Jämförelse av Lokalkostnader 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämförelse av Lokalkostnader 2007"

Transkript

1 l Jämförelse av Lokalkostnader POSTADRESS Ekonomikontoret BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST

2 2(28) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund Inledning Syfte Arbetsgrupp Metod och avgränsning Omfattning 5 3 Nulägesbeskrivning 7 4 Resultat Fastighetsförvaltning Lokalanvändning 2

3 3(28) Södertörns nyckeltal Jämförelse av lokalkostnader Sammanfattning Detta är andra året som jämförelse av kommunernas lokalkostnader har gjorts. Fortfarande finns vissa brister i de underlag som används. Bland annat tillämpas olika redovisningsmetoder i kommunerna som vi inte har kunnat justera för i alla delar. Olika organisation av fastighetsförvaltningen i kommunerna bidrar även till att lokalkostnaderna hanteras olika. Förbättringar som genomförts jämfört med förra året är att både och nu ingår i redovisningen. Vidare har en särskild definitionslista tagits fram som ska innebära successivt bättre kvalitet i de underlag som tas fram. Av resultatet för 27 kan sägas följande. De totala kostnaderna för verksamhetslokalerna uppgår till mellan 8-15 procent av kommunernas totala bruttokostnader. redovisar den högsta andelen (14,6 %) och (7,9 %) den lägsta. Övriga kommuner ligger mellan 9-11 procent. uppvisar den högsta kostnaden per kvadratmeter (1 348 kronor) som är 35 procent högre än (988 kr) som har den näst högsta kostnaden. ligger lägst (87 kronor) om man undantar Bokyrka där vissa kostnader belastar verksamheten direkt och inte ingår i underlaget. Att avviker så mycket från övriga kommuner kan delvis bero på att kommunen dels byggt många nya lokaler senast årtiondet, dels har man en mer marknadsmässig prissättning på delar av lokalbeståndet. En annan faktor är att i s kostnader ingår även viss infrastruktur i lokalhyran för verksamheten. s nivå beror framförallt på att lokalbeståndet är relativt gammalt. Ett generellt övergripande mått är antal kvadratmeter per invånare. har störst yta per invånare (5,5 kvm) medan har minst yta (4,4 kvm). Övriga kommuner ligger mellan 4,5-5, kvm/invånare. Södertörn ligger lägre än det genomsnitt som anges för SKL: s kommungrupp. Två andra mått som studerats är hur många nyttjare (barn, elever, äldre) per kvadratmeter som använder våra verksamhetslokaler och vad det kostar per nyttjare. Inom grundskola och gymnasium ligger antal kvadratmeter per elev för Södertörnskommunerna nära övriga landets kommuner. Fristående skolor har dock mindre ytor. Kostnaden per elev ligger på Södertörn ganska lika som övriga kommuner och friskolor. För gymnasieskolor ligger Södertörn, utom (och för kostnad/elev), lägre än övriga både när det gäller ytor och kostnad per elev.

4 4(28) 2 Bakgrund 2.1 Inledning Att kunna göra jämförelser av lokalkostnader mellan kommunerna på Södertörn är ett komplement till övriga jämförelser som görs inom olika verksamhetsområden och för personal. Lokalkostnadernas nivå påverkar ett antal andra nyckeltal där man jämför sig med andra, vilket gör det väsentligt att veta vad lokalerna kostar och att jämföra dessa kostnader med andra kommuner. Att göra jämförelser av lokalkostnader är också viktigt för styrningen av investeringsnivån och investeringsalternativ. Men ska även vara ett underlag för att påverka hur vi använder lokalerna (ytor och tidsanvändning) samt produktiviteten när det gäller fastighetstjänsterna. 2.2 Syfte Det övergripande syftet med södertörnsjämförelserna är: Ge kommunernas politiska ledningar en översiktlig bild av dels kostnadsoch serviceförhållanden jämfört med övriga Södertörnskommuner, dels utvecklingen över tiden inom den egna kommunen inom väsentliga verksamhetsområden till vägledning för prioriteringar, översyner etc. Det övergripande syftet inom lokalgruppen är att få fram jämförbara underlag på kommunernas lokalkostnader så att mått och nyckeltal kan redovisas varje år i samband med de årliga nyckeltalsredovisningarna. Underlagen ska också kunna användas för analys av skillnader och likheter mellan kommunernas mått och nyckeltal. 2.3 Arbetsgrupp En arbetsgrupp med en representant från varje kommun deltar. Nykvarn har inte deltagit i gruppens möten. Sammankallade och samordnare är Bo Garneij. Arbetsgrupp: Peder Ricknell, Jesper Schönberg, Stig Öhman, Björn Wahlberg, Lennart Hyllengren, Petra Karlsson-Ekström, Ulla Lindström, Per Olov Lindfors, Jan Nilsson, Bo Garneij,

5 5(28) 2.4 Metod och avgränsning Respektive kommun har inventerat och samlat ihop sina ekonomiska uppgifter enligt den överenskomna definitionslista som arbetsgruppen utarbetat. Definitionslistan bygger i stora drag på de definitioner som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram i sitt arbete med Kommunnyckeln. En övergripande sammanställning och jämförelse av resultaten har gjorts så att kommunerna kan jämföras, så långt möjligt. Följande kända avgränsningar har konstaterats under arbetets gång: - Att jämföra fastighetsorganisationer är beroende av att det finns tydliga definitioner, förbrukningstal och areabegrepp och att definitionerna tillämpas i praktiken vid kontering och redovisning. Det har inte kunnat verifieras att kommunerna gör på likartat sätt. - Det material som har använts som underlag i analyserna utgår från de officiella räkenskaperna som finns i respektive kommun. - Kommunerna har olika organisatoriska lösningar för sin fastighetsförvaltning vilket medför olika redovisningsmetoder. - Generellt finns oklarheter om hur redovisning av lokalkostnader hanteras i de olika kommunerna. - Skillnader i redovisade siffror har inte kunnat analyseras i tillräcklig utsträckning för att hitta variabler som ger rättvisande förklaringar till dessa skillnader. - Jämförelse med 26 har inte gjorts eftersom redovisningsprinciperna ändrats I hyrs de flesta lokalerna ut med kallhyra och därför saknas kostnader för mediaförsörjning (värme och energi). - Nykvarn ingår inte i arbetsgruppen. 2.5 Omfattning Utgångspunkt och definitioner Som utgångspunkt för gruppens arbete har använts SKL:s dokument Nyckeltalsinsamling instruktioner och definitioner. SKL har använt dessa definitioner för insamling och redovisning av nyckeltalsjämförelser inom kommunernas fastighetsförvaltning 25. Utifrån SKL: s dokument har arbetsgruppen utarbetat en egen definitionslista där även egna definitioner ingår. Definitionslistan blir i fortsättningen utgångspunkt för de förändringar och tillägg som görs kommande år. Följande lokalkategorier har används i Södertörnsrapporten: Förskolor Grundskolor Gymnasier Äldreomsorg - Särskilt boende Övrig vård och omsorg Särskilt boende för funktionshindrade

6 6(28) Förvaltningslokaler Övriga lokaler För kommentar och definitioner till de olika indelningarna ovan samt övriga definitioner hänvisas till definitionslistan Södertörns Nyckeltal Lokalkostnader Definitioner. Areabegrepp Det som föreslagits ska användas är BRA bruksarea. SKL definierar BRA med bruksarea avses area av nyttjande enhet eller annan grupp sammanhörande mätvärde utrymmen, begränsad av omslutande byggnadsdelars insida eller annan för mätvärdet angiven beteckning. Det har dock visat sig att någon kommun använder sig även av begreppet LOA lokalarea (själva lokalens area) i sina kvadratmeter. Hänsyn har tagits till detta och ytan har anpassats till begreppet BRA. Kostnadsposter De kostnadsposter som redovisas i rapporten utgår från etablerade begrepp och stämmer med de definitioner som SKL använder sig av, förutom posten kapitalkostnad som Södertörnsgruppen själv beslutat ska ingå. Följande huvudgrupper har använts: Kapitalkostnad Drift Underhåll Övriga kostnader Extern hyra

7 7(28) 3. Nulägesbeskrivning Generellt kan sägas när det gäller organisation att fyra kommuner (,, och ) driver fastighetsförvaltningen i egen regi med kommunen som ägare av lokalerna. Övriga tre kommuner (, och ) har lagt över sina verksamhetslokaler i ett helägt kommunalt bolag inom respektive kommun. De kommunala bolagen står även som står ägare till lokalerna. Detta förhållande kan ha viss inverkan på kostnadsnivå, redovisningsmetoder, hyresmodeller, investeringsprocess etc. En annan faktor som har direkt påverkan på lokalkostnaderna är när samt i vilken takt och omfattning som lokalerna har byggts. I dagsläget finns tre beskrivningar (, s och s utbyggnadstakt redovisas på särskild bild och ingår inte i rapporten) och jämförelser av hur den historiska utvecklingen har sett ut av förskole- och skolutbyggnaderna.

8 8(28) 4. Resultat Kostnaderna för verksamhetslokalerna avser 27 års redovisning. Den redovisning som rapporten omfattar har delats upp i två huvudområden: Fastighetsförvaltning (inre effektivitet) Lokalanvändning (yttre effektivitet) Det kommunala fastighetsbeståndet De kommunala verksamhetslokalerna fördelar sig ytmässigt mellan de olika lokalkategorierna enligt följande för Södertörnskommunerna totalt. Övr lokaler 19% Förskolor 12% Förv lokal 6% Handik Säbo 3% Äldre Säbo 1% Grundskolor 38% Gymnasier 12% Skol- och förskoleverksamheterna tar i anspråk största delen av de kommunala verksamhetslokalerna eller 62 procent av den totala ytan. Mellan kommunerna varierar fördelningen något såtillvida att har störst andel äldre- och handikappboenden (totalt 23 %), har störst andel förskolor (13 %) och grundskolor (45 %), har störst andel gymnasielokaler (15 %) och förvaltningslokaler (7 %) och störst andel övriga lokaler (26 %). Kommunernas befolkning Befolkningens ålderssammansättning (den 31/12 27) återspeglar ganska väl hur mycket lokaler det finns inom de olika kategorierna. har störst andel barn och ungdomar medan har högst andel ålderspensionärer.

9 9(28) Befolkning december 27 fördelat på åldersgrupper 1% 11,7% 12,4% 11,7% 16,9% 13,4% 14,8% 13,3% 8% 6% 54,4% 54,5% 54,4% 53,1% 5,8% 53,1% 52,2% 4% 2% 33,9% 33,1% 33,9% 29,9% 35,8% 32,1% 34,6% % är den kommun som ligger närmast ett riksgenomsnitt för befolkningens ålderssammansättning. Övriga Södertörnskommuner har i huvudsak en betydligt större andel barn och ungdomar samt färre äldre än riksgenomsnittet. ligger någonstans mitt emellan Södertörns genomsnitt och rikets genomsnitt. Övergripande kostnader De totala kostnaderna för verksamhetslokalerna uppgår till mellan 7-14 procent av kommunernas totala bruttokostnader. redovisar den högsta andelen och den lägsta. siffra är i och för sig lägre än s men här saknas bland annat kostnader för energi som gör s siffror inte jämförbara med övriga kommuner. Det har visat sig svårt att hitta jämförelse med andra kommuner eller andra sektorer när det gäller detta nyckeltal. En jämförelse som finns är högskoleverket som redovisar nyckeltalet andel lokalkostnad av omslutning som för 27 uppgår till 14,2 procent för samtliga högskolor. Detta nyckeltal motsvarar ungefär nyckeltalet för Södertörn. Antal invånare Verksamhetens bruttokostnader, Mnkr Totala lokalkostnader, Mnkr Andel lokalkostnader i % 7,% 9,6% 14,6% 9,2% 9,7% 7,9% 1,7% 9,8% Lokalkostnad per invånare, kr Jämförelsen med högskoleverket visar att de flesta Södertörns ligger lägre än landets högskolor och att endast har ett högre tal.

10 1(28) 4.1 Fastighetsförvaltning Totala lokalkostnader Här redovisas totala lokalkostnader. I denna post ingår kapitalkostnader, driftkostnader, underhållskostnader och övriga kostnader (administration, försäkringar etc.). Diagrammet avser total kostnad per kvadratmeter för kommunens verksamhetslokaler. Då ingår såväl egna lokaler (inklusive lokaler som hyrs av eget kommunalt bolag) samt externt inhyrda lokaler. Kostnad (kr) per kvm uppvisar den högsta kostnaden per kvadratmeter (1 348 kronor) vilket är mer än 35 procent högre än (988 kr) som har näst högst kostnad. Övriga kommuner, utom, ligger mellan kr/kvm. Bokyrka siffror är inte jämförbara eftersom energikostnaderna inte ingår. Att avviker så pass mycket från övriga kommuner kan delvis bero på att kommunen dels byggt många nya lokaler senast årtiondet, dels har en mer marknadsprissättning på delar av lokalbeståndet. Andra faktorer är att i s kostnader ingår viss infrastruktur (bullervallar, vägar, vissa mindre vägövergångar) i lokalhyran för verksamheten samt även kostnader för markskötsel (barmarksunderhåll/vinterväghållning) för fastigheterna. s nivå beror på att lokalbeståndet är relativ gammalt samtidigt som man är på väg att genomföra nyinvesteringar i verksamhetslokaler. De totala kostnaderna kan delas upp i fem delposter utslaget på den totala lokalytan: Kapital, drift, underhåll, övrigt samt externa hyreskostnader. har inte kunnat lämna uppgifter på de fem olika delposterna. Kapitalkostnader Med kapitalkostnad avses avskrivning och intern ränta på investerat kapital.

11 11(28) och redovisar ungefär lika höga kostnader. har den klart lägsta kostnaden. Orsaker till de stora skillnaderna kan främst förklaras av att haft få nya byggnationer medan expanderat (förskola, grundskola och gymnasium) relativt kraftigt senaste årtiondet. Internräntenivån i kommunerna varierar mellan 4,5-5,5 procent. Kapitalkostnad (kr) per kvm Driftkostnader ligger högst och klart lägst. s låga kostnad (54 kr/kvm) beror till stor del på att man till största delen har kallhyror och att mediakostnader belastar verksamheterna direkt. ligger markant mycket högre än övriga vilket inte kan förklaras utan närmare analys. ligger lägre än övriga kommuner vilket kan hänga ihop med ett högre underhåll (se nedan). Övriga kommuner ligger relativt lika mellan kronor/kvm. Driftskostnad (kr) per kvm

12 12(28) Underhållskostnader Med underhåll avses planerat underhåll som tidigare också benämnts långtidsplanerat eller periodiskt underhåll. uppvisar den klart högsta kostnaden vilket till del kan förklara den låga driftkostnaden. Kapitalkostnaden ligger lägre i vilket kan förklara det högre underhållet. visar en annan bild med en låg kapitalkostnad och en låg underhållskostnad. Det kan till viss del förklaras med att en del av underhållet redovisas som driftkostnad, men även denna post ligger lågt för. För verkar bilden stämma med en hög kapitalkostnad och lågt underhåll. Underhållskostnad (kr) per kvm Övriga kostnader Här syns en ganska splittrad bild av kostnadsnivån. har den högsta kostnaden medan och inte redovisat några siffror alls för denna post. De stora skillnaderna mellan kommunerna tyder i första hand på olika redovisningsprinciper. Det innebär att kostnaderna för administration redovisas i de övriga posterna eller saknas helt eller delvis. Eller att har en större administration för sin fastighetsförvaltning. Övriga kostnader (kr) per kvm

13 13(28) Inhyrda lokaler I diagrammet visas kostnaden för inhyrda lokaler oavsett verksamhet. redovisar den högsta kostnaden följt av. och ligger något lägre än övriga kommuner. hyr relativt dyra lokaler, jämfört med de andra kommunerna, för delar av sin omsorgsverksamhet för funktionshindrade. Av det totala lokalbeståndet hyr Södertörnskommunerna cirka 1 procent av extern hyresvärd. Störst andel inhyrda lokaler har och kommun med 22 respektive 2 procent av den totala ytan. Kostnad för inhyrda lokaler, kr/kvm Totalkostnad per lokalkategori Genom att dela upp lokalkostnaderna på de olika lokalkategorierna får man en bild av hur fastighetsförvaltningen belastar de olika verksamheterna. De olika kategorierna är - Förskolor - Grundskolor (inklusvie särskola och fritidshem) - Äldreomsorgslokaler särskilt boende - Lokaler övrig omsorg - särskilt boende (funktionshindrade/psykiatri) - Förvaltningslokaler (central administration) - Övriga lokaler (t ex bibliotek, sporthallar, kulturhus, badhus) s siffror är inte jämförbara med övriga kommunerna eftersom mediakostnaderna saknas.

14 14(28) Förskola visar den högsta kostnaden följt av Hudddinge medan har lägst kostnad. Förklaringar till siffrorna kan vara att och har högt födelseöverskott som innebär kontinuerlig utbyggnad. Även har haft relativt stor utbyggnad av förskolan det senaste decenniet. har påbörjat utbyggnad inom förskoleverksamheten. Kostnad (kr) per kvm Grundskola Grundskolans lokalkostnader visar likartad bild som för förskolan. visar på den högsta kostnaden, följt av och. Även här kan noteras att haft relativt stor byggnation av nya skolor sedan år 2. Medan ännu inte haft någon utbyggnad alls till skillnad mot förskolan. 1 4 Kostnad (kr) per kvm

15 15(28) Gymnasium visar den högsta kostnaden. Främsta förklaring kan vara att man nyligen byggt en ny skola (färdig hösten 25). De övriga kommunerna ligger närmare varandra utom som ligger klart lägst. skulle här visa en högre kostnad, om inte energikostnaden saknades, vilket beror på en stor ny-, till- och ombyggnad. Kostnad (kr) per kvm Äldreomsorg särskilt boende Här ligger kostnaden per kvm mer nära varandra, utom, även om bilden är densamma som för övriga kategorier. I s siffror ingår även lokaler för övrig omsorg eftersom man inte har kunnat fördela kostnaderna mellan äldreomsorg och övrig omsorg. 1 6 Kostnad (kr) per kvm

16 16(28) Övrig omsorg särskilt boende Inom särskilt boende för funktionshindrade är siffrorna mer osäkra eftersom det finns svårigheter med att fördela kostnaderna mellan äldreomsorg och funktionshindrade. Därav att inte finns med. Övriga kommuner har försökt göra en fördelning av koststnaderna mellan äldreomsorg och funktionshindre. Av redovisade siffror visar den högsta kostnaden vilket beror på att man har inhyrda lokaler för verksamheten. Kostnad (kr) per kvm Förvaltningslokaler Kostnaderna för de administrativa lokalerna visar en ganska splittrad bild med ett spann mellan kr/kvm. s höga kostnader beror sannolikt på att man hyr en relativt dyr lokal för den centrala administrationen. s låga kostnader beror på att här ingår ett fåtal äldre byggnader som till stor del är avskrivna. Övriga kommuner visar på en viss spridning. 2 5 Kostnad (kr) per kvm

17 17(28) Övriga lokaler Jämförelse är svårare att göra här eftersom alla lokaler som inte passar in i några av de övriga grupperna ingår i denna gruppering. Det innebär att övriga lokaler består av olika typer av lokaler vilket gör det generellt svårt att jämföra denna kategori. Kostnaderna skiljer därför sig åt en del. redovisar högst kostnad följt av och Kostnad (kr) per kvm

18 18(28) Skadegörelse Skadegörelse kan delas upp på yttre och inre skadegörelse. Exempel på yttre skadegörelse är klotter och glaskrossning. Inre skadegörelse är sådant som uppenbart sker invändigt. Kommunerna har redovisat lite olika, vilket förklarar de stora skillnaderna i kostnader per invånare. Vad man redovisat framgår Nedan visas den samlade bilden av kostnaderna per invånare för skadegörelse i kommunerna. har inte lämnat några siffror och har endast ett lägre uppskattat belopp. redovisar den högsta kostnaden och den lägsta, undantaget. Som framgår nedan är det endast och som redovisas både den inre och yttre skadegörelsen. uppgår skadegörelsen till 11 mnkr för samtliga kommuner. Skadegörelse 27 - tkr kr/inv Yttre Inre Yttre Inre/yttre Inre/yttre

19 19(28) Delar man upp kostnaderna för faktiskt skadegörelse i tkr på de olika verksamheterna framgår att det är inom grundskolan som de mesta skadegörelsen finns. Den samlade bilden ut för samtliga kommuner visas i nedanstående diagram. Absoluta merparten av skadegörelsen sker i kommunernas grundskolor. tkr Förskola Grundskola Gymnasium Äldreomsorg Funk hindr Förvaltningslokaler Övriga lokaler

20 2(28) 2 Lokalanvändning Med lokalanvändning avses hur vi använder de kvadratmetrar som disponeras. Hur många nyttjare (barn, elever, äldre etc.) som finns i lokalerna och vad det kostar per nyttjare. De nyckeltal och kostnadsmått som redovisas används normalt även av andra aktörer. Övergripande Ett generellt övergripande mått är antal kvadratmeter per invånare. Inom Södertörn har lägst yta per invånare medan har den högsta. Södertörn ligger totalt lägre än det nyckeltal som SKL anger som genomsnittet för landets kommuner (6 kvm/invånare). Jämförelsen visar att Södertörn ligger lägre än SKL: s genomsnitt som är 6 kvm/invånare. Lokalinnehav kvm per invånare 6, 5,5 5, 4,4 4,7 5, 5, 4,5 5, 4,8 4, 3, 2, 1,, Ser man till de totala lokalkostnaderna (både egna plus inhyrda) per invånare hamnar på den högsta kostnaden medan får den lägsta (exkl. ). Variationerna inom Södertörn är dock i övrigt inte så stora, om man undantar. Tdigare jämförelser med andra kommuner visar att Södertörn ligger något högre än dessa kommuner. Lokalkostad per invånare, kr/inv

21 21(28) Antal kvadratmeter och kostnad per barn i förskola Antal kvadratmeter per barn i förskola visar att och därefter har störst yta per barn medan och ligger betydligt lägre. Genomsnitt för Södertörn ligger på 1,5 kvm per barn. Södertörnskommunerna delar in sig i två grupper, en grupp på kvm och en grupp på 9-1 kvm per barn. Antal kvadratmeter/barn 14, 12, 1, 11,5 8,9 11,1 1,6 9,7 11,7 1,1 1,5 8, 6, 4, 2,, Kostnaden per barn i förskola visar att har den högsta kostnaden vilket bland annat beror på många små enheter. Därefter kommer, och. redovisar den lägsta kostnaden om man undantar. s siffra är lägre huvudsakligen p g a att mediakostnaderna inte ingår i beloppet ovan (vid enkel kalibrering blir s mediakostnad cirka 4 1 kr/kvm). Kostnad per barn, kr

22 22(28) Antal kvadratmeter och kostnad per elev i grundskola Ytan för eleverna i grundskolan visar på viss spridning. ligger högst med 19,8 kvm och lägst med sina 14,3 kvm. Antal kvadratmeter/elev 2, 19,8 18, 16, 14, 17, 14,3 15,1 15,6 15,9 16, 15,7 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Här har vi gjort ytterligare en jämförelse med andra kommungrupper plus fristående skolor (jämförelsesiffrorna avser 26). antal kvadratmeter per elev Södertörn Samtliga k Fristå sk Storstad Förort Större stad Jämförelsen visar att Södertörnskommunerna (i genomsnitt) ligger något lägre än snittet för samtliga kommuner. Även om förorter och större städer ligger något lägre. Anmärkningsvärt är att nyckeltalet för fristående skolor ligger så mycket lägre än de kommunala skolorna. Kostnader per kvadratmeter och elev visar att har den högsta kostnaden och den klart lägsta, eller knappt än hälften av s. Övriga kommuner ligger mellan kronor per elev.

23 23(28) Kostnaden per elev för samtliga landets kommuner var 14 4 kr år 26 och för fristående skolor samma år 14 5 kr (enligt Skolverkets databas). Södertörnskommunerna ligger således både över och under rikets genomsnitt. Kostnad per elev, kr Antal kvadratmeter och kostnad per elev i gymnasiet Ytan för eleverna i gymnasiet visar på en ganska stor spridning vilket kan bero på hur många och vilken sorts utbildningslinjer de olika gymnasieskolorna har. och har de största ytorna per elev, cirka 19 kvadratmeter medan har knappt 13 kvadratmeter. Antal kvadratmeter/elev 25, 23,6 21,4 2, 15, 15,3 15,5 11,7 17,2 14,6 17,9 1, 5,, Även här har en jämförelse gjorts med övriga kommungrupper och fristående skolor (jämförelsesiffrorna är från 26). Jämförelsen visar att storstäder och förorter har en mindre yta än Södertörn och detsamma för kommunsnittet. Gymnasieskolor i Kommunalförbund visar en något högre

24 24(28) nyckeltal. Även inom gymnasieskolan har de fristående enheterna klart lägre antal kvadratmetrar per elev, vilket bland annat kan hänga ihop att den typ av utbildning som bedrivs vid dessa enheter har ett mindre behov av stora lokaler samt att man hyr in sig i externa lokaler för viss typ av undervisning. Överhuvudtaget är jämförelsen av kvadratmeter per elev svårare inom gymnasieskolan eftersom det beror på vilken typ av utbildning som bedrivs. antal kvadratmeter per elev Södertörn Samtliga k Fristå sk Kommunalförb Storstad Förort Större stad Lokalkostnaden per elev i gymnasiet visar att har den högsta kostnaden, knappt 24 kr, och därefter kommer. har nyligen byggt ett nytt gymnasium, vilket delvis bör förklara kostnadsnivån. Övriga kommuner ligger avsevärt lägre och särskilt och och har en kostnad som är cirka 35-4 procent av s. Kostnad per elev, kr

25 25(28) Samtliga rikets kommuner hade 26 en kostnad per elev på 17 5 kr och samtliga kommunalförbund samma kostnad. Fristående skolor ligger något lägre än de olika kommungrupperna. Samtliga Södertörnskommuner utom och ligger lägre än dessa siffror. 19 Kostnad per elev, kr Södertörn Samtliga k Fristå sk Kommunalförb Storstad Förort Större stad

26 26(28) Äldreomsorg särskilt boende och har störst antal kvm/plats i särkskilt boende. redovisar lägst antal kvm/plats. En relativ stor skillnad kan noteras mellan högsta och lägsta nyckeltalet vilket kräver ytterligare analys för att förklaras. En förklaring är t ex att i s siffror ingår även särskilt boende för funktionshindrade. Lokalkostnaden per brukare varierar också mycket mellan kommunerna, från 6 kronor () till 153 (). Antal kvadratmeter/plats 12, 1, 8, 98,3 15,1 11,7 87,4 72,2 76,9 85,6 6, 57,5 4, 2,, Kostnad per plats, kr

27 27(28) Övriga områden För övriga områden såsom särskilt boende, förvaltningslokaler och övriga lokaler har endast 3-4 kommuner lämnat underlag för nyckeltalen. Det har även varit svårare att jämföra de siffror som lämnats och att hitta orsakssamband till skillnaderna mellan kommunerna. Siffrorna redovisas ändå, utan närmare kommentarer, för att det ska framgå vilka uppgifter som respektive kommun har lämnat. Funktionshindrade särskilt boende har inte kunnat lämna uppgifter på dessa boenden eftersom de redan ingår under äldreomsorg ovan och att det har gått att separera grupperna. Nyckeltalen varierar mycket mellan kommunerna och en orsak kan vara hur respektive kommun har räknat antalet nyttjare (brukare). Även en viss variation kan finnas hur de bokförda siffrorna har redovisats. Antal kvadratmeter/plats 25, 2, 192,1 15, 1, 66,2 82,5 5, 38,3 11,5, Kostnad per plats, kr

28 28(28) Förvaltningslokaler Alla kommuner utom har lämnat underlag. Antalet kvadratmeter per anställd är högst i, därefter och. När det gäller kostnaden har högst kostnad följt av, medan har lägst. Antal kvadratmeter per anställd 5, 45, 47, 45, 4, 35, 33,4 35,2 3, 25, 2, 21,1 26,7 15, 1, 5,, Kostnad per anställd

Jämförelse av Lokalkostnader 2008

Jämförelse av Lokalkostnader 2008 l Jämförelse av Lokalkostnader 28 29-9-15 POSTADRESS Ekonomiavdelningen BESÖKSADRESS TELEFON 8-535 32 8 TELEFAX E-POST bo.garneij@huddinge.se 2(3) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund

Läs mer

Södertörns Nyckeltal. Jämförelse av Lokalkostnader 2006

Södertörns Nyckeltal. Jämförelse av Lokalkostnader 2006 Södertörns Nyckeltal Jämförelse av Lokalkostnader 26 POSTADRESS Ekonomikontoret BESÖKSADRESS TELEFON 8-535 32 8 TELEFAX E-POST bo.garneij@huddinge.se 2(26) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Slutlig 120911 Södertörns nyckeltal. Verksamhetslokaler 2011

Slutlig 120911 Södertörns nyckeltal. Verksamhetslokaler 2011 l Slutlig 120911 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 2011 2(22) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 7 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Gruppmöten: (S), (V) och (MP), plan 2, rum 2, kl (M), (FP) och (KD), plan 7, Mellanrummet, kl 18.00

Gruppmöten: (S), (V) och (MP), plan 2, rum 2, kl (M), (FP) och (KD), plan 7, Mellanrummet, kl 18.00 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Tekniska nämnden 212-11-1 Tid 212-11-12, Kl 19: Plats Kommunalhuset i Tumba, plan 2, rum 2 Gruppmöten: (S), (V) och (MP), plan 2, rum 2, kl 18. (M), (FP) och (KD), plan

Läs mer

Gator och vägar. Södertörns nyckeltal 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2010-09-28

Gator och vägar. Södertörns nyckeltal 2009 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2010-09-28 Gator och vägar Södertörns nyckeltal 29 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 21-9-28 2 1. INLEDNING... 4 2. DEFINITIONER... 4 3. VÄGYTOR... 5 4. BELÄGGNING... 7 5. VINTERVÄGHÅLLNING... 9 6. GATUBELYSNING...

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2013-2016 för Mälardalens högskola

Lokalförsörjningsplan 2013-2016 för Mälardalens högskola Lokalförsörjningsplan 2013-2016 för Mälardalens högskola Inledning I lokalförsörjningsplanen fastställer högskolestyrelsen årligen högskolans övergripande strategi för lokalplaneringen. Planen är avsedd

Läs mer

Trendanalys av nyckeltal

Trendanalys av nyckeltal FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Trendanalys av nyckeltal LANDSTINGENS LOKALANVÄNDNING OCH KOSTNADER 1994-2012 Trendanalys av nyckeltal 1 Förord Varje år samlar landstingen och regionerna in kostnadsnyckeltal

Läs mer

Uppföljningsrapport över tidigare granskning av fastighetsunderhåll år 2008

Uppföljningsrapport över tidigare granskning av fastighetsunderhåll år 2008 Uppföljningsrapport över tidigare granskning av fastighetsunderhåll år 2008 Hultsfreds kommun Revisionsrapport 24 mars 2011 Elisabeth Rye Andersson Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson

Förstudie. Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden. Östersunds kommun. Februari 2013. Roland Svensson Förstudie Genomlysning av övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden Östersunds kommun Februari 2013 Roland Svensson Av Skyrev certifierad kommunal revisor Marianne Harr Av Skyrev certifierad kommunal

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3 Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan

Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Fortsatt arbete... 6 Barn... 7 Antal barn i förskola och andel små barn... 7 Servicegrad...

Läs mer

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta

Läs mer

Ekonomi - resultat 2008

Ekonomi - resultat 2008 Ekonomi - resultat 2008 Utbildningsnämnden redovisar ett överskott om 6,6 Mkr vid årets slut. Det är en positiv avvikelse från budgeten med 0,5 %. Under perioden 2006-2008 har nettokostnaden för förskolan

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-09-21 PM - KOSTNADER PEDAGOGISK VERKSAMHET 2015 Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga räkenskapssammandraget. Redovisningen

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Nyckeltals jämförelse 2015

Nyckeltals jämförelse 2015 Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-02-09 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...

Läs mer

Internbudget 2014 för verksamhet inom fastighetsprocessen

Internbudget 2014 för verksamhet inom fastighetsprocessen 2013-11-14 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/512-040 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Internbudget 2014 för verksamhet inom fastighetsprocessen Förslag till beslut Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott

Läs mer

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi 1 (7) PM Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi Stockholm 2013-05-31, reviderad 2013-09-03 WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

meddelad i Stockholm den 26 januari 2009 Ombud: Advokaten Tom Johansson Advokatfirman Nilsson & Co Box 7761 103 96 Stockholm

meddelad i Stockholm den 26 januari 2009 Ombud: Advokaten Tom Johansson Advokatfirman Nilsson & Co Box 7761 103 96 Stockholm 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 26 januari 2009 KLAGANDE AA Ombud: Advokaten Tom Johansson Advokatfirman Nilsson & Co Box 7761 103 96 Stockholm MOTPART Malmö kommun Utbildningsnämnden

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2014 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

IT-nyckeltal Södertörn 2007

IT-nyckeltal Södertörn 2007 Datum 2008-08-29 Version 1.0 IT-nyckeltal Södertörn Inledning I ett gemensamt projektdirektiv för nyckeltal har kommunledningarna i respektive kommun gett IT-verksamheten i uppdrag att ta fram nyckeltal

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Södertörns nyckeltal - projektplan för 2014

Södertörns nyckeltal - projektplan för 2014 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 1 februari 2015 KS 2015/146.189 1 (2) HANDLÄGGARE Bo Garneij 08-535 302 80 bo.garneij@huddinge.se Kommunstyrelsen Södertörns nyckeltal

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking

Revisionsrapport. Lunds kommun. *connectedthinking Revisionsrapport Analys avseende kommunens kostnadsnivå samt kvalitetsnivå och om den är hög eller låg i en jämförelse med liknande kommuner. Lunds kommun 2007-11-12 Stefan Tengberg Rådgivare *connectedthinking

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2015 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Skollokalutredning. Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30

Skollokalutredning. Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30 Skollokalutredning Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30 Inledning Våren 2012 presenterade Barn- och utbildningsförvaltningen utredningen Skollokalorganisation Ovanåkers kommun 2012. Utredningen beskriver

Läs mer

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2000-2006

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2000-2006 Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2000-2006 Fastighetsgruppen,,,,, INLEDNING/BAKGRUND Våren 2001 sattes arbetet igång med benchmarking inom fastighetsområdet. Deltagande kommuner var,, och. kommun har

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Kommunstyrelsens hyressättning av kommunens fastigheter

Kommunstyrelsens hyressättning av kommunens fastigheter Revisionsrapport Kommunstyrelsens hyressättning av kommunens fastigheter Alf Wahlgren, uppdragsledare Bengt-Åke Hägg, projektledare Fredrik Anderberg, projektmedarbetare Klippans kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Elever och personal i fritidshem hösten 2015 1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels

Läs mer

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14

Statusrapport. Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 Statusrapport Fastighetsunderhåll i kommunens verksamhetslokaler 2014-05-14 R Wallin Telefon 011-23 05 34 roger.wallin@se.ey.com Innehåll 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Syfte... 2 2.2 Revisionsfrågor...

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning Sida 1 / 6 Adress: Förening: Organisationsnr: Värderingsdatum: Kärrhöksgatan 9B HSB Brf Kranskötaren i 757200-9194 Kommun: Bostadsyta: Andelstal: 63,5 m² 1,26% Räkenskapsår: 2008 Sammanfattning Sid Marknadsvärde

Läs mer

Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola

Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola Handläggare Datum Diarienummer Kristina Olson 2010-04-27 xxxx 0480-45 30 08 Barn- och ungdomsnämnden Beslut om bidrag till fristående verksamhet 2010 - Kalmar Waldorfskola Bakgrund Enligt en lagändring

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2009-02-20 Av: Viktor Andersson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år, 56 57 55 54 55 55 55 55 55 av inskrivna barn 56 55 56 53 54 52 56 54 55 54 55 55 52 53 54 54 54 55 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna

Läs mer

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar Kommunstyrelsen 2006-12-04 253 616 Arbets- och personalutskottet 2006-11-27 247 531 Ekonomikontoret, Barn- och utbildningsförvaltningen, Fritidsförvaltningen 291 deckf15 Rättvisande lokalkostnader barn-

Läs mer

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar

Rättvisande lokalkostnader barn- och utbildningsförvaltningen omfördelning kostnader och kommunbidrag mellan förvaltningar Kommunfullmäktige 2006-12-18 268 608 Kommunstyrelsen 2006-12-04 253 616 Arbets- och personalutskottet 2006-11-27 247 531 Ekonomikontoret, Barn- och utbildningsförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Tekniska

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2014

Södertörns nyckeltal 2014 Södertörns nyckeltal 2014 Parkskötsel SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-09-11 Handläggare/referens Petra Lindvall 08-606 84 95 petra.lindvall@haninge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning...

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Borås Stads. Regler för internhyra

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Borås Stads. Regler för internhyra Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Regler för internhyra Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

Granskning av servicenämndens fastighetsunderhåll

Granskning av servicenämndens fastighetsunderhåll Revisionsrapport Granskning av servicenämndens fastighetsunderhåll Eslövs kommun December 2008 Mattias Haraldsson Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...4 2 Kartläggning

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Barn och personal i förskolan hösten 2013 1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 Blad 1 RIKTLINJER FÖR INTERNHYRA Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 INNEHÅLL Sid. 1. Inledning 2 2. Driftkostnad 2 3. Planerat

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens målbilder 2016

Barn- och utbildningsnämndens målbilder 2016 Sida 1(25) Datum Diarienummer 2015-11-18 B-2015-128 Barn- och utbildningsnämndens målbilder 2016 Mål antagna av barn- och utbildningsnämnden 2015-12-10, 123 Gränsvärden antagna av barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Nyckeltal - Tertialrapport 1, 2013

Nyckeltal - Tertialrapport 1, 2013 Bilaga 5 Nyckeltal - Tertialrapport 1, 2013 Pedagogisk verksamhet Förskola Nyckeltal 1: Andel inskrivna barn 1-5 år i förskola, % Andel inskrivna barn 1-5 år i förskola, kommunala förskolor 54 70 71 54

Läs mer

Uppdrag, nuläge och mål

Uppdrag, nuläge och mål Uppdrag, nuläge och mål Nämndens uppdrag utgör kommunens styrelse för det offentliga skolväsendet för barn och ungdom avseende förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Vidare ansvarar man för den förskoleverksamhet

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever

Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever PM 2015-05-29 1 (6) Ekonomi och styrning Måns Norberg Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever SKL har länge pekat på att de statliga ersättningar som lämnas för asylsökande barn och

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse

Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten. 1 Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) 216-5-13 Barn- och ungdomsnämnden Översyn av grundpeng Dnr Bun 216/164 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag 1 Barn- och ungdomsnämnden godkänner rapporten

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler

Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler Kommunchef Carin Becker-Åström 0220-241 82 Kommunstyrelsen Lokal- och fastighetsutredningen beslut om avveckling av lokaler BAKGRUND Sedan ett antal år tillbaka finns ett överskott på lokaler i kommunens

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå

DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå DEFINITIONER OCH KOMMENTARER - Riksnivå I denna bilaga ges kompletterande definitioner till de mått som är nya för redovisningsperioden och de mått som kräver utförligare beskrivning än vad som ges i respektive

Läs mer

Uppföljning volymprognos 2011

Uppföljning volymprognos 2011 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2011-03-14 Barn- och utbildningsförvaltningen 14 bilaga 1 Dnr 2011/BUN 0040-010 Barn- och utbildningsförvaltningen Uppföljning volymprognos 2011 Förslag till beslut Barn-

Läs mer

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007

Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007 Benchmarkingprojekt Norra Bohuslän 2002-2007 Fastighetsgruppen,,,,, INLEDNING/BAKGRUND Våren 2001 sattes arbetet igång med benchmarking inom fastighetsområdet. Deltagande kommuner var,, och. kommun har

Läs mer

Barn och personal i förskola 2006

Barn och personal i förskola 2006 PM Enheten för utbildningsstatistik 27-5-16 Dnr (71-27:135) 1 (5) Barn och personal i förskola 26 Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Det är det lägsta

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Verksamhet Statistik Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad näringsliv och bostäder,

Läs mer

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving Underhåll av fastigheter Söderhamns kommun Revisionsrapport 2010-12-12 Lennart Elfving 1. Inledning/bakgrund I kommunens balansräkning utgörs en stor del av tillgångsmassans värde av fastigheter. Det är

Läs mer

Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m.

Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m. 1 (7) Svar på vanliga frågor om bidragsreglerna för fristående skolor, förskolor m.m. Riksdagen beslutade i juni 2009 om förtydliganden av skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2015-2019 med inriktning för åren 2020-2024 för gymnasienämnden

Lokalförsörjningsplan 2015-2019 med inriktning för åren 2020-2024 för gymnasienämnden BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-09-24 GN-2014/383.250 1 (5) HANDLÄGGARE Lundin, Tina Tina.Lundin@huddinge.se Gymnasienämnden Lokalförsörjningsplan 2015-2019 med inriktning för åren 2020-2024 för

Läs mer

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt

Läs mer

Björklundaskolan f-3 Version rev 10 dat 2012-11-05

Björklundaskolan f-3 Version rev 10 dat 2012-11-05 Björklundaskolan f-3 Version rev 10 dat 2012-11-05 Kortfakta Verksamhetsyta per elev Totalkostnad per elev 7,1 m²/elev 81 840 kr/elev Beskrivning lokaler och nuvarande verksamhet I skolan bedrivs idag

Läs mer

Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER

Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER Hyresmodell FÖR KOMMUNALA VERKSAMHETSLOKALER Gäller fr.o.m. 2010 1 2 Gavlefastigheter Gävle kommun AB, 2010 Produktion: Gavlefastigheter Foto: Gavlefastigheter Tryck: Sandvikens Tryckeri INNEHÅLL Bakgrund

Läs mer

Skrivelse från stiftelsen Viktor Rydbergs skolor ang ökade lönekostnader och hyreskompensation

Skrivelse från stiftelsen Viktor Rydbergs skolor ang ökade lönekostnader och hyreskompensation 1(5) Barn- och utbildningsnämnden Skrivelse från stiftelsen Viktor Rydbergs skolor ang ökade lönekostnader och hyreskompensation Ärendet Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor har inkommit med en skrivelse

Läs mer

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011

Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 2010-11-08 1 (6) Anvisning för redovisning av kommunens budget och bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor för 2011 Bakgrund Från och med kalenderåret 2010 gäller nya bestämmelser om kommunens bidrag

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n

Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Blekinge län Vä lfä rdstäppet Blekinge lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Uppföljning av Lärarlönelyftet

Uppföljning av Lärarlönelyftet 1 (17) Uppföljning av Lärarlönelyftet hösten 2016 Denna redogör för hur Lärarlönelyftet har fördelats under höstterminen 2016 (perioden 1 juli - 31 december 2016). Hösten 2016 var första gången som skolhuvudmän

Läs mer

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2010-08-31 Barn- och ungdomsnämnden Lokalpeng 2011 Dnr Bun 2010/185 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag Barn- och ungdomsnämnden föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Utredning bad. Kävlinge Kommun. Predevo AB & PP Arkitekter AB 5 september 2016

Utredning bad. Kävlinge Kommun. Predevo AB & PP Arkitekter AB 5 september 2016 Utredning bad Kävlinge Kommun Predevo AB & PP Arkitekter AB 5 september 2016 AGENDA Kostnadsindikation Driftkostnader Personalkostnader Underhållskostnader Kapitalkostnader TRE ALTERNATIV 1. Alternativ

Läs mer

Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16

Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella

Läs mer

Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18

Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18 Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18 Barn och Utbildning Lena Planken Redovisning av Sveriges kommuner och landstings (SKL) Öppna jämförelser 2015 Syftet med SKL:s Öppna jämförelser är att ge

Läs mer

105 Dnr 2011/200-040 KS

105 Dnr 2011/200-040 KS KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (5) Sammanträdesdatum Paragrafer 2012-06-19 105-107 105 Dnr 2011/200-040 KS Budgetramar 2013. Kommunstyrelsen uppdrog 2012-04-17 57 till ekonomiavdelningen att

Läs mer

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd Kvartalsrapport september med prognos 4 Barn- och utbildningsnämnd 1 Inledning Nämnderna ska enligt kommunstyrelsens anvisningar redovisa fyra budgetuppföljningar och prognoser under året. Uppföljningen

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n

Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Jämtländs län Vä lfä rdstäppet Jä mtländs lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär

Läs mer

Jämförelse kostnader Linköping--Västerås

Jämförelse kostnader Linköping--Västerås 1 (5) Omsorgskontoret 2014-09-15 Dnr Än Anders Karlsson Budgetberedningen Budgetuppdrag nr 20 Jämförelse kostnader Linköping--Västerås Den komplettering av budgetmaterialet som efterfrågas är: -varför

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Svar på vanliga frågor när det gäller nya bidragsregler för fristående skolor och enskilda förskolor

Svar på vanliga frågor när det gäller nya bidragsregler för fristående skolor och enskilda förskolor 2010-08-25 1 (8) Svar på vanliga frågor när det gäller nya bidragsregler för fristående skolor och enskilda förskolor Riksdagen beslutade den 10 juni 2009 om förtydligande av skollagens (1985:1100) bestämmelser

Läs mer

Välfärdstappet - Västernorrlands län

Välfärdstappet - Västernorrlands län Välfärdstappet - Västernorrlands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014 EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 443 miljoner kronor och utförs av 2 530 medarbetare (vilket motsvarar 2 316 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

REDOVISNING Statliga besparingar på gymnasieskolan utifrån GY 2011 effekter år 2012

REDOVISNING Statliga besparingar på gymnasieskolan utifrån GY 2011 effekter år 2012 REDOVISNING 3 Avd. lärande och arbetsmarknad Mats Söderberg Avd Ekonomi och styrning Signild Östgren 2012-01-02 Statliga besparingar på gymnasieskolan utifrån GY 2011 effekter år 2012 Sammanfattning I

Läs mer