Tradition och förnyelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tradition och förnyelse"

Transkript

1 Tradition och förnyelse Södertälje kommun Årsredovisning 2006

2 «Omslagsfoto Övre bilden: Olof Näslund Undre bilden: Björn Fröberg

3 Vår berättelse 2006 Sidorna 39 Invånarenkät 6 Fem år i siffror 8 Vart gick skattepengarna? 9 Det hände i Södertälje En stadskärna i förvandling 13 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk och kommunsektorns utveckling 16 Regionens utveckling 17 Södertälje kommuns befolkning 18 Boende, näringsliv och arbetsmarknad 20 God ekonomisk hushållning 22 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Förkortad finansiell analys 28 Sammanställd redovisning (Kommunkoncernen) 30 Hälsobokslut 30 Framtida utveckling 32 Kommunkoncernens organisation 3 Finansiella analyser Sidorna 0 59 Finansiell analys kommunen 2 Sammanställd redovisning koncernen 5 Södertälje kommunkoncern 57 Telgekoncernen Telge AB 58 Skattefinansierad verksamhet Sidorna Pedagogisk verksamhet 62 Äldreomsorg 66 Omsorg och service för funktionshindrade 68 Individ- och familjeomsorg 70 Kultur och fritid 7 Miljö 76 Samhällsbyggnadsverksamhet 77 Välfärdsbokslut 79 Våra räkenskaper Sidorna Resultaträkning, kommunkoncernen 82 Finansieringsanalys, kommunkoncernen 82 Balansräkning, kommunkoncernen 83 Redovisningsprinciper 8 Noter till resultat- och balansräkning, kommunkoncernen 8 Resultaträkning, kommunen 86 Finansieringsanalys, kommunen 86 Balansräkning, kommunen 87 Driftsredovisning Investeringsredovisning 89 Noter till resultat- och balansräkning 90 Redovisningsprinciper 9 Revisionsberättelse 95 Ordlista och förklaringar 99

4 Foto: Olof Näslund

5 Kringlanhuset, kvarteret Tellus 5 Bostads-, kontors- och varuhuset Kringlan är i dag en symbol för Södertäljes stadskärna och ett uttryck för den framtidsoptimism som rådde på 1960-talet. Medvetet har arkitekterna Erik och Tore Ahlsén valt att använda välbeprövade material med lång tradition som hårdbränt tegel, keramik, teak, och koppar. De två nedersta våningarna innehåller affärslokaler med stora glasytor, varorna skulle här exponeras och på så vis stimulera till ökad konsumtion. Huset var det första varuhuset i staden som hade rulltrappor. 5 Källa: Södertälje stadskärna Kulturhistorisk analys och värdering Stockholms Läns Museum på uppdrag av Södertälje kommun Vår berättelse sid 39 Invånarenkät... 6 Fem år i siffror... 8 Vart gick skattepengarna?... 9 Det hände i Södertälje En stadskärna i förvandling Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 1 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk och kommunsektorns utveckling Regionens utveckling Södertälje kommuns befolkning Boende, näringsliv och arbetsmarknad God ekonomisk hushållning Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Förkortad finansiell analys Sammanställd redovisning (Kommunkoncernen) Arbetsmiljö Framtida utveckling Kommunkoncernens organisation... 3

6 6 Invånarenkät Vad är det bästa som har hänt i nya stadskärnan så här långt? Södertälje kommun Årsredovisning 2006 Invånarenkät Hans-Erik Kindströmer, 68, pensionär, Södertälje: Stadsbiblioteket i Luna kulturhus. Där kan man sätta sig ned med en god bok eller en tidning och läsa utan att bli störd trots att det är mycket folk i rörelse. Jag går ofta dit. Mauricio Müller, 35, egen företagare, Södertälje: Lunagallerian. Den såg lite sliten ut tidigare. Efter upprustningen ger den ett helt annat intryck. Yvonne Malmström, 6, pensionär, Järna: Jag var skeptisk till nya stadsbiblioteket, men det har blivit jättefint. Det är just nu lite rörigt här och var på stan, men det blir nog bra när allting är klart. Chelsea Jääskä, 19, studerande, Södertälje: Lunagallerian ser mycket finare ut. Lunagallerian med Luna kulturhus fick ett rejält lyft Foto: Björn Fröberg Gabriella Elio, 20, makeup-artist, Södertälje: Det har blivit så mycket fräschare överallt och tryggare. Det händer också mer på helgerna, bland annat för barn.

7 7 Foto: Björn Fröberg Gabriella Elio, 20, makeup-artist, Södertälje. Södertälje kommun Årsredovisning 2006 Invånarenkät Mauricio Müller, 35, egen företagare, Södertälje. Hans-Erik Kindströmer, 68, pensionär, Södertälje. Yvonne Malmström, 6, pensionär, Järna. Chelsea Jääskä, 19, studerande, Södertälje.

8 8 Fem år i siffror Kommunens finanser - verksamhetens nettokostnader (Mkr) do i kronor per invånare ekonomiskt resultat, före extraordinära poster (Mkr) do i kronor per invånare investeringsutgifter (netto, Mkr) do i kronor per invånare egenfinansieringsgrad av investeringar (%) Södertälje kommun Årsredovisning 2006 Fem år i siffror - soliditet (%) 39,9 27,1 28,1 28,3 27,1 - total låneskuld (Mkr) varav vidareutlånat till bolagen (Mkr) nettolåneskuld (exkl vidareutlåning) kr per invånare borgensåtaganden (Mkr) borgensåtaganden i kronor per invånare Skatteintäkter - utdebitering kommunen (kr/skkr) 19,53 19,53 20,13 20,13 20,13 - utdebitering totalt (kr/skkr) 29,85 31,15 32,0 32,0 32,0 - skatteintäkter och utjämning (Mkr) mellankommunal skatteutjämning skatteintäkter och utjämning, kronor per invånare Personal - antal årsarbetare, tillsvidare anställda totalt antal årsarbetare antal anställda (snitt för året)* personalkostnader (Mkr) Befolkning 31/12 - antal invånare totalt varav 0 6 år varav 7 15 år varav år varav 19 6 år varav 65 w år Kommentar Uppgifterna ovan avser kommunen och inte koncernen, för uppgifter om koncernen hänvisas till koncernredovisningen och förvaltningsberättelsen. * Från 200 gäller siffran kalenderåret, tidigare 1/11 31/10

9 Vart gick skattepengarna? kronor i skatt till kommunen användes under 2006 så här 23:6 till grundskola 16:11 till verksamhet för funktionshindrade 1:51 till vård och omsorg om äldre 9:82 till barnomsorg 9:23 till gymnasieutbildning 6:01 till sociala insatser för barn, ungdomar och vuxna med problem 5:39 till bibliotek, kultur, fritidsverksamhet 5:05 till årets överskott :08 till socialbidrag 2:58 till gator, vägar och parkering 2:6 till arbetsmarknadsåtgärder 1:35 till vuxenutbildning 1:31 till räddningstjänst och skydd 0:73 till parker och naturmark 0:5 till miljö och hälsoskydd Södertälje kommun Årsredovisning 2006 Vart gick skattepengarna? - 2:5 till övrig verksamhet Avgifter m m 8% Driftbidrag 9% Från bolagen % Expl- o reavinster % Skatter och generella statsbidrag 75% och så här får kommunen sina pengar 75 % av kommunens intäkter kommer från skatter och utjämningsbidrag 9 % är riktade statsbidrag direkt till olika verksamheter. 8 % kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder. % kommer från kommunens bolag. % kommer från exploaterings- och reavinster

10 10 Året som gått Det hände i Södertälje april 1 feb 18 maj 5 okt Södertälje kommun Årsredovisning 2006 Året som gått 6 jan: Premiär för årets Södertäljerevy Upp & ner som häcklar och roar. 1 feb: Fixarservice startar i äldreomsorgskontorets regi. Syftet med Fixarservice är att förebygga fall och andra olycksrisker i hemmet. 23 mars: Södertäljeborna är nöjda med kultur- och fritidsutbudet, visar en brukarundersökning. Klart populärast är Luna kulturhus. 1 mars: 600 nya jobb skapas i Södertälje när Scania flyttar tillverkningen från Sibbhult och Falun. Under året arrangeras en rad besök för blivande Södertäljebor från de två orterna. 3 april: Ulla-Marie Hellenberg och Kjell Hasslert tillträder sina tjänster som kommundirektör respektive koncerndirektör. Tillsammans ska de förstärka Södertäljes positiva trend. 21 april: Svenska Volkswagen beslutar att lägga sitt huvudkontor i Hovsjö. Ännu ett bevis för Södertäljes attraktionskraft som lokaliseringsort, säger kommunalrådet Anders Lago (s). 18 maj: Elever på Wendela Hebbegymnasiet vinner Lilla journalistpriset. Media- Sveriges framtid finns i Södertälje! 6 juni: Pianisten Per Andersen och krögarparet vid Oaxen Skärgårdskrog Agneta Green och Magnus Ek utses till årets S:ta Ragnhildsmedaljörer vid nationaldagsfirandet på Torekällberget. 10 juni: Marenplan fylls av förväntansfulla Södertäljebor när Sveriges första VM-match i fotboll sänds på en 0 kvadratmeter stor skärm. 0 0 slutar matchen mot Trinidad och Tobago. 17 juni: Telgedagen blir en riktig folkfest som kröns med ett världsrekord i att gå på glödande kol, och en magisk föreställning av Joe Labero. 22 aug: Södertälje kommun är bäst i landet på årsredovisningar! Årsredovisningen för 2005 prisas i samband med den kommunalekonomiska mässan i Malmö. 17 sep: Södertäljeborna, och hela svenska folket, går till valurnorna. Först långt in på hösten står det klart att s, v och mp regerar vidare men med ett brett samarbete över blockgränserna.

11 Foto: 1 feb: Håkan Svensson 3 april: Björn Fröberg 18 maj: Göran G Johansson 5 okt: Torbjörn Åkerblad 13 okt: Mikael Jeppe 10 nov: Fia Halén 15 nov: Göran G Johansson 5 dec: Björn Fröberg okt 5 dec 10 nov 15 nov 12 sep: Scania börsstoppas efter rykten om att MAN planerar att lägga ett bud på företaget. Långa diskussioner vidtar. Scania tackar nej och till slut drar MAN tillbaka budet. 29 sep: Ett nytt näringslivsprogram klubbas i kommunstyrelsen ett stort och viktigt steg mot ett ännu bättre företagsklimat. 5 okt: Nya Dalparken, en lekpark anpassad även för barn med funktionshinder, invigs. En lekplats för alla mitt i stan! 13 okt: De första symboliska spadtagen tas för ett nytt stadshus, ett möjligheternas hus till glädje och nytta för alla Södertäljebor. 20 okt: Högskolestaden Södertälje tar ett stort och viktigt steg framåt när KTH förlägger sina högskoleingenjörsutbildningar till Södertälje. 2 nov: Nya kommunfullmäktige sammanträder för första gången. Två stolar sverigedemokraternas står tomma. 7 nov: Västra Kanalgatan har fått en ansiktslyftning, parkeringsplatser och förbättrad trafiksäkerhet. 10 nov: Gästhamnsdirektören och eldsjälen Anki Johansson utses till Södertäljeambassadör. 12 nov: Våra skolor tar plats på den internationella arenan, och i november besöker kommunen kinesiska Wuxi för skolutbyte. 15 nov: Statsministern besöker Ronnaskolan. 22 nov: 90 procent är nöjda med kommunens äldreomsorg, visar en enkät som besvarats av brukarna själva. 2 nov: Luna kulturhus öppnar med ny inbjudande entré. Den följande kulturnatten blir en succé med besökare. 25 nov: FUB:s Fredagsdanser får årets tillgänglighetspris för sitt sätt att sprida glädje genom dans och musik. 30 nov: Läs- och Skrivakademin som erbjuder kompetensutveckling för vuxna med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi invigs. 5 dec: Rolf Vikner får 5i12-priset för sitt engagemang med barn och ungdom i Forza IF i Fornhöjden. 12 dec: Niornas slutbetyg ligger över riksgenomsnittet, och de kommunala skolorna har alla nått bättre resultat än 2005, visar en undersökning. 18 dec: Kommunfullmäktige beslutar om en budget för 2007 som har arbete, attraktion och kvalitet som riktmärken. Södertälje kommun Årsredovisning 2006 Året som gått

12 12 Tema 2006: Stadskärnan Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Tema 2005: Södertälje nybyggarstaden Gator, torg och parker i Södertälje rustas för nära 70 miljoner kronor de närmaste två åren. Det pågår också detaljplanering av 300 vattennära bostäder samtidigt som galleriorna byggs om och utvecklas. Foto: Jacob Forsell

13 13 En stadskärna i förvandling Järnagatan Dalparken Kvarteret Humlan. Idéskiss av ÅWL Arkitekter på uppdrag av Veidekke. Hade någon Södertäljebo missat det tidigare så stod det ten omgivning påverkar människors hälsa, och att snygga upp i alla fall klart för alla under 2006: stadskärnan byter skepnad, det publika rummet har getts hög prioritet. och i en allt snabbare takt. Viktigt är förstås också att öka tryggheten i stadskärnan. Gallerior, strandpromenader, kulturhus, lekplatser, gator Två trygghetsvärdar som arbetar uppsökande i centrum anställdes under året. och parker överallt byggdes det, grävdes, projekterades och ställdes i ordning. Barnen glömdes inte heller bort. I och med att Dalparken Det var i augusti 200 som kommunfullmäktige beslutade renoverades i september, fräschades också lekplatsen upp och om utvecklingsprogrammet för stadskärnan. Ett program som anpassades dessutom för funktionshindrade. En lekplats för nu alltså sätter sin prägel på Södertälje. alla, alltså! Stadsparken ges också en ny skepnad, förvandlingen på börjades under året och fortsätter under Allra mest märks kanske omvandlingen av våra gallerior, Kringlanhuset och Lunagallerian. Omdaningen av Kringlan är ett jättearbete som påbörjades 2006 inleddes planeringen för den fortsatta förnyelsen: under våren och kommer att pågå under hela Akademibokhandelns nya lokaler var ett av de första bevisen på att vi Planen, som är på många års sikt, innehåller en omfattande Området kring Maren kommer att få en rejäl ansiktslyftning. kan se fram mot en fräschare och ljusare Kringlan. satsning på nya lägenheter, utrymmen för shopping, restauranger och båtliv. Den nya byggnationen ska ansluta till Lunahusets utveckling gick mot kultur, nöjen och restauranger. I juli invigdes Luna kulturhus efter en ombyggnad stadskärnan som helhet. som innebar ett lyft för verksamhet och besökare. När sedan Inne i Södertäljes stadskärna planeras 1000 bostäder att den nya entrén invigdes i november var succén given: Redan byggas inom en femårsperiod, bland annat genom att hål i dagen efter öppnandet räknade Luna kulturhus in besökare under Kulturnatten. bakom det gamla Rådhuset. bebyggelsen täpps till, längs Nygatan, vid Oxbacksskolan och Planen för hur trafiken ska dras i stadskärnan spikades under 2006, och det blev klart hur busstrafiken ska gå genom staden för att ge plats åt ett utökat gångstråk genom stadskärnan. Det skapar möjligheter till en förlängning av gågatan till Marenplan och en gårdsgata till Saltsjötorget en av många förändringar som kommer att bidra till ett ökat folkliv med uteserveringar och kommers. Så förstärker vi stadskärnans puls, dragningskraft och attraktion! Inte bara slamrande byggarbetsplatser Många bilister gladdes när Västra Kanalgatan inte bara snyggades till utan också försågs med 50 nya parkeringsplatser. Och stadens flanörer fick sitt: den uppfräschade strandpromenaden från Marenplan till Ejdern gör promenaderna än trevligare. Men förnyelsen är inte bara slamrande byggarbetsplatser och nylagda vägar. Under hösten startade en servicegrupp med uppgift att hålla Södertälje fritt från klotter och skräp, och som kan rycka ut akut vid behov. En nedklottrad eller sli- Läs om alla avslutade, pågående och framtida projekt i stadskärnan på webben: Södertälje kommun Årsredovisning 2006 Tema 2006: Stadskärnan

14 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2006: Ett händelserikt kliv in i en ny tid Södertälje kommun Årsredovisning 2006 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Ytterligare ett år har passerat och det är dags att sätta som hände under Grunden till en fortsatt utveckling punkt för är engagerade medborgare och personal som säger vad de tycker. Det gångna året var ett händelserikt år för vårt Södertälje. Det var året då vi kände besvikelse över att Södertälje SK lämnade elitserien, och över att Assyriska FF lämnade Superettan. Det var året då vi på nytt kunde räkna samman positiva bokslut både i den skattefinansierade verksamheten och i de kommunala bolagen. Det var året då vi kände lättnad över att de politiska partierna tillsammans tog ansvar och hittade ett sätt att styra staden i ett svårt parlamentariskt läge. Det var året då vi kände framtidstro och förhoppning inför vår roll som studentstad. Kungliga Tekniska Högskolans beslut under hösten att koncentrera sin högskoleingenjörsutbildning till Södertälje är historiskt och viktigt. Södertälje kan komma att bli den studentstad som vi aldrig tidigare har varit. Detta kommer att innebära ett välkommet lyft för vår stad och för våra företag. Samarbetet med näringslivet är nödvändigt. Tillsammans med dem kan vi skapa en studiemiljö och en framtid på arbetsmarknaden som håller absolut högsta kvalitet. En ny tid är på väg Det händer mycket här i Södertälje. Vår stad håller långsamt på att ta klivet in i en ny tid. Stadskärnan förnyas. Lunagallerian har byggts om och Kringlan är fortfarande en mötesplats mellan jäktade kunder och noggranna byggnadsarbetare. Det nya Hovsjöbolaget håller på att ta form, som ska ge de boende själva makten att lyfta sitt eget område från vanära och förbittring till stolthet och förbättring. Det byggs så att det knakar, både kontor och bostäder, både centralt och i våra ytterområden. Vi fortsätter att rusta upp våra skolor för att ge eleverna en god uppväxt. Vi har en ny ishall i Järna. Det är mycket som händer, och mycket Ekonomin ger styrka och trygghet Vi fortsätter att ha en god balans i vår ekonomi. Det är nödvändigt, och det är ett resultat av att vi har ansvarstagande människor som arbetar både politiskt och i vår kommunala verksamhet. Jag är glad över att de alla tar detta ansvar. Det ger kommunen styrka och trygghet. Med en stark ekonomi i ryggen kan vi få den handlingskraft som är nödvändig för att vi ska kunna ta itu med de brister som finns i vår välfärd, i våra gator och vägar och i övrigt. En stabil och väl fungerande ekonomi är grunden för en god kommunal verksamhet. Det finns naturligtvis inte något egenvärde i att vi ska göra överskott i våra bokslut. Kommunen är inte någon vinstdrivande verksamhet. Målet är istället att vi ska få ut så bra och så väl fungerande verksamhet som möjligt för de skatteintäkter som vi får in. Ekonomin är vårt viktigaste verktyg för att skapa verksamhet. Framtida utmaningar Trots den goda ekonomin känner jag en viss oro inför framtiden. Det finns stora utmaningar som vi måste lyckas hantera. Vår stad måste bli ren och snygg återigen. Jag har hört många människor klaga på att det är för mycket klotter och nedskräpning. Jag håller med dem i detta och jag är bekymrad. Vi måste också se till att Södertälje blir en lugn stad där man känner trygghet. Personligen vill jag arbeta för en nolltolerans när det gäller brott och skadegörelse. Den tredje stora utmaningen som jag ser är att vi måste fortsätta att satsa på välfärdens kärnverksamheter, förskolan, skolan, äldreomsorgen. Det är bra att våra skolor nu ligger över riksgenomsnittet när det gäller betygen, men vi

15 15 Foto: Göran G Johansson»Det byggs så att det knakar, både kontor och bostäder, både centralt och i våra ytterområden. Vi fortsätter att rusta upp våra skolor för att ge eleverna en god uppväxt.«södertälje kommun Årsredovisning 2006 Kommunstyrelsens ordförande har ordet behöver göra mer för att ge alla barn och ungdomar en bra start i livet. Lugna och trygga skolor är en viktig del i det arbetet. Vi måste också fortsätta kampen mot arbetslösheten och inte minst arbeta för att de flyktingar som kommit under de senaste åren snabbt kommer ut i arbete. Vår personal har stor betydelse Avslutningsvis vill jag ge mitt allra varmaste tack till de anställda i vår kommun som har arbetat hårt för att välfärden ska fungera. Detta arbete har den största betydelsen för varje människa som bor i vår kommun. Jag är imponerad över det engagemang och den kraft som många av våra anställda lägger ner för att våra barn och äldre ska ha en bra och värdig tid i våra verksamheter kommer att bli ett minst lika händelserikt år för Södertälje som 2006 var. Jag hoppas att det blir året då Södertälje SK och Assyriska FF tar sig upp igen. Att det blir året då vi politiker tillsammans fortsätter att ta ett gemensamt och varligt ansvar för vår kommun. Att det blir året då vi äntligen tar det första klivet till att bli en riktig studentstad. Anders Lago Kommunstyrelsens ordförande (s)

16 16 Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk och kommunsektorns utveckling Södertälje kommun Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse Skatteunderlagets utveckling och statens stöd avgör storleken på skatteintäkterna Utvecklingen av skatteunderlaget i riket samt statens stöd till kommunerna är avgörande för hur stora intäkter kommunerna får. Utjämningssystemet utjämnar för skillnader mellan kommunerna när det gäller skatteunderlag och opåverkbara kostnader. Oberoende av struktur och kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster ska kommunerna ha samma förutsättningar att ge sina invånare kommunal service. Skatteunderlaget är beroende av hur sysselsättningen i riket kommer att bli. En ökad sysselsättningsgrad med fler arbetade timmar ger kommunerna större möjligheter att möta ökade behov. Regeringen (senaste bedömning i BP) Regeringen bedömer att ekonomin växer i god takt under Hushållens konsumtion väntas växa jämförelsevis starkt framöver och hushållens disponibla inkomster kommer att utvecklas väl de närmaste åren enligt regeringen. Även den offentliga konsumtionen utvecklas starkt under 2006 och 2007, vilket bl.a. beror på att de kommunala finanserna är bättre än på länge. Investeringarna har vuxit i mycket snabb takt de senaste åren. De höga investeringsnivåerna innebär att produktionskapaciteten i ekonomin vuxit snabbt. Regeringen bedömer därför att tillväxten i investeringarna dämpas framöver. Bostadsinvesteringarna bedöms stagnera de närmaste åren bl.a. till följd av en ökande brist på arbetskraft i byggsektorn. Sammantaget bedömer regeringen att BNP ökar med 3,3 procent i omvärlden och starkare krona dels på att investeringsutvecklingen saktar in. SKL:s senaste prognos på förändring av skatteunderlaget gjordes i februari Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring från föregående år ESV, feb 2007,8 5, 5,1 16,1 SKL, feb 2007,2,3,5 13,6 Regeringen, okt 2006,1,2,6 13,5 Regeringen och SKL har en nära nog samstämmig bild av utvecklingen av skatteunderlaget under de närmaste åren. Sysselsättningsfaktorn i skatteunderlaget Procentuell förändring från föregående år (SKL) , 1, 1,0 0,6 0,3 0,2 Den förhållandevis goda utvecklingen av skatteunderlaget på ca,5 procent per år, trots att sysselsättningen mattas av, sker tack vare högre timlöneökningar. Konjunkturinstitutets bedömning Enligt Konjunkturinstitutet är svensk ekonomi inne i en mycket expansiv fas och BNP växer med,3 procent 2006, 3,6 procent 2007 och med 3,2 procent Arbetskraftsutbud och sysselsättning har ökat överraskande snabbt 2006 och fortsätter att öka snabbt 2007 and Arbetslösheten sjunker till,5 procent och sysselsättningsgraden blir 80,3 procent Sveriges kommuner och landsting Den internationella ekonomiska utvecklingen förväntas försiktigt bromsa in under I USA har en avmattning redan inletts under andra och tredje kvartalet 2006 bl.a. som ett resultat av en betydande försvagning av bostadsmarknaden räknar man med en dämpad utveckling i Europa till följd av en svagare internationell efterfrågan, höjd styrränta, förstärkt euro och en höjning av momsen i Tyskland med 3 procentenheter. I Asien är emellertid den ekonomiska aktiviteten fortsatt hög även om den japanska ekonomin mattas av beräknas BNP-tillväxten och sysselsättningen dämpas något men vara fortsatt god. Avmattningen beror dels på en svagare exportutveckling som ett resultat av sämre tillväxt Reguljär sysselsättningsgrad I procent av befolkningen 20 6 år Utfall Prognos 2007 jan 2006 kv ,8 78,1 77,2 77,7 79,3 80,3 Kommunsektorn på lite längre sikt För kommunerna sammantaget gör SKL bedömningen att under de närmaste åren fram till 2010 skulle kommunerna behöva höja skatten med 10 öre, alternativt minska kostnadsvolymen med 0,5 procent för att klara målet 2 procents överskott för God ekonomisk hushållning. Men det är inte tillräckligt. Staten måste också höja bidragen till kommunerna genom uppräkning av statsbidragen för 2009 och 2010.

17 17 Regionens utveckling Södertälje är en av de kommuner som har bäst förutsättningar att dra nytta av den utveckling som pågår i Stockholm-Mälardalsregionen. Södertäljes läge som kommunikationsknutpunkt och port in mot Stockholm från söder ger kommunen goda förutsättningar att utvecklas till en betydelsefull kommun i regionen. Under 2006 har kommunens regionala roll förbättrats ytterligare genom KTH:s beslut att lokalisera sin högskoleingenjörsutbildning till Södertälje. Södertälje kommun satsar för att bli Sveriges nya studentstad. KTH i Stockholm har beslutat att koncentrera sin 120-poängsutbildning för högskoleingenjörer till Södertälje. Fullt utbyggd kan det handla om att kommunen får studenter. En förutsättning för KTH:s satsning på Södertälje har varit det nära samarbete som förbereds med näringslivet främst Scania och AstraZeneca. Scania fortsätter att satsa på Södertälje och har under året beslutat flytta verksamheter från Sibbhult och Falun till Södertälje. Kommunen fullföljer sin strategi för att öka bostadsbyggande och att genomföra utvecklingsprogrammet för stadskärnan. Båda syftar båda till att stärka Södertäljes konkurrenskraft som såväl bostadsort som besöksmål. Under 2006 har beslut fattats som innebär att kommunkoncernen investerar ca 700 Mkr i stadskärnans utveckling. En upprustning av stadskärnans gator, torg och parker sker för över 100 Mkr , två gallerior rustas för ca 220 Mkr och ett nytt stadshus byggs för 370 Mkr. Parallellt med detta har ett förslag presenterats för hur Marenområdet kan utvecklas med ca sjönära bostäder, kvm för restauranger och butiker, ny sluss för fritidsbåtar etc. Södertäljes roll som en betydande arbetsmarknad ökar. I kommunen finns drygt arbetsplatser. Antalet inpendlare är nästan fler än utpendlarna vilket är unikt bland kommunerna i Stockholms län där vanligen utpendlingen till Stockholm är större än inpendlingen. I det pågående regionala samarbetet mellan kommunerna på Södertörn och i Sörmland har under året bl a pendlingsresorna från Sörmland till Södertälje studerats. En stor del av inpendlingen till Södertälje kommer just från kommunerna i Sörmland. Inkluderas Nykvarns kommun så kommer drygt hälften av inpendlarna från Sörmland och Nykvarn, dvs väster och söderifrån (se diagram nedan). För många kommuner i Sörmland är Södertälje en lika viktig arbetsmarknad som Stockholms stad sörmlänningar har sin arbetsplats i Södertälje och 6 00 har sin arbetsplats i Stockholms stad. Tillsammans med länstrafikbolagen, banverket och regionförbundet i Sörmland och regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län påbörjades ett samarbete med att förbättra resmöjligheterna med buss Övriga Sverige Stockholms län Södermanlands län, inkl Nykvarn Not: Pilbredden är proportionell mott antalet pendlare år Källa: Transek 2006 och tåg till Södertälje från framförallt Sörmland. Syftet är att underlätta rekrytering att arbetskraft från ett allt större omland för att öka tillväxten i Södertälje. Pendlingsströmmar i Stockholms och Sörmlands län till och från Södertälje Se bild ovan Södertälje kommun Under 2006 har Södertörnskommunerna (Södertälje, Nykvarn, Salem, Botkyrka, Huddinge, Tyresö, Haninge och Nynäshamn) beslutat att ta fram ett utvecklingsprogram för Södertörn. Syftet med samarbetet är genom tillväxt, mångfald och handlingskraft skapa ett mervärde för Södertörn som en attraktiv del av Stockholm/Mälarregionen. Genom det regionala utvecklingsprogrammet kan kommunernas planer bli mer samstämda, deltagandet i andra regionala samarbeten effektiviseras och programmet kan fungera som ett stöd inför nästa regionala utvecklingsplan för Stockholms län. Befolkningen på Södertörn är drygt vilket är mer än de flesta länen i Sverige med undantag av de fyra största. Utvecklingsprogrammet omfattar tre teman Olikhet och mångfald Näringsliv och högskola Infrastruktur. Södertälje kommun beslöt under 2006 att gå med i SBA (Stockholm Business Alliance). Syfte med SBA är fördjupa och utveckla det näringspolitiska arbetet i Stockholm och Mälarregionen. 3 kommuner från sex län deltar i arbetet. Verksamhetsidén enligt det avtal som tecknats mellan kommunerna är Partnerskap för att främja tillväxt lokalt och regionalt Ömsesidigt ansvarstagande för att öka attraktionskraften för människor, företag och kapital Nära samarbete med näringslivet i regionen Gemensam marknadsföring under ett varumärke: Stockholm the capital of Scandinavia. Genom detta samarbete förbättras Södertäljes chanser att locka till sig olika företagsetableringar för att kunna öka utbudet av olika arbetsplatser och minska beroendet av bl a Scania och AstraZeneca. Södertälje kommun Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse

18 18 Förvaltningsberättelse (forts) Södertälje kommuns befolkning Södertälje kommun Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse Vid årsskiftet bodde således personer i Södertälje kommun. Under år 2006 har befolkningen ökat med personer vilket motsvarar en befolkningsökning med 1,5 procent. Det är inflyttningen från utlandet som kan förklara befolkningsförändringen men liksom tidigare år har Södertälje även i år ett positivt födelseöverskott. Fördelningen mellan män och kvinnor är i det närmaste jämn. Här nedan redovisas kommunens befolkningsutveckling Se diagram Befolkningsutveckling Jämfört med riket har kommunen haft en större befolkningsökning procentuellt sett, 1,5 procent jämfört med 0,7 procent i riket. Stockholms län ökar i samma takt med 1,5 procent. Under år 2006 föddes något fler barn i kommunen än föregående år, st. Den faktor som dock förändrades mest under året var flyttningar till och från kommunen. Totalt har kommunen ett positivt flyttnetto med 872 personer. Det går dock att konstatera att det enbart är gentemot utlandet kommunen vinner inflyttare. Under året var nettot gentemot utlandet 1 05 personer där huvudparten kom från Irak. Antalet invånare med irakiskt ursprung har ökat med ca personer under året. Studeras flyttningar till Stockholms län eller riket i övrigt förlorar kommunen invånare. I diagrammet presenteras födelsenettots samt flyttnettots utveckling de senaste åren. Se diagram Förklaringsvariabler Befolkningen i Södertälje kommun är jämförelsevis yngre än riket i övrigt. Medelåldern är något lägre, 38, år jämfört med 0, år i riket. Som en följd av detta är också de yngre åldersgrupperna större procentuellt sett i kommunen än i riket. Det visas nedan i cirkeldiagrammet. Se diagram Åldersfördelning Invånare med utländsk bakgrund 31 december 2006 Finland Turkiet Syrien Irak Libanon Tyskland Chile fd Jugoslavien Polen Övriga länder Totalt Några fakta om Södertäljeborna Södertälje Riket Medelålder 38, 0, - män 37, 39,2 - kvinnor 39,3 1,5 Fruktsamhet ) 1,9 1,77 Andel utländska medborgare 11,7% 5,3% Andel utrikes födda 26,9% 12,% Andel utländsk bakgrund 2) 38,3% 16,3% Medelinkomst tkr/år 3) 23,8 258,9 Boende - i småhus 30% 5% - i flerbostadshus 70% 5% - ensamhushåll 0% 0% - hushåll med fem eller fler 6% 5% Högsta utbildningsnivå ) - folk-/grundskola 28% 2% - gymnasium % 5% - eftergymnasial < 3 år 11% 13% - eftergymnasial > 3 år 12% 16% Arbetslösa 5) 3,8% 3,5% I Södertälje kommun finns flera nationaliteter representerade. Vid årsskiftet hade 38,2 procent utländsk bakgrund vilket är 1, procentenheter högre än föregående år. Det betyder att antalet invånare som antingen är födda utomlands eller att båda föräldrarna är det utgör drygt en tredjedel av befolkningen. De grupper som dominerar är finländare och gruppen assyrier/ syrianer, vilken definieras som invånare med ursprung i Turkiet, Syrien, Libanon eller Irak. Här nedan redovisas utländsk bakgrund. 1) Summerad fruktsamhet år ) Utländsk bakgrund avser utrikes födda eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands 3) Inkomstuppgifter inkomståret 200 ) Avser uppgifter 200 5) Omfattar öppet arbetslösa januari 2006

19 19 Foto: Håkan Flank Befolkningsutveckling Förklaringsvariabler till Södertälje kommuns befolkningsutveckling Antal pers Flyttnetto Födelseöverskott Södertälje kommun Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse Ålderfördelning år : 11% 80 w: % 0 5: 7% 6 15: 12% 16 19: 6% 5 6: 25% 20 : 35%

20 20 Förvaltningsberättelse (forts) Boende, näringsliv och arbetsmarknad Södertälje kommun Årsredovisning 2006 Förvaltningsberättelse Under 2006 anordnade samhällsbyggnadskontoret uppskattade rundturer med buss för att visa aktuella bostadsprojekt. Ett av bostadsprojekten som besöktes var Viksängs strand, där HSB uppför 90 bostadsrättslägenheter. Foto: Torbjörn Åkerblad. Boende i Södertälje kommun År 2006 var ett positivt år för bostadsmarknaden i Södertälje kommun. Efterfrågan på småhus och bostadsrätter i centrala lägen har hållit i sig och det finns idag ingenting som tyder på en avmattning. Det handlar både om byggföretag som väljer att investera i kommunen men även privatpersoner väljer satsa i Södertälje. De södra kommundelarna fortsätter att växa och nya planer arbetas fram för att möta efterfrågan på framförallt småhus. I Järna pågår arbetet med en fördjupad översiktsplan där bl a möjligheten till en förtätning av central- orten utreds. Även i Enhörna pågår ett sådant arbete där såväl förtätning som permanentning av fritidshus är aktuella frågor. Färdigställda bostäder i Södertälje kommun Flera projekt har påbörjats i Södertälje kommun. Flera centrala lägen i tätorten har bebyggts och arbetet med att utveckla stadskärnan pågår vilket kommer att ge fler bostadslägen centralt. Det finns ett fortsatt intresse från byggföretag för

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010

Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Fakta om Södertälje UPPDATERAD OKTOBER 2010 Södertälje knutpunkten Södertälje är ingen vanlig svensk stad. Långt därifrån. Sedan urminnes tider är Södertälje en viktig handelsplats, en knutpunkt där stad

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

MAJ 2011 www.huddinge.se

MAJ 2011 www.huddinge.se FAKTA MAJ 2011 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning 6 7 Folkmängdens

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté

Södertörnskommunernas Samarbetskommitté Godkänd av SSK 2014-01-31 Södertörnskommunernas Samarbetskommitté Verksamhetsplan 2014 Budget 2014 1. Inledning Södertörns åtta kommuner är en attraktiv del av Stockholmsregionen med ca 460 000 invånare.

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Företagens betydelse i Järfälla. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Järfälla. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Järfälla Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Södertälje bygger för framtiden. Södertälje kommun Årsredovisning 2005

Södertälje bygger för framtiden. Södertälje kommun Årsredovisning 2005 Södertälje bygger för framtiden Södertälje kommun Årsredovisning 2005 «Omslagsbild Projektet Fler i arbete (FIA) har blivit en stor framgång så här långt. Foto: Björn Fröberg Vår berättelse 2005 Sidorna

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Stockholm Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Företagens betydelse i Danderyd. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Danderyd. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Danderyd Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Österåker. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Österåker. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Österåker Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Södertälje i världen Världen i Södertälje www.sodertalje.se

Södertälje i världen Världen i Södertälje www.sodertalje.se Södertälje i världen Världen i Södertälje Stockholms storasyster Mötesplatsen Staden som sjuder av liv Knutpunkten Här möts Europavägarna 44 min till Stockholm C Snabbtåg till Göteborg, Malmö, Karlstad

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Företagens betydelse i Vallentuna. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Vallentuna. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Vallentuna Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Falköping. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Falköping. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Falköping Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Fakta om Skövde. Statistik över befolkning, sysselsättning mm December 2009. Näring- och samhällsbyggnadsenheten. www.skovde.se

Fakta om Skövde. Statistik över befolkning, sysselsättning mm December 2009. Näring- och samhällsbyggnadsenheten. www.skovde.se Fakta om Skövde Statistik över befolkning, sysselsättning mm December 2009 Näring- och samhällsbyggnadsenheten www.skovde.se Historisk befolkningsutv i Skövde kommun 1655-2010 År Historiska händelser i

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Företagens betydelse i Salem. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Salem. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Salem Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Eskilstuna Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gävle Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Linköping har blivit 150 000 invånare

Linköping har blivit 150 000 invånare 2013-10-25 Pressmeddelande Linköping har blivit 150 000 invånare Nu är vi där! Linköping har passerat 150 000 invånare och befäster sin ställning som landets femte största kommun. En snabbare befolkningsökning

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Företagens betydelse i Borgholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Borgholm. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Borgholm Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020

Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Tillsammans skapar vi tillväxt och tillit Utvecklingsstrategi (US) för Sävsjö kommun 2011-2014, med sikte på 2020 Vår kommun växer genom att vi tillsammans skapar en av Sveriges mest trygga, attraktiva

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagens betydelse i Trosa. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Trosa. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Trosa Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagens betydelse i Örebro. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Örebro. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Örebro Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagens betydelse i Härnösand. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Härnösand. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Härnösand Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagens betydelse i Höör. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Höör. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Höör Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Företagens betydelse i Mönsterås. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Mönsterås. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Mönsterås Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Västervik. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Västervik. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Västervik Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gotland Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer