VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

Transkript

1 VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN Dockan ägs av JM, Peab och Wihlborgs

2

3 INLEDNING Bakgrund Dockan planerades för drygt tio år sedan. Planprogrammet godkändes 2000 och samtidigt utvecklades ett kvalitetsprogram för hela Dockanområdet. Båda behandlade varvsområdet mellan Östra Varvsgatan, Stora Varvsgatan och havet i norr och öster. Den första detaljplanen omfattade piren norr om Sigmahuset och bebyggelsen på motsatta sidan av vattenbassängen, samt Dockplatsen. Ytterligare tre detaljplaner har antagits under 2000-talet. De ursprungliga utbyggnadsplanerna är idag realiserade till ca 70 procent. Återstoden finns i Dockans västra delar i anslutning till Östra Varvsgatan och de stora varvshallarna. Området som benämns Västra Dockan är således en avslutning på den redan genomförda planeringen och byggandet. På grund av att planeringen av hela Västra Hamnen framskridit sedan planprogrammets tillkomst 2000 var det osäkert om det idag fungerar optimalt som underlag för detaljplaner, vilket ledde till ett parallellt uppdrag för Dockanområdets västra delar. Programmet utvecklades av Gehl arkitekter i samråd med Stadsbyggnadskontoret Malmö stad. Uppdragsgivare var Dockan AB, som tillsammans med Wihlborgs fastigheter äger marken. Det favoriserade förslaget hade utvecklats av Nyréns arkitekter och blev underlag till detaljplanen (DP4983, Väster om Hallenborgs gata) för Västra Dockans södra delområde, som vann laga kraft i slutet av Ett aktuellt helhetsgrepp saknas på Västra Dockan avseende struktur, volymer och funktioner. Området domineras av de stora varvshallarna och är ca kvm stort. Beräknat på ett e-tal på 1,5-1,6 kan området få ca kvm BTA, varav ca är exklusive de befintliga hallarna och fördelas på ungefär hälften bostäder hälften verksamheter. Till området planeras också en park på minst 5000 kvm samt två förskolor med fyra avdelningar per förskola. Förskolorna har egna friytor om minst 2400 kvm. Illustrationsplan från Kvalitetsprogrammet 2001 VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

4 SYFTE Syftet med Värdeprogram för Västra Dockan är att göra detaljplanearbetet för Västra Dockan enklare och mer effektivt genom att skapa samsyn på stadsutvecklingen inom Västra hamnen mellan Malmö Stad och Dockan Exploatering AB. Metoden som används bygger på bred samverkan och dialog med de aktörer som kommer att delta i den fortsatta beslutsprocessen. Figuren i slutet av detta dokument beskriver hur värdeprogrammet växer fram från Kärna till Strategiska projekt. Projektet skall resultera i en gemensam helhetsbild för området och strategier för utformningen av områdets struktur, volymer och funktioner. Värdeprogrammet anger inriktningen för Västra Dockan och säkerställer kvalitet och flexibilitet. Sammanfattande kravbeskrivning från Projektplanen daterad Förskolor: Minst två förskolor à fyra avdelningar ska finnas i Västra Dockan. Västra Dockan ska utgöras av blandad stad med många olika funktioner och med närhet till service och butiker. Mot det inre stråket i nord-sydlig riktning, mot Östra Varvsgatan och mot Dockgatan ska andelen verksamheter i bottenvåningar maximeras. Parkering ska lösas på kvartersmark enligt stadens p-norm. Möjlighet till tillfällig bilparkering i gatunivå ska studeras. Västra Dockans inre gångstråk ska vara en generell, flexibel yta med möjlighet till verksamheter i bottenvåningarna. Ett koncept för byggnadshöjder som tar hänsyn till utredningen Höga och Låga hus i Västra Hamnen. Kvalitetsprogrammet för Västra Dockan ska ligga till grund för fortsatt planering. Bevarandevärde. Särskild hänsyn ska tas till den befintliga bebyggelsen. Dessa byggnader ska i största utsträckning bevaras i utformning och karaktär och säkras som kulturminne. Nya användningar ska kunna tillämpas dock ska förändringar ske varsamt. Västra Dockan ska innehålla grönytor på allmän platsmark som täcker områdets behov av rekreation och grönska för både bostäder och förskolor. Metodbeskrivningen i studien Det Offentliga Rummet i Västra Hamnen ska beaktas. Värdeprogrammet ska förmedla idéer om hur sophanteringen ska lösas. 4 VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

5 KÄRNA Med begreppet Kärna definieras det unika med Västra Dockan. Vad som har potential att utmana både inom området och gentemot omgivningen, men också vad som utgör varje kärnas knäckfråga. Kärnan ligger till grund för visionen och ledstjärnor. Närhet Närhet till Centralstationen, Universitetsholmen och city är en speciell kvalitet i Västra Dockan. Kommunikationsstråk för gång, cykel, bil och kollektivtrafik är väl utbyggt. Västra Dockan befinner sig bara ett kvartersdjup från Dockbassängen och i de norra delarna gränsar området direkt till havet. Utmaningen är att utnyttja denna närhetsstruktur och göra den tydlig, närvarande och lockande. Den skall kunna upplevas och inspirera till hållbara livsstilar, till mer gående, cyklande och kollektiva resor. Kultur Västra Dockan domineras av varvshallarna. De representerar både den viktiga kulturhistoriska aspekten med arvet från Kockumstiden och den nya kultur som utvecklats genom Malmö högskola och andra utbildningar. Dansteaterns scen och ateljéer i Båghallarna är en etablerad kulturverksamhet som bidrar till platsens attraktion. Utmaningen är att dels stärka befintliga kulturverksamheter och dels att attrahera nya som bidrar till spontana möten och aktiviteter, vilket kräver en flexibel utformning och genomförandeprocess. Hallarna får inte förvanskas eller byggas in så att de försvinner som karaktärsbärare i området. Blandningen Hallarna med sin stora skala och blandning av funktioner och folklivsalstrande verksamheter utgör en potential för nya platser och tillägg. Utmaningen är att kontrastera de stora stadsrummen med små och intima, att blanda livfullt med lugnt, och bostäder med verksamheter, för att bidra till en trygg och levande stadsdel, under så stor del av dygnet som möjligt. Grönska Till kärnbegreppen hör också grönska. Inte för att den redan finns på plats utan för att det finns ett stort behov av att tillföra grönska i Västra hamnens östra delar. Knäckfrågorna är dels att få en grönska som klarar Västra hamnens klimat, dels att klarlägga ansvarsgränserna mellan stråkens och byggnadernas grönska. VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

6 VISION Visionen är målet som utvecklingen av området rör sig emot och strävar att uppnå. Med hjälp av visionen ska de kvalitéer och karaktärer som ska prägla Västra Dockan formuleras. EN PLATSRIK, GRÖN OCH OMVÄXLANDE STADSKULTUR Förklaring till Visionen: Visionen är att Dockan skall fungera, uppfattas och omtalas som en långsiktigt hållbar stadsdel med tydlig identitet, många aktiviteter och inbjudande rum längs kulturstråket. Det är mångfalden av stråk, platser och grönska som gör Västra Dockan unik. Variationen i bebyggelsen, stadsrummen och främst kulturstråkets utformning och skala skapar upplevelserikedom och de omväxlande platserna är utgångspunkter för mötesplatser för människors olika behov och kynnen. Här äger både tillfälliga och mer stadigvarande händelser rum som överskrider gränserna mellan byggnaders inre och yttre rum. Kultur i bred bemärkelse kännetecknar Västra Dockan där det historiska anslaget från industriepoken utgör det tydligaste inslaget. Här utvecklas såväl institutionella kulturaktiviteter som en speciell stadskultur, dvs. livsmönster och mänskliga aktiviteter relaterade till den omväxlande miljön av stråk, platser och blandad ny och gammal bebyggelse. Den gröna stadsdelen är ett annat kännemärke. Grönskan, som förekommer i många olika former, kontrasterar havet, dockbassängen och stadsdelens täta urbana karaktär. TORG MED KOLLEKTIVTRAFIK Dockgatan Östra Varvsgatan Dockplatsen KARL PALMBERG karl.palmberg@liljewall-arkitekter.se Grönska av olika karaktär AUGUST ORRLING august.orrling@liljewall-arkitekter.se i Västra Dockan Lilla Varvsgatan 6 VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

7 LEDSTJÄRNOR HELHET, STRÅK, PLATSER, BYGGNADER Visionen konkretiseras genom ledstjärnor som specificerar de intentioner och förhållningssätt som behövs för den fysiska strukturens fyra byggstenar hållbar helhet, stråk, platser och bebyggelse. Alla fyra byggstenar måste samspela för att leva upp till visionen. 1. Hållbar helhet Social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet innebär för Västra Dockan att den mänskliga skalan och behovet av boendes mer privata vistelse och besökandes mer offentliga möten tillgodoses, att de gröna inslagen dominerar området, att energi- och klimatåtgärder har högsta ambitionsnivå och att utformning och material har en långsiktig och robust varaktighet. Grönska utgör ett dominerande inslag genom att utbreda sig från parken in bland bostadshusen. Genom värdeprogrammets breda inriktning på kultur, som interaktion mellan människor, och inriktning på grönska, som lockar till utevistelse, förenas hållbarhetsaspekterna ytterligare. 2. Omväxlande stråk Området genomkorsas av publika stråk som alla får en egen karaktär. De mindre stråken och kopplingarna underordnar sig kulturstråkets inbjudande, gångvänliga och sammanhängande rumssekvenser. De öst-västliga stråken har en viktig funktion som tvärförbindelser. De publika stråken passerar inte genom privata gårdar. 3. Energirika platser Kulturstråkets intensitet förstärks i de utvidgade platserna där liv och upplevelser koncentreras. Platserna är mestadels intima, urbant gröna med träd eller andra former av grönt på marken eller på husväggar. De är klimatskyddade och kontrasterar både mot det större gröna parkrummet i norr och mot den stora skalan i omgivningen. Parken erbjuder en annan miljö med möjlighet för lek och avkoppling. 4. Inbjudande hallar och byggnader Hallarna utgör de starkaste elementen och deras volymer och historia dominerar området. Tilläggen som ansluter direkt till byggnaderna förstärker deras betydelse utan att förvanska dem. Nya byggnader kring hallarna skapar omväxlande funktioner och stadsrum. Mot kulturstråket har de mindre skala och skapar en förtätad, levande och lekfull miljö. Hallarna och byggnader präglas av olika former av grönska, som hänger på hallarnas väggar eller klänger på ställningar och skärmar i stadsrummen. Bebyggelsen i norr bildar en ny grön kvartersstruktur. VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

8 UTREDNINGSOMRÅDE RESERVAT TORG MED KOLLEKTIVTRAFIK F F Dockgatan Östra Varvsgatan Dockplatsen Lilla Varvsgatan KARL PALMBERG karl.palmberg@liljewall-arkitekter.se AUGUST ORRLING august.orrling@liljewall-arkitekter.se utkast till VÄRDEPLAN DOCKAN VÄSTRA Stråk Värdeplan Västra Dockan Befintlig bebyggelse Vidareutvecklas med hänsyn till de kulturhistoriska värdena Kulturstråket - Hallarnas rike Inre stråk med stråkplatser. Huvudstråk för gående. Detaljerad skala, grönska och tätt mellan upplevelser Platsbildning Platsbildning med koncentration av entréer, skapad genom utformning av omkringliggande bebyggelse Utpräglat grönt gatustråk Bebyggelse Huvudsakligen verksamheter med inslag av bostäder. Mot yttre stråk är takfotshöjden 16-21m. Byggnaders placering och fasadutformning ska stärka gaturummen. Gathörn vid stråk kan markeras genom en högre byggnadshöjd. Friare, rumsskapande utformning i 5-16m mot Kulturstråket. Gröna Dockan Huvudsakligen bostadsbebyggelse, med inslag av verksamheter. Hushöjder mellan 4-21m. Gathörn vid stråk kan markeras med högre byggnadshöjd. Tydliga gaturum skapas mot stråk genom sammanbindande lägre bebyggelse. Gårdar och bebyggelse utformas för att bidra med grönska till omgivande stadsrum. Gröning Minst 5000kvm allmän park F Förskola Gård om minst 2400kvm Förskolegård Minst 2400kvm friyta. Parkering i P-hus KARL PALMBERG karl.palmberg@liljewall-arkitekter.se AUGUST ORRLING august.orrling@liljewall-arkitekter.se VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

9 STRATEGIER Med strategier menas de riktlinjer som hjälper till att prioritera i den fortsatta planeringen. Strategierna är till hjälp för att skapa den kvalitet och karaktär som vision och ledstjärnor beskriver. 1. Strategier: Hållbar helhet Det övergripande målet är att detaljplaneringen och byggandet av Västra Dockan också ska tillföra kvaliteter i Dockanområdet och Västra Hamnen som helhet. Nedanstående punkter genomsyrar samtliga strategier. Västra Dockans bidrag till en hållbar helhet vill vara: Väl utnyttjad centralt lokaliserad mark och infrastruktur Återbruk av befintliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader Ett grönt koncept för bebyggelsemiljön och en parkmiljö för omgivningen Västra Dockan ska bidra till att Västra Hamnen fortsätter att vara ett nationellt och internationellt ledande exempel vad gäller energianvändning, lokal produktion av förnybar energi och materialval. Förutsättningar för utveckling av sociala aktiviteter och kulturverksamheter Fler arbetsmiljöer, förutsättningar för utvecklad service och konsolidering av Västra Hamnen som blandstad Nyskapande boendekvaliteter med utgångspunkten att skapa en grön och tät stadsmiljö Det ska vara lätt att göra rätt i Västra Dockan, infrastrukturen för avfallsåtervinning ska vara praktisk och lättanvänd. Transporterna i Västra Dockan är hållbara. Gång- cykel- och kollektivtrafik är prioriterad. Cykelparkeringar är attraktiva och välplanerade och hänsyn tas till bilpoolsbilar vid planering av garage och p-hus. Ett starkt sammanhang av omväxlande publika rum Förstärkta öst-västliga förbindelser med Västra Dockans kulturstråk, Dockans vattenrum och havet VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

10 1a. Gröna Dockan Grönska dominerar området och utrymmen för möten och social samvaro prioriteras. Parken och boendemiljön i norr ger ett sammanhängande grönt område som kontrast till den tätare stadsmiljön kring Hallarna. Tillsammans med förskolornas gårdar får området den grönstruktur som saknats. Kantande träd och möjlighet till grön förgårdsmark stärker den gröna karaktären och bidrar till en mjuk övergång mellan park och bostad. Östra Varvsgatan Dockgatan Gröna Dockan Entréer, fönster och balkonger vänder sig mot parken och bidrar till att göra parken övervakad och trygg. Kvarteren ska vara öppna, men inte inbjuda till genvägar för utomstående. De boende ska kunna ha privata och enskilda vistelsplatser i sitt eget kvarter. Folkliv ska koncentreras till kringliggande stråk. KARL PALMBERG karl.palmberg@liljewall-arkitekter.se Kvarteren i Gröna Dockan har olika karaktär för att AUGUST bidra ORRLING med egna identiteter. Det västra august.orrling@liljewall-arkitekter.se kvarteret ingår i Västra Hamnens övergripande kvartersstruktur och ansluter till Östra Varvsgatans kvartersformer. De nordöstra kvarteren har en öppnare men stadsmässig karaktär. Högskoleplatsen Lilla Varvsgatan Ubå pl 10 VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

11 1b. Längs Östra Varvsgatan Zonen mellan Östra Varvsgatan och de tre stora hallarna har två ansikten, ett stramt som tar intryck av bebyggelsens skala och gatumönstret på andra sidan stadsgatan, och ett livaktigt med varierande uttryck in mot hallarna. Strategin är att utveckla en bebyggelsestruktur för Östra Varvsgatans stadsrum och rytm och en annan som förmedlar övergången till hallarnas stora skala och skapar platser och stråk med en varierad och mänsklig skala (hushöjd ca 5 16m). Östra Varvsgatan Dockgatan Högskoleplatsen Ub p Öppningarna där gatorna mynnar mellan byggnader ska sammanfalla med motsvarande gatuöppningar på västra sidan gatan så att de öst-västliga förbindelserna har tydliga fortsättningar i och genom området. KARL PALMBERG karl.palmberg@liljewall-arkitekter.se Lilla Varvsgata AUGUST ORRLING august.orrling@liljewall-arkitekter.se Längs Östra Varvsgatan Kulturstråket vid Högskolebyggnaden Entréplats vid Skånes Dansteater VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

12 1c. Längs Lilla Varvsgatan Östra Varvsgatan Här förtydligas Västra Dockans gränser och identitet. De två hörnen ska accentueras genom nya byggnader. Den östra har stor rumslig påverkan genom sin relation till både Kulturstråkets entré och Dockplatsen, och utformningen bör tillmätas särskild betydelse. KARL PALMBERG Det är viktigt att finna rätt placering AUGUST och ORRLING utformning av byggnaden framför Ubåtshallen, som ska sluta Lilla Varvsgatans stadsrum, som ska ge privata ytor för vistelse till de boende och lämna öppet för ljus och inblickar mot hall-arkitekturen och sydsidan med befintliga restauranger i bottenvåningen. Rummet mellan de nya byggnaderna och Ubåtshallen ska utformas som ett slags passagerum med fortsatta möjligheter för uteserveringar, och funktionella ytor för den tillkommande bebyggelsen och trafikrörelser som genereras av parkeringshuset vid Östra Varvsgatan. Lilla Varvsgatan Högskoleplatsen Ubåtsplatsen Längs LillaVarvsgatan Dockpla Genomblickar mot Ubåtshallen från Lilla Varvsgatan 12 VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

13 1d Längs Dockgatan Dockgatan stramas upp genom dels de två nya byggnaderna i hörnet vid Ubåtshallen och i anslutning till Högskolan och dels av ny bostadsbebyggelse fram till Gröna Dockans hörn vid havet i norr. Närheten till havet, dockbassängen och den planerade bron till den östra piren ska utnyttjas i byggprojekten. Passagen längs Dockgatan, sjuttio meter från vattnet, kan erbjuda rytmiskt återkommande kontakter med Dockans vattenrum. De öst-västliga stråkens anknytningar till vattenrummet kan understrykas i markplaneringen på båda sidor Dockgatan. 1e Kring Högskoleplatsen Östra Varvsgatan Två nya platser, Ubåtsplatsen och Högskoleplatsen, bildar Kulturstråkets entré. Platserna, som skapas av två nybyggnader kring Ubåtshallens och Högskolehallens gavlar, ska utveckla KARL PALMBERG karl.palmberg@liljewall-arkitekter.se en mer livfull och småskalig AUGUST ORRLING miljö genom strategiska august.orrling@liljewall-arkitekter.se påbyggnader av hallarna, nya entréer, grönska och t.ex. konstprojekt. Från Dockplatsen skall man tydligt kunna uppfatta detta rumssammanhang. En vägvisande byggnad på halva vägen kan stärka detta samband. Dockgatan Lilla Varvsgatan Högskoleplatsen Ubåtsplatsen Dockplatsen Högskoleplatsen vid Dockgatan VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

14 2. Strategier: Omväxlande stråk 2h Reservatsgatan 2g Parkgatan 2c Dockgatan 2a Östra Varvsgatan 2d Kulturstråket 2f Hallgatan Kulturstråket - gågata Stadsgata Mindre stadsgata Gångfartsgata Grön gångfartsgata Fartygsgatans västra del 2e 2b Lilla Varvsgatan Omväxlande stråk i Västra Dockan 2a Östra Varvsgatan Karaktär: Omväxlande större stadsgata Östra Varvsgatan används av bilar, kollektivtrafik, cyklar och gående. Gatan ska kantas av byggnader som berikar gatan med omväxlande funktioner och utformningar. Även parkens träd kan berika gatan eftersom de sträcker sitt grenverk ut i gaturummet. Kollektivtrafikens hållplatser, cykelbanan, verksamheter på bottenvåningarna och entréer som vänder sig mot gatan bidrar till att gatan blir trygg och befolkad. Fotomontage från Östra Varvsgatan 14 VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

15 2b Lilla Varvsgatan Karaktär: Stadsgata som manifesterar U-båtshallen Lilla Varvsgatan har inte samma intensitet som Östra Varvsgatan. Även här ska bottenvåningarna befolkas med verksamheter, främst mot Östra varvsgatan och Dockgatan. Ubåtshallens öppna verksamhet, restaurang eller motsvarande, ska annonsera sig tydligt mot gatan. 2c Dockgatan Karaktär: Mindre stadsgata Dockgatan är en lokalgata som får en lugnare prägel. Nya byggnader ska följa gatulinjen och bidra till en omväxlande gatumiljö. Kontakten österut mot vattnet är påtaglig genom de rytmiskt återkommande släppen mellan kvarteren. Entréer ska vända sig mot gatan. Redan från Dockplatsen kan man ana grönskan i Gröna Dockan. 2d Kulturstråket Karaktär: Livaktig, lekfull grön och småskalig gågata Kulturstråket sträcker sig genom hela området, från Dockplatsen i söder till parken i norr, och vidare mot havet och torget med kollektivtrafik. Det bildar tillsammans med platserna ett huvudstråk genom området. Stråket är en gågata, och råder över korsande stråk. Benämningen kulturstråk ska tolkas som stråk med blandade funktioner och med öppna, inbjudande, upplevelserika och överraskande element i en skala som passar den gående människans mått. (Se vidare om entréer under definierade platser.) För ökat folkliv och trygghet vänder sig även bostäder mot Kulturstråket. Det ska finnas ett enhetligt grepp för stråket genom exempelvis en återkommande markbeläggning, ett vattenelement, en belysning eller annat sammanhållande element som förstärker uppfattningen om ett antal rum som binds samman av stråket. Grönska ska vara ett tydligt inslag. I den del av stråket som leder genom parken tonas stråkets huvudsakliga karaktär ned till förmån för en ännu mer grönskande utformning. Kulturstråkets kvalitet blir i hög grad en produkt av de tillkommande arkitekturprojektens placering, variationen av hushöjder, planering av funktioner, entréer, utformning, skala och detaljer. Arkitekturen ska i detta fall i hög grad skapa platserna och stråken. Längs kulturstråket är det framför allt verksamheter i bottenvåningar. Skalan är anpassad till människorna som rör sig och verkar längs stråket. Det skall finnas en variation av funktioner som är inbjudande med överraskande utskjutande element som är rumsskapande med någon form av lämpligt klimatskydd för rådande årstid. Om sommaren till exempel vill man kunna sudda ut gränsen mellan ute och inne. Läng verk anp verk varia med som lämp Om sudd VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

16 2e Fartygsgatans västra del Karaktär: Lugn gångfartsgata Den västra delen av Fartygsgatan och fortsättningen mot Lilla Varvsgatan ska vara gångfartsgata, och utgör en kopplande öst-västlig riktning genom Västra Dockan. Speciell omsorg krävs av utformningen där gatan möter det småskaliga Kulturstråket, så att inte också det stråket upplevs som en fortsättning av gångfartsgatan. Utformningen ska uppmana till låga hastigheter till och från parkeringshuset. Det gäller också gatans fortsättning mot Lilla Varvsgatan. 2f Hallgatan Karaktär: Industrihistoria Hallgatan ska vara gångfartsgata och är områdets andra stråk som binder samman öst och väst. Den korsar kulturstråket och ska ha en utformning som bidrar till att bilarnas hastighet sänks. Här finns inlastning till dansteaterns ateljéer, och angöring för större transporter ska vara möjlig. Hallstråkets västra del vidgas till entrérum för Dansteaterns lokaler. Se vidare under definierade platser. 2g Parkgatan Karaktär: Lugn, grön och långsam Parkgatan ska vara en grön gångfartsgata med hastighetsdämpande knäckar. Här finns inlastning till dansteaterns ateljéer, och angöring för större transporter skall vara möjlig. Entréer ska vända sig mot gatan och parken för att den ska kännas övervakad och trygg. En utformning som ger en befolkad kant ska bidra till social kontroll av parken. 2h Reservatsgatan Karaktär: Lokal grön mindre stadsgata Reservatsgatan i norr ska vara en lokalgata kantad med träd och ha entréer mot gatan. Parken annonserar sig mot gatan även från detta håll. Övriga släpp och mindre stråk Övriga mindre stråk har inte samma intensitet med entréer och upplevelser. De ligger på kvartersmark och är främst avsedda för gångtrafik. 2h Reservatsgatan 2g Parkgatan 2c Dockgatan 2d Kulturstråket 2a Östra Varvsgatan 2f Hallgatan Fartygsgatans västra del 2e 2b Lilla Varvsgatan 16 VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

17 3. Strategier: Energirika platser 3a Kulturstråkets rum Karaktär: Livaktiga, föränderliga och flexibla platser Kulturstråkets platser består av vidgade stadsrum där koncentrationer av nya och gamla entréer leder in till olika verksamheter och funktioner. Fönster och öppningar ska bidra till ett öppet förhållande mellan ute och inne. Stadsrummen ges mänskliga mått genom att hallarnas stora dimensioner kontrasteras med småskaliga och upplevelserika tillägg. Grönska finns i alla stadsrum. Möblering av rummen med bänkar, konst, cykelparkering etcetera ska bidra till det livfulla intrycket och den lilla skalan. n ata ckg Do TORG MED KOLLEKTIVTRAFIK r Va tra Ös n n ta ga vs se lat kp oc D tan sga arv V la Lil KARL PALMBERG karl.palmberg@liljewall-arkitekter.se AUGUST ORRLING august.orrling@liljewall-arkitekter.se Många platser av olika karaktär VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

18 3b Parken Karaktär: Offentlig grön träffpunkt och strukturerande stadsrum. Ekologisk. Parken bildar det unika rummet längs kulturstråket med sina gröna ytor, stora träd, lundar och lekytor. Den ska fungera som en attraktiv mötesplats och som en egen del av kulturstråket. Här finns plats för både lugn betraktelse och livlig lek. Parken har både fysisk och visuell kontakt med omgivande gator och kontakten med förskolornas gårdar underlättas av Parkgatans karaktär av grön gångfartsgata. Parken kan ha en kulturprofil och eventuellt en konstnärlig utsmyckning som förstärker denna. 3c Egna platser Karaktär: Lugn, trygghet, lokal gemenskap. De boende behöver en egen grön gård i markplan där de kan vistas, umgås med sin granne och ha sin cykel. I den kompakta miljön kring hallarna kan dessutom kompletterande och nyskapande platser utvecklas i anslutning till boendet, i form av exempelvis terrasser, enskilda eller gemensamma, på taket eller i andra lägen, som mötesplatser eller för odling. I Gröna Dockan kan lägenheter i markplan ha privata uteplatser. Tydliga markörer för privata respektive allmänna ytor i den täta staden ska tillämpas. Stråk genom privata gårdar är inte önskvärt. 18 VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

19 4. Strategier: Inbjudande hallar och bebyggelse 4c Dockgatan Östra Varvsgatan 4b 4a Dockplatsen 4b Lilla Varvsgatan 4a Hallarna Hallarna förses med nya entréer när behov uppstår och för att utveckla nya attraktiva miljöer. Tillbyggnader behövs, främst på entréplan mot stråken mellan hallarna, för att variera stråkets bredd och få en småskaligare miljö. Tillägg som sträcker sig i flera våningar används mer sparsamt. Nya entréer och byggnadskroppar ska med material och uttryck anpassa sig till hallarnas karaktär och spår av industriepoken ska bevaras. 4b Nya gatubyggnader Nya byggnader mot gatorna har takfotshöjder som varierar mellan 16 och 21 meter. Längs kulturstråket varierar höjden mellan 5 och 16 meter. Mot Lilla Varvsgatan är en stor del lämnad öppen så att ubåtshallen framträder. Entréer är koncentrerade till de omgivande gatorna och till områdets platser. Västra Dockans hörnbyggnader utformas som framträdande element i stadsstrukturen. Parkeringshusets kapacitet kan kompletteras med parkering i underjordiska garage. VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

20 4c Gröna Dockans byggnader Den norra kvartersbebyggelsen har samma varierade takfotshöjder som gatuhusen. Entréer ska placeras mot gatorna så att det är lätt att hitta till rätt adress. Grönska ska dominera kvarteren. Passager mellan husen på privata gårdar för allmänheten ska undvikas. Även här ska hörnbyggnadernas utformning tydligt markera Västra Dockans gränser. Parkeringsbehovet för Gröna Dockan tillgodoses genom garage under mark. 4d Variation Stor variation i sockelvåningar, uttryck och intensitet ska vara en del av attraktionen för Västra dockan. Placeringar av dörrar, öppningar, skyltfönster och andra fönster ska ske med tanke på upplevelser och trygghet. Lösningar för grönska på och kring hus kommer att användas. Västra Dockans kompakta struktur med hallar och okonventionella kvarter kräver dels noggranna studier av ljusförhållanden och dels hur den offentliga miljön förhåller sig till den privata. Det ska inte råda några tvivel om vilka platser som tillhör enbart de boende. Privat Halvprivat Privat Halvprivat Exploateringstal för Västra Dockan beräknas bli ca 1,5-1,6 20 VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

21 STRATEGISKA PROJEKT För att uppnå värdeprogrammets kvaliteter ligger huvudansträngningarna framöver på utformningen av dels Kulturstråket med hallarna dels Parken och bebyggelsen i Gröna Dockan. Utbyggnad av förskolor skall ske parallellt med produktion av nya bostäder. Kulturstråket med hallarna TORG MED KOLLEKTIVTRAFIK Parken och bebyggelsen i Gröna Dockan TORG MED KOLLEKTIVTRAFIK VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

22 PROCESSDIAGRAM Figuren nedan beskriver hur värdeprogrammet växer fram från Kärna till Strategiska projekt. Närhet Kultur Blandning Grönt EN PLATSRIK, GRÖN OCH OMVÄXLANDE STADSKULTUR Hållbar helhet grönt nära, tryggt minskade transporter Omväxlande stråk kopplande upplevelserik gröna Energirika platser möten kultur upplevelser Inbjudande hallar och byggnader möten kultur blandning grönt K Ä R N A V I S I O N LED- STJÄRNOR 1a d STRATEGIER Kulturstråket Gröna Dockan STRATEGISKA PROJEKT 22 VÄRDEPROGRAM VÄSTRA DOCKAN

23

24 Dockan ägs av JM, Peab och Wihlborgs