Hur mår Sörmlands barn och ungdomar?

Transkript

1 Hur mår Sörmlands barn och ungdomar? Charlotte Nylander och Jennie Nimborg, Barnhälsovården Sörmland Sanna Tiikkaja Välfärd och folkhälsa

2 1. Hur många barn och ungdomar, 0-17 år, fanns i Sörmland 2019? st X st st

3 unga (0-17 år) i Sörmland 2019 Lika mycket värda och samma rättigheter (Artikel 2) Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn (Artikel 3) Trygg uppväxt (Artikel 19) Liv, överlevnad, utveckling (Artikel 6) och bästa uppnåeliga hälsa (Artikel 24) Bli hörd och uttrycka sin åsikt (Artikel 12) Respekt för föräldrars ansvar (Artikel 5) Lek, vila och fritid (Artikel 31)

4 Hälsans bestämningsfaktorer Skydd- och riskfaktorer Skyddsfaktorer ökar barnets motståndskraft Riskfaktorer ökar risken för att barn ska utveckla ohälsa Hallberg 2017

5 1000 kronorsloppet

6 2. Vilken region har högst socioekonomiskt index (CNI)? 1. Skåne X. Västmanland 2. Sörmland

7 CNI

8 CNI barn per BVC/FC 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0

9 3. Hur stor andel av barnen i Sörmland lever i barnfattigdom? % X. 14 % %

10 Barn i ekonomisk utsatthet Högst barnfattigdom i landet 14 % av barnen i Sörmland 14,6 % av barnen i Flen lever i skuldutsatta familjer Motsvarade siffra för Trosa är 6 % Rädda barnen, 2018 Kronofogdemyndigheten, 2018

11 Barns hälsa

12 Amning vid 1 veckas ålder 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel helammad 1 v Barn födda 2017 Andel delvis ammad 1 v

13 Rökande föräldrar 20% 15% 10% 5% 0% Barn födda Andel där rökare finns i hemmet vid 0-4 veckors ålder

14 Daglig rökning åk 9 25 Tjejer Killar 20 % Källa Liv & hälsa ung 2017

15 4. Hur stor andel av killarna i åk 2 har testat e-cig senaste året? % x. 20 % % Bild lånad från Bild lånad från

16 Använt e-cigarett senaste året Tjejer Killar % Åk 9 År 2 gy Källa Liv & hälsa ung 2017

17 Druckit alkohol under senaste året åk Tjejer Killar 80 % Källa Liv & hälsa ung 2017

18 Använt narkotika åk 9 25 Tjejer Killar 20 % Källa Liv & hälsa ung 2017

19 5. Hur stor andel av de sörmländska 4-åringarna har övervikt eller fetma? % X. 14 % %

20 Övervikt och fetma bland 4-åringar Övervikt Fetma 20% 15% 10% 5% 0%

21 Könsfördelning och förändring över tid

22 Övervikt och fetma 25% 20% 15% 10% åk 7 åk 9 åk 2 gymn. 5% 0% Källa Liv & hälsa ung 2017

23 Munhälsa 10% Andel 3 åringar med karies 8% 6% 4% 2% 0%

24 Barn med risk för TBC 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 11,5% 12,1% 17,3% Barn födda ,2% 35,5% 25,4% 39,5% 39,9% 42,8% 50,5%

25 Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? åk 9 Ja Nej 40 % 60 % Båda föräldrarna är sysselsatta Inte orolig för familjens ekonomi Svensk bakgrund Båda föräldrarna är arbetslösa eller sjukskrivna Orolig för familjens ekonomi Utländsk bakgrund Källa Liv & hälsa ung 2017

26 Positiv framtidstro åk % Tjejer Killar Källa Liv & hälsa ung 2017

27 Positiv framtidstro åk 9, utifrån föräldrars sysselsättning % Båda föräldrarna sysselsatta En förälder arbetslös/sjukskriven Båda föräldrarna arbetslösa/sjukskrivna Källa Liv & hälsa ung 2017

28 6. Hur stor andel av killarna i åk 9 mår bra? % x. 82 % %

29 Må bra per årskurs 100% 80% 60% 40% Tjej Kille 20% 0% 70% 87% 66% 82% 61% 77% åk 7 åk 9 åk 2 gymn. Källa Liv & hälsa ung 2017

30 Trivs bra i skolan 100% 80% 60% 40% Tjejer åk 9 Killar åk 9 20% 0% Vingåker Flen Gnesta Trosa Nyköping Eskilstuna Strängnäs Oxelösund Katrineholm Källa Liv & hälsa ung 2017

31 Har inte betyget F eller (-) 100% 80% 60% 40% Tjej åk 9 Kille åk 9 20% 0% Vingåker Flen Katrineholm Nyköping Eskilstuna Oxelösund Trosa Strängnäs Gnesta Källa Liv & hälsa ung 2017

32 7 skyddsfaktorer: <4 skyddsfaktorer Positiv framtidssyn Lätt att prata med förälder Bo på ett ställe Trivas i skolan Godkänt i alla ämnen Inte mobbad Fysisk aktivitet 7 riskbeteenden: 4 riskbeteenden Rökning Frisk eller Alkohol kronisk sjukdom Droger Våldsamt beteende Kriminellt beteende Tidig sexualdebut Självskadebeteende

33 7. Unga med få skyddsfaktorer ägnar sig åt mer åt riskbeteende? 1. Ja X. Nej 2. Vet inte

34 Skyddsfaktorer och riskbeteenden Justerat OR 4 riskbeteenden Frisk + gott skydd ref Sjuk + gott skydd 1,59 (1,01-2,51) Frisk + sämre skydd 3,36 (2,43-4,65) Justerat OR 95% Konfidensintervall Sjuk + sämre skydd 6,26 (3,60-10,90)

35 Samband - Må bra Vill vara med och påverka i kommunen Trivs bra/mycket bra i skolan* Ser ganska/mycket ljust på Fysiskt aktiv framtiden* + + Ganska/mycket orolig för familjens ekonomi* En funktionsnedsättning Inte särskilt orolig för familjens ekonomi* Tjej* Bisexuell* Minst två funktionsnedsättningar* Sover minst 7 timmar per natt på vardagar* Trygg i klassrummet* Litar på andra människor* Född i Sverige* Indelningsgrunder Levnadsvanor Livsvillkor Icke signifikanta faktorer i denna analys, frukost, alkohol- och rökvanor, föreningsaktivitet samt trygghet på nätet, i bostadsområdet på kvällen och i hemmet. Källa Liv & hälsa ung 2017, Regionerna Sörmland, Västmanland, Uppsala och Örebro

36 8. På vilket sätt bidrar barnhälsovården till att barn mår bra? 1. Genom att främja hälsa, förebygga ohälsa och att tidigt upptäcka avvikelser X. Genom vaccinationer, hälsofrämjande samtal och hembesök 2. Genom samverkan inom Familjecentraler

37 Barns tillgång till barnhälsovård i Sörmland

38 MHV + BHV + soc + öppen förskola = FC Norra: Strängnäs City Skiftinge Torshälla Thomaskyrkan = 12 st Västra: Nävertorp Vingåker Flen Södra: Gnesta Brandkärr Oxelösund Arnö

39 Evidens för bättre: Kommunikation mellan professioner (Gum, Prideaux, Sweet, & Greenhill, 2012) Samarbete och teamtänkande (Nylen, 2018) Barn- och familjeperspektivet blir centralt framför verksamhetsperspektiven (Bulling and Berg, 2018) Stöd till familjer (Fabian, Sarkadi, & Wallby, 2013) Frågande om våld (Nimborg, Skålen, 2017) Arbetshälsa hos professionen (Håkan Sandberg, 1997; H. Sandberg, 2010)

40 Vad göra? Samverka Tidiga insatser Lyssna på barnet/ungdomen Skapa tillit Förmedla framtidstro

41 Moibe

42 Mer om Barnhälsovård i Sörmlands årsrapport och om Liv & Hälsa ung finns på Tack!