ÅRSREDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING och INDIKATORER

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2013 EKONOMISK REDOVISNING och INDIKATORER

2 INNEHÅLL INNEHÅLLSFÖRTECKNING FINANSIELL ANALYS Metod Resultatet Kontroll Kapacitet Risk Avslutande kommentarer EKONOMISK REDOVISNING Redovisningsprinciper Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys REDAKTION: Lena Sjöberg, Anders Rehnman, Karl Olsson GRAFISK FORM & PRODUKTION: Konsult och uppdrag, Kommunikation TRYCK: Strands Grafiska AB KONTAKT: Eskilstuna kommun Kommunledningskontoret Eskilstuna Tel Webb eskilstuna.se Noter för Eskilstuna kommun Noter avseende sammanställd redovisning Driftredovisning Investeringsredovisning Driftredovisning fördelad på verksamhetsområde Finansiella nyckeltal PERSONALREDOVISNING ORTSINDIKATORER ORGANISATIONSINDIKATORER REVISIONSBERÄTTELSE Förklaring indikatorer Bättre än föregående år Oförändrat mot föregående år Sämre än föregående år Bättre än målet Nära målet Sämre än målet Foto omslag: Bakgrund - Pierre Pocs Nederst - Karl Olsson Övriga - Orasis foto

3 FINANSIELL ANALYS FINANSIELL ANALYS Eskilstuna kommuns resultat är positivt för tionde året i rad. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 162 miljoner kronor eller 3,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är högre än det långsiktiga resultatmålet som är på 2,5 procent och 36 miljoner bättre än budgeterat resultat. Kommunkoncernens resultat inklusive bolagen uppgår till 247 miljoner kronor. Metod Grunden till den finansiella analysen är RK-modellen från Kommunforskning i Väst. Den bygger på fyra viktiga perspektiv ur en kommuns övergripande finansiella horisont: det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen. Genom att analysera perspektiven identifieras styrkor och finansiella problem och därigenom visas det om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. Analysen av resultatet visar om det finns obalanser i utvecklingen av intäkter och kostnader för året och över tid. Möjligheter att möta finansiella svårigheter på lång sikt visas genom analys av kapaciteten. Analysen av risker visar om det finns faktorer som kan påverka kommunens resultat och kapacitet negativt. Vilken kontroll som kommunen har över den ekonomiska utvecklingen avgörs genom att analysera budgetföljsamheten. Resultatet Kommunens resultat uppgick till 173 miljoner kronor. Borträknat reavinster är resultatet 162 miljoner. Detta ska jämföras med budgeterat resultat på 126 miljoner. Den positiva avvikelsen mot budgeten förklaras till stor Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, 4 års rullande genomsnitt 4,0 % 3,5 % 3,0 % 2,5 % 2,0 % 1,5 % 1,0 % 0,5 % 0,0 % 2,0 % 2,7 % Utfall 3,7 % Mål 3,9 % del av återbetalningen av premier från AFA-försäkringen för åren 2005 och 2006 med 81 miljoner. Eftersom detta är engångspengar så är resultatet inte på en långsiktig nivå. Skatteintäkterna var 25 miljoner högre än budgeterat vilket också bidrog till det positiva resultatet. Fem nämnder av nio har klarat sin budget, men tillsammans gör nämnderna ett underskott med 38 miljoner. Kommunens bolag visar ett starkt resultat. Kommunkoncernens resultat blev 247 miljoner. Lagstiftningen kräver att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Med det menas att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Eskilstuna uppfyller balanskravet med god marginal. Balanskravet och jämförelsestörande poster Årets resultat för kommunen 173 mnkr - Reavinster -11 mnkr Resultat exklusive reavinster 162 mnkr Kostnads- och intäktsutvecklingen Genomsnittlig förändring senaste 4 åren Förändring Skatteintäkter och generella statsbidrag 4,5 % 4,8 % Verksamhetens nettokostnader (rensat från jämförelsestörande poster) 4,7 % 5,4 % En förutsättning för att uppnå och behålla en god ekonomisk hushållning är att följsamheten mellan löpande intäkter och kostnader är god. Mellan åren 2009 till 2013 har skatteintäkterna och de generella statsbidragen ökat med 4,5 procent per år vilket är 0,2 procentenheter lägre än nettokostnadsökningen. Detta visar att kommunen haft balans mellan intäkts- och kostnadsutvecklingen under de senaste fyra åren. Verksamhetens nettokostnader ökade med 4,8 procent mellan 2012 och Detta förklaras främst av att kommunen växer. Personalkostnadsökningen var 1,8 procent och lokalkostnadsökningen var 4,3 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto visar hur stor del av skatteintäkterna som används i den löpande verksamheten. En rimlig nivå för att klara god ekonomisk hushållning 3

4 FINANSIELL ANALYS bör ligga på cirka procent. Som framgår av diagrammet har nyckeltalet försvagats något under senare år. Nettokostnadernas andel var 98,2 procent. 100 % 95 % 90 % 85 % 80 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto Siffrorna är rensade från jämförelsestörande poster. 96,8 % Kontroll En viktig del i den finansiella kontrollen utgörs av budgetföljsamheten. Nämndernas budgetföljsamhet var något sämre under Fem nämnder av nio har budget i balans. Budgetavvikelsen för alla nämnder blev -37,8 miljoner, vilket är en avvikelse på 0,8 procent. Den negativa avvikelsen inkluderar använt överskott från tidigare år på totalt 13,2 miljoner. Under året har nya medel beslutats och tillförts verksamheten. Dessa finns redovisade nedan under rubriken Följande resurs tillskott beslutades under året. För finansnettot (räntekostnader minus ränteintäkter) redovisas ett underskott mot budget med 9 miljoner. Skillnaden förklaras främst av en sänkning av diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsskulden. Detta gör att den finansiella kostnaden ökar och att den del av återbäringen från Kommuninvest i Sverige AB som Nämndernas budgetföljsamhet Årets resultat Resultat inkl. över-/ underskott Använt över-/ underskott Budgetavvikelse (procent) Kommunstyrelsen 18,4 2,6 21,0 7,8 Arbetsmarknads- och familjenämnden Barn- och utbildningsnämnden -59,2-59,2-8,9-3,8 9,4 5,6 0,3 Kultur- och fritidsnämnden 0,2 0,2 0,1 Miljö- och räddningstjänstnämnden 95,0 % 96,2 % 97,5 % 98,2 % 1,6 1,6 2,5 Stadsbyggnadsnämnden 3,3 1,2 4,5 1,4 Torshällas Stads nämnd -3,8-3,8-1,3 Vuxennämnden -7,6-7,6-0,6 Överförmyndarnämnden -0,9-0,9-12,0 Summa -51,6 13,2 37,8-0,8 återinvesteras i Kommuninvest ekonomiska förening inte får räknas som finansiell intäkt. Kommunstyrelsens resultaträkning visar ett överskott på 21,4 miljoner varav konsult och uppdrag står för 5,4 miljoner och kommunledningskontoret för 16,0 miljoner. Kommunledningskontorets överskott förklaras bland annat av att anslag för pågående projekt inte för brukats samt att avsatta pengar för kommungemensamma kostnader och reserven för IT-kostnader inte förbrukats. Dessutom har driftbidrag till affärsområde logistik kunnat reduceras. Konsult och uppdrags överskott förklaras främst av återhållsamhet med återbesättningar av vakanser samt ökade intäkter på grund av större efterfrågan på IT-tjänster och administrativa tjänster. En återbetalning på cirka 5 miljoner har gjorts till verksamheterna IT- och juristtjänster. Arbetsmarknads- och familjenämnden redovisar ett totalt underskott på 59 miljoner jämfört med budget. 44 miljoner av underskottet är kopplat till vård av barn och unga, och 5 miljoner till vård av vuxna. Kostnadsökningen beror på fler placeringar som har resulterat i ökade antal vårddygn, i synnerhet på institution, jämfört med föregående år. I årsplanen för 2013 tilldelades nämnden medel för trainee projektet Fler jobb. Projektet har starkt bidragit till att antalet bidragsmånader och utbetalt försörjningsstöd minskat under Trots satsningen har kostnaderna inte gått ner lika mycket som förväntat. Utfallet för försörjningsstöd blev därför 13 miljoner kronor högre jämfört med budget. Fler nya hushåll, ökade kostnader på grund av jobbstimulansen och ökade kostnader på grund av höjningen av riksnormen är starka orsaker till att kostnaderna inte har minskat enligt plan. ESF-projekten redovisar ett underskott på cirka 13 miljoner. Huvuddelen av underskottet beror på att budgeten för de externa projektens olika kostnader inte varit tillräcklig samt att kostnader inte blivit godkända av ESF. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett över skott på 5,6 miljoner. Ökningen av barn- och elev antalet i grundskolan har stärkt ekonomin. Alla förskole om råden utom ett uppvisar positiva resultat och alla grund skoleområden redovisar betydande överskott. I gym nasie - skolan slår elevminskningen hårt mot ekonomin och enheterna har inte lyckats ställa om tillräckligt snabbt. En av enheterna uppvisar ett mycket stort under skott. Kostnaderna för barn och elever med behov av särskilt stöd har ökat och förväntas fortsätta öka även under Merparten av nämndens verksamheter, som är inriktade mot barn och elever i behov av särskilt stöd, lämnar minusresultat. Resultatet för förskolan blev -6 miljoner, grundskolan 17 miljoner och gymnasieskolan -7 miljoner. Resultatet för särskolan blev 1 miljon och omsorgsverksamheten -5 miljoner. Ett nytt resursfördelningssystem har införts i förskolan och grundskolan. Under året har gymnasieskolans resursfördelningssystem reviderats och en förändrad modell införs till

5 FINANSIELL ANALYS Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 0,2 miljoner kronor. Enheterna har sammantaget en ekonomi i balans och god budgetdisciplin. Enheten Arenor och föreningsstöd fick ett underskott på 0,7 miljoner främst beroende på minskade intäkter för uthyrning. Dessutom har verksamhetsområdet förvaltningsgemensamt ett underskott på 0,8 miljoner vilket bland annat beror på att kostnader för extraordi nära åtgärder samt övergripande kostnader tagits där, istället för att belasta enskilda verksamheters budgetar. Störst överskott, 2,1 miljoner, gör bibliotek och mötesplatser. Främsta anledningen till detta är en fördröjning i tillsättning av tjänster, bland annat i samband med pensionsavgångar. Miljö- och räddningstjänstnämnden redovisar ett överskott på 1,6 miljoner. Miljökontorets överskott är 0,5 miljoner. Intäkter na är i nivå med budget trots att miljökontoret haft höga avskrivningar av fordringar på grund av konkurser. Räddningstjänstens överskott är 1,1 miljoner vilket bland annat förklaras med högre intäkter från utbildningsverksamhet och automatlarm. Kostnaderna har också blivit lägre på grund av att förvaltningen haft ett flertal vakanser under året. Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott på 4,5 miljoner för året, vilket inkluderar ett ianspråk taget överskott från tidigare år på 1,2 miljoner. Störst överskott finns inom bygglovsavdelningen med 3,2 miljoner, främst beroende på ökade intäkter för bygglov. Planavdelningen redovisar ett överskott på 2,6 miljoner främst beroende på vakanta tjänster. Störst underskott redovisar området samhällsbetalda transporter med 6,9 miljoner. Avvikelsen beror främst på att kostnaderna för skolskjutsar blivit dyrare än budgeterat för både grundskole- och gymnasieelever. Torshälla stads nämnd redovisar ett negativt resultat på 3,8 miljoner. Året har präglats av utmaningar med ökade behov framför allt inom vård och sociala tjänster. Kostnaderna för missbruksvård är både stora och svårberäknade. Processen tillgodose vård och sociala tjänster redovisar ett underskott på 9,1 miljoner. Barn- och ungdomsvården samt missbruksvården visar kraftiga kostnadsökningar främst på grund av ökande volymer. Grundskola inklusive förskola visar ett överskott på 3,2 miljoner. Här har reserver för oförutsedda händelser inte utnyttjats och IT-kostnaderna har blivit lägre. Processen miljö- och samhällsarbete visar ett överskott på 2,3 miljoner vilket bland annat beror på låga kostnader för vinterväghållning. Vuxennämnden redovisar ett underskott på knappt 8 miljoner. Avvikelsen innehåller kostnader till landstinget för somatiskt färdigbehandlade patienter för åren på motsvarande 2,5 miljoner samt 5 miljoner i volymökningar. Antalet personer med personlig assistans har ökat. Nettovolymökningen motsvarar en ökning med 8 miljoner från föregående år. Ytterligare kostnadsökning för personlig assistans har skett genom avslag för de ärenden som tidigare finansierats av försäkringskassan. Den totala ökningen av ärenden där försäkringskassan avslagit ansökan om ersättning motsvarar kostnader på drygt 5 miljoner. Kostnadsnivån vid årets utgång indikerar dock en ekonomi i balans för Överförmyndarnämndens resultat uppvisar ett underskott på 0,85 miljoner. Underskottet beror i första hand på utbetalning av arvoden till ställföreträdare för gode män. Reavinsterna från försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 11 miljoner och avsåg i huvudsak försäljning av tomträtter. Övriga kommungemensamma nettokostnader redovisar ett överskott på 69,9 miljoner som till största delen förklaras av återbetalning från AFA. Följande resurstillskott beslutades under året: > > Bostadsutveckling i Nyfors, 0,7 miljoner. > > Yrkesutbildningsinsatser riktade till försörjningsstödtagare, 1 miljon. > > Engångsanslag till vuxennämnden med anledning av omställning av verksamheten samt införande av optimerad bemanning, 10 miljoner. > > Driftskostnader i samband med logistikutbyggnad, 1,8 miljoner. Några av de större avvikelserna mot budget var: > > Nya löneavtal kostade nämnderna sammanlagt 65 miljoner vilket innebar ett överskott med 15 miljoner. > > Fastighetsenhetens nettokostnader blev cirka 7 miljoner lägre än budget beroende på att pengar i lokalbanken samt incitamentsbudgeten inte användes i planerad utsträckning. > > Kretsloppsparken redovisar ett underskott på 11 miljoner. > > Skuld till friskolor skrevs ner vilket gav ett överskott på 10 miljoner. > > Användande av AFA-återbetalning från 2012 på 28 miljoner påverkar årets resultat negativt. > > Ett antal av kommunstyrelsens budgetreserver utnyttjades inte fullt ut vilket ger ett överskott. > > Kommunledningskontoret, barn- och utbildningsnämnden samt stadsbyggnadsnämnden valde att lyfta överskott från tidigare år på sammanlagt 13,2 miljoner vilket har belastat resultatet. Kommunens helägda bolag Resultat i mnkr Resultat 2013 Avvikelse mot budget Eskilstuna Kommunföretag AB -29,5 1,1 Eskilstuna Energi och Miljö AB 126,2 27,0 Kommunfastigheter i Eskilstuna AB 31,6 11,0 Parken Zoo i Eskilstuna AB -24,7-24,2 Eskilstuna Bad AB -9,5 0,6 Eskilstuna Jernmanufaktur AB -2,4-2,4 Summa 91,7 13,1 5

6 FINANSIELL ANALYS Kommunens bolag visar sammantaget ett resultat på 91,7 miljoner vilket är 13,1 miljoner kronor högre än budget. Resultatet för moderbolaget Eskilstuna Kommunföretag AB är -29,5 miljoner vilket är 1,1 miljoner kronor lägre än budget. Eskilstuna Energi och Miljö AB redovisar ett resultat på 126,2 miljoner innan bokslutsdispositioner och skatt vilket är 27 miljoner kronor högre än budget. Förbättrad brutto vinst, tilldelning av utsläppsrätter och lägre driftkostnader har förbättrat resultatet med 27 miljoner mot budget. Området återvinning visar ett resultat som är 11 miljoner kronor bättre än budget. Elhandeln har haft ett mycket bra år och resultatet blev 8 miljoner kronor högre än budget. Även elnät hade ett bra år och redovisade ett resultat som var nästan 11 miljoner kronor bättre än budgeterat. I resultatet ingår vinst vid avyttring av aktierna i SEVAB med 5 miljoner och nedskrivning av innehavet i Samkraft med 3,6 miljoner. Kommunfastigheter i Eskilstuna AB redovisar ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 31,6 miljoner, vilket är 11 miljoner kronor bättre än budget. Resultatförbättringen beror i huvudsak på energieffektivisering samt en mild vinter med lägre kostnad för värme och el. För affärsområde bostad medförde hyresförhandlingen en hyreshöjning från och med den första april med 2,49 procent i Eskilstuna och 2,7 procent i Torshälla. För att bygga en hållbar stad, socialt, miljömässigt och ekonomiskt, har två etapper av fyra med stamrenovering och energieffektivisering genomförts i Lagersberg. Nyproduktion av bostäder pågår i området Holmen med 57 lägenheter och Brunnsbackens äldreboende med 66 lägenheter. Holmen beräknas inflyttningsklart mars-april 2014 och Brunnsbacken i september. Härdverkstaden i Munktellstaden har rivits för att ge plats för nytt badhus och planering pågår för byggnation av ny arena. Planering har inletts för att möjliggöra produktion av 150 nya lägenheter per år i fem år. Parken Zoo i Eskilstuna AB redovisar ett underskott på 24,7 miljoner. Det stora underskottet beror på tappade intäkter under sommaren på grund av färre besökare. En direkt orsak är medierapportering om brister i djurparkens verksamhet. Under hela året åtgärdades en rad förelägganden från Länsstyrelsen. Under hösten startades ett förändringsarbete för att stärka organisationen och för att skapa en säkrare kostnadskontroll. Eskilstuna Bad AB redovisar ett underskott på 9,5 miljoner. Underskottet är 0,5 miljoner kronor bättre än budgeterat. Besöksantalet i badanläggningarna uppgick till , varav föreningslivet, vilket är 6,6 procent lägre än föregående år. Eskilstuna Jernmanufaktur AB redovisar ett underskott på 2,4 miljoner. Underskottet är 2,4 miljoner kronor sämre än budgeterat. Differensen består av en periodisering av intäkt till kommande år samt lägre nyttjande av medel ur ett EU-finansierat projekt. Kommunens investeringar Investeringsutgifterna uppgick till 386 miljoner, vilket var 50 miljoner kronor högre än Den totala budgeten uppgick till 537 miljoner. Avskrivningarna var 160 miljoner. mnkr Investeringar Övrigt Affärsverksamhet Inventarier Gator och vägar Fastigheter Av kommunens totala investeringar har 153 miljoner investerats i fastigheter. Inom skolområdet investerades 56 miljoner. De största investeringarna är Ärla skolas tillbyggnad, renovering av Årbyskolans gymnastikbyggnad och ombyggnad av undervisningsköket i Rinmangymnasiet. Hos stadsbyggnadförvaltningen investerades 24 miljoner i fastigheten Navaren dit gatu- och parkenheten flyttade under december. Inom vuxenförvaltningens område investerades 4 miljoner i tillbyggnad av äldreboendet Lagersbergs gården samt ett nytt LSS-boende. Inom kommunstyrelsen investerades 19 miljoner som till största delen bestod av energisparåtgärder. Inom arbetsmarknads- och familjeförvaltningen investerades 13,5 miljoner i nya fastigheter för ensamkommande flyktingbarn samt i fyra nya bostadslägen heter i Hemlaås. Inom kultur- och fritidsförvaltningen investerades 27 miljoner i ny utomhusisbana med miljövänligare kylmedel samt påbörjande av ny ishall. Inom Torshälla stads förvaltning investerades 3,5 miljoner i lokalanpassningar av Gökstensskolan för förskoleverksamhet. Inom miljö- och räddningstjänsten investerades 3,5 miljoner i Västermo brandstation för att få mer ändamålsenliga lokaler. Investeringarna i gator och vägar har gjorts med 79 miljoner. De största enskilda gatuinvesteringarna är upprustning av Nyfors, gång- och cykelväg på Åsbyvägen, parkeringsanvisningssystem samt trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Investeringar har också gjorts inom ramen för cykelplanen. 6

7 FINANSIELL ANALYS Inom området affärsverksamhet uppgår investeringarna totalt sett till 58 miljoner, vilket är lika mycket som under Så gott som hela investeringen avser utbyggnaden av Folkesta kombiterminal. Inköp av inventarier uppgår till 81 miljoner vilket är högre än 2012 (63 miljoner). Större investeringar är bland annat en ny väghyvel inom stadsbyggnadsnämnden samt en ny lastväxlare inom miljö- och räddningstjänstnämnden. Större differenser i investeringsbudgeten Totalt sett uppgick investeringsbudgeten till 151 miljoner kronor mer än vad som verkligen investerades. Generellt sett kan sägas att ambitionerna är mycket höga. Att investeringarna inte fullföljts i den grad som budgeterats beror bland annat på utdragna detaljplans- och upphandlingsprocesser. Det finns också ett större behov av personal som kan driva projekten. Störst differens mellan budget och utfall finns bland fastig hetsinvesteringar, där avvikelsen är cirka 127 miljoner, främst beroende på försenade projekt. De större förseningar som uppstått under året rör ombyggnad av Skogsgläntan (30 miljoner), nybyggnation av Skogsbrynet (4 miljoner), lokalanpassningar av Rinmangymnasiet (9 miljoner), undervisningskök Rinmangymnasiet (12 miljoner), tillbyggnad av Gillberga skola (12 miljoner), projekt Isstadion (30 miljoner), konserthall (5 miljoner) samt ny värmeanläggning i Hållsta (5 miljoner). De flesta av dessa projekt bedöms färdigställas första halvåret Inom gatuområdet är skillnaden mellan budget och ut fall cirka 92 miljoner. Största enskilda förklaring är förseningar i följande projekt: Fristadstorget, Å-stråket, gång- och cykelväg Flugmötesvägen, gång- och cykelväg Stålforsbron, grönstruktur-, vatten och naturvårdsplaner, gång- och cykelväg Balsta Allé samt Stadskällarbron i Torshälla. Dessa förseningar svarar tillsammans för cirka 40 miljoner. Utöver detta har projektet Östra gatan avbrutits (5 miljoner). De flesta av dessa projekt bedöms färdigställas första halvåret Inom området affärsverksamhet var budgeterade investeringar 25 miljoner att jämföra med ett utfall på 58 miljoner. Skillnaden förklaras främst av Eskilstuna kombiterminal i Folkesta där inköp av fastighet, ny gång- och cykelväg till Hällby samt breddning av infart till Torestavägen inte budgeterats. Självfinansieringsgrad av anläggningsinvesteringar Ett viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringar är självfinansieringsgraden. Till anläggningsinvesteringar räknas fastigheter, gator och vägar, affärsverksamhet och övriga anläggningar. När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och generella bidrag för att investeringarna ska kunna finansieras med egna medel (årets resultat och avskrivningsutrymmet). Detta benämns självfinansieringsgrad och 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga anläggningsinvesteringar som har genomförts under året. Om detta sker stärker kommunen sin långsiktiga betalningsberedskap i form av förbättrad soliditet eftersom inga nya lån behöver tecknas. Självfinansieringsgraden var 87 procent under 2013, vilket är en minskning jämfört med 2012 då självfinansieringsgraden var 109 procent. Självfinansieringen översteg dock budgeterad nivå på 71 procent. Självfinansieringen ligger i nivå med det långsiktiga målet om 90 procent. Markexploatering Utgifter för exploateringar var 44 miljoner vilket är en minskning jämfört med 2012 då motsvarande ut gifter var 101 miljoner. Budgeterade exploateringsutgifter var 59 miljoner. I Eskilstuna logistikpark såldes en stor fastighet med järnvägsanslutning till DHL som kommer att bygga en logistikbyggnad på kvadratmeter. Kommunen har fortsatt utbyggnaden av infrastruktur, gator, vatten, avlopp med mera. I Vilsta industriområde har olika företag visat intresse, köpt mark och påbörjat byggnation av verksamhetsfastigheter. Längs Västerleden har flera intressenter visat intresse för de kvarvarande tomterna. För Skiftinge handelsplats har detaljplanearbetet inletts. Kommunen har förvärvat ett antal fastigheter i bland annat Torshälla och centrala Eskilstuna för utveckling av olika områden. Förberedelser för byggnation av bostäder har gjorts i många områden, bland annat i centrum, Odlaren, Djursta, Slagsta, Hällbybrunn, Bjällersta och Hållsta. Under året påbörjades byggande av cirka 300 bostäder. Kapacitet Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsberedskap. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Resterande del upp till 100 procent utgör kommunens skulder till andra finansiärer. Ju högre soliditet, desto starkare blir den långsiktiga finansiella kapaciteten. 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % -10 % -20 % Soliditet Kapacitet lång sikt Kommunen exkl. ansvarsförbindelse Kommunkoncernen Kommunen inkl. ansvarsförbindelse (pensioner) 7

8 FINANSIELL ANALYS Kommunens soliditet uppgick till 52 procent vilket är samma värde som föregående år. Ansvarsförbindelsen för pensionerna finns inte med i balansräkningen, vilket är i enlighet med rekommendationerna från rådet för kommunal redovisning. Det traditionella sättet att beräkna soliditeten är att inkludera ansvarsförbindelsen för pensionerna eftersom den är tvingande för kommunen att betala. Som framgår av diagrammet är kommunens soliditet inklusive ansvarsför bindelsen positiv och uppgår till 2 procent, vilket motsvarar en liten förbättring med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år. Kommunkoncernens soliditet uppgår till 27,3 procent och har ökat de flesta år sedan 1999 då den låg på 15,3 procent. Kommunalskatt En viktig faktor för kapaciteten är potentialen för kommunen att höja skattesatsen. I tabellen nedan finns kommunalskatten inklusive landstingsskatten angiven för några av kommunerna inom Mälarregionen. Eskilstuna kommun har en skattesats som ligger högre än de flesta andra större kommuner i Mälardalen. Det innebär en begränsad möjlighet att stärka sina finanser genom att höja kommunalskatten. Skillnaden mellan Eskilstuna kommun och Strängnäs kommun är 45 öre och är oförändrad mot föregående år. Den totala skillnaden i skatt mot Västerås har minskat och är 1,71 kronor. Den genomsnittliga skatte satsen för alla kommuner i landet har ökat med tre öre mellan 2012 och Inför 2014 har Eskilstuna sänkt skatten med 5 öre. Kommunalskatt 2014 Kommun Landsting Summa Förändring Eskilstuna 22,13 10,77 32,90-0,05 Södertälje 20,13 12,10 32,23 Strängnäs 21,73 10,77 32,50 Örebro 20,88 11,52 32,40 +0,50 Enköping 20,84 11,16 32,00 Västerås 20,36 10,88 31,24 Södermanland 21,95 10,77 32,7-0,01 Riket 20,65 11,20 31,86 +0,13 Risk Riskhantering Finansiell verksamhet är förknippad med risktagande, dels i form av finansiella risker, dels i form av operativa risker. Kommunfullmäktige har under 2013 antagit nya riktlinjer för finansverksamheten i Eskilstuna kommunkoncern. Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad ha tillgång till, medel för betalningar. Kommunens kapitalförsörjning ska tryggas genom en god diversifiering avseende lånens förfallostruktur, upp låningsformer, långivare och väl avvägda likviditetsreserver. Högst femtio procent av låne- och kreditlöftesvolymen får förfalla under en enskild 12-månaders period. Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar kommunkoncernens finans netto negativt. Kommunen och dess bolag har utifrån respektive verksamhets förutsättningar utformat en strate gi för räntebindning där en förfallostruktur för ränte bindningen anges samt utformat en strategi för kapitalbindningen. Riskmandaten anger tillåtna avvikelser. Med operativa risker avses risken att drabbas av förluster till följd av bristfälliga interna processer, fel orsakade av den mänskliga faktorn eller felaktiga system. De operativa riskerna ska begränsas inom kommunkoncernen genom god intern kontroll, uppföljning och rapportering. Skulder Kommunens nettolåneskuld definieras som internbankens upplåning minskat med vidareutlåningen till kommunens bolag. Nettolåneskulden har ökat med 5,1 miljoner kronor mellan 2012 och Den budgeterade upplåningen var 250 miljoner för I nettolåneskulden ingår den utnyttjade checkräkningskrediten. Skulder Belopp i mnkr Förändring Nettolåneskuld 1 081, ,7 5,1 Finansnetto Kommunens finansnetto var minus 15,3 miljoner. Budgeterat finansnetto var minus 6,1 miljoner. Skillnaden förklaras främst av en sänkning av diskon teringsräntan vid beräkning av pensionsskulden som gör att den finansiella kostnaden ökar med 5 miljoner samt att den del av återbäringen från Kommuninvest i Sverige AB som återinvesteras i Kommuninvest ekonomiska förening inte får räknas som finansiell intäkt. Under 2013 sänktes reporäntan från 1,00 till 0,75 procent. Samtidigt minskade marknadsräntorna något mer. Exempelvis sjönk marknadsräntan Stibor 3 månader från 1,288 procent till 0,939 procent. Marknadsräntan Stibor 3 månader är den ränta som främst påverkar kommunens upplåningskostnad. Kommunens genomsnittliga ränta var 3,08 procent under Det var en minskning med 0,76 procentenheter jämfört med Utdelningen var 9,1 miljoner från Eskilstuna Kommunföretag AB. Finansnetto Belopp i mnkr Finansiella intäkter (exklusive avkastningen från Kommunföretag AB) Finansiella kostnader Utdelning från de kommunala bolagen

9 FINANSIELL ANALYS Pensionsåtaganden Kostnaderna för de befintliga pensionsåtagandena kommer att ta ett allt större utrymme i kommunens budget framöver. Kostnaden för betalning av ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998) bokförs löpande och belastar årligen resultatet. Kostnaden var 90,3 miljoner, vilket är en ökning med 4,2 miljoner jämfört med Värdet på ansvarsförbindelsen har ökat med 142 miljoner till miljoner under året vilket motsvarar en ökning med cirka 7 procent. Denna relativt stora ökning beror till största delen på att SKL valde att sänka diskonteringsräntan med 0,75 procent enheter, från 3,75 procent till 3,0 procent. Kommunen har under de resultatmässigt goda åren under 2000-talet gjort så kallad partiell inlösen med totalt 254 miljoner inklusive löneskatt för att minska ansvarsförbindelsen för pensioner. Detta bidrar till lägre pensionskostnader åren framöver än vad som annars skulle ha varit fallet. Ingen ny avsättning för partiell inlösen gjordes under året. Hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (från och med 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare och kostnaden bokförs löpande. Denna kostnad var 142,4 miljoner vilket är en ökning med 6,5 miljoner jämfört med Den avsättning som finns upptagen i balansräkningen som långfristig skuld avser i huvudsak garanti pensioner, särskild ålderspension, efterlevandepensioner samt visstidspensioner till politiker. Sammantaget är skulden 85 miljoner, vilket är en ökning med 9 miljoner jämfört med De totala pensionsåtagandena var 2 389,2 miljoner vilket motsvarar en ökning på 7 procent från Avsättningen för visstidspensioner berör sju personer. Ansvarsförbindelsen för förtroendevalda berör 22 personer och är villkorade till 70 procent av slutlön. Pensionsåtagande inklusive löneskatt Belopp i mnkr Avsättningar enligt avtal och garantipensioner 69,0 79,3 Avsättningar visstidspensioner 7,4 5,9 Ansvarsförbindelse intjänade före , ,7 Ansvarsförbindelse avtal för förtroendevalda 91,0 103,3 Summa pensionsåtagande 2 226, ,2 Finansiella pensionstillgångar 0,0 0,0 Återlånade medel 2 226, ,2 Ansvarsförbindelse avtal för förtroendevalda 91,0 103,3 Summa pensionsåtagande 2 226, ,2 Borgensåtagande Riskerna i kommunens borgensåtagande är mycket små. Borgensförbindelserna var 2 182,3 miljoner vid bokslutstillfället. Det är en minskning med 262,3 miljoner jämfört med Den största delen är borgen för lån upptagna i kommunens bolag. Dessa förbindelser bedöms innehålla mycket låg risk. Det som utgör risken är borgensåtagandet mot tredje man. Dessa har stadigt minskat under de senaste åren och var 4,8 miljoner vid bokslutstillfället. Avslutande kommentarer Eskilstuna kommuns ekonomiska resultat är positivt för tionde året i rad. Resultatet för 2013 enligt balanskravet uppgår till 162 miljoner eller 3,2 procent av skatteintäkterna. Det är högre än kommunens långsiktiga resultatmål som är på 2,5 procents överskott av skatteintäkterna och det är 36 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat. Kommunkoncernens resultat inklusive bolagen uppgick till 247 miljoner. Nämndernas totala budgetavvikelser uppgår till minus 0,8 procent av den totala budgeten. Det är något sämre än förra året. Fem av nio nämnder samt fyra av sex bolag hade en ekonomi i balans. En avgörande faktor för kommunens ekonomi framöver är en fortsatt bra ekonomistyrning och en god budgetdisciplin. Kommunen har fortsatt hög investeringstakt men den var något lägre än Soliditeten har förbättrats och uppgår, inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner, till 2,0 procent. Förbättrad soliditet ökar på längre sikt generellt kapaciteten att möta finansiella svårigheter. För kommunkoncernen har soliditeten de senaste tretton åren ökat stadigt. Driftkonsekvenser av investeringar och pensionskostnader beaktas fortlöpande i budget och prognoser. Analysen av riskperspektivet visar att kommunen har en låneskuld som utgör en risk vid framtida ränte höjningar. Risken är känd och hanteras löpande i prognos- och budgetarbetet. Bolagskoncernens resultat är starkt och uppgår till 92 miljoner. Sammanfattningsvis har kommunen och kommunkoncernen redovisat ett starkt resultat för Investeringstakten är fortsatt hög och kommunens självfinansieringsgrad ligger på 87 procent, vilket är i närheten av det långsiktiga målet på 90 procent. Kommunen uppfyller de finansiella målen. Sammantaget bedöms att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Detta då det ekonomiska resultatmålet om 2,5 procent överträffas och den sammantagna måluppfyllelsen i verksamhetsprocesserna bedöms som god. Avgörande för att kunna svara upp mot såväl ett ökat demografiskt tryck som invånare, brukare och kunders allt högre förväntningar är att: > > Vi har ett tydligt fokus på kundnytta > > Vi fortsätter att effektivisera våra processer > > Vi har en god styrning av våra investeringar > > Hela organisationen har god ekonomistyrning och en god budgetdisciplin 9

10 EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunen tillämpar de redovisningsregler som an ges i Kommunallagen, den kommunala redovisningslagen samt praxis i det kommunala redovisningsrådets rekommenda tioner och uttalanden med några undantag. Anläggningstillgångar Som investeringsutgift räknas anskaffningar med en varaktighet på minst tre år och med ett anskaffningsvärde om minst ett basbelopp. Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar. Investeringsinkomster redovisas som skuld och upplöses i samma takt som investeringen skrivs av. FASTIGHETER FÖR AFFÄRSVERKSAMHET Kajer, stenbryggor, broar, slussar Stationsbyggnader, parkeringshus, industrispår Hallar Master, parkeringsplatser PUBLIKA FASTIGHETER Naturreservat, parkmark, kulturreservat Trafikleder, belysning Parkanläggningar, planteringar, dagvattendammar Konstgräs 50 år 50 år 33 år 20 år Obegränsad livslängd 33 år 10 år 10 år Kreditivränta under byggtid ingår i anskaffningsvärdet på verksamhetsfastigheter som löper under en längre period. Räntan är i dessa fall inte direkt hänförbar till det enskilda investeringsobjektets lånebehov. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. Avskrivningar sker linjärt och baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Avskrivningstiden anpassas till den aktuella anläggningens speciella förutsätt ningar, till exempel verksamhetens art, utnyttjandet av till gången etc. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Följande avskrivningstider tillämpas i normalfallet: Immateriella anläggningstillgångar System/Plattformsutveckling Programvara Systemlicenser 3 år 3-5 år Får ej överstiga kontraktstiden FASTIGHETER FÖR ANNAN VERKSAMHET Bostadshus ÖVRIGA FASTIGHETER Exploateringsmark som ej ska avyttras Civilförsvarsanläggningar MASKINER Maskinstegar, slussportar, pråmar Ismaskiner, plogar, maskinell utrustning för avfalls hantering, mobilkranar, elektriska motorer, traktorgrävmaskiner, maskiner för storkök, maskiner för verkstäder Mikrovågsugnar, symaskiner, gräsklippare, golvvårdsmaskiner, maskinkompletteringar, maskiner och redskap för park 50 år Obegränsad livslängd 33 år MÖBLER OCH INREDNINGSARTIKLAR MED MÅTTLIGT SLITAGE Larmutrustning, hjälpmedel, vårdutrustning, klimatanläggning, datakommunikationsutrustning MÖBLER OCH INREDNINGSARTIKLAR MED STÖRRE SLITAGE 33 år 10 år 5 år 5 år Materiella anläggningstillgångar MARK Enklare vårdutrustning, äldreboendesängar Kontorsmöbler, skolmöbler Datorer, skrivare etc. 10 år 10 år 3 år Mark Obegränsad livslängd BILAR OCH ANDRA TRANSPORTMEDEL VERKSAMHETSFASTIGHETER Verksamhetsfastigheter, bättre kvalitet Barnstugor, skolor, ålderdomshem, sporthallar etc. 50 år Verksamhetsfastigheter, sämre kvalitet Förrådsbyggnader, baracker, industribyggnader 30 år Förbättringsutgifter på fastigheter ägda av annan Ombyggnationer, lokalanpassningar 5-10 år (Får ej överstiga kontraktstiden) Mindre bussar, personbilar, släpvagnar KONST Tavlor, skulpturer ÖVRIGA MASKINER OCH INVENTARIER Pontoner, lekställningar, trafiksignaler Övervakningssystem, parkeringsautomater 5 år Obegränsad livslängd 20 år 10 år 10

11 EKONOMISK REDOVISNING Finansiella tillgångar Innehav avsedda för stadigvarande bruk redovisas som anläggningstillgång. Innehav ej avsedda för stadigvarande bruk redovisas som omsättningstillgång. Utlåning till kommunala bolag redovisas som anläggningstillgång. Den del som förfaller inom ett år redovisas som omsättningstillgång. Exploateringsverksamhet Utgifter för exploatering redovisas som omsättningstillgång. Försäljning redovisas mot resultaträkningen tillsammans med matchande (schablonkostnad enligt kalkyl) kostnader när ägande rätten övergår till köparen. Utgifter för tillgångar avsedda för stadigvarande bruk som ska kvarstå i kommunens ägo redovisas som anläggningstillgång. Finansiella skulder Finansiella skulder delas in i kortfristiga och långfristiga skulder. Skulder som förfaller till betalning inom tolv månader redovisas som kortfristig skuld. Övriga finansiella skulder redovisas som långfristig skuld. Löner, semesterlöneskuld och övriga löneförmåner Semesterlöneskulden utgörs av ej uttagna semesterdagar. Semester löneskuld, okompenserad övertid samt därpå upp lupen arbetsgivaravgift redovisas som en kortfristig skuld och belastar det år de intjänas. Lönekostnad för vikarier redovisas i huvudsak enligt kontantmetoden, dvs. de kostnadsförs i samband med utbetalning. Pensioner Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner inklusive löneskatt intjänade till och med 31 december 1997 behandlas som ansvarsförbindelse. Vid beräkning av pensionsskulden används Sveriges kommuner och landstings beräkningsmodell (RIPS07). Utbetalning av pensionsför måner som intjänats till och med 1997 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner inklusive löneskatt som intjänats från och med 1998 redovisas som kostnad i resultat räkningen och som avsättning i balansräkningen. Den avgiftsbaserade delen av pensionsförmåner i pensions avtalet KAP-KL utbetalas i sin helhet till kommunens anställda för individuell placering. Skatteintäkter Innevarande års preliminära skatteinbetalningar, den preliminära slutavräkningen för innevarande år samt korrigeringen av avräkningen avseende föregående år redovisas som intäkt innevarande år. Leasingavtal Inga hyresavtal kortare än 20 år redovisas som finansiell leasing. Anläggningstillgångar som omfattas av finansiell leasing har tagits upp till det lägsta av verkligt värde och nu värdet av hela kontraktstidens leasingavgifter. Endast kapital delen av leasingavgiften har använts vid beräkningen. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 procent om de är av väsentlig betydelse. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att kommunens bokförda värde på aktier i dotter bolagen har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att endast den ägda andelen av dotterbolagens tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter har tagits med i sammanställningen. Interna mellan havanden av väsentlig betydelse har eliminerats. Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatt hänförts till eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden redovisas under avsättningar. Kommunen och de kommunala bolagen kan tillämpa olika redovisnings- och värderingsprinciper. För 2013 har bolagen följt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Eventuella skillnader har inte justerats. 11

12 EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING KOMMUNEN KONCERNEN Verksamhetens intäkter Not , ,6 Not , ,6 Jämförelsestörande intäkter Not 2 142,6 111,3 Not ,9 111,3 Verksamhetens kostnader Not , ,1 Not , ,8 Jämförelsestörande kostnader Not 4-61,0-22,0 Not 29-61,0-22,0 Avskrivningar Not 5-160,5-160,9 Not ,6-399,9 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , , , ,8 Skatteintäkter Not , , , ,3 Generella statsbidrag och utjämning Not , , , ,0 Finansiella intäkter Not 8 91,8 90,9 Not 31 1,3 4,3 Finansiella kostnader Not 9-107,1-102,6 Not ,0-179,6 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 173,4 209,5 247,0 331,2 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT Not ,4 209,5 247,0 331,2 Årets resultat exkl jämförelsestörande poster 91,8 120,2 150,1 241,9 12

13 EKONOMISK REDOVISNING BALANSRÄKNING KOMMUNEN KONCERNEN TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Not 11 7,9 1,1 Not 33 17,3 13,7 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not , ,2 Not , ,6 Maskiner och inventarier Not ,4 229,5 Not ,5 361,5 Finansiella anläggningstillgångar Not , ,7 52,8 49,3 Summa anläggningstillgångar 5 115, , , ,1 BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Bidrag till statlig infrastruktur Not ,1 122,8 119,1 122,8 Summa bidrag till statlig infrastruktur 119,1 122,8 119,1 122,8 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not ,9 160,4 380,7 377,1 Fordringar Not ,9 539,0 565,5 713,1 Kortfristiga placeringar Not 18 2,5 2,5 2,5 2,5 Kassa och bank 12,9 8,5 62,0 35,8 Summa omsättningstillgångar 1 526,2 710, , ,5 SUMMA TILLGÅNGAR 6 760, , , ,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Ingående eget kapital 2 222, , , ,5 Direkt mot eget kapital 0,5-0,8 Årets resultat 173,4 209,5 247,0 331,2 Summa eget kapital Not , ,6 Not , ,9 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Not 20 85,2 76,4 Not 37 98,8 89,6 Andra avsättningar Not 21 92,9 110,4 Not ,3 313,6 Summa avsättningar 178,1 186,8 410,1 403,2 SKULDER Långfristiga skulder Not , , , ,3 Kortfristiga skulder Not , , , ,0 Summa skulder 4 186, , , ,3 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 760, , , ,4 Ställda panter Not 39 43,5 36,2 Ansvarsförbindelser: Not , ,3 Not , ,2 Leasingåtaganden 359,2 319,2 499,0 479,0 13

14 EKONOMISK REDOVISNING FINANSIERINGSANALYS KOMMUNEN KONCERNEN DEN LÖPANDE VERKSAMHETSSEKTORN Årets resultat 173,4 209,5 247,0 331,2 Justering för ej likvidpåverkande poster Not ,4 134,6 Not ,5 368,3 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 286,8 344,1 591,5 699,5 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -829,9-8,9 121,1-84,7 Ökning/minskning förråd mm 18,7-50,1-7,2-92,5 Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder 763,0 544,6 712,7 391,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 238,6 829, ,1 913,5 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i immateriella anläggningstillgångar -8,5-10,3-9,9 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -420,9-436, ,0-732,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 17,6 13,8 17,9 20,9 Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,8-0,6-7,0-4,8 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,6 8,5 31,0 8,5 Kassaflöde från investeringsverksamhet -412,0-414, ,4-718,0 FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån Amortering av skuld -93,2-436,5-352,6-188,6 Ökning långfristiga fordringar 17,7 Minskning av långfristiga fordringar 289,8 30,0-10,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 196,6-406,5-334,9-199,4 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur -18,8-12,3-12,3-12,3-18,8-12,3-12,3-12,3 Årets kassaflöde 4,4-3,9 26,5-16,2 Likvida medel vid årets början 8,5 12,4 35,5 52,0 Likvida medel vid årets slut 12,9 8,5 62,0 35,8 Förändring av likvida medel 4,4-3,9 26,5-16,2 14

15 EKONOMISK REDOVISNING NOTER FÖR ESKILSTUNA KOMMUN Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 196,6 184,7 Taxor och avgifter 143,1 137,8 Hyror och arrenden 283,2 274,5 Erhållna statsbidrag och andra bidrag 424,6 410,6 Summa 1 047, ,6 Not 2 Jämförelsestörande intäkter Reavinster vid försäljning av anl.tillgångar 11,0 17,0 Återföring moms kommunkontrakt ,9 0,0 Projekt, Fler i arbete 32,7 Återbetalning Fora 81,3 86,5 Exploateringsintäkter 12,7 7,8 Summa 142,6 111,3 Not 5 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan 160,5 152,5 - varav immateriella tillgångar 0,6 0,0 - varav fastighet och anläggningar 100,0 96,6 - varav inventarier 59,2 55,2 - leasade tillgångar 0,7 0,7 Nedskrivning av fastighet och anläggningar 0,0 8,4 Summa 160,5 160,9 Not 6 Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär skatteinbetalning 3 747, ,7 Preliminär slutavräkning innevarande år -24,1 43,9 Slutavräkningsdifferens föregående år 2,3 0,7 Summa 3 725, ,3 Not 3 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 3 158, ,4 Pensionskostnader 218,1 199,9 Lokalkostnader 622,3 596,9 Köp av huvudverksamhet 632,6 543,8 Lämnade bidrag 524,8 461,6 Material inklusive värdeförändring omsättningstillgångar 201,5 182,9 Övriga tjänster inklusive uppdragstagare 495,4 469,6 Summa 5 852, ,1 Not 4 Jämförelsestörande kostnader Exploateringskostnader 21,3 5,3 Realisationsförlust/utrangering 0,7 1,6 Sänkning diskonteringsränta, pensioner 0,0 0,0 Snöröjning 0,0 0,0 Projekt, Fler i arbete 49,2 Friskolor, tvist om lokalbidrag -10,2 10,2 Återbetskyldighet moms kommunkontrakt ,0 4,9 Summa 61,0 22,0 Not 7 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 1 012,6 932,3 Kostnadsutjämning 108,4 79,1 Strukturbidrag 23,9 23,6 LSS-utjämning 5,5 9,8 Regleringsbidrag 44,9 47,9 Kommunal fastighetsavgift 152,1 151,3 Summa 1 347, ,0 Not 8 Finansiella intäkter Räntor på lån till kommunala bolag 61,9 53,3 Räntor på Förlagsbevis Kommuninvest ek.för. 0,9 0,7 Räntor likvida medel 0,8 2,6 Borgensavgifter och internbankspåslag 0,0 25,7 Utdelning från kommunala bolag 9,1 7,9 Aktieutdelning i börsnoterade bolag 0,9 0,3 Övriga finansiella intäkter 18,2 0,4 Summa 91,8 90,9 15

16 EKONOMISK REDOVISNING Not 9 Finansiella kostnader Räntor långfristiga lån 98,3 95,9 Avgår räntebidrag 0,0 0,0 Räntor kortfristiga lån 1,7 2,6 Räntor Finansiell leasing 1,1 1,1 Övriga finansiella kostnader 0,0 0,0 Summa 101,1 99,6 Ränta pensionsavsättning 6,0 3,0 Summa totalt 107,1 102,6 Not 10 Mot balanskravet redovisat resultat Resultat enligt resultaträkning 173,4 209,5 Partiell inlösen av pensioner Avgår realisationsvinster -11,0-17,0 Mot balanskravet redovisat resultat 162,4 192,5 Öronmärkta pengar Förändring 2013 Återstår 31/ Resultatbuffert 0,0 80,0 Utveckling av orten 0,0 37,5 Demografisk fond 14,0 25,5 Summa totalt 14,0 143,0 Not 11 Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde 1,1 0,0 Ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 Ingående bokfört värde 1,1 0,0 Omklassificering -1,1 Årets nyanskaffningar 8,5 1,1 Årets avskrivningar -0,6 0,0 Summa totalt 7,9 1,1 Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningstillgångar Markreserv Anskaffningsvärde 143,6 148,4 Ackumulerade avskrivningar -13,1-11,7 Ingående bokfört värde 130,5 136,7 Årets nyanskaffningar 42,1 3,6 Årets nedskrivning 0,0-8,4 Årets avskrivningar -1,5-1,4 Summa 171,1 130,5 Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde 3 526, ,5 Ackumulerade avskrivningar , ,4 Ingående bokfört värde 1 991, ,1 Omklassificering -0,4-4,1 Årets nyanskaffningar 63,4 190,5 Årets utrangering 0,0-0,7 Årets avskrivningar -69,9-68,2 Summa 1 984, ,6 Fastigheter för affärsverksamhet (Bussterminal, flygplats) Anskaffningsvärde 15,6 15,6 Ackumulerade avskrivningar -8,2-8,1 Ingående bokfört värde 7,4 7,5 Årets nyanskaffningar 124,3 0,0 Årets avskrivningar -0,5-0,1 Summa 131,2 7,4 Publika fastigheter (Gator, vägar, parker) Anskaffningsvärde 1 024,3 929,7 Ackumulerade avskrivningar -388,0-363,2 Ingående bokfört värde 636,3 566,5 Omklassificering 0,0 4,1 Årets nyanskaffningar 68,7 90,5 Årets avskrivningar -26,0-24,8 Summa 679,0 636,3 Fastigheter för annan verksamhet (Tomrättsmark, teater mm) Anskaffningsvärde 91,3 91,4 Ackumulerade avskrivningar -15,8-13,8 Ingående bokfört värde 75,5 77,6 Årets nyanskaffningar 101,9 0,0 Årets utrangering -0,1 0,0 Årets avskrivningar -2,1-2,1 Summa 175,2 75,5 Pågående ny-, till- och ombyggnad Ingående bokfört värde 306,5 218,9 Omklassificering 43,4-1,6 Årets nyanskaffningar -60,7 89,2 Summa 289,2 306,5 Finansiella leasingavtal, fastigheter Anskaffningsvärde 18,0 18,0 Ackumulerade avskrivningar -3,6-2,8 Ingående bokfört värde 14,4 15,2 Årets avskrivningar -0,7-0,8 Summa 13,7 14,4 Summa totalt 3 444, ,2 16

17 EKONOMISK REDOVISNING Not 13 Maskiner och inventarier Maskiner Anskaffningsvärde 4,5 3,9 Ackumulerade avskrivningar -1,4 0,0 Ingående bokfört värde 3,1 2,9 Omklassificering 0,3 0,0 Årets nyanskaffningar 3,8 0,6 Årets avskrivningar -0,5-0,4 Summa 6,7 3,1 Inventarier Anskaffningsvärde 655,6 599,4 Ackumulerade avskrivningar -444,6-394,5 Ingående bokfört värde 211,0 204,9 Omklassificering 1,7 0,0 Årets utrangering -0,5-1,6 Årets nyanskaffningar 67,6 60,5 Årets avskrivningar -56,5-52,8 Summa 223,3 211,0 Byggnadsinventarier Anskaffningsvärde 4,9 4,8 Ackumulerade avskrivningar -1,4-1,1 Ingående bokfört värde 3,5 3,7 Omklassificering -0,1 0,0 Årets nyanskaffningar 0,0 0,1 Årets avskrivningar -0,4-0,3 Summa 3,0 3,5 Bilar och andra transportmedel Anskaffningsvärde 5,8 5,8 Ackumulerade avskrivningar -2,4-2,0 Ingående bokfört värde 3,4 3,8 Årets nyanskaffningar 1,6 Årets avskrivningar -0,5-0,4 Summa 4,5 3,4 Pågående arbeten, maskiner och inventarier Ingående bokfört värde 0,0 0,0 Årets nyanskaffningar 8,0 0,0 Summa 8,0 0,0 Konst Anskaffningsvärde 1,5 1,2 Ackumulerade avskrivningar -0,2-0,1 Ingående bokfört värde 1,3 1,1 Omklassificering -0,1 0,0 Årets nyanskaffningar 0,0 0,3 Årets avskrivningar -0,1-0,1 Summa 1,1 1,3 Övriga inventarier Anskaffningsvärde 12,7 12,7 Ackumulerade avskrivningar -5,5-4,2 Ingående bokfört värde 7,2 8,5 Omklassificering -0,3 0 Årets nyanskaffningar 0,1 0,0 Årets avskrivningar -1,2-1,3 Summa 5,8 7,2 Not 14 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i kommunens koncernföretag Näshultagården AB 1,9 1,9 E-a Kommunföretag AB 31,0 31,0 Eskilstuna 350 AB 0,3 0,3 Eskilstuna Marknadsföring AB 0,3 0,3 Tunavallen Fastighetsförvaltning KB 1,3 1,3 Gröndal Stadion1 KB 0,7 0,7 Ekängen Arena Fastighetsförvaltning KB 0,4 0,4 ELP4 0,1 - Tuna Kross AB 0,1 0,1 Summa 36,0 35,9 Aktier och andelar i övriga företag Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 7,2 7,2 Kommuninvest ekonomisk förening 4,9 10,1 Gjutaren i Torshälla AB 3,3 - Bostadsrätter 6,6 5,8 Summa 22,0 23,1 Utlåning via internbank E-a Kommunfastigheter AB 500,0 195,0 Torshälla Fastighets AB 230,9 130,9 Parken Zoo AB 68,7 54,3 Eskilstuna Energi & Miljö AB 1 153, ,0 Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 125,0 125,0 Tunavallen Fastighetsförvaltning KB 31,5 33,8 Gröndal Stadion 1 KB 15,5 16,7 Ekängen Arena Fastighetsförvaltning KB 10,1 10,9 E-a Kommunföretag AB 10,4 10,4 SEVAB Strängnäs Energi AB 6,2 6,2 ELP 4 12,8 0,0 Amortering kommande år (kortfristig fordran) -829,3-4,9 Summa 1 335, ,3 Förlagslån Kommuninvest ekonomisk förening 17,3 17,3 Övrig utlåning Gatukostnadslån 0,0 0,0 Summa totalt 1 410, ,6 Not 15 Bidrag till statlig infrastruktur Ackumulerat bidrag 122,8 120,8 Ackumulerad upplösning 0,0 0,0 Ingående bokfört värde 122,8 120,8 Årets indexuppräkning 1,3 2,0 Årets upplösning -5,0 0,0 Summa 119,1 122,8 Bidraget avser Citybanan. Bidraget upplöses under 25 år med start Summa totalt 252,4 229,5 17

18 EKONOMISK REDOVISNING Not 16 Förråd, lager och exploateringsområden Förråd, lager 0,0 0,3 Exploateringsområden Ingående värde 160,1 109,8 Årets utgifter 46,8 57,1 Omklassificering -43,7 0,0 Uttag exploateringsområden -21,3-6,8 Summa exploateringsområden 141,9 160,1 Summa totalt 141,9 160,4 Not 17 Fordringar Kundfordringar 46,8 33,7 - varav kommunala bolag 13,2 9,3 Kortfristig del av långfristig fordran 829,3 4,9 Kortfristiga fordringar på staten 53,7 52,7 Andra kortfristiga fordringar 21,3 17,5 - varav avtalsförsäkringar, Fora 0,0 0,0 - varav kortfristig utlåning till kommunala bolag via interbank 0,0 0,0 Momsfordran 59,3 53,3 Förutbetalda kostnader 183,3 164,3 - varav förutbetalda hyror 132,7 127,4 - varav övriga förutbetalda kostnader 50,6 36,9 Upplupna intäkter 171,6 209,6 - varav upplupna ränteintäkter 4,7 3,0 - varav upplupna skatteintäkter/generella statsbidrag 76,2 160,0 - varav utdelning från E-a Kommunföretag AB 7,0 7,7 - varav upplupna äldreomsorgsavgifter 6,0 5,8 - varav övriga upplupna intäkter 77,7 33,1 Övriga fordringar 3,6 3,0 Summa 1 368,9 539,0 Not 18 Kortfristiga placeringar Obligationer, räntebärande 0,2 0,2 Aktier i marknadsnoterade företag 2,3 2,3 Summa 2,5 2,5 Marknadsvärde aktier 11,6 10,2 Not 19 Eget kapital Ingående balans 2 222, ,6 Insatsemission, direkt mot eget kapital 0,5 Årets resultat 173,4 209,5 Summa 2 396, ,6 Not 20 Avsättningar för pensioner Avsättning enl avtal 79,3 69,0 Avsättning för visstidspensioner 5,9 7,4 Summa 85,2 76,4 Antal visstidförordnanden Politiker 7 9 Tjänstemän 0 0 Not 21 Andra avsättningar Ackumulerad avsättning 122,8 120,8 Ackumulerad upplösning -12,4 0,0 Ingående bokfört värde 110,4 120,8 Årets avsättning 1,3 2,0 Årets upplösning -18,8-12,4 Summa 92,9 110,4 Not 22 Långfristiga skulder Nordea koncernkonto 93,9 154,4 Lån i banker och kreditinstitut 1 910, ,0 Gatukostnadsersättning 2,8 0,0 Finansiell Leasing 16,0 16,4 Summa 2 022, ,8 Beviljad checkkredit 400,0 500,0 Not 23 Kortfristiga skulder Kommunala bolag 77,5 120,4 - varav avräkning mot internbanken 77,5 120,4 Leverantörsskulder 190,3 42,6 - varav till kommunala bolag 37,4 Mervärdesskatt 4,8 1,9 Personalens skatter och avgifter 114,7 113,2 - varav personalens källskatt 62,6 62,2 - varav arbetsgivaravgifter 52,1 51,0 Upplupna kostnader 400,7 408,8 - varav semesterlöneskuld 169,9 155,3 - varav sociala avgifter 65,9 61,9 - varav räntekostnader 18,4 13,7 - varav pensionskostnad avgiftsbaserad del 114,6 109,4 - varav särskild löneskatt 29,8 35,0 Förutbetalda intäkter 0,0 53,0 - varav hyresintäkter 0,0 35,8 - varav skatteintäkter 0,0 0,0 Övriga interimsskulder 185,8 142,0 Övriga korta skulder -0,3 13,6 Lån i banker och kreditinstitut 1 190,0 505,0 Summa 2 163, ,5 18

19 EKONOMISK REDOVISNING Not 24 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Pensionsåtagande intjänade före , ,8 Löneskatt på pensionsåtagande intjänade före ,7 401,9 Pensionsavtal för förtroendevalda (Visstidspension) 83,1 73,2 Löneskatt på pensionsavtal för förtroendevalda (Visstidspension) 20,2 17,8 Summa 2 303, ,7 Antal visstidförordnanden Förtroendevalda Borgensåtaganden Kommunala bolag 2 177, ,3 Föreningar och kooperativ 2,4 2,4 Egna hem (förlustansvar gentemot staten) 2,4 2,9 Summa 2 182, ,6 Eskilstuna Kommun har den 20 februari 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nu varande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storlek på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storlek på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Eskilstuna kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgenförpliktelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Summa totalt 4 486, ,3 ÖVRIGA TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Pensionsförpliktelser Förmånsbaserad ålderspension (FÅP) tryggas genom försäkring hos KPA och SPP Försäkringspremien för FÅP inkl löneskatt (mnkr) 36,5 28,4 Delar av pensionsåtaganden intjänade före 1998 (IPR) tryggas genom försäkring med KPA, s k partiell inlösen Uppbokad (årets) resp Fakturerad premie (f g år) avseende partiell inlösen inkl löneskatt (mnkr) 0,0 0,0 Överskottsfond hos KPA, Utgående kapital (mnkr) 0,5 4,8 Aktualiseringsgrad (%) Leasingavgifter Leasingåtaganden Nominella värden av framtida minimi-leasavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande: Finansiell leasing: Förfaller till betalning inom ett år 0,4 0,4 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 2,0 1,9 Förfaller till betalning senare än fem år 13,6 14,1 Summa 16,0 16,4 Operationell leasing: Förfaller till betalning inom ett år 69,4 68,4 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 142,6 168,6 Förfaller till betalning senare än fem år 131,2 65,8 Summa 343,2 302,8 Summa totalt 359,2 319,2 Not 25 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Justering för realisationsvinster, materiella anl. tillgångar -16,9-11,4 Justering för realisationsvinster, finansiella anl. tillgångar -0,6-3,9 Justering för av- och nedskrivningar 160,5 160,9 Justering för gjorda avsättningar 10,1-13,1 Justering för insatsemission direkt mot EK 0,5 Justering för indexering av ciybanan -1,2 Justering för upplösning av bidrag till infrastruktur 4,9 Justering för omklassificeringar -43,4 1,6 Summa 113,4 134,6 19

20 EKONOMISK REDOVISNING Exploateringsverksamhet (mnkr) Pågående områden Redovisat t o m Varav resultatfört t o m Eskilstuna logistikpark, Kjula Inkomster 16,4 Intäkt 16,4 Utgifter -115,7 Kostnad -11,9-153,7 Odlaren, Trumtorp Inkomster Intäkt Odlaren, gemensam infrastruktur Utgifter 0,2 Kostnad Inkomster Intäkt Utgifter -5,7 Kostnad -14,8 Torshälla 5:8, Eklunda Inkomster 2,9 Intäkt 2,9 Utgifter -0,6 Kostnad -0,6-1,9 Vilsta industriområde Inkomster 2,4 Intäkt 2,4 Utgifter -2,8 Kostnad -0,9-0,2 Torshälla -Mälby 8:3 Inkomster 1,1 Intäkt 1,1 Våghalsen, gamla brandstationen Utgifter -0,9 Kostnad -0,8 Inkomster 2,5 Intäkt 2,5 Utgifter -2,4 Kostnad -2,4 Lagersberg 1:3 & Laxen 2 Inkomster Intäkt Utgifter -0,3 Kostnad -0,3-5,6 Lagersberg 1.1 Inkomster Intäkt Utgifter -2,2 Kostnad Gunnarskäl, rangerbangård Inkomster Intäkt Utgifter -0,1 Kostnad -5,3 Hållsta 6:1, Tandlarvägen Inkomster Intäkt Utgifter -0,1 Kostnad Munktellområdet Inkomster Intäkt Utgifter -8,0 Kostnad -4,4 Borsöknatorp 2:1, småhus Inkomster 4,1 Intäkt 4,1 Utgifter -1,1 Kostnad -1,0 Granbacken 5:8, bostäder Inkomster Intäkt Utgifter -0,9 Kostnad Valhalla 1:1, Bredäng Inkomster Intäkt Utgifter -0,4 Kostnad Vilsta 2:1, Stålforsen Inkomster Intäkt Utgifter -0,2 Kostnad Vilsta 2:1, Thuleparken Inkomster Intäkt Utgifter -0,3 Kostnad Gillet 1, bostäder Inkomster Intäkt Utgifter -1,8 Kostnad Mejseln 1 och 2, bostäder Inkomster Intäkt Utgifter -0,2 Kostnad Fristaden 1:10, Kanonhuset Inkomster Intäkt Utgifter -0,9 Kostnad Slagsta 1:13 Inkomster Intäkt Utgifter -0,6 Kostnad Djursta, bostäder Inkomster Intäkt Utgifter -1,4 Kostnad -0,7 Svista, industriområde Inkomster 11,4 Intäkt 11,4 Utgifter -9,5 Kostnad -5,9-12,1 Kjulakorset, norr Inkomster 0,4 Intäkt 0,4 Utgifter -4,3 Kostnad -0,4-0,4 Källsta industriomr. Inkomster 9,0 Intäkt 9,0 Utgifter -1,3 Kostnad -1,0 Skiftinge, handelsområde Inkomster Intäkt Utgifter -8,5 Kostnad Västerleden, industriområde Inkomster 13,2 Intäkt 13,2 Utgifter -8,5 Kostnad -7,8-3,8 Roxnäs/Stavstorp Inkomster Intäkt Skolmästaren, Tunafors skola, bostäder Torshälla 5:8, Bjällersta, bostäder Verkmästaren 6 och 7, högskola mm Utgifter -0,1 Kostnad Inkomster Intäkt Utgifter -0,1 Kostnad Inkomster Intäkt Utgifter -1,8 Kostnad Inkomster Intäkt Utgifter -0,8 Kostnad Hällbybrunn, bostäder Inkomster Intäkt Utgifter -0,1 Kostnad Summa inkomster 63,4 63,4 Summa utgifter -179,2-37,4 Summa investeringar -200,7 20