Redovisning. Vårdgivarnas miljöinsatser Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer: HSN

Transkript

1 Redovisning Vårdgivarnas miljöinsatser 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer: HSN

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Torborg Svärd Sida 2

3 Sammanfattning Det här är Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tredje årsredovisning av vårdgivarnas miljöinsatser. Svarsfrekvensen är synnerligen hög, 98 procent, och underlaget omfattar 780 enheter kompletterade med uppgifter från de fem sjukhusen. Sammanställningen visar ett bra resultat och en positiv utveckling jämfört med föregående år inom en rad områden. Det är en högre andel av vårdgivarna som är miljöcertifierade/diplomerade. Av dem som har förskrivningsrätt är det en högre andel som genomgått utbildning i hur läkemedel påverkar miljön. Utsläppen av lustgas från förlossning har minskat kraftigt hos flera vårdgivare. Flera vårdgivare har avvecklat farliga kemikalier och det är en högre andel av sjukhusens medarbetare som har gått en grundkurs i miljökunskap år Samtidigt visar sammanställningen att det fortfarande finns anledning att påverka vårdgivarna till att använda förnybara bilbränslen. I korthet 90 procent av dem som svarat uppger att de är miljöcertifierade eller miljödiplomerade vilket är en förbättring jämfört med år 2010 då det var 78 procent. 78 procent av dem med förskrivningsrätt har genomgått utbildning i läkemedels miljöpåverkan vilket är en förbättring jämfört med år 2010 då det var 71 procent. Utsläpp av lustgas sjönk kraftigt år 2011 då destruktionsanläggningar togs i bruk vid alla förlossningsenheter. Inget sjukhus hade någon av de åtta farliga kemikalier/farliga kemiska ämnen som skulle vara avvecklad senast i slutet av år Andelen förnybart bilbränsle av allt bilbränsle var fortsatt låg. Inom verksamheterna ambulans, liggande persontransport och transport av avlidna var 10 procent av drivmedlet förnybart, en ökning från 8 procent jämfört med år Husläkarverksamheterna, primärvårdsrehabiliteringen och hjälpmedelsverksamheterna använde 10 procent förnybart bilbränsle i sina transporter. Sida 3

4 Inledning Hälso- och sjukvårdförvaltningen har sedan 2009 sammanställt ett antal generella miljökrav och uppföljningsfrågor i dokumentet Vårdgivarnas miljöinsatser. Grunden för de standardiserade uppföljningsfrågorna är landstingets miljöpolitiska program. Eftersom olika typer av verksamhet (uppdragsområde) belastar miljön på olika sätt ska de ha olika miljökrav och uppföljningsfrågor kopplade till kraven. Standardskrivningar sammanställs i Vårdgivarnas miljöinsatser som uppdateras årligen. Där specificeras också vilka vårdverksamheter som ska ha vilka miljökrav. För verksamhetsåret 2011 fanns fem uppföljningsfrågor. Inget uppdragsområde hade alla dessa miljökrav i sitt avtal. För att möjliggöra digital sammanställning av svar används en webbaserad inmatningsmall, WIM, som vårdgivarna använder när de svarar. Sjukhusen behövde däremot besvara fem frågor om miljöarbetet. De sammanställda svaren har kompletterats med uppgifter från sjukhusens redovisningar samt särskilda uppgifter från ambulansverksamheten, liggande persontransporter och transport av avlidna. I vårdavtalen finns ett ekonomiskt incitament att utveckla miljöarbetet. Det är 0,5 procent av den totala ersättningen till vårdgivaren som är kopplat till något av miljökraven. I de flesta fall är kravet miljöcertifiering/-diplomering. Det har gjort det ekonomiskt lönat sig för vårdgivarna att bli miljöcertifierade. I sjukhusavtalen har miljöpengen delats upp i olika promillen som kopplats till olika miljökrav. Denna sammanställning talar för att miljökraven i vårdavtalet och det ekonomiska påtryckningsmedlet haft en positiv effekt. År 2011 är det sista året för landstingets femte miljöpolitiska program Miljö Steg 5 som omfattar åren Redovisningen har därför särskild betydelse då uppgifterna kan ligga till grund för jämförelser med målen för hela perioden. Syfte Syftet med sammanställningen är att kartlägga vårdgivarnas miljöarbete år Det är en slutredovisning av genomförda prestationer och ett underlag för det fortsatta arbetet med att påverka vårdgivarna i framtiden. I förvaltningens eget miljöledningssystem fyller redovisningen en viktig funktion. Det övergripande syftet med miljöarbetet är att ständigt förbättra miljön i länet. Sida 4

5 Metod En stor del av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppföljning av vårdgivare sker med hjälp av data som överförs digitalt från patientadministrativa system och andra datoriserade register. De uppgifter som inte går att rapportera digitalt kan vårdgivarna rapportera via en webbaserad inrapporteringsmall (WIM). Uppföljningen av vårdgivarnas miljöarbete sker via WIM och kompletteras med sjukhusens miljöredovisningar. Kraven på vilka frågor som ska besvaras varierar beroende på uppdrag och finns angivet i respektive uppdrags regelbok/förfrågningsunderlag eller i en bilaga till avtalet. Svaren i denna sammanställning avser verksamhetsåret 2011 och där så är möjligt jämförs resultaten med föregående år. Svarsfrekvens Antal uppdrag som ingick i underlaget för sammanställningen 2011 är 28 stycken. Det har tillkommit två uppdragsområden, synhabilitering och stroketeam, jämfört med uppföljningen för året innan, det vill säga verksamhetsåret Bland de uppdragsområden som har inkommit med data är svarsfrekvensen generellt sett bra. Sammanräknat har 780 av 793 mottagningar svarat vilket ger en svarsfrekvens på 98 procent. Folktandvården, som under tiden för enkätens genomförande hade 84 mottagningar, svarade som en samlad enhet. Även Distriktstandvårdens 10 mottagningar redovisas som en enhet. Sida 5

6 Uppdragstyp Antal svarande Utskickat Andel ASIH % Barn- och ungdomsmedicinsk % mottagning Baspsykiatri vuxna % Beroendevård barn/ungdom % BVC % Fotsjukvård % Förlossning % Geriatrik % Gyn ultraljud % Habilitering % Hjälpmedel % Husläkare % Höft/knäoperation % Hörselrehabilitering % Kataraktoperation % Kiropraktik % Kvälls- och nattpatrull % Logoped % Lokal integrerad beroendevård % Medicinsk service % MVC % Primärvårdsrehabilitering % Rättspsyk/särskilt vårdkrävande % Strokevård % Specialiserad rehabilitering % Synhabilitering % Tandvård % Ögonbottenscreening % Totalt % Sida 6

7 Redovisningar Transporter Vision Landstingets transporter utförs enbart med förnybara drivmedel och ger inte upphov till luftföroreningar eller buller som påverkar hälsan eller miljön negativt. Kollektivtrafikens andel av persontransporterna är hög. Miljökrav Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för att person- och varutransporter drivs med förnybara drivmedel. Uppföljning Uppföljning sker via WIM samt med kompletterande uppgifter från ambulans samt transport av avlidna. Uppföljningsfråga i WIM Frågan avser endast transporter med fordon som sker inom ramen för detta avtal. Frågan avser endast transporter med fordon som Vårdgivaren äger eller leasar inklusive tjänstebilar. Förbrukad mängd bränsle? Bensin, diesel, etanol fordonsgas eller annat exempelvis flygbränsle, ren RME eller el, angivet i liter, Nm3 eller kwh. Resultat De uppdragsområden som har besvarat frågor om drivmedel i WIM är primärvårdsrehabilitering, husläkare och hjälpmedel. Andelen förnybart bränsle enligt Stockholms läns landstings omräkningstabell var 10 procent. Eftersom frågan förändrats sedan året innan går det ej se tendensen. År 2010 frågades hur många mil som körts med förnybart drivmedel respektive med fossila bränslen. Elektricitet är svårt att jämföra med eftersom det inte finns information om hur den förbrukade elen är framställd. Men användningen av elektricitet som bränsle till transporter kan vara av förnybar karaktär och bör generellt ses som positiv. År 2011 var första året som det fanns möjlighet att rapportera användningen av elektricitet som drivmedelsförbrukning. Uppgiften kan fungera som jämförelsemått vid nästkommande års uppföljning. Sida 7

8 Drivmedelsförbrukning bilbränsle De områden som har svarat på frågor om drivmedel i WIM enkäten. Bensin Diesel Etanol Biogas (Nm3) ASIH FAME (RME)- ren El (kwh) Annat Hjälpmedel Husläkare Kvälls- och natt patrull Medicinsk service Primärvårdsrehabilitering Drivmedelsförbrukning bilbränsle Ambulansverksamhet och transport av avlidna Sammanlagt per bränsle Bensin Diesel Biogas Etanol RME För verksamhetsåret 2011 har det även inkommit separat rapportering från verksamheten som utför liggande persontransporter. De förbrukade liter bränsle och det var endast i form av diesel. Vid en sammanräkning av all inrapporterad data över bränsleförbrukning 2011 var den totala andelen förnybart bränsle åtta procent exklusive el. För de rapporterande verksamheterna är andelen förnybara bränslen låg. Det behövs förbättringar för att uppnå landstingsövergripande miljömål när det gäller bilbränslen. Minst hälften av person- och varutransporter ska ske med förnybara bränslen år 2011 enligt Miljö Steg 5. Förändring av frågan gör att jämförelser med föregående år inte är möjliga. Sida 8

9 Läkemedel Landstingets miljövision för läkemedel Landstingets verksamhet tillför inga miljöstörande läkemedelsrester till mark, vatten och luft. Miljökrav Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för att hos Vårdgivaren anställd läkemedelsförskrivande personal har utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Uppföljning Uppföljning sker via WIM och kompletteras med svar från sjukhusens separata redovisning. Uppföljningsfråga i WIM Hur många av de anställda har rätt att förskriva läkemedel? Hur många av dem har gått utbildningen Läkemedels miljöpåverkan 1? Resultat Under 2011 var det enligt inrapporterad data via WIM 78 procent av de med förskrivningsrätt som har deltagit i utbildningen Läkemedels miljöpåverkan. Det motsvarar personer. Inkluderas reslutat från sjukhusen blir motsvarande resultat 79 procent (7 184 individer exklusive Capio S:t Görans sjukhus som endast angett andel). Föregående år var det 71 procent som hade genomgått utbildning i läkemedels miljöpåverkan. I jämförelse med föregående år är det färre uppdragsområden som har behövt besvara frågan om medarbetarnas utbildning i läkemedels miljöpåverkan. För verksamhetsåret 2011 är det bara nio uppdragsområden som har svarat på frågorna i WIM angående läkemedel i jämförelse med 24 stycken år Förlossning har tillkommit som respondent på den aktuella frågan Av dem som har svarat för båda verksamhetsåren har en majoritet förbättrade resultat sett till andelen som har genomgått utbildningen Läkemedels miljöpåverkan av dem som har förskrivningsrätt. 1 Kursen ska endast avse läkemedels påverkan på miljön (dvs. ej arbetsmiljöfrågor). Den ska t ex behandla bakgrunden till problem med läkemedelsrester i vattenmiljö. Det ska ingå ett avsnitt om hur SLL hanterar problemet och hur miljöaspekterna vägs in i Kloka listan. Deltagarna ska efter kursen veta hur de själva kan bidra för att minska läkemedlens negativa miljöpåverkan. Utbildningen ska omfatta minst 45 minuter. Ett alternativ till föreläsningar är SLL:s webbaserade kurs Läkemedels miljöpåverkan som finns på Uppdragsguiden Sida 9

10 100% 90% 80% 70% l e 60% d n 50% A 40% 30% 20% 10% 0% Utbildning i läkemedels miljöpåverkan Andel av alla läkemedelsförskrivare som genomfört en kurs i hur läkemedel påverkar miljön fördelat i olika uppdragsområden och med jämförelse mellan åren 2010 och 2011 Det bör beaktas att av de områden som har svarat på frågan både 2010 och 2011 så är det sammanlagda antalet personer som angetts ha rätt att förskriva läkemedel betydligt lägre (4 990 personer) år 2011 än år 2010 ( personer). De största minskningarna i antalet angivna personer med förskrivningsrätt är inom områdena ASIH, geriatrik och husläkarmottagningarna. På grund av svårigheter att tolka resultaten som angivits för vårdvalet höft- /knäprotes har uppgifterna från därifrån exkluderats. Resultatet visade att över 100 procent hade genomgått utbildningen. Förlossningsenheterna har uppgett att 156 av 211 personer med förskrivningsrätt har genomgått utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Det motsvarar 74 procent. Sjukhusens miljörapportering kompletterar svaren som inkommit via WIM eftersom även de innefattar information om hur många förskrivare som genomgått utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Sida 10

11 Andel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utbildning i läkemedels miljöpåverkan En majoritet av de rapporterande sjukhusen visar ett bättre resultat 2011 än föregående år. Resultaten visar på en generellt hög nivå med tydliga förbättringar sedan föregående år. Under 2011 har sjukhusen genomgående högre andel medarbetare som gått utbildningen än husläkarna, som är den andra uppdragstypen med stort antal medarbetare som förskriver läkemedel. Sjukhusens resultat och de stora förbättringar som skett mellan åren visar på att det finns en förbättringspotential även hos andra uppdragsområden. I sjukhusens avtal finns det en koppling till ekonomisk följdverkan om inte minst 80 procent av de förskrivande medarbetarna har genomgått utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Lustgas Landstingets miljövision för lustgas Landstingets verksamhet tillför inga miljöstörande läkemedelsrester till mark, vatten och luft. Miljökrav Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för att utsläppen av lustgas ska minska genom att destruera använd lustgas och genom att eliminera läckage. Uppföljning Uppföljning sker via WIM och kompletteras med svar från sjukhusens separata redovisning. Sida 11

12 Uppföljningsfråga i WIM Frågan ställs till förlossningsverksamhet i Vårdval. Hur mycket lustgas har genomsnittligt släppts ut till omgivningsluften per förlossning? Resultat Utsläppen av lustgas per förlossning har minskat kraftigt på Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus vilket framgår av nedanstående tabell. Destruktionsanläggningar installerades där i slutet på 2010 och i början av år Verksamheten vid Karolinska/Huddinge har haft en fungerande destruktionsanläggning sedan flera år tillbaks. Vid Danderyds sjukhus, inklusive BB Stockholm var det initialt problem med den nyinstallerade anläggningen vilket förklarar varför värdena för dessa kliniker i tabellen nedan. Från och med år 2011 finns det i regelboken för Vårdval förlossning ett vite kopplat till utsläpp av lustgas om utsläppsvärdet överstiger 350 gram per förlossning vilket två av de rapporterande enheterna gjorde. Gram Utsläpp av lustgas per förlossning Sjukhusen och tandvården får frågor om användningen av lustgas specificerat i respektive avtal och redogör för hur mycket de köpt in och hur mycket de returnerat till gasleverantörerna. Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus använder lustgas även i annan typ av vårdverksamhet. Den använda mängden uppgick år 2011 till sammanlagt gram. Danderyds Karolinska Södersjukhuset Södertälje sjukhus universitetssjukhuset sjukhus gram gram gram gram Sida 12

13 Användningen skiljer sig markant mellan olika sjukhus. S:t Erik sjukhus och Capio S:t Görans sjukhus slutade helt att använda lustgas år 2010/2011. Alla sjukhus har redogjort för sitt arbete för att begränsa lustgasutsläppen. I samverkan med fastighetsägaren Locum har arbetet intensifierats under åren 2010 och Inom tandvården är det bara Folktandvården som har rapporterat att de använt lustgas De har köpt in gram lustgas och returnerat gram vilket betyder att gram släppts ut i omgivningen. Kemikalier och kemiska produkter Vision Landstingets kemikalieanvändning skapar inga hälsoproblem eller någon miljöstörning. Miljökrav Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för att användningen av farliga kemikalier och kemiska produkter som innehåller farliga kemikalier minskas eller tas bort helt i enlighet med SLL:s utfasningslista. Uppföljning Uppföljning sker via WIM och kompletteras med svar från sjukhusens separata redovisning. Uppföljningsfråga i WIM Finns inom verksamheten någon av de åtta farliga kemikalier som inte ska förekomma från och med 2012? Arbetar vårdgivaren enligt avvecklingsplan för utfasning av farliga kemikalier och kemiska produkter? Resultat Samtliga sjukhus har angivit att de inte hade någon av de åtta farliga kemikalier/kemiska ämnen som skulle vara avvecklade i slutet av år Vid redovisningen av verksamhetsåret 2010 hade Karolinska Universitetssjukhuset fem av dessa farliga kemikalier. Södersjukhuset hade då två medan Capio S:t Görans sjukhus och Södertälje sjukhus rapporterade att de hade en vardera. Sida 13

14 Antalet avvecklingskemikalier som respektive sjukhus innehade i slutet av år 2010 respektive i slutet av år Sjuk hus Capio S:t Danderyd Karolinska S:t Erik SöS Södertälje /År Göran Inom tandvården och medicinsk service förekommer det fortfarande utfasningsämnen, det vill säga kemikalier eller kemiska ämnen som ska minskas och fasas ut på längre sikt. Fem av 18 respondenter har angett att de använder utfasningsämnen. De fem har alla angett att de har en avvecklingsplan för utfasning av farliga kemikalier och arbetar enligt den. Miljöcertifiering/-diplomering Landstingets miljövision Alla landstingets verksamheter styr mot landstingets miljövisioner, tar alltid miljöhänsyn vid beslut och har en föredömlig uppföljning av sitt miljöarbete. Miljökrav Det finns två alternativa miljökrav beroende på ersättningsnivå. De vårdgivare som har en ersättning som är 15 Mkr/år eller mer ska ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande. De vårdgivare som har en sammanlagd ersättning som understiger 15 Mkr/år ska vara miljödiplomerade av beställaren eller ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande. Uppföljning Uppföljning sker via WIM och kompletteras med svar från sjukhusens separata redovisning. Uppföljningsfrågor i WIM Frågor gäller båda de angivna miljökraven oberoende av ersättningsnivå. Är vårdgivaren miljöcertifierad enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande? Datum för certifiering? Datum för senaste recertifiering? Vilket certifieringsorgan har utfärdat certifieringen? Dessa frågor kompletteras med frågor avseende de med en sammanlagd årlig ersättning som understiger 15 Mkr/år. Är vårdgivaren miljödiplomerad av beställaren? Datum för senaste miljödiplomeringen? Sida 14

15 Resultat Av de vårdgivare som har svarat på miljöfrågorna i WIM är det 90 procent (695 stycken) som har angivit att de är miljöcertifierade eller miljödiplomerade. Utöver de som svarat på WIM enkäterna så är alla sjukhus miljöcertifierade. Andelen vårdgivare som är miljöcertifierade, -diplomerade eller ej Andel med certifiering eller miljödiplomering 6% 4% 21% 69% Certifikat Diplom Nej Ej svarat Det har skett en förbättring jämfört med föregående år då det var 78 procent som svarat att de var miljöcertifierade alternativt miljödiplomerade. Miljökompetens Vision Landstinget är känt, såväl hos de egna medarbetarna som hos omvärlden, för ett seriöst, vetenskapsbaserat miljöarbete som ger banbrytande resultat. Landstingets sätt att arbeta med miljöfrågor appliceras av andra och leder till en bättre miljö. Miljökrav Vårdgivaren ska se till att medarbetarna har bra miljökompetens. Uppföljning Endast i sjukhusens miljöredovisning ingår det år 2011 en fråga om de anställda medarbetarnas miljökompetens. Tidigare fanns frågan även i regelböcker för vissa vårdvalsområden. Sida 15

16 Uppföljningsfråga Hur stor andel av medarbetarna (exklusive timanställda) som är anställda vid årets slut har gått grundkurs i miljökunskap? Resultat Resultatet är relativt gott. Vid Capio S:t Görans sjukhus har 80 procent fått grundläggande miljökunskap, vilket är bra. Det är emellertid stor variation mellan sjukhusen vilket tyder på att det finns stora möjligheter till förbättringar hos de vårdgivare som har redovisat att en lägre andel genomfört utbildningen. Skillnader i personalomsättning kan ha påverkat resultaten. För nyanställda kan det vara svårt att hinna med att gå miljökurs. Det är endast Södersjukhuset som redovisat att andelen medarbetare som gått grundkurs i miljö minskat. Vid Södertälje sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset har andelen ökat, medan Danderyds sjukhus redovisar samma andel som året innan. Andel av samtliga medarbetare som gått en grundkurs i miljökunskap Andel 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Grundkurs i miljökunskap Resultat Resultatet visar att vårdgivarna i stort sett utvecklar sitt miljöarbete på önskvärt sätt. Endast det gäller användandet av förnybart bilbränsle är det otillfredsställande uppgifter som visas. För att nå målen i landstingets nya miljöprogram, Miljöutmaning 2016, bör avtalskraven rörande bilbränsle ses över, liksom informationsinsatserna till vårdgivarna om bilbränslens klimateffekt. Sida 16

17 Fortsatt uppföljning Sammanställning av vårdgivarnas svar på uppföljning av miljöfrågor fyller en viktig funktion för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Årliga jämförelser av miljöprestanda på aggregerad nivå ger beställaren god indikation på hur miljöarbetet utvecklas. Resultatet ligger till grund för framtida miljökrav i nya vårdavtal. Redovisningen ger också vårdgivarna värdefull återkoppling. Den visar hur långt andra vårdgivare kommit i sitt utvecklingsarbete, vilket möjliggör jämförelser av egna resultat med andra. Det är effektivt att via en webbaserad inmatningsmall, WIM, ta in, sammanställa och analysera vårdgivarnas svar på standardiserade uppföljningsfrågor. Det finns anledning förmoda att de i vårdavtalen ställda miljökraven har drivit vårdgivarnas miljöarbete framåt. Förvaltningen avser att fortsätta följa vårdgivarnas miljöarbete så att uppnådda resultat bibehålls och för att säkra en fortsatt förbättring. Stockholm Sida 17