SOK-koncernen. Årsberättelse 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOK-koncernen. Årsberättelse 2008"

Transkript

1 SOK-koncernen Årsberättelse 2008

2

3 Innehåll Från koncernchefen... 3 Affärsöversikter... 4 Markethandeln...4 Trafikbutiksverksamheten och bränslehandeln...6 Varuhus- och fackhandeln...8 Turist- och bespisningsverksamheten...10 Bil- och biltillbehörshandeln...12 Lantbrukshandeln...14 Upphandling och logistik...15 S-Banken...16 Personalen...17 Ägarkundskap...18 S-gruppen S-gruppen i siffror SOK-koncernens ledning och tillsyn SOK:s förvaltningsråd...26 SOK:s styrelse...28 SOK-koncernens koncernledningsgrupp...29 SOK-koncernens organisation SOK-koncernens bokslut Styrelsens verksamhetsberättelse Koncernbokslut, IFRS Koncernens resultaträkning...40 Koncernens balansräkning...41 Koncernens kassaflödesanalys...42 Beräkning av förändringar i koncernens eget kapital...43 Noter till koncernbokslut...44 Nyckeltal för SOK-koncernen Moderandelslagets bokslut, FAS SOK:s resultaträkning...92 SOK:s balansräkning...93 SOK:s kassaflödesanalys...94 Noter till SOK:s bokslut...95 Styrelsens förslag till uppdelning av överskottet Revisionsberättelse Förvaltningsrådets utlåtande

4 2

5 Från koncernchefen S-gruppen lyfter blicken bortom konjunkturen Handelslaget har som uppgift att producera tjänster till ägarkunderna och på detta sätt verka för det gemensamma bästa. När tiderna blir svårare klarnar denna tanke. Under 2008 blev S-gruppens tjänster och förmåner till ägar-kunderna ännu bättre och mångsidigare. Ett stort antal av våra fastigheter renoverades och det totala antalet verksamhetsställen ökade med drygt hundra. I de nya verksamhetsställena som öppnades ligger tyngdpunkten speciellt på närtjänster. 13 nya Sale-butiker öppnades, 20 ABC-trafikbutiker och ABC- Deli-enheter samt 39 restauranger och kaféer. De blev väl mottagna av våra ägarkunder: S-gruppens dagligvaruhandelsförsäljning ökade mer än genomsnittet inom branschen och vår marknadsposition blev starkare. För S-Banken var 2008 det första fullständiga verksamhetsåret. Bankens depositionsbestånd så gott som fördubblades under året och antalet kunder ökade till över två miljoner. Det finns en klar efterfrågan på Finlands första och enda affärsbank. Regionhandelslagen fick år 2008 mer än hundra tusen nya ägarkunder. Antalet ägarkunder uppgår nu till nästan 1,8 miljoner. Tack vare den jämna ökningen av medlemsantalet och den starka köptroheten kan handelslagen också belöna sina ägare. År 2008 utbetalades för första gången mer än 300 miljoner i Bonus till ägarkunderna. I slutet av år 2008 drabbades även Finland hårt av den globala finanskrisen. I dagens läge vet ingen när den ekonomiska utvecklingen igen börjar vända uppåt. Företag går i konkurs, arbetsplatser försvinner och den dystra atmosfären hindrar företagens tillväxt. I nuläget behöver Finland företag som lyfter blicken bortom en konjunktur eller ett kvartal. S-gruppens handelslag har i över hundra år burit ansvar för tjänsterna och kundernas välbefinnande på det egna funktionsområdet. Det vill de fortsätta med även nu. I fjol sysselsatte S-gruppen mer än personer och antalet anställda var fler än ett år tidigare. Tack vare investeringsprogrammet för åren 2009 och 2010 skapas mer än nya och permanenta arbetsplatser. Därtill utgör enbart byggnadsinvesteringarna i fastigheter i Finland mer än årsverken. Förutom de små närbutikerna växer Kodin Terra-kedjan kraftigast. Kedjan har sin tyngdpunkt på trädgård, heminredning och byggande. I fjol fick kedjan sin andra enhet, men det är meningen att antalet ska uppgå till omkring tio på de största ekonomiska områdena i slutet av En investeringstakt av det här slaget är möjlig endast med kundägarnas stöd. Tack vare deras bestående förtroende har S-gruppens handelslag en bra ekonomi och kan fortsätta utvecklas trots konjunkturnedgången. Om den individuella konsumtionen hålls måttlig kan detaljhandeln och de privata servicebranscherna klara sig ur den ekonomiska krisen med lindriga skador. S-gruppen vill hålla denna optimism vid liv och erbjuda sina ägarkunder ännu bättre tjänster för vardagen. Jag riktar ett varmt tack till hela S-gruppens personal för det arbete som de har gjort för tjänsterna till våra ägarkunder. Jag vill också tacka våra ägarkunder för att de har gett oss sitt förtroende och för att de troget har använt våra tjänster. Tillsammans lotsar vi Finland genom svårigheterna under de närmaste åren. Helsingfors Arto Hiltunen koncernchef 3

6 Markethandeln Ljusa utsikter för markethandeln Framtidstron är stark inom S-gruppens markethandel. Utvecklingen av verksamheten fortgår på många sätt och investeringar i nätverket sker med rekordfart. S-gruppen har varit marknadsledande inom dagligvaruhandeln i Finland under flera år. Under 2008 ökade marknadsandelarna ytterligare. Den goda utvecklingen tros fortsätta även under de kommande åren, oavsett lågkonjunkturen. S-gruppens handelslag har gjort rekordstora investeringar i markethandeln under senare år, och fortsätter i samma takt. Under 2009 riktades de största euromässiga investeringarna i de stora Prisma- och Kodin Terra-enheterna, men antalsmässigt växer nätverket mest i den minsta storleksklassen, Sale- och Alepabutikerna. Lågkonjunkturen väntas inte påverka S-gruppens markethandel nämnvärt. Konkurrensfördelarna inom markethandeln, i såväl dagligvaru- som bruksvaruhandeln, är ett slående sortiment och förmånliga priser. Betydelsen av en förmånlig prisnivå märks framförallt under en lågkonjunktur, då konsumenterna avstår från större investeringar till förmån för vardags- och baskonsumtion. Under 2009 drar markethandeln nytta av sänkningen av livsmedelsmomsen, som genomförs i oktober. S-guppen styr sänkningen direkt till priserna. En annan kommande positiv förändring är att öppettiderna på söndagar delvis släpps fria. Livsmedelshandel till förmån för ägarkunden S-gruppens dagligvaruhandels gemensamma mål och konkurrensfördel är en ständigt förmånlig matkorg. Tanken bakom S-gruppens verksamhet är att erbjuda sina ägarkunder tjänster och förmåner. I enlighet med ägarkundförmånerna strävar vi efter att hålla utbudet förmånligare än hos konkurrenterna. Denna målsättning ligger till grund för många planerade åtgärder och investeringar i S-gruppens dagligvaruhandel under det gångna och innevarande året. Det förmånliga utbudet säkras via kostnadseffektivitet, så att hela värdekedjan, från leverantör via inköp till kund, fungerar med maximal effektivitet. En väsentlig del av kostnadseffektiviteten är att informationsflödet fungerar effektivt. Om varuleverantörerna får bästa möjliga överblick över kommande leveranser kan vi hålla produktionskostnaderna nere. Förbättrad förutsägbarhet är ju en av punkterna i utvecklingen av S-gruppens markethandel. Som ett led i förbättringen av konkurrensförmågan anslöt sig S-gruppen 2008 till nordiska inköpsalliansen Coop Trading A/S genom vilket S-gruppen kan dra fördel av större inköpsvolymer och därmed förmånligare inköpspriser. Inköpssamarbetet med Coop Tradings avser dagligvaror och non-food-produkter som säljs i detaljhandelsbutikerna. I samarbetet deltar handelslagen i Danmark, Sverige, Norge och Finland. En av markethandelns viktigaste projekt under 2009 är ansvarsprogrammet, som strävar efter att minska ekologisk påfrestning. Genom att mäta och utveckla den egna verksamheten kan vi 4

7 Markethandeln skapa tillvägagångssätt enligt en modell för hållbar utveckling, som utöver miljön även sparar in på handelns kostnader och kommer till nytta även för kunderna. Ett exempel på hållbar utveckling är returpantsystemet som är gemensamt för alla aktörer inom branschen och trädde i kraft i början av Ett annat viktigt projekt under innevarande år är private-labelprogrammet för färskvaror. Detaljhandel under utveckling S-gruppens bruksvaruhandel Prisma-hypermarket gick bra under Försäljningen ökade jämfört med föregående år inom alla produktområden. En positiv utveckling skedde även inom produktområden där marknaderna i allmänhet började minska, såsom byggnation och renovering. Prismorna har i drygt ett år använt ett nytt bruksvarukoncept som uppmärksammar kundägarnas aktuella behov ännu bättre än tidigare. Bruksvarusortimenten är mer varierade än tidigare, speciellt inom sport, hem, bygg och fritid. För närvarande finns 15 Prismor enligt det nya konceptet. Alla nya Prismor och befintliga Prismor ska övergå, allteftersom de byggs ut och förnyas, till det nya bruksvarusortimentet senast år Även inom bruksvaruhandeln är Prismas målsättning att styra kostnaderna och därmed priserna. Olika produktområden stöder varandra och kunden kan enkelt köpa såväl dagligvaror som bruksvaror vid ett besök. Utöver Prismas bruksvaruhandel pågår utvecklingen av bruksvaruhandel inom S-market. Det finns redan några S-market med stora bruksvarusortiment i Finland. När Kodin Terra-kedjan växer i snabb takt, breddas utbudet inom bygg-, renoverings-, inrednings- och trädgårdshandeln på olika håll i Finland. I december 2008 öppnades en ny enhet i Salo, som tillskott till den snart fyra år gamla verksamheten Lahden Kodin Terra. Fram till slutet av 2009 utvidgas kedjan till Björneborg, Jyväskylä, Tavastehus, Kajana och Tuusula. Målsättningen de närmaste fem åren är ett nätverk av minst 15 Kodin Terra-varuhus. Även Kodin Terra drar nytta av S-gruppens markethandels konkurrensfördelar: brett sortiment och förmånlig prisnivå. Förtroende för närområdena S-gruppen har bedrivit markethandel i Tallinn sedan 2000, och fem Prisma-hypermarket har uppnått en stadig ställning och blivit marknadsledande i staden. Försäljningen hade en god utveckling Till S-gruppens markethandel hör kedjorna Prisma, S-market, Sale samt Alepa i huvudstadsregionen. Dessutom hör den expanderande kedjan Kodin Terra till markethandeln. I Finland har regionhandelslagen hand om alla verksamhetsställens affärsverksamhet inom markethandeln. Affärsverksamheten i Prisma-enheterna i de baltiska länderna och S:t Petersburg sköts av SOK:s dotterbolag i respektive land. år 2008, trots att den ekonomiska tillväxten i Estland och de övriga baltiska länderna hade en allmän tillbakagång. Nya enheter planeras i Estlands marketnätverk, såväl i Tallinn som i andra estländska storstäder. I slutet av 2010 öppnas Prisma i ett köpcentrum som ska byggas i Narva. Utöver befintliga hypermarket-enheter planeras även enheter av storleken supermarket i Estland. Prisma-kedjan växer även i Lettland och Litauen. I lettländska Riga öppnas en andra Prisma i mars 2009, och målet är cirka sex hypermarket. Lettlands första Prisma öppnas i Vilnius under hösten 2009, och en överenskommelse om en andra handelsplats har gjorts. Det lettländska nätverkets målsättning är sex Prisma. Trots att Lettlands ekonomiska situation är fortsatt svår, tror vi på Prismas framgångar för förmånliga inköp av basvaror. S:t Petersburgs första market öppnades sommaren Det är en Prisma Superstore i storleksklassen stor supermarket. En större Prisma-hypermarket öppnades i november Målsättningen är att öppna 3 5 Prisma-enheter 2009, där nästa steg är öppnandet av ett Prisma Superstore i ett köp- och kontorscentrum i Karelen under sommaren I S:t Petersburg pågår ständiga förhandlingar om nya handelsplatser och nätverket utökas i och med att lämpliga platser hittas. S:t Petersburg-marknaderna är mycket intressanta tack vare det stora kundunderlaget. Även i S:t Petersburg finns efterfrågan på förmånliga market-enheter som vänder sig till baskonsumenten. % 50 S-gruppens dagligvaruhandel, marknadsandel ,3 25,0 26,3 27,8 29,0 30,5 31,1 31,1 34,3 35,9 39,9 41,1 42,

8 Trafi kbutiksverksamheten och bränslehandeln ABC-kedjan anses pålitlig ABC-kedjan har uppnått en stark position under sina 10 verksamhetsår. Den har blivit ett av Finlands mest kända servicemärken, vars mångsidiga servicehelhet uppskattas. ABC-nätverket täcker redan större delen av Finland och fortsätter utvidgas gick som planerat för S-gruppens trafikbutiksverksamhet och bränslehandel, trots att årets allmänna utveckling var tudelad. Försäljningen under första halvåret var utomordentlig, men under slutet av året fördelade sig försäljningen ojämnt. Slutet av året innehöll både lugnare försäljningsperioder och enorma försäljningstoppar. Konkurrensen i branschen hårdnade under 2008, när andra kedjor började utveckla sina verksamheter. Samarbetet mellan Teboil-kedjan och Kesko gav K-gruppen ett dagligvaruutbud, förutom Neste, även till Teboil. Neste å sin sida förnyar sitt nätverk och sitt utseende fram till år Det trafikbutikstypiska utbudet, där bränslehandeln utökas med kafeteria-restaurang och dagligvarubutik, ökar alltmer utmed de finländska vägarna. I ABC-kedjan anser vi det viktigast att alla aktörer inom verksamheten håller en hög kvalitetsnivå. Då bevaras hela verksamhetens goda image. JET-kedjan har lämnat bränslemarknaderna. Den övergick till ryska Lukoil och stationerna anslöts till Teboil-kedjan. Esso-kedjan existerar inte heller längre som en kedja. Det finns enstaka Essoservicestationer kvar men även de sista försvinner under Vägvisare för servicebutiken I december 1998 startade den första ABC-trafikbutiken sin verksamhet i Utti. Därefter har nätverket vuxit. I slutet av 2008 bestod den 10-åriga kedjan av 95 ABC-trafikbutiksverksamheter, 255 automatstationer och 15 ABC-Deli enligt ett modernt verksamhetskoncept. ABC-nätverket har i snabb takt brett ut sig till olika delar av Finland. Förutom att nätverket ger sina kunder en god service, skapar det arbetstillfällen och ger näring till många i övrigt regressiva områden. ABC har förespråkat ett nytt tänkesätt, där tyngdpunkten i utbudet har koncentrerats från bilen till människan genom kundlöftet Vi tar hand om dig. Mångsidigheten, lättheten och snabbheten som ABC erbjuder har fått enorm genklang hos konsumenterna. Kedjan har varit mycket efterfrågad i Finland. Framgångarna syns även i olika undersökningar där man kartlagt kundernas uppfattning och hur nöjda kunderna varit. ABC-kedjan förnyar ständigt sin verksamhet och finslipar sina 6

9 Trafi kbutiksverksamheten och bränslehandeln koncept. ABC-delikonceptets snabba utvidgning till huvudstadsområdet var betydande under ABC-Deli är en enhet bland de mindre trafikbutikerna som erbjuder ett enkelt sätt att köpa bränsle, dagligvaror och färdigmat. I synnerhet i anslutning till ABC-Deli öppnades ABC-Car Wash-biltvättar som ett nytt koncept, och dessa fanns i slutet av året vid 11 ABC-Deli-verksamhetsställen. I slutet av förra året fanns biltvättar på 59 av S-gruppens trafikbutiker och verksamhetsställen för bränslehandel. Vad ABC-restaurangerna beträffar röntes stor framgång av den nya verksamhetsmodellen -palvelu, en tjänst med aktuell information om menyerna i samtliga trafikbutiker (tjänsten är bara på finska). Tjänsten är unik i sin helhet i Finland. Framtida utmaningar och möjligheter Upp- och nedgångarna i försäljningen, som började 2008, skapar utmaningar för ABC och hela serviceverksamhetsområdet. Lågkonjunkturen och den ändrade allmänna inställningen har gjort människors resandemönster mer behovsmässigt, vilket bland annat innebär stora variationer i helgförsäljningen. Periodvis reser folk mindre och försäljningen minskar, medan nästan hela befolkningen verkar vara på resande fot samtidigt under storhelger och semestertider. Fenomenet skapar problem vid bland annat produkt- och personalplanering. I övrigt tror vi inte att ABC-kedjan påverkas nämnvärt av den nuvarande lågkonjunkturen. S-gruppens ägarkunder är ABC:s viktigaste kundgrupp, som uppskattar ett basutbud till ett överkomligt pris i såväl restaurangen som i dagligvarubutiken. Framförallt den förmånliga prisnivån och de fördelar som ägarkunderna erbjuds spelar en större roll under en lågkonjunktur. Kunderna tjänar på momssänkningen på mat i handeln, som ska gälla från och med oktober, men som ökar prisskillnaden mellan restaurangmaten och butikens dagligvaror. När restaurangmaten säljs till kunden för hämtning, är momsen densamma som i butiken. Därför utvecklar ABC-kedjan försäljningen av hämtmat S-gruppens trafi kbutik- och bränslehandel sköts av ett nätverk av 95 ABC-trafi kbutiker, 255 ABC-automatstationer och 15 ABC-Deli (år 2008). ABC-Deli fi nns bara i huvudstadsregionen och Borgå. Till S-gruppen hör också 20 verksamhetsställen som inte hör till ABC-kedjan. S-gruppens regionhandelslag har hand om affärsverksamheten i alla ABC-verksamhetsställen. ytterligare, och i produktutvecklingen blir ABC-kedjan ännu bättre på att följa de kvalitetskrav som detta medför. På senare tid har en av de mest uppmärksammade offentliga diskussionerna gällt butikens öppettider. Planerna på att delvis släppa öppettiderna fria ses för ABC-kedjans del enbart som en möjlighet, inte som ett hot. Handeln ökar och konsumenterna reser på söndagarna. Detta tros öka kundantalet även på ABCverksamhetsställena. I ABC-kedjans vardag firas ett behärskat 10-årjubileum under Några stora enskilda tillställningar anordnas inte, utan kunderna erbjuds olika fördelar och upplevelser i samband med den normala verksamheten under hela året. S-gruppens bensinhandel, marknadsandel % ,8 17,5 19,1 21,3 24,

10 Varuhus- och fackhandeln Sokos och Emotion förnyar sin framtoning Kedjorna Sokos och Emotion har förnyats till både utseendet och utbudet. Nätverket av Emotion-affärer växer i jämn takt och år 2008 öppnades för första gången på länge ett nytt Sokos-varuhus. År 2009 växer nätverket ytterligare. Försäljningen i Sokos-varuhusen ökade jämfört med året innan, men ökningen var mindre än under tidigare år. I avvaktan på recessionen stagnerade julhandeln och ökade inte som väntat utan var på samma nivå som året innan. Kedjans försäljningsnivå påverkades också av utvidgningen av Sokos Wiklund i Åbo. Till följd av utvidgningen betjänade Sokos Wiklund nästan hela året kunderna mitt bland renoveringsarbetet och i en tillfällig lokal som var mindre än tidigare. År 2008 utvecklade sig försäljningen av kläder och kosmetika bättre än den totala utvecklingen på marknaden. Kunderna har också uppskattat utvecklingsarbetet som har gjorts i Sokosvaruhusen. I Trends- undersökningen som TNS Gallup gjorde på våren 2008 var Sokos det populäraste inköpsstället när det gällde damkläder. Emotion-butikerna som specialiserar sig på skönhetsprodukter var mycket resultatrika år Försäljningen inom kedjan ökade med 14 procent jämfört med året innan och resultatet var bättre än det budgeterade. Emotion-butikerna som finns i affärscentra och stadskärnor säljer kosmetika och försäljningen har utvecklats i positiv riktning redan i flera år. Det finns en efterfrågan på marknaden för specialbutiker av detta slag i både stadskärnor och affärscentra. Förnyelser varuhus för varuhus Under år 2008 öppnade det nya Sokos Villmanstrand, vilket innebär att Sokos-kedjan bestod av 21 varuhus vid utgången av året. År 2009 utökas kedjan med ett varuhus i och med att Sokos öppnar på nytt i Kouvola centrum. Från och med början av år 2009 hör 8

11 Varuhus- och fackhandeln alla Sokos-varuhus till S-gruppens regionandelsaffärer, då SOK sålde Tapiola Sokos i Esbo till HOK-Elanto. Inom kedjan pågår också omfattande förnyelse- och utvidgningsprojekt. Det utvidgade Sokos Wiklund i Åbo öppnade i slutet av år För tillfället utvidgas varuhusen i Jyväskylä och Lahtis kraftigt. Arbetet i bägge varuhusen slutförs år Före det förnyas ännu Sokos Kuopio under år Nya affärsidéer och produktkoncept har tagits ibruk inom Sokos-kedjan under hela 2000-talet. Alla Sokos-varuhus har förnyats avdelningsvis och dessa projekt pågår fortfarande. I Sokos Wiklund i Åbo, som öppnades inför julhandeln, har alla förnyade koncept genomförts på en gång, till de nya hör underhållning och kosmetika. Erfarenheterna från Åbo kommer att utnyttjas i förnyelseprojekt i andra varuhus. Emotion-kedjans koncept har också förnyats och Emotion-butiker med den nya framtoningen och det nya utbudet finns redan på några orter. Emotion-kedjan har vuxit med några affärer per år och samma takt fortsätter också under de närmaste åren. I slutet av år 2008 fanns det 15 Emotion-affärer. Ett år av förnuftig konsumtion Trenden inom ekiperings- och modehandeln har redan i flera år varit att försäljningen av den snabbt växlande modetrenden ökar mest. Till följd av den rådande lågkonjunkturen och då det allmänna tänkesättet som stöder en hållbar utveckling blir allt vanligare, kan konsumenternas attityder och köpvanor börja gynna produkter med en längre livslängd. Trots lågkonjunkturen håller kunderna fast vid sina tidigare köpvanor. Också bland Sokos kunder finns både shoppers, som känner tillfredsställelse av att handla, och kunder som handlar vid behov. Båda köpmodellerna kan också börja dominera när konsumtionen övervägs noggrannare. I en tid då förnuftiga inköp betonas kan den som handlar vid behov börja anpassa sina inköp S-gruppens varuhushandel utgörs av Sokos-kedjan som har 21 varuhus i stadskärnor runt om i landet. S-gruppens regionhandelslag har hand om affärsverksamheten i alla varuhus. Emotion är en fackhandel som specialiserar sig på kosmetik och underkläder. I slutet av år 2008 hörde 15 butiker till kedjan. Under år 2009, liksom också under kommande år, öppnas fl era nya Emotion-butiker. S-gruppens regionhandelslag har hand om Emotion-butikernas affärsverksamhet. efter säsongerna. Produkterna köps för det aktuella behovet. Å andra sidan kan det bli vanligt att köpa förmånliga kampanj- eller reaprodukter. Också kunden som njuter av att handla fortsätter att göra tillfredsställande köp och impulsköp, men de större köpen ger vika för mindre och kunden förnyar sitt hem till exempel genom att inreda. Konsumenternas medvetenhet återspeglas också i det att frågor som rör ansvarsfullhet blir viktigare. Kunderna bör ha möjligheten att göra ansvarsfulla val, men även affärerna bör granska sin egen verksamhet kritiskt. I Sokos-varuhusen minskas mängden förpackningsavfall som uppkommer genom att det blir allt vanligare att varan finns färdigt i försäljningsförpackningen när den kommer till varuhusen. Sokos försäljning Damer 28 % Skönhet 29 % Barn 4 % Hemmet 13 % Damskor 5 % Herrar 12 % Motion och uteliv samt fritid 9 % 9

12 Turist- och bespisningsverksamheten Lösningar för dagliga behov S-gruppens turist- och bespisningsverksamhet erbjuder mångsidig basservice för ägarkunder och tjänste-resenärer. Utbudet utvecklas aktivt, oavsett konjunktur. Då är det möjligt att nå framgång även under lågkonjunktur. S-gruppens turist- och bespisningsverksamhet stärkte sin ställning på marknaden under 2008 genom att öka sin försäljning mer än branschgenomsnittet. Detta möjliggjordes av större satsningar på nätverket än tidigare. Under året öppnades cirka 50 kafeteria- eller restaurangenheter och tre nya Sokos-hotell i Finland. Dessutom öppnades tre hotell i Sankt Petersburg. S-gruppen öppnar inga nya hotell under 2009, men cirka 25 nya restauranger och kafeterior kommer att öppnas på olika platser i Finland. Investeringarna som planerats för 2010 ligger fortfarande i nivå med det gångna året två nya hotell och över 50 kafeterior eller restauranger. Majoriteten av S-gruppens nya restauranger är så kallade snabbmatställen. Konsumenterna föredrar snabb, enkel och prisvärd mat på platser som de vanligen besöker. S-gruppens nya kafeterior och restauranger öppnas vanligen i anslutning till Prisma och köpcentrumen. Utbudet i S-gruppens restauranger koncentreras på basmaträtter och drycker i mellanprisklassen. Basutbudet som grundas på vardagliga behov påverkas minst av konjunkturrörelserna, varför S-gruppens restaurangverksamhet inte påverkas nämnvärt av lågkonjunkturen. Tyngdpunkten i S-gruppens hotellutbud är i huvudsak finska ägarkunder och tjänsteresenärer och inte internationella affärsresenärer, varför lågkonjunkturens effekter hittills har varit relativt små. Skapa nytt och finslipa gammalt Turist- och bespisningsverksamhet innebär upplevelseskapande, med ständig fokus på förnyelse av utbudet. Under senare år har S-gruppen grundat flera nya restaurangkoncept, som efter insamlad erfarenhet börjar bli rikstäckande. Även under 2009 startas nya kedjeprojekt. S-gruppens centrala uppgift är att underlätta ägarkundernas vardag. S-gruppen är ett mångsidigt företagskomplex som gör klokt i att främja exempelvis market-, trafikbutik- och restaurangverksamhetens möjligheter att utveckla gemensamt utbud som underlättar ägarkundernas ärenden. Ett av de centrala pågående projekten är utvecklingen av det gränsöverskridande verksamhetssamarbetet samt utbudet. I nyskapandet får vi inte glömma den befintliga verksamhetens konkurrenskraft och lockelse. Till exempel har Sokos Hotelskedjan och många kedjerestauranger flera årtionden av erfarenhet. De har uppnått en stark position hos finländarna. Dock förändras behoven med tiden, varför S-gruppens turist- och bespisningsverksamhet hela tiden måste finjustera sitt utbud. Å andra sidan kan konsumentens val av exempelvis mat förändras överraskande litet, men även små attitydförändringar måste kännas igen. För närvarande betonas bland annat att maten ska 10

13 Turist- och bespisningsverksamheten vara nyttig, färsk och fräsch. Smaken på maten får dock inte bli lidande av det. Mångsidiga förväntningar uppfylls å andra sidan av restaurangmiljöerna som öppnats i anslutning till S-gruppens köpcentrum, Prisma och Sokos, som erbjuder olika alternativ. Det största problemet är bristen på arbetskraft Turist- och bespisningsverksamhetens största utmaningar är inte bara att upprätthålla ett lockande utbud, utan bland dem finns även sådant som politiska beslut. Restaurangernas försäljning av drycker har minskat under flera år och höjningen av alkoholskatten har inte underlättat situationen. Restaurangernas matförsäljning påverkas av sänkningen av momsen på mat, som genomförs i slutet av 2009, och som endast berör matförsäljning i detaljhandeln. Den ökande prisskillnaden mellan branscherna kan komma att styra konsumenterna från restaurangerna till dagligvarubutikerna. Detta medför att restaurangerna måste utveckla sin försäljning av hämtmat. Hela turist- och bespisningsbranschens största utmaning i framtiden, och redan idag, är den ökande bristen på kompetent arbetskraft. Situationen varierar på olika håll i Finland. I exempelvis huvudstadsområdet råder obalans mellan efterfrågan och utbud av arbetskraft. Helsingfors Osuuskauppa Elanto har över hundra verksamhetsställen i huvudstadsområdet. Dessutom har SOK:s dotterbolag, Sokotel Oy, ett tiotal hotell med restaurang. Deras sammantagna behov av arbetskraft är mycket stor. Lösningen på arbetskraftsbristen är bland annat ett nära samarbete med andra aktörer inom branschen och med skolor, utveckling av arbetstagarnas karriärplaner, upprätthållande av gott arbetsledararbete och möjligheter att anpassa arbetstillfällena efter arbetstagarens livssituation. Möjligheternas marknad i S:t Petersburg Under det gångna året öppnade S-gruppen tre hotell i S:t Petersburg. I januari öppnades Holiday Club St. Petersburg, i juni Sokos Hotel Olympic Garden och i december Sokos Hotel Vasilievsky. I mars 2009 införlivas även Holiday Club med Sokos Hotels, och verksamheten fortsätter under namnet Sokos Hotel Palace Bridge. Till S-gruppens turist- och bespisningsverksamhet hör ett stort antal riksomfattande restaurangkedjor samt tre hotellkedjor: Sokos Hotels, Radisson Blu Hotels & Resorts och Holiday Club Spa Hotels. Till S-gruppen hör förutom kedjorna också ett stort antal enskilda restauranger. I Finland bedrivs turist- och bespisningsverksamheten både av regionhandelslagen och SOK:s dotterbolag Sokotel Ab. S-gruppen äger också Sokos Hotel Viru i Tallinn och tre Sokos Hotel i S:t Petersburg. Deras affärsverksamhet sköts av Sokotels lokala dotterbolag. Invigningen av hotellen fördröjdes något av byggnadstekniska skäl är det första normala verksamhetsåret, under vilket verksamheten stabiliseras. Sommarmånaderna är viktiga för turismen i S:t Petersburg och S-gruppens hotell kommer att marknadsföras och säljas med full kraft inför sommaren Med årets samlade erfarenheter som grund kalkyleras med möjliga framtida projekt. S-gruppen tror på S:t Petersburgs enorma potential på turistmarknaderna. S:t Petersburg är ett intressant och nära mål för såväl S-gruppens finska ägarkunder som ryska resenärer. S:t Petersburg är på väg att växa till ett alltmer betydelsefullt ekonomiskt centrum. Därför finns det stor potential även inom tjänsteresandet, trots att den ekonomiska konjunkturen kan påverka affärsresandet under den närmaste tiden. Utöver hotellen i S:t Petersburg har S-gruppen Sokos Hotel Viru i Tallinn, som har befäst sin ställning som Tallinns landmärke och speciellt är finländarnas favorit. På senare tid har Tallinns hotellkapacitet ökat märkbart vilket gjort att konkurrensen om hotellgästerna ökat. S-gruppens logiverksamhet, marknadsandel S-gruppens bespisningsverksamhet, marknadsandel % ,5 24,0 25,3 25,6 26, * 2007* 2008* % ,5 20,0 19,0 19,0 20, * statistikföringen ändrad, sinsemellan jämförbara 11

14 Bil- och biltillbehörshandeln Förändringens tider för bilhandeln Bilhandeln har över hela världen hamnat i en djup kris på grund av flera faktorer som inverkar samtidigt. I Finland gick bilaffärerna bra under den första halvan av år 2008, men mot slutet av året gick försäljningen tillbaka. Bilskattereformen som trädde ikraft i början av år 2008 överförde försäljningen under de två sista månaderna det föregående året till början av år Bilaffärerna gick annars också bra ända fram till sommaren, men från och med hösten gick försäljningen tillbaka. Den totala försäljningen under det tudelade året förblev ändå på en rimlig nivå. Under år 2008 registrerades sammanlagt nya personbilar i Finland, vilket var en ökning på 11,2 procent jämfört med året innan. Mot slutet av året började nedgången i världsekonomin kraftigt påverka den konjunkturkänsliga bilhandeln, vilket ledde till att försäljningen i november december var ungefär hälften så stor som normalt. Tack vare skattereformen var försäljningen ändå bättre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Enligt bilbranschens prognoser kommer cirka nya personbilar att säljas år 2009, vilket betyder att bilmarknaden krymper betydligt. År 2008 såldes nästan begagnade bilar. Utöver försäljningen via bilaffärer görs ett stort antal affärer med förmånliga begagnade bilar på nätet. Förändringar i försäljningsstrukturen Skattereformen gynnar bensinsnåla bilar med låga CO 2 -utsläpp. Reformens inverkan på priserna och den oerhört snabba generella attitydförändringen har lett till att nästan enbart bensinbilar med liten motor och dieselbilar med ny teknik har åtgång. Förändringen i försäljningsstrukturen är global och därför befinner sig biltillverkare som tillverkar bensinbilar med stor motor eller bilar som har en föråldrad teknik i en djup kris. Bilhandelns kapitalintensitet och stela strukturer gör att den har svårigheter att anpassa sig till den snabba förändringen på marknaden. Bilaffärerna löper risk för lagringsförluster framför allt på grund av de begagnade bilarnas värdeminskning. När det gäller bytesbilar har prisnivån sjunkit med nästan 30 procent på cirka 1,5 år. Även om skattereformen temporärt satte fart på bilförsäljningen orsakade den också störningar på marknaden. 12

15 Bil- och biltillbehörshandeln Bilhandelns försäljning i euro minskas av många faktorer som inverkar samtidigt: världsekonomin, genomsnittspriset på nya bilar har sjunkit, efterfrågan koncentrerar sig till mindre och förmånligare bilar och priset på bytesbilar har sjunkit. Bilbranschen i klorna på förändringar Bilhandeln och bilindustrin har traditionellt varit mera produktions- än kundorienterade. Industriprocesserna har ur produktionens synvinkel varit mycket fulländade, men affärerna har gjorts utgående från försäljarens behov utan att i första hand beakta kundernas behov. Kundernas behov har dock på senare tid ändrats rekordsnabbt och därför har bilindustrin som grundar sig på traditionella verksamhetssätt hamnat i svårigheter. Både efterfrågan och priset på många stora bilar med stora utsläpp har redan rasat. Flera biltillverkare har modeller som inte motsvarar konsumenternas förväntningar och det är svårt att göra tillräckligt snabba omändringar i produktionen. Dessutom har bilindustrin en mycket tung investeringsbörda. På längre sikt innebär utvecklingen att nya teknologier kommer ut på marknaden och bilhandelns struktur ändras så att den motsvarar de framtida behoven. Dessförinnan tvingas biltillverkarna göra betydande saneringar vilket leder till att en del av den industriella produktionen upphör och en del av dagens bilmärken försvinner från marknaden. Också i Finland återspeglas de förändrade konsumtionsvanorna klart i försäljningen av olika bilmärken och -modeller. Under år 2008 var antalet sålda bilar tiotals procent större för en del märken, medan försäljningen minskade i motsvarande grad för andra märken. Förändringarna mellan olika modeller av samma bilmärke var också ibland dramatiska. Försäljningen av de mest sålda märkenas modeller minskade också med tiotals procent. Förutom industrin kommer troligtvis också bilhandeln att genomgå betydande förändringar. Bilhandeln kommer sannolikt att ändra från bilcentrerad till kundcentrerad och det viktigaste blir att kunna möta kundens grundbehov. Det väsentligaste är inte bilens märke och specialegenskaper utan att den passar kunden. Utöver de funktionella förändringarna kommer bilhandeln också i Finland sannolikt att omorganiseras, varvid en del aktörer försvinner från marknaden. Inom S-gruppen erbjuder SOK:s dotterbolag Automaa Ab och 11 regionhandelslag bilhandelstjänster. Till tjänsterna hör nya bilar, bytesbilar, reservdels- och tillbehörsförsäljning, service- och reparationsverksamhet samt fi nansiering av bilhandel. S-gruppen har agenturen för 17 olika bilmärken. S-gruppens eget importmärke är Peugeot som importeras av SOK:s dotterbolag Maan Auto Ab. Nya vindar i S-gruppen SOK:s dotterbolag Automaa Ab, som verkar i huvudstadsregionen och delar av södra Finland, ändrade under 2008 sina funktionsprinciper radikalt. Automaa anpassade sin verksamhet till S-gruppens standarder och förnyade bland annat sin marknadsföring. Automaas välkändhet som en del av S-gruppen har lett till att åtgärderna förbättrats väsentligt. Automaa fortsätter att förnya sina verksamhetsformer även under det nya året. Även om bilbranschen i dagens läge är mycket utmanande anses den också erbjuda en rad outnyttjade möjligheter när de traditionella verksamhetsmodellerna får friska vindar. Automaa ser S-Förmånsbilen som en av bolagets succéprodukter i framtiden. Ägarkunderna har möjlighet att bekymmersfritt använda en leasingbil mot en månadsavgift. Försäljningen av denna produkt har motsvarat målsättningarna och användarna har varit mycket nöjda. Peugeot, som importeras av SOK:s dotterbolag Maan Auto Ab, har redan länge tagit hänsyn till miljöfaktorerna och därför motsvarar dess motorer med låga utsläpp konsumenternas förväntningar väl. År 2008 registrerades knappa Peugeot-bilar, vilket var en aning färre än året innan. 13

16 Lantbrukshandeln Global tillbakagång i lantbrukshandeln Den rådande världsomfattande marknadsstörningen inom lantbrukshandeln märks även i Finland. Efter det tudelade föregående året befinner vi oss i en lågkonjunktur år 2009, ett år då S-gruppens lantbrukshandel koncentreras på basverksamheten och små anpassningsåtgärder vidtas. Inom S-gruppen bedriver kedjorna Agrimarket, S-Järnmarket och Multasormi lantbruks-, maskin-, järn- och trädgårdshandel. SOK:s dotterbolag Hankkija-Lantbruk Ab bedriver främst riksomfattande affärsverksamhet. Utöver den har fyra handelslag egna lantbrukshandlar var framgångsrik för S-gruppen lantbrukshandel, då försäljningen ökade rekordartat. Större delen av ökningen berodde på prishöjningar, men även försäljningsvolymen ökade med några procent. S-gruppens lantbrukshandel stärkte sin marknadsställning under Året var ändå mycket tudelat. Lantbruksbutikens försäljning gick bra fram till senhösten, då den märkbart började minska. Framförallt stora investeringar flyttades fram, varför bland annat maskinhandeln så gott som avstannade. Byggbranschen började bromsa in sina investeringar redan under sommaren 2008, vilket minskade försäljningen av byggmaterial efter sommaren. Även övrig järnhandelsförsäljning gick tillbaka under början av hösten. Fram till slutet av året hade försäljningen minskat rejält på alla områden inom S-gruppens lantbrukshandels verksamhetsområden. Under 2009 fortsätter tillbakagången i lantbrukshandeln såväl i Finland som i övriga världen. Finansieringskris och prisförändringar Lantbrukshandelsmarknader är så gott som helt globala, varför exempelvis priserna i den finska lantbrukshandeln i praktiken bestäms av marknaderna i övriga världen. Kraftiga prisförändringar under 2008 skakade de internationella lantbrukshandelsmarknaderna. Under årets första hälft var lantbrukshandelspriserna, bland annat på spannmål, exceptionellt höga. Priserna ökade på grund av stor efterfrågan som berodde på både ökad efterfrågan på föda och den ökade efterfrågan på nyttoväxter för användning i energiproduktionen. Placerarnas stora intresse överhettade marknaderna. Under årets andra hälft slogs marknaderna av finansieringskrisen, som stoppade det placerbara penningflödet till lantbruket. Den rådande tillbakagången på lantbrukshandeln beror inte på minskad efterfrågan utan på penningbrist. På grund av detta minskade bland annat handeln med gödsel. Trots att priserna är låga, fungerar inte handeln. Stagnerad handel leder till minskning av industritillverkningen, vilket leder till bland annat brist på gödsel. Den minskade gödslingen leder till sämre spannmålsskördar i världen, och spannmålspriserna ökar kraftigt igen. På lantbrukshandelsmarknaderna råder alltså en allvarlig marknadsstörning. Prisfluktuationerna är mycket kraftiga, vilket kan bli den typiska situationen för branschen även i framtiden. Även i den finska lantbrukshandeln måste man hädanefter sträva efter att anpassa sig till prisförändringarna, som i viss mån är branschens nya särdrag. Med blicken framåt Hankkija-Lantbruk Ab som ansvarar för S-gruppen lantbrukshandel anpassar sin verksamhet under 2009 genom ett sparprogram, enligt vilket hela personalstyrkan permitteras gradvis under en månad. Förutom permitteringarna fortsätter verksamheten som vanligt under Lantbrukshandelns kundrelationer är långsiktiga och övergripande, varför de hanteras med omsorg i alla tider oavsett konjunktur. Personalen, verksamhetens lokala nätverk och verksamhetens alla andra stöttepelare vårdas, så att beredskapen för en framtida normal verksamhet inte riskeras på något sätt. Under 2008 slutförde Hankkija-Lantbruk köpet av Finska Foder Ab, vilket de tidigare varit delägare i. I och med köpet stärkte S-gruppens lantbrukshandel sin strategiska position genom att komma med i foderhandeln från tillverkningen direkt till producenten. Finska Foder:s verksamhet som separat företag avslutades vid årsskiftet när bolaget genom en fusion helt blev en del i Hankkija-Lantbruk Ab. Även en del av SOK:s tidigare dotterbolag Rainex Yrityspalvelu Oy fusionerades vid årsskiftet till Hankkija-Lantbruk. Koncernen övertog byggvaruhus- och fabriksförsäljning samt försäljning till återförsäljare från Rainex. Den riksomfattande byggvaruförsäljningen kommer i fortsättningen att ske under namnet S-Rauta Yrityspalvelu som en del i Hankkija-Lantbruk och dess S-Rautamarket-kedja. 14

17 Upphandling och logistik Upphandling garanterar framgång Upphandlings- och logistikverksamheten har en mycket betydelsefull ställning inom S-gruppen. Det är inte möjligt att producera kvalitativ service på förmånliga villkor utan högklassig upphandling. S-gruppens eget upphandlingsbolag möjliggör en värdekedja som fungerar effektivt. Produkterna köps in från leverantörer till S-gruppens verksamhetsställen utan onödiga mellanhänder och kostnader. På det sättet kan priserna hållas förmånliga även gentemot kunderna. För att garantera förmånlighet och kvalitet producerar upphandlingsenheterna även egna så kallade private label-produkter åt S-gruppens kedjor. Dessa produkter är prisvärda och av god kvalitet. Egna märken gör att kunderna kan erbjudas ett större utbud och sortiment, som inte finns någon annanstans. Det mest kända egna märket är Rainbow som finns i dagligvarubutikerna. S-gruppen har flera andra egna märken inom nästan alla produktgrupper. Till upphandlingsgruppens uppgifter hör även utvärdering av produktleverantörerna och deras produkter. I upphandlingsstrategin betonas utvärderingen av produktleverantörerna innan ett samarbete påbörjas, och uppföljning sker kontinuerligt. Vid utvärderingen av leverantören är produkt, kvalitet, tillgänglighet och pris samt miljöansvar och socialt ansvar av vikt. Upphandling från sida till sida SOK:s dotterbolag Inex Partners Oy är S-gruppens upphandlings-, sortiment- och logistikservicebolag. Det upphandlar och fördelar en stor del av dagligvarorna till S-gruppens butiker och erbjuder dessutom S-gruppen logistiktjänster för bruksvaror. Sortimenthanteringen sker i samarbete mellan Inex och S-gruppens kedjor. Inex upphandlar produkter från såväl Finland som övriga världen. Inex gör inköpen i samarbete med nordiska Coop Trading, varav SOK äger en fjärdedel. Inex Partners äger 50 % av Finnfrost Oy, varav resterande 50 % ägs av Tuko Logistics Oy. Finnfrost Oy är specialiserade på upphandling och logistik av frysar. Genom att sammanföra kundernas köpkraft kan Finnfrost erbjuda ett täckande sortiment samt producera tjänster kostnadseffektivt. Företagets största kundgrupper är kunderna hos S-gruppen, Suomen Lähikauppa Oy, Stockmann Oyj samt Heinon Tukku Oy:s detaljhandelsområde och HoReCaområdet. SOK:s dotterbolag Intrade Partners Oy är ett bolag för upphandling och logistik av bruksvaror åt S-gruppens kedjor. Det upphandlar produkter inom områdena beklädnad, kosmetik, hemelektronik, bostad, fritid, trädgård och järn. Företaget största kundkedjor är Prisma, Sokos, S-market och Agrimarket. Utöver bruksvaror levererar Intrade Partners Oy butiksinredningar åt S-gruppens kedjor. Meira Nova Oy är SOK:s dotterbolag som är specialiserad på upphandling, marknadsföring och logistik av detaljhandelsvaror inom HoReCa-området. Meira Novas kundgrupper består av hotell och restauranger, personalrestauranger, offentliga sektorns storkök samt trafikbutikerna med restauranger. Meira Nova upphandlar varor till hela Finland, även kunder som inte tillhör S-gruppen. Meira Novas logistikcentrum i Tuusula är Europas modernaste HoReCa-logistikcentrum. 15

18 S-Banken S-Banken hade ett år av jämn tillväxt S-gruppens egen affärsbank, S-Banken, hade ett framgångsrikt första helt verksamhetsår. Allt fler av S-gruppens ägarkunder sköter sina penningärenden via S-Banken. S-Bankens tillväxt var jämn under hela Banken fick i genomsnitt nya kunder per månad. I oktober passerade kundantalet tvåmiljonersstrecket. De totala besparingarna ökade med i genomsnitt 70 miljoner euro per månad och uppgick i slutet av året till cirka två miljarder euro. Fram till slutet av året använde cirka en tredjedel av bankens kunder S-Bankens Internetbank. Allt fler ägarkunder överför sin lön eller sin pension till ett S-Konto och drar nytta av S-Bankens helhetsförmåner. God service och täckande nätverk S-Banken erbjuder sina kunder tjänster för hantering av dagliga penningärenden, sparande och finansiering av inköp. När en person blir ägarkund i handelslaget blir denne även kund i S-Banken. Bankens tjänster är riktade till ägarkunderna i första hand, och bankens bästa fördelar koncentreras till dem. S-Bankens bastjänster, såsom brukskonto, S-Förmånskort Visa och Internetbank, är gratis för ägarkunderna och personer som hör till deras hushåll. S-Bankens brukskonto, S-Konto, fungerar som betalningskonto för Bonus, förmån för betalningssätt samt andra ägarkundförmåner. S-Banken är en affärsbank som betjänar sina kunder vid cirka tusen av S-gruppens verksamhetsställen runt om i Finland, via Internetbanken samt per telefon genom S-Bankens kundtjänst. Affärsbanken erbjuder en möjlighet till personlig bankservice vid S-gruppens verksamhetsställen även under vardagkvällar och veckoslut. Fortsätter sparkassornas arbete S-Banken som startade sparbanksverksamhet i oktober 2007 fick i uppdrag att fortsätta S-gruppens över 100-åriga sparkasseverksamhet. Grundandet av banken motiverades av lagändringen 2003 i andelslagen, som skulle ha försvagat sparkassornas möjlighet att erbjuda finansieringstjänster åt ägarkunderna. När sparbanksverksamheten startade, överfördes ägarkundernas tillgångar i S-gruppens handelslags sparkassa och servicekontorsverksamhet till S-Banken. 16

19 Personalen En välmående personal tryggar framtiden Konkurrensen om en kompetent arbetskraft blir ännu hårdare när de stora åldersklasserna närmar sig pensionsåldern och de yngre generationerna krymper allt mer. Genom att styra mångformigheten strävar S-gruppen efter att trygga tillgången på arbetskraft och arbetskraftens stabilitet. Inom S-gruppen ser man de anställda som en strategisk resurs som innebär en konkurrensfördel och personalarbetet är en del av ledningens och chefernas dagliga arbete. Man har också satsat på det administrativa personalarbetet och de relevanta informationssystemen. Som arbetsgivare ger S-gruppen därför både internt och externt ett starkt intryck. Uppmärksamhet på individen De framtida utmaningarna är dock större än tidigare och därför tog S-gruppen i januari 2008 i bruk en mångformighetspolitik. Genom att genomföra denna politik skapas en ledarkultur som tar hänsyn till de anställdas individuella behov. Genom ett högklassigt chefsarbete strävar man efter att beakta de anställdas kön, kulturell bakgrund, ålder, handlingsförmåga och många andra individuella egenskaper samt deras inverkan på arbetet. Genom att engagera olika människor och beakta deras kunnande stöds stresshantering, effektiviteten i arbetsgemenskapen ökar och det blir möjligt att utveckla nya arbetsmetoder. Genom att medvetet styra mångformigheten kan man minska personalomsättningen och sjukfrånvaron och därmed skapa välbefinnande och förtroende. Ett högklassigt chefsarbete och en personal som trivs i arbetet nås genom att följa gemensamma principer som hör till anställningsförhållandets olika skeden. Till S-gruppens centrala principer hör att bemöta de anställda rättvist och jämlikt vid rekrytering, avlöning, utveckling av kunnandet och karriärutveckling. Det är också viktigt att sörja för arbetsförhållandena och atmosfären. Utvecklingsarbete på de anställdas villkor Under år 2008 utvecklades S-gruppens personalarbete genom att klarlägga personalens synpunkter på nuläget i stor omfattning. För S-gruppens nya personalstrategi kartlade personalenheten inom SOK direktörernas, de fältarbetande chefernas och personalexperternas synpunkter på personalärenden inom S-gruppen. Utgående från de erhållna resultaten och analyserna av verksamhetsmiljön utarbetades en personalstrategi för perioden Det andra omfattande projektet var en opinionsundersökning av den ansvarsfulla verksamheten. Inemot medlemmar av S-gruppen gav mer än synpunkter på hur ett ansvarsfullt företag agerar. Miljöfrågorna var som väntat det viktigaste temat i enkäten. Ur personalarbetets synvinkel var det centrala resultatet att ett ansvarsfullt företag bör bemöta sina anställda som likvärdiga och ha kundernas och samarbetspartnernas förtroende. Arbetsförhållandena och -miljön bör också vara tillfredsställande. Under år 2009 inleds ett ansvarsfullhetsprogram inom S-gruppen där bland annat dessa synpunkter som personalen har gett kommer att utnyttjas. Experter på utveckling av kunnande En central princip för personalarbetet inom S-gruppen är att de anställda ska ha lika möjligheter att utveckla sitt kunnande. S-gruppens inlärningscenter, Jollas Institut, har specialiserat sig på utvecklingsarbete. Det är ett yrkesinriktat specialinstitut som erbjuder alla kedjor och personalgrupper inom S-gruppen samt samarbetspartnernas personal tränings- och utbildningstjänster. Jollas innehar också en betydande roll när det gäller att träna S-gruppens nuvarande och nya chefer. Jollas Institutet ordnar kurser både i sin egen lokal i Jollas i Helsingfors och på olika håll i Finland i S-gruppens verksamhetsställen. Institutet erbjuder också ett ständigt växande utbud av nätutbildning som allt fler medlemmar av S-gruppen utnyttjar. År 2008 ordnades träningsdagar i Jollas. deltog personer. Män 21,2 Åldersfördelning % Könsfördelning (%) Kvinnor 78, ,2 18,7 24,2 21,0 16,0 7,2 3,6 under över 60 år 17

20 Ägarkundskap S-gruppen producerar förmåner åt sina ägarkunder S-gruppens ägarkundssystem är ett unikt belöningssystem. Dess dragningskraft ökar vid lågkonjunktur, då ekonomiskt kloka val blir viktigare än tidigare. Företagsformen öppnar för belöningsmöjligheten. S-gruppen är en andelsverksamhet, vars ägare är andelsbutikernas medlemmar, dvs. ägarkunder. S-gruppen finns enbart till för ägarkundernas skull, och dess uppgift är att producera tjänster och förmåner åt dem. För att kunna producera förmåner måste S-gruppen agera ansvarsfullt, kostnadseffektivt och med en kvalitet som gör att ägarkunderna vill koncentrera sina inköp till den egna butiksgruppen. Betydelsen av att vara ägarkund ökar under perioder av ekonomisk tillbakagång. Såväl ägarkunderna som handelslagens drar fördel av effektiv affärsverksamhet, förmånliga priser och koncentrationen av inköpen. Rättvisa förmåner och brett utbud Eftersom S-gruppen inte har andra ägare, kunde den förra året dela ut motsvarande 306 miljoner euro i återbäring eller Bonus till sina ägarkunder, vilket motsvarar 3,5 % av bonusköpsumman. Enligt undersökningar anser hushåll i alla storlekar att Bonus är ett rättvist sätt att belöna inköpskoncentrationerna. Även andra förmånserbjudanden till ägarkunderna uppskattas. Det viktigaste för ägarkunderna är dock närheten till produkterna, produkter med ett gott pris- och kvalitetsförhållande samt ett mångsidigt tjänsteutbud. Under 2008 fick S-gruppen över nya ägarkunder, och i slutet av året uppgick det totala antalet till närmare 1,8 miljoner. Medlemsantal miljoner 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 1,469 1, ,621 1, , Åt ägarkunderna utbetalad Bonus

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Det är med stor tillfredställelse vi kan konstatera att 2005 blev det bästa året i SWECOs historia, vi slog de flesta av våra tidigare rekord. Jag

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

SOK SOK MEDIA

SOK SOK MEDIA S-gruppens resultat förblev på föregående års nivå S-gruppens resultat för år 2013 ökade med 6,7 procent från fjolårets och blev 226 miljoner euro. Trots det svaga allmänna läget i ekonomin ökade S-gruppens

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite

Läs mer

Finansnettot ökade med 1,8 miljoner euro jämfört med samma period året innan och uppgick till 4,5 miljoner euro.

Finansnettot ökade med 1,8 miljoner euro jämfört med samma period året innan och uppgick till 4,5 miljoner euro. STOCKMANN Oyj Abp BÖRSMEDDELANDE 7.11.2002, kl. 12.00 DELÅRSRAPPORT 1.1-30.9.2002 Stockmannkoncernens vinst före extraordinära poster ökade betydligt och uppgick till 33,7 Me (20,6 Me år 2001). Försäljningen

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Västra Götalands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra

Läs mer

Centrallaget för Handelslagen i Finland SOK-koncernen

Centrallaget för Handelslagen i Finland SOK-koncernen Centrallaget för Handelslagen i Finland SOK-koncernen Årsberättelse 2003 Centrallaget för Handelslagen i Finland SOK-koncernen Årsberättelse 2003 1 Innehåll 4 S-gruppen 6 Chefdirektörens översikt 9 SOK-koncernen

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro har återtagit sin position som handelsstad som lockar

Läs mer

FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA

FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA FRASER FÖR FÖRETAGSPRESENTATION PÅ SVENSKA Allmänna fraser Inledning Om kunden är hos dig: Välkomna (hit) till XXY (företagets/avdelningens/enhetens namn). Jag önskar er välkomna hit till XXY. Ni är hjärtligt

Läs mer

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se Stölder och annat svinn i svenska butiker 2013 svenskhandel.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Svinnets omfattning och utveckling... 6 3 Svinnets fördelning... 8 4 Stölder...

Läs mer

Vänsterpartiernas ungdomsskattehöjning. - ett hot mot ungdomars arbetsmarknad

Vänsterpartiernas ungdomsskattehöjning. - ett hot mot ungdomars arbetsmarknad Vänsterpartiernas ungdomsskattehöjning - ett hot mot ungdomars arbetsmarknad maj 2010 Vänsterpartiernas ungdomsskattehöjning - ett hot mot ungdomars arbetsmarknad Den ekonomiska krisen har präglat Sverige

Läs mer

Kinesisk detaljhandeln fortsätter att booma

Kinesisk detaljhandeln fortsätter att booma Kinesisk detaljhandeln fortsätter att booma I november 2010 skrev vi om den kinesiska detaljhandeln som börjat få ordentlig fart under fötterna efter att den privata konsumtionen i Kina som i många år

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick

Läs mer

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag 2009 En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Posten AB - Distanshandeln idag 2009 3 Förord För många är det idag en självklarhet att köpa varor på distans.

Läs mer

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela

Läs mer

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

Bokslutskommuniké 2003 för Seven Nox AB org. nr 556645-5893 för verksamhetsåret 2003.

Bokslutskommuniké 2003 för Seven Nox AB org. nr 556645-5893 för verksamhetsåret 2003. Seven Nox AB driver ett säljnätverk i Sverige, Norge, Danmark och Finland och är under etablering i Italien. Sevens nuvarande kunderbjudande är fast och mobiltelefoni till konkurrenskraftiga priser. Seven

Läs mer

VD och koncernchef Lars Idermarks anförande vid PostNords årsstämma 2013

VD och koncernchef Lars Idermarks anförande vid PostNords årsstämma 2013 VD och koncernchef Lars Idermarks anförande vid PostNords årsstämma 2013 Observera: Det talade ordet gäller. Ärade stämmodeltagare, mina damer och herrar. Det har nu gått fyra år sedan fusionen mellan

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 211 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern

Läs mer

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga.

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga. B 20 Motion till SAP kongressen 2009 Vi som tillhör de äldre i landet har med stor oro noterat att den borgerliga regeringen håller på att rasera den välfärd som vi och tidigare generationer kämpat för

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Utgångspunkter för AVTAL16

Utgångspunkter för AVTAL16 Utgångspunkter för AVTAL16 201 1(4) Utgångspunkter för Avtal-16 Den 31 mars 2016 löper de största kollektivavtalen inom handeln ut. Under februari och mars kommer Svensk Handel tillsammans med Handelsanställdas

Läs mer

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 Antagen av kommunfullmäktige 2008-09-29 INLEDNING Det moderna samhället har utvecklats i en riktning där rationaliseringar och effektivitet blivit allt mer centralt eftersom konkurrensen

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

SOK-KONCERNEN. Delårsrapport 1.1 30.6.2011

SOK-KONCERNEN. Delårsrapport 1.1 30.6.2011 SOK-KONCERNEN Delårsrapport 1.1 30.6.2011 1 UTVECKLINGEN I OMVÄRLDEN Finlands bruttonationalprodukt (BNP) började växa snabbt under år 2010. Den exportdrivna tillväxten var fortsatt stark även under första

Läs mer

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008 Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen

Läs mer

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor

Läs mer

Niomånadersrapport, 2010.01.01 2010.09.30 ADDvise Lab Solutions AB (publ)

Niomånadersrapport, 2010.01.01 2010.09.30 ADDvise Lab Solutions AB (publ) Niomånadersrapport, 2010.01.01 2010.09.30 ADDvise Lab Solutions AB (publ) 1 juli 30 september 2010 1 januari 30 september 2010 Orderingången för perioden uppgick till 6,7 MSEK (3,0), en ökning med 123%

Läs mer

Svensk Turism AB. Verksamhetsområden. Forum för besöksnäringens strategiska utveckling. Delägare i kommunikationsbolaget VisitSweden

Svensk Turism AB. Verksamhetsområden. Forum för besöksnäringens strategiska utveckling. Delägare i kommunikationsbolaget VisitSweden Svensk Turism AB Ägs av 170 företag och organisationer som representerar tiotusentals företag i hela besöksnäringen inom områdena äta, bo, resa och göra. Verksamhetsområden Forum för besöksnäringens strategiska

Läs mer

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010

Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Koncernchef Lars G. Nordströms anförande Posten Nordens årsstämma 14 april 2010 Bästa stämmodeltagare! 2009 var ett år då våra kunder var mer nöjda än någonsin det vet vi genom våra mätningar. Det var

Läs mer

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004 Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? All data avser år 2004 Innehållsförteckning Sid 2 - Grundkurs Sid 3 - Fördelning medborgare Sid 4 - Fördelning företag Sid 5 - Fördelning anställda Hur ser

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv. BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram

Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv. BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram Vision Angered Angered i ett tillväxtperspektiv BILAGA: Bakgrundsinformation om Angered inkl diagram Ett stadsutvecklingsarbete i samverkan mellan SDN och SDN 2 (9) Innehåll Vision Angered Angered i ett

Läs mer

Stockmanns jämförbara försäljning ökade med 3,6 % eller 24,4 M (144,8 Mmk) och uppgick till 705,5 M (4 194,8 Mmk). Vinsten efter finansiella poster

Stockmanns jämförbara försäljning ökade med 3,6 % eller 24,4 M (144,8 Mmk) och uppgick till 705,5 M (4 194,8 Mmk). Vinsten efter finansiella poster D E L Å R S R A P P O R T 1.1 3.6.2 Stockmanns jämförbara försäljning ökade med 3,6 % eller 24,4 M (144,8 Mmk) och uppgick till 75,5 M (4 194,8 Mmk). Vinsten efter finansiella poster minskade med 5,2 M

Läs mer

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring Turismtermometern en temperaturmätare av svensk besöksnäring Tertial 2 212 Turismtermometern, Tertial 2 212 Stark turistsommar i antågande Turismtermometern mäter temperaturen i svensk besöksnäring Turismtermometern

Läs mer

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 2. UPPDRAG... 5 3. KIABS ARGUMENTATION... 6 4. AXFOODS SYN... 7 5. ICAS SYN... 7 6. NIRAS BEDÖMNING... 8 6.1. Efterfrågan växer... 8 6.2.

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport

Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell. Slutrapport Centralisering av Borgå stads bostadsegendom och en ny, effektivare förvaltningsmodell Slutrapport 19.9.2011 Sida 2 1. Sammanfattning Bakgrund och utredningens mål Borgå stads ledning har på basis av anbuden

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Marknadsföring i lågkonjunktur.

Marknadsföring i lågkonjunktur. Marknadsföring i lågkonjunktur. av c a r i n fr e d l u n d FÖR EFFEKTIVARE KOMMUNIKATION d u ve t nat u r l i g t v i s att reklam lönar sig. Även i bistra tider. Men riktigt säker kan man ju inte vara.

Läs mer

Tillaga & kyla - en modernkylteknik

Tillaga & kyla - en modernkylteknik En av FRIDGECOM s artiklar Tillaga & kyla - en modernkylteknik Tillaga & kyla (Cook & Chill) är ett enkelt sätt att förbereda maträtter som utarbetades redan på 80-talet. Just för att maträtterna ska bli

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2012

Inkvarteringsstatistik 2012 Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2012 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med 5 procent år 2012 År 2012 ökade efterfrågan på inkvarteringstjänster med 2 procent från

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

TRENDSPANING - E-HANDEL UR ETT FASTIGHETSPERSPEKTIV NOVEMBER 2013 TOMAS KRUTH OCH RUDOLF ANTONI

TRENDSPANING - E-HANDEL UR ETT FASTIGHETSPERSPEKTIV NOVEMBER 2013 TOMAS KRUTH OCH RUDOLF ANTONI TRENDSPANING - E-HANDEL UR ETT FASTIGHETSPERSPEKTIV NOVEMBER 2013 TOMAS KRUTH OCH RUDOLF ANTONI INLEDNING Vi ser idag hur handeln omvandlas kraftigt när e handeln tar större del av den totala handeln.

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal.

FÄRGSTARKA ÅR TEXT BENGT CARLSSON BILD UR BECKERS ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. Vänster. Kontroll av färgblandning, 1970-tal. FÄRGSTARKA ÅR BECKERS. Det finns inga färgbutiker i Sverige. Det konstaterar Carl Wilhelm Becker när han kommer hit som resande försäljare för tyska färgfabriker och handelshus. TEXT BENGT CARLSSON BILD

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte

Läs mer

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar Svenskarna konsumerade för knappt 1500 miljarder Hur stor är den svenska konsumtionen? Under 2008 konsumerade svenska hushåll detaljhandelsvaror för närmare

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

FRAMTIDENS KONSUMENT BILAGA 5. Bilaga 5. Framtidens konsument - 87 -

FRAMTIDENS KONSUMENT BILAGA 5. Bilaga 5. Framtidens konsument - 87 - Bilaga 5. Framtidens konsument - 87 - MORGONDAGENS KONSUMENT Konsumenten har idag mycket stor makt i distributionskedjan. Tillgången till persondatorer och Internet gör det möjligt för konsumenten att

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2140 av Jan-Olof Larsson m.fl. (S) Arbetsmarknad Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Pengar, tid och ett gott liv 2015

Pengar, tid och ett gott liv 2015 Pengar, tid och ett gott liv 2015 I Sparbankens enkät Pengar, tid och ett gott liv tog vi reda på vad finländarna skulle ändra på i sitt liv om de inte behövde tänka på pengar. Enkäten gjordes sommaren

Läs mer

Strategi för handelns utveckling

Strategi för handelns utveckling Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel

Läs mer

DELÅRSRAPPORT för perioden 1 januari 31 mars 2006

DELÅRSRAPPORT för perioden 1 januari 31 mars 2006 ICA AB, Organisationsnummer 556582-1559 DELÅRSRAPPORT för perioden 1 januari 31 mars 2006 Stark start på året för ICA-koncernen Stockholm 8 maj 2006 Nettoomsättningen under första kvartalet uppgick till

Läs mer

Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Småföretagsoptimism på bräcklig grund Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Bokslutskommuniké för 2002

Bokslutskommuniké för 2002 1 (8) PRESSMEDDELANDE Stockholm 2003-02-13 Bokslutskommuniké för 2002 VD och koncernchef Alf Johansson kommenterar Proffices bokslutskommuniké - Proffice fortsätter att ta marknadsandelar i samtliga nordiska

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2013

Inkvarteringsstatistik 2013 Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2013 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med en procent år 2013 År 2012 var antalet övernattningsdygn rekordhögt, dvs fler än 20 miljoner,

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

ScandiDos AB (publ) (556613-0927)

ScandiDos AB (publ) (556613-0927) ScandiDos AB (publ) (556613-0927) Bokslutskommuniké för perioden 1 maj 2014 30 april 2015 Perioden 1 maj 2014 30 april 2015 Ny försäljningschef på plats i juni 2014 Första order på Delta 4 Discover från

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen

Den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen Den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen En rapport om omfattningen och formerna samt motåtgärderna för fastighetstjänsternas dolda ekonomi i belysningen av enkätsundersökningarna och intervjuerna Helsingfors

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 HUI Research September-Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry Sammanfattning Bakgrund Handeln i Eskilstuna kommun genomgår utveckling, både vad gäller den befintliga

Läs mer