Redovisning av års stimulansmedel. riktade till vård och omsorg om äldre personer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av 2007 2009 års stimulansmedel. riktade till vård och omsorg om äldre personer"

Transkript

1 Redovisning av års stimulansmedel riktade till vård och omsorg om äldre personer

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Publicerad juni

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ansvara för utbetalningen av de statliga stimulansmedlen riktade till äldreomsorgen samt att följa upp hur de används. Medlen ska användas för att utveckla kvaliteten inom äldreomsorgen med fokus på den vård och omsorg som den äldre brukaren får. Denna rapport är en lägesbeskrivning av hur års stimulansmedel har använts samt hur stimulansmedlen har tagits emot av kommuner och landsting. Rapporten ska vara ett underlag för i första hand Socialdepartementet i arbetet med kommande stimulansmedel. Rapporten kan även användas av ansvariga politiker och tjänstemän som stöd för ett fortsatt lokalt utvecklingsarbete inom äldreomsorgen. Socialstyrelsen kommer att utvärdera stimulansmedlen i samband med att huvudmännen ska slutredovisa medlen våren Niklas Bjurström Socialstyrelsen har varit projektledare och ansvarig för rapporten. Anders Bergh Socialstyrelsen har skrivit avsnittet om kost och nutrition. Konsult Lennart Keberg har arbetat med det statistiska materialet till denna rapport. Socialstyrelsen har även samarbetat med FoU Nestor, FoU Kronoberg, FoU Gävleborg och Demenscentrum. Statistiska centralbyrån har ansvarat för att samla in data och uppgifter från kommuner och landsting. Delar av uppdraget har också utförts i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Socialstyrelsen vill tacka alla kommuner och landsting som har medverkat i arbetet med att besvara enkäterna och som har skickat över intressanta rapporter om hur stimulansmedlen har kommit till användning lokalt. Lars-Erik Holm Generaldirektör Socialstyrelsen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Bakgrund 11 Hur ska stimulansmedlen användas? 11 Socialstyrelsens uppföljning av års stimulansmedel 13 Nytt system för uppföljning 13 Hur används stimulansmedlen? 14 Varför har inte hela bidraget använts? 16 Projektledare och webbplatser 18 Anställningar med stöd av stimulansmedlen 19 Projekt och satsningar 20 Redovisning av års stimulansmedel efter område 23 Rehabilitering 23 Sammanfattning 23 Vad har medlen använts till? 24 Rehabiliteringsombud 25 Rehabiliteringsteam 26 Att skapa en rehabiliterande miljö 26 Personer med psykisk ohälsa 27 Samarbete 27 Kost och nutrition 28 Sammanfattning 28 Inledning 29 Fokus på äldre i särskilt boende 30 Färre dietister men fler kostombud 31 Att utveckla måltidsmiljön 32 Kostupphandling 33 Utbildning 33 Kokböcker och annat material 33 Demensvård 34 Sammanfattning 34 Inledning 34 Demensteam 34 Utbildning i demenskunskap och demensvård 37 Projektledare och handledning 38 Särskilt uppmärksammade problem 38 FoU-arbeten 39 Läkemedelsgenomgångar 40 Sammanfattning 40 Vad är en läkemedelsgenomgång? 41 Varför ska man göra läkemedelsgenomgångar? 41 När är en läkemedelsgenomgång aktuell? 42 5

6 Läkemedelsgenomgångar i särskilt respektive ordinärt boende 42 Utbildningssatsningar 43 Exempel på olika former av läkemedelsgenomgångar 43 IT-stöd 45 Resultat från läkemedelsgenomgångar 46 Särskilt uppmärksammade problem 49 Socialt innehåll 50 Sammanfattning 50 Inledning 51 Inventeringar av brister i det sociala innehållet 51 Utbildning 52 Träfflokaler och samverkan med frivilligorganisationer 52 Andra aktiviteter 53 Förstärkt läkartillgång 55 Sammanfattning 55 Inledning 55 Förebyggande insatser 57 Sammanfattning 57 Inledning 58 Fallprevention och Fixar-Malte 58 Förebyggande hembesök 60 Vinster från den uppsökande verksamheten 63 Enskilda vårdgivares medverkan 64 Utvärdering av måluppfyllelse 65 Samarbete/samverkan 66 Har samarbetet/samverkan förbättrats? 66 Problem i samverkan mellan huvudmännen 68 Uppföljningar av satsningarna 68 FBA: När tusen blommor blommar statliga stimulansmedel riktade till vård och omsorg om äldre personer (bilaga XX) 68 Statlig tillsyn 70 Referenser 71 Årjäng 2010: Daglig verksamhet för personer med demens Redovisning till Socialstyrelsen 73 Bilaga 1 Tabeller 75 6

7 Sammanfattning Regeringen har avsatt stimulansmedel till kommuner och landsting för att stödja utvecklingen av äldreomsorgens kvalitet. Alla kommuner och landsting har kunnat söka stimulansmedel sedan De har sedan tilldelats medel utifrån antalet invånare över 65 år. För år har Socialstyrelsen sammanlagt betalat ut cirka 4 mdkr i stimulansmedel. Därmed har huvudmännen kunnat anställa fler i vården och omsorgen om äldre personer. Framför allt har de anställt undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor, men under 2009 har huvudmännen även rekryterat projektledare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, demenssköterskor, dietister, äldrepedagoger m.fl. Personal har också kunnat delta i kompetenshöjande utbildningar, och huvudmännen har skaffat tekniska hjälpmedel. Över huvud taget har stimulansmedlen varit ett stöd i landstingens och kommunernas lokala utveckling och fungerat både som smörjmedel i samarbetet och som ett sätt att få olika professioner att se och dra nytta av varandras kompetenser. Nya, kreativa idéer har fötts i stimulansmedlens anda: att gå utanför det ordinarie arbetets ramar. För år 2010 har regeringen avsatt 678 mkr i stimulansmedel. Hösten 2008 utvecklade Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån ett webbaserat uppföljnings- och ansökningssystem med inloggningsuppgifter till varje huvudman. Där har Socialstyrelsen valt att ställa frågor om företeelser som kan visa ambitionsnivån i huvudmännens projekt. Exempel på sådana uppföljningsfrågor är om arbetet har haft en projektledare eller om huvudmännen har avsatt tid för regelbunden handledning och reflektion. Rapporten bygger på det insamlade materialet. Stimulansmedlen omfattar följande temaområden: rehabilitering kost och nutrition demensvård läkemedelsgenomgångar förstärkt läkartillgång det sociala innehållet förebyggande insatser. Inom rehabilitering har huvudmännen använt en stor del av medlen till att utbilda vård- och omsorgspersonalen, men även sjuksköterskor, kring ett rehabiliterande förhållningssätt. En annan viktig del av området har varit samverkan mellan huvudmännen i utvecklingen av vårdplaneringsprocessen och samarbete kring rehabiliteringen. Redan nu kan man skönja effekter i form av bättre samverkan mellan huvudmännen när det gäller vården av äldre med behov av rehabilitering och annat stöd efter utskrivning från sjukhus. En annan effekt är ett ökat intresse från vård- och omsorgspersonalen kring ett rehabiliterande förhållningssätt. 7

8 Inom demensvårdsområdet används stimulansmedlen ofta till att utbilda personal, att göra olika miljöer mer tilltalande för personer med demenssjukdom eller att starta och vidareutveckla demensteam. Några huvudmän har prövat nya metoder inom demensvården som vårdarsång, sinnesträdgårdar eller vårdhundar. Många huvudmän har genom gemensamma demensteam även utvecklat samarbetet med gemensamma överenskommelser. Stimulansmedelsarbete inom kost och nutrition innebär ofta att huvudmännen rekryterar dietister som ska se över kommunens kostpolicy och kompetenshöja vård- och omsorgspersonalen. På många särskilda boenden har man börjat att mäta de äldres MNA och BMI regelbundet, men detta är fortfarande ovanligt på vårdcentraler och inom hemtjänsten. Personalen upplever ofta att sådana mätningar kan vara integritetskränkande. Medlen har även använts till att utveckla en lugn matmiljö, så att diskmaskiner, tv och mobiltelefoner stängs av. Många har även använt experter för att skapa trevlig dukning och servera maten på ett aptitretande sätt. Huvudmännen anser genomgående att personalens attityd till mat har blivit mer positiv. Kunskapen om matens betydelse har även på många håll blivit en viktig del i rehabiliteringsarbete, läkemedelsbehandlingar och i utvecklandet av det sociala innehållet. När huvudmännen erbjuder läkemedelsgenomgångar ser utgångspunkterna olika ut. Gemensamt är dock att man bildar ett tvärprofessionellt team med tillgång till farmakologisk expertis för att optimera de äldres läkemedelsanvändning. Läkemedelsgenomgångarna har utvecklats bättre inom särskilt boende än inom ordinärt boende. En förklaring kan vara att de som bor i särskilt boende ofta har en och samma läkare, medan flera läkare från olika vårdcentraler kan behöva involveras i ordinärt boende. En del av medlen har även använts för att stärka vård- och omsorgspersonalens kunskaper om läkemedel och om betydelsen av läkemedelsbehandlingar. Vårdpersonalen har också lärt sig att själva göra näringsdryck och att vissa maträtter kan användas som komplement till t.ex. sömnmedel och laxermedel. Satsningar inom det sociala innehållet har ofta byggt på att personalen får utveckla tekniker för att bättre kunna lyssna på de äldre och på vad de önskar och vill. Utifrån denna kunskap kan man sedan skapa olika aktiviteter för att ge de äldre en meningsfull vardag. Det kan handla om att bygga trädgårdar i närheten av äldreboenden, starta träfflokaler eller bjuda in till kulturaktiviteter, men också om att ge utrymme för skapande som att måla, skriva, sjunga eller laga mat. Många huvudmän har dock uppmärksammat problemet att äldreomsorgen är van vid att skapa kollektiva aktiviteter, medan en stor del av de äldre gärna vill ha mer individuella aktiviteter. Ofta hör och ser de dåligt, eller har svårt att tala efter en stroke. För att utveckla vardagen även för dessa grupper har många prövat att ge vård- och omsorgspersonalen mer tid att göra saker tillsammans med de äldre utifrån de äldres egna önskemål. Ett sort antal kommuner som har satsat på det sociala innehållet anser även att deras samarbete med frivilligorganisationerna har utvecklats med stöd av stimulansmedlen. Förebyggande insatser innebär ofta samtal med tre sorters innehåll: information om kommunens och landstingets verksamhet riktad till äldre 8

9 en genomgång av risker i bostaden som lösa mattor, behov av brandvarnare m.m. information om hälsa på äldre dagar, t.ex. när det gäller kost, motion och intellektuell stimulans. Resultaten av samtalen har stimulerat några kommuner att starta matskolor för äldre eller att inrätta speciella äldregym. Det är även vanligt att kommuner inrättar Fixar-Malte -tjänster med uppdrag att hjälpa äldre att byta lampor, sätta upp gardiner eller möblera om för att minska fallrisken. Flera landsting har utökat tillgängligheten med stöd av stimulansmedlen för förstärkt läkartillgång. De kan ha ökat möjligheten att göra hembesök hos svårt sjuka äldre eller utökat den geriatriska kompetensen. En del av medlen har också använts till att utbilda både allmänläkare och specialistläkare i geriatrik. Några landsting har dock haft svårt att rekrytera läkare som planerat p.g.a. en allmän brist på läkare. Många av de mest intressanta projekten spänner över flera stimulansmedelsområden samtidigt. Sådana projekt är ofta framgångsrika, då medarbetarna kan få en helhetssyn på brukarens sammansatta behov. Ett exempel är Modell Halland, ett projekt för läkemedelsgenomgångar. Projektet involverar kost och rehabilitering i arbetet med läkemedel, något som utvecklar samarbetet över huvudmannagränserna. Samtidigt har behovet av sömnmedel och laxermedel minskat. Socialstyrelsen kan konstatera att kommuner och landsting har utökat och förbättrat sin samverkan över huvudmannagränserna och att stimulansmedlen har fungerat som katalysator för detta. Dessutom anger huvudmännen att kvaliteten på samverkan har förbättrats innehållet och strukturen har blivit tydligare. Detta resultat får anses positivt, eftersom ett av stimulansmedlens syften är att stödja samarbetet mellan huvudmännen. En knapp tredjedel av kommunerna och landstingen har också involverat privata vårdgivare i satsningarna. Men fortfarande finns en del samarbetssvårigheter som beror på olika kulturer. Kommunernas och socialtjänstlagens verksamhet är i stor utsträckning politiskt styrd, medan landstingens i hög utsträckning är expertstyrd. Detta har skapat problem i samarbetet på några håll. Stimulansmedlen har också gjort det möjligt för kommuner och landsting att genomföra intressanta utvecklingsarbeten även under år med besparingskrav. En hel del av medlen har använts till att involvera de lokala FoUenheterna i utvecklingsarbetet, men även högskolor och universitet. Därutöver har flera landsting och kommuner satsat på att ge personalen möjlighet att utveckla och förändra sina arbetssätt i s.k. genombrottsprojekt. Det är projekt som ofta både har utvecklat brukarnas inflytande över vården och stärkt vård- och omsorgspersonalens yrkesstatus. Närmare 30 procent av stimulansmedlen hade inte använts vid årsskiftet 2009/2010. Det framgår av huvudmännens ekonomiska redovisning. Några orsaker som huvudmännen tar upp är att projektledare har bytts ut eller blivit sjuka, att det har tagit lång tid att rekrytera nya medarbetare och att det har tagit längre tid än beräknat att komma i gång med projekt där huvudmännen ska samarbeta. Huvudmännen betonar vikten av att arbetet med stimulansmedlen är långsiktigt. Det tar tid att genomföra förändringar, vilket gör att ett stort antal av satsningarna har pågått under hela stimulansmedelsperioden. Både kommu- 9

10 ner och landsting är generellt alltmer positiva till utvecklingen kring projekten. Detta var väntat, eftersom många projekt har hållit på i några år och nu börjar ge resultat. Men det kan även bero på att ansvariga nämnder i ökande grad har visat intresse för projekten. Därutöver har många kommuner och landsting startat webbsidor om projekten och genomfört konferenser för att visa upp vad som gjorts. Att projekten har blivit offentliga har troligen varit en viktig inspirationskälla för många projektansvariga. Av de projekt som avslutades 2009 har 68 procent blivit ordinarie verksamhet, vilket ger belägg för att flertalet projekt har planerats utifrån kända lokala behov. Mest stimulansmedel används till rehabilitering (27 procent), och därefter följer det sociala innehållet (19 procent). Endast 6 procent av pengarna går till förstärkt läkartillgång. 10

11 Bakgrund I budgetpropositionen för år 2007 (prop. 2006/07:1) beslutade regeringen att tilldela kommuner och landsting stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgens kvalitet och innehåll. Medlen skulle gälla för år 2007, 2008 och Regeringen skriver (Socialdepartementet 2007): Regeringen bedömer att kvaliteten i vården och omsorgen om äldre kvinnor och män behöver höjas. Såväl det medicinska omhändertagandet som det sociala innehållet i äldreomsorgen behöver förbättras. Vidare måste samverkan mellan huvudmännen förbättras för att äldre personer ska få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda. Det förebyggande arbetet bland äldre personer behöver intensifieras för att bl.a. förebygga fallolyckor. Sammantaget behöver åtgärder vidtas för att äldre kvinnor och män och deras anhöriga skall känna trygghet. För år 2007 och 2008 budgeterade regeringen 1,35 mdkr per år för detta ändamål. För år 2009 avsatte regeringen 1,3 mdkr och för mkr. Socialstyrelsen har i uppdrag att fördela bidragen till kommuner och landsting, och privata vårdgivare kan ta del av stimulansbidraget genom sina huvudmän. Huvudmännen har sökt bidraget hos Socialstyrelsen varje vår under perioden och de kan använda medlen till och med år Kommunerna får dela på 70 procent av medlen, medan landstingen får återstående 30 procent. Medlen har i huvudsak fördelats efter antalet pensionärer i respektive kommun och landsting. Ett mål har varit att både små och stora huvudmän ska ha lätt för att ansöka om medlen. Hur ska stimulansmedlen användas? Syftet med stimulansmedlen är att förbättra vården och omsorgen för äldre års bidrag är riktade till satsningar inom rehabilitering kost och nutrition läkemedelsgenomgångar i särskilt boende och i ordinärt boende förstärkt läkartillgång i särskilt boende och i ordinärt boende (området är inte aktuellt för 2010 års medel) det sociala innehållet demensvård förebyggande insatser. Huvudmännen (i första hand kommunerna) har dessutom fått möjlighet att använda en del av stimulansmedlen som kompensation för kostnader för att införa individbaserad statistik inom socialtjänsten samt för att besvara enkäter om öppna jämförelser mellan huvudmännen. 11

12 Stimulansmedlen är tänkta att stödja utvecklingsarbete inom eftersatta områden. Medlen ska även användas för att utveckla samarbetet mellan huvudmännen, så att de kan erbjuda de äldre en trygg och innehållsrik äldreomsorg. Det är dock den enskilda huvudmannen som, utifrån lokala behov, avgör vad medlen ska användas till inom de sju prioriterade områdena (sex områden 2010). Medlen får inte användas till ordinarie verksamhet eller arbetsmiljöåtgärder. Däremot får de användas för att täcka vikariekostnader för ordinarie personal som t.ex. går en utbildning. Socialstyrelsen ska lämna en redogörelse till regeringen för hur stimulansmedlen har använts den 30 juni varje år. 12

13 Socialstyrelsens uppföljning av års stimulansmedel De ansökningar som kommuner och landsting lämnade in till Socialstyrelsen våren 2007 och våren 2009 skulle innehålla uppgifter om huvudmannens kontaktperson samt hur bidraget skulle betalas ut summan av det sökta beloppet fördelat på de olika prioriterade områdena vad som är problemet, vad man ville uppnå med insatsen, vad som skulle göras samt hur satsningen skulle följas upp om ansökan gjorts i samverkan mellan kommun och landsting. Socialstyrelsen granskade ansökningarna och kontaktade i vissa fall de ansvariga i kommuner och landsting för förtydliganden. Alla kommuner och landsting fick skriftliga beslut om sina ansökningar under försommaren 2007 och Med besluten följde en bilaga där Socialstyrelsen bl.a. beskrev vad mottagarna framför allt ska tänka på när de slutredovisar medlen våren Socialstyrelsen betalade ut de första medlen under juni Våren 2008 fick Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut ytterligare 1,35 mdkr till huvudmännen utifrån 2007 års ansökningar. Många huvudmän hade inte planerat för dessa nya medel i sin tidigare ansökan, vilket gjorde att ett 20-tal kommuner och landsting lämnade in kompletteringar. Socialstyrelsen krävde dock inte att huvudmännen kompletterade sin ansökan om de utvidgade projekten till fler enheter eller kommuner, eller om en utbildningssatsning övergick i att använda den nya kunskapen i den dagliga verksamheten. Socialstyrelsen betalade ut ytterligare beviljade medel under juni Huvudmännen arbetar för närvarande med att ta fram ansökningar för 2010 års stimulansmedel. Nytt system för uppföljning Hösten 2008 beslutade Socialstyrelsen att i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) utveckla en ny form av uppföljningssystem för statliga stimulansmedel. Målet var att ersätta de tidigare pappersblanketterna med ett s.k. webblankettset. Den elektroniska modellen bygger på att varje huvudman får en personlig kod som ger möjlighet att ladda ner de aktuella blanketterna från SCB:s webbplats, Med ett elektroniskt system kan man få in fler uppgifter från huvudmännen, samtidigt som det blir betydligt enklare att sammanställa data. Dessutom blir det möjligt att anpassa redovisningsblanketterna till olika ansökningar. Om en huvudman t.ex. bara ansöker om medel för att utveckla rehabiliteringen, behöver blanketten endast innehålla gemensamma frågor och frågor om rehabilitering. Med det tidigare systemet hade huvudmannen även 13

14 fått frågor som rörde andra områden. Webblanketten innehåller också huvudmännens tidigare ansökningar och redovisningar. Alla kommuner och landsting hade den 1 maj 2010 redovisat hur medlen har använts. Västra Götalandsregionen var uppdelad på fyra geografiska områden detta år. I Stockholms kommun besvarade varje stadsdel webblanketten. Hur används stimulansmedlen? Alla landsting och kommuner sökte stimulansmedel år 2007, med ett undantag. Alla sökte också fullt belopp. En kommun fick delvis avslag på sin ansökan. Samtliga landsting och kommuner utom sex begärde även stimulansmedel för sökte alla kommuner och landsting stimulansmedel. Tabell 1 och 2 visar hur landstingen och kommunerna fördelade 2009 års medel samt de medel som inte gått åt i tusental kronor och procent. Tabell 1. Landstingens fördelning av 2009 års medel samt kvarvarande medel 31 december 2008 från års medel Område Belopp (tkr) Andel (%) Rehabilitering Kost och nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Det sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Individbaserad statistik och öppna jämförelser Summa, fördelade medel Fördelningen skiljer sig ofta från ansökningarna för Det beror bl.a. på att många huvudmäns uppskattningar av kostnaderna 2007 inte var korrekta. En annan orsak är att framför allt projekt som krävt samverkan med andra huvudmän ofta har kommit i gång senare. 14

15 Tabell 2. Kommunernas fördelning av 2009 års medel samt kvarvarande medel 31 december 2008 från års medel Område Belopp Andel (%) (tkr) Rehabilitering Kost och nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Det sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Individbaserad statistik och öppna jämförelser Summa, fördelade medel Fördelningen skiljer sig ofta från ansökningarna för Det beror bl.a. på att många huvudmäns uppskattningar av kostnaderna 2007 inte var korrekta. En annan orsak är att framför allt projekt som krävt samverkan med andra huvudmän ofta har kommit i gång senare. Den totala fördelningen framgår av tabell 3. Huvudmännen har budgeterat merparten av medlen till rehabilitering, till demensvård och till att utveckla det sociala innehållet i äldreomsorgen. Tabell 3. Huvudmännens procentuella fördelning av 2009 års medel samt kvarvarande medel 31 december 2008 från års medel Område Andel (%) Belopp tkr Rehabilitering Kost och nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Det sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Individbaserad statistik och öppna jämförelser Summa Kommunerna satsar framför allt på rehabilitering, demensvård och det sociala innehållet. Landstingen satsar framför allt på rehabilitering, förstärkt läkartillgång, läkemedelsgenomgångar och demensvård. Sju landsting använder även stimulansmedel för att utveckla det sociala innehållet, t.ex. genom att erbjuda kultur i vården. Både kommuner och landsting använder mest stimulansmedel till rehabilitering. Även 2006 kunde huvudmännen söka bidrag för de fyra områdena 15

16 rehabilitering, kost och nutrition, läkemedelsgenomgångar och förstärkt läkartillgång. Många av de senare satsningarna på dessa områden är i princip desamma som åtgärderna De är dock ofta utvidgade till fler enheter eller till en större del av kommunen eller landstinget. Huvudmännen kan även ha för avsikt att vidareutveckla eller implementera satsningar som de påbörjade med 2006 års bidrag. Varför har inte hela bidraget använts? En tredjedel av alla stimulansmedel som betalades ut hade inte använts vid årsskiftet 2009/2010. Det framgår av huvudmännens ekonomiska redovisning. Av de medel som landstingen använt under år 2009 har 32 procent gått till rehabilitering och 21 procent till förstärkt läkartillgång. Däremot har bara 13 procent av medlen använts till demensvård, vilket är 3 procent mindre än budgeterat. Även kommunerna har under 2009 använt något mer av sina stimulansmedel till rehabilitering (27 procent) än budgeterat. Tabell 4 och 5 visar hur mycket stimulansmedel landstingen och kommunerna har förbrukat under Tabell 4. Landstingens förbrukade medel under 2009 Område Belopp (tkr) Andel (%) Rehabilitering Kost/nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Individbaserad statistik och öppna jämförelser Summa, förbrukade medel Totalt utbetalt Totalt förbrukat Procentuell förbrukning 65 16

17 Tabell 5. Kommunernas förbrukade medel under 2009 Område Belopp (tkr) Andel (%) Rehabilitering Kost/nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Individbaserad statistik och öppna jämförelser Summa, förbrukade medel Totalt utbetalt Totalt förbrukat Procentuell förbrukning 65 Den 31 december 2009 hade 185 kommuner och landsting använt mindre än 70 procent av stimulansmedlen. Ofta finns det flera anledningar till detta. 147 huvudmän anser att planeringsprocessen har blivit längre än väntat. Det har t.ex. ofta varit svårt att förankra projekten bland de yrkesverksamma och i den politiska organisationen (103 huvudmän). En annan orsak till förseningen är att rekryteringen av projektledare (37 huvudmän) och kompetenta medarbetare har dragit ut på tiden (46 huvudmän). Det uppstår lätt problem när många kommuner och landsting samtidigt söker personal ur relativt små yrkesgrupper som dietister, äldrepedagoger, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Dessutom har huvudmännen oftast bara kunnat erbjuda projektanställningar, medan de arbetssökande önskar tillsvidareanställningar. Inte sällan har därför projektanställda och specialister slutat efter en kortare tid, när en annan arbetsgivare har erbjudit bättre anställningsvillkor. 43 huvudmän anser att det har varit svårt att bygga upp samarbetet med den andra huvudmannen, vilket har försenat projekten. Någon kommun skriver att de finns ett ointresse för utvecklingsarbete bland utförarna, vilket försenat genomförandet. En annan vanlig förklaring till den låga användningen är att 2009 års stimulansmedel betalades ut sent på året. En synpunkt som återkommer i huvudmännens kommentarer är behovet av att stimulansmedlen är långsiktiga. Det är viktigt att huvudmännen kan förutsäga vilka krav som gäller för att få bidrag, hur länge medlen får användas och när de betalas ut. Då blir det enklare att planera för kommande medel i god tid. I samtal med Socialstyrelsen har projektansvariga i bl.a. Stockholms kommun och Västra Götalandsregionen påpekat att det har tagit flera år att göra stimulansmedlen kända i en stor organisation. Det märks t.ex. att under de första åren var det organisationernas ledningar som tog initiativ till projekten, men inför både 2009 och 2010 års ansökan har en mycket stor mängd utvecklingsidéer kommit fram långt ut i organisationerna. För att denna lokala kreativitet ska fortsätta är det värdefullt om stimulansmedlen finns kvar ytterligare något år. Alla de 185 huvudmän som inte gjort av med 70 procent av de beviljade medlen planerar att föra över medlen till kommande år för att kunna genomföra de satsningar som de sökt stimulansmedel till. 93 huvudmän planerar 17

18 att omfördela medel mellan olika projekt i samband med 2010 års ansökan om stimulansmedel. En vanlig orsak är att något projekt har blivit billigare än planerat. Färre 80-åringar kan t.ex. ha tackat ja till ett förebyggande hembesök än planerat. Tre kommuner tänker inte söka medel för Projektledare och webbplatser I meddelandebladet för 2008 års stimulansmedel informerade Socialstyrelsen om att huvudmännen kunde använda stimulansmedel till att rekrytera projektledare för sina planerade satsningar. Tabell 6. Antal huvudmän som har tillsatt projektledare Område Antal 2009 Antal 2008 Rehabilitering Kost och nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Det sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Summa Av tabell 6 framgår att flertalet kommuner och landsting använder en del av stimulansmedlen till att anställa en projektledare. Störst andel projektledare finns inom områdena rehabilitering och demensvård. Satsningarna som rör läkemedel har lägst andel. Flera huvudmän påpekar i sina kommentarer att det behövs projektledare för att kunna genomföra och driva dessa geografiskt ofta mycket spridda och relativt omfattande projekt. Samtidigt kan projekten bli mer sårbara om man behöver byta projektledare eller om projektledaren är sjuk en längre tid. Detta är en orsak till att en del huvudmän inte har lyckats komma i gång med sina projekt som planerat. Under 2009 rekryterade 52 huvudmän projektledare. Ungefär lika många (49) har även etablerat en tydlig projektorganisation under året. 72 kommuner och landsting har dessutom börjat rapportera tätare till sin nämnd om hur arbetet med stimulansmedlen går. Ett annat sätt att stärka arbetet är att utveckla webbplatser med information om vilka projekt som pågår och om resultaten. Sådana webbplatser har man tagit fram i exempelvis Kalmar läns landsting, Sundsvall, Katrineholm, Täby och Åsele. En förteckning över länkar till alla kommuner och landsting med webbplatser för sina stimulansmedelsprojekt har distribuerats till alla kontaktpersoner i kommuner och landsting. 18

19 Anställningar med stöd av stimulansmedlen Tabell 7 visar hur många anställda som kommunerna och landstingen helt eller till minst 50 procent hade avlönat med stimulansmedel den 31 december I gruppen anställda ingår såväl personer med projektanställning som visstidsanställda och tillsvidareanställda. Timavlönade personer ingår däremot inte. Tabell 7. Antal anställda 2009 med stöd av stimulansmedlen Yrkesgrupp Antal Vårdbiträden - undersköterskor 835 Sjuksköterskor 418 Arbetsterapeuter 338 Sjukgymnaster 305 Dieteister 101 Logopeder 16 Arbetsledare 80 Projektledare 438 Apotekare 72 Psykologer Kuratorer 11 Läkare 74 Vårdlärare 3 Äldrepedagoger 19 Hälsopedagoger 10 "Vaktmästartjänst" 23 Öviga yrkeskategorier 270 Summa antal anställda Kommunerna och landstingen har redovisat att de anställt drygt personer med stöd av stimulansmedlen den 31 december Stimulansmedlen har gjort det möjligt för nya yrkesgrupper att etablera sig inom äldreomsorgen. Den största av dessa yrkesgrupper är dietisterna. Totalt har 61 kommuner och sex landsting anställt 101 dietister. Vidare har tio kommuner och ett landsting anställt äldrepedagoger för att utveckla det sociala innehållet i de äldres vardag. De enda examinerade äldrepedagogerna kommer från Malmö högskola. Detta kan förklara att tio av de 19 äldrepedagoger som rekryterats finns i Skånekommuner och i Region Skåne. 18 kommuner har tillsatt vaktmästartjänster av typen Fixar-Malte med stöd av stimulansmedlen. 174 kommuner och 17 landsting har rekryterat projektledare för att genomföra satsningarna. Många projektledare har rekryterats internt och ersatts med en vikarie på den ordinarie befattningen. Sådana vikarier redovisas under den tjänst som projektledaren normalt har i tabell 7 ovan. 19

20 Vidare har 14 landsting anställt läkare med stöd av stimulansmedlen. Flest läkare har anställts i Region Skåne (23) och Landstinget Kalmar (6). Hälsopedagoger har anställts i sju kommuner för att utveckla det förebyggande arbetet. Eskilstuna och Trelleborgs kommuner har anställt flest hälsopedagoger (2 stycken vardera). Fem landsting har anställt 13 logopeder, varav sex har anställts av Landstinget i Uppsala län. Även Malmö stad har anställt en logoped. Projekt och satsningar Den 31 december 2009 drev huvudmännen projekt eller satsningar med stöd av stimulansmedel (se tabell 8). De pågående projekten är relativt jämnt fördelade över alla aktuella områden, minst antal projekt var inom förstärkt läkartillgång och läkemedelsgenomgångar. Det beror troligen på att många landsting har färre men större projekt inom områdena som berör hela eller stora delar av landstinget. Både kommunerna och landstingen har flest projekt inom området rehabilitering. Tabell 8. Antal pågående projekt den 31 december 2009 Område Kommun Landsting Totalt Andel (%) Rehabilitering Kost och nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Det sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Summa Under 2009 avslutade huvudmännen 652 projekt (se tabell 9). Många av projekten har intressanta titlar och Socialstyrelsen kan ha anledning att belysa dessa projekt närmare i ett annat sammanhang. Några exempel: Landstinget Norrbotten har genomfört projektet Musiklust och Landstinget Blekinge har genomfört Målning för äldre. Landstinget Värmland har genomfört projekten Vägen Ut och Äldres omhändertagande på akutklinik. Huddinge kommun har genomfört projektet Matskola för äldre. Gnosjö kommun har genomfört projektet Hund i vården. Mariestads kommun har genomfört en etikutbildning. 20

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11. Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.30 Närvarande: Hans Sternbro, Ordförande Socialnämnden Ann-Marie Fröjd,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Äldreomsorgen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förutsättningar för kvalitet 1 Viktig kvalitativ/kvantitativ information 2 Uppföljning av budgetenhetens utvecklingsplan: Äldreomsorg 3-4 Sammanfattning

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Titel: PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering Projekt: Stimulansmedel Idnr: Siffor Delprojekt: Samordnad rehabilitering Idnr: 17735 Beställare: Socialtjänsten Håkan Littzell

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

DELOMRÅDE REHABILITERING

DELOMRÅDE REHABILITERING 1 (6) Ansökan av stimulansmedel per delområde avseende 2010 års stimulansmedel, äldreomsorgskontoret, 2010-07-06 Bilaga 1 dnr 10/79 Äldreomsorgskontoret har 13 602 tkr i stimulansmedel att fördela mellan

Läs mer

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal

Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal Äldreomsorgskontoret Utbildning av omsorgspersonal -i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt PROJEKTPLAN Utbildning av omsorgspersonal i ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt

Läs mer

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde 2011-02-17 Pressmeddelande Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde Ärende 2 Aktuell kösituation Den 28 januari hade 18 personer väntat på vårdbostad i mer än tre månader. Tre personer hade väntat

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 270-283 Daniel Pichler/Ann-Britt Löfström. Ordförande... Christina Pettersson. Justerare...

Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 270-283 Daniel Pichler/Ann-Britt Löfström. Ordförande... Christina Pettersson. Justerare... Plats och tid Kommunhuset i Lindesberg, klockan 14:00-16:00 Beslutande Christina Pettersson, ordförande Stig G. Andersson, SPF Nils Lidman, SPF Kaisa Lamu, SFP Henry Lindkvist, PRO Ann-Britt Eriksson,

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl.

Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Malmö stad Centrum stadsdelsförvaltning 2007-04-25 Projektbeskrivning läkemedelsgenomgångar på särskilda boenden, för äldre med hemsjukvård m.fl. Ronny Gullberg Vård och omsorgschef, Centrum stadsdelsförvaltning

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013

Bättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013 Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Demensteam i Sverige

Demensteam i Sverige 20 april 2010 Folkets Hus i Umeå Konferens Demensteam i Sverige Konsten att lyckas med teamarbete Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Demensteam i Sverige! Runt om i landet

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer