Tvåspråkig läslust. Evaluering av projektet Barnböcker på suryoyo. Ing-Marie Parszyk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tvåspråkig läslust. Evaluering av projektet Barnböcker på suryoyo. Ing-Marie Parszyk"

Transkript

1 Tvåspråkig läslust Evaluering av projektet Barnböcker på suryoyo Ing-Marie Parszyk Lärarhögskolan i Stockholm Forskningsgruppen för interkulturell kommunikation och lärandeprocesser 2007

2 4

3 INNEHÅLL FÖRORD... 5 Del I. Barnböcker på suryoyo bakgrund och evaluering INLEDNING, SYFTE OCH METOD... 9 Projektidé och syfte Barnböcker på suryoyo... 9 Evalueringens syfte, forskningsperspektiv och metod Projektets genomförande Urval Etiska överväganden Intervju och observation Enkäter Rapportens disposition UTVECKLINGSPROCESSEN från projektstart till evaluering Barnboksprojektets syfte och tillblivelse Utvecklingsprocessen från start Bokval för de första tvåspråkiga sagoböckerna på suryoyo Följande år mer professionella Flerspråkigt lärande Aktion för modersmål och interkulturalitet HISTORIK Språk, tradition och översättning Ett samhälle i samhället med eget språk Språket suryoyo i nutidshistoriskt förskole/skolperspektiv Suryoyo i medialjus MÅNGSIDIGA ÖVERSÄTTNINGAR Suryoyo är ett mångfaldigt språk Översättare med mångsidiga erfarenheter Förändra attityder till suryoyo Tolkning REFERENSGRUPPEN HÖSTEN Sagoläsning tillvägagångssätt Pedagogiska motiveringar och verktyg Språkliga bedömningar Föräldrarnas synpunkter Pedagogernas kontakt med projektledarna Planering inför nästa möte Tolkning ANDRA MÖTET MED REFERENSGRUPPEN Sagoläsning utvecklande möjligheter Språkliga bedömningar Modersmålet i förskolan Föräldrarnas synpunkter Pedagogiskt verktyg för fler än förskolan? Tolkning OBSERVATIONER AV SAGOLÄSNING MED BARNEN Observation 1 Ellens boll Observation 2 God natt Alfons Åberg Observation 3 God natt Alfons Åberg Tolkning

4 8 ENKÄT: Utvärdering av böcker med cd i projektet Barnböcker på suryoyo Förskolepersonal Sagoläsning i grupp Sagoval och barnens reaktioner Pedagogens bedömning av boken, språket och översättningen Språkligt ord, uttryck och helhet Skolpersonal F Tillvägagångssätt Sagoval och barnens reaktioner Pedagogernas bedömning Familjen (föräldrar) Tillvägagångssätt Sagoval och barnens reaktioner Föräldrars bedömning av boken, språket och översättningen Språkligt ord, uttryck och helhet Barnkulturarbetare Tillvägagångssätt Sagoval och barnens reaktioner Barnkulturarbetarnas bedömningar av boken, språket och översättningen Provkasetter till förskolor Sagoläsning i grupp Sagoval och barnens reaktioner Språket och översättningen helheten Tolkning Del II. Tvåspråkig läslust sammanfattande tolkning SAMMANFATTANDE TOLKNING Språket suryoyo synliggörs Teman med och utan etniska gränser Pedagogiskt förhållningssätt i tvärkulturellt fokus Igenkännandets glädje i barnens reaktioner Sagoläsning skapar läslust och läsförståelse Läsvanor, språkutveckling och läsförmåga Att läsa högt är också att tolka Biblioteket förstärker tvåspråkig läslust Styrka, svaghet och framtidsutsikt en sammanfattning Rätt i tiden Lättillgängligt, utvecklingsbart och skolintroducerande En demokratiskt process som håller för framtiden Referenser Referenser barnböcker med cd-skiva Bilagor

5 FÖRORD En dröm har gått i uppfyllelse, beskriver en mamma sin familjs glädje över barnböcker på modersmålet. Barn som talar suryoyo kan ta del av sagor inte bara på svenska utan också på ett språk de känner sig trygga med, förklarar projektledarna. Det handlar om en idé som vuxit fram ur förskolans behov av att kunna stärka barns tvåspråkighet. Som forskare har jag gjort en spännande resa under några år, då jag i evaluerande syfte följt utvecklingen av projektet Barnböcker på suryoyo genom att studera pedagogiska reflektioner och förhållningssätt samt barns reaktioner. Tidigt i processen fann jag att Tvåspråkig läslust skulle kunna vara en titel som täcker rapportens innehåll. Dialogen med projektledarna samt intervjuer, observationer och enkäter ute i den pedagogiska verksamheten har hjälpt mig att beskriva den utvecklingsprocess som skett och hur idén om att översätta barnböcker till ett språk (som saknar skrivna sagoböcker för barn) skapat läslust. Ett stort tack till referensgruppen av förskolepedagoger för våra regelbundna och intressanta dialoger. De barn som jag fått träffa under sagostunder har illustrerat och bekräftat era tankar. För att bevara er anonymitet nämns inga namn. Översättare, bibliotekspersonal och föräldrar samt alla som besvarat enkäter ute i landet sänds lika tacksamma tankar för allt ni förklarat för mig. Kommentarer från utvecklingsledare, verksamhetschef och lärare i Södertälje kommun bör också nämnas. Projektledarna Nursel Awrohum och Pelle Norlin har tagit fram dokument och förmedlat kontakter med olika bokläsare under åren, och Tua Stenström vid Statens Kulturråd har bidragit med både faktamässigt och ekonomiskt stöd för denna forskningsrapport. Vetenskaplig granskning har utförts av pedagogikforskarna Ruth Mannerfeldt och Hans Westin. Redigering och bilder har Gull-Britt Larsson respektive Anders Enmark bidragit med. Varmt tack till er alla! Lärarhögskolan i Stockholm i februari Ing-Marie Parszyk 5

6 6

7 Del I Barnböcker på suryoyo bakgrund och evaluering 7

8 8

9 1 INLEDNING, SYFTE OCH METOD En god utveckling av modersmålet har stor betydelse för varje barns identitet och för minoritetsbarn gynnas också utvecklingen av det svenska språket och integration i det svenska samhället. Ett led i denna utveckling är att få läsa sagoböcker på modersmålet. Föräldrars aktiva deltagande i barnets sagoläsande och språkutveckling är också ett viktigt inslag enligt läroplanen för förskola och skola (Lp Fö 98, Lpo 94). Genom att utveckla ett pedagogiskt läromedel som kan användas i både hem och förskola/skola syftar projektet Barnböcker på suryoyo till att ge barn och föräldrar sådana möjligheter. I detta avsnitt tecknas i korthet bakgrunden till projektidén, syftet med att översätta barnböcker och det stöd projektet fått av kommun, Skolverk och Kulturråd. På detta följer en beskrivning av föreliggande forskningsrapports syfte, vetenskapliga perspektiv, metod och rapportens disposition. Projektidé och syfte Barnböcker på suryoyo Idén till projektet väcktes av förskolepedagoger i Södertälje, med erfarenhet av att det saknades material för att arbeta med att utveckla barnens modersmål, trots att modersmålet tydligt anges som en av förskolans arbetsuppgifter enligt läroplanen: Förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (Lpfö-98, s 10). Barnböcker på suryoyo i Södertälje förskolor har utarbetats av förskolepedagoger för att utveckla suryoyotalande barns modersmål. Det är ett samarbetsprojekt mellan Södertälje stadsbibliotek och förskolor i Södertälje kommun. I inledningsskedet samarbetade översättargruppen kring språk och texter och fick handledning av Skolverkets projekt Språkrum, som hade uppdraget att stödja kreativa läs- och skrivmöjligheter. Statens kulturråd stöder projektet Barnböcker på suryoyo övergripande i alla faser organisatoriskt och ekonomiskt, vilket gett möjlighet till föreliggande uppföljande forskning om projektet Barnböcker på suryoyo. Behovet av barnböcker är omfattande hävdar projektgruppen med hänvisning till att vid tiden för projektstarten år 2001, har var åttonde innevånare i staden rötter i assyrisk/syriansk kultur. Att tillgodose barnens läsbehov är förenligt med förskolans demokratiperspektiv, vilket av projektgruppen formuleras: Att det inte finns barnböcker på det språk som talas av så många, måste ses som ett demokratiskt underskott. Samhällets krav på utbildning och betydelsen av att tidigt komma i kontakt med böckernas värld, för att bli en läsande människa säger oss att detta är en utomordentligt viktig uppgift. (Norlin, 2003, s 1) Med utgångspunkt i ovanstående resonemang förklaras syftet tydligt: Vi vill ge suryoyotalande barn chansen att, som andra barn, låna böcker på sitt modersmål på biblioteket. 9

10 Svenska sagoböcker översätts till suryoyo på ett för familjerna praktiskt sätt, vilket i korthet innebär att översättningen spelas in på cd, som sedan medföljer sagoboken på främre pärmens insida. En utförligare projektbeskrivning redovisas under rubriken Utvecklingsprocess. Utbildningsnämnd, kultur- och fritidsnämnd, kommunstyrelse, utbildningskontor och förskolepersonal i Södertälje följer projektets utveckling. Verksamhetschefen i förskolan uttalar sig i en intervju om betydelsen av modersmålsfrämjande verksamhet: Barnböcker på suryoyo material behöver föras ut och förankras hos personal. Viktigt att svenska pedagoger tycker att modersmålet är viktigt. (Parszyk, 2004 s 83) Evalueringens syfte, forskningsperspektiv och metod Det unika i att översätta svenska sagor till ett talspråk som saknar motsvarighet i ett etablerat skriftspråk har följts och utvärderats under projektets utveckling i tre års tid. Översättningarna av sagorna väcker känslor och kritik av positivt och negativt slag. Av det skälet är det särkilt viktigt att ett tydligt pedagogiskt perspektiv framgår i den evaluerande forskningsprocessen, för att läsaren ska förstå tolkningen av attityder till barnböcker på suryoyo, läsintresse, barnens förmåga att lyssna och själva berätta samt föräldrars delaktighet i sagoläsningen. I sammanhanget studeras också hur projektidén sprids samt hur pedagogerna i olika faser utvecklar projektet. För att kontinuerligt kunna följa projektets utveckling och resultat är syftet ur ett pedagogiskt perspektiv: att evaluera utvecklingen av projektet Barnböcker på suryoyo utifrån barns behov samt utifrån förskolans/skolans krav på utbildning, språkutveckling och föräldraengagemang. Projektets genomförande Under tre år ( ) har projektets utveckling följts. I studiens olika faser används kvalitativa metoder i form av observationer, intervjuer och enkät med öppna svar, där iakttagelserna tolkas tvärvetenskapligt, dvs. med stöd i pedagogiska/didaktiska, språkvetenskapliga och etnologiska teorier. Den kvalitativa metoden motiveras av att det som efterforskas, med barnets perspektiv i fokus, handlar om människors inställning till att använda barnböcker på suryoyo och för att exempelvis barns läs- och språkutveckling sker i sammanhang och över tid. För att läsaren av denna rapport ska kunna göra egna tolkningar och själva reflektera över tvåspråkig barnlitteratur redovisas citat ur intervjuer och enkäter. Projektet är i sig en utvecklingsprocess. Följande moment har omfattats och analyserats vid projektstart och under projektets gång: 1. Intervjuer med projektledare och översättare 2. Intervjuer med pedagogisk personal/barnkulturarbetare som använder sagoböckerna. 3. Observation av barngrupp 4. Sammanställning av enkätsvar från pedagoger, föräldrar och barnkulturarbetare (bibliotekspersonal, fritidsledare på kulturskolor) som läser sagoböckerna tillsammans med barnen. Nedan följer olika faser i forskningsprocessen och arbetsgången som illustreras årsvis i Figur 1. Den inledande fasen år 2004 omfattas av intervjuer med projektledarna samt analyser av 10

11 dokument kring projektet Barnböcker på suryoyo. Gruppintervjuer med översättare och ett första möte med referensgruppen (förskolepedagoger) genomfördes och analyserades. Enkätsvar från pedagoger, kulturarbetare och föräldrar insamlades. Fortlöpande samtal med projektledarna om barnboksprojektets utvecklingsprocess och dokumentation genomfördes år Uppföljande intervjuer med referensgruppen kompletterades i denna fas också med barnobservationer. Enkätdata analyserades och tolkades. År 2006 följer en sammanfattande tolkning av årens samtliga faser i evalueringen. Figur 1: Forskande evaluering år Urval En förskola/flera barngrupper har valts ut för att följa hur barnboken brukas av barn och pedagoger. Intervjuer i en referensgrupp, samt med översättare kompletteras med enkätsvar från förskolepedagoger/lärare, barnkulturarbetare (bibliotekarier, fritidspedagoger i kulturskolor) och föräldrar som använt materialet ute i landet. Det är mer betydelsefullt att genom samtal på djupet i intervjuer följa ett fåtal barn, personal och föräldrar som prövar och utvecklar användningen av materialet, än att försöka omfatta stora barngrupper och få ytlig information. För att över tid kunna följa en grupp förskolepedagoger som använt barnböckerna på suryoyo i sina barngrupper i förskolan, har en referensgrupp utsetts bestående av fyra personer i samma förskola (inom parentes anges barnens åldersgrupper): en endast svensktalande förskollärare Anna (3-årsgrupp), en tvåspråkig barnskötare Hanna (småbarn 1-2 år), en tvåspråkig barnskötare Sofia (4-5-åringar), en svenskspråkig barnskötare Gunvor (funktionshindrade 1-7år). Urvalet styrdes av att finna förskolepedagoger som använde barnböcker på suryoyo i sin pedagogiska verksamhet med barnen. Etiska överväganden Undersökningen genomförs utifrån HSFR:s forskningsetiska principer (HSFR, 1990) för att intervjupersoner inte ska utsättas för kränkning då intervjumaterialet tolkas. I detta syfte ställs följande krav på forskaren: Informationskravet beskriver att intervjupersoner är informerade om undersökningens syfte. Samtyckeskravet innebär att personerna frivilligt låter sig intervjuas och konfidentialitetskravet försäkrar att anonymiteten skyddas. Av det skälet har informanter i intervjuer, observationer och enkäter tilldelats fingerade namn. Nyttjandekravet ställs 11

12 för att undanröja tveksamheter avseende användningen av insamlat material. I detta fall kommer alla data endast att användas för forskning. Intervju och observation Tanken är således att referensgruppen ska följas över två års tid med en gruppintervju år 1 och en uppföljande intervju år 2 kompletterad med barnobservationer, för att följa den pedagogiska/didaktiska utvecklingen av arbetet med de tvåspråkiga barnböckerna. Vid de olika intervjutillfällena möter jag samma pedagoger, men några har pga. förskolans organisation, en ny barngrupp vid det andra tillfället (exempelvis arbetar en av pedagogerna alltid med 3-årsgrupp). Som forskare finner jag det betydelsefullt att träffa samma pedagoger vid flera tillfällen snarare än att träffa samma barn med nya pedagoger. I den flera timmar långa gruppintervjun tillfrågas pedagogerna genom öppna frågor, vilket innebär att de får berätta fritt om tillvägagångssätt vid sagoläsning, bokval, idén som pedagogiskt verktyg samt barns och föräldrars reaktioner. Vid barnobservationerna iakttas barnen genom att jag deltar i sagostunder, med suryoyotalande barn, ledda av flerspråkiga eller endast svenskspråkiga pedagoger, s.k. deltagande observationer. Enkäter I samband med att böckerna med cd-skivor sändes ut till förskolor, skolor, bibliotek och privatpersoner utdelades också ett enkätformulär. Syftet med frågorna var att studera hur böcker med cd-skivor på suryoyo fungerar för de suryoyotalande barnen enligt pedagoger, barnkulturarbetare och föräldrar. 216 böcker med cd har fram till 2004 sänts ut till 40 enheter (dvs. lärargrupper, skolor, bibliotek, förlag, myndigheter, enskilda föräldrar). 70 % av de som fått cd och som har erhållit enkäten har svarat (ytterligare ett antal personer har besvarat enkäten i samband med att de fått provkasetter). De grupper som kommenterar Barnböcker på suryoyo i enkäten har kategoriserats som förskolepersonal och skolpersonal. Personer som arbetar med barn utanför förskola/skola exempelvis på bibliotek och i kulturskolor ingår i kategorin barnkulturarbetare. I kapitel 8, redovisas gruppvis hur de beskriver tillvägagångssätt vid sagoläsningen angående följande områden: sagoval barnens reaktioner pedagogens/sagoläsarens bedömning språkliga kommentarer Rapportens disposition Den utvecklingsprocess som det tvåspråkiga barnboksprojektet genomgått avseende sagoval, barnens reaktioner, pedagogers, kulturarbetares och föräldrars bedömningar lyfts på olika sätt fram i rapportens olika delar. Del I (kapitel 1-8) omfattar bakgrund och de olika studier som genomfördes under åren Redovisningarna av undersökningarna sammanfattas av tolkningar. Del II består av en sammanfattande tolkning av hela materialet, kompletterat av intervjuer och dokumentdata som genomförs

13 Kapitel 1 inleds med en kort presentation av projektidén Barnböcker på suryoyo. Detta följs av evalueringens syfte och det forskningsperspektiv som styr tolkningar av resultaten. Metoder och urval för intervjuer, enkäter och barnobservationer beskrivs. Detta följs av en kortfattad disposition av rapporten. I kapitel 2 ges en bild av Barnboksprojektets utvecklingsprocess, där projektledarnas motiv redovisas utifrån intervjuer och dokument från projektstart till evaluering. En kortfattad historik tecknas i kapitel 3, för att visa komplexiteten avseende assyrier/ syrianers språk och tradition. Ett samhälle i samhället ses ur ett nutidshistoriskt förskole/skolperspektiv exemplifierat med de pedagogiska översättningar till barnens språk som förekommit under åren. I kapitel 4 får läsaren ta del av översättarnas mångsidiga erfarenheter och perspektiv på språket i ljuset av synen på översättning, läslust och språkbevarande. Vuxenvärldens tolkningar av barns språk står i fokus. Ett första möte med den referensgrupp av förskolepedagoger som följs under åren 2004 och 2005 redovisas i kapitel 5. Synen på hur de tvåspråkiga barnböckerna kan stärka barnens modersmål diskuteras. Ett år senare beskrivs förskolepedagogernas utveckling av arbetssättet kring det tvåspråkiga sagomaterialet i kapitel 6, medan kapitel 7 innehåller barnobservationer, där pedagogernas uttalanden kan jämföras med barnens reaktioner. Ett omfattande enkätmaterial redovisas och tolkas kvalitativt i kapitel 8. Med tyngdpunkt lagd på barnböcker med cd-skiva, som skickats ut/sålts till olika delar av landet, tolkas pedagogers, kulturarbetare och föräldrars synpunkter på sagornas användbarhet, språk och barnens reaktioner. Som kompletterande material används också projektledarnas egna anteckningar vid utprövning av ett antal provkasetter som skickats ut till förskolepedagoger. I en avslutande del II, kapitel 9 sammanfattas tolkningar av hur Barnböcker på suryoyo mottagits, använts och utvecklats under åren. Här illustreras olika dikotomier dvs. de tudelade uppfattningar de vuxna avslöjar när de diskuterar barnens språk. Ett resonemang om styrka och svaghet och huruvida materialet skapat läslust och kan spridas till andra grupper och landsändar förs, såväl som hur den tvåspråkiga skönlitteraturen på ett naturligt sätt ska kunna nås av suryoyotalande barn i vardagen. Idéns bärkraft på andra språk berörs så väl som möjligheten att använda översatt skönlitteratur för äldre barn. 13

14 14

15 2 UTVECKLINGSPROCESSEN från projektstart till evaluering I detta avsnitt följer en sammanfattning av projektledarnas beskrivning av Barnboksprojektets tillblivelse, byggd på intervjuer och dokument. Intervjuade projektledares reflektioner kring processen och den positiva och negativa kritik som kantat vägen från år 2001 till år 2006 redovisas såväl som information ur projektets slutrapport. Förskolans verksamhetschefs syn på behov av attitydförändring till barnens modersmål läggs också in i resonemanget. I detta avsnitt har jag valt att använda projektledarnas formuleringar för att rättvist återge utvecklingsprocessen. Barnboksprojektets syfte och tillblivelse Utifrån projektledarnas egna erfarenheter av arbete med assyriska/syrianska förskolebarn föddes idén till projektet Barnböcker på suryoyo. Det huvudsakliga syftet är att bekräfta barnen, folkgruppens kultur och språk: Det är ett demokratiskt projekt på barnens villkor. Betydelsen av att främja läsintresset och därmed öka intresset för skönlitteratur understryks av både projektledarna och Statens Kulturråd, som finansierat projektet. Motiven för att använda modersmålet redan i förskolan handlar, enligt intervjuer och dokument från projektledarna, om att barnen ska kunna uppleva och förstå svenska. Initiativtagarna har understrukit att de vill arbeta med och utveckla det svenska språket och barnens modersmål och på det viset stödja en dubbel kulturtillhörighet. I deras resonemang kring språkvetenskaplig forskning (Hyltenstam, 1996, Skolverket, 2002) betonar de att förstaspråket bör få en allsidig utveckling och bidra till integration snarare än segregation. Egna erfarenheter och läst forskningslitteratur ger dem belägg för att språkutvecklingen är som mest intensiv i förskoleåldrarna och att det då är viktigt att grundlägga en aktiv tvåspråkighet. Projektledarna formulerar därför sammantaget sina motiv för att införa modersmålet suryoyo i svenska sagoböcker enligt följande perspektiv: Modersmål för kunskapsinhämtande (som ett verktyg för lärande) som stöd för identitet (om kulturgemenskap) som stöd för uppfostran (om kommunikation) Utvecklingsprocessen från start Mot bakgrund av ovanstående resonemang följer projektledarnas egna ord, citerade ur projektbeskrivningen (Norlin & Oyal, 2002a, s 1-2) som formulerades efter att försöket med barnböcker på suryoyo pågått ett år. Texten får illustrera den första delen av processen: Barnböcker på suryoyo är ett projekt som startats i Södertälje och som nu 2003 med stöd av Statens kulturråd övergår till att bli ett projekt för hela landet. I Södertälje har ungefär var åttonde innevånare rötter i den assyrisk/syrianska kulturen. En snabb inventering av bibliotekets hyllor visade att utbudet av barnböcker på suryoyo var mycket begränsad jämfört med de hyllmeter med översatt barnlitteratur som finns t.ex. på arabiska eller finska. Vissa uppskattar den assyrisk/syrianska folkgruppen till Skolverkets statistik uppskattar att det finns c:a 4000 suryoyotalande barn i landets förskolor. Att det inte finns barnböcker på det språk som talas av så många, måste ses som ett demokratisk underskott. 15

16 Samhällets krav på utbildning och betydelsen av att tidigt komma i kontakt med böckernas värld för att bli en läsande människa säger oss att detta är en utomordentligt viktig uppgift. Behovet av litteratur för suryoyotalande barn väcktes av pedagoger när de upptäckte att det inte fanns något material att arbeta med för att utveckla barnens modersmål som är en av arbetsuppgifterna enligt förskolans läroplan: Förskolan skall bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. (s 10 LpFö 98). Forskning som visat på behovet av att utveckla modersmålet har varit ett starkt stöd för utvecklandet av projektet. Skolverkets rapport 228: Flera språk fler möjligheter konstaterar att speciellt förskolan måste bli bättre på att arbeta med barnens modersmål. Frågan är hur man ska gå tillväga. Barnböcker på suryoyo har försökt att hitta ett material som kan användas av såväl pedagoger, oavsett vilket modersmål de har, som föräldrar. Med forskning av hög kvalitet som undersöker detta område kan en viktig pusselbit för landets kommuner komma på plats. Av historiska och politiska orsaker har suryoyo varit ett språk som i princip inte har undervisats på i skolor i de länder som assyrier/syrianer kommer ifrån. Detta gör att det är mycket få suryoyotalande som kan läsa eller skriva på suryoyo. Därför har det inte funnits någon större tradition av barnböcker på suryoyo. Det talspråk som assyrier/syrianer använder kallas ofta suryoyo, men har även kallats syriska, turoyo, turabdinska, syrianska och assyriska. Det kan enligt skolverkets skrivelse ( ) benämnas nyvästsyriska. Talspråket har sina rötter i den klassiska arameiskan, som används som kyrkospråk i den Syrisk-ortodoxa kyrkan, ett språk som en mycket liten del av folkgruppen kan läsa eller skriva. Projektledarna är förskolepedagoger och de har knutit en översättargrupp och en referensgrupp samt Myndigheten för skolutveckling till utvecklingsprocessen, för att kunna pröva och diskutera översättningar relaterade till pedagogiska möjligheter med materialet. På initiativ av förskollärare som känt behov av att ha barnböcker som översatts från svenska till suryoyo startades ett försök i Södertälje hösten Två barnböcker: Petter och hans fyra getter och Knacka på har översatts, talats in på band och provats på barngrupper i Södertälje kommun med gott resultat. Nu i höst kommer ett antal böcker att översättas, talas in på cd och distribueras via Bibliotekstjänst till bibliotek i landet som har suryoyotalande barn på sina förskolor. Då kommer även allmänheten att kunna få tillgång till dessa översättningar i den mån biblioteken köper in dem. Projektet leds av två projektledare, Nursel Oyal och Pelle Norlin, på tio timmar i veckan vardera på biblioteket. Två permanenta grupper, en översättargrupp och en referensgrupp, träffas återkommande. Översättargruppen har knutit Ulrika Sundin till sig från Myndigheten för skolutveckling med kunskaper i lingvistik och erfarenhet av översättning. Där får översättarna möjlighet att utveckla sina kunskaper i översättningskonsten och diskutera sina översättningar med varandra. Referensgruppen består av pedagoger med svenska, suryoyo, arabiska eller finska som modersmål som kan prova böckerna i barngrupper med suryoyotalande barn. Pedagogerna kan diskutera hur böckerna kan användas, ge värdefulla synpunkter om inläsningsteknik, men även ge synpunkter på översättningarna om de talar suryoyo. (a.a. s 1-2) Projektets målsättningar formuleras enligt tre perspektiv: barnens språkutveckling, pedagogernas verktyg och bibliotekets tillgänglighet. Vi vill ge de suryoyotalande barnen böcker intalade på suryoyo för att utveckla och stärka modersmålet, för att bekräfta kulturtillhörigheten och för att öka förförståelsen av den svenska texten i böckerna och därmed stärka det svenska språket. Vi vill, genom att producera barnböcker på suryoyo, ge pedagoger i förskolan ett arbetsmaterial för att utveckla de suryoyotalande barnens modersmål. 16

17 Vi vill göra de översatta böckerna tillgängliga på landets bibliotek där det finns suryoyotalande barn. Utvecklingen mot att assyriska/syrianska elever ska integreras i samhälle, förskolor och skolor leder till funderingar under resans gång vad gäller barnböcker på språket suryoyo. Projektledarna får revidera sina uppfattningar för att, som det formuleras i projektbeskrivningen, uppnå verkliga kulturmöten : Vi har i efterhand upptäckt att målen inte riktigt stämmer med det vi tänkte göra. Vi vill också tala in den svenska texten på cd:n, som vi också har gjort på de provkasetter som vi arbetat med i Södertälje. Att stärka modersmålet genom en översättning är en enkel tanke. Att den svenska texten i boken, när den väl hörts på suryoyo, är lättare att förstå för den suryoyotalande är också naturligt att tänka sig. Sen tror vi att man måste tänka sig olika barn och deras situation när vi tänker oss sagan intalad även på svenska. För de barn som lever helt med suryoyo hemma och helt med svenska på förskolan är det en integrationsprocess mellan språken som pågår. Att förstå att man faktiskt kan säga samma sak på suryoyo som på svenska är förmodligen en främmande tanke och en ny erfarenhet. Det vi eftersträvar men inte sagt är ett kulturmöte mellan språken. För de barn som är svensktalande är mötet med sina kamrater som är suryoyotalande en erfarenhet av integration. Att de suryoyo talande barnen t ex efter att ha hört boken läsas på svenska får höra den på modersmålet kan för det svensktalande barnet upplevas som positivt och spännande om det inte innebär att barnet exkluderas. Om cd.n innehåller både suryoyoöversättningen och sen den svenska texten kan intresset för båda språken stärkas för flera barn. Utifrån dessa resonemang har vi formulerat ytterligare ett mål: Vi vill genom att spela in texten både på svenska och suryoyo främja en utveckling mot integration som innebär ett verkligt kulturmöte. (a.a. s 1-2) Bokval för de första tvåspråkiga sagoböckerna på suryoyo Vid ett möte med chefen för barnboksavdelningen presenterades idén över hur översättarprocessen skulle gå till och det stöd som projektet fått från Skolverket avseende konsten att översätta. Vid översättarmöten fick de olika tilltänkta översättarna råd och stöd. Men processen skenade iväg, pga översättarnas iver, så projektledarna fick hoppa över några led i bokurvalsprocessen. De följande citaten är hämtade ur ett skriftligt dokument (Norlin & Oyal, 2002, s 1): Vi ville att varje översättare skulle ta någon bok och provöversätta några meningar för att vi skulle kunna diskutera på översättarmötet och sedan gå vidare med olika överväganden om böcker och sätt att översätta Nästa möte visade det sig att översättarna varit så ivriga på att få börja översätta att många hade bestämt sig för en bok och redan översatt hela boken. Vi såg ingen möjlighet att gå tillbaka vid denna tidpunkt och börja om. Efter en komplicerad process för att skriva avtal med förlagen beslutades att urvalsprocessen avseende boktitlar måste göras mer noggrant. Listor med förslag samlades in från bibliotek i Södertälje och ute i landet bland barnkulturarbetare. Dessa sammanställdes av Statens kulturråd. Sedan följde en urvalsprocess där vi försökte tillgodose alla olika kriterier. Vi valde och jämförde och pratade och hamnade på 20 titlar Vi bestämde att den slutliga listan skulle innehålla två småbarnsböcker, en bok för lite större småbarn, en sagobok och en bok med faktakaraktär. (a.a. s1) Kriterierna för att välja ut de första tio svenska barnböckerna för översättning, sammanfattas i projektledarnas fragmentariska anteckning: 17

18 Att man gillar den Rolig Allvarlig, innehåller bra budskap, djup Fantasi, realism Lärorik Mångbottnad, flera användningsområden Populär hos barn Bra samspel mellan text och bild Text: levande, enkel, mångfasetterad, fantasifull, poetisk Bild: färgkänsla, fantasifullhet De sagoböcker som i en första omgång blev aktuella för översättning är följande (angivna i bokstavsordning. För fullständig referens se Referenslista): Ellens boll God natt Alfons Åberg Grodan hittar en vän Historien om någon Knacka på Nicke nyfiken får en cykel Petter och hans fyra getter Sagan om pannkakan Vännerna Örjan den höjdrädda örnen Följande år mer professionella Av intervjuer med projektledarna och i projektets slutrapport (Norlin & Awrohum, 2006, s 1-11) framgår att projektarbetet blivit både professionellt och fungerande, ett nytt sätt att stödja modersmålet. Nu klargörs betydelsen av att flerspråkiga pedagoger ändrar sitt arbetssätt med stöd av barnboksmaterialet. Modersmålslärare förväntas ändra sitt arbetssätt i den verklighet de befinner sig, till från att ha hopsamlade grupper och träna modersmålet med böcker av skiftande kvalitet till att hjälpa barnen sätta ord på modersmålet i den verklighet de befinner sig till vardags. Detta önskade samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare är inte helt lätt. Suryoyoprojektets sätt att ha barnbok på svenska med cd gör att det plötsligt finns möjlighet att jobba ihop. (a.a. s 2) Under hela projekttiden har alltid forskning om modersmål och tvåspråkighet använts som argument för att inspirera pedagoger, medan föräldrars inställning inte lika naturligt påverkats av forskning, trots budskapet om att modersmålet stärker svenskan. Budskapet gäller heller inte självklart i skolan, där en diskussion om modersmålets vara eller icke vara under skoldagen ständigt förs. Suryoyotalande föräldrar är glada för att något görs på suryoyo, men en del föräldrar är kritiska till att modersmålet ska användas i skolan av fruktan för att utvecklingen av svenskan ska hämmas. När pedagoger påpekat vikten av ett starkt modersmål och hänvisat till språkforskning har många ändrat sig. (a.a. s 1) Flerspråkigt lärande I projektledarnas reflektioner ställs frågor om förmågan att uppfylla de krav som framgår av styrdokumenten: 18

19 Är vi i förskolan bra på att bekräfta barnens dubbla kulturtillhörighet och utveckla barnens modersmål, som är våra uppgifter enligt läroplanen? Medvetna om att förskolan i allmänhet hittills uppvisar större brister än andra skolstadier avseende flerspråkigt lärande uppmanar projektledarna, enligt intervjuerna, genom projektet Barnböcker på suryoyo till ett rejält nytänkande, med inspiration av forskarna Thomas & Collier (1997). Forskarna förespråkar att modersmålet används i undervisningen i grupper av flerspråkiga barn med gemensamt modersmål. Varför är modersmål så viktigt? Svaret får man hämta i forskningen. Redan från de första utskicken till pedagoger och under hela projekttiden har alltid forskning om modersmål och tvåspråkighet varit viktigt för att motivera och underbygga argumenten för projektet. Kontinuerligt har refererats till Hyltenstam m.fl. som skrivit om hur modersmålet används för kunskapsinhämtande i skolan, som stöd för identiteten och som stöd för föräldrarnas uppfostran. Tomas & Colliers forskning om Two-way-program och andra organisationsformer i den amerikanska skolan har diskuterats (Norlin & Awrohum, 2006, 3) En informationsfilm om barnböcker på suryoyo har producerats år 2006, i syfte att sprida idén med barnböcker på modersmål till pedagoger, bibliotekarier och barnkulturarbetare. I filmen informeras lättillgängligt om upplevelserna av materialet, i form av dialoger mellan projektledare, översättargrupp, tvåspråkig forskare, verksamma pedagoger och barngrupper. Tydligt framgår både barnens positiva reaktioner och budskapet att modersmålet stärker andraspråket. Aktion för modersmål och interkulturalitet Verksamhetschefen för förskolan, vid tiden för barnboksprojektets start, kommenterade projektet Barnböcker på suryoyo i en intervju, där hon framhöll de möjligheter som en svensk barnbok med en inspelad översättning till suryoyo ger alla förskolepedagoger oavsett pedagogens bakgrund. Detta bidrar till en aktion för modersmålet : Vi behöver göra en aktion för modersmålet som är framtidsinriktad. Vi behöver visa hur bra det är att använda modersmålsmaterial även om man inte själv som pedagog har barnens modersmål. Vi måste visa att det är viktigt. Med detta vill hon förklara betydelsen av en attitydförändring hos pedagoger och föräldrar avseende barnens modersmål. Vid upprepade tillfällen under intervjun betonade hon just förhållningssättet genom att det är viktigt att svenskar tycker det är viktigt med modersmål. Här menar verksamhetschefen att materialet dvs. barnböckerna behöver föras ut och förankras hos pedagogerna. Interkulturalitet i teori och praktik diskuteras också av utvecklingsledaren, som i en intervju inte enbart ser sagor på suryoyo som översättningar: det handlar faktiskt om förhållningssätt. I sin D-uppsats (Aronsson, 2005 s 56) jämför hon förhållningssättet till pedagogisk dokumentation med hur hon förstår begreppet interkulturalitet. Hennes resonemang kan, i min tolkning, appliceras på den kontroversiella synen på modersmålet som ett främmande inslag i svensk förskola. Hon menar att om vi pedagoger på allvar vill förstå det vi ser utifrån dess egen logik kan vi inte samtidigt använda ett system som mäter avvikelser. Ovanstående tankar föranleder ett resonemang om historik, där språk och tradition förklarar den komplexa språksituationen för assyrier/syrianer. 19

20 20

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö Språkplan modersmålsstöd Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö 2015/2016 Introduktion En stark grund i barnets modersmål har stor betydelse i utvecklingen av barnets identitet, självförtroende, normer,

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Page 1 of 7 Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 3-5år a för planen I första hand är det förskolechefen och

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015 Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015 Förskolan Bränningevägens verksamhet utgår från uppdraget i Läroplanen där kartläggning, uppföljning, utvärdering och utveckling ingår i kvalitetsuppföljningen.

Läs mer

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ängavångens förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Presentation. Gagnef kommuns vision

Presentation. Gagnef kommuns vision Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2015/2016 FSO Kompassen 1.Förvaltningens åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Mitt i City förskolor

Mitt i City förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Giltig fr.o.m. 2011-01-01 Giltig t.o.m. 2011-12-31 Mitt i City förskolor Vår verksamhetsidé lyder: På Mitt i City förskolor har varje barn rätt att utvecklas utifrån

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer