Övningar Vågor och Optik VT 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övningar Vågor och Optik VT 2010"

Transkript

1 Lektion 1 E2: En lång homogen metallstav vilar på två bockar. Vid ena änden är en mikrofon applicerad vars utgång är kopplad till y-ingången på ett minnesoscilloskop. Svepet på oscilloskopet startas då en hammare kommer i elektrisk kontakt med staven. Om man slår rakt mot kortändan registreras två toppar med oscilloskopet men om man slår snett mot staven får man tre toppar. Vid ett sådant försök en varm sommardag (27 o C) registrerades tre toppar 2, 3.1 och 28.8 millisekunder efter att svepet startats. Hur lång var staven? Var den tillverkad av järn, koppar eller mässing? A18 Två exakt likadana strängar sträcks med lika stora krafter på 100 N vardera och kan då avge en grundton med frekvensen 200 Hz. Sträckkraften för den ena strängen ökas med 1 N. Beräkna den svävningsfrekvens som uppstår när båda strängarna anslås. A23 En stämgaffel med frekvensen 440 Hz placeras ovanför öppningen till ett 30 cm högt mätglas. Hur högt måste vatten fyllas i mätglaset för att luften ovanför vattnet skall komma i resonans? Ljudhastigheten är 340 m/s. E3: En kopparsträng och en stålsträng med samma radie är sammansatta till en lång sträng. a. Beräkna transmissions- och reflektionskoefficienterna för fortskridande transversella vågor vid sammanbindningspunkten. b. Radien är 1mm, En inkommande våg har frekvensen 10 Hz, och amplituden 2 cm. Spännkraften är 50N. Bestäm ekvationerna för de inkommande, reflekterade och transmitterade vågorna. E4: På en flygplats är högsta tillåtna ljudnivå 95 db, mätt vid slutet på startbanan, som är 1740 m lång. Ett flygplan ger 100 db ljudnivå på marken när det flyger på 100 m höjd. Vid start behöver planet 1200 m på startbanan och sedan lyfter det i 15 graders vinkel. Bryter flygplanet mot reglerna? (Försumma reflektion av ljudvågorna mot marken) 1

2 A42 Två japanska snälltåg S och O, varav tåg O framförs med hastigheten 200 km/h, möts på en dubbelspårig bana. Från loket som drar tåg S avges en signal, som uppfattas av en passagerare på tåg O. Denne finner, att tonen ligger en oktav lägre efter det att loket har passerat än före passagen. Vilken hastighet hade tåg S? Förhållandet mellan frekvenserna för grundtonen och dess oktav är 1:2. 2

3 Lektion 2 E7: Astronomer registrerar ljusspektrumet från en avlägsen kvasar som rör sig från jorden med en hastighet u. En viss spektrallinje från atomärt väte oberveras ha en vågländ λ 0 =460.9nm. Samma spektrallinje från en urladdningslampa på jorden uppmäts att ha en vågländ λ 0 =121.6nm. Hur stor måste kvasarens hastighet relativt jorden vara? E8: (Halliday/Resnick/Krane) I en punkt som är 1.8m belägen från en nästan punktformig ljuskälla mäts dess elektriska och magnetiska fältstyrka. Källan strålar ut isotropt och dess effekt är 250W. Beräkna E- och B-fältens effektivvärden ( E 0 2 resp. B 0 2 )om man kan anta att den elektromagnetiska våg är sinusformad. B7: En radarsändare sänder! ut strålning! inom en kon med rymdvinkeln steradianer. På avståndet 1 km från sändaren har det elektriska fältet amplituden 10 V/m. Beräkna sändarens effekt. B21: Ljus infaller från vatten (n = 1.33) mot glas (n = 1.50). Kan det reflekterade ljuset bli totalt polariserat och i så fall för vilken infallsvinkel? E12: Vid vilken vinkel blockeras reflektionen av ljuset från himlen från en vattenyta av en ideal polarisator? Bestäm också polarisatorns riktning. 3

4 Lektion 3 B16: Irradiansen bakom en polaroid A uppmättes till I0. Om ytterligare en polaroid B placeras med polarisationsriktningen vinkelrätt mot den förra blir resulterande irradiansen 0. Hur stor blir irradiansen bakom B om ytterligare en polaroid C placeras mellan A och B med polarisationsriktningen 25 mot A:s polarisationsriktning? B15: Fyra ideala polarisatorer placeras i följd så att polarisationsaxeln för konsekutiva polarisatorer ändras med 30. a) Hur stor andel av den infallande irradiansen I0 hos en ljusstråle med opolariserat ljus kommer att lämna den sista polarisatorn? b) Hur stor är utgående irradiansen om de två mellersta polarisatorerna plockas bort? B23: Gränsvinkeln för totalreflexion för ett ämne är 45. Bestäm Brewstervinkeln. B19: Ljus infaller vinkelrätt mot en glasplatta med brytningsindex 1.5. a) Beräkna reflektans och transmittans b) Gör om beräkningen för det fall att ljuset kommer från glaset ut i luft. c) Visa att summan av reflekterad och transmitterad irradians är lika med den infallande irradiansen. E10: (Hecht 4.72) Antag att vi tittar vinkelrätt genom N stycken täckglas (a stack of microscope slides). Visa att den totala 2N transmittansen är T t = ( 1! R) och beräkna T t för tre täckglas i luft. 4

5 Lektion 4 B36: Planpolariserat ljus med våglängden 600 nm infaller vinkelrätt mot en dubbelbrytande kristallplatta slipad så att optiska axeln ligger i kristallytan. Plattans tjocklek är 0,0025 mm. Det infallande ljusets svängningsplan bildar en vinkel 30 med optiska axeln och brytningsindices är neo = 1.7 och no = a) Hur stor är fasskillnaden mellan den extraordinära och den ordinära strålen vid utträdet ur kristallen? b) Hur stort är förhållandet mellan irradianserna för de båda strålarna? B37: Ett tunt prisma av kvarts med en brytande vinkel av 1/3 är skuret så att den optiska axeln är parallell med den brytande kanten. Prismat placeras mellan korsade polaroider (90 mellan polarisationsriktningarna) och med den brytande kanten i 45 vinkel med polaroidernas polarisationsriktningar. Beräkna avståndet mellan successiva mörka band om prismat belyses med parallellt ljus från den röda vätelinjen (lambda= 6563 Å). B27: En 0,040 mm tjock kalkspatplatta är skuren så att dess optiska axel är parallell med sidoytorna. Kalkspatplattan placeras mellan korsade polaroider (dvs polarisationsriktningarna bildar 90 vinkel med varandra), så att kalkspatplattans optiska axel bildar 45 vinkel med de båda polaroidernas polarisationsriktningar. Anordningen belyses med vitt ljus. Vilka våglängder inom våglängsinterrvallet nm saknas i det transmitterade ljuset? no = 1,6617 och neo = 1,4879 får antas gälla över hela våglängdsintervallet. Ange svaret i vakuumvåglängder. 5

6 E11: (Sch5.44) Bilden nedan visar en s.k. Wollaston-stråldelare, dvs. ett sammansatt prisma med den ena optiska axeln i papprets plan (vänster triangel) och den andra optiska axeln ut ur papprets plan (höger triangel). a) Diskutera och skissera hur naturligt (opalariserat) ljus som infaller som pilen visar bryts upp i o-vågor och e- vågor. b) Anta att det handlar sig om kalcitprismor med brytande vinklar som är 15 o. Hur stor är uppspaltningsvinkeln mellan o-vågorna och e-vågorna? B41: Dispersionskurvan för en given glassort kan representeras av Cauchys ekvation n = A + B/λ 2 vac där A = 1.42 och B = 1,6 106 Å 2. Beräkna fashastigheten och grupphastigheten i denna glassort vid λ vac = 4000 Å. 6

7 Lektion 5 C42: En dubbelspalt belyses under vinkelrätt infall med en laserstråle med våglängd λ. Interferensdiffraktionsmönstret uppfångas på en skärm 5,00 m bakom dubbelspalten. Vardera spaltbredden är 75 λ och avståndet mellan spalternas mittpunkter är 300 λ. a) Hur stort är avståndet mellan två interferensfransar på skärmen? b) Hur många interferensfransar får plats inom diffraktionsmönstrets centralbild? C19: En glasplatta, vars tjocklek är cm belyses med vitt ljus. Vilken våglängd inom det synliga spektralområdet ( nm) kommer att synas speciellt intensivt i det ljus, som reflekteras i 45 vinkel mot glasytan? Härled ett uttryck för vakuumvåglängden λ 0. Glasets brytningsindex är 1.5. E14: (Sch 6.19/20) Bilden nedan visar schematiskt hur en s.k. Lloydspegelinterferometer fungerar. a) Anta att splatbredden är liten och härled ett uttryck för den observerade intensiteten I(y) på skärmen, där y är avståndet från spegelplanet, som funktion av spaltens avstånd från spegelplanet a/2, skärmens avstånd från spalten s, och b) Ljuskällan befinner sig 2mm ovanför spegelplanet och 1m från skärmen. Var ligger det första maximum om det infallande ljusets våglängd är λ 0 =460nm. spalt skärm glasspegel 7

8 C41: En noggrant planparallell glasplatta med tjockleken mm belyses från ena sidan med strängt monokromatiskt ljus (våglängd i luft nm) från en utsträckt ljuskälla. Strax bakom plattan finns en positiv lins med optiska huvudaxeln vinkelrätt mot plattan och fokalvidden 153 mm. Bakom linsen finns en plan mattskiva parallell med glasplattan och belägen i linsens fokalplan. Hur många interferensringar för lika lutning med radie mindre än 10,0 mm erhålls på mattskivan? Den planparallella plattans brytningsindex för ljuset ifråga är C22: En tunn lins ligger på en plan glasskiva. Med natriumljus får man två ljusa Newton-ringar med diametrarna 6,11 och 9,52 mm. Mellan dessa ligger fyra ljusa ringar. Vilken är krökningsradien för den linsyta, som är vänd mot glasskivan? 8

9 Lektion 6 E13: En radioantenn består av 20 stycken hopkopplade antenner, placerade ekvidistant på rät linje med 2.0 m inbördes avstånd. Då radiovågorna med frekvens 1670 MHz kommer in vinkelrätt mot antennernas sammanbindningslinje (Θ=0) samverkar antennerna maximalt. a. Beräkna den minsta vinkel, Θ 0, som också ger maximal samverkan. b. Beräkna vinkelupplösningen på antennsystemet genom att beräkna vinkelavståndet från minimat på var sida om ett huvudmaximum. C31: a) Beräkna vinkeldispersionen dφ/dλ ( i grader per Ångström) för ett gitter, som har 570 ritsar per mm, när det används i tredje ordningen vid våglängden 4200 Å. Ljuset infaller vinkelrätt mot gittrets yta. b) Hur stor bredd måste detta gitter ha för att man skall kunna upplösa två våglängder vid 4200 Å i tredje ordningen då våglängdsskillnaden mellan linjerna är 0,1 Å. C34: Ett transmissionsgitter har 4000 ritsar per cm och bredden 5,0 cm. Beräkna största möjliga upplösningsförmåga för gittret vid 4000 Å. Infallsvinkeln kan variera mellan 0 och 30. C25: En tunn film med brytningsindex n = 1.5 för ljus med våglängden 600 nm skjuts in i strålgången i den ena armen av en Michelson- interferometer. a) En förskjutning av interferensmönstret med 12 interferensfransar sker därvid. Hur tjock är filmen? b) Om ljuskällans våglängd ändras till 400 nm, sker vid samma försök en förskjutning av mönstret med 20 fransar. Hur stort är filmens brytningsindex för våglängden 400 nm? 9

10 C23: I en interferensrefraktometer är till en början de båda rören, vilkas längd är 40 cm, fyllda med atmosfärisk luft av 0 C och 760 mm Hg. Hur mycket skall trycket i det ena röret ändras för att en interferensstrimma skall intaga den närmast liggandes plats? Na-ljus används. Luftvåglängden λ beror av vakuumvåglängden λ 0 enligt formeln " 7 T0 # 0 = #! ( ! 10 p! ) T där p är trycket i mm Hg och T är temperaturen i Kelvin. 10

11 Lektion 7 D2: En 2,50 m lång stolpe som står i en vattenbassäng räcker 0,50 m över vattenytan. Solen står 45 över horisonten. Hur lång blir skuggan av stolpen på bassängens botten? D41: En plankonvex glaslins med brytningsindex n=1,50, krökningsradien R = 3,0 cm och tjockleken d = 4,5 cm vilar med den plana ytan på en teckning av en pil med längden 1,0 cm. Sök lateralförstoringen och bildens läge för en iakttagare på linsens optiska axel. E15: (H5.22) Bestäm brännvidden i luft för en tunn plan-konvex lins med radien 50.0 mm brytningsindex n=1.5. Vad (om något) händer med brännvidden om linsen placeras i vatten. D11: En ljusstråle faller in mot en sfärisk vattendroppe, bryts, reflekteras och bryts ännu en gång och lämnar därefter droppen (se fig). a) Bestäm vinkeln δ mellan in och utgående stråle som funktion av vinkeln i b) Visa att δ har ett maximum för ett visst i och bestäm värden på i och δ när detta inträffar. Brytningsindex för vatten är i δ 11

12 D31: Två linser med fokaldistanserna +6.0 cm och cm placeras 1.5 cm från varandra. Ett föremål placeras 30 cm från den positiva linsen. Var hamnar bilden av föremålet? Är bilden reell eller virtuell? D35: Ett okular betstår av två tunna linser med brännvidderna +9.0 cm och +3.0 cm. Avståndet mellan linserna är 6.0 cm. Beräkna avståndet mellan systemets två brännpunkter. 12

13 Lektion 8 Välj ut ett antal av följande uppgifterna: A4: En sinusformad, transversell vågrörelse med frekvensen 6,0 Hz och utbredningshastigheten 10 m/s har amplituden a. I en viss punkt och vid en viss tid är utslaget = + 0,50 a. Hur stort är 0,15 s senare utslaget i en punkt på avståndet 2,0 m från den förra i fortplantningsriktningen? E1: En longitudinell harmonisk våg utbreder sig längs en metallstav. Den beskrivs av ekvationen y= sin(15708t+3.074x) där x ökar åt höger. Enheter för x och y är meter och enheten för t är sekunder. Åt vilket håll utbreder sig vågen (motivera)? Bestäm våglängden! Bestäm frekvensen! Bestäm vågens utbredningshastighet! Bestäm den maximala hastighet ett litet segment av staven får då vågen passerar! A9 Två identiska vågkällor, S 1 och S 2, sänder synkront ut två tryckvågor med våglängden 1,20 m. I en punkt P ( belägen 2,0 m från S 1 och 2,2 m från S 2 ) har vågen från S 1 amplituden 5, Pa och vågen från S 2 amplituden 4, Pa. a) Beräkna fasskillnaden mellan de båda vågorna, då de når P. b) Beräkna resulterande amplituden i P. A25 I t. ex. sjukhuskorridorer och liknande ställen kan medicinskt skadligt s k infraljud uppstå. Detta ljud är ohörbart, frekvenserna är lägre än 16 Hz, men kroppen påverkas på annat sätt än via öronen. Man upplever ett obestämt obehag, trötthet etc. En korridor på institutionen är 25,3 m lång. Vilka är de två lägsta frekvenser (stående vågor) man kan vänta sig för infraljudet i denna korridor om alla dörrar är stängda? Vilka två lägsta frekvenser kan man vänta sig om 13

14 någon öppnar dörren i korridorens ena ände? Lufttemperaturen är 24 C. A19 En sträng på ett monokord är 1,00 m lång. Med hjälp av en liten ryttare kan strängen delas utan att dess spänning förändras, så att dess båda delar kan vibrera var för sig. Vid ett experiment uppsöktes strängens mittpunkt med ryttare, vilket kunde konstaters genom att inga svävningar förekom då strängens båda halvor anslogs. Däremot erhålls svävningar på detta sätt, då ryttaren sedan förflyttades ett litet avstånd. Då man erhöll 5,0 svävningar per sekund var ryttarens förflyttning från strängens mittpunkt 3,7 mm. Vad är frekvensen för strängens grundton, då den anslås utan någon ryttare? E5: Du kör din bil med en hastighet av 110 km/h när du möter en ambulans. Vid mötet tycker du att sirenens frekvens sjunker till 2/3 av den frekvens du hörde innan mötet (en kvint). a. Beräkna ambulansens hastighet. b. Du kanske inte tänkte på att blåljuset också rödskiftades vid mötet. Uppskatta hur mycket blåljusets frekvens sjunker. A21 Ett tunt rep med längden 3,0 m hänger vertikalt med nedre änden fri. Hur lång tid tar det för en transversell puls att gå från repets nederände till dess fästpunkt? 3.0 m 14

15 B9: En 10 mw laserståle träffar en spegel under infallsvinkeln 60. Laserstrålens cirkulära tvärsnitt har radien 1,0 mm. a) Hur stort är strålningstrycket på spegeln? b) Vilken amplitud har det elektriska fältet i strålen? c) Vilket amplitud har det magnetiska fältet i strålen? D46:Två stjärnor har ett inbördes vinkelavstånd på 1, grader. De iakttas genom en astronomisk kikare, vars objektiv har 200 cm brännvidd. Vilken brännvidd bör okularet ha för att stjärnornas vinkelavstånd skall vara förstorat 100 gånger? Hur stor skall objektivdiametern minst vara för att kikaren skall kunna separera de två stjärnorna, om ljusets våglängd är 500 nm? B28: Med hjälp av en tunn kvartsplatta vill man producera elliptiskt polariserat Na-ljus (D-linjen) som har ett förhållande mellan storaxel och lillaxel på 2:1. Hur tjock skall plattan vara och hur skall den användas? För fullständig lösning krävs plattans tjocklek och optiska axelns orientering. B18: En platta med brytningsindex n och tjocklek Δx sätts in mellan en monokromatisk källa S och en observatör O enligt figuren. Visa, att om absorption och reflektion försummas så får vågen mottagen av O en fasändring på -ω(n-1)δx/c och ingen ändring av den elektriska fältstyrkekomponenten E0. Visa vidare att om denna fasändring är liten, antingen därför att Δx är mycket litet eller n nära 1, så kan den våg som mottages av O betraktas som en superposition av den ursprungliga vågen med amplituden E0 (utan platta) och en våg med amplituden E0ω(n-1)Δx/c och med ett fasskift på -π/2. S glas O Δx 15

16 D18: En liten konstgjord blomma är ingjuten i centrum av en glassfär med radien 3 cm. Sök den position blomman syns ha, och dess relativa storlek, om sfärens brytningsindex är 1.5. D13: Två prismor med små brytande vinklar skall tillsammans bilda ett för D- och G-linjerna akromatiskt system. Det ena prismat är av flintglas med en brytande vinkel 2,0, det andra av kronglas. Beräkna brytande vinkeln för kronglasprismat. Brytningsindex: D-linjen G-linjen flintglas 1,635 1,660 kronglas 1,530 1,542 E16: Ett zoomobjektiv till en småbildskamera består av en yttre positiv lins (f 1 ) och en inre negativ lins (f 2 ). Avståndet till filmen samt avståndet mellan linserna kan varieras så att förstoringen varieras för föremål på konstant avstånd. För ett visst system inträffar maximal förstoring då avståndet från den negativa linsen till filmen är 24 cm och avståndet mellan de två linserna är 4 cm, då ett avlägset föremål studeras. Minimal förstoring fås då avståndet mellan spridningslins och film är 6 cm och avståndet mellan linserna är 8 cm. Bestäm objektivets synvinkel, α i Fig., (den största synvinkel som ryms på filmen vars bredd är 36mm) i de båda fallen och bestäm därur hur mycket förstoringen kan varieras. + -! Film 3.6cm 4cm 24cm 16

17 Hecht 2.32: Bestäm vilka av följande funktioner som beskriver propagerande vågor: "(y,t) = e #(a 2 y 2 +b 2 t 2 #2abty) "(z,t) = Asin(az 2 # bt 2 ) % "(x,t) = Asin2$ x a + t ( ' * & b) ( ) "(x,t) = Acos 2 2$ t # x A3: En harmonisk, longitudinell våg med frekvensen 10 khz och amplituden 0,10 mm utbreder sig i en kopparstav. a) Beräkna vågens fashastighet och våglängd. b) Bestäm hastigheten som funktion av tiden för en partikel på avståndet 2,00 m från origo då utslaget = 0 vid x = t = 0. Hecht 2.3: Det är möjligt att generera ultraljud i kristaller med våglängder av samma storleksordning som för synligt ljus (5*10-5 cm) med med mycket lägre frekvens (6*10 8 Hz). Beräkna en sådan vågs hastighet. Hecht 2.26: Beräkna hastigheten hos en våg som i SI-enheter beskrivs av: "(y,t) = Acos#(3$10 6 y + 9 $10 14 t) 2 Hecht 2.34: Antag att en ljudvåg med frekvensen 1.10 khz propagerar med hastigheten 330m/s. Bestäm fasskillnaden i radianer mellan två punkter på vågen som är 10.0 cm från varandra. 17

18 A11: Två lika högtalare A och B är kopplade till samma tongenerator. I punkten P är en mikrofon placerad och mikrofonsignalen observeras på ett mätinstrument. Då frekvensen hos signalen från tongeneratorn ökas från noll observeras ett första minimum i mikrofonsignalen vid frekvensen 1215 Hz. a) Beräkna våglängden och ljudhastigheten ur dessa data. b) Beräkna vid vilken frekvens nästa minimum bör förväntas. A P 0.60 m 0.30 m 1.20 m B A30: Ett blåsinstrument, som kan betraktas som en i ena änden öppen pipa, har vid rumstemperatur (22 C) grundtonen 440 Hz. Vilken blir grundtonens frekvens om man använder instrumentet utomhus då temperaturen är -15 C? Instrumentets längdändring kan försummas. A24: En orgelpipa med längden 0,50 m är öppen i ena änden och sluten i den andra. Beräkna grundtonen och första övertonens frekvens om pipan blåses dels med luft (vågutbredningshastighet 340 m/s ) dels med heliumgas (vågutbredningshastighet 1000 m/s). F1: En kopparsträng med en 1 mm radie är sammanfogad med en kopparsträng med 0.8 mm radie. Beräkna reflektions- och transmissionskoefficienterna dels för vågor som går från den tjocka till den tunna strängen, dels för vågor som går från den tjocka till den tunna. A39: Ljudnivån hos ett visst ljud ökas med 5 db. Beräkna den nya ljudintensiteten, om den ursprungliga var W/m2. 18

19 A45: Hur fort måste en observatör färdas mellan två stationära ljudkällor, som sänder ut ljudvågor med samma frekvens, för att han skall uppfatta frekvenserna f1 och f2 och så att f1:f2 = 9:8? Lufttemperaturen var 20 C. Observatören rör sig längs linjen mellan källorna. RHK20.5: I de följande fyra fall är relativhastigheten mellan en polisbil och lyssnaren alltid 29m/s. Räkna ut den uppfattade frekvensen av polisbilssirenen som har en egenfrekvens f 0 =1125Hz för repektive fall. Ljudhastigheten är för tillfället 343m/s. a) L. står still och bilen rasar mot henne med 29m/s. b) Polisbilen står still och L.s bil rör sig mot den med 29m/s. c) Polisbilen och L.s bil rör sig mot varandra med samma hastighet (14.5m/s). d) L.s bil rör sig med 9m/s och polisbilen kommer bakifrån med 38m/s. B20: Linjärpolariserat ljus träffar en glasplatta under infallvinkeln 45. Glasets brytningsindex är 1,5. Bestäm reflexionskoefficienten om den elektriska fältvektorn befinner sig a) i infallsplanet b) vinkelrätt infallsplanet. F2: En strålknippe av ljus med intensitet I (=S medel )=12W/cm 2 riktas vinkelrätt på en ideal reflekterande spegel med en area 1.5cm 2. Hur stor kraft verkar på spegeln? Hecht 3.5: En elektromagnetisk våg specificeras i SI-enheter med följande funktion: r E = ("3ˆ x ˆ y )(10 4 V / M)e i[ 1 3 ( 5x +2y )#107 "9.42$10 15 t ] Bestäm a: E-fältets riktning, b: E-fältets amplitud, c: Vågens riktning, d: Vågvektor och våglängd, e: Frekvens och vinkelfrekvens, f: Hastighet 19

20 F3: (Halliday) En vatten tank (djupet: 85cm, längden: 1.14m) fylls med en viss vätska. När tanken är fullt kan man precis se bortre hörnet när man tittar horisontellt i nivå med vattenytan. Bestäm vätskans brytningsindex! 85cm 114cm C54: På en helt svärtad fotografisk plåt skulle en dubbelspalt ritsas. Ritsningen utfördes med ett föremål sådant att spaltbredden blev 0,2 mm. Ritsningen misslyckades såtillvida att de två spalterna I och II ej blev helt parallella utan bildade en viss vinkel mot varandra. För att undersöka hur stor denna vinkel var användes en laserstråle med en liten diameter och en skärm på stort avstånd från spalten. När strålen träffade dubbelspalten vid A iakttogs nio ljusa linjer i centralbilden, och när spalten försköts så att strålen träffade vid B iakttogs fem ljusa linjer i centralbilden. Avståndet mellan A och B uppmättes till 32 mm. Hur stor var vinkeln mellan de två spalterna? I 32mm II C5: En mikrovågsdetektor är belägen vid stranden av en sjö 0,50 m ovanför vattennivån. Då en stjärna som emitterar monokromatiska, koherenta mikrovågor av 21 cm våglängd sakta reser sig över horisonten indikerar detektorn succesiva maxima och minima i signalintensiteten. I vilken vinkel ovanför horisonten befinner sig stjärnan då första maximum registreras? C10: En radaranläggning på en båt sänder och tar emot vågor med en våglängd på 10 cm. Antennen befinner sig 10 m ovanför vattenytan. Ett flygplan befinner sig 4 km från båten. Vilken är den minsta höjd över vattenytan, skild från noll, som flygplanet skall ha för att ett minimum i radarekot skall observeras? B33:På en glasyta vill man lägga ett antireflexskikt bestående av ett enda skikt av ett dielektriskt material. Härled uttryck för och beräkna tjocklek och brytningsindex för detta skikt. Normalt infall förutsätts. Luftens brytningsindex kan sättas till 1 och för glaset är n =

21 UP33.48: En ljusstråle faller in med en vinkel θ a på en glasskiva omgiven av luft. På andra sidan kommer en transmitterad stråle ut med en parallellförskjutning d. a) Skissa en bild som visar strålgången med vinklarna (θ a, brytningsvinkeln i glaset θ b, vinkeln mellan den utträdande ljusstrålen och ytnormalen θ a ) och parallellförskjutningen d. b) Visa att θ a =θ a. c) Hitta ett samband mellan parallellförskjutning d och glasets tjocklek, den infallande vinkeln och brytningsvinkeln i glaset. d) Beräkna d för t=2.4cm, nglas=1.8, θ a =66. F4: Anta att du vilar från din safariutflykt lite grann vid Viktoriasjön som ligger vid ekvatorn. Du har polaroidglasögonen på, står och tittar hur solen närmar sig horizonten och hur dess reflex i vattnet blir svagare. Vilken tid på dagen försvinner reflexen helt (om vi antar att man befinner sig där kring årets längsta dag)? Sedan du sett den effekten vänder du dig ett halvt varv och tittar upp på den blå himlen. Ser du en mörkare fläck direkt eller måste du lägga huvudet på sidan (ritning!)? Vid vilken vinkel till zeniten ser man fläcken? D10: Luftens brytningsindex n = 1 + 0,00024 ρ, där ρ är luftens densitet. Vi kallar den verkliga zenitvinkeln för en stjärna θ medan θ-δθ är den skenbara zenitvinkel som uppfattas av en iakttagare som tittar på stjärnan genom atmosfären. a) Ange den ekvation som ger Δθ som funktion av den verkliga zenitvinkeln θ, densiteten ρ, atmosfärstrycket p och den absoluta temperaturen T. b) beräkna Δθ vid havsytans nivå för en stjärna med θ = 45 under antagande att temperaturen T = 298 K. 21

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Polarisation laboration Vågor och optik

Polarisation laboration Vågor och optik Polarisation laboration Vågor och optik Utförs av: William Sjöström 19940404-6956 Philip Sandell 19950512-3456 Laborationsrapport skriven av: William Sjöström 19940404-6956 Sammanfattning I laborationen

Läs mer

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? 1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat

Läs mer

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära Repetitionsuppgifter i vågrörelselära 1. En harmonisk vågrörelse med frekvensen 6, Hz och utbredningshastigheten 1 m/s har amplituden a. I en viss punkt och vid en viss tid är elongationen +,5a. Hur stor

Läs mer

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010 Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)

Läs mer

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010 Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 8-13 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)

Läs mer

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M 2012-01-13 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Syfte och mål När ljus avviker från en rätlinjig rörelse kallas det för diffraktion och sker då en våg passerar en öppning eller en kant. Det är just detta fenomen som gör att

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36 Diffraktion och interferens Kapitel 35-36 1.3.2016 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Huygens princip: Tidsskillnaden mellan korresponderande punkter på två olika vågfronter är lika för alla par av korresponderande

Läs mer

Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation

Institutionen för Fysik 2013-10-17. Polarisation Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat, linjär- och cirkulärpolariserat ljus. Exempel på komponenter som kan ändra

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 18 DECEMBER 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning

Läs mer

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14

Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tentamen i SK1111 Elektricitets- och vågrörelselära för K, Bio fr den 13 jan 2012 kl 9-14 Tillåtna hjälpmedel: Två st A4-sidor med eget material, på tentamen utdelat datablad, på tentamen utdelade sammanfattningar

Läs mer

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15 FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare

Läs mer

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen den 10/6 2015 Räknestuga Förra veckan kapitel

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

LABORATION 2 MIKROSKOPET

LABORATION 2 MIKROSKOPET LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och

Läs mer

Övningsuppgifter. 1. Ljusets natur. Våglära och optik FAFF30. 1.1 D Varför är kortvågigt ljus ofta mer skadligt än långvågigt ljus?

Övningsuppgifter. 1. Ljusets natur. Våglära och optik FAFF30. 1.1 D Varför är kortvågigt ljus ofta mer skadligt än långvågigt ljus? Övningsuppgifter Våglära och optik FAFF30 1. Ljusets natur 1.1 D Varför är kortvågigt ljus ofta mer skadligt än långvågigt ljus? 1.2 Ett enkelt experiment att testa om man är nyfiken på vilken frekvens

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom

Läs mer

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens Hur funkar 3D bio? Lunds Universitet 2016 Laborationsrapporter Lunds Universitet 2016 Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända! Sista dag för godkännande av laborationer är torsdagen

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19 Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,

Läs mer

Institutionen för Fysik Polarisation

Institutionen för Fysik Polarisation Polarisation Syfte Syftet med denna laboration är att lära sig om ljusets polarisation. Du kommer att se exempel på opolariserat-, linjärt- och cirkulär polariserat ljus. Exempel på komponenter som kan

Läs mer

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s 140528: TFEI02 1 TFEI02: Vågfysik Tentamen 140528: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) En fortskridande våg kan skrivas på formen: t s(x,t) =s 0 sin 2π T x λ Vi ser att periodtiden är T =1/3 s, vilket ger

Läs mer

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. 10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15

Läs mer

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter): FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd

Linnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma

Läs mer

v = v = c = 2 = E m E2 cµ 0 rms = 1 2 cε 0E 2 rms (33-26) I =

v = v = c = 2 = E m E2 cµ 0 rms = 1 2 cε 0E 2 rms (33-26) I = Kap. 33 Elektromagnetiska vågor Den klassiska beskrivningen av EM-vågorna, går tillbaka till mitten av 1800-talet, då Maxwell formulerade samband mellan elektriska och magnetiska fält (Maxwells ekvationer).

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Diffraktion och interferens Laboration i kursen Syfte Laborationen ska ge förståelse för begreppen interferens och diffraktion och hur de karaktäriseras genom experiment. Vidare visar laborationen exempel

Läs mer

Mekaniska vågor. Emma Björk

Mekaniska vågor. Emma Björk Mekaniska vågor Emma Björk Olika typer av vågfenomen finns överallt! Mekaniska vågor Ljudvågor Havsvågor Seismiska vågor Vågor på sträng Elektromagnetiska vågor Ljus Radiovågor Mikrovågor IR UV Röntgenstrålning

Läs mer

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg. 1. Bengt ska just demonstrera stående vågor för sin bror genom att skaka en slinkyfjäder. Han lägger fjädern på golvet och ber sin bror hålla i andra änden. Sen spänner han fjädern genom att backa lite

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Polarisation Laboration 2 för 2010v

Polarisation Laboration 2 för 2010v Polarisation Laboration 2 för 2010v Stockholms Universitet 2007 Innehåll 1 Vad är polariserat ljus? 2 Teoretisk beskrivning av polariserat ljus 2.1 Linjärpolariserat ljus 2.2 Cirkulärpolariserat ljus

Läs mer

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1 Kikaren Synvinkel Ökar synvinkeln os avlägsna objekt 1 2 Vinkelörstoring Deinition: med optiskt instrument G utan optiskt instrument Kepler oc Galileikikare Avlägsna objekt (t. ex. med kikare): synvinkeln

Läs mer

Tentamen i Vågor och Optik 5hp den 19. augusti 2016

Tentamen i Vågor och Optik 5hp den 19. augusti 2016 Uppsala Universitet Institution för ysik och Astronomi Laurent Duda krivtid kl. 8-13 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten) för godkänd (3:a)

Läs mer

Laboration 1 Fysik

Laboration 1 Fysik Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på

Läs mer

Ljusets böjning & interferens

Ljusets böjning & interferens ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Ljusets böjning & interferens Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska

Läs mer

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics) 5 Föreläsning 2 (kap 1.6-1.12, 2.6 i Optics) Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen

Läs mer

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12 Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar

Läs mer

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p) Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad

Läs mer

Vågrörelselära, akustik och optik. Lösningsförslag till räkneuppgifter

Vågrörelselära, akustik och optik. Lösningsförslag till räkneuppgifter Vågrörelselära, akustik och optik. Lösningsförslag till räkneuppgifter Jonas Persson 5 juli 2007 Förord Som författare försöker man att anpassa sig till läsarna och presentera materialet på ett så lättläst

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

Gauss Linsformel (härledning)

Gauss Linsformel (härledning) α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a

Läs mer

Övning 4 Polarisation

Övning 4 Polarisation Övning 4 Polarisation Transmission genom ett polarisationsfilter Malus lag: I 1 = cos 2 (θ) θ I 1 Reflektion och transmission I R Polariserat! Opolariserat i B n n i B I T Brewstervinkeln (polarisation

Läs mer

Akustik. Läran om ljudet

Akustik. Läran om ljudet Akustik Läran om ljudet Vad är ljud? Ljud är förtätningar och förtunningar som uppstår i omgivningen när ett föremål vibrerar. Ljud kräver materia för att kunna spridas, t.ex. luft. Ett föremål som vibrerar

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15 FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 1 augusti 008 kl 9-15 Hjälpmedel: handbok och räknare. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Finaltävlingen) Riv loss detta blad och lägg det överst tillsammans med de lösta tävlingsuppgifterna i plastmappen. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla.

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

Vågrörelselära och optik

Vågrörelselära och optik Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1

Läs mer

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare. Övning 9 Tenta från 2016-08-24 Del A 1.) Du lyser med en ficklampa rakt mot en vit vägg. Vilken luminans får väggen i mitten av det belysta området? Ficklampan har en ljusstyrka på 70 cd och du står 2.0

Läs mer

LABORATION 4 DISPERSION

LABORATION 4 DISPERSION LABORATION 4 DISPERSION Personnummer Namn Laborationen gokän Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (8) LABORATION 4 DISPERSION Att läsa i kursboken: si. 374-383, 4-45 Förbereelseuppgifter: Va

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik - 2015-08-21, kl. 08.00-13.00 Tentamen i Fotonik 2011 08 25, kl. 08.00 13.00 FAFF25-2015-08-21 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 2011 08 25 FAFF25 FAFF25 - Tentamen Fysik för Fysik C och i för

Läs mer

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion

Läs mer

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur Fysik Laboration 3 Ljusets vågnatur Laborationens syfte: att hjälpa dig att förstå ljusfenomen diffraktion och interferens och att förstå hur olika typer av spektra uppstår Utförande: laborationen skall

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger 9 Ljus Inledning Kapitelinledningen på sidorna 158 159 i grundboken och sid 90 i lightboken handlar om solens strålar. Ljusstrålarna har färdats med den högsta hastighet som går, 300 000 km/s, från solens

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Kapitel 33 The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

räknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. (1,0 p) vationen

räknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. (1,0 p) vationen TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ettt nytt blad och skriv bara på

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

Kapitel 35, interferens

Kapitel 35, interferens Kapitel 35, interferens Interferens hos ljusvågor, koherensbegreppet Samband för max och min för ideal dubbelspalt Samband för intensitetsvariation för ideal dubbelspalt Interferens i tunna filmer Michelson

Läs mer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden

Läs mer

Handledning laboration 1

Handledning laboration 1 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Handledning laboration 1 VT 2017 Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen

Läs mer

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor. FAFF25-2014-03-14 Tentamen i Fotonik - 2014-03-14, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 7: Antireflexbehandling 1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som

Läs mer

Tentamen i Fysik för M, TFYA72

Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Onsdag 2015-06-10 kl. 8:00-12:00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogat formelblad Avprogrammerad räknedosa enlig IFM:s regler. Christopher Tholander kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor FF60 Tillämpad vågrörelselära FF60 Karaktäristiskt för periodiska svängningar är att det finns en återförande kraft riktad mot jämviktsläget y 0 F F F k y F m a 4 Svängningar genererar vågor - Om en svängande

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260 Geometrisk optik reflektion oh brytning Geometrisk optik F7 Reflektion oh brytning F8 Avbildning med linser Plana oh buktiga speglar Optiska system F9 Optiska instrument 1 2 Geometrisk optik reflektion

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

5. Elektromagnetiska vågor - interferens Interferens i dubbelspalt A λ/2 λ/2 Dal för ena vågen möter topp för den andra och vice versa => mörkt (amplitud = 0). Dal möter dal och topp möter topp => ljust (stor amplitud). B λ/2 Fig. 5.1 För ljusvågor

Läs mer

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning

BANDGAP 2009-11-17. 1. Inledning 1 BANDGAP 9-11-17 1. nledning denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

Separata blad för varje problem.

Separata blad för varje problem. Institutionen för Fysik och Materialvetenskap Tentamen i FYSIK A 2008-12-12 för Tekniskt/Naturvetenskapligt Basår lärare : Johan Larsson, Lennart Selander, Sveinn Bjarman, Kjell Pernestål (nätbasår) Skrivtid

Läs mer

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - Tentamen Måndagen den 21:e maj 2012, kl 14:00 18:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,

Läs mer

Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation

Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation Stockholms Universitet 2014 Kontakt: olga.bylund@fysik.su.se Instruktioner för redogörelse för Laboration 3 Denna laboration består utav fyra experiment

Läs mer

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna

Läs mer

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17

OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 OSCILLOSKOPET Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är att du ska få lära dig principerna för hur ett oscilloskop fungerar,

Läs mer

The nature and propagation of light

The nature and propagation of light Ljus Emma Björk The nature and propagation of light Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion) Brytningslagen (Snells lag) Totalreflektion Polarisation Huygens

Läs mer

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003 TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen för teknik och naturvetenskap Campus Norrköping Igor Zozoulenko Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003 Laboration 1: Ljudhastigheten i luft;

Läs mer

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 KTH Tillämpad Fysik Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik SK2380, Teknisk fotografi 2015-08-18, 8-13, FA32 Uppgifterna är lika mycket värda poängmässigt. För godkänt krävs 50 % av max. poängtalet.

Läs mer

1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft.

1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft. Problem. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft. (p) Det finns många förklaringar, till exempel Hewitt med insekten

Läs mer

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Optik för F2 (FFY091) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2008-08-26 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer