Redovisning av års stimulansmedel. riktade till vård och omsorg om äldre personer

Transkript

1 Redovisning av års stimulansmedel riktade till vård och omsorg om äldre personer

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnr Publicerad juni

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ansvara för utbetalningen av de statliga stimulansmedlen riktade till äldreomsorgen samt att följa upp hur de används. Medlen ska användas för att utveckla kvaliteten inom äldreomsorgen med fokus på den vård och omsorg som den äldre brukaren får. Denna rapport är en lägesbeskrivning av hur års stimulansmedel har använts samt hur stimulansmedlen har tagits emot av kommuner och landsting. Rapporten ska vara ett underlag för i första hand Socialdepartementet i arbetet med kommande stimulansmedel. Rapporten kan även användas av ansvariga politiker och tjänstemän som stöd för ett fortsatt lokalt utvecklingsarbete inom äldreomsorgen. Socialstyrelsen kommer att utvärdera stimulansmedlen i samband med att huvudmännen ska slutredovisa medlen våren Niklas Bjurström Socialstyrelsen har varit projektledare och ansvarig för rapporten. Anders Bergh Socialstyrelsen har skrivit avsnittet om kost och nutrition. Konsult Lennart Keberg har arbetat med det statistiska materialet till denna rapport. Socialstyrelsen har även samarbetat med FoU Nestor, FoU Kronoberg, FoU Gävleborg och Demenscentrum. Statistiska centralbyrån har ansvarat för att samla in data och uppgifter från kommuner och landsting. Delar av uppdraget har också utförts i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Socialstyrelsen vill tacka alla kommuner och landsting som har medverkat i arbetet med att besvara enkäterna och som har skickat över intressanta rapporter om hur stimulansmedlen har kommit till användning lokalt. Lars-Erik Holm Generaldirektör Socialstyrelsen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Bakgrund 11 Hur ska stimulansmedlen användas? 11 Socialstyrelsens uppföljning av års stimulansmedel 13 Nytt system för uppföljning 13 Hur används stimulansmedlen? 14 Varför har inte hela bidraget använts? 16 Projektledare och webbplatser 18 Anställningar med stöd av stimulansmedlen 19 Projekt och satsningar 20 Redovisning av års stimulansmedel efter område 23 Rehabilitering 23 Sammanfattning 23 Vad har medlen använts till? 24 Rehabiliteringsombud 25 Rehabiliteringsteam 26 Att skapa en rehabiliterande miljö 26 Personer med psykisk ohälsa 27 Samarbete 27 Kost och nutrition 28 Sammanfattning 28 Inledning 29 Fokus på äldre i särskilt boende 30 Färre dietister men fler kostombud 31 Att utveckla måltidsmiljön 32 Kostupphandling 33 Utbildning 33 Kokböcker och annat material 33 Demensvård 34 Sammanfattning 34 Inledning 34 Demensteam 34 Utbildning i demenskunskap och demensvård 37 Projektledare och handledning 38 Särskilt uppmärksammade problem 38 FoU-arbeten 39 Läkemedelsgenomgångar 40 Sammanfattning 40 Vad är en läkemedelsgenomgång? 41 Varför ska man göra läkemedelsgenomgångar? 41 När är en läkemedelsgenomgång aktuell? 42 5

6 Läkemedelsgenomgångar i särskilt respektive ordinärt boende 42 Utbildningssatsningar 43 Exempel på olika former av läkemedelsgenomgångar 43 IT-stöd 45 Resultat från läkemedelsgenomgångar 46 Särskilt uppmärksammade problem 49 Socialt innehåll 50 Sammanfattning 50 Inledning 51 Inventeringar av brister i det sociala innehållet 51 Utbildning 52 Träfflokaler och samverkan med frivilligorganisationer 52 Andra aktiviteter 53 Förstärkt läkartillgång 55 Sammanfattning 55 Inledning 55 Förebyggande insatser 57 Sammanfattning 57 Inledning 58 Fallprevention och Fixar-Malte 58 Förebyggande hembesök 60 Vinster från den uppsökande verksamheten 63 Enskilda vårdgivares medverkan 64 Utvärdering av måluppfyllelse 65 Samarbete/samverkan 66 Har samarbetet/samverkan förbättrats? 66 Problem i samverkan mellan huvudmännen 68 Uppföljningar av satsningarna 68 FBA: När tusen blommor blommar statliga stimulansmedel riktade till vård och omsorg om äldre personer (bilaga XX) 68 Statlig tillsyn 70 Referenser 71 Årjäng 2010: Daglig verksamhet för personer med demens Redovisning till Socialstyrelsen 73 Bilaga 1 Tabeller 75 6

7 Sammanfattning Regeringen har avsatt stimulansmedel till kommuner och landsting för att stödja utvecklingen av äldreomsorgens kvalitet. Alla kommuner och landsting har kunnat söka stimulansmedel sedan De har sedan tilldelats medel utifrån antalet invånare över 65 år. För år har Socialstyrelsen sammanlagt betalat ut cirka 4 mdkr i stimulansmedel. Därmed har huvudmännen kunnat anställa fler i vården och omsorgen om äldre personer. Framför allt har de anställt undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor, men under 2009 har huvudmännen även rekryterat projektledare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, demenssköterskor, dietister, äldrepedagoger m.fl. Personal har också kunnat delta i kompetenshöjande utbildningar, och huvudmännen har skaffat tekniska hjälpmedel. Över huvud taget har stimulansmedlen varit ett stöd i landstingens och kommunernas lokala utveckling och fungerat både som smörjmedel i samarbetet och som ett sätt att få olika professioner att se och dra nytta av varandras kompetenser. Nya, kreativa idéer har fötts i stimulansmedlens anda: att gå utanför det ordinarie arbetets ramar. För år 2010 har regeringen avsatt 678 mkr i stimulansmedel. Hösten 2008 utvecklade Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån ett webbaserat uppföljnings- och ansökningssystem med inloggningsuppgifter till varje huvudman. Där har Socialstyrelsen valt att ställa frågor om företeelser som kan visa ambitionsnivån i huvudmännens projekt. Exempel på sådana uppföljningsfrågor är om arbetet har haft en projektledare eller om huvudmännen har avsatt tid för regelbunden handledning och reflektion. Rapporten bygger på det insamlade materialet. Stimulansmedlen omfattar följande temaområden: rehabilitering kost och nutrition demensvård läkemedelsgenomgångar förstärkt läkartillgång det sociala innehållet förebyggande insatser. Inom rehabilitering har huvudmännen använt en stor del av medlen till att utbilda vård- och omsorgspersonalen, men även sjuksköterskor, kring ett rehabiliterande förhållningssätt. En annan viktig del av området har varit samverkan mellan huvudmännen i utvecklingen av vårdplaneringsprocessen och samarbete kring rehabiliteringen. Redan nu kan man skönja effekter i form av bättre samverkan mellan huvudmännen när det gäller vården av äldre med behov av rehabilitering och annat stöd efter utskrivning från sjukhus. En annan effekt är ett ökat intresse från vård- och omsorgspersonalen kring ett rehabiliterande förhållningssätt. 7

8 Inom demensvårdsområdet används stimulansmedlen ofta till att utbilda personal, att göra olika miljöer mer tilltalande för personer med demenssjukdom eller att starta och vidareutveckla demensteam. Några huvudmän har prövat nya metoder inom demensvården som vårdarsång, sinnesträdgårdar eller vårdhundar. Många huvudmän har genom gemensamma demensteam även utvecklat samarbetet med gemensamma överenskommelser. Stimulansmedelsarbete inom kost och nutrition innebär ofta att huvudmännen rekryterar dietister som ska se över kommunens kostpolicy och kompetenshöja vård- och omsorgspersonalen. På många särskilda boenden har man börjat att mäta de äldres MNA och BMI regelbundet, men detta är fortfarande ovanligt på vårdcentraler och inom hemtjänsten. Personalen upplever ofta att sådana mätningar kan vara integritetskränkande. Medlen har även använts till att utveckla en lugn matmiljö, så att diskmaskiner, tv och mobiltelefoner stängs av. Många har även använt experter för att skapa trevlig dukning och servera maten på ett aptitretande sätt. Huvudmännen anser genomgående att personalens attityd till mat har blivit mer positiv. Kunskapen om matens betydelse har även på många håll blivit en viktig del i rehabiliteringsarbete, läkemedelsbehandlingar och i utvecklandet av det sociala innehållet. När huvudmännen erbjuder läkemedelsgenomgångar ser utgångspunkterna olika ut. Gemensamt är dock att man bildar ett tvärprofessionellt team med tillgång till farmakologisk expertis för att optimera de äldres läkemedelsanvändning. Läkemedelsgenomgångarna har utvecklats bättre inom särskilt boende än inom ordinärt boende. En förklaring kan vara att de som bor i särskilt boende ofta har en och samma läkare, medan flera läkare från olika vårdcentraler kan behöva involveras i ordinärt boende. En del av medlen har även använts för att stärka vård- och omsorgspersonalens kunskaper om läkemedel och om betydelsen av läkemedelsbehandlingar. Vårdpersonalen har också lärt sig att själva göra näringsdryck och att vissa maträtter kan användas som komplement till t.ex. sömnmedel och laxermedel. Satsningar inom det sociala innehållet har ofta byggt på att personalen får utveckla tekniker för att bättre kunna lyssna på de äldre och på vad de önskar och vill. Utifrån denna kunskap kan man sedan skapa olika aktiviteter för att ge de äldre en meningsfull vardag. Det kan handla om att bygga trädgårdar i närheten av äldreboenden, starta träfflokaler eller bjuda in till kulturaktiviteter, men också om att ge utrymme för skapande som att måla, skriva, sjunga eller laga mat. Många huvudmän har dock uppmärksammat problemet att äldreomsorgen är van vid att skapa kollektiva aktiviteter, medan en stor del av de äldre gärna vill ha mer individuella aktiviteter. Ofta hör och ser de dåligt, eller har svårt att tala efter en stroke. För att utveckla vardagen även för dessa grupper har många prövat att ge vård- och omsorgspersonalen mer tid att göra saker tillsammans med de äldre utifrån de äldres egna önskemål. Ett sort antal kommuner som har satsat på det sociala innehållet anser även att deras samarbete med frivilligorganisationerna har utvecklats med stöd av stimulansmedlen. Förebyggande insatser innebär ofta samtal med tre sorters innehåll: information om kommunens och landstingets verksamhet riktad till äldre 8

9 en genomgång av risker i bostaden som lösa mattor, behov av brandvarnare m.m. information om hälsa på äldre dagar, t.ex. när det gäller kost, motion och intellektuell stimulans. Resultaten av samtalen har stimulerat några kommuner att starta matskolor för äldre eller att inrätta speciella äldregym. Det är även vanligt att kommuner inrättar Fixar-Malte -tjänster med uppdrag att hjälpa äldre att byta lampor, sätta upp gardiner eller möblera om för att minska fallrisken. Flera landsting har utökat tillgängligheten med stöd av stimulansmedlen för förstärkt läkartillgång. De kan ha ökat möjligheten att göra hembesök hos svårt sjuka äldre eller utökat den geriatriska kompetensen. En del av medlen har också använts till att utbilda både allmänläkare och specialistläkare i geriatrik. Några landsting har dock haft svårt att rekrytera läkare som planerat p.g.a. en allmän brist på läkare. Många av de mest intressanta projekten spänner över flera stimulansmedelsområden samtidigt. Sådana projekt är ofta framgångsrika, då medarbetarna kan få en helhetssyn på brukarens sammansatta behov. Ett exempel är Modell Halland, ett projekt för läkemedelsgenomgångar. Projektet involverar kost och rehabilitering i arbetet med läkemedel, något som utvecklar samarbetet över huvudmannagränserna. Samtidigt har behovet av sömnmedel och laxermedel minskat. Socialstyrelsen kan konstatera att kommuner och landsting har utökat och förbättrat sin samverkan över huvudmannagränserna och att stimulansmedlen har fungerat som katalysator för detta. Dessutom anger huvudmännen att kvaliteten på samverkan har förbättrats innehållet och strukturen har blivit tydligare. Detta resultat får anses positivt, eftersom ett av stimulansmedlens syften är att stödja samarbetet mellan huvudmännen. En knapp tredjedel av kommunerna och landstingen har också involverat privata vårdgivare i satsningarna. Men fortfarande finns en del samarbetssvårigheter som beror på olika kulturer. Kommunernas och socialtjänstlagens verksamhet är i stor utsträckning politiskt styrd, medan landstingens i hög utsträckning är expertstyrd. Detta har skapat problem i samarbetet på några håll. Stimulansmedlen har också gjort det möjligt för kommuner och landsting att genomföra intressanta utvecklingsarbeten även under år med besparingskrav. En hel del av medlen har använts till att involvera de lokala FoUenheterna i utvecklingsarbetet, men även högskolor och universitet. Därutöver har flera landsting och kommuner satsat på att ge personalen möjlighet att utveckla och förändra sina arbetssätt i s.k. genombrottsprojekt. Det är projekt som ofta både har utvecklat brukarnas inflytande över vården och stärkt vård- och omsorgspersonalens yrkesstatus. Närmare 30 procent av stimulansmedlen hade inte använts vid årsskiftet 2009/2010. Det framgår av huvudmännens ekonomiska redovisning. Några orsaker som huvudmännen tar upp är att projektledare har bytts ut eller blivit sjuka, att det har tagit lång tid att rekrytera nya medarbetare och att det har tagit längre tid än beräknat att komma i gång med projekt där huvudmännen ska samarbeta. Huvudmännen betonar vikten av att arbetet med stimulansmedlen är långsiktigt. Det tar tid att genomföra förändringar, vilket gör att ett stort antal av satsningarna har pågått under hela stimulansmedelsperioden. Både kommu- 9

10 ner och landsting är generellt alltmer positiva till utvecklingen kring projekten. Detta var väntat, eftersom många projekt har hållit på i några år och nu börjar ge resultat. Men det kan även bero på att ansvariga nämnder i ökande grad har visat intresse för projekten. Därutöver har många kommuner och landsting startat webbsidor om projekten och genomfört konferenser för att visa upp vad som gjorts. Att projekten har blivit offentliga har troligen varit en viktig inspirationskälla för många projektansvariga. Av de projekt som avslutades 2009 har 68 procent blivit ordinarie verksamhet, vilket ger belägg för att flertalet projekt har planerats utifrån kända lokala behov. Mest stimulansmedel används till rehabilitering (27 procent), och därefter följer det sociala innehållet (19 procent). Endast 6 procent av pengarna går till förstärkt läkartillgång. 10

11 Bakgrund I budgetpropositionen för år 2007 (prop. 2006/07:1) beslutade regeringen att tilldela kommuner och landsting stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgens kvalitet och innehåll. Medlen skulle gälla för år 2007, 2008 och Regeringen skriver (Socialdepartementet 2007): Regeringen bedömer att kvaliteten i vården och omsorgen om äldre kvinnor och män behöver höjas. Såväl det medicinska omhändertagandet som det sociala innehållet i äldreomsorgen behöver förbättras. Vidare måste samverkan mellan huvudmännen förbättras för att äldre personer ska få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda. Det förebyggande arbetet bland äldre personer behöver intensifieras för att bl.a. förebygga fallolyckor. Sammantaget behöver åtgärder vidtas för att äldre kvinnor och män och deras anhöriga skall känna trygghet. För år 2007 och 2008 budgeterade regeringen 1,35 mdkr per år för detta ändamål. För år 2009 avsatte regeringen 1,3 mdkr och för mkr. Socialstyrelsen har i uppdrag att fördela bidragen till kommuner och landsting, och privata vårdgivare kan ta del av stimulansbidraget genom sina huvudmän. Huvudmännen har sökt bidraget hos Socialstyrelsen varje vår under perioden och de kan använda medlen till och med år Kommunerna får dela på 70 procent av medlen, medan landstingen får återstående 30 procent. Medlen har i huvudsak fördelats efter antalet pensionärer i respektive kommun och landsting. Ett mål har varit att både små och stora huvudmän ska ha lätt för att ansöka om medlen. Hur ska stimulansmedlen användas? Syftet med stimulansmedlen är att förbättra vården och omsorgen för äldre års bidrag är riktade till satsningar inom rehabilitering kost och nutrition läkemedelsgenomgångar i särskilt boende och i ordinärt boende förstärkt läkartillgång i särskilt boende och i ordinärt boende (området är inte aktuellt för 2010 års medel) det sociala innehållet demensvård förebyggande insatser. Huvudmännen (i första hand kommunerna) har dessutom fått möjlighet att använda en del av stimulansmedlen som kompensation för kostnader för att införa individbaserad statistik inom socialtjänsten samt för att besvara enkäter om öppna jämförelser mellan huvudmännen. 11

12 Stimulansmedlen är tänkta att stödja utvecklingsarbete inom eftersatta områden. Medlen ska även användas för att utveckla samarbetet mellan huvudmännen, så att de kan erbjuda de äldre en trygg och innehållsrik äldreomsorg. Det är dock den enskilda huvudmannen som, utifrån lokala behov, avgör vad medlen ska användas till inom de sju prioriterade områdena (sex områden 2010). Medlen får inte användas till ordinarie verksamhet eller arbetsmiljöåtgärder. Däremot får de användas för att täcka vikariekostnader för ordinarie personal som t.ex. går en utbildning. Socialstyrelsen ska lämna en redogörelse till regeringen för hur stimulansmedlen har använts den 30 juni varje år. 12

13 Socialstyrelsens uppföljning av års stimulansmedel De ansökningar som kommuner och landsting lämnade in till Socialstyrelsen våren 2007 och våren 2009 skulle innehålla uppgifter om huvudmannens kontaktperson samt hur bidraget skulle betalas ut summan av det sökta beloppet fördelat på de olika prioriterade områdena vad som är problemet, vad man ville uppnå med insatsen, vad som skulle göras samt hur satsningen skulle följas upp om ansökan gjorts i samverkan mellan kommun och landsting. Socialstyrelsen granskade ansökningarna och kontaktade i vissa fall de ansvariga i kommuner och landsting för förtydliganden. Alla kommuner och landsting fick skriftliga beslut om sina ansökningar under försommaren 2007 och Med besluten följde en bilaga där Socialstyrelsen bl.a. beskrev vad mottagarna framför allt ska tänka på när de slutredovisar medlen våren Socialstyrelsen betalade ut de första medlen under juni Våren 2008 fick Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut ytterligare 1,35 mdkr till huvudmännen utifrån 2007 års ansökningar. Många huvudmän hade inte planerat för dessa nya medel i sin tidigare ansökan, vilket gjorde att ett 20-tal kommuner och landsting lämnade in kompletteringar. Socialstyrelsen krävde dock inte att huvudmännen kompletterade sin ansökan om de utvidgade projekten till fler enheter eller kommuner, eller om en utbildningssatsning övergick i att använda den nya kunskapen i den dagliga verksamheten. Socialstyrelsen betalade ut ytterligare beviljade medel under juni Huvudmännen arbetar för närvarande med att ta fram ansökningar för 2010 års stimulansmedel. Nytt system för uppföljning Hösten 2008 beslutade Socialstyrelsen att i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) utveckla en ny form av uppföljningssystem för statliga stimulansmedel. Målet var att ersätta de tidigare pappersblanketterna med ett s.k. webblankettset. Den elektroniska modellen bygger på att varje huvudman får en personlig kod som ger möjlighet att ladda ner de aktuella blanketterna från SCB:s webbplats, Med ett elektroniskt system kan man få in fler uppgifter från huvudmännen, samtidigt som det blir betydligt enklare att sammanställa data. Dessutom blir det möjligt att anpassa redovisningsblanketterna till olika ansökningar. Om en huvudman t.ex. bara ansöker om medel för att utveckla rehabiliteringen, behöver blanketten endast innehålla gemensamma frågor och frågor om rehabilitering. Med det tidigare systemet hade huvudmannen även 13

14 fått frågor som rörde andra områden. Webblanketten innehåller också huvudmännens tidigare ansökningar och redovisningar. Alla kommuner och landsting hade den 1 maj 2010 redovisat hur medlen har använts. Västra Götalandsregionen var uppdelad på fyra geografiska områden detta år. I Stockholms kommun besvarade varje stadsdel webblanketten. Hur används stimulansmedlen? Alla landsting och kommuner sökte stimulansmedel år 2007, med ett undantag. Alla sökte också fullt belopp. En kommun fick delvis avslag på sin ansökan. Samtliga landsting och kommuner utom sex begärde även stimulansmedel för sökte alla kommuner och landsting stimulansmedel. Tabell 1 och 2 visar hur landstingen och kommunerna fördelade 2009 års medel samt de medel som inte gått åt i tusental kronor och procent. Tabell 1. Landstingens fördelning av 2009 års medel samt kvarvarande medel 31 december 2008 från års medel Område Belopp (tkr) Andel (%) Rehabilitering Kost och nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Det sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Individbaserad statistik och öppna jämförelser Summa, fördelade medel Fördelningen skiljer sig ofta från ansökningarna för Det beror bl.a. på att många huvudmäns uppskattningar av kostnaderna 2007 inte var korrekta. En annan orsak är att framför allt projekt som krävt samverkan med andra huvudmän ofta har kommit i gång senare. 14

15 Tabell 2. Kommunernas fördelning av 2009 års medel samt kvarvarande medel 31 december 2008 från års medel Område Belopp Andel (%) (tkr) Rehabilitering Kost och nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Det sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Individbaserad statistik och öppna jämförelser Summa, fördelade medel Fördelningen skiljer sig ofta från ansökningarna för Det beror bl.a. på att många huvudmäns uppskattningar av kostnaderna 2007 inte var korrekta. En annan orsak är att framför allt projekt som krävt samverkan med andra huvudmän ofta har kommit i gång senare. Den totala fördelningen framgår av tabell 3. Huvudmännen har budgeterat merparten av medlen till rehabilitering, till demensvård och till att utveckla det sociala innehållet i äldreomsorgen. Tabell 3. Huvudmännens procentuella fördelning av 2009 års medel samt kvarvarande medel 31 december 2008 från års medel Område Andel (%) Belopp tkr Rehabilitering Kost och nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Det sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Individbaserad statistik och öppna jämförelser Summa Kommunerna satsar framför allt på rehabilitering, demensvård och det sociala innehållet. Landstingen satsar framför allt på rehabilitering, förstärkt läkartillgång, läkemedelsgenomgångar och demensvård. Sju landsting använder även stimulansmedel för att utveckla det sociala innehållet, t.ex. genom att erbjuda kultur i vården. Både kommuner och landsting använder mest stimulansmedel till rehabilitering. Även 2006 kunde huvudmännen söka bidrag för de fyra områdena 15

16 rehabilitering, kost och nutrition, läkemedelsgenomgångar och förstärkt läkartillgång. Många av de senare satsningarna på dessa områden är i princip desamma som åtgärderna De är dock ofta utvidgade till fler enheter eller till en större del av kommunen eller landstinget. Huvudmännen kan även ha för avsikt att vidareutveckla eller implementera satsningar som de påbörjade med 2006 års bidrag. Varför har inte hela bidraget använts? En tredjedel av alla stimulansmedel som betalades ut hade inte använts vid årsskiftet 2009/2010. Det framgår av huvudmännens ekonomiska redovisning. Av de medel som landstingen använt under år 2009 har 32 procent gått till rehabilitering och 21 procent till förstärkt läkartillgång. Däremot har bara 13 procent av medlen använts till demensvård, vilket är 3 procent mindre än budgeterat. Även kommunerna har under 2009 använt något mer av sina stimulansmedel till rehabilitering (27 procent) än budgeterat. Tabell 4 och 5 visar hur mycket stimulansmedel landstingen och kommunerna har förbrukat under Tabell 4. Landstingens förbrukade medel under 2009 Område Belopp (tkr) Andel (%) Rehabilitering Kost/nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Individbaserad statistik och öppna jämförelser Summa, förbrukade medel Totalt utbetalt Totalt förbrukat Procentuell förbrukning 65 16

17 Tabell 5. Kommunernas förbrukade medel under 2009 Område Belopp (tkr) Andel (%) Rehabilitering Kost/nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Individbaserad statistik och öppna jämförelser Summa, förbrukade medel Totalt utbetalt Totalt förbrukat Procentuell förbrukning 65 Den 31 december 2009 hade 185 kommuner och landsting använt mindre än 70 procent av stimulansmedlen. Ofta finns det flera anledningar till detta. 147 huvudmän anser att planeringsprocessen har blivit längre än väntat. Det har t.ex. ofta varit svårt att förankra projekten bland de yrkesverksamma och i den politiska organisationen (103 huvudmän). En annan orsak till förseningen är att rekryteringen av projektledare (37 huvudmän) och kompetenta medarbetare har dragit ut på tiden (46 huvudmän). Det uppstår lätt problem när många kommuner och landsting samtidigt söker personal ur relativt små yrkesgrupper som dietister, äldrepedagoger, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Dessutom har huvudmännen oftast bara kunnat erbjuda projektanställningar, medan de arbetssökande önskar tillsvidareanställningar. Inte sällan har därför projektanställda och specialister slutat efter en kortare tid, när en annan arbetsgivare har erbjudit bättre anställningsvillkor. 43 huvudmän anser att det har varit svårt att bygga upp samarbetet med den andra huvudmannen, vilket har försenat projekten. Någon kommun skriver att de finns ett ointresse för utvecklingsarbete bland utförarna, vilket försenat genomförandet. En annan vanlig förklaring till den låga användningen är att 2009 års stimulansmedel betalades ut sent på året. En synpunkt som återkommer i huvudmännens kommentarer är behovet av att stimulansmedlen är långsiktiga. Det är viktigt att huvudmännen kan förutsäga vilka krav som gäller för att få bidrag, hur länge medlen får användas och när de betalas ut. Då blir det enklare att planera för kommande medel i god tid. I samtal med Socialstyrelsen har projektansvariga i bl.a. Stockholms kommun och Västra Götalandsregionen påpekat att det har tagit flera år att göra stimulansmedlen kända i en stor organisation. Det märks t.ex. att under de första åren var det organisationernas ledningar som tog initiativ till projekten, men inför både 2009 och 2010 års ansökan har en mycket stor mängd utvecklingsidéer kommit fram långt ut i organisationerna. För att denna lokala kreativitet ska fortsätta är det värdefullt om stimulansmedlen finns kvar ytterligare något år. Alla de 185 huvudmän som inte gjort av med 70 procent av de beviljade medlen planerar att föra över medlen till kommande år för att kunna genomföra de satsningar som de sökt stimulansmedel till. 93 huvudmän planerar 17

18 att omfördela medel mellan olika projekt i samband med 2010 års ansökan om stimulansmedel. En vanlig orsak är att något projekt har blivit billigare än planerat. Färre 80-åringar kan t.ex. ha tackat ja till ett förebyggande hembesök än planerat. Tre kommuner tänker inte söka medel för Projektledare och webbplatser I meddelandebladet för 2008 års stimulansmedel informerade Socialstyrelsen om att huvudmännen kunde använda stimulansmedel till att rekrytera projektledare för sina planerade satsningar. Tabell 6. Antal huvudmän som har tillsatt projektledare Område Antal 2009 Antal 2008 Rehabilitering Kost och nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Det sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Summa Av tabell 6 framgår att flertalet kommuner och landsting använder en del av stimulansmedlen till att anställa en projektledare. Störst andel projektledare finns inom områdena rehabilitering och demensvård. Satsningarna som rör läkemedel har lägst andel. Flera huvudmän påpekar i sina kommentarer att det behövs projektledare för att kunna genomföra och driva dessa geografiskt ofta mycket spridda och relativt omfattande projekt. Samtidigt kan projekten bli mer sårbara om man behöver byta projektledare eller om projektledaren är sjuk en längre tid. Detta är en orsak till att en del huvudmän inte har lyckats komma i gång med sina projekt som planerat. Under 2009 rekryterade 52 huvudmän projektledare. Ungefär lika många (49) har även etablerat en tydlig projektorganisation under året. 72 kommuner och landsting har dessutom börjat rapportera tätare till sin nämnd om hur arbetet med stimulansmedlen går. Ett annat sätt att stärka arbetet är att utveckla webbplatser med information om vilka projekt som pågår och om resultaten. Sådana webbplatser har man tagit fram i exempelvis Kalmar läns landsting, Sundsvall, Katrineholm, Täby och Åsele. En förteckning över länkar till alla kommuner och landsting med webbplatser för sina stimulansmedelsprojekt har distribuerats till alla kontaktpersoner i kommuner och landsting. 18

19 Anställningar med stöd av stimulansmedlen Tabell 7 visar hur många anställda som kommunerna och landstingen helt eller till minst 50 procent hade avlönat med stimulansmedel den 31 december I gruppen anställda ingår såväl personer med projektanställning som visstidsanställda och tillsvidareanställda. Timavlönade personer ingår däremot inte. Tabell 7. Antal anställda 2009 med stöd av stimulansmedlen Yrkesgrupp Antal Vårdbiträden - undersköterskor 835 Sjuksköterskor 418 Arbetsterapeuter 338 Sjukgymnaster 305 Dieteister 101 Logopeder 16 Arbetsledare 80 Projektledare 438 Apotekare 72 Psykologer Kuratorer 11 Läkare 74 Vårdlärare 3 Äldrepedagoger 19 Hälsopedagoger 10 "Vaktmästartjänst" 23 Öviga yrkeskategorier 270 Summa antal anställda Kommunerna och landstingen har redovisat att de anställt drygt personer med stöd av stimulansmedlen den 31 december Stimulansmedlen har gjort det möjligt för nya yrkesgrupper att etablera sig inom äldreomsorgen. Den största av dessa yrkesgrupper är dietisterna. Totalt har 61 kommuner och sex landsting anställt 101 dietister. Vidare har tio kommuner och ett landsting anställt äldrepedagoger för att utveckla det sociala innehållet i de äldres vardag. De enda examinerade äldrepedagogerna kommer från Malmö högskola. Detta kan förklara att tio av de 19 äldrepedagoger som rekryterats finns i Skånekommuner och i Region Skåne. 18 kommuner har tillsatt vaktmästartjänster av typen Fixar-Malte med stöd av stimulansmedlen. 174 kommuner och 17 landsting har rekryterat projektledare för att genomföra satsningarna. Många projektledare har rekryterats internt och ersatts med en vikarie på den ordinarie befattningen. Sådana vikarier redovisas under den tjänst som projektledaren normalt har i tabell 7 ovan. 19

20 Vidare har 14 landsting anställt läkare med stöd av stimulansmedlen. Flest läkare har anställts i Region Skåne (23) och Landstinget Kalmar (6). Hälsopedagoger har anställts i sju kommuner för att utveckla det förebyggande arbetet. Eskilstuna och Trelleborgs kommuner har anställt flest hälsopedagoger (2 stycken vardera). Fem landsting har anställt 13 logopeder, varav sex har anställts av Landstinget i Uppsala län. Även Malmö stad har anställt en logoped. Projekt och satsningar Den 31 december 2009 drev huvudmännen projekt eller satsningar med stöd av stimulansmedel (se tabell 8). De pågående projekten är relativt jämnt fördelade över alla aktuella områden, minst antal projekt var inom förstärkt läkartillgång och läkemedelsgenomgångar. Det beror troligen på att många landsting har färre men större projekt inom områdena som berör hela eller stora delar av landstinget. Både kommunerna och landstingen har flest projekt inom området rehabilitering. Tabell 8. Antal pågående projekt den 31 december 2009 Område Kommun Landsting Totalt Andel (%) Rehabilitering Kost och nutrition Demensvård Läkemedelsgenomgångar Det sociala innehållet Förstärkt läkartillgång Förebyggande insatser Summa Under 2009 avslutade huvudmännen 652 projekt (se tabell 9). Många av projekten har intressanta titlar och Socialstyrelsen kan ha anledning att belysa dessa projekt närmare i ett annat sammanhang. Några exempel: Landstinget Norrbotten har genomfört projektet Musiklust och Landstinget Blekinge har genomfört Målning för äldre. Landstinget Värmland har genomfört projekten Vägen Ut och Äldres omhändertagande på akutklinik. Huddinge kommun har genomfört projektet Matskola för äldre. Gnosjö kommun har genomfört projektet Hund i vården. Mariestads kommun har genomfört en etikutbildning. 20