämnden startar 2015 med ett underskott på 2,5 mnkr vilket ska sparas in under året. Årsredovisningen med verksamhetsberättelse utgör nämndens egen beskrivning av de viktigaste händelserna under det gångna året. Utifrån denna har förvaltningen lämnat en kortfattad version, vilken är Folkhälsonämndens redovisning till kommunfullmäktige. Redovisningen av HME-måtten inom ramen för medarbetarperspektivet kommer att kompletteras till sammansträdet då dessa mått blivit försenade. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 februari Årsredovisning 2014 med verksamhetsberättelse, Folkhälsonämnden. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden att godkänner årsredovisning 2014 med verksamhetsberättelse. Ulrika Lundgren Madelene Hedström Camilla Jern Förvaltningschef Ekonom Kvalitetsledare Expedieras till: Kommunstyrelsen i Karlskoga Kommunstyrelsen i Degerfors c:\temp\mhem9t8hn8.doc

79 Årsredovisning 2014 Folkhälsonnämnden Ansvarig ordförande: Christina Gustavsson Ansvarig förvaltningschef: Ulrika Lundgren 1

80 Innehållsförteckning Årets viktigaste händelser... 3 Sammanfattning... 4 Måluppfyllelse... 5 Medborgar-/brukarperspektiv... 5 Medarbetarperspektiv Utvecklingsperspektiv Ekonomi Driftredovisning (tkr) Uppföljning treårsbudget, perioden Investeringsutgifter Internkontroll Nyckeltal Framtidsbedömning Kvalitetsarbete Kvalitetsåtaganden Tyck om Karlskoga Verksamhetsutveckling Verksamhetsberättelse Folkhälsoförvaltningen Kostverksamheten Städverksamheten Folkhälso- och barnkonventionsenheten Bilaga 1 uppmätta resultat

81 Årets viktigaste händelser Jämlik och jämställd hälsa minska skillnader i hälsa - Gör något, gör mer, gör bättre Jämförelsenätverk - kvalitet, kostnadseffektivitet och jämförelser Ökad andel heltider - en viktig jämställdhetsfråga Värdegrundsarbete - stärka och vägleda ledar- och medarbetarskapet i mötet med människor Visualiseringsprojekt Folkhälsokommun och förebyggande kommun 3

82 Sammanfattning År 2014 har innefattat en process där begreppen jämlik och jämställd hälsa har diskuterats och fördjupats. Utgångspunkten för detta är utmärkelsen årets folkhälsokommun, där kommunernas tvärsektoriella folkhälsoarbete lyfts fram som välorganiserat, starkt förankrat, målinriktat och med jämlik hälsa i sikte. Utmärkelsen årets förebyggande kommun belyser samverkan mellan Karlskoga och Degerfors som en förebild för ett framgångsrikt och långsiktigt förebyggande arbete. Dessa utmärkelser är viktiga förutsättningar för projektspecifikationen för jämlik och jämställd hälsa i Karlskoga och Degerfors kommuner, Gör jämlikt gör skillnad! Att kunna försörja sig på sitt arbete är en viktig jämställdhetsfråga och intentionen med Heltidsprojektet. Andelen heltider i förvaltningen har ökat till 63 %. Ökningen beror inte enbart på projektet är även en del av nämndens löpande och långsiktiga personalplaneringen. Organisationsförändring med brukaren i fokus är nödvändigt för att kunna öka antalet heltidstjänster i förvaltningen. Heltidsprojektet pågår till och med 2015 och syftet under projekttiden är att hitta modeller för att långsiktigt möjliggöra heltider. Inom folkhälsonämnden drivs tre jämförelsenätverk, Att mäta det omätbara, inom folkhälsa och barnkonvention inom kost och inom städ. Ett antal kommuner, landsting, myndigheter, universitet, regioner och idrottsförbund ingår. Syftet är att göra en fördjupning av indikatorer, nyckeltal, jämförelse och analyser. En särskild jämförelse mellan kommuner har gjorts avseende kostnader för kost- och städverksamheterna. Utredningen visar att kostnaderna för kost och städ väl ligger i linje med andra kommuner. Folkhälsonämnden står sig väl i sin utveckling och drift, i jämförelse med en stor del av landets kommuner, avseende styrning, budgetarbete, redovisning och uppföljning för kost- och städverksamheterna. En god arbetsmiljö bidrar till en god hälsa i enlighet med de grundläggande värderingarna. Medarbetarna inom nämnden ska kunna identifiera de faktorer som gör att man håller sig frisk och uppleva en ökad delaktighet och inflytande över sin arbetssituation. Därför har ett arbete pågått under året för att hitta en röd tråd mellan medarbetare och uppdrag för att stärka sin självbild och tydliggöra sitt uppdrag. Rapporten har namnet Vi springer bara lite till. Förväntad effekt är ett förbättrat arbete med återkoppling till medarbetare kring friskfaktorer och en minskad sjukfrånvaro som effekt. Medborgarna ska lättare kunna identifiera de verksamheter som folkhälsonämnden har som uppdrag. Därför har ett visualiseringsprojekt bedrivits under året där en röd tråd mellan verksamheterna och en igenkänningsfaktor skapats via bl.a. profilbilder, instagram och film. Med ett tydligt bildspråk ska särskilt utsatta målgrupper i samhället nås. Bildspråket ska komplettera och tydliggöra texten. Det har också inneburit ett sätt att utveckla informationen och medborgardialogen. Folkhälsonämnden gör ett negativt resultat mot budget om 3 mnkr, motvarande 2 % mot omsättningen. I delår 2 redovisades ett positivt resultat mot budget motvarande 0,7 % mot omsättningen och prognosen för 2014 var ett nollresultat. Orsaken till det oväntade negativa resultatet är oförutsedda personalkostnader samt lägre extra försäljning. Personalkostnaderna är totalt 3,8 mnkr högre än budget och består av ökade kostnader för vikarier till följd av höga sjukrivningstal och omställningskostnader. 553 tkr avser Heltidsprojektet och är ett planerat underskott som regleras inom tilldelad ram. Detta innebär att nämnden startar 2015 med ett underskott på 2,5 mnkr vilket ska sparas in under året. 4

83 Måluppfyllelse Uppfylld nivå (>95% av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65-95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 Utvecklingen är positiv Utvecklingen är negativ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Medborgar-/brukarperspektiv Folkhälsoarbetet och arbetet med barnkonventionen vänder sig till alla medborgare. Barn, elever och äldre inom ramen för kommunernas kost- och städverksamheter är alltid prioriterade. Åtgärder och förbättringar görs efter att undersökningar genomförts. Resultaten för 2014 visar ett gott resultat ur ett helhetsperspektiv. Störst negativ avvikelse från målvärdet har nöjd med städning av skoltoaletter samt nöjd med skollunchen. Glädjande nog är de äldre matgästerna inom vård och omsorg nöjda till 100 % i Degerfors och till 96 % i Karlskoga. Ur ett brukarperspektiv utvecklas dialog och samarbete genom matråd och städråd, med äldreboenden, rektorer och schemaläggare m.fl. för att inhämta synpunkter i syfte att ständigt förbättra verksamheten. En lyckad inspirationshelg genomfördes för unga och äldre medborgare i samarbete med Sveriges ungdomsråd och Pensionärernas riksförbund med temat Åldersmaktsordning. Demokratisatsning genomfördes i samband med supervalåret tillsammans med ungdomar för att få fler ungdomar att rösta. Drogförebyggande arbete med fokus nätdroger och drogfri skolavslutning har genomförts för att öka trygghet. Andelen ungdomar som aldrig druckit alkohol behöver behållas. Ur ett främjande och stödjande perspektiv finns samverkansforum inom Degerforsmodellen som ständigt utvecklas genom tydlig styrning och ledning. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf F P Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (procent). Analys Målnivån är uppfylld. Resultatet är lika som vid senaste mätningen Både pojkarnas och flickornas resultat är samstämmiga med länet. Folkhälsonämndens verksamheter och insatser bedrivs ansvarsfullt i syfte att skapa trygghet och säkerhet. Åtgärder Systematisk uppföljning av barns trygga uppväxtvillkor följs genom folkhälsopolitiskt bokslut som en del av kommunernas årsredovisningar. Övergripande drogförebyggande arbete och drogfri skolavslutning genomförs för att skapa trygga och säkra miljöer. En projektspecifikation för jämlik och jämställd hälsa har tagits fram i samverkan för att bredda kommunernas arbete kring social trygghet. F Andel barn och unga i Karlskoga (skolår 8) som aldrig druckit alkohol. Analys En positiv trend där resultaten förbättrats markant sedan Resultatet visar att 5

84 P den nationella nedåtgående trenden gällande ungdomars alkoholkonsumtion och senare alkoholdebut, följs. En negativ trend som behöver uppmärksammas är att ungdomar mer och mer tycker det är okej med droger. Åtgärder Fortsatt arbete med övergripande drogförebyggande arbete. Stoppa langningen annonser i tidningen för att påverka vuxnas inställning till langning. Drogfritt skolavslutningsarrangemang för åk 7-9 och åk 1 på gymnasiet genomfördes med gott resultat och kommer att genomföras för fjärde gången Hur nöjda föräldrar är som deltar i tematiska föräldramöten i Karlskoga (procent). Analys Enkätundersökning skickas till föräldrar våren Jämförbara mätningar finns inte. Åtgärder Resultat från kompetenta familjer visar att föräldrar lyfter skolan som viktig arena för föräldrastöd. Konceptet tematiska föräldramöten har utvecklats under 2014 utifrån effekt och resultat samt förskolan och skolans styrning. Antal aktiviteter med delaktighet och inflytande för äldre i Karlskoga. Analys Målnivån är uppfylld. Sedan starten med ett fokuserat arbete för äldre har flera åtgärder genomförts. Jämförbara mätningar finns inte. Åtgärder Utgångspunkt är samverkan mellan aktörer. Dialog förs med pensionärsråden i kommunerna om efterfrågan och önskemål. Brukardialoger har genomförts i syfte att utveckla träffpunkter och aktiviteter genom delaktighet och inflytande med äldre. Återkopplingsseminarium från fokusgruppsintervjuer samt inspirationshelg med ungdomsråd och pensionärsråd genomfördes under våren. Möten med pensionärsråd har genomförts för att lyfta fram synpunkter angående matlådor. 6

85 F P Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Degerfors (procent) Analys Målnivån är uppnådd för pojkarna och delvis uppnådd för flickorna. Flickorna har en ökning sen senaste mätningen och pojkarna har en svag minskning. Pojkarna är tryggare än länet medan flickorna är samstämmiga med länet. Åtgärder Systematisk uppföljning av barns trygga uppväxtvillkor följs genom folkhälsopolitiskt bokslut som en del av kommunernas årsredovisningar. Övergripande drogförebyggande arbete och drogfri skolavslutning genomförs för att skapa trygga och säkra miljöer. En projektspecifikation för jämlik och jämställd hälsa har tagits fram i samverkan för att bredda kommunernas arbete med social trygghet. F P Andel barn och unga i Degerfors (skolår 8) som aldrig druckit alkohol. Analys En positiv trend där resultaten har förbättrats för både flickor och pojkar. Flickornas resultat har varierat över åren och därav är det svårt att se en tydlig utvecklingstrend. Resultatet visar att den nationella nedåtgående trenden gällande ungdomars alkoholkonsumtion och senare alkoholdebut, följs. Åtgärder Fortsatt arbete med övergripande drogförebyggande arbete. Stoppa langningen annonser i tidningen för att påverka vuxnas inställning till langning. Drogfritt skolavslutningsarrangemang för åk 7-9 och åk 1 på gymnasiet genomfördes med gott resultat och kommer att genomföras för fjärde gången Hur nöjda föräldrar är som deltar i tematiska föräldramöten i Degerfors (procent). Ingen mätning. Antal aktiviteter med delaktighet och inflytande för äldre i Degerfors. Analys Målnivån är uppfylld. Sedan starten med ett fokuserat arbete för äldre har flera åtgärder genomförts. Jämförbara mätningar finns inte Åtgärder 7

86 Medborgarna/bruka rna känner sig nöjda med Folkhälsonämndens verksamheters kvalitet och service. Andel elever i Karlskoga som är nöjda med städningen av skoltoaletter enligt kvalitetsåtagande (procent) (andel mycket nöjda/ganska nöjda). Utgångspunkt är samverkan. Dialog förs med pensionärsråden i kommunerna om efterfrågan och önskemål. Brukardialoger har genomförts i syfte att utveckla träffpunkter och aktiviteter genom delaktighet och inflytande med äldre. Återkopplingsseminarium från fokusgruppsintervjuer samt inspirationshelg med ungdomsråd och pensionärsråd genomfördes under våren. Möten med pensionärsråd i Karlskoga och Degerfors har genomförts för att lyfta fram synpunkter på matlådan. Analys Målnivån är inte uppfylld. Resultaten är lägre i Karlskoga jämfört med Degerfors. Övriga jämförbara mätningar saknas. Åtgärder Information om innehåll, frekvens och tidpunkt finns på alla skoltoaletter. Städpersonalen kan inte påverka hur toaletterna ser ut mellan städtillfällena. Viktigt att fortsätta lyfta städfrågor på städråd med brukarna. Städchefer har deltagit på elevråd för fördjupad analys av de låga resultaten. Frågan kommer även lyftas med skolsköterskorna. Fortsatt samarbete mellan städverksamheten och skolan för att förbättra nöjdheten. Målnivåerna har reviderats för att vara mer realistiska utifrån tidigare uppmätta resultat. Fortsatt arbetet med att utveckla jämförelsenätverk för städverksamheten. Bristande antal och standard på skoltoaletterna gör att folkhälsonämndens städverksamhet får ständiga klagomål på städningen. Skolorna har stort behov av komplettering av skoltoaletter. Hur nöjda är förskolorna i Karlskoga med städningen enligt kvalitetsåtagande. Hur nöjda är vård och omsorgstagare i Karlskoga med städningen (procent) Analys Målnivån är delvis uppfylld. Brukarenkäten är genomförd bland förskolans personal. Jämförbara mätningar finns inte. Åtgärder Kvalitetsmätningar genomförs en gång per termin och där resultat inte är godkända följs det upp med en ny mätning efter att städschema och rutiner har följts upp. Analys Brukarundersökning har genomförts via enkät och dialog på vårdboenden i Karlskoga. Det som diskuterats är de ytor 8

87 där folkhälsonämndens lokalvårdare städar. Målnivån är uppfylld. Resultaten är något lägre i Karlskoga än Degerfors. Åtgärder Fortsatt städråd två gånger per år och plan för införande av kvalitetsmätningar för att kunna bibehålla den goda kvaliteten från förra mätningen. Hur nöjda är matgästerna med maten i förskolan i Karlskoga (procent) Analys Målnivån är delvis uppfylld. Jämförbara mätningar finns inte. 84 % av föräldrarna är nöjda med maten i förskolan har även barnen deltagit i brukarundersökningen till skillnad från tidigare års mätningar. Resultaten visar att 75 procent av femåringarna i förskolan tycker att maten i förskolan är bra. Åtgärder Maten i förskolan lagas fortsatt av så rena råvaror som möjligt och all mat lagas från grunden för att uppnå god kvalitet. Producerande kök levererar i huvudsak till förskolan för att kunna optimera utbudet efter barns önskemål. Dialogen mellan förskolans pedagoger och köket är avgörande för vad barnen tycker om maten. Dialogen sker i vardagen samt vid kostombudsmöten. Hur nöjda är matgästerna med maten i skolan i Karlskoga (procent). Analys Målnivån är inte uppfylld. Resultaten är lägre i Karlskoga jämfört med Degerfors. Övriga jämförbara mätningar saknas. Åtgärder Matråden syftar till tydlig kommunikation mellan elever och köket. Fortsatt arbetet med matråden är betydande för att nå målet. Målnivån har reviderats för att vara mer realistisk i förhållande tidigare uppmätta resultat. Kostpersonal har träffat föräldrar och verksamhetsråd för information om hur förvaltningen arbetar med kosten i kommunerna. Utveckling av arbetet för att förbättra lunchschemat för eleverna, har skett tillsammans med skolan. Lunchschemat påverkar hela måltidssituationen. 9

88 Hur nöjda är matgästerna med maten inom vård och omsorg i Karlskoga (procent). Analys Brukarundersökning har genomförts via enkät och dialog på vårdboenden i Karlskoga. Målnivån är uppfylld och resultaten är något lägre i Karlskoga jämfört med Degerfors. Övriga jämförbara mätningar saknas. Åtgärder Verksamhetschef för kost träffar kostombuden i Karlskoga för dialog om mat, energi och näringsvärden på äldreboenden. Projekt om beställarkompetens inom äldreomsorgen har genomförts och nytt beställningssystem har införts. Hur unga medborgare i Karlskoga upplever att kommunera når nivåerna i kvalitetsåtagandet ungdomsdialog (procent). Analys Ingen mätning är gjord. Ungdomarna förstår inte frågorna i kvalitetsåtagandet. Jämförbara mätningar finns inte. Åtgärder Kvalitetsåtagandet ska revideras med utgångspunkt från föregående mätning. Andel elever i Degerfors som är nöjda med städningen av skoltoaletter enligt kvalitetsåtagande (procent) (andel mycket nöjda/ganska nöjda). Hur nöjda är förskolorna i Degerfors med städningen Analys Målnivån är ej uppfylld. Eleverna i Degerfors är mer nöjda med städningen jämfört med Karlskoga. I övrigt saknas jämförbara mätningar. Åtgärder Information om innehåll, frekvens och tidpunkt finns på alla skoltoaletter. Städpersonalen kan inte påverka hur toaletterna ser ut mellan städtillfällena. Viktigt att fortsätta lyfta städfrågor på städråd med brukarna. Städchefer har deltagit på elevråd för fördjupad analys av de låga resultaten. Frågan kommer även lyftas med skolsköterskorna. Fortsatt samarbete mellan städverksamheten och skolan för att förbättra nöjdheten. Målnivåerna har reviderats för att vara mer realistiska utifrån tidigare uppmätta resultat. Fortsatt arbetet med att utveckla jämförelsenätverk för städverksamheten. Bristande antal och standard på skoltoaletterna gör att folkhälsonämndens städverksamhet får ständiga klagomål på städningen. Skolorna har stort behov av komplettering av skoltoaletter. Analys Mätning ej genomförd. 10

89 enligt kvalitetsåtagande. Hur nöjda är vård och omsorgstagare i Degerfors med städningen (procent). Åtgärder Kvalitetsmätningar genomförs en gång per termin och där resultat inte är godkända följs det upp med en ny mätning efter att städschema och rutiner har följts upp. Analys Brukarundersökning har genomförts via enkät och dialog på vårdboende i Degerfors. Målnivån är uppfylld och resultaten är något bättre i Degerfors jämfört med Karlskoga. Åtgärder Fortsatta städråd två gånger per år och plan för införande av kvalitetsmätningar för att kunna bibehålla den goda kvaliteten från förra mätningen. Hur nöjda är matgästerna med maten i förskolan i Degerfors (procent). Analys Målnivån är delvis uppfylld. Brukarundersökningen är genomförd via enkät till femåringar i förskolan. Det finns en risk att barnen endast svarat på vad de tyckte om maten den dagen de svarade på enkäten. Brukarundersökningen bör kompletteras med en föräldraenkät för att skapa en helhetsbild. Åtgärder Maten i förskolan lagas fortsatt av så rena råvaror som möjligt och all mat lagas från grunden för att uppnå god kvalitet. Producerande kök levererar i huvudsak till förskolan för att kunna optimera utbudet efter barns önskemål. Dialogen mellan förskolans pedagoger och köket är avgörande för vad barnen tycker om maten. Dialogen sker i vardagen samt vid kostombudsmöten. Hur nöjda är matgästerna med maten i skolan i Degerfors (procent). Analys Målnivån ej uppfylld. Resultatet är något bättre i Degerfors än i Karlskoga. Övriga jämförbara mätningar saknas. Åtgärder Matråden syftar till tydlig kommunikation mellan elever och köket. Fortsatt arbetet med matråden är betydande för att nå målet. Målnivån har reviderats för att vara mer realistisk i förhållande tidigare uppmätta resultat. Kostpersonal har träffat föräldrar och verksamhetsråd för information om hur förvaltningen arbetar med kosten i kommunerna. Utveckling av arbetet för att förbättra lunchschemat för eleverna, 11

90 har skett tillsammans med skolan. Lunchschemat påverkar hela måltidssituationen. Hur nöjda är matgästerna med maten inom vård och omsorg i Degerfors (procent). Analys Brukarundersökning har genomförts via enkät och dialog på vårdboende i Degerfors. Målnivån är uppfylld och resultaten är något bättre i Degerfors jämfört med Karlskoga. Åtgärder Verksamhetschef för kost träffar kostombuden i Karlskoga för dialog om mat, energi och näringsvärden på äldreboenden. Projekt om beställarkompetens inom äldreomsorgen har genomförts och nytt beställningssystem har införts Hur unga medborgare i Degerfors upplever att kommunera når nivåerna i kvalitetsåtagandet ungdomsdialog (procent). Analys Ingen mätning är gjord. Ungdomarna förstår inte frågorna i kvalitetsåtagandet. Jämförbara mätningar finns ej. Åtgärder Kvalitetsåtagandet ska revideras med utgångspunkt från föregående mätning. Karlskogas barn och unga ska ha jämlika uppväxtvillkor och skälig levnadsstandard som krävs för fysisk, psykisk och social utveckling. Antal feriepraktikanter som erbjuds praktik inom folkhälsonämndens verksamheter (antal/år) Analys Målnivån är delvis uppfylld. Totalt tio feriepraktikanter har arbetat inom nämndens verksamheter. Sex har varit placerade inom städverksamheten och fyra inom folkhälsa och barnkonventionsenheten. Ytterliggare sex ungdomar hade feriepraktik inom kultur- och föreningsnämnden och vissa delar av arbetet var gemensamt med folkhälsonämndens verksamheter. Åtgärder Antal ferieplatser inom nämndens verksamheter är beroende av möjligheten till handledning och uppdrag inom förvaltningen. Förhoppningen är att kunna erbjuda ett ökat antal ferieplatser till sommaren Uppföljningen kommer även kompletteras med andelen nöjda feriepraktikanter. 12

91 - Andel barn/unga inom ramen för Rymden som uppger att de mår bättre (procent). - Antal samverkansforum inom Degerforsmodellens generella stöd ur främjande och förebyggande perspektiv. Analys Målnivån är inte fastställd pga nollmätning. Fastställs efter första mätningen Rymden har genomfört och avslutat en barngrupp och tonårsgrupp i juni 2014 (8 personer totalt). Barnen har inte själva angett upplevd hälsa efter träffarna. Däremot uppger samtliga att det varit bra och lärorikt att delta i grupp och samtliga skulle rekommendera barn i liknande situationer att vara med Rymden. Att våga prata om sina problem lyfts av flera barn som viktigt. Även föräldrarna uppger att Rymden har varit mycket bra för deras barn. Åtgärder Ett försök har påbörjats med att göra föräldragrupper utifrån Rymdens verksamhet. Behov hos föräldrar att mötas för samtal har uppmärksammats och en grupp planerar att startas i september, utifrån befintliga kontakter kring tidigare Rymdenbarn. Analys Målnivå inte fastställd pga nollmätning. Fastställs efter första mätningen. Idag pågår 11 olika samverkansforum kring Degerforsmodellen där folkhälsoförvaltningen ingår. Tydlig styrning, ledning och struktur är en förutsättning för allt arbete inom Degerforsmodellen. Åtgärder Utveckling av arbetet med vägledande samspel som gemensamt förhållningssätt kommer att fortsätta under en femårsperiod. Kultur och utbildningsnämnden har beslutat att utbilda samtliga medarbetare i vägledande samspel för att stärka och öka kvaliteten i samspelet mellan pedagoger och barn och elever i förskole- och grundskoleverksamhet. Folkhälsoförvaltningen samordnar Pinocchio. Framtagande av verksamhetsplan för Familjeguiden liksom krönikor i lokaltidningen för att synliggöra det goda arbetet med Degerforsmodellen har genomförts med utgångspunkt från behov och beslut i styrgrupp. Barnfattigdomsindex i Degerfors. Analys Tidigare resultat visar att barnfattigdomsindex har försämrats över tid. Negativ trend. Mätningarna har två års eftersläpning. 13

92 Medarbetarperspektiv Enkäter och hälsoprofilsbedömningar genomförs regelbundet med folkhälsonämndens personal. Resultaten används som underlag för handlingsplaner med aktuella förbättringsområden för respektive enhet. Målet är att behålla goda resultat avseende medarbetarindex och ledarindex. Ett genomlysningsprojekt kring sjukfrånvaro för städverksamheten har genomförts. Förväntad effekt är ett förbättrat arbete med återkoppling till medarbetare kring friskfaktorer och en minskad sjukfrånvaro som effekt. Att kunna försörja sig på sitt arbete är en viktig jämställdhetsfråga och intentionen med Heltidsprojektet. Syftet är att under projekttiden hitta modeller för att möjliggöra heltider. Andelen heltider har ökat till 63 % under Målvärdet var 75 % för Ökningen är även en del av förvaltningens löpande och långsiktiga personalplanering. Organisationsförändring är nödvändigt för att kunna öka antalet heltidstjänster. Det innebär långsiktigt arbete med utveckling av organisationen utifrån ett brukarperspektiv. Detta arbete kräver både tid och ekonomiska resurser. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf Medarbetarindex (procent). Analys Försenade resultat från medarbetarundersökningen. Analys av resultaten kommer att göras under våren. Folkhälsonämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Ledarskapsindex (procent). Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent). Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100). Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100). Analys Försenade resultat från medarbetarundersökningen. Analys av resultaten kommer att göras under våren. Analys Försenade resultat från medarbetarundersökningen. Analys av resultaten kommer att göras under våren. Analys Försenade resultat från medarbetarundersökningen. Analys av resultaten kommer att göras under våren. Analys Försenade resultat från medarbetarundersökningen. Analys av 14

93 Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100). Andel medarbetare som känner sig starkt delaktiga i vad som görs och beslutas i sin arbetsgrupp/arbetslag. Andel medarbetare som arbetar heltid (procent). resultaten kommer att göras under våren. Analys Försenade resultat från medarbetarundersökningen. Analys av resultaten kommer att göras under våren. Analys Arbetsmiljöplanen justeras och utvecklas varje år. Åtgärder På grund av ökade sjukskrivningar görs psykosocial skyddsrond. Tidsbegränsat genomlysningsuppdrag kring sjukskrivningar har genomförts och åtgärder har föreslagits och påbörjats. Analys Den påtagliga minskningen för män beror på att den totala andelen män i förvaltningen är låg. En man med heltidsanställning gick ner i tid under 2014 och utgjorde därav en stor andel. Målnivåerna har reviderats utifrån pågående arbete med heltidsprojektet. Åtgärder Arbetet utgår från ökad delaktighet och inflytande för personalen, samverkan och erfarenhetsutbyte med annan kommunal verksamhet samt att stärka första linjens chefer. Vilka är prioriterade uppdrag från den politiska styrgruppen. Organisationsförändring är nödvändigt för att kunna öka antalet heltidstjänster. Det innebär långsiktigt arbete med utveckling av organisationen utifrån ett brukarperspektiv. Detta arbete kräver både tid och ekonomiska resurser. 15

94 Utvecklingsperspektiv År 2014 har innefattat en process där begreppen jämlik och jämställd hälsa har diskuterats, fördjupats och problematiseras. Folkhälsonämnden har tagit fram en projektspecifikation för jämlik och jämställd hälsa i Karlskoga och Degerfors kommuner, Gör jämlikt gör skillnad! Nämnden uppmärksammar orsaker till skillnaderna i hälsa för att förhindra en utveckling mot ökad social oro, konflikter och utanförskap. Det som behöver uppmärksammas är andelen flickor i åk 9 som anger de mår bra/mycket bra samt andel flickor i åk 9 som ser mycket ljust/ljust på framtiden som avviker från målvärdet. Måluppfyllelsen visar att ständiga förbättringar behövs för att nå en hållbar utveckling såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt/kulturellt. Folkhälsonämndens kost- och städverksamheter står sig väl i sin pågående utveckling och drift vid jämförelse med en stor del av landets kommuner då det gäller styrning, budgetarbete, redovisning och system för uppföljning. Möjligheten för fler inköp av ekologiska, lokala och närproducerade livsmedel startades genom att påbörja nytt sätt att upphandla livsmedel. Ska andelen ekologiska livsmedel öka mer behövs beslut om att kunna öka kostnaden för råvara. Råvarukostnaden utgör ca 30 av kostverksamhetens kostnad. Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf F P Andel ungdomar i årskurs 9 i Karlskoga som anger att de mår mycket bra/ bra (procent). Analys Senaste resultaten från Liv och hälsa ung visar att färre ungdomar anger att de mår bra eller mycket bra. Trenden är svagt nedåtgående sedan mätningarna startade (2005). I jämförelse med länet mår flickorna något bättre medan pojkarna uppvisar något lägre resultat än länsnivån. Folkhälsonämnden bidrar till god och jämlik hälsa ur ett socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Åtgärder Övergripande drogförebyggande arbete pågår. Fortsatt arbete med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att kunna påverka sin situation och framtid. Resultat från Dansa Pausas pilotstudie visar genom enkätsammanställning och fokusgruppsintervjuer att Dansa Pausa har varit en bra metod för att förebygga psykisk ohälsa bland deltagarna. Jämförelse mellan baslinjeenkäten och enkät vid avslutad kurs har resultaten visat att deltagare har ökat sin självskattade hälsa och att psykosomatiska symptom har minskat. F P Andel ungdomar i årskurs 9 i Karlskoga som ser mycket ljust/ljust på framtiden (procent). Analys Målnivån är delvis uppfylld. Senaste resultaten från Liv och hälsa ung visar på att fler killar men färre tjejer anger att de ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Att se ljust på framtiden är en av de starkaste indikatorerna för psykisk hälsa. Åtgärder 16

95 Fortsatt arbete med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att kunna påverka sin situation och framtid. Dansa Pausa är en bra metod för att minska psykisk ohälsa, enligt utvärdering av pilotprojektet. - Kostnad för brukarnöjdhet för kost till barn och elever i Karlskoga (kr/invånare och nöjdhetspoäng). - Kostnad för brukarnöjdhet för kost till äldre inom vård och omsorg i Karlskoga (kr/invånare och nöjdhetspoäng). - Kostnad för brukarnöjdhet för städning i Karlskogas verksamheter (kr/invånare och nöjdhetspoäng). Andel inköpta ekologiska livsmedel (procent). Resultatet för 2014 kommer att bli utgångspunk för framtida mätningar och analyser. Resultatet för 2014 kommer att bli utgångspunk för framtida mätningar och analyser. Resultatet för 2014 kommer att bli utgångspunk för framtida mätningar och analyser. Analys Ökning av andelen ekologiska inköp från 9,26 procent till 13,2 procent. En jämförelse från 2013visar att Karlskoga och Degerfors har en låg andel ekologisk inköp jämfört med andra kommuner och landsting. Åtgärder Inom kostverksamheten har inköpen av råvaror omfördelats och fler ekologiska inköp har möjliggjorts inom ramen för de 2% som budget för råvara fick ökas Ny upphandling för Karlskoga och Degerfors förväntas ge fler närodlade och lokalt producerade livsmedel. Fr.o.m. hösten 2014 är diverse mejeriprodukter ekologiska. Svinn i kökens servering (kilo per 100 portioner). Analys Målnivån är delvis uppfylld. Jämförbara mätningar finns inte. F P Andel ungdomar i årskurs 9 i Degerfors som anger att de mår mycket bra/ bra (procent). Åtgärder Svinnmätning och information till elever om matsvinn har genomförts. Eleverna har visat engagemang och hjälpts åt för att nå målen. Viktigt att öka elevernas förståelse för matsvinnets påverkan på miljö samt ekonomi. Analys Senaste resultaten från Liv och hälsa ung visar på att färre ungdomar anger att de mår bra eller mycket bra. Trenden är svagt nedåtgående sedan mätningarna startade (2005). I jämförelse med länet mår flickorna något bättre medan 17

96 pojkarna uppvisar något lägre resultat än länsnivån. F P Andel ungdomar i årskurs 9 i Degerfors som ser mycket ljust/ljust på framtiden (procent). Åtgärder Övergripande drogförebyggande arbete pågår. Fortsatt arbete med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att kunna påverka sin situation och framtid. Resultat från Dansa Pausas pilotstudie visar genom enkätsammanställning och fokusgruppsintervjuer att Dansa Pausa har varit en bra metod för att förebygga psykisk ohälsa bland deltagarna. Jämförelse mellan baslinjeenkäten och enkät vid avslutad kurs har resultaten visat att deltagare har ökat sin självskattade hälsa och att psykosomatiska symptom har minskat. Analys Senaste resultaten från Liv och hälsa ung visar på att färre killar men fler tjejer anger att de ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Det skiljer 15 procentenheter mellan flickornas och pojkarnas svar. Att se ljust på framtiden är en av de starkaste indikatorerna för psykisk hälsa. Åtgärder Fortsatt arbete med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att kunna påverka sin situation och framtid. Dansa Pausa är en bra metod för att minska psykisk ohälsa, enligt utvärdering av pilotprojektet. - Kostnad för brukarnöjdhet för kost till barn och elever i Degerfors (kr/invånare och nöjdhetspoäng). Resultatet för 2014 kommer att bli utgångspunk för framtida mätningar och analyser. - Kostnad för brukarnöjdhet för kost till äldre inom vård och omsorg i Degerfors (kr/invånare och nöjdhetspoäng). Resultatet för 2014 kommer att bli utgångspunk för framtida mätningar och analyser. - Kostnad för brukarnöjdhet för städning i Degerfors verksamheter (kr/invånare och nöjdhetspoäng). Resultatet för 2014 kommer att bli utgångspunk för framtida mätningar och analyser. Folkhälsonämnden utvecklar och stärker det befintliga arbetet med barnkonventionen för att stödja barn F P Andel ungdomar i årskurs 8 i Karlskoga som trivs bra i skolan (procent). Analys Enligt Liv och hälsa ung (år 9) är andel flickor som trivs i skolan samma sedan Pojkarnas resultat har minskat det senaste året, men ligger i linje med tidigare års mätningar. Pojkarna trivs sämre än länet medan flickornas resultat 18

97 och ungas lärande. är samstämmigt med länsresultatet. Åtgärder Genom främjande och förebyggande insatser inom området hälsofrämjande skolutveckling kan elevers upplevda hälsa öka och därmed förbättra måluppfyllelsen i skolan. En lokal undersökning i samband med en c- uppsats 2014, visar att goda relationer i skolan gör att närvaron främjas. Arbetet utvecklas med vägledande samspel inom skolan. - Andel elever i årskurs 7-9 i Karlskoga som äter skollunch (procent). Analys Målnivå inte fastställd pga nollmätning. Fastställs efter första mätningen. Det är fler elever i högstadiet än gymnasiet som äter skollunch. I högstadiet är andelen elever som äter skollunch större i Karlskoga än i Degerfors. Åtgärder Dialog med elever om vikten av att äta bra mat och vad som är bra mat. Dialog med skolsköterskorna vad eleverna får för typ av mat, samt revidering av riktlinjer för specialkost (etiska, religiösa, allergi) har genomförts. - Andel elever i gymnasiet i Karlskoga som äter skollunch (procent). Analys Målnivå inte fastställd pga nollmätning. Fastställs efter första mätningen. Det är mindre andel elever som äter skollunch på gymnasiet jämfört med högstadiet. Andelen är något mindre i Karlskoga jämfört med Degerfors. Åtgärder Dialog förs med elever om vikten av att äta bra mat och vad som är bra mat. Dialog med skolsköterskorna vad eleverna får för typ av mat, samt revidering av riktlinjer för specialkost (etiska, religiösa, allergi) har genomförts. F P Andel ungdomar i årskurs 8 i Degerfors som trivs bra i skolan (procent). Analys Enligt Liv och hälsa ung (år 9) är trenden sedan 2005 en ökning. Flickorna har en minskning vid senaste mätningen medan pojkarna ökar. Pojkarna trivs sämre än länet medan flickornas resultat är samstämmigt med länsresultatet. Resultaten ligger i linje med resultaten i Liv och hälsa ung. Åtgärder Genom främjande och förebyggande insatser inom området hälsofrämjande skolutveckling kan elevers välmående 19

98 öka och därmed förbättra måluppfyllelsen i skolan. En lokal undersökning i samband med en c- uppsats visar att goda relationer i skolan gör att närvaron främjas. Därav utvecklas arbetet med vägledande samspel inom skolan. Utveckling av arbetet med vägledande samspel som gemensamt förhållningssätt kommer att fortsätta under en femårsperiod. Kultur- och utbildningsnämnden har beslutat att utbilda samtliga medarbetare i vägledande samspel för att stärka och öka kvaliteten samspelet i mellan pedagoger och barn och elever i förskole- och grundskoleverksamhet. - Andel elever i årskurs 7-9 i Degerfors som äter skollunch (procent). Analys Målnivå inte fastställd pga nollmätning. Fastställs efter första mätningen. Det är lika stor andel elever på högstadiet som på gymnasiet som äter skollunch. Andelen är dock mindre i Degerfors jämfört med Karlskoga. Åtgärder Dialog förs med elever om vikten av att äta bra mat och vad som är bra mat. Dialog med skolsköterskorna vad eleverna får för typ av mat, samt revidering av riktlinjer för specialkost (etiska, religiösa, allergi) har genomförts. - Andel elever i gymnasiet i Degerfors som äter skollunch (procent). Analys Målnivå inte fastställd pga nollmätning. Fastställs efter första mätningen. Det är lika stor andel elever på högstadiet som på gymnasiet som äter skollunch. Jämfört med Karlskoga är det en större andel av gymnasieeleverna som äter skollunch. Åtgärder Dialog förs med elever om vikten av att äta bra mat och vad som är bra mat. Dialog med skolsköterskorna vad eleverna får för typ av mat, samt revidering av riktlinjer för specialkost (etiska, religiösa, allergi) har genomförts. 20

99 Ekonomi Driftredovisning (tkr) Resultat Resultat Resultat Budget Avvikelse Kostnader *Varav personal *Varav personal bemanningsenheten Intäkter Nettokostnader Nettobudget Resultat i förhållande till budget Resultat Resultat Resultat Budget Avvikelse Nettokostnader per verksamhet Nämnd Stab Kostverksmheten Städverksamheten Folkhälsa och barnkonvention Summa nettokostnader Kommentarer och korrigerande åtgärder: Folkhälsonämnden gör ett negativt resultat mot budget om 3 mnkr, motvarande 2 % mot omsättningen. I delår 2 redovisades ett positivt resultat mot budget motvarande 0,7 % mot omsättningen och prognosen för 2014 var ett nollresultat. Orsaken till det oväntade negativa resultatet är oförutsedda personalkostnader samt lägre extra försäljning. Personalkostnaderna är totalt 3,8 mnkr högre än budget och består av ökade kostnader för vikarier till följd av höga sjukrivningstal. I vikariekostnaderna ingår även förmedlingsavgift för vikarier, cirka 400 tkr, som inte ryms inom budgeterade kostnader. En genomlysning av sjukfrånvaron har genomförts under 2014 och arbetet kommer att fortsätta under 2015 för att få en personalbudget i balans. Analysen av sjukskrivningarna visar att personalen inte kan bli färre då tidigare sparåtgärder medfört stress och de säger själva att Vi springer bara lite till. Torpdalens kök har flyttats till Mårbackaköket i samband med ombyggnation. Kostnaden för flytten uppgick till 260 tkr vilket inte fanns planerat/budgeterat. Möckelngymnasiets kök har haft extra personal med anledning av dubbel produktion under flytten. Efter avstämningen av levererade måltider inom kostverksamheten har regleringar gjorts mot köpande förvaltningar och nettoåterbetalningen blev 103 tkr vilket ger ytterligare minus. Färdtid mellan enheter för städpersonal har inte varit budgeterade under hösten vilket bidrar till underskottet. 553 tkr, inom ramen för stabens resultat, avser Heltidsprojektet och är ett planerat underskott som regleras inom tilldelad ram. Detta innebär att nämnden startar 2015 med ett underskott på 2,5 mnkr vilket ska sparas in under året. 21

100 Uppföljning treårsbudget, perioden Redovisning (tkr) Ingående Utfall Prognos balans Resultat i förhållande till budget Åtgärder för att klara ett ackumulerat 0-resultat under kommande treårsperiod. Av 2014 års negativa resultat avser 553 tkr ett planerat underskott inom ramen för heltidsprojektet. En total genomlysning av förvaltningens personalbudget inom kost- och städverksamheten ska göras under 2015 för att rätta till de höga personalkostnaderna. Under 2014 har ett projekt pågått inom städverksamheten på grund av den höga sjukfrånvaron. Resultatet av genomlysningen med namnet Vi springer bara lite till ska användas för förbättringsåtgärder. Perioden gav ett överskott varav 480 tkr avsåg heltidsprojektet. Dessa har lyfts ur det totala resultatet för treårsbudgeten och flyttats till 2015 års driftram. Kvarvarande resultat har förts med in i den nya treårsbudgeten enligt gällande bestämmelser. Prognosen är ett nollresultat vid utgången av 2016 under förutsättning att ekonomiska förutsättningar ges. Investeringsutgifter Resultat Resultat Budget Avvikelse Varav över- Investeringar/inventarier (tkr) förs till nästa år Köksutrustning Överfört till SBN Städutrustning Övriga investeringar Summa investeringsutgifter Kommentarer till investeringsplan Förseningar i upphandlingen av storköksutrustning under 2013 medförde att Folkhälsonämnden fick föra över 1,5 mnkr från 2013 till 2014 års investeringsbudget. Under året har 155 tkr av investeringsmedel avseende ombyggnation av Aggerudsskolans kök förts över till Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget. Några planerade investeringar avseende köksutrusning kunde inte levereras i slutet av året och Folkhälsonämnden kommer därför föra över 100 tkr kvarvarande investeringsbudgeten till Sociala investeringar inom folkhälsoförvaltningen Att värdera insatser för barn och unga i samhällsekonomiska termer innebär också en möjlighet att se satsningar under uppväxtåren som en investering för framtida välfärd och hälsa. Folkhälsonämnden har genom prioritering av barn och unga och FN:s konvention om barnets rättigheter påverkat genomförande av aktiviteter/processer som exempelvis Dansa Pausa, dans och hälsa för unga med psykisk ohälsa, drogfri skolavslutning, Rymden, Pinocchio och familjeguiden. Dessa är en viktig prioritering för barnen som berörs, men även en viktig socioekonomisk investering som förebyggande för utanförskap och ofantligt stora kostnader. Socioekonomiska beräkningar behöver göras för att aktiviteter, projekt eller processer ska kunna värderas som en del av kommunernas investeringar. 22

101 Internkontroll Folkhälsonämnden har följande nämndspecifika internkontrollsområden under 2014: Vikariekostnader Kontrollmål: Kostnader för vikarier ska redovisas och jämföras med Chefernas insatser i vikariefrågan ska redovisas och jämföras med Chefernas insatser i vikariefrågan redovisades och rutiner håller på att byggas upp för att minska chefernas tid. Vikariekostnaderna inom Folkhälsoförvaltningen har ökat de senaste åren och nämnden har fått uppföljande rapporter som avsett jämförelse av vikariekostnader mellan åren. Kostnaden för vikarier har ökat med totalt 463 tkr (9,57 %) för perioden 2014 jämfört med samma period 2013 (inklusive 2014 års löneökning). Till största del beror de ökade vikariekostnaderna på den ökade sjukfrånvaron inom förvaltningen. För perioden januari-september 2013 betalades cirka 230 tkr i förmedlingsavgift och för samma period 2014 cirka 263 tkr. Sjukfrånvaro Kontrollmål: Kontrollera och analysera statistiken för lång- och korttids sjukfrånvaro inom förvaltningen samt föreslå och redovisa åtgärder. Nämnden har fått redovisning i juni och i oktober. En ökning av sjukfrånvaron finns i alla verksamheter inom förvaltningen. Ökning har skett på i stort sett alla mätpunkter och märks framförallt inom städverksamheten, som har en betydligt högre sjukfrånvaro (13,54 procent) jämfört med kostverksamheten (5,64 procent). Den långa sjukfrånvaron inom städverksamheten har fördubblats jämfört med föregående år. Ett särskilt genomlysningsprojekt avseende sjukfrånvaro har genomförts inom städverksamheten. Förvaltningens personalspecialist och kvalitetsledare har besökt samtlig personal för att diskutera friskfaktorer. En fortsatt analys görs tillsammans med cheferna. En strategi för att minimera sjukfrånvaro är att arbeta med schemaläggning, uppdragshandlingar, delaktighet, inflytande och andra främjande faktorer. Möjligheten att arbeta med friskfaktorer på APT ses över. Även möjligheten att vid de årliga arbetsmiljöronderna ha med checklistor för den psykosociala arbetsmiljön, ska ses över. Kontanthantering Kontrollmål: Kontrollera och följa upp rutin för kontanthantering inom förvaltningen samt redovisa åtgärder. Folkhälsonämnden beslutade om en rutin vid kontanthantering den 8 maj 2013 (FHN 56) och det är med utgångspunkt i denna rutin som granskning och internkontroll har genomförts av kontanthanteringen. Granskningen har påvisat vissa brister i kontanthanteringen och åtgärder har vidtagits så snart bristerna uppmärksammats. Utbildning har hållits för kökschefer samt för de personer som utses som kassaansvariga. Syftet var att rätta till brister i rapporteringen i samband med insättning av kontanter. En fördjupad granskning har genomförts och åtgärder har vidtagits. 23

102 Nämndens samlade internkontroll Enligt 4, reglementet för intern kontroll (27/1 2005, KF 7) har förvaltningschefen ansvar för att årligen skriftligt rapportera till nämnden och ge en samlad bedömning om hur den interna kontrollen fungerar. Den samlade bedömningen för år 2014 är att rutiner finns och följs. Åtgärder har varit nödvändiga då allvarliga brister har upptäckts i samband med den interna kontrollen. Rutiner har setts över och skärpts utifrån det inträffade. Folkhälsonämndens självskattning av utfallet för arbetet med internkontrollen Svag Tillfredsställande Kommentar till självskattningen: God Mycket god X Bra info hela året. Kontroll är bra. Folkhälsonämnden och folkhälsoförvaltningen arbetar seriöst och noga med internkontrollplanen. Folkhälsonämnden och folkhälsoförvaltningen arbetar alltid mycket seriöst med internkontroll. Det är ett av de områden som alltid har fungerat briljant. De tre områdena är prioriterade och har diskuterats i nämnden. 24

103 Nyckeltal Volymer Antal städtimmar per år varav Karlskoga varav Degerfors Antal portioner per år varav Karlskoga varav Degerfors Kostnader Städkostnader (tkr) varav Karlskoga varav Degerfors Kostkostnader varav Karlskoga varav Degerfors Kvalitet Svinn i kökens servering (kg/100 portioner) 1,70 1,72 1,60 Barnfattigdomsindex 2 Karlskoga 11,3 (2010) 11,6 (2011) 12,1 (2012) Degerfors 13,3 (2010) 13,9 (2011) 10,9 (2012) 1 För 2014 har kosten haft lägre extra försäljning, högre personalkostnader samt engångskostnader bland annat i samband med flytt av produktionskök och extraordinära händelser. Inför 2014 lades budgeten om för kapitaltjänstkostnader, transportkostnader samt övriga gemensamma kostnader för kostverksamheten till kostadministration och redovisas endast under varav Karlskoga. 2 Statistiken av barnfattigdomsindex har en eftersläpning med två år. 25

104 Framtidsbedömning Folkhälsonämndens personalkostnader är totalt 3,8 mnkr högre än budget och består mest av ökade kostnader för vikarier till följd av höga sjukrivningstal. Analysen av sjukskrivningarna visar att personalen inte kan bli färre då tidigare sparåtgärder medfört stress och de säger själva att Vi springer bara lite till. Ett underskott på 2,5 mnkr ska sparas in under året vilket innebär negativa effekter. Råvarukostnaden utgör ca 30 % av kostverksamhetens kostnader och timpriset för vikarier väntas öka med 6 %. Därför behöver folkhälsonämnden få möjlighet att öka sina kostnader mer än med lönekostnadsökningarna för att klara framtida kostnader. Inom en femårsperiod har arbetet utvecklats för ett ökat jämlikt och jämställt Karlskoga och Degerfors. Samverkan har knutits ytterligare med idéburen verksamhet, näringsliv, universitet och region för att gemensamt utveckla kommunerna till väl fungerande socialt hållbara kommuner som jobbar för ökad jämlikhet och minska skillnader i hälsa. Med utgångspunkt från samtliga politiska sammanträden samt de tvärsektoriella nätverksdialogerna som genomförts under året, syns en samstämmighet och vilja i att fokusera och tydliggöra kommunernas arbete för ökad jämlikhet och jämställdhet. Samtliga ledamöter och tjänstemän instämmer i att det är en viktig fråga för kommunernas utvecklingsarbete. Arbetet med barnkonventionen utvecklas då barns rättigheter är allt mer självklart och en framgångsfaktor för framstående socialt hållbara kommuner. Att stärka implementeringsarbetet med barnkonventionen för Karlskoga och Degerfors barns bästa kommer att behövas och inte minst för att vara redo vid eventuell lagstiftning. Inom fem år har de som vill och kan, en heltidstjänst inom Folkhälsonämnden. Att kunna försörja sig på sitt arbete är en viktig jämställdhetsfråga. Det kan finnas andra anledningar än barn och studier för att man väljer att en period i livet arbeta deltid och det måste finnas en möjlighet att i samråd med sin arbetsgivare välja. Men för att nå detta måste heltid vara norm. Upphandling av livsmedel för enbart Karlskoga-Degerfors har genomförts, med förhoppning om samarbete med lokala/regionala leverantörer med god kvalitet och lägre pris. Maten bedöms ha god smak och god kvalitet i enlighet med kommunfullmäktiges beslutade kvalitets- och servicenivå. Matgästerna är nöjda och den ekologiska andelen livsmedel har ökat. Sjukskrivningarna inom nämnden och fram för allt inom städverksamheten har minskat och målet 6 % är nått. De åtgärder som genomförts efter genomlysningsprojektet har fått effekt och medarbetarna känner att de har en god arbetsmiljö där man kan och orkar arbeta heltid utan att bli sjuk. Samtliga städpersonal har genomgått utbildning och fått sin certifiering. Den ständiga utmaningen är att via samverkan implementera strategier, metoder och konstruktiva arbetssätt där Folkhälsonämnden har det övergripande ansvaret för välfärdsfrågor. Kombinationen med professionella servicefunktioner ger en väl grundad bas för kännedom om kommunernas övriga verksamheter. Inför framtiden behöver ökad samverkan analyseras. Både för tvärsektoriella, övergripande frågor som för serviceverksamheter. Detta stödjer den regionala samverkan och synen på det kommunala ansvaret inom ramen för skattefinansieringen. Den nationellt erkända samverkan som Karlskoga/Degerfors har kring folkhälsa och barnrättsfrågor kan stärkas med att ge uppdraget jämställdhet ur ett verksamhetsperspektiv till folkhälsonämnden. 26

105 Kvalitetsarbete Kvalitetsåtaganden Folkhälsonämnden har 7 kvalitetsåtaganden som beskriver vad man som kommuninvånare kan förväntas sig inom ramen för skattefinansieringen. Lunchlåda i Karlskoga respektive Degerfors, städning av skoltoalett, ungdomsdialog, specialkost, städning av förskola, familjestöd. Inom folkhälsonämndens ansvarsområden finns tjänster där det är angeläget att tydliggöra vad brukarna kan förvänta sig av verksamheten. Folkhälsonämnden har beslutat om ytterligare kvalitetsåtagande: Kvalitetsåtagande för maten i skolan (utarbetas under 2015). Tyck om Karlskoga Antal inkomna synpunkter: 8 Antal fördelat på typ av synpunkt: 7 klagomål och 1 förslag. 6 synpunkter som rör kostverksamheten och 2 som rör städverksamheten. Vidtagna åtgärder: Åtgärder har vidtagits i enlighet med synpunktlämnarens önskemål. (0) Åtgärder kommer att göras i enlighet med synpunktlämnarens önskemål. (2) Hänvisning har skett till framtida planering. (6) Verksamhetsutveckling Ett samarbete angående kvalitet, nyckeltal, indikatorer och jämförelser inom områdena folkhälsa och barnkonvention och städ- och kostverksamhet pågår. Syftet är att tillsammans utarbeta relevanta jämförelser/nyckeltal/indikatorer mellan kommuner vad gäller kvalitet och kostnader som kan användas över en längre tid. Syftet är att kunna förse politiska uppdragsgivare med trovärdiga och mer korrekta beslutsunderlag än vad som finns tillgång till idag. Arbetet med att mäta och följa upp och analysera effekterna av arbetet med folkhälsa och barnkonvention genom Att mäta det omätbara och Ekonomiskt utsatthet har fått större fokus. Förstudie för ekonomisk utsatthet är framtagen. Framtagande av verktyget förgiftningsinventeringsblankett med utgångspunkt från de riktade insatserna inom narkotikaförebyggande arbetet. Kvalitetsåtagande för familjestöd är beslutat av Folkhälsonämnden. Folkhälsopolitiska bokslut används och ingår i styrprocessen för Karlskoga och Degerfors. Forskningsprojektet Kompetenta familjer är slutfört. Resultatet blev en populärvetenskaplig rapport med utgångspunkt från kommunernas resultat och arbete. Pilotprojektet Dansa Pausa har genomförts i syfte att positivt påverka ungdomars hälsoutveckling. Enligt den utredning och de jämförelser som gjorts med 75 kommuner, visar att Karlskoga och Degerfors kommuners kost- och städverksamhet är kostnadseffektiva. Enligt den externa utredningens bedömning står Folkhälsonämndens kost- och städverksamheter sig väl i sin pågående utveckling och drift, vid jämförelse med en stor del av landets kommuner då det gäller styrning, budgetarbete, redovisning och system för uppföljning. Heltidsprojektet har avslutat sitt andra år och organisatoriska frågor är på agendan. Handledningen inom ramen för projektet Att leda i kvinnodominans och mångfald för första och andra linjens chefer avslutades i och med Värdegrundsarbete med all personal skedde under vecka 44 inom ramen för projektet. 27

106 Verksamhetsutveckling Processen att lägga över alla scheman i Time Care Planering har genomförts och rutinen är införd. Datorstöd för kostverksamheten har införts där näringsberäkningar, matsedlar, beställarfunktion etcetera effektiviseras. Kvalitetsåtagande städ i förskolan har beslutats och börjar tillämpas. Införande av matsedlar i Mashie kostdatasystem för näringsberäkningar och beställningssystem för maten till förskola, skola och gymnasieskola. Hygienutbildning för ca 80 personal inom kost och ca 80 personer inom städ har genomförts. Kost har genomfört utbildning för ca 120 personal i de nya lagkrav som gäller märkning av mat där det ska framgå om vissa allergener ingår och där ingen personal får säga att man inte vet eller kan. Projekt för att öka beställarkompetens för kost inom vård och omsorg har genomförts. Svinnmätning har genomförts av tallrikssvinn, där man ser en ytterligare sänkning av svinnet. Under hösten har också serveringssvinn mätts för att kunna se vad som man kan göra för att minska svinnet även vid servering och produktion. Olika mätningar om nöjdhet med maten i förskolan, skolan och äldreomsorg har genomförts Resultaten av mätningar av nöjdhet med städning av skoltoaletter visar ett negativt resultat. För att kunna analysera resultaten har städpersonal deltagit på elevråd och lyssnat vad eleverna säger. Det blir ett underlag till ett fortsatt förbättringsarbete så elever vill gå på skoltaletten. Verksamhetsberättelse Folkhälsoförvaltningen Profilbilder, filmer och andra informationskanaler har skapas för utmärkelserna Årets folkhälsokommun och Årets förebyggande kommun. Karlskoga/Degerfors kommuner var värdkommun för Sveriges Ungdomsråds konferens med temat Åldersmaktsordning som genomfördes med gott resultat. Medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor används för att i samverkan utarbeta relevanta jämförelser/nyckeltal/indikatorer inom folkhälsa och barnrättsfrågor. Medel från Socialdepartementet används för att utveckla och pröva indikatorer för ekonomiskt utsatta barn och ungdomar. En förstudie för ekonomisk utsatthet är framtagen i samband med detta. Kollegial granskning om barns trygga uppväxtvillkor har genomförts och rapporterats. Hälsoprofiler har sammanställts och resultatet har redovisats för nämnden. Ett psykosocialt skyddsrondsmaterial har tagits fram för all personal som komplement till kontroll av den fysiska arbetsmiljön. Heltidsprojektet fortsätter enligt planering och rapporten om Heltidsprojektet har redovisats för kommunstyrelserna i kommunerna. Ny broschyr om anställningsinformation har kompletterats gällande kost/städ. Genomlysningsprojekt för att minska sjukskrivningar inom städ har genomförts. Projekt för ökad beställarkompetens för kost inom vård- och omsorg har genomförts. 28

107 Kostverksamheten Verksamhetsberättelse Redovisning av matsedlar ligger i Mashie kostdatasystem som är länkat till en app i smartphones och till Karlskoga kommuns hemsida. Ett led i ökad information till elever och föräldrar om vilken mat som serveras. Gemensamma matsedlar för skolan har också införts. Utgångspunkten är elevinflytande via matråden för de rätter man som gäst i skolans vill ha. Matsedlarna är samordnade med förskolan för att få enkelhet vid redovisning av näringsinnehållet. Matråd för äldre i Karlskoga och Degerfors har startat för året, för att fånga upp önskemål och synpunkter, samt att informera om nyheter och nya sätt att arbeta på. Upphandling av livsmedel har pågått under året. Förfrågningsunderlaget är uppdelat i 13 olika upphandlingar. Svar har inkommit på kolonial, djupfryst samt mejeri. Dessa kommer att utvärderas första kvartalet Bregårdsskolan har öppnat som produktionskök vecka 9. Justering av tjänsterna inom Möckelngymnasiets köksområde har därför skett. Matråd har hållits på alla skolor för att fånga upp synpunkter och åsikter från elever om vilka rätter man vill ha, vad man tycker om matens smak, variation mm. Brand och Skyddsronder genomförs under våren i enlighet med arbetsmiljöplanen Utvecklingssamtalsamtal och lönesamtal har genomförts med samtlig personal. Ett utbrott har skett av EHEC på Stora Vallaskolan under maj-juni. All möjlig provtagning har gjorts utan att kunna hitta smittkällan. Alla insjuknade personer har tillfrisknat och man anser att utbrottet ebbat ut. Vissa åtgärder görs i rutinerna för att minimera risken för kommande fall av smitta inom alla folkhälsoförvaltningens kök. Matråd har genomförts med pensionärföreningar angående matlådor. Kostombudsmöten med både Karlskoga och Degerfors vård- och omsorgspersonal har skett under året. Påbörjad projektering av tillbyggnad av Aggerudsskolans kök och varumottagning i Stråningstorpsskolans kök. En kökschefstjänst är borttagen för att spara pengar fr o m mars månad. Detta innebär förändring av köksområden, där Degerfors är ett eget område för hela kommunen. Vård- och omsorg för äldre i Karlskoga är ett område. Under hösten har man också gjort en tillfällig förändring av ytterligare två kökschefsområden, där man slagit ihop centrala och östra området till ett område med en kökschef. Detta kommer att utvärderas under Vid denna förändring har man fått fyra likvärdigt stora områden. Under hösten har ca 30 personer inom kost gått utbildning i grundläggande städ för att möjliggöra att fler kan få utökad sysselsättningsgrad. Under hösten har det också genomförts hygienutbildning för personal inom kost men också inom städ för de som har kombitjänster. Denna har ca 80 personer genomgått. Under december månad har kost genomfört utbildning för ca 120 personal i de nya lagkrav som gäller märkning av mat där det ska framgå om vissa allergener ingår och där ingen personal får säga att man inte vet eller kan. En mindre ökning av andelen ekologiska livsmedel har skett under året. Olika mätningar om nöjdhet med maten i förskolan, skolan och äldreomsorg har genomförts. Mat serverad under TV-pucken november 2014 på Bregårds- och Österledsskolan. Årets viktigaste händelser Digital beställarfunktion för alla beställare vad gäller portioner och övriga varubeställningar har påbörjats via Mashie. Flytt av Torpdalsköket till nytt kök har skett under sommaren och början av hösten. Översyn av kökschefsområden har genomförts. Livsmedelsupphandling har startat, uppdelat i 13 olika upphandlingar. Beräknas vara klart under våren

108 Städverksamheten Verksamhetsberättelse Under 2014 ha städverksamheten fortsatt med ny utbildning för certifiering av städpersonal som inte har certifiering i dag. Utbildning har genomförts tillsammans med två andra kommuner (Kumla, Lekeberg) där Karlskoga/Degerfors är samordnare. En diplomerad utbildare är anlitad till certifiering enligt SRY (Servicebranschens Yrkesnämnd). För att säkerställa att brukarna är nöjda med städningen görs mätningar inom äldreomsorg, skola, skoltoaletter och förskola. För städning på skoltoaletter och i förskola finns det framtagna kvalitetsåtaganden. Inom förskolan görs även anpassade kvalitetsmätningar tillsammans med pedagoger och städpersonal minst en gång per termin. Under våren har cirka 45 personer gått en utbildning för att öka kunskapen och ge förutsättningar för att kunna ha kombinationstjänster för personal som arbetar i mottagningskök inom förskolans kök. Fortsatt arbete med planering av heltider i heltidsprojektet med gemensamma träffar med köks- och städchefer för att skapa helhetssyn och som ett led i heltidsprojektets planering av heltider. Städråd inom de olika verksamheterna har genomförts i syfte att öka dialog och kunskapen om vad som ingår i beställningen. Brand och Skyddsronder genomförs under våren i enlighet med arbetsmiljöplanen. Utvecklingssamtalsamtal och lönesamtal har genomförts med samtlig personal. Årets viktigaste händelser Certifieringsutbildning enligt SRY av 10 personal har genomförts under hösten. Ett genomlysningsprojekt av sjukskrivningar har genomförts inom städverksamheten för att hittar åtgärder som leder till minskad sjukfrånvaro. Cirka 45 personer har gått utbildning för att höja kompetensen för personal i mottagningskök i syfte att kunna ha kombinationstjänster. En påbyggnadskurs i egenkontroll enligt livsmedelslagen har genomförts. Information av nya märkningsregler för specialkost som gäller från 13 december. Inbjudna till Campus Örebro där branschorganisationen Städbranschen Sverige ville belysa vikten av utbildning och att utbildning kan höja branschens status. Städverksamheten berättade om folkhälsonämndens städverksamhet. Deltagare var från olika leverantörer, kommuner, landsting och privata företagare. Vecka 8, fm, fick all städpersonal en anpassad variant av vägledande samspel (ICDP). Vecka 8, em, genomgång av samtliga städutrymmen efter checklista för att systematisera. Kvalitétssäkringspärmen sågs över och kontroll att all skyddsutrustning finns samt första hjälpen information för kemikalier. Nytt äldreboende har tagits i bruk våren 2014 vilket innebär ökad beställning av städning. Ny förskola har öppnat våren Två andra förskolor har avvecklats. Räddningstjänst har flyttat in i nya lokaler och städningen har systematiserats där. Del av Häsängens skola har öppnat för SFI undervisning december Upphandling av mjuka arbetskläder för kök, städ och vård har genomförts under hösten. 30

109 Folkhälso- och barnkonventionsenheten Verksamhetsberättelse År 2014 inleddes med stolthet och energi efter hedersbetygelsen till årets folkhälso- och förebyggande kommun. Utmärkelserna är en kvalitetsstämpel på Karlskogas och Degerfors folkhälso- och barnrättsarbete. Under året har folkhälso- och barnkonventionsfrågorna genomsyrat flera nya områden. Det innebär att nya nätverk, samarbetspartners och samarbetsformer har bildats. Utgångspunkten för nya utvecklingsområden är behov som visat sig genom statistik och folkhälsopolitiska bokslut, men även genom uppkomna behov som verksamheter eller medborgare påtalat. Folkhälsonämnden har påbörjat ett långsiktigt arbete för ökad jämlikhet och jämställdhet i hälsa/social hållbarhet i Karlskoga och Degerfors. Nämnden vill uppmärksamma orsaker till skillnaderna i hälsa för att förhindra en utveckling mot ökad social oro, konflikter och utanförskap. Arbetet för en jämlik och jämställd hälsa har processats genom befintliga tvärsektoriella samt utgått från kommunens folkhälsopolitiska bokslut. Arbetet med folkhälsa och barnkonvention är aktivt och målinriktat. Insatser som genomförts har genomförts i enlighet med kommunens mål och folkhälsopolitiska plan. Nya processer har inletts, som exempelvis arbetet med ekonomisk utsatthet och drogförebyggande arbete. Dessutom har arbeten avslutats som forskningsprojektet Kompetenta familjer och kollegial granskning inom ramen för Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken. Utökat samarbete inom Degerforsmodellen har påbörjats för verksamhetsutveckling, kvalitetsutveckling för barn och ungas bästa. God och jämlik hälsa: (barnkonventionen artikel 2, 3, 4, 42) Arbete med att jobba för ett jämlikt och jämställt Karlskoga och Degerfors har utvecklats och en projektspecifikation är framtagen. Folkhälsopolitiska bokslut för Karlskoga respektive Degerfors har tagits fram, beslutats och processats. Välfärdsbokslut för Örebro län, med fokus äldre och personer med funktionsnedsättning har tagits fram och spridits. Tvärsektoriella nätverk för förtroendevalda och tjänstemän har genomförts, likväl som västers lokala folkhälsonätverk och politiskt utskott med Örebro läns landsting. Delaktighet och inflytande (barnkonventionen artikel 12 och 13) Karlskoga/Degerfors kommuner var värdkommun för Sveriges Ungdomsråds konferens med temat Åldersmaktsordning som genomfördes med gott resultat. Fokusgrupper har genomförts för att ta fram äldre invånares önskningar om utbud på äldreträffpunkterna i Karlskoga. Ett återkopplingsseminarie har genomförts med kommunernas pensionärsråd. Arbetet kring att öka förstagångsväljare genomfördes inför riksdagval och EU-val Genom samarbete med Möckelngymnasiet och högstadieskolorna i Karlskoga och Degerfors har en utbildning genomförts för att utveckla elevråden som en demokratisk arena. Politikerluncher har genomförts inom ramen för ung medborgardialog. Ekonomisk och social trygghet (barnkonventionen artikel 4, 26, 27) Medel från Socialdepartementet används för att utveckla och pröva indikatorer för ekonomiskt utsatta barn och ungdomar. Folkhälsonämnden ansvarar för att ta fram en förstudie för ekonomisk utsatthet i samband med detta. 31

110 Arbete med att ta fram en förstudie om ekonomisk utsatta barn gällande Karlskoga kommun har genomförts. Barn och unga (barnkonventionen artikel 3, 5, 6, 18, 23, 24, 31) Kollegial granskning om barns trygga uppväxtvillkor har genomförts, processats genom en öppen workshop och rapporterats. Medel från Ungdomsstyrelsen används för att i samverkan utarbeta relevanta jämförelser/nyckeltal/indikatorer inom folkhälsa och barnrättsfrågor. Forskningsprojektet Kompetenta familjer har avslutats. Samarbete med lokala tidningarna kring krönikor om familjestöd, barn och unga har uppstartats och genomförts under året. Idén urspringer från Degerforsmodellen. Ett fördjupat arbete i samverkan med verksamheter inom Degerforsmodellen för att utveckla arbetet med Pinocchio, Vägledande samspel samt Familjeguiden som en del i Degerfors generella familjestödsarbete. Utvecklat samarbete med kultur och utbildning i Degerfors kommun för att implementera Vägledande Samspel och Pinocchio i deras kvalitetsarbete. Pilotprojektet och samarbetet med Kulturskolan i Karlskoga, Dansa Pausa dans och hälsa för psykisk hälsa, har genomförts. Samarbetet med viktiga-barn, barn utanför normalvikt samt fritidssysselsättning för barn med funktionsnedsättning har prioriterats. Samarbete kring satsning på barnkonventionen med utgångspunkt från kollegial granskning har påbörjats under namnet Psst Du har rätt! Barnkonventionen 25 år. Genomfört en period med feriearbetare. Ungdomarna hade uppdrag att fördjupa sig i barnkonventionen och mänskliga rättigheter, vilket genomfördes med gott resultat. Alkohol, narkotika, doping och tobak (barnkonventionen artikel 33) Ett drogförebyggande samarbete har inletts för att komma tillrätta med drogsituationen i kommunerna. Arbetet har genomförts i samverkan med polisen, landsting och många andra samverkansaktörer och har resulterat i ett medialt framlyft arbete genom exempelvis välbesökta föräldramöten i Karlskoga och Degerfors. En drogfri skolavslutning genomfördes för skolår 7 till 1 på gymnasiet. Utvärderingar visar på bra resultat med nöjda ungdomar och arrangörer. 32

111 Årets viktigaste händelser Barnets bästa och barnkonventionen har fått extra fokus då kommunernas arbete granskats av Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Detta har sedan varit en utgångspunkt för kommunens utvecklingsarbete i Psst... Du har rätt! Barnkonventionen 25 år. Supervalåret 2014 har inneburit fokus på demokratiutveckling för unga och fokus på att öka valdeltagandet till både EU-val och riksdagsval. Året har även inneburit en uppstart för arbetet med jämlik och jämställd hälsa, genom framtagande av förstudie kring ekonomisk utsatthet samt projektspecifikation Gör jämlikt gör skillnad. Detta med stöd från motiveringarna till priserna för årets folkhälso- och förebyggande kommun. Genomförande av utvecklingsarbetet med dans- och hälsoprojektet Dansa Pausa som metod för att minska den psykisk ohälsa bland unga. Strukturerad samverkan och riktade insatser för att uppmärksamma, öka kunskap och bryta negativa spiraler inom narkotikabruk. Karlskoga/Degerfors kommuner var värdkommun för Sveriges Ungdomsråds konferens med temat Åldersmaktsordning som genomfördes med gott resultat. Familjeguiden, tjänsten för att synliggöra Degerfors familjestödsarbete har utvecklats och lanserats. Utgångspunkt för detta var rapport och resultat från forskningsprojektet Kompetenta familjer. 33

112 Bilaga 1 uppmätta resultat Teckenförklaring Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 50 % i mitten Bland de 25 % sämsta Medborgar-/brukarperspektiv Mål 1.1. Folkhälsonämndens verksamheter och insatser bedrivs ansvarsfullt i syfte att skapa trygghet och säkerhet. Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. En god folkhälsa är inte bara hälsa på så hög nivå som möjligt, utan även hur hälsan är fördelad. Folkhälsonämnden tar ur ett folkhälsoperspektiv ansvar för att skapa ett tryggare och mer jämlikt samhälle. Att satsa på barn, unga och äldre leder till goda förutsättningar för folkhälsan och minskar samhällskostnaderna på sikt. Våra uppmätta resultat Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Jämfört KARLSKOGA Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (procent). Mäts ej 2012 Mäts ej 2013 F 85 P 95 F 83 P 96 Liv och hälsa ranking Andel barn och unga i Karlskoga (skolår 8) som aldrig druckit alkohol. F 64 P 58 F 85 P 80 F 67 P 64 F 86 P 93 Liv o hälsa ranking Hur nöjda föräldrar är som deltar i tematiska föräldramöten i Karlskoga (procent). Mäts ej (NKI) 80 Mäts ej Antal aktiviteter med delaktighet och inflytande för äldre i Karlskoga DEGERFORS Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Degerfors (procent). Mäts ej 2012 Mäts ej 2013 F 88 P 98 F 79 P 100 Liv och hälsa ranking Andel barn och unga i Degerfors (skolår 8) som aldrig druckit alkohol. F 80 P 68 F 74 P 70 F 80 P 71 F 87 P 81 Liv och hälsa ranking Hur nöjda föräldrar är som deltar i tematiska föräldramöten i Degerfors (procent) Ingen mätning 34

113 1.1.8 Antal aktiviteter med delaktighet och inflytande för äldre i Degerfors Mål 2.1. Medborgarna/brukarna känner sig nöjda med Folkhälsonämndens verksamheters kvalitet och service. Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Goda matvanor och bra inomhusmiljö är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Med utgångpunkt från behov säkerställs den enskildes möjligheter att få stöd för hälsosamma val oavsett ålder och kön. Våra uppmätta resultat Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Jämfört KARLSKOGA Andel elever i Karlskoga som är nöjda med städningen av skoltoaletter enligt kvalitetsåtagande (procent) (andel Hur mycketnöjda/ganska är förskolorna nöjda). i Karlskoga med städningen enligt kvalitetsåtagande (procent) Hur nöjda är vård och omsorgstagare i Karlskoga med städningen (procent) Hur nöjda är matgästerna med maten i förskolan i Karlskoga (procent) Hur nöjda är matgästerna med maten i skolan i Karlskoga (procent). 58 (NKI) 60 (NKI) (NKI) Mäts ej Mäts ej (NKI) 76 (NKI) (NKI) 54 (NKI) Hur nöjda är matgästerna med maten inom vård och omsorg i Karlskoga (procent) Hur unga medborgare i Karlskoga upplever att kommunera når nivåerna i kvalitetsåtagandet ungdomsdialog (procent). 90 (NKI) Mäts ej (NKI) Ej mätbart resultat Mäts 2015 DEGERFORS Andel elever i Degerfors som är nöjda med städningen av skoltoaletter enligt kvalitetsåtagande (procent) (andel mycket nöjda/ganska nöjda) Hur nöjda är förskolorna i Degerfors med städningen enligt kvalitetsåtagande (procent) Hur nöjda är vård och omsorgstagare i Degerfors med städningen (procent) Hur nöjda är matgästerna med maten i förskolan i Degerfors (procent). 58 (NKI) 60 (NKI) (NKI) Mäts ej (NKI) Mäts ej Ingen mätning (NKI) 76 (NKI) (barnen) 35

114 Hur nöjda är matgästerna med maten i skolan i Degerfors (procent). 39 (NKI) 54 (NKI) Hur nöjda är matgästerna med maten inom vård och omsorg i Degerfors (procent) Hur unga medborgare i Degerfors upplever att kommunera når nivåerna i kvalitetsåtagandet ungdomsdialog (procent). 90 (NKI) Mäts ej (NKI) Ej mätbart resultat 2013) Mäts 2015 Mål 3.1. Karlskogas barn och unga ska ha jämlika uppväxtvillkor och skälig levnadsstandard som krävs för fysisk, psykisk och social utveckling. Barns och ungas uppväxtvillkor och levnadsvanor präglas i tidig ålder. Att arbeta förebyggande är ett sätt att minska framtida kostnader. Barn och ungas rättigheter är en viktig kommunal angelägenhet vilket gör att Barnkonventionen har en viktig roll i folkhälsoarbetet och integreras i all verksamhet som berör barn och unga. Folkhälsonämnden verkar för ökad jämlikhet i hälsa och beaktar särskilt minoriteters utsatthet samt arbetar för ökad jämställdhet mellan könen inom alla samhällsområden. Våra uppmätta resultat Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Jämfört KARLSKOGA Antal feriepraktikanter som erbjuds praktik inom folkhälsonämndens verksamheter (antal/år) Andel barn/unga inom ramen för Rymden som uppger att de mår bättre (procent). DEGERFORS Antal samverkansforum inom Degerforsmodellens generella stöd ur främjande och förebyggande perspektiv Barnfattigdomsindex i Degerfors. 13,3 (2010) - - Nollmätning Mäts våren Nollmätning 11 13,9 (2011) Negativ trend Sverige ranking Medarbetarperspektiv Mål 4. Folkhälsonämnden är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Ett hälsofrämjande arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor kan bidra till att minska arbetsrelaterad ohälsa och sociala skillnader i hälsa. Genom en god och hälsofrämjande arbetsmiljö bidrar folkhälsonämnden till kompetensutveckling och rekrytering av personal inom nämndens verksamhetsområden. 36

115 Därigenom skapas förutsättningar för goda och tilltalande arbeten där man vågar, vill och kan arbeta heltid under hela sin karriär i yrket. Våra uppmätta resultat Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Jämfört Medarbetarindex (procent). 74 Mäts ej Ledarskapsindex (procent). 78 Mäts ej Kommun ranking Kommun ranking Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet (index 0-100) Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef (index 0-100) Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen (index 0-100) Andel medarbetare som känner sig starkt delaktiga i vad som görs och beslutas i sin arbetsgrupp/arbetslag. 74 Mäts ej Mäts ej Mäts ej Mäts ej Mäts ej Kommun ranking Kommun ranking Kommun ranking Kommun ranking Andel medarbetare som arbetar heltid (procent). TOT 51,4 K 50 M 70 TOT 60 K 58 M 90 TOT 75 K 75 M 75 TOT63 K 62,5 M 73 Kommun ranking Utvecklingsperspektiv Mål 5.1 Folkhälsonämnden har inget mål Mål 6.1. Folkhälsonämnden bidrar till god och jämlik hälsa ur ett socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Det ekologiska perspektivet är ramen för ett hållbart samhälle, ekonomin är medlen och det socialt hållbara samhället är målet. Socialt hållbar utveckling handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle, där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Hälsa uppmärksammas allt mer som medel för ekonomisk utveckling. 37

116 Våra uppmätta resultat Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Jämfört KARLSKOGA Andel ungdomar i årskurs 9 i Karlskoga som anger att de mår mycket bra/ bra (procent) Andel ungdomar i årskurs 9 i Karlskoga som ser mycket ljust/ljust på framtiden (procent) Kostnad för brukarnöjdhet för kost till barn och elever i Karlskoga (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Kostnad för brukarnöjdhet för kost till äldre inom vård och omsorg i Karlskoga (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Kostnad för brukarnöjdhet för städning i Karlskogas verksamheter (kr/invånare och nöjdhetspoäng). Mäts ej 2012 Mäts ej 2012 Mäts ej 2013 Mäts ej 2013 F 80 P 90 F 85 P 89 F 75 P 87 Tot 80 F 79 P 83 Tot Nollmätning 18, Nollmätning 7, Nollmätning 16,47 Liv och hälsa ranking Liv och hälsa ranking Andel inköpta ekologiska livsmedel (procent). 7,07 9, , Svinn i kökens servering (kilo per 100 portioner). 1,70 1,72 1,50 1,6 Sverige ranking DEGERFORS Andel ungdomar i årskurs 9 i Degerfors som anger att de mår mycket bra/ bra (procent) Andel ungdomar i årskurs 9 i Degerfors som ser mycket ljust/ljust på framtiden (procent) Kostnad för brukarnöjdhet för kost till barn och elever i Degerfors (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Kostnad för brukarnöjdhet för kost till äldre inom vård och omsorg i Degerfors (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Kostnad för brukarnöjdhet för städning i Degerfors verksamheter (kr/invånare och nöjdhetspoäng). Mäts ej 2012 Mäts ej 2012 Mäts ej 2013 Mäts ej 2013 F 80 P 90 F 85 P 89 F 79 P 85 Tot 82 F 71 P 86 Tot Nollmätning 20, Nollmätning 8, Nollmätning 16,47 Liv och hälsa ranking Liv och hälsa ranking 38

117 Mål 7.1. Folkhälsonämnden utvecklar och stärker det befintliga arbetet med barnkonventionen för att stödja barn och ungas lärande. God hälsa är en viktig förutsättning för lärande. Insatser för att främja barns hälsa kan ske på flera arenor, där förskolan, skolan och hemmet är viktiga. Satsningen på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för alla barn. Goda matvanor förebygger en rad hälsoproblem. En kvalitetssäkrad lokalvård ger en hälsofrämjande och säker inre miljö. Våra uppmätta resultat Styrmått Utfall 2012 Utfall Målvärde Resultat Jämfört KARLSKOGA Andel ungdomar i årskurs 8 i Karlskoga som trivs bra i skolan (procent) Andel elever i årskurs 7-9 som äter skollunch (procent) Andel elever i gymnasiet som äter skollunch (procent). DEGERFORS Andel ungdomar i årskurs 8 i Degerfors som trivs bra i skolan (procent) Andel elever i årskurs 7-9 som äter skollunch (procent) Andel elever i gymnasiet som äter skollunch (procent). F 96 P 99 F 95 P 100 F 98 P 99 F 98 P 99 F 99 P Nollmätning 88,2 - - Nollmätning 77,7 F 89 P 98 F 88 P 89 F 100 P Nollmätning 81,4 - - Nollmätning 81,7 Liv och hälsa ranking Liv och hälsa ranking Liv och hälsa ranking Liv och hälsa ranking Liv och hälsa ranking Liv och hälsa ranking 39

118

119 Tjänsteskrivelse Handläggare: Madelene Hedström FHN Folkhälsonämnden Årsredovisning Degerfors Folkhälsonämnden Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har upprättat en årsredovisning för 2014 för Degerfors. Årsredovisningen för 2014 är grundad på de ekonomiska ramar och de villkor som fastställdes Folkhälsonämnden gör ett negativt resultat mot budget om 3 mnkr, motvarande 2 % mot omsättningen. I delår 2 redovisades ett positivt resultat mot budget motvarande 0,7 % mot omsättningen och prognosen för 2014 var ett nollresultat. Orsaken till det oväntade negativa resultatet är oförutsedda personalkostnader samt lägre extra försäljning under hösten. Personalkostnaderna är totalt 3,8 mnkr högre än budget och består av ökade kostnader för vikarier till följd av höga sjukrivningstal och omställningskostnader. 553 tkr avser Heltidsprojektet och är ett planerat underskott som regleras inom tilldelad ram. Detta innebär att nämnden startar 2015 med ett underskott på 2,5 mnkr vilket ska sparas in under året. Årsredovisningen med verksamhetsberättelse utgör nämndens egen beskrivning av det gångna året. Utifrån denna har förvaltningen lämnat en kortfattad version till Kommunfullmäktige i värdkommunen Karlskoga. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 februari Årsredovisning 2014 med verksamhetsberättelse, Folkhälsonämnden. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner Årsredovisning Degerfors Ulrika Lundgren Förvaltningschef Madelene Hedström Ekonom Camilla Jern Kvalitetsledare Expedieras till: Kommunstyrelsen i Degerfors c:\temp\mhem9t8jtk.doc

120 Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2014 Folkhälsonämnden Ordförande: Christina Gustavsson Vice ordförande: Eje Johansson Förvaltningschef: Ulrika Lundgren Vision Degerfors - kommunen som blir vald, om och om igen, av medborgare, företag och besökare Vi är attraktiva och uppmärksammade Enligt den utredning och de jämförelser som gjorts med 75 kommuner, visar att Karlskoga och Degerfors kommuners kost- och städverksamhet är kostnadseffektiva. Barnets bästa och barnkonventionen har fått extra fokus då kommunernas arbete granskats av Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken. Detta har sedan varit en utgångspunkt för kommunens utvecklingsarbete i Psst... Du har rätt! Barnkonventionen 25 år. Supervalåret 2014 har inneburit fokus på demokratiutveckling för unga och fokus på att öka valdeltagandet till både EU-val och riksdagsval. Året har även inneburit en uppstart för arbetet med jämlik och jämställd hälsa, genom framtagande av förstudie kring ekonomisk utsatthet samt projektspecifikation Gör jämlikt gör skillnad. Detta med stöd från motiveringarna till priserna för årets folkhälso- och förebyggande kommun. Strukturerad samverkan och riktade insatser för att uppmärksamma, öka kunskap och bryta negativa spiraler inom narkotikabruk. Karlskoga/Degerfors kommuner var värdkommun för Sveriges Ungdomsråds konferens med temat Åldersmaktsordning som genomfördes med gott resultat. Familjeguiden, tjänsten för att synliggöra Degerfors familjestödsarbete har utvecklats och lanserats. Utgångspunkt för detta var rapport och resultat från forskningsprojektet Kompetenta familjer. Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Heltidsprojektet har avslutat sitt andra år och organisatoriska frågor är på agendan. Framtagande av verktyget förgiftningsinventeringsblankett med utgångspunkt från de riktade insatserna inom narkotikaförebyggande arbetet. Kvalitetsåtagande för familjestöd är beslutat av Folkhälsonämnden. Folkhälsopolitiska bokslut används och ingår i styrprocessen för Karlskoga och Degerfors. Forskningsprojektet Kompetenta familjer är slutfört. Resultatet blev en populärvetenskaplig rapport med utgångspunkt från kommunernas resultat och arbete. Genomförande av utvecklingsarbetet med dans- och hälsoprojektet Dansa Pausa som metod för att minska den psykisk ohälsa bland unga. 1

121 Vi åstadkommer en daglig service som överträffar förväntningarna Datorstöd för kostverksamheten har införts där näringsberäkningar, matsedlar, beställarfunktion etcetera effektiviseras. Kvalitetsåtagande städ i förskolan har beslutats och börjar tillämpas. Hygienutbildning för ca 80 personal inom kost och städ ca 80 personer har genomförts. Kost har genomfört utbildning för ca 120 personal i de nya lagkrav som gäller märkning av mat där det ska framgå om vissa allergener ingår och där ingen personal får säga att man inte vet eller kan. Projekt för att öka beställarkompetens för kost inom vård och omsorg har genomförts. Svinnmätning har genomförts av tallrikssvinn, där man ser en ytterligare sänkning av svinnet. Olika mätningar om nöjdhet med maten i förskolan, skolan och äldreomsorg har genomförts. Resultaten av mätningar av nöjdhet med städning av skoltoaletter visar ett negativt resultat. För att kunna analysera resultaten har städpersonal deltagit på elevråd och lyssnat vad eleverna säger. Det blir ett underlag till ett fortsatt förbättringsarbete så elever vill gå på skoltaletten. Vi förmår att leva i visionen och inte bara prata om den Ett samarbete angående kvalitet, nyckeltal, indikatorer och jämförelser inom områdena folkhälsa och barnkonvention och städ- och kostverksamhet pågår. Syftet är att tillsammans utarbeta relevanta jämförelser/nyckeltal/indikatorer mellan kommuner vad gäller kvalitet och kostnader som kan användas över en längre tid. Syftet är att kunna förse politiska uppdragsgivare med trovärdiga och mer korrekta beslutsunderlag än vad som finns tillgång till idag. Arbetet med att mäta och följa upp och analysera effekterna av arbetet med folkhälsa och barnkonvention genom Att mäta det omätbara och Ekonomiskt utsatthet har fått större fokus. Handledningen inom ramen för projektet Att leda i kvinnodominans och mångfald för första och andra linjens chefer avslutades i och med Värdegrundsarbete med all personal skedde under vecka 44 inom ramen för projektet. Årets verksamhet Folkhälsonämnden är en gemensam nämnd mellan Degerfors och Karlskoga kommuner. Nämndens huvudsakliga frågor är folkhälsoarbete, barnrättsarbete, kostverksamhet och städverksamhet. Årets viktigaste händelser Jämlik och jämställd hälsa minska skillnader i hälsa - Gör något, gör mer, gör bättre Jämförelsenätverk - kvalitet, kostnadseffektivitet och jämförelser Ökad andel heltider - en viktig jämställdhetsfråga Värdegrundsarbete - stärka och vägleda ledar- och medarbetarskapet i mötet med människor Visualiseringsprojekt Folkhälsokommun och förebyggande kommun 2

122 Måluppfyllelse Degerfors måste bryta den negativa befolkningstrenden. Att kunna försörja sig på sitt arbete är en viktig jämställdhetsfråga och intentionen med Heltidsprojektet. Andelen heltider i förvaltningen har ökat till 63 % under Ökningen beror inte enbart på projektet utan är även en del av nämndens löpande och långsiktiga personalplanering. Organisationsförändring med brukaren i fokus är nödvändigt för att kunna öka antalet heltidstjänster i förvaltningen. Heltidsprojektet pågår till och med 2015 och syftet är att under projekttiden är att hitta modeller för att långsiktigt möjliggöra heltider. Alla elever ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Utbildning är en indikator på socioekonomiska förhållanden och kan påverka hälsan genom flera mekanismer, däribland lägre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mindre stress. År 2014 har innefattat en process där begreppen jämlik och jämställd hälsa har diskuterats, fördjupats och problematiseras. Folkhälsonämnden har tagit fram en projektspecifikation för jämlik och jämställd hälsa i Karlskoga och Degerfors kommuner, Gör jämlikt gör skillnad! Nämnden uppmärksammar orsaker till skillnaderna i hälsa för att förhindra en utveckling mot ökad social oro, konflikter och utanförskap. Måluppfyllelsen visar att ständiga förbättringar behövs för att nå en hållbar utveckling såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt/kulturellt. Alla beslut av KF, ska beakta dessa två mål och andra mål ska förverkligas samtidigt som ekonomin ska vara i balans. Inom folkhälsonämnden drivs tre jämförelsenätverk, Att mäta det omätbara, inom folkhälsa och barnkonvention inom kost och inom städ. Ett antal kommuner, landsting, myndigheter, universitet, regioner och idrottsförbund ingår. Syftet är att göra en fördjupning av indikatorer, nyckeltal, jämförelse och analyser. En särskild jämförelse mellan kommuner har gjorts avseende kostnader för kost- och städverksamheterna. Utredningen visar att kostnaderna väl ligger i linje med andra kommuner. Folkhälsonämnden står sig väl i sin utveckling och drift, i jämförelse med en stor del av landets kommuner, avseende styrning, budgetarbete, redovisning och uppföljning. Årets resultat Resultaträkning, tkr Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Folkhälsonämnden gör ett negativt resultat mot budget om 3 mnkr, motvarande 2 % mot omsättningen. I delår 2 redovisades ett positivt resultat mot budget motvarande 0,7 % mot omsättningen och prognosen för 2014 var ett nollresultat. Orsaken till det oväntade negativa resultatet är oförutsedda personalkostnader samt lägre extra försäljning. Personalkostnaderna är totalt 3,8 mnkr högre än budget och består av ökade kostnader för vikarier till följd av höga sjukskrivningstal En genomlysning av sjukfrånvaron har genomförts under 2014 och arbetet 3

123 kommer att fortsätta under 2015 för att få en personalbudget i balans. Analysen av sjukskrivningarna visar att personalen inte kan bli färre då tidigare sparåtgärder medfört stress och de säger själva att Vi springer bara lite till. 553 tkr avser Heltidsprojektet och är ett planerat underskott som regleras inom tilldelad ram. Detta innebär att nämnden startar 2015 med ett underskott på 2,5 mnkr vilket ska sparas in under året. Nyckeltal Volymer Antal städtimmar per år varav Karlskoga varav Degerfors Antal portioner per år varav Karlskoga varav Degerfors Kostnader Städkostnader (tkr) varav Karlskoga varav Degerfors Kostkostnader varav Karlskoga varav Degerfors Kvalitet Svinn i kökens servering (kg/100 portioner) 1,70 1,72 1,60 Barnfattigdomsindex 2 Karlskoga 11,3 (2010) 11,6 (2011) 12,1 (2012) Degerfors 13,3 (2010) 13,9 (2011) 10,9 (2012) 1 För 2014 har kosten haft lägre extra försäljning, högre personalkostnader samt engångskostnader bland annat i samband med flytt av produktionskök och extraordinära händelser. Inför 2014 lades budgeten om för kapitaltjänstkostnader, transportkostnader samt övriga gemensamma kostnader för kostverksamheten till kostadministration och redovisas endast under varav Karlskoga. 2 Statistiken av barnfattigdomsindex har en eftersläpning med två år. 4

124 Investeringar Investeringar år 2014, tkr Budget Utfall Köksutrustning Städmaskiner 716 Övriga investeringar 439 Totalt Förseningar i upphandlingen av storköksutrustning under 2013 medförde att Folkhälsonämnden fick föra över 1,5 mnkr från 2013 till 2014 års investeringsbudget. Några planerade investeringar avseende köksutrusning kunde inte levereras i slutet av året och Folkhälsonämnden kommer därför föra över 100 tkr kvarvarande investeringsbudgeten till Framtidsbedömning Folkhälsonämndens personalkostnader är totalt 3,8 mnkr högre än budget och består mest av ökade kostnader för vikarier till följd av höga sjukrivningstal. Analysen av sjukskrivningarna visar att personalen inte kan bli färre då tidigare sparåtgärder medfört stress och de säger själva att Vi springer bara lite till. Ett underskott på 2,5 mnkr ska sparas in under året vilket innebär negativa effekter. Råvarukostnaden utgör ca 30 % av kostverksamhetens kostnader och kostnaden för vikarier väntas öka. Därför behöver folkhälsonämnden få möjlighet att öka sina kostnader mer än med lönekostnadsökningarna för att klara framtida kostnader. Inom en femårsperiod har arbetet utvecklats för ett ökat jämlikt Karlskoga och Degerfors. Samverkan har knutits ytterligare med idéburen verksamhet, näringsliv, universitet och region för att gemensamt utveckla kommunerna till väl fungerande socialt hållbara kommuner som jobbar för ökad jämlikhet och minska skillnader i hälsa. Med utgångspunkt från samtliga politiska sammanträden samt de tvärsektoriella nätverksdialogerna som genomförts under året, syns en samstämmighet och vilja i att fokusera och tydliggöra kommunernas arbete för ökad jämlikhet och jämställdhet. Samtliga ledamöter och tjänstemän instämmer i att det är en viktig fråga för kommunernas utvecklingsarbete. Arbetet med barnkonventionen utvecklas då barns rättigheter är en allt mer självklart och en framgångsfaktor för framstående socialt hållbara kommuner. Att stärka implementeringsarbetet med barnkonventionen för Karlskoga och Degerfors barns bästa kommer att behövas och inte minst för att vara redo vid eventuell lagstiftning. Inom fem år har de som vill och kan, en heltidstjänst inom Folkhälsonämnden. Att kunna försörja sig på sitt arbete är en viktig jämställdhetsfråga. Det kan finnas andra anledningar än barn och studier för att man väljer att en period i livet arbeta deltid och det måste finnas en möjlighet att i samråd med sin arbetsgivare välja. Men för att nå detta måste heltid vara norm. Upphandling av livsmedel för enbart Karlskoga-Degerfors har genomförts, med förhoppning om samarbete med lokala/regionala leverantörer med god kvalitet och lägre pris. Maten bedöms ha god smak och god kvalitet i enlighet med kommunfullmäktiges beslutade kvalitets- och servicenivå. Matgästerna är nöjda och den ekologiska andelen livsmedel har ökat. 5

125 Sjukskrivningarna inom nämnden och fram för allt inom städverksamheten har minskat och målet 6 % är nått. De åtgärder som genomförts efter genomlysningsprojektet har fått effekt och medarbetarna känner att de har en god arbetsmiljö där man kan och orkar arbeta heltid utan att bli sjuk. Samtliga städpersonal har genomgått utbildning och fått sin certifiering. Den ständiga utmaningen är att via samverkan implementera strategier, metoder och konstruktiva arbetssätt där Folkhälsonämnden har det övergripande ansvaret för välfärdsfrågor. Kombinationen med professionella servicefunktioner ger en väl grundad bas för kännedom om kommunernas övriga verksamheter. Inför framtiden behöver ökad samverkan analyseras. Både för tvärsektoriella, övergripande frågor som för serviceverksamheter. Detta stödjer den regionala samverkan och synen på det kommunala ansvaret inom ramen för skattefinansieringen. Den nationellt erkända samverkan som Karlskoga/Degerfors har kring folkhälsa och barnrättsfrågor kan stärkas med att ge uppdraget jämställdhet ur ett verksamhetsperspektiv till folkhälsonämnden. 6

126

127 Tjänsteskrivelse Handläggare: Cecilia Ljung FHN Folkhälsonämnden Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 Karlskoga kommun Karlskoga och Degerfors kommuner har ett åtagande att årligen ta fram bokslut för folkhälsopolitiken för Karlskoga och Degerfors kommuner. Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 utgår från barnets perspektiv och lyfter fram barnets livsvillkor och levnadsvanor. En av kommunens viktigaste uppgifter är att ge varje barn som föds goda förutsättningar till en bra uppväxt och att få utveckla förmågor som krävs för att leva ett gott liv. Livsvillkor och levnadsvanor påverkar hur vi mår. Genom att stärka befintliga skyddsfaktorer och reducera riskfaktorer skapas förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. För att veta om Karlskogas folkhälsoarbete är på rätt väg, görs regelbundna uppföljningar om invånarnas levnadsvanor och livsvillkor. Statistiken är ett viktigt riktmärke för kommunens prioriteringar för sociala hållbarhet, samt en viktig utgångspunkt för planerings- och utvecklingsarbetet i praktiken. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, vilket innebär att staterna som ratificerat konventionen är skyldiga att göra sitt yttersta för att följa konventionens artiklar. I år firar barnkonventionen 25 år. Detta gör 2014 till ett år där barn ska synliggöras i ett eget välfärdsbokslut. Karlskoga kommuns bokslut hänger samman med prioriterade mål och styrmått samt med utgångspunkt från skydds- och riskfaktorer för hälsan. Ett aktivt användande av bokslutet i kommunens årsredovisningsprocess kan ge förutsättningar till hållbara prioriteringar i kommunerna, utifrån både social/kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. Detta förväntas leda till positiva konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett långsiktigt perspektiv. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse 15 januari, Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv. Bakgrund Karlskoga och Degerfors kommuner har ett åtagande att årligen ta fram ett bokslut för folkhälsopolitiken för Karlskoga och Degerfors kommuner. Åtagandet är en del i uppfyllandet av det avtal om samverkan c:\temp\cljg9ssmq4.doc

128 2 (3) för lokalt folkhälsoarbete som finns mellan Örebro läns landsting 1 och Karlskoga och Degerfors kommuner. Folkhälsonämnden har sedan 2010 aktivt utvecklat arbetet med lokala folkhälsopolitiska bokslut. För att förtydliga kopplingen till kommunernas respektive styrmodeller med övergripande mål förändrades bokslutet utförande Det innebar även att kommunerna fick kommunegna bokslut. Under 2014 görs en fokusering på barnets bästa och prioriteras uppföljningar på barns levnadsvanor och livsvillkor. Beskrivning av förslag Karlskoga kommuns bokslut utformas utifrån barnets bästa, men kommer beröra kommunens mål och styrmått samt utgå från skydds- och riskfaktorer för hälsan. Karlskoga kommuns bokslut utformas utifrån urval av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Dessa är; Fullmäktigemål 1 Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Fullmäktigemål 3 Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Fullmäktigemål 7 Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. En viktig faktor för att bokslutet ska vara användbart i kommunernas ordinarie årsredovisningsprocess är att anpassa och avgränsa innehållet till kommunerna. Dessutom är det viktigt att boksluten blir färdiga i god tid, synkroniserat till kommunernas årsredovisningsprocesser. Överväganden Aktuell kunskap om barns och ungas levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn enligt strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige. De folkhälsopolitiska boksluten är ett verktyg för detta. Att göra politiska prioriteringar utifrån bokslutet, med utgångspunkt från skyddsfaktorer har även en positiv påverkan på folkhälsan på sikt. Konsekvensbeskrivning Sociala/kulturella och ekonomiska aspekter är alla delar som berörs i boksluten. Ett aktivt användande av bokslutet i årsredovisningsprocesserna kan ge förutsättningar till hållbara prioriteringar i kommunen utifrån både social/kulturellt och ekonomiskt perspektiv. Detta leder i sin tur till konsekvenser för medborgares hälsa och kommunens ekonomi ur ett längre perspektiv. 1 Sedan 1 januari 2015 har Örebro läns landsting övergått till region Örebro län.

129 3 (3) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämnden godkänner Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv 2. Folkhälsonämnden skickar Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv för godkännande av kommunfullmäktige i Karlskoga kommun, som en del av kommunens årsredovisning Ulrika Lundgren Förvaltningschef Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Expedieras till Kommunfullmäktige Karlskoga kommun Samtliga nämnder i Karlskoga kommun

130 Folkhälsopolitiskt bokslut 2014 ur ett barnperspektiv