Tvåspråkig läslust. Evaluering av projektet Barnböcker på suryoyo. Ing-Marie Parszyk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tvåspråkig läslust. Evaluering av projektet Barnböcker på suryoyo. Ing-Marie Parszyk"

Transkript

1 Tvåspråkig läslust Evaluering av projektet Barnböcker på suryoyo Ing-Marie Parszyk Lärarhögskolan i Stockholm Forskningsgruppen för interkulturell kommunikation och lärandeprocesser 2007

2 4

3 INNEHÅLL FÖRORD... 5 Del I. Barnböcker på suryoyo bakgrund och evaluering INLEDNING, SYFTE OCH METOD... 9 Projektidé och syfte Barnböcker på suryoyo... 9 Evalueringens syfte, forskningsperspektiv och metod Projektets genomförande Urval Etiska överväganden Intervju och observation Enkäter Rapportens disposition UTVECKLINGSPROCESSEN från projektstart till evaluering Barnboksprojektets syfte och tillblivelse Utvecklingsprocessen från start Bokval för de första tvåspråkiga sagoböckerna på suryoyo Följande år mer professionella Flerspråkigt lärande Aktion för modersmål och interkulturalitet HISTORIK Språk, tradition och översättning Ett samhälle i samhället med eget språk Språket suryoyo i nutidshistoriskt förskole/skolperspektiv Suryoyo i medialjus MÅNGSIDIGA ÖVERSÄTTNINGAR Suryoyo är ett mångfaldigt språk Översättare med mångsidiga erfarenheter Förändra attityder till suryoyo Tolkning REFERENSGRUPPEN HÖSTEN Sagoläsning tillvägagångssätt Pedagogiska motiveringar och verktyg Språkliga bedömningar Föräldrarnas synpunkter Pedagogernas kontakt med projektledarna Planering inför nästa möte Tolkning ANDRA MÖTET MED REFERENSGRUPPEN Sagoläsning utvecklande möjligheter Språkliga bedömningar Modersmålet i förskolan Föräldrarnas synpunkter Pedagogiskt verktyg för fler än förskolan? Tolkning OBSERVATIONER AV SAGOLÄSNING MED BARNEN Observation 1 Ellens boll Observation 2 God natt Alfons Åberg Observation 3 God natt Alfons Åberg Tolkning

4 8 ENKÄT: Utvärdering av böcker med cd i projektet Barnböcker på suryoyo Förskolepersonal Sagoläsning i grupp Sagoval och barnens reaktioner Pedagogens bedömning av boken, språket och översättningen Språkligt ord, uttryck och helhet Skolpersonal F Tillvägagångssätt Sagoval och barnens reaktioner Pedagogernas bedömning Familjen (föräldrar) Tillvägagångssätt Sagoval och barnens reaktioner Föräldrars bedömning av boken, språket och översättningen Språkligt ord, uttryck och helhet Barnkulturarbetare Tillvägagångssätt Sagoval och barnens reaktioner Barnkulturarbetarnas bedömningar av boken, språket och översättningen Provkasetter till förskolor Sagoläsning i grupp Sagoval och barnens reaktioner Språket och översättningen helheten Tolkning Del II. Tvåspråkig läslust sammanfattande tolkning SAMMANFATTANDE TOLKNING Språket suryoyo synliggörs Teman med och utan etniska gränser Pedagogiskt förhållningssätt i tvärkulturellt fokus Igenkännandets glädje i barnens reaktioner Sagoläsning skapar läslust och läsförståelse Läsvanor, språkutveckling och läsförmåga Att läsa högt är också att tolka Biblioteket förstärker tvåspråkig läslust Styrka, svaghet och framtidsutsikt en sammanfattning Rätt i tiden Lättillgängligt, utvecklingsbart och skolintroducerande En demokratiskt process som håller för framtiden Referenser Referenser barnböcker med cd-skiva Bilagor

5 FÖRORD En dröm har gått i uppfyllelse, beskriver en mamma sin familjs glädje över barnböcker på modersmålet. Barn som talar suryoyo kan ta del av sagor inte bara på svenska utan också på ett språk de känner sig trygga med, förklarar projektledarna. Det handlar om en idé som vuxit fram ur förskolans behov av att kunna stärka barns tvåspråkighet. Som forskare har jag gjort en spännande resa under några år, då jag i evaluerande syfte följt utvecklingen av projektet Barnböcker på suryoyo genom att studera pedagogiska reflektioner och förhållningssätt samt barns reaktioner. Tidigt i processen fann jag att Tvåspråkig läslust skulle kunna vara en titel som täcker rapportens innehåll. Dialogen med projektledarna samt intervjuer, observationer och enkäter ute i den pedagogiska verksamheten har hjälpt mig att beskriva den utvecklingsprocess som skett och hur idén om att översätta barnböcker till ett språk (som saknar skrivna sagoböcker för barn) skapat läslust. Ett stort tack till referensgruppen av förskolepedagoger för våra regelbundna och intressanta dialoger. De barn som jag fått träffa under sagostunder har illustrerat och bekräftat era tankar. För att bevara er anonymitet nämns inga namn. Översättare, bibliotekspersonal och föräldrar samt alla som besvarat enkäter ute i landet sänds lika tacksamma tankar för allt ni förklarat för mig. Kommentarer från utvecklingsledare, verksamhetschef och lärare i Södertälje kommun bör också nämnas. Projektledarna Nursel Awrohum och Pelle Norlin har tagit fram dokument och förmedlat kontakter med olika bokläsare under åren, och Tua Stenström vid Statens Kulturråd har bidragit med både faktamässigt och ekonomiskt stöd för denna forskningsrapport. Vetenskaplig granskning har utförts av pedagogikforskarna Ruth Mannerfeldt och Hans Westin. Redigering och bilder har Gull-Britt Larsson respektive Anders Enmark bidragit med. Varmt tack till er alla! Lärarhögskolan i Stockholm i februari Ing-Marie Parszyk 5

6 6

7 Del I Barnböcker på suryoyo bakgrund och evaluering 7

8 8

9 1 INLEDNING, SYFTE OCH METOD En god utveckling av modersmålet har stor betydelse för varje barns identitet och för minoritetsbarn gynnas också utvecklingen av det svenska språket och integration i det svenska samhället. Ett led i denna utveckling är att få läsa sagoböcker på modersmålet. Föräldrars aktiva deltagande i barnets sagoläsande och språkutveckling är också ett viktigt inslag enligt läroplanen för förskola och skola (Lp Fö 98, Lpo 94). Genom att utveckla ett pedagogiskt läromedel som kan användas i både hem och förskola/skola syftar projektet Barnböcker på suryoyo till att ge barn och föräldrar sådana möjligheter. I detta avsnitt tecknas i korthet bakgrunden till projektidén, syftet med att översätta barnböcker och det stöd projektet fått av kommun, Skolverk och Kulturråd. På detta följer en beskrivning av föreliggande forskningsrapports syfte, vetenskapliga perspektiv, metod och rapportens disposition. Projektidé och syfte Barnböcker på suryoyo Idén till projektet väcktes av förskolepedagoger i Södertälje, med erfarenhet av att det saknades material för att arbeta med att utveckla barnens modersmål, trots att modersmålet tydligt anges som en av förskolans arbetsuppgifter enligt läroplanen: Förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (Lpfö-98, s 10). Barnböcker på suryoyo i Södertälje förskolor har utarbetats av förskolepedagoger för att utveckla suryoyotalande barns modersmål. Det är ett samarbetsprojekt mellan Södertälje stadsbibliotek och förskolor i Södertälje kommun. I inledningsskedet samarbetade översättargruppen kring språk och texter och fick handledning av Skolverkets projekt Språkrum, som hade uppdraget att stödja kreativa läs- och skrivmöjligheter. Statens kulturråd stöder projektet Barnböcker på suryoyo övergripande i alla faser organisatoriskt och ekonomiskt, vilket gett möjlighet till föreliggande uppföljande forskning om projektet Barnböcker på suryoyo. Behovet av barnböcker är omfattande hävdar projektgruppen med hänvisning till att vid tiden för projektstarten år 2001, har var åttonde innevånare i staden rötter i assyrisk/syriansk kultur. Att tillgodose barnens läsbehov är förenligt med förskolans demokratiperspektiv, vilket av projektgruppen formuleras: Att det inte finns barnböcker på det språk som talas av så många, måste ses som ett demokratiskt underskott. Samhällets krav på utbildning och betydelsen av att tidigt komma i kontakt med böckernas värld, för att bli en läsande människa säger oss att detta är en utomordentligt viktig uppgift. (Norlin, 2003, s 1) Med utgångspunkt i ovanstående resonemang förklaras syftet tydligt: Vi vill ge suryoyotalande barn chansen att, som andra barn, låna böcker på sitt modersmål på biblioteket. 9

10 Svenska sagoböcker översätts till suryoyo på ett för familjerna praktiskt sätt, vilket i korthet innebär att översättningen spelas in på cd, som sedan medföljer sagoboken på främre pärmens insida. En utförligare projektbeskrivning redovisas under rubriken Utvecklingsprocess. Utbildningsnämnd, kultur- och fritidsnämnd, kommunstyrelse, utbildningskontor och förskolepersonal i Södertälje följer projektets utveckling. Verksamhetschefen i förskolan uttalar sig i en intervju om betydelsen av modersmålsfrämjande verksamhet: Barnböcker på suryoyo material behöver föras ut och förankras hos personal. Viktigt att svenska pedagoger tycker att modersmålet är viktigt. (Parszyk, 2004 s 83) Evalueringens syfte, forskningsperspektiv och metod Det unika i att översätta svenska sagor till ett talspråk som saknar motsvarighet i ett etablerat skriftspråk har följts och utvärderats under projektets utveckling i tre års tid. Översättningarna av sagorna väcker känslor och kritik av positivt och negativt slag. Av det skälet är det särkilt viktigt att ett tydligt pedagogiskt perspektiv framgår i den evaluerande forskningsprocessen, för att läsaren ska förstå tolkningen av attityder till barnböcker på suryoyo, läsintresse, barnens förmåga att lyssna och själva berätta samt föräldrars delaktighet i sagoläsningen. I sammanhanget studeras också hur projektidén sprids samt hur pedagogerna i olika faser utvecklar projektet. För att kontinuerligt kunna följa projektets utveckling och resultat är syftet ur ett pedagogiskt perspektiv: att evaluera utvecklingen av projektet Barnböcker på suryoyo utifrån barns behov samt utifrån förskolans/skolans krav på utbildning, språkutveckling och föräldraengagemang. Projektets genomförande Under tre år ( ) har projektets utveckling följts. I studiens olika faser används kvalitativa metoder i form av observationer, intervjuer och enkät med öppna svar, där iakttagelserna tolkas tvärvetenskapligt, dvs. med stöd i pedagogiska/didaktiska, språkvetenskapliga och etnologiska teorier. Den kvalitativa metoden motiveras av att det som efterforskas, med barnets perspektiv i fokus, handlar om människors inställning till att använda barnböcker på suryoyo och för att exempelvis barns läs- och språkutveckling sker i sammanhang och över tid. För att läsaren av denna rapport ska kunna göra egna tolkningar och själva reflektera över tvåspråkig barnlitteratur redovisas citat ur intervjuer och enkäter. Projektet är i sig en utvecklingsprocess. Följande moment har omfattats och analyserats vid projektstart och under projektets gång: 1. Intervjuer med projektledare och översättare 2. Intervjuer med pedagogisk personal/barnkulturarbetare som använder sagoböckerna. 3. Observation av barngrupp 4. Sammanställning av enkätsvar från pedagoger, föräldrar och barnkulturarbetare (bibliotekspersonal, fritidsledare på kulturskolor) som läser sagoböckerna tillsammans med barnen. Nedan följer olika faser i forskningsprocessen och arbetsgången som illustreras årsvis i Figur 1. Den inledande fasen år 2004 omfattas av intervjuer med projektledarna samt analyser av 10

11 dokument kring projektet Barnböcker på suryoyo. Gruppintervjuer med översättare och ett första möte med referensgruppen (förskolepedagoger) genomfördes och analyserades. Enkätsvar från pedagoger, kulturarbetare och föräldrar insamlades. Fortlöpande samtal med projektledarna om barnboksprojektets utvecklingsprocess och dokumentation genomfördes år Uppföljande intervjuer med referensgruppen kompletterades i denna fas också med barnobservationer. Enkätdata analyserades och tolkades. År 2006 följer en sammanfattande tolkning av årens samtliga faser i evalueringen. Figur 1: Forskande evaluering år Urval En förskola/flera barngrupper har valts ut för att följa hur barnboken brukas av barn och pedagoger. Intervjuer i en referensgrupp, samt med översättare kompletteras med enkätsvar från förskolepedagoger/lärare, barnkulturarbetare (bibliotekarier, fritidspedagoger i kulturskolor) och föräldrar som använt materialet ute i landet. Det är mer betydelsefullt att genom samtal på djupet i intervjuer följa ett fåtal barn, personal och föräldrar som prövar och utvecklar användningen av materialet, än att försöka omfatta stora barngrupper och få ytlig information. För att över tid kunna följa en grupp förskolepedagoger som använt barnböckerna på suryoyo i sina barngrupper i förskolan, har en referensgrupp utsetts bestående av fyra personer i samma förskola (inom parentes anges barnens åldersgrupper): en endast svensktalande förskollärare Anna (3-årsgrupp), en tvåspråkig barnskötare Hanna (småbarn 1-2 år), en tvåspråkig barnskötare Sofia (4-5-åringar), en svenskspråkig barnskötare Gunvor (funktionshindrade 1-7år). Urvalet styrdes av att finna förskolepedagoger som använde barnböcker på suryoyo i sin pedagogiska verksamhet med barnen. Etiska överväganden Undersökningen genomförs utifrån HSFR:s forskningsetiska principer (HSFR, 1990) för att intervjupersoner inte ska utsättas för kränkning då intervjumaterialet tolkas. I detta syfte ställs följande krav på forskaren: Informationskravet beskriver att intervjupersoner är informerade om undersökningens syfte. Samtyckeskravet innebär att personerna frivilligt låter sig intervjuas och konfidentialitetskravet försäkrar att anonymiteten skyddas. Av det skälet har informanter i intervjuer, observationer och enkäter tilldelats fingerade namn. Nyttjandekravet ställs 11

12 för att undanröja tveksamheter avseende användningen av insamlat material. I detta fall kommer alla data endast att användas för forskning. Intervju och observation Tanken är således att referensgruppen ska följas över två års tid med en gruppintervju år 1 och en uppföljande intervju år 2 kompletterad med barnobservationer, för att följa den pedagogiska/didaktiska utvecklingen av arbetet med de tvåspråkiga barnböckerna. Vid de olika intervjutillfällena möter jag samma pedagoger, men några har pga. förskolans organisation, en ny barngrupp vid det andra tillfället (exempelvis arbetar en av pedagogerna alltid med 3-årsgrupp). Som forskare finner jag det betydelsefullt att träffa samma pedagoger vid flera tillfällen snarare än att träffa samma barn med nya pedagoger. I den flera timmar långa gruppintervjun tillfrågas pedagogerna genom öppna frågor, vilket innebär att de får berätta fritt om tillvägagångssätt vid sagoläsning, bokval, idén som pedagogiskt verktyg samt barns och föräldrars reaktioner. Vid barnobservationerna iakttas barnen genom att jag deltar i sagostunder, med suryoyotalande barn, ledda av flerspråkiga eller endast svenskspråkiga pedagoger, s.k. deltagande observationer. Enkäter I samband med att böckerna med cd-skivor sändes ut till förskolor, skolor, bibliotek och privatpersoner utdelades också ett enkätformulär. Syftet med frågorna var att studera hur böcker med cd-skivor på suryoyo fungerar för de suryoyotalande barnen enligt pedagoger, barnkulturarbetare och föräldrar. 216 böcker med cd har fram till 2004 sänts ut till 40 enheter (dvs. lärargrupper, skolor, bibliotek, förlag, myndigheter, enskilda föräldrar). 70 % av de som fått cd och som har erhållit enkäten har svarat (ytterligare ett antal personer har besvarat enkäten i samband med att de fått provkasetter). De grupper som kommenterar Barnböcker på suryoyo i enkäten har kategoriserats som förskolepersonal och skolpersonal. Personer som arbetar med barn utanför förskola/skola exempelvis på bibliotek och i kulturskolor ingår i kategorin barnkulturarbetare. I kapitel 8, redovisas gruppvis hur de beskriver tillvägagångssätt vid sagoläsningen angående följande områden: sagoval barnens reaktioner pedagogens/sagoläsarens bedömning språkliga kommentarer Rapportens disposition Den utvecklingsprocess som det tvåspråkiga barnboksprojektet genomgått avseende sagoval, barnens reaktioner, pedagogers, kulturarbetares och föräldrars bedömningar lyfts på olika sätt fram i rapportens olika delar. Del I (kapitel 1-8) omfattar bakgrund och de olika studier som genomfördes under åren Redovisningarna av undersökningarna sammanfattas av tolkningar. Del II består av en sammanfattande tolkning av hela materialet, kompletterat av intervjuer och dokumentdata som genomförs

13 Kapitel 1 inleds med en kort presentation av projektidén Barnböcker på suryoyo. Detta följs av evalueringens syfte och det forskningsperspektiv som styr tolkningar av resultaten. Metoder och urval för intervjuer, enkäter och barnobservationer beskrivs. Detta följs av en kortfattad disposition av rapporten. I kapitel 2 ges en bild av Barnboksprojektets utvecklingsprocess, där projektledarnas motiv redovisas utifrån intervjuer och dokument från projektstart till evaluering. En kortfattad historik tecknas i kapitel 3, för att visa komplexiteten avseende assyrier/ syrianers språk och tradition. Ett samhälle i samhället ses ur ett nutidshistoriskt förskole/skolperspektiv exemplifierat med de pedagogiska översättningar till barnens språk som förekommit under åren. I kapitel 4 får läsaren ta del av översättarnas mångsidiga erfarenheter och perspektiv på språket i ljuset av synen på översättning, läslust och språkbevarande. Vuxenvärldens tolkningar av barns språk står i fokus. Ett första möte med den referensgrupp av förskolepedagoger som följs under åren 2004 och 2005 redovisas i kapitel 5. Synen på hur de tvåspråkiga barnböckerna kan stärka barnens modersmål diskuteras. Ett år senare beskrivs förskolepedagogernas utveckling av arbetssättet kring det tvåspråkiga sagomaterialet i kapitel 6, medan kapitel 7 innehåller barnobservationer, där pedagogernas uttalanden kan jämföras med barnens reaktioner. Ett omfattande enkätmaterial redovisas och tolkas kvalitativt i kapitel 8. Med tyngdpunkt lagd på barnböcker med cd-skiva, som skickats ut/sålts till olika delar av landet, tolkas pedagogers, kulturarbetare och föräldrars synpunkter på sagornas användbarhet, språk och barnens reaktioner. Som kompletterande material används också projektledarnas egna anteckningar vid utprövning av ett antal provkasetter som skickats ut till förskolepedagoger. I en avslutande del II, kapitel 9 sammanfattas tolkningar av hur Barnböcker på suryoyo mottagits, använts och utvecklats under åren. Här illustreras olika dikotomier dvs. de tudelade uppfattningar de vuxna avslöjar när de diskuterar barnens språk. Ett resonemang om styrka och svaghet och huruvida materialet skapat läslust och kan spridas till andra grupper och landsändar förs, såväl som hur den tvåspråkiga skönlitteraturen på ett naturligt sätt ska kunna nås av suryoyotalande barn i vardagen. Idéns bärkraft på andra språk berörs så väl som möjligheten att använda översatt skönlitteratur för äldre barn. 13

14 14

15 2 UTVECKLINGSPROCESSEN från projektstart till evaluering I detta avsnitt följer en sammanfattning av projektledarnas beskrivning av Barnboksprojektets tillblivelse, byggd på intervjuer och dokument. Intervjuade projektledares reflektioner kring processen och den positiva och negativa kritik som kantat vägen från år 2001 till år 2006 redovisas såväl som information ur projektets slutrapport. Förskolans verksamhetschefs syn på behov av attitydförändring till barnens modersmål läggs också in i resonemanget. I detta avsnitt har jag valt att använda projektledarnas formuleringar för att rättvist återge utvecklingsprocessen. Barnboksprojektets syfte och tillblivelse Utifrån projektledarnas egna erfarenheter av arbete med assyriska/syrianska förskolebarn föddes idén till projektet Barnböcker på suryoyo. Det huvudsakliga syftet är att bekräfta barnen, folkgruppens kultur och språk: Det är ett demokratiskt projekt på barnens villkor. Betydelsen av att främja läsintresset och därmed öka intresset för skönlitteratur understryks av både projektledarna och Statens Kulturråd, som finansierat projektet. Motiven för att använda modersmålet redan i förskolan handlar, enligt intervjuer och dokument från projektledarna, om att barnen ska kunna uppleva och förstå svenska. Initiativtagarna har understrukit att de vill arbeta med och utveckla det svenska språket och barnens modersmål och på det viset stödja en dubbel kulturtillhörighet. I deras resonemang kring språkvetenskaplig forskning (Hyltenstam, 1996, Skolverket, 2002) betonar de att förstaspråket bör få en allsidig utveckling och bidra till integration snarare än segregation. Egna erfarenheter och läst forskningslitteratur ger dem belägg för att språkutvecklingen är som mest intensiv i förskoleåldrarna och att det då är viktigt att grundlägga en aktiv tvåspråkighet. Projektledarna formulerar därför sammantaget sina motiv för att införa modersmålet suryoyo i svenska sagoböcker enligt följande perspektiv: Modersmål för kunskapsinhämtande (som ett verktyg för lärande) som stöd för identitet (om kulturgemenskap) som stöd för uppfostran (om kommunikation) Utvecklingsprocessen från start Mot bakgrund av ovanstående resonemang följer projektledarnas egna ord, citerade ur projektbeskrivningen (Norlin & Oyal, 2002a, s 1-2) som formulerades efter att försöket med barnböcker på suryoyo pågått ett år. Texten får illustrera den första delen av processen: Barnböcker på suryoyo är ett projekt som startats i Södertälje och som nu 2003 med stöd av Statens kulturråd övergår till att bli ett projekt för hela landet. I Södertälje har ungefär var åttonde innevånare rötter i den assyrisk/syrianska kulturen. En snabb inventering av bibliotekets hyllor visade att utbudet av barnböcker på suryoyo var mycket begränsad jämfört med de hyllmeter med översatt barnlitteratur som finns t.ex. på arabiska eller finska. Vissa uppskattar den assyrisk/syrianska folkgruppen till Skolverkets statistik uppskattar att det finns c:a 4000 suryoyotalande barn i landets förskolor. Att det inte finns barnböcker på det språk som talas av så många, måste ses som ett demokratisk underskott. 15

16 Samhällets krav på utbildning och betydelsen av att tidigt komma i kontakt med böckernas värld för att bli en läsande människa säger oss att detta är en utomordentligt viktig uppgift. Behovet av litteratur för suryoyotalande barn väcktes av pedagoger när de upptäckte att det inte fanns något material att arbeta med för att utveckla barnens modersmål som är en av arbetsuppgifterna enligt förskolans läroplan: Förskolan skall bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. (s 10 LpFö 98). Forskning som visat på behovet av att utveckla modersmålet har varit ett starkt stöd för utvecklandet av projektet. Skolverkets rapport 228: Flera språk fler möjligheter konstaterar att speciellt förskolan måste bli bättre på att arbeta med barnens modersmål. Frågan är hur man ska gå tillväga. Barnböcker på suryoyo har försökt att hitta ett material som kan användas av såväl pedagoger, oavsett vilket modersmål de har, som föräldrar. Med forskning av hög kvalitet som undersöker detta område kan en viktig pusselbit för landets kommuner komma på plats. Av historiska och politiska orsaker har suryoyo varit ett språk som i princip inte har undervisats på i skolor i de länder som assyrier/syrianer kommer ifrån. Detta gör att det är mycket få suryoyotalande som kan läsa eller skriva på suryoyo. Därför har det inte funnits någon större tradition av barnböcker på suryoyo. Det talspråk som assyrier/syrianer använder kallas ofta suryoyo, men har även kallats syriska, turoyo, turabdinska, syrianska och assyriska. Det kan enligt skolverkets skrivelse ( ) benämnas nyvästsyriska. Talspråket har sina rötter i den klassiska arameiskan, som används som kyrkospråk i den Syrisk-ortodoxa kyrkan, ett språk som en mycket liten del av folkgruppen kan läsa eller skriva. Projektledarna är förskolepedagoger och de har knutit en översättargrupp och en referensgrupp samt Myndigheten för skolutveckling till utvecklingsprocessen, för att kunna pröva och diskutera översättningar relaterade till pedagogiska möjligheter med materialet. På initiativ av förskollärare som känt behov av att ha barnböcker som översatts från svenska till suryoyo startades ett försök i Södertälje hösten Två barnböcker: Petter och hans fyra getter och Knacka på har översatts, talats in på band och provats på barngrupper i Södertälje kommun med gott resultat. Nu i höst kommer ett antal böcker att översättas, talas in på cd och distribueras via Bibliotekstjänst till bibliotek i landet som har suryoyotalande barn på sina förskolor. Då kommer även allmänheten att kunna få tillgång till dessa översättningar i den mån biblioteken köper in dem. Projektet leds av två projektledare, Nursel Oyal och Pelle Norlin, på tio timmar i veckan vardera på biblioteket. Två permanenta grupper, en översättargrupp och en referensgrupp, träffas återkommande. Översättargruppen har knutit Ulrika Sundin till sig från Myndigheten för skolutveckling med kunskaper i lingvistik och erfarenhet av översättning. Där får översättarna möjlighet att utveckla sina kunskaper i översättningskonsten och diskutera sina översättningar med varandra. Referensgruppen består av pedagoger med svenska, suryoyo, arabiska eller finska som modersmål som kan prova böckerna i barngrupper med suryoyotalande barn. Pedagogerna kan diskutera hur böckerna kan användas, ge värdefulla synpunkter om inläsningsteknik, men även ge synpunkter på översättningarna om de talar suryoyo. (a.a. s 1-2) Projektets målsättningar formuleras enligt tre perspektiv: barnens språkutveckling, pedagogernas verktyg och bibliotekets tillgänglighet. Vi vill ge de suryoyotalande barnen böcker intalade på suryoyo för att utveckla och stärka modersmålet, för att bekräfta kulturtillhörigheten och för att öka förförståelsen av den svenska texten i böckerna och därmed stärka det svenska språket. Vi vill, genom att producera barnböcker på suryoyo, ge pedagoger i förskolan ett arbetsmaterial för att utveckla de suryoyotalande barnens modersmål. 16

17 Vi vill göra de översatta böckerna tillgängliga på landets bibliotek där det finns suryoyotalande barn. Utvecklingen mot att assyriska/syrianska elever ska integreras i samhälle, förskolor och skolor leder till funderingar under resans gång vad gäller barnböcker på språket suryoyo. Projektledarna får revidera sina uppfattningar för att, som det formuleras i projektbeskrivningen, uppnå verkliga kulturmöten : Vi har i efterhand upptäckt att målen inte riktigt stämmer med det vi tänkte göra. Vi vill också tala in den svenska texten på cd:n, som vi också har gjort på de provkasetter som vi arbetat med i Södertälje. Att stärka modersmålet genom en översättning är en enkel tanke. Att den svenska texten i boken, när den väl hörts på suryoyo, är lättare att förstå för den suryoyotalande är också naturligt att tänka sig. Sen tror vi att man måste tänka sig olika barn och deras situation när vi tänker oss sagan intalad även på svenska. För de barn som lever helt med suryoyo hemma och helt med svenska på förskolan är det en integrationsprocess mellan språken som pågår. Att förstå att man faktiskt kan säga samma sak på suryoyo som på svenska är förmodligen en främmande tanke och en ny erfarenhet. Det vi eftersträvar men inte sagt är ett kulturmöte mellan språken. För de barn som är svensktalande är mötet med sina kamrater som är suryoyotalande en erfarenhet av integration. Att de suryoyo talande barnen t ex efter att ha hört boken läsas på svenska får höra den på modersmålet kan för det svensktalande barnet upplevas som positivt och spännande om det inte innebär att barnet exkluderas. Om cd.n innehåller både suryoyoöversättningen och sen den svenska texten kan intresset för båda språken stärkas för flera barn. Utifrån dessa resonemang har vi formulerat ytterligare ett mål: Vi vill genom att spela in texten både på svenska och suryoyo främja en utveckling mot integration som innebär ett verkligt kulturmöte. (a.a. s 1-2) Bokval för de första tvåspråkiga sagoböckerna på suryoyo Vid ett möte med chefen för barnboksavdelningen presenterades idén över hur översättarprocessen skulle gå till och det stöd som projektet fått från Skolverket avseende konsten att översätta. Vid översättarmöten fick de olika tilltänkta översättarna råd och stöd. Men processen skenade iväg, pga översättarnas iver, så projektledarna fick hoppa över några led i bokurvalsprocessen. De följande citaten är hämtade ur ett skriftligt dokument (Norlin & Oyal, 2002, s 1): Vi ville att varje översättare skulle ta någon bok och provöversätta några meningar för att vi skulle kunna diskutera på översättarmötet och sedan gå vidare med olika överväganden om böcker och sätt att översätta Nästa möte visade det sig att översättarna varit så ivriga på att få börja översätta att många hade bestämt sig för en bok och redan översatt hela boken. Vi såg ingen möjlighet att gå tillbaka vid denna tidpunkt och börja om. Efter en komplicerad process för att skriva avtal med förlagen beslutades att urvalsprocessen avseende boktitlar måste göras mer noggrant. Listor med förslag samlades in från bibliotek i Södertälje och ute i landet bland barnkulturarbetare. Dessa sammanställdes av Statens kulturråd. Sedan följde en urvalsprocess där vi försökte tillgodose alla olika kriterier. Vi valde och jämförde och pratade och hamnade på 20 titlar Vi bestämde att den slutliga listan skulle innehålla två småbarnsböcker, en bok för lite större småbarn, en sagobok och en bok med faktakaraktär. (a.a. s1) Kriterierna för att välja ut de första tio svenska barnböckerna för översättning, sammanfattas i projektledarnas fragmentariska anteckning: 17

18 Att man gillar den Rolig Allvarlig, innehåller bra budskap, djup Fantasi, realism Lärorik Mångbottnad, flera användningsområden Populär hos barn Bra samspel mellan text och bild Text: levande, enkel, mångfasetterad, fantasifull, poetisk Bild: färgkänsla, fantasifullhet De sagoböcker som i en första omgång blev aktuella för översättning är följande (angivna i bokstavsordning. För fullständig referens se Referenslista): Ellens boll God natt Alfons Åberg Grodan hittar en vän Historien om någon Knacka på Nicke nyfiken får en cykel Petter och hans fyra getter Sagan om pannkakan Vännerna Örjan den höjdrädda örnen Följande år mer professionella Av intervjuer med projektledarna och i projektets slutrapport (Norlin & Awrohum, 2006, s 1-11) framgår att projektarbetet blivit både professionellt och fungerande, ett nytt sätt att stödja modersmålet. Nu klargörs betydelsen av att flerspråkiga pedagoger ändrar sitt arbetssätt med stöd av barnboksmaterialet. Modersmålslärare förväntas ändra sitt arbetssätt i den verklighet de befinner sig, till från att ha hopsamlade grupper och träna modersmålet med böcker av skiftande kvalitet till att hjälpa barnen sätta ord på modersmålet i den verklighet de befinner sig till vardags. Detta önskade samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare är inte helt lätt. Suryoyoprojektets sätt att ha barnbok på svenska med cd gör att det plötsligt finns möjlighet att jobba ihop. (a.a. s 2) Under hela projekttiden har alltid forskning om modersmål och tvåspråkighet använts som argument för att inspirera pedagoger, medan föräldrars inställning inte lika naturligt påverkats av forskning, trots budskapet om att modersmålet stärker svenskan. Budskapet gäller heller inte självklart i skolan, där en diskussion om modersmålets vara eller icke vara under skoldagen ständigt förs. Suryoyotalande föräldrar är glada för att något görs på suryoyo, men en del föräldrar är kritiska till att modersmålet ska användas i skolan av fruktan för att utvecklingen av svenskan ska hämmas. När pedagoger påpekat vikten av ett starkt modersmål och hänvisat till språkforskning har många ändrat sig. (a.a. s 1) Flerspråkigt lärande I projektledarnas reflektioner ställs frågor om förmågan att uppfylla de krav som framgår av styrdokumenten: 18

19 Är vi i förskolan bra på att bekräfta barnens dubbla kulturtillhörighet och utveckla barnens modersmål, som är våra uppgifter enligt läroplanen? Medvetna om att förskolan i allmänhet hittills uppvisar större brister än andra skolstadier avseende flerspråkigt lärande uppmanar projektledarna, enligt intervjuerna, genom projektet Barnböcker på suryoyo till ett rejält nytänkande, med inspiration av forskarna Thomas & Collier (1997). Forskarna förespråkar att modersmålet används i undervisningen i grupper av flerspråkiga barn med gemensamt modersmål. Varför är modersmål så viktigt? Svaret får man hämta i forskningen. Redan från de första utskicken till pedagoger och under hela projekttiden har alltid forskning om modersmål och tvåspråkighet varit viktigt för att motivera och underbygga argumenten för projektet. Kontinuerligt har refererats till Hyltenstam m.fl. som skrivit om hur modersmålet används för kunskapsinhämtande i skolan, som stöd för identiteten och som stöd för föräldrarnas uppfostran. Tomas & Colliers forskning om Two-way-program och andra organisationsformer i den amerikanska skolan har diskuterats (Norlin & Awrohum, 2006, 3) En informationsfilm om barnböcker på suryoyo har producerats år 2006, i syfte att sprida idén med barnböcker på modersmål till pedagoger, bibliotekarier och barnkulturarbetare. I filmen informeras lättillgängligt om upplevelserna av materialet, i form av dialoger mellan projektledare, översättargrupp, tvåspråkig forskare, verksamma pedagoger och barngrupper. Tydligt framgår både barnens positiva reaktioner och budskapet att modersmålet stärker andraspråket. Aktion för modersmål och interkulturalitet Verksamhetschefen för förskolan, vid tiden för barnboksprojektets start, kommenterade projektet Barnböcker på suryoyo i en intervju, där hon framhöll de möjligheter som en svensk barnbok med en inspelad översättning till suryoyo ger alla förskolepedagoger oavsett pedagogens bakgrund. Detta bidrar till en aktion för modersmålet : Vi behöver göra en aktion för modersmålet som är framtidsinriktad. Vi behöver visa hur bra det är att använda modersmålsmaterial även om man inte själv som pedagog har barnens modersmål. Vi måste visa att det är viktigt. Med detta vill hon förklara betydelsen av en attitydförändring hos pedagoger och föräldrar avseende barnens modersmål. Vid upprepade tillfällen under intervjun betonade hon just förhållningssättet genom att det är viktigt att svenskar tycker det är viktigt med modersmål. Här menar verksamhetschefen att materialet dvs. barnböckerna behöver föras ut och förankras hos pedagogerna. Interkulturalitet i teori och praktik diskuteras också av utvecklingsledaren, som i en intervju inte enbart ser sagor på suryoyo som översättningar: det handlar faktiskt om förhållningssätt. I sin D-uppsats (Aronsson, 2005 s 56) jämför hon förhållningssättet till pedagogisk dokumentation med hur hon förstår begreppet interkulturalitet. Hennes resonemang kan, i min tolkning, appliceras på den kontroversiella synen på modersmålet som ett främmande inslag i svensk förskola. Hon menar att om vi pedagoger på allvar vill förstå det vi ser utifrån dess egen logik kan vi inte samtidigt använda ett system som mäter avvikelser. Ovanstående tankar föranleder ett resonemang om historik, där språk och tradition förklarar den komplexa språksituationen för assyrier/syrianer. 19

20 20

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer