I denna årsredovisning ligger fokus på uppföljningen av landstingsplanen ur ett befolkningspers pektiv. Beskrivningarna är i allt väsentligt

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 I denna årsredovisning ligger fokus på uppföljningen av landstingsplanen ur ett befolkningspers pektiv. Beskrivningarna är i allt väsentligt landstingsövergripande. Detaljerade redogörelser för förvaltningarnas verksamhet och ekonomi framgår av deras egna årsredovisningar, som finns på landstingets webbplats

3 Innehåll Landstingets organisation 4 året i korthet 6 landstingsstyrelsens ordförande 8 landstingsdirektören 9 landstinget i omvärlden 10 förbättringsarbetet 11 måluppfyllelse 12 En god och jämlik hälsa 16 En livskraftig region 19 Nöjda och trygga medborgare 21 En säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet 26 Stolta och engagerade 32 En stark och uthållig ekonomi 38 Bolag och gemensamma nämnder 52 Driftredovisning 55 investeringsredovisning 56 Resultaträkning 58 Kassaflödesanalys 58 Balansräkning 59 Noter 60 Redovisningsprinciper 64 Revisionsberättelse 66 Förvatningsberättelse April 2012 Produktion: Michael Hjelt AB Foto: Pia Nordlander, BildN

4 4 Landstinget Västmanland Årsredovisning 2011 Landstingets organisation 2011 landstingsfullmäktige landstingets revisorer sjukvårdsutskott folkhälsoutskott regionalpolitiskt utskott demokratiberedning landstingsstyrelse patientnämnd styrelsen för tärna folkhögsjkola arbetsutskott Landstingsdirektör landstingsrådsberedning Gemensamma nämnder Hjälpmedel och samverkan med kommunerna i Västmanland Samverkan med landstinget Sörmland, DU-nämnd Varuförsörjningsnämnden (fem landsting) Kostnämnden med Landstinget i Uppsala län samordningsförbund Norra Västmanland Västra Mälardalen Västerås Landstingsdirektörens stab Primärvård, psykiatri och handikappverksamhet Primärvård Handikappverksamhet Västmanland Barn- och ungdomspsykiatri Västmanland Vuxenpsykiatri Västmanland Västmanlands sjukhus Västmanlands sjukhus Västerås Västmanlands sjukhus Köping Västmanlands sjukhus Sala Landstingsgemensamma funktioner Centrum för: Hälso- och sjukvårdsutveckling Regionutveckling Ekonomi och verksamhetsanalys HR Styrs av gemensamma kostnämnden för Landstinget Västmanland och Landstinget i Uppsala län. Kostverksamhet Patientmat Försäljning Folktandvården Barntandvård Vuxentandvård Specialisttandvård Aktiebolaget Folktandvården ägs till 100% av Landstinget. Kommunikation Administration IT Förtroendemannaorganisation Kärnverksamhet Stödfunktion Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet/landstinget Västmanland

5 landstingets organisation 5 Landstingets samlade verksamhet landstingets samlade verksamhet landstings Koncernen Landstingets uppdragsföretag Landstingets förvaltning Koncernföretag samägda företag utan betydande inflytande entreprenörer INGÅR i den sammanställda redovisningen: Folktandvården Västmanland AB Västmanlands Lokaltrafik AB INGÅR INTE i den sammanställda redovisningen: Almi Företagspartner AB Teater Västmanland Västmanlands Samtrafikförbund Västmanlands tolkservice Inera AB Kommunförbundet Västmanlandsmusiken Kommuninvest Västmanlands Kommuner och Landsting Stiftelsen Västmannaturism Achima Care AB: Sala Norra Vårdcentral, Akvedukten i Västmanland AB, Apalby familjeläkarenhet AB, Carema AB: Carema Vårdcentral, Vallby, Carema Vårdcentral, Västerås, Grindberga familjeläkarenhet, Mitt Hjärta i Bergslagen AB: Bergslagssjukhuset i Fagersta, Mitt Hjärta Vårdcentral, Köping, Praktikertjänst AB: Byjorden familjeläkarenhet, Citypraktiken,Familjeläkarna Önsta-Gryta,Kolbäcks familjeläkarenhet, LäkarGruppen, Odensvi läkarmottagning, Prima familjeläkarmottagning, Ängsgården vårdcentral, Servicehälsan i Västerås AB, Virsbodoktorn, Vivalla Vårdbolag AB: Kungsörs Vårdcentral, Åbågens Nya Vårdcentral. Dessutom har landstinget avtal med: 9 Kiro praktorer, 15 Naprapater, 19 Psykoterapeuter, 68 Sjukgymnaster, 16 Specialistläkare.

6 6 Landstinget Västmanland Årsredovisning 2011 året i korthet Ny organisation och regionförsök Här kommer ett urval händelser Beroendecentrum för bättre missbruksvård i hela länet Det nya beroendecentrum i Västmanland startade sin verksamhet i psykiatrins lokaler. Tio miljoner kronor satsades för att få en högspecialiserad beroende- och missbruksvård genom att samla kompetenserna för olika beroendeproblem. Ny rättspsykiatrisk klinik för modern vård Den 28 mars flyttade Rättspsykiatri Västmanland in i nya lokaler i Sala. Därmed blev de möjligt att öka antalet vårdplatser för rättspsykiatrisk vård i Västmanland från 40 till 55. All vård är samlad under ett tak och lokalerna är anpassade för modern rättspsykiatrisk vård. Start för kliniskt träningscenter, KTC Nyanställda sjuksköterskor var de första som fick prova på landstingets nya kliniska träningscenter, KTC. KTC är en ny mötesplats för all sjukvårdspersonal där de kan träna och vidareutveckla sin kompetens inför mötet med patienter. Ny strålbehandlingsmaskin invigdes Den 23 maj 2011 invigdes Onkologiklinikens nya strålbehandlingsmaskin, en så kallad linjeaccelerator för 22 miljoner kronor. Fördelarna: Färre biverkningar och bättre precision. Ny sjukvårdsorganisation Den 1 maj upphörde den tidigare divisionsuppdelningen inom landstinget och ersattes med två nya förvaltningar under landstingsstyrelsen: Västmanlands primärvård, psykiatri och handikappverksamhet Västmanlands sjukhus som omfattar sjukhusen i Västerås, Sala och Köping Den nya organisationen innebär ökade möjligheter att använda kompetens, vårdplatser och andra resurser så effektivt som möjligt. Utbudet förändras inte vid något av de tre sjukhusen. Däremot blir det lättare att stödja processer och flöden inom sjukhusen, vilket på sikt kan leda till högre kvalitet. Beslut om att flytta hemsjukvården till kommunerna De flesta patienter i hemsjukvården är äldre personer med flera olika diagnoser och symtom. För att bättre tillgodose deras behov krävs det specifik kompetens och samordning av medicinska och sociala insatser. Under 2011 kom länets kommuner och landstinget överens om att föra över hemsjukvården till kommunerna från och med den 1 september Den 1 januari 2012 genomfördes en skatteväxling mellan landstinget och kommunerna. Fler nöjda i årets medarbetarenkät Antalet nöjda medarbetare, det så kallade nöjdmedarbetarindexet (NMI), ökade från 68 procent till 71 procent, jämfört med resultatet från Några resultat från medarbetarenkäten: Kvinnor är något mer nöjda än män. Äldre, 50+, är mer nöjda än yngre. Meningsfullt arbete och vetskap om vad man ansvarar för (86 procent). Trivs på arbetet (77 procent). Tycker om nya arbetsuppgifter (81 procent). Prioriteringskonferens Den 6-7 oktober var Landstinget Västmanland, tillsammans med Prioriteringscentrum, värd för den sjätte nationella prioriteringskonferensen. Deltagare från hela Sverige samlades för att diskutera prioritering av hälsooch sjukvård. Ett försök i regionfrågan Under 2011 planerade de tre landstingen i Sörmland, Västmanland och Örebro för en gemensam ansökan om att bilda en region, Region Mälardalen. I mitten av januari 2012 stod det klart att planerna skulle spricka på grund av att det inte fanns en politisk majoritet i Landstinget Sörmland. Tanken var att kunna ha den nya regionen på plats från och med den 1 januari Fler våningar än planerat från början Landstingsstyrelsen gav klartecken till om- och påbyggnad av hus 05 vid Västmanlands sjukhus Västerås. Lägre byggkostnader gör det möjligt att bygga tre nya våningsplan i stället för två. Därmed blir det lättare att få tillräckligt med vårdplatser för framtida behov.

7 Året i korthet 7

8 8 Landstinget Västmanland Årsredovisning 2011 landstingsstyrelsens ordförande Ett år präglat av samarbete och stora beslut årets resultat uppgår till miljoner kronor. Detta beror till stor del på så kallade jämförelsestörande poster som vi inte kan påverka. Ett beslut på nationell nivå om sänkt diskonteringsränta (RIPS07) med 0,75 procentenheter medför en engångskostnad på 159 miljoner. Pengar som måste tas i bokslutet för att värdesäkra pensionsmedelsportföljen. På den positiva sidan har Landstinget Västmanland fått ett skadestånd från SJ på 31 miljoner, samt en realisationsvinst på 16 miljoner vid försäljning av fastigheter. Nettot blir då -125 miljoner. Om hänsyn tas till de jämförelsestörande posterna så har Landstinget Västmanland gjort ett resultat på 81.3 miljoner - vilket är 20 miljoner bättre jämfört mot budget som var 60 miljoner. Men det är oroande att nettokostnadsutvecklingen fortfarande är hög; 3,3 procent jämfört med budget 2,2 procent. Framförallt har de sjukvårdande verksamheterna ett rejält underskott. För Västmanlands sjukhus och Primärvård, psykiatri och Handikappverksamhet uppgår underskottet till nära 200 miljoner. Denna utveckling har pågått i tre år och mycket arbete har lagts ned på att bryta trenden. Men alla åtgärder har inte gett förväntat resultat, eller ätits upp av ökade kostnader på annat håll. Försämringen beror delvis på att staten dragit tillbaka det tillfälliga konjunkturstödet som betalades ut Skatteintäkterna ökade i viss mån, men inte tillräckligt. De ökade kostnaderna beror bland annat på ett större inflöde av patienter till sjukhusvården, vilket har bidragit till att antalet arbetade timmar har ökat. De senaste årens stora och nödvändiga satsningar - för att få nya och moderna lokaler - har lett till ökade hyreskostnader. Som ett led i att bryta kostnadstrenden beslutades om en ny styr- och ledningsprocess. I det beslutet ingick även en förändring av organisationen där den gamla divisionsindelningen slopades. Den 2 maj 2011 trädde den nya organisationen Västmanlands sjukhus (VS) och Primärvård, Psykiatri och handikappverksamhet (PPHV) i kraft. ter och stort ansvar för att utveckla kollektivtrafiken. Hemsjukvårdens framtid blev klar. Vi kom överens med kommunerna om deras uppdrag och nivån på skatteväxlingen. Jag är övertygad om att beslutet kommer leda till bättre kvalitet. En kulturplan för länet och landstinget antogs. Planen är väl förankrad i kommunerna och ligger till grund för hur de statliga kulturmedlen ska fördelas. Regionbildning var en stor fråga under året. Målet var en ansökan om region mellan Västmanland, Sörmland och Örebro - och förhoppningsvis Uppsala. Dessvärre fanns det ingen total enighet i frågan i vårt landsting liksom i Sörmland. Ett bakslag ja, men jag hoppas att vi även utan region ska fortsätt samarbeta med våra grannar, som till exempel med den gemensamma upphandlingsorganisationen med Sörmland under DUnämnden. Trycket har varit stort på sjukvården under året och många Västmanlänningar har fått ett gott omhändertagande och god vård. Detta hade aldrig kunna åstadkommas utan det goda och engagerade arbete våra medarbetare har utfört. Jag vill här passa på och tacka alla medarbetare för den goda arbetsinsatsen och året som gått. DENISE NORSTRÖM (S) Landstingstyrelsens ordförande Andra viktiga händelser under 2011: 1 januari 2012 blev Landstinget Västmanland myndighet för kollektivtrafik i länet. Det blev resultatet efter intensiva diskussioner inom VKL, Västmanlands kommuner och landsting. Det innebär både stora möjlighe-

9 landstingets ordförande och direktör 9 landstingsdirektören Vi har mycket att vara stolta över nu summerar vi 2011 och jag kan konstatera att vi åstadkommit mycket som är till gagn för västmanlänningarna och att vi har mycket att vara stolta över! Årets Öppna jämförelser visar på fortsatt god medicinsk vård inom flera områden cancersjukvård, kirurgisk vård och strokevården för att ge några exempel. Det finns också gott om exempel på verksamhetsutveckling som är värd att uppmärksamma. Leanarbetet inom den landstingsdrivna primärvården är ett exempel. Det framgångsrika arbetet med att reducera tvångsåtgärder inom vuxenpsykiatrin ett annat. Arbetet med att förbättra vårdprocesserna fortsätter. Ett av flera glädjeämnen är framgången för processen kring djup ventrombos. På bara några månader minskade ledtiden för patienten från 24 till 3 timmar - ett fantastiskt resultat! Vi visar också upp allt bättre resultat i mätningar inom patientsäkerhetsområdet och under hösten hade vi landets lägsta förekomst av vårdrelaterade infektioner. Allt detta visar att fokuserat och uthålligt arbete lönar sig! Som ett led i att stärka styrning och ledning fick sjukvården under året en ny organisation. Den innebär att landstingsägd hälso- och sjukvård drivs som två förvaltningar under landstingsstyrelsen Västmanlands sjukhus och Västmanlands primärvård, psykiatri och handikappverksamhet. Samtidigt startade ett arbete för att precisera förvaltningarnas uppdrag då det gäller vad som ska utföras för tilldelade resurser. Även resurs- och ersättningsmodeller ska utvecklas för att styra mot önskvärda resultat och effekter. Förändringarna var en följd av de stora kostnadsökningarna i den sjukvårdande verksamheten. För är det något som vi inte lyckats med så är det att vända den negativa utvecklingen av ekonomin. En rad åtgärder har vidtagits men hittills har det ekonomiska utfallet varit klent. Och de kostnadsreduktioner som åstadkommits har ätits upp av andra kostnadsökningar. klara ett fortsatt högt inflöde av patienter med bibehållen säkerhet för patienterna och en god arbetsmiljö för våra medarbetare samtidigt som vi måste förbättra tillgängligheten och sänka kostnadsnivån - en tuff utmaning utan enkla lösningar. Förändringstrycket är således högt och det är därför glädjande både att sjukfrånvaron fortsätter att sjunka och att årets medarbetarenkät visade att vi trivs allt bättre i landstinget. Under slutet av året genomförde vi omfattande förberedelser för en ny uppgift för landstinget fr.o.m är vi kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för att planera och säkerställa tillgången till en väl fungerande kollektivtrafik för västmanlänningarna en både utmanande och stimulerande uppgift. Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till alla medarbetare för allt gott arbete och alla goda insatser under året! Monica berglund Landstingsdirektör De sjukvårdande verksamheternas underskott har accelererat de senaste åren och hamnade vid årets slut på nästan 200 miljoner kronor. Vi går därför in i 2012 med betydligt större kostnader än vi kommer att ha intäkter för, eftersom landstinget inte kan räkna med samma ökningstakt av skatteintäkterna kommande år. Det gör att det ekonomiska läget är ytterst allvarligt. Under året har vi reviderat vårt samverkansavtal och med gemensamma ansträngningar mellan arbetsgivare och fackliga organisationer har vi nu en bra grund för att tillsammans möta de utmaningar som redan är här. Vi ska

10 10 Landstinget Västmanland Årsredovisning 2011 landstinget i omvärlden Globala samband Landstingets planering av verksamhet och ekonomi är mycket beroende av vad som händer i omvärlden både nationellt och internationellt. I en allt mer globaliserad värld blir sambanden ännu starkare bra tillväxtår som tappade på slutet Landstinget Västmanland påverkas i hög grad av hur samhällsekonomin utvecklas. Uppgång i konjunkturen innebär normalt ökade skatteintäkter och mer pengar att bedriva vård för. Under 2011 utvecklades den svenska ekonomin starkt, trots stor oro i omvärlden. Sverige hade en stark ekonomi i förhållande till många andra västländer och lyckades dra nytta av detta under året. Tillväxten var långt över det historiska genomsnittet och arbetslösheten sjönk under året. Mot årets slut kom dock allt fler signaler om en kraftig inbromsning i konjunkturen. Det var den stigande oron i omvärlden, framförallt skuldkrisen i Europa, som fått genomslag även i Sverige. Konsekvensen av detta blev att de flesta konjunkturbedömare förväntar sig en låg tillväxt under Osäkerheten kring konjunkturen är väldigt stor. Nuvarande situation är speciell i den mening att skuldsättningen i västvärlden är högre än vad den varit vid något annat tillfälle de senaste 70 åren. För många länder och dess invånare väntar många år av sparande och amortering på skulder. Det begränsar tillväxtmöjligheterna också för Sverige, vilket i sin tur riskerar att medföra låga intäktsökningar för landstinget de kommande åren. Samtidigt förväntas inflationen och därmed räntor och löneutveckling hålla sig på låga nivåer. Allt fler Västmanlänningar Folkmängden i Västmanlands län fortsätter att öka. Under 2011 har befolkningen ökat med personer. Västerås har en trendmässigt stabil befolkningsökning och planerar för invånare år Befolkningsmängd och befolkningsförändring Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Summa Något färre arbetslösa under 2011 Antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd minskade med 4,2 procent under 2011, från till personer. Den 31 december 2011 var personer öppet arbetslösa var sökande i program med aktivitetsstöd. Det är fortfarande svårt för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Dock har antalet arbetslösa som varit arbetslösa mer än sex månader minskat i åldern år är nuvarande befolkningsmängden i länet. Befolkningen har ökat stadigt de senaste åren. Ökningen 2011 var

11 omvärldsanalys och förbättringsarbete 11 förbättringsarbetet Ett arbete utan slut En allt snabbare medicinsk utveckling ställer allt större krav på sjukvården att använda sina resurser på bästa sätt. Det handlar om att ständigt fråga sig: Hur gör vi bättre? Hur arbetar vi smartare utifrån patientens perspektiv? För ett ännu bättre landsting Under 2011 fördjupades förbättringsarbetet. Översyn av fler processer påbörjades och positiva resultat kunde ses från de första pilotprocesserna som hade startat tidigare. Till exempel kunde väntetiden för patienter med blodpropp i benen kortas med 87 procent. Inom allt fler verksamheter pågår det förbättringsarbeten. Tydligare styrning och helhetstänkande i förbättringsarbetet Den 1 maj fick Landstinget Västmanland en ny organisation. Den tidigare divisionsdelningen upphörde och två förvaltningar tillkom: Västmanlands primärvård, psykiatri och handikappverksamhet. Västmanlands sjukhus som omfattar sjukhusen i Västerås, Sala och Köping. Organisationsförändringen var en del av ett beslut om att vidareutveckla styrning och ledning av landstinget. Det innebär också tydliga roller när det gäller ansvarstagande. Det är också viktigt att hålla samman förbättringsarbetet med ledningen av landstinget. Det gäller särskilt tre områden: Tydligare styrning; roller, uppdrag/uppföljning, resursfördelning och ersättningssystem. Förändrad organisation för att stödja flöden utifrån patientens perspektiv och bättre tillvaratagande av resurser. Intensifierat arbete med organisationskultur, verksamhets- och ledningsutveckling. Västmanlandsmodellen föds I början av året la koncernledningen upp strategier för det fortsatta förbättringsarbetet. Man slog fast att det är viktigt att få hårdvara och mjukvara att hänga ihop: Hårdvaran är processutveckling och översyn av arbetsflöden. Mjukvaran är stödet till ledare och medarbetare, och frågor som rör gemensamma värden. Det ena kan inte fungera utan det andra. En insikt som fick Landstinget Västmanland att välja en unik väg; samtidig integration av processutveckling och ledningsutveckling. Det integrerade förbättringsarbetet har ibland kallats för Västmanlandsmodellen. Under hösten 2011 började de första ledningsgrupperna utbilda sig. Intranätet som forum för förbättringsarbetet I maj fick förbättringsarbetet en egen plats på landstingets intranät. Under rubriken Så arbetar vi för ett ännu bättre landsting samlas erfarenheterna från processöversynerna, men även från andra förbättringsarbeten. Där ska landstinget vara år 2015 Under och mellan de ledarforum som hölls vidareutvecklades Målbild Vid ledarforumet i augusti tog ett par hundra deltagare fram önskade tillstånd för landstinget i mitten av 2010-talet. Det var chefer och nyckelpersoner som tillsammans försökte konkretisera målen i landstingsplanen. Resultaten bearbetades av koncernledningen till ett måldokument som kunde presenteras vid ledarforumet i november. Start för översyn av nya processer Under året avslutades de tre pilotprocesserna brösttumör, djup ventrombos (blodpropp) och endoskopi. Därmed gick förbättringsarbetet in i en ny fas där nya processer ska tas fram kontinuerligt. Under 2011 startade översynen av processerna: Stroke Administrativa huvudprocessen Akutkirurgiska processen Vårdgarantiprocessen Vårdplanering Vuxenpsykiatri Västerås

12 12 Landstinget Västmanland Årsredovisning 2011 måluppfyllelse Nådde vi fram? Landstinget Västmanland utgår från sex övergripande målområden när de mätbara målen tas fram i landstingsplanen. Målen ligger sedan till grund för landstingets verksamheter och bryts ned till verksamhetsspecifika uppdrag och mål. Resultatet av målen i landstingsplanen redovisas här. En god och jämlik hälsa Har målets nåtts/ Förväntas målet nås Har målets nåtts/ Förväntas målet nås ja nej ja nej Andelen unga vuxna och särskilt unga kvinnor med god psykisk hälsa ska ha ökat 2012 jämfört med Kommentar/åtgärder: Resultatet i 2010 års Liv & Hälsa ung visade på en svag förbättring. Olika befolkningsundersökningar visar en nationell trend där den psykiska ohälsan bland unga vuxna tycks öka istället för minska. Planerade och genomförda åtgärder inom landstinget är stöd till kommuner liksom stödjande insatser genom Hälsocenter. Skillnader i hälsa avseende kön, sexuell läggning, etnicitet, social tillhörighet, funktionsnedsatta och geografisk hemvist ska ha minskat, till det bättre, senast vid utgången av 2013 jämfört med Kommentar/åtgärd: Hälsoläget visar (Liv & Hälsa 2008) att gapet i ohälsa kvarstår vilket också tenderar att öka mellan grupper, mellan länsdelar och mellan kommuner men också inom kommuner. X X Andelen vuxna som har fått frågor av vårdpersonalen om och råd att förändra sina levnadsvanor (motion, kost, rökning och alkohol) ska till 2012 ha ökat jämfört med Kommentar/åtgärd: Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder förväntas medföra ett mer hälsoinriktat arbetssätt inom hälso- och sjukvården så att patienter med behov av livsstilsförändringar kan identifieras i samband med vårdkontakt. Genom Hälsocenter fr o m 2012 förväntas fler individer få tillgång till råd och stöd i levnadsvaneförändring. X

13 Måluppfyllelse 13 En livskraftig region Nöjda och trygga medborgare Har målets nåtts/ Förväntas målet nås Har målets nåtts/ Förväntas målet nås ja nej ja nej Kollektivtrafikmyndighet från Kommunalförbunden för musik och teater ska ha en budget i balans. Teater Västmanlands utbud till barn och ungdomar i hela länet ska öka 2011 i förhållande till Kommentar/åtgärder: Andelen föreställningar som spelas utanför Västerås teater har reducerats. Skolorna i länet har i stället kommit till teaterhuset i Västerås. VL ska 2011 öka antalet resor i regional trafik i förhållande till Kommentar/åtgärder: Mätningen gäller endast busstrafik (tåg finns ej). Variation mellan linjerna men totalt är resorna oförändrade. Orsak kan vara att antalet skolresor minskar. ALMI Västmanlands utlåningsvolym ska öka i förhållande till år X X X X X Minst 85 procent av befolkningen ska 2011 göra bedömningen att de har tillgång till den vård de behöver. Kommentar/åtgärder: Minskade från 79 procent till 75 procent i Vårdbaromtern mellan 2011 och Se sidan 24. Minst 75 procent av befolkningen ska 2011 hysa förtroende för hälso- och sjukvården. Kommentar/åtgärder: Under 2011 svarade 62 procent att de har förtroende för hälso- och sjukvården i stort, vilket är en ökning från 56 procent år Se sidan 24. Under 2011 ska minst 90 procent av landstingets patienter vara nöjda med de tjänster som landstinget erbjuder. Kommentar/åtgärder Nationell patientenkät är genomförd inom akutmottagningar, barnsjukvård och primärvård. Resultatet av den patientupplevda kvaliteten ligger nära riksnivån. Förbättringsarbete pågår inom verksamheterna. Se sidan 22. X X X Under 2011 ska landstinget uppfylla den nationella vårdgarantins mål till minst 90 procent Kommentar/åtgärder: Efter den dipp för väntetider som var under sommarmånaderna har verksamheterna totalt inte uppnått landstingets 90 procent mål under hösten. Se sidan 21. X

14 14 Landstinget Västmanland Årsredovisning 2011 En säker och kostnadseffektiv verksamhet av god kvalitet Har målets nåtts/ Förväntas målet nås Har målets nåtts/ Förväntas målet nås ja nej ja nej Vårdrelaterade infektioner (VRI) i samband med vård och behandling ska minska till < 5 procent före utgången av Kommentar/åtgärder: Genomsnittligt värde under 2011 är ca 6 procent Se sidan 29. Läkemedelsberättelser ska vara införda i primärvård och slutenvård före utgången av Kommentar/åtgärder: Läkemedelsberättelserna omfattar endast slutenvården. Antalet fallskador bland äldre > 70 år ska ha minskat senast 2011 jämfört med Kommentar/åtgärder: På grund av tidigare underrapportering har antalet redovisade fallskador ökat vilket ligger i linje med patientsäkerhetsarbetet. Se sidan 29. X X X Riskrapporterade avvikelser ska före utgången av 2011 ha ökat med minst 30% jämfört med Kommentar/åtgärder: Ökning med över 40 procent. En gemensam elektronisk journal ska vara införd i hela landstinget före utgången av Kommentar/åtgärder: Införandet är försenat till år Alla medarbetare i landstinget ska känna till Barnkonventionens fyra huvudprinciper. Kommentar/åtgärder: Planering för omfattning och aktiviteter pågår för genomförande under De vårdprocesser som utvecklats fram till 2010 ska vara implementerade senast X X X X Landstinget ska delta i de nationella kvalitetsregister som är relevanta för respektive verksamhet. Kommentar/åtgärder: Inom flertalet kvalitetsgregister finns en hög täckningsgrad, medan andra har sämre. Förbättringsarbete pågår. X Kommentar/åtgärder: Exempel på implementerade vårdprocesser är endoskopi och djup ventrombos. Kostnaden för skadegörelse ska minska med 10% varje år under planperioden. X Samtliga verksamheter ska ha fungerande källsortering av avfall. Kommentar/åtgärder: Källsortering har införts inom några verksamheter och det källsorterade avfallet är 27,9 procent. Se sidan 31. X

15 måluppfyllelse 15 Stolta och engagerade medarbetare och uppdragstagare En stark och uthållig ekonomi Har målets nåtts/ Förväntas målet nås Har målets nåtts/ Förväntas målet nås ja nej ja nej Den totala sjukfrånvaron ska vid utgången av 2012 ha minskat med 1 procentenhet jämfört med Kommentar/åtgärder: Den totala sjukfrånvaron år 2009 var 5,8 procent och år ,3 procent. Se sidorna Lönespridningen ska öka med 15 procent under planperioden. Kommentar/åtgärder: Målet har uppnåtts av vissa grupper. X X Det ekonomiska resultatet ska uppgå till minst 60 miljoner kronor Kommentar/åtgärder: Se sida 38. Verksamhetens nettokostnader mätt som andel av skatter och statsbidrag ska för varje år under planperioden vara 99 procent eller lägre. Kommentar/åtgärder: Se sida 44. X X Nöjd medarbetarindex enligt medarbetarenkät ska nå 70 procent Kommentar/åtgärder: NMI i medarbetarenkäten 2011 uppgick till 71 procent. Se sidan 35. X Arbetad tid ska minska under 2011 i förhållande till Kommentar/åtgärder: Se sida 44. X Landstinget ska uppfattas som en professionell upphandlare och avtalspart av vårdgivare och andra leverantörer. Kommentar/åtgärder: Mätningar har inte kunnat genomföras. X Den totala låneskulden får vid utgången av respektive år uppgå till högst 500 miljoner kronor. Kommentar/åtgärder: Se sida 44. Medel för framtida pensioner ska avsättas till extern förvaltning med minst lika mycket som pensionsskulden årligen ökar i balansräkningen. X X Kommentar/åtgärder: Se sida 44.

16 16 Landstinget Västmanland Årsredovisning 2011 MÅLOMRÅDE En god och jämlik hälsa Med en god och jämlik hälsa menar vi att hälso- och sjukvårdens insatser ska ha människans behov av integritet och valfrihet som grund och bygga på sambandet mellan hälsans villkor och individens förutsättningar. Den enskilde individen har naturligtvis ett eget ansvar för sin hälsa men landstinget har en viktig roll för att sprida kunskap kring och stödja ett hälsosamt liv och uppmuntra till hälsosamma val. (Från landstingsplanen ) Folkhälsopolitiken har lyckats men inte för alla Utvecklingen av hälsan bland västmanlänningarna är motstridande: Å ena sidan har den självskattade hälsan* förbättrats mellan åren hos de flesta vuxna. Å andra sidan är ojämlikheten i hälsa stor. Den har till och med ökat mellan vissa grupper, till exempel mellan förvärvsarbetande och arbetslösa, samt mellan förvärvsarbetande och förtidspensionärer. Detta framgår av rapporten Har hälsan blivit mer jämlik? där långtidstrender i befolkningsundersökningen Liv & hälsa belysts. Rapporten presenterades på konferensen Folkhälsopolitiken har lyckats men inte för alla, som Kompetenscentrum för hälsa genomförde i juni Syftet var att sprida kunskap om ojämlikhet i hälsa samt att stärka det lokala och regionala folkhälsoarbetet i Västmanland. Ojämlikhet i hälsa diskuterades även utifrån ett nationellt och internationellt perspektiv. Vid konferensen presenterades också resultat från ungdomsenkäten Liv och hälsa Ung Riskfaktorer leder på sikt till ökad konsumtion av vård Det finns klara samband mellan riskfaktorer och konsumtion av vård: Livsvillkor såsom nedlåtande behandling, betungande hemarbete och arbetslöshet samt levnadsvanor, i synnerhet dåliga motionsvanor, utgör starka riskfaktorer för en dålig självskattad hälsa. En ökning eller minskning av andelen med en viss riskfaktor leder till en ökad eller minskad andel med dålig självskattad hälsa i befolkningen. Detta i sin tur medför en ökning eller minskning i vårdkonsumtion vilket får påtagliga ekonomiska konsekvenser. Slutsatsen är att det är viktigt med stödstrukturer för att minska ojämlikheten i hälsa. Dessa stödstrukturer finns både på samhällsnivå (till exempel barn och ungas uppväxtvillkor, fullföljd gymnasieutbildning och förankring på arbetsmarknaden) och på grupp- och individnivå (till exempel socialt stöd, att bli respektfullt bemött och att få stöd att förändra sina levnadsvanor). De flesta ungdomar känner trygghet och tillit Kompetenscentrum för hälsa publicerade ett nyhetsbrev om socialt kapital och tillit bland ungdomar. Socialt kapital handlar om gemenskap, solidaritet och tillit - definierat som tillit både till samhället och till andra människor. Enligt resultaten från ungdomsenkäten Liv och hälsa Ung 2010 känner de flesta elever i Västmanland sig trygga och upplever tillit. Men eleverna i årskurs 9 känner mindre tillit än eleverna i årskurs 7, i synnerhet bland flickorna. Fler flickor än pojkar sover för lite Ett annat nyhetsbrev handlade om sömn. Enligt undersökningen Liv och hälsa Ung 2010 rapporterade fler flickor än pojkar att de sover mindre än sju timmar per natt under vardagarna. Nästan var tredje flicka och drygt var fjärde pojke i årskurs 9 svarade att de sover mindre än sju timmar per natt. Starkaste samband med upplevelsen av att få för lite sömn har följande faktorer: Kön och ålder, Gräl mellan föräldrar Föräldrars drogbruk Tidigare rymningar från hemmet Utsatt för nedlåtande behandling Skolk Utfryst av kamrater Rädsla för våld bland äldre kvinnor, men få utsatta En rapport om äldres hälsa i Västmanland publicerades våren Syftet var att ge en översiktlig bild av äldres hälsa i Västmanland samt beskriva de livsvillkor och levnadsvanor som påverkar deras hälsa. Rapporten baserades mestadels på enkätundersökningen Liv & hälsa 2008, som besvarades av personer i åldersgruppen år i länet (svarsfrekvens 75 procent). Två tredjedelar av de äldre i åldern år i Västmanland bor tillsammans med make, maka eller sambo. Äldre kvinnor bor i större utsträckning ensamma än vad äldre män gör. Vanligaste fritidsaktiviteterna bland de äldre är att titta

17 Målområde En god och jämlik hälsa 17 på TV eller läsa tidningar eller böcker. Att umgås med släkt och vänner är också vanligt. Många äldre, i synnerhet kvinnor, anger att det händer att de avstår från att gå ut av rädsla för att bli rånade eller överfallna. Mycket få har dock blivit utsatta. Äldre lever hälsosammare än yngre vuxna I rapporten om de äldres hälsa framgår att de i genomsnitt har hälsosammare levnadsvanor än yngre vuxna. De röker mindre och dricker alkohol i mindre utsträckning. Två tredjedelar av åringarna uppskattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra. allmäntillstånd bland äldre Hälften av åringarna uppskattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Andelen med bra hälsa ökade från år 2000 till år Högt blodtryck vanligaste sjukdomen hos äldre De vanligaste hälsoproblemen bland äldre: Högt blodtryck är det vanligaste långvariga hälsoproblemet. Nästan varannan man och kvinna i åldern år är drabbad. Omkring hälften av de äldre lider av nedsatt hörsel, fler män än kvinnor. Cirka fem procent av samtliga personer 65 år eller äldre drabbas årligen av ett olycksfall som kräver vård på akutmottagning. Vanligast orsak är halkolyckor med fall och vanligaste skadan är lårbensbrott. Äldre med bra ekonomi har bättre hälsa och tandhälsa än äldre med dålig ekonomi. Läkemedelsbruket är högt och vårdbesök är vanliga bland äldre. Fysisk aktivitet och balansträning samt läkemedelsgenomgångar hos äldre med många mediciner är några av de viktigaste åtgärderna för att förebygga skador hos äldre Kvinnor Män Andel (procent) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland äldre i Västmanland år 2008 uppdelat på kön och ålder. antal vårdtillfällen i sluten vård för skador Kvinnor Män Antal vårdtillfällen i sluten vård för skador bland kvinnor och män i Västmanland år 2008 uppdelat på ålder. * Självskattad hälsa har i ett stort antal studier visat sig förutsäga framtida sjuklighet och dödlighet. Den biologiska bakgrunden till detta fenomen är relativt okänd. Det finns dock teorier om att det kan finnas kopplingar till hormonella och immunologiska markörer. När immunförsvaret aktiveras i samband med exempelvis en infektion, lösgörs signalprodukter som påverkar hjärnan på ett karakteristiskt sätt. Källa: Självskattad hälsa, immunsystemets sjukdomssignaler och arbetsförmåga, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetetenskap, FAS.

18 18 Landstinget Västmanland Årsredovisning 2011 Studier om hälsa Två studier om hälsa har påbörjats under år Studie 1: Hälsosamtal som motivation Under 2011 startade en studie om hälsosamtal i samband med hälsoundersökning hos ett antal 55-åringar i länet. Syftet är att se om samtalen leder till ökad motivation att förändra sina levnadsvanor. Studien omfattar västmanlänningar som är födda och genomförs på fem vårdcentraler i länet under Studie 2: Kultur som hälsoförebyggare Under året startade också en studie för att undersöka om kulturaktiviteter kan förebygga och minska ohälsa. Cirka 600 långtidssjukskrivna västmanlänningar med psykisk ohälsa erbjöds att delta. Hälften får under tio veckor vara med i olika kulturaktiviteter, såsom musik, teater, bio (kvalitetsfilm), dans och utställningar. Den andra hälften är kontrollgrupp. Därefter jämförs de båda grupperna med varandra för bland annat upplevelsen av hälsa och välbefinnande. Utbildningar i motiverande samtal i det förebyggande arbetet Under 2011 har personal erbjudits utbildningar i motiverande samtal* (MI) för att kunna stödja patienter med behov av livsstilsförändringar. Detta som ett led i att implementera Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, som innehåller rekommendationer för att förebygga sjukdom och ohälsa. Genom att motivera och stödja patienterna till att förändra sina levnadsvanor såsom tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor, så kan en rad sjukdomar både förebyggas och minimeras. Ett mer aktivt implementeringsarbete kommer att påbörjas under Riktlinjerna har också varit utgångspunkt för Program för bättre hälsa, som från och med juni 2011 även finns i en populärversion. Populärversionen är basen för de handlingsplaner som verksamheterna i hälso- och sjukvården har fått i uppdrag att ta fram och redovisa under Hälsocenter i Fagersta och Bäckby permanentas När det nya uppdraget för primärvården 2013 ska tas fram så kommer det hälsofrämjande/sjukdomsförebyggande perspektivet att tydliggöras ännu mer. I juni 2011 beslutade Landstingsfullmäktige att Hälsocenter i Fagersta och Bäckby (Västerås) ska permanentas från och med Hälsocenter ska vara en resurs såväl för befolkningen som för hälso- och sjukvården i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. * Motiverande samtal (MI, Motivational interviewing) har sitt ursprung i en terapiform som utformades av psykologerna William R. Miller och Stephen Rollnick. Metoden bygger på att man accepterar att människor som behöver förändra sitt beteende påbörjar sin terapi med varierande grad av förutsättningar och vilja till förändring. Man försöker göra klienten medveten om problem som kan uppstå med det aktuella beteendet, och om vilka konsekvenser och risker som beteendet för med sig. En möjlig strategi kan även vara att hjälpa klienten med att föreställa sig en bättre framtid, och på så sätt öka dennes motivation. Strategin är sålunda att skapa nya tankebanor runt beteendet, och slutligen föreställa sig vad som går att vinna på en förändring. Vägledning är det som skiljer motiverande samtal från konventionell klientcentrerad psykoterapi. Källa: Statens folkhälsoinstitut.

19 Målområde En livskraftig region 19 MÅLOMRÅDE En livskraftig region Med en livskraftig region menar vi en region som har en långsiktigt hållbar regional utveckling, ett rikt kulturliv och befolkningstillväxt. Arbetet med regional utveckling är utformat utifrån att regional utveckling och kultur är betydelsefulla delar i ett långsiktigt hållbart samhälle såväl socialt, ekonomiskt som miljömässigt. (Från landstingsplanen ) Regional utveckling och kultur är betydelsefulla delar i ett långsiktigt hållbart samhälle såväl socialt, ekonomiskt som miljömässigt. Demokrati och folkhälsa är två viktiga grundbultar. Ett av de projekt som drivs inom landstinget är Kultur och hälsa. Projektet syftar till att stimulera olika gruppers hälsa genom kulturupplevelser. Projektet samordnas av Kompetenscenter för Hälsa, det vill säga landstingets folkhälsoarbete. Regionfrågan i fokus under 2011 Regional samverkan och frågan om framtida regionkommuner får stor betydelse för framtidens Västmanland. Redan i dagsläget finns ett stort behov av regional samverkan inom en rad verksamheter. Året har präglats av det utökade samarbetet mellan landstingen i Stockholm, Sörmland, Västmanland och Örebro. Året har även präglats av arbetet för en Region Mälardalen. Men i början av 2012 sprack dessvärre planerna att ansöka om att få bilda regionkommun tillsammans med landstingen i Sörmland och Örebro. I det perspektivet är det viktigt för Landstinget Västmanland att fortsätta utvecklingen av samverkan med angränsande län. Nya ALMI ett lyft för företagsamheten Att stödja små och medelstora företag är en viktig strategi för regional utveckling. Under året har ALMI Mälardalen AB* etablerat sin verksamhet. Sammanslagningen mellan ALMI-bolagen har möjliggjort ökad effektivitet och djupare kompetens i arbetet med bland annat utlåning. Under 2011 har ALMIs roll som finansiär till företag stärkts väsentligt. Landstinget blir myndighet för kollektivtrafiken År 2010 antog riksdagen en ny kollektivtrafiklag som innebär att det ska bildas en kollektivtrafikmyndighet i varje län/region. Under 2011 samarbetade landstinget med Västmanlands kommuner och landsting, VKL, för att organisera den nya myndigheten. Det ledde fram till att landstinget blir kollektivtrafikmyndighet i länet från och med den 1 januari En särskild nämnd och förvaltning ansvarar för det fortsatta arbetet med kollektivtrafik. Under 2011 påbörjades en utredning om bland annat styrning och kostnadsutveckling för SAM-trafiken.** Utredningens arbete samordnas av Centrum för regional utveckling. Regional kulturplan för Västmanland Målet för landstingets kulturpolitik är ett levande kulturliv i hela länet. Nyckelorden är mångfald, kvalitet och tillgänglighet. Ett rikt utbud av kulturella aktiviteter gör Västmanland attraktivt att leva och arbeta i. Åren 2010 och 2011 utarbetades en gemensam regional kulturplan för Västmanland där länets kommuner deltog genom VKL. Den regionala kulturplanen för Västmanlands län är en del av länets regionala utvecklingsarbete och utgör ett program för utveckling av kulturen i länet och antogs av Landstingsfullmäktige hösten Planen innehåller en regional kulturpolitisk vision, inriktning och mål samt kulturpolitiskt prioriterade områden. Landstinget Västmanland fördelar statliga bidrag till regional kulturverksamhet utifrån den regionala kulturplanen. * Almi Mälardalen AB bildades under år 2010 för att bedriva verksamheter i Västmanland och Örebro. Landstinget Västmanland och Regionförbundet Örebro äger vardera 24,5 procent av aktiekapitalet i bolaget medan staten äger 51 procent. ** Västmanlands SAM-trafikförbund är en gemensam organisation för planering och drift av landstingets sjukresor och kommunernas färdtjänst.

20 20 Landstinget Västmanland Årsredovisning 2011

21 Målområde nöjda och trygga medborgare 21 MÅLOMRÅDE Nöjda och trygga medborgare Med nöjda och trygga medborgare menas att västmanlänningarna har förtroende för hälso- och sjukvården och övrig verksamhet som landstinget ansvarar för. Västmanlänningarna ska uppfatta att de samlade resurserna används på ett klokt och rättvist sätt. (Från landstingsplanen ) Tillgänglighet God tillgänglighet är ett prioriterat område inom Landstinget Västmanland. Patienterna ska inte behöva vänta på sin vård i onödan. Tillgänglighet något under riksgenomsnittet I primärvården gjordes under 2011 två nationella mätningar av tillgängligheten. Vid höstens mätning var telefontillgängligheten 87 procent (för riket 89 procent). Vårdgaranti och väntetider i vården Från 1 juli 2010 ingår vårdgarantin i hälso- och sjukvårdslagen. Den nationella vårdgarantin uttryckt som anger de maximala väntetidsgränserna i antal dagar. Primärvård 0 dagar Kontakt med primärvården i telefon eller på plats ska erbjudas samma dag. 7 dagar Bedömer primärvården att det krävs ett läkarbesök där, ska det erbjudas inom högst sju dagar. Specialiserad vård 90 dagar Efter medicinsk bedömning ska tid för besök erbjudas senast 90 dagar efter beslut om remiss. 90 dagar Om behandling beslutas ska den erbjudas senast 90 dagar efter beslut. Andelen patienter som fick komma på läkarbesök inom sju dagar var 87 procent. Motsvarande siffra för riket var 93 procent. För den specialiserade vården gjordes nationella mätningar varje månad. Sammanställningen den 30 november 2011 visade att andelen patienter (av totalt antal väntande) som fått vård inom vårdgarantin var 89 procent för nybesök och 88 procent för operation/åtgärd. För riket var siffrorna 91 procent respektive 88 procent. Landstinget klarade några av målen för kömiljarden Kömiljarden är en prestationsbaserad ersättningsmodell för planerad specialiserad vård (sjukhusvård). En miljard kronor fördelades under 2011 mellan de landsting som lyckades ge sina patienter vård i tid. För att få del av kömiljarden ska minst 70 procent av patienterna inom specialiserad vård ha väntat mindre än 60 dagar på ett nybesök, och minst 70 procent av patienterna ha väntat 60 dagar eller kortare på beslutad behandling, operation/ åtgärd. Ersättningen baseras på väntetiderna varje månad för sig. Landstinget Västmanland klarade kömiljardens mål för nybesök under sex av årets månader; februari, mars, april, maj, oktober och november, och fick därmed cirka 5,7 miljoner kronor i statliga stimulansmedel. Särskild satsning på kortare väntetider i barn- och ungdomspsykiatrin En särskild satsning med prestationsbaserad ersättning görs för att öka tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

22 22 Landstinget Västmanland Årsredovisning 2011 Under 2011 fördelades 107 miljoner mellan de landsting som nått målet att minst 90 procent av patienterna har väntat 30 dagar eller kortare på ett första besök. Ytterligare 107 miljoner fördelades mellan de landsting som nått målet att minst 80 procent av patienterna har väntat 30 dagar eller kortare på behandling/fördjupad utredning. Ersättningen baserades på den faktiska väntetiden* för september och oktober. Landstinget Västmanland klarade satsningens mål för nybesök och fick därmed drygt tre miljoner i statliga stimulansmedel. Bättre tillgänglighet med hjälp av IT Tillgänglighet omfattar bland annat bättre telefontillgänglighet och möjligheter att exempelvis boka tid via en e-tjänst. Det sistnämnda sker via Mina Vårdkontakter, en portal där medborgare kan hantera vårdärenden via IT. Under 2011 förbättrades Mina Vårdkontakter ytterligare: Tidbokning för mammografi. Tidbokning för ungdomsmottagningen i Köping (finns i Västerås sedan 2009). Reumatiker kan nu registrera mätningar i Svenska Reumatoid Artrit-registret. Därmed får de en översikt av hela sjukdomsförloppet i registret, som de delar med sin läkare på Reumatologmottagningen. Förberedelser startade för att kunna beställa klamydiatest. Förberedelser startade för att kunna tidboka gynekologisk cellprovtagning. Antalet konton i Mina vårdkontakter har fördubblats på två år (från 2010) och idag har drygt 10 procent av invånarna i Västmanland ett konto. Antalet ärenden som invånarna skickat till vården har ökat från cirka (januari 2010) till cirka (januari 2012). Genom att bygga ut portalen med flera tjänster och samtidigt marknadsföra dessa, ökar användandet och därmed tillgängligheten. Fler tjänster på 1177.se Utbyggnaden av webbplatsen 1177.se bidrar också till ökad tillgänglighet se är ett nationellt samarbete där besökare får råd och kunskap om hälso- och sjukvård. En stor del av informationen är gemensam för hela landet, men det finns också en regional ingång där det nationella materialet kompletteras med information som riktar sig till medborgare i Västmanland. Två nya temaområden publicerades på webbplatsen under 2011: Cancer samt Barn och föräldrar. Statistiken visar att allt fler hittar till 1177.se På 1177.se finns också tjänsten Hitta och jämför vård, som under året utökats med en tjänst för att jämföra tandvårdsavgifter. Nationell patientenkät Nationell patientenkät (NP) är ett samarbetsprojekt mellan landets landsting och regioner om en återkommande mätning av patientupplevd kvalitet. Resultaten ska användas för att utveckla och förbättra vården samt vara ett underlag för jämförelser och vårdval. Under 2011 har nationella undersökningar genomförts för första gången vid akutmottagningarna och barnsjukvården, samt för tredje gången inom primärvården. Lång väntan på akutvård Närmare 600 västmanlänningar gav akutmottagningarna i länet ett likartat betyg som patienter i andra landsting. Inom länet fick akutmottagningen i Köping något högre omdömen än mottagningen i Västerås. Patienterna är nöjda med bemötandet och de har förtroende för läkare och sjuksköterskor. De upplever också att de har haft nytta av besöket och skulle i hög grad rekommendera akutmottagningen till andra. Tillgängligheten är ett tydligt förbättringsområde. Många tyckte att de fick vänta för länge. De efterlyste löpande information om ungefärlig tid för att träffa läkaren. De ansåg också att det var svårt att få veta i vilken ordning patienterna tas omhand. Primärvård - nära riksgenomsnittet men missnöje med tillgänglighet Det var närmare 3000 patienter som svarade på enkäten om sitt senaste läkarbesök i primärvården. För primärvården visar resultatet att Landstinget Västmanland ligger nära, men något under riksgenomsnittet. Västmanlänningarna är mest nöjda med bemötandet och nyttan av besöket samt frågan om förtroende för läkaren de träffat. patientupplevd kvalitet, Akutmottagningar Ett viktat värde** där maxvärdet är 100 Indikator Fråga Västmanland Riket Bemötande Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? Hur lång tid fick du tillbringa på akutmottagningen? Kände du förtroende för de läkare som du träffade? Anser du att dina aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosedda vid ditt besök på sjukhuset? Rekommendera Skulle du rekommendera den här akutmottagningen till andra? 82 84

23 Målområde nöjda och trygga medborgare 23 Beträffande tillgänglighet ligger landstinget fortfarande under resten av riket. Resultaten är i stort sett lika dem från 2009, både för Västmanland och riket. Något färre Nationell patientenkät, primärvården Ett viktat värde** där maxvärdet är 100 Indikator Fråga Landstinget Riket Bemötande Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Delaktighet Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Information Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd? Tillgänglighet Vad anser du om tiden du fick vänta? Förtroende Kände du förtroende för den läkare som du träffade? Upplevd nytta Anser du att ditt aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid ditt besök på mottagningen? Rekommendera Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? patienter säger sig vilja rekommendera mottagningen jämfört med Bra bemötande men lång väntan inom barnsjukvården I den nationella patientenkäten inom barnsjukvård ger föräldrar och barn barnsjukvården i Västmanland överlag gott betyg. 530 barn/föräldrar som besökt antingen akut- * Faktisk väntetid definieras som den tid som gått mellan beslut om remiss för första bedömning eller beslut om fördjupad utredning och behandling till den dag detta sker eller påbörjas. ** Viktat värde Endast viktade svarsalternativ ingår i värdet. Varje svarsalternativ har viktats i förhållande till sin allvarlighetsgrad. För att räkna fram värdet används följande formel: (Vikt * Antal svar per frågealternativ)/ Antal viktade svar. Resultaten från varje svarsalternativ adderas, multipliceras med 100 och avrundas uppåt till närmaste heltal mellan 0 och 100. patientupplevd kvalitet, Barnsjukvården Ett viktat värde** där maxvärdet är 100 Barn öppenvård Barn slutenvård Barn akutvård Indikator Fråga Västmanland Riket Västmanland Riket Västmanland Riket Bemötande Kände du att ditt barn blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Delaktighet Information Tillgänglighet Förtroende Upplevd nytta Kände du dig delaktig i beslut om ditt barns vård och behandling, så mycket som du önskade? Fick du tillräcklig information om ditt barns tillstånd? Vad anser du om tiden ditt barn fick vänta? Kände du förtroende för den läkare som ditt barn träffade? Anser du att ditt barns aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosedda vid ditt besök/vistelse? Rekommendera Skulle du rekommendera den här avdelningen/ mottagningen till andra?