DISTRIKTSSTYRELSENS UTLÅTANDE DISTRIKTSKONGRESSEN 2016 SOCIALDEMOKRATERNA I SKÅNE

Transkript

1 DISTRIKTSSTYRELSENS UTLÅTANDE DISTRIKTSKONGRESSEN 2016 SOCIALDEMOKRATERNA I SKÅNE

2 Innehåll UTLÅTANDE NR 1 och UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR 4 och UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR 9, 10, 11 och UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR 16 och UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR

3 UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR 48 och UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR 53, 54, 55 och UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR 67 och UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR 74 och UTLÅTANDE NR 76, 77 och UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR

4 UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR

5 UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR 154, 155, 156, 157, 158, 159, 160, 161, 162 och UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR 165 och UTLÅTANDE NR

6 UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR 189 och UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR 196, 197 och UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR

7 UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR UTLÅTANDE NR 1 och 2 6

8 Motionärerna lyfter en viktig fråga.. Distriktsstyrelsen delar fullt ut uppfattningen att kollektivavtalskrav skall ställas när vi upphandlar både kommunalt, regionalt och nationellt. Vi arbetar med detta både regionalt och nationellt. Bifall till motionerna. Motionen jämte distriktstyrelsen utlåtande översänds till regionfullmäktigegruppen och riksdagsgruppen. UTLÅTANDE NR 3 Distriktsstyrelsen delar helt motionärens uppfattning om att bemanningsföretag inte skall användas till varaktig anställning och det skall inte heller vara möjligt att byta ut anställd personal mot inhyrd. Bifall till motionen UTLÅTANDE NR 4 och 5 Motionärerna tar upp ett växande och allt mer acceptabelt problem på arbetsmarknaden. Otrygga anställningar har vuxit lavinartat och det krävs åtgärder. Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det på en fungerande arbetsmarknad ska kunna förekomma tillfälliga anställningar så som vikariat vid sjukdom, föräldraledighet eller studier. Men det är självfallet inte rimligt att man år efter år kan lava otrygga anställningar på varandra och att detta måste begränsas är en självklarhet. Men på vilket sätt och vilka gränser som skall gälla bör bestämmas i nära dialog med de fackliga organisationerna. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågeställningen och nyligen har riksdagen fattat beslut om begränsningar i LAS, i linje med vad motionärerna anför. Motion 4 bifall första att-satsen och andra besvarad Motion 5 anses besvarad 7

9 UTLÅTANDE NR 6 Motionären anser att det är fel politik att stödja och stimulera nyföretagande och menar att man istället enbart skall stödja befintliga företag. Distriktsstyrelsen delar inte motionärens uppfattning då vi tror att det kan behövas både delar för att göra företagande attraktivt och skapa fler arbetstillfällen. Avslag på motionen UTLÅTANDE NR 7 Motionären pekar på ett alvarligt problem och distriktsstyrelsen delar oron om att det kommer vara svårt att täcka behovet av anställda i många branscher. Inte minst välfärdsarbeten. Främst tror DS detta kommer att kunna täckas genom att rusta människor som kommit till Sverige under senare år med rätt kompetens. Och dagens satsningar på att rusta unga kommer sannolikt också göra skillnad. Det pågår diskussioner om pensionsålder men det är också viktigt att vi i den debatten visa på hur tudelad arbetsmarknaden är. Många i LO kollektivet når inte nuvarande pensionsålder då arbetet sliter ut. Det är DS bestämda uppfattning att man inte kan prata höjd pensionsålder utan att också diskutera arbetslivets villkor för övrigt. Att minska veckoarbetstiden är en fråga som vi tidigare ställt oss positiva till i det Skånska partidistriktet. Det är dock inte en fråga som DS vill isolera till äldre utan för arbetsmarknaden generellt. Avslag på motionen UTLÅTANDE NR 8 Motionären lyfter en fråga som är väldig avgörande för många löntagare på arbetsmarknaden. Avgörande i den bemärkelsen att kunna orka arbeta ett helt yrkesliv med hälsan i behåll. Att ha möjlighet till friskvård på arbetstid är något positivt för den enskilde men även för företagen. Frisk och välmående personal producerar mer och håller högre kvalitet. LO har under flera år drivit arbetsmiljö frågorna och inte minst blev detta tydligt när Fredrik Reinfeldt för några år sedan ville höja pensionsåldern. 8

10 DS delar uppfattningen att friskvård kopplat till anställning är något positivt. Det finns även in många kollektivavtal idag reglerat med friskvård på olika sätt. DS anser att friskvårdssatsningar för anställda för föregås av överenskommelser mellan fack och arbetsgivare. Motionen anses besvarad UTLÅTANDE NR 9, 10, 11 och 12 Motionärerna tar upp en stor och viktig fråga. Att man ställer krav om kollektivavtal när staten går in med subventioner är ett en linje som DS ställer sig bakom. Det parlamentariska läget har gjort det omöjligt att besluta om den ordningen, men det är självfallet en fråga som vi Socialdemokrater fortsatt skall driva. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är viktiga för att ge människor förutsättningar att kliva ut på arbetsmarknaden. Det är givetvis DS uppfattning att detta inte skall utnyttjas utan vara just en möjlighet att komma in. AF har en viktig roll att se till att detta inte missbrukas och att det inte nyttjas som gratis arbetskraft över tid. Men DS ser också dessa lönestöd som ett bättre alternativ för dem som står långt från arbetsmarknaden att komma ut och skaffa sig en erfarenhet än det alternativ som debatteras kraftfullt av borgarna. Sänkta löner drabbar den enskilda medan subventionerade anställningar betalar vi solidariskt. Även om DS helt delar motionärens uppfattning om att kollektivavtalskrav borde ställas inom den nuvarande mandatperioden så ser vi svårigheten. Det parlamentariska läget gör att det inte finns majoritet. Frågan är redan prövad. Men om förutsättningar ges så är det DS uppfattning att motionärens krav skall genomföras. Motionerna anses besvarade UTLÅTANDE NR föreslog DS att kongressen skulle besluta om att ta bort den 75-dagarsregel som finns för deltidsstämplingen i A-kassan, vilket kongressen också gjorde. DS har inte ändrat uppfattning i frågan. Bifall till motionen 9

11 UTLÅTANDE NR 14 Medborgartjänst är en fråga som varit aktuell till och från. Det länder som har medborgartjänst eller likande system. Att människor får vara i någon form av sysselsättning är avgörande för individens välbefinnande. DS delar motionärens uppfattning att någon form av medborgartjänst är till nytta för medborgarna, både individuellt och samhällsmässigt. Hur en sådan reform skulle se ut måste utredas grundligt och i nära samverkan med parterna. Frågor som undanträngningseffekter, villkor, omfattningen mm får inte hamna vid sidan. Bifall till motionen UTLÅTANDE NR 15 Motionären tar upp frågan huruvida skälen för uppsägning vid arbetsbrist ska offentliggöras. Idag har vi en väl förankrad arbetsrätt med parterna på arbetsmarknaden och hur den tillämpas samt tolkas avgör parterna i dialog och förhandling. Endast en mycket liten del behandlas i domstol vilket är ett tecken på vår Svenska modell fortsatt står sig stark. DS har full respekt för den modellen och anser att de överenskommelser som görs mellan parterna skall parterna själva hantera. Ett offentliggörande av saklig grund begreppet då det inte råder någon tvist i frågan fyller ingen funktion samt är enbart en fråga för de som är berörda. Avslag på motionen UTLÅTANDE NR 16 och 17 Motionären tar upp fler frågeställningar om rättvisa villkor på arbetsmarknaden för alla som arbetar. Inte bara inhemsk arbetskraft utan i synnerhet arbetskraftsinvandringen. Till följd av borgarnas liberalisering av regelverket kring arbetskraftsinvandringen har det växt fram avarter på arbetsmarknaden som bidrar till löne- och villkorsdumpning. Den enskilde är i allt större utsträckning i beroendeställning till arbetsgivaren och är ofta ej anslutna till någon facklig organisation. Eftersom vi har regler och system som bygger på kollektivavtal och organisering av arbetskraften, blir den denna grupp extra utsatt när något eller båda inte är aktuella. Vi måste upprätthålla systemet och se till att även de omfattas att ett skydd men att acceptera att människor vistas illegalt i landet kan vi inte ställa upp på. Alla måste vara lika inför lagen. 10

12 Motionärens olika förslag på åtgärder har helt eller delvis varit upp på distriktskongressen tidigare år. Många av frågorna väcker stort engagemang och är viktiga för arbetstagarna och för partiets trovärdighet i arbetsmarknadsfrågor. DS har inte ändrat uppfattning i grundfrågan att, de regelverk som idag finns och tillämpningar av desamma, behöver förändras för att ge alla på Svensk arbetsmarknad rättvisa villkor. Att staten ska ta större ansvar för att säkerställa att anställningserbjudande också är bindande, anser DS är bra. Att staten skulle följa upp villkoren på ett bättre sätt anser DS också är viktigt. Frågan om ett huvudentreprenörsansvar är en aktuell fråga där Byggnads gått i framkant och lyckats träffa överenskommelse med motparten om detta. DS anser att ett införande av detta ansvar i lagstiftningen inte är i dagsläget tillräckligt belyst. Dels arbetar regeringen med frågan samt vänts flera andra fackliga förbund driva frågan i avtalsrörelserna framöver. DS anser det vore störande för dessa processer om vi skulle låsa oss vid en linje. Utvecklingen av frågan måste följas noggrant. Bifall på att-sats 1,2,5,6 och 7 Besvara att-sats 3,4,8 och 10 Avslag att-sats 9 UTLÅTANDE NR 18 Motionären lyfter upp två frågeställningar som länge engagerat, framförallt fackföreningsrörelsen. Att det skall krävas kollektivavtal vid alla arbetsmarknadsåtgärder inom nuvarande mandatperiod bedömer DS inte är realistiskt, men på sikt är detta en fråga som tillsammans med fackföreningsrörelsen måste få högre prioritet. Den andra delen som motionären tar upp handlar om vilket försäkringsskydd som den enskilda arbetstagaren skall omfattas av vid en anställning inom ramen för arbetsmarknadsåtgärderna som finns att tillgå. Idag regleras försäkringsskyddet på tre nivåer; staten, kollektivavtal och privat. Det sistnämnda omfattar även företagen. Tillsamman ger dessa tre nivåer ett mycket gott skydd men vad som är fullvärdigt försäkringsskydd är en synnerligen subjektiv uppfattning. DS har svårt att se ett ställningstagande för något som inte är definierat. Att-sats 1 och 2 anses besvarad 11

13 UTLÅTANDE NR 19 DS delar fullt ut motionärens uppfattning att kollektivavtal ska gälla på Svensk arbetsmarknad. Huvudansvaret för detta har parterna men även staten har ett stort ansvar. Dock har motionären formulerat en skrivning som är att tolka som en allmängiltighet. Detta anser DS inte är en teknisk lösning som parterna stödjer. DS kommer fortsättnings att verka för en arbetsmarknad där parterna tecknar kollektivavtalen och i de fall staten som arbetsgivare är en av parterna är det en självklarhet att vi ska ta ett extra stort ansvar i denna fråga. Motionen anses besvarad. UTLÅTANDE NR 20 DS delar motionärens uppfattning fullt ut. Att fackliga organisationer ska har rätten att kräva kollektivavtal för att hävda deras medlemmars villkor är en självklarhet på den Svenska arbetsmarknaden. Bifall till motionen. UTLÅTANDE NR 21 Motionären lyfter ett av vår politiks viktigaste område. Målet att ny full sysselsättning. Full sysselsättning är ett begrepp som kan definieras olika beroende på vem man frågar. Det kan tex bero på hur man räknar människor som är i studier, sjukskrivna, arbetssökande tillfälligt. Vi vet att historiskt har en stark facklig/politiskt samverkan med fokus på sysselsättning både gett människor frihet och vår politik en mycket stark förankring. De politiska reformerna har riktat in sig på de förutsättningar människor och företag fått för att fler ska komma i arbete. Det har handlat om utbildning, infrastruktur och bostäder. Fack och arbetsgivare har skött delen som reglerar vilka villkor som arbetsmarknaden klarar av att upprätthålla utan att riskera tillväxten negativt, på ett allt för stort sätt. Denna uppdelning har och ska så förbli vara en framgångsfaktor för Sverige. Vi ser, precis som motionären anför, att sysselsättningsgraden sjunkit markant de senaste 25åren varvid DS delar motionärens uppfattningar att den måste öka. Distriktet har under lång tid drivit denna fråga på en rad olika sätt både på kongresser och genom opinionsbildning i nära dialog med LO. Just den nära dialogen med de fackliga organisationen är avgörande för att vi ska lyckas att nå målet om den lägsta arbetslösheten i EU Regeringens har gjort olika satsningar inom just utbildning och arbetsvillkorsrelaterade frågor som är väldigt bra och i rätt riktning men DS instämmer med motionären att det finns mycket mer att göra. 12

14 Skall det göras förändringar som får direkta effekter på partsförhållandet mellan fack och arbetsgivare samt för de anställdas villkor, måste det finnas ett enat och tryck från fackföreningsrörelsen om dessa ev förändringar. Arbetstidsförkortning är just en sådan fråga och motionären lyfter också denna. Facken har avtalat på olika sätt om en sådan förkortning och för många är heltidsmåttet idag redan under 40tim/v. DS bedömer att facken inte är framme för en förändring i lagstiftningen i denna frågan. Vi som parti har dock ett ansvar att se till att arbetstagaren ges möjligheter att organisera sig på ett sätt som medför ett starkt skydd för den enskilde på arbetsmarknaden. För DS är det en självklarhet att politiken måste visa vägen när och arbeta för att lösa de problem som uppstår. I takt med en globaliserad och konkurrensutsatt arbetsmarknad blir det viktigare att ta tydliga ställning för arbetstagarsidan. Både nationellt och internationellt. DS är överens med motionären att vi måste fortsätta arbeta med opinionsbildning för att vi ska förändra och förbättra samhället. Strategier och områden för detta måste få vara en fråga som ges möjlighet till frihet. För en lyckad opinionsbildning är problemformuleringen avgörande. Där det finns ett behov och önskemål om att få stöd i arbetet och underlag är DS uppfattning att det ska ges. Bifall att-sats 1, 2 och 4 Besvarad att-sats 3, 5 och 6 UTLÅTANDE NR 22 Som framgår av regeringens budget stimuleras nu både byggande av energieffektiva bostäder och energieffektiviserar vid renovering av miljonprogrammet: Regeringen inför ett investeringsstöd för byggande av klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. Stödet ligger på 1,9 miljarder för år 2016 och ökar de nästkommande åren upp till 3,2 miljarder år Investeringsstödet är som störst för små, energieffektiva lägenheter. För att ge särskild stimulans för studentbostäder avser regeringen att föreslå ytterligare 300 miljoner kronor till snabbt uppförda studentbostäder för Regeringen ser också att det finns många flerfamiljshus som är i stort behov av upprustning och energieffektivisering. I många bostadsområden finns också ett behov av en förbättrad utemiljö. Regeringen avser därför att föreslå en miljard kronor till upprustning och insatser för levande stadsmiljöer. För att säkerställa rimliga hyresnivåer kommer en del av stödet gå till att begränsa hyreshöjningar för de boende. Genom denna miljardsatsning skapar vi ett bättre boende där det finns behov och gör samtidigt stora miljövinster i form av minskad energianvändning. Passivhus har många fördelar liksom nollenergihus. Passivhus innebär att man bygger energisnålt för att värmeförlusterna genom klimatskalet ska bli så små som möjligt. Klimatskal är samlingsnamn för väggar, golv, tak, fönster och dörrar. Det åstadkoms genom effektiv ventilation 13

15 och genom att värme från elektiska apparater, boende och instrålad sol tillvaratas. Klimatskalet är lufttätt med extra tjock isolering. Nollenergihus har samma krav på byggnaden som passivhus men har dessutom utgångspunkten att byggnaden inte ska använda mer energi under året än vad den själv tillför. Det kan innebära att el från solceller eller värme från solfångare tillförs. Idag används cirka 40% av Sveriges energi i bostadssektorn, av detta går huvuddelen av energin till uppvärmning av byggnader. EU har ställt kravet att alla nya byggnader ska vara näranollenergihus senast årsskiftet 2020/2021. Frågan ligger nu på regeringens bord. Ett nära nollenergi-hus kräver ett energieffektivt klimatskal och energiförbrukningen ska till stor del komma från förnyelsebara material. När det gäller första att-satsen så finns det ingen motsättning mellan att satsa på omställning av energislag och att spara energi. Båda är viktiga. Vad gäller andra att-satsen är det självklart viktigt med effektiv energibesparing vid ny- och ombyggnation. Men i det befintliga beståndet är omställning av energislag viktigt. Gällande tredje att-satsen kan man bara hålla med. Fjärde att-satsen handlar om passivhus men vi förutsätter att nära-nollenergihus och nollenergihus ingår i definitionen. Att-sats 1: Besvarad Att-sats 2: Besvarad Att-sats 3: Bifall Att-sats 4: Bifall UTLÅTANDE NR 23 Motionärerna vill att en avgift införs när ett bygglovsärende har blivit överklagat en gång. Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att byggprocesser behöver snabbas på och att okynnesöverklagande ska minskas och försvåras. Regeringen har också påbörjat en översyn av plan- och bygglagen (PBL) i bland annat detta syfte. Som exempel kan nämnas att Länsstyrelsen har plockats bort som instans vid vissa ärenden vilket förkortar processen. Inom ramen för den migrationspolitiska uppgörelsen hösten 2015 finns också skrivningar om att förenkla PBL. Utvecklingen går således i den riktning som motionärerna vill. Styrelsen menar dock att en avgiftsbeläggning av överklaganden i enlighet med det som motionärerna föreslår kan skapa problem framförallt inom ramen för rättsäkerhetsaspekten. Den med gott om pengar kommer att 14

16 kunna överklaga i flera led medan en mindre bemedlad person inte kan få sin rätt prövad på samma sätt. Det gör att modellen riskerar att få en klassmässig snedfördelning. att motionen anses besvarad. UTLÅTANDE NR 24 Den bristande konkurrensen på byggmarknaden har precis som motionärerna hävdar lett till byggprisökningar långt över konsumentprisindex framförallt när det gäller bostadsbyggandet. Konkurrensverket har regeringens uppdrag att analysera situationen och föreslå åtgärder. I deras delbetänkande lyfter de fram aktivare byggherrar och framförallt SABO:s nationella upphandling av bostadshus som sänkte kostnaderna med 25%. Den metodiken kan användas även för nationella upphandlingar av ex förskolor, vårdcentraler. Ett sådant arbete förbereds i samverkan mellan SKL och SABO. Den bristande konkurrensen inskränker sig inte till själva byggproduktionen utan är ett resultat av att byggmaterialhandeln är kontrollerad och vinster tas ut i olika delar av byggkedjan. Ett fristående byggbolag kommer ovillkorligen att tvingas handla byggmaterialet från samma grossister men, kan man misstänka, till helt andra priser. Det finns inget behov för Region Skåne att ha ett byggbolag för sin egen verksamhet, däremot behöver alla offentliga aktörer bli mycket aktivare som byggherrar, dela upp byggen så att mindre aktörer kan vara med, samordna utlysningar, sambeställa och aktivt söka anbud från länderna runt oss. Hösten 2015 presenterade Malmö Stad en utredning kring frågan om att starta ett kommunalt byggbolag. Utredningen fastslog bland annat att lagen om offentlig upphandling skulle utgöra ett stort hinder för att få till såväl effektiv organisation som lägre kostnader. Styrelsen menar förutom ovanstående att distriktsstyrelsen saknar resurser för att genomföra den typ av utredning som motionärerna efterfrågar. Att avslå motionen UTLÅTANDE NR 25 Motionärerna har helt rätt i att det behöver byggas många fler hyresrätter med rimliga hyror framöver. Ökat byggande har inte bara fördelen att fler bostäder skapas utan också att det i bästa fall också leder till flyttkedjor som frigör ännu billigare lägenheter i det befintliga beståndet. Regeringen har nu sjösatt den största bostadspolitiska satsningen på 20 år. Satsningen innefattar investeringsstöd för byggande av hyresrätter och studentbostäder, stöd till kommuner för ökat 15

17 bostadsbyggande, regelförenklingar, tydligare markpolitik, energieffektivisering av miljonprogrammet, stöd till byggande av äldrebostäder, stadsmiljöavtal för kollektivtrafik och stöd till sanering av byggbar mark. Det gäller nu att se till att satsningarna får önskat resultat. Det kommer att krävas mycket arbete både av kommuner, regioner och staten för att klara bostadsförsörjningen. Det kommer också att behövas ytterligare bostadspolitiska satsningar framöver. Fram till 2025 behövs minst nya bostäder! att bifalla motionen UTLÅTANDE NR 26 I motionen ges en bra bakgrund till vad som hänt i frågan. Hyresgäster som inte själva orsakat brand i sin lägenhet kan trots detta mista besittningsskyddet. De drabbas dubbelt, först av branden och sedan genom att riskera att mista sin lägenhet. Utredning tillsattes i frågan under den socialdemokratiska regeringen 2006, utredningen föreslog en ändring av hyreslagen som gick ut på att den som inte varit vållande till branden ska få bo kvar. När utredningen kom hade ett regeringsskifte skett och den borgerliga regeringen valde att inte ändra lagen. Med tanke på den utsatta situationen för de drabbade och med tanke på att frågan grundligt utretts borde nästa steg vara en lagändring enligt utredningens förslag. att motionen ska bifallas UTLÅTANDE NR 27 Motionärerna lyfter frågor som handlar om bostad till alla. Distriktsstyrelsen delar uppfattningen att bostad är en rättighet. Distriktsstyrelsen menar också att det är viktigt att undvika så kallad social housing. Regeringen har tydligt prioriterat bostadsbyggande till låginkomsttagare i sin budget. Runt 6 miljarder kr satsas på bland annat små lägenheter som ska kunna efterfrågas av dom med lägre inkomster. Likaså satsas det på renoveringar av befintligt bostadsbestånd i miljonprogramsområdena. En höjning av bostadsbidraget kan givetvis vara en väg att men dom viktigaste frågorna för att fler ska kunna efterfråga bostäder är att fler kommer i arbete och att det byggs billiga bostäder. Frågan om att i lag eller på annat sätt tvinga kommuner att se till att det finns hyresrätter är ute på remiss. Motionärerna vill att dessa hyresrätter ska finnas inom ramen för allmännyttigt företag eller motsvarande. Skrivningen i attsatsen gör det komplicerat att ta ställning till den eftersom den 16

18 innehåller två delar. Dels huruvida kommuner ska kunna tvingas att tillse behovet av hyresrätter, dels huruvida detta ska ske inom ramen för en viss form av bolag. Distriktsstyrelsen delar uppfattningen att det kan behöva regleras tydligare vilket ansvar kommuner ska ha för försörjningen av hyresrätter. Men att tvinga en kommun att tillse detta behov inom ramen för en speciell form av bolag är ett ännu större ingrepp i det kommunala självstyret. Niklas Karlsson har vidare via en motion till riksdagen föreslagit att utförsäljning av allmännyttan ska försvåras. Distriktsstyrelsen menar att det arbete som pågår i frågan är tillräckligt långtgående. Frågan om att införa den kommunala förköpsrätten är viktig och den skånska riksdagsgruppen har genom motioner av Kent Härstedt och Niklas Karlsson lyft frågan i riksdagen. Civilutskottet har behandlat frågan och riksdagen har tillkännagett för regeringen att en ny förköpslag bör återinföras med dom förändringar som Boverket föreslog i sin utvärdering av lagen Distriktsstyrelsen har i detta samma uppfattning som civilutskottet gett uttryck för. Attsats 1 och 3 bifalls. Attsats 2 besvaras. UTLÅTANDE NR 28 Styrelsen delar motionärens uppfattning att etableringen bäst löses genom att de nyanländas kompetenser och erfarenheter tas till vara, och inte genom lönedumpning och låglönejobb. Motionären föreslår satsningar på kompetenshöjande åtgärder och en utbildningskommission. Den senaste tiden har regeringen tagit ett par initiativ just med detta syfte. Ett kunskapslyft har lanserats, snabbspår till vissa yrken och i så sent som i februari utsåg regeringen en kommitté för validering. Att motionen ska anses besvarad. UTLÅTANDE NR 29 Styrelsen menar att det krävs många insatser för att skapa en jämlik arbetsmarknad och ett jämlikt arbetsliv. Det finns yrkersgrupper och utbildningar som har väldigt skev könsfördelning. Önskvärt vore att ingen kvotering behövdes, men styrelsen är inte beredd att backa upp ett förslag om kvoteringsförbud. Att avslå motionen UTLÅTANDE NR 30 17

19 Motionären lyfter flera problem med den svenska skolmarknaden, om bland annat skolkonkurser och fel fokus. Det skånska partidistriktet har tidigare antagit motioner kring just detta, och regeringen har tillsatt en utredning om vinster i välfärden. Likaså driver regeringen på för att även fristående skolhuvudmän ska omfattas av den meddelarfrihet som gäller i offentliga verksamheter. Två initiativ som möter motionärens önskan om att stoppa oseriösa aktörer. Motionären vill också att det ska vara obligatoriskt för alla skolor att informera om Skolinspektionens granskningar. Idag är Skolinspektionens beslut offentliga och informationen finns att få. Vad gäller att det ska bli lättare att stänga skolor så har Skolinspektionens möjligheter skärps, men styrelsen menar att ännu viktigare är att jobba för att det ska skapas bättre förutsättningar för alla skolor att utvecklas. Att motionen ska anses besvarad UTLÅTANDE NR 31 Styrelsen bekräftar motionärens strävan att få en högre ambition vad gäller resurser till behovsmotiverad forskning. Sverige utmärker sig internationellt i vissa teknikområden och det är tack vare gemensamma insatser från staten, stödorganisationer och industrin. Det är också Styrelsens mening att Sverige bör satsa en större del forskningsmedel i behovsmotiverad forskning, vilket i sin tur lkan leda till fler lönsamma och attraktiva produkter. Att motionen ska bifallas. UTLÅTANDE NR 32 Distriktsstyrelsen delar motionärens iver att utveckla och stödja yrkesutbildningar. Vårt parti har, i sitt valprogram deklarerat hur man vill stärka gymnasiets yrkesprogram genom att utveckla yrkescollege för att rusta dagens ungdomar med den kunskap som efterfrågas av arbetsgivare. Yrkescollege innebär att branscherna aktivt deltar i utbildningens utformning så att ungdomarna får den utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det ger eleverna tillgång till relevanta praktikplatser och gör det lättare att få ett jobb efter utbildningen. På så sätt kommer socialdemokraterna att höja ambitionerna för gymnasieskolans yrkesprogram och utveckla fler yrkescollege, med ett starkt Komvux som komplement, om ungdomarna vill bygga på sin yrkesutbildning med högskolebehörighet. 18

20 att första, andra, fjärde och femte attsatserna anses besvarade, att tredje attsatsen avslås. UTLÅTANDE NR 33 Söktrycket vid landets lärarutbildning har varit för lågt de senaste åren. Flera åtgärder måste vidtas för att öka attraktiviteten för läraryrket. Glädjande nog tycks dock fler söka sig till utbildningarna igen, trots att söktrycket är fortsatt ojämnt. Regeringen har tillsatt en skolkommission som har i uppgift att titta på nationella mål, öka likvärdigheten och lyfta resultaten i skolan. I det ligger också att se över vad som behöver göras i utbildningen och för lärares möjlighet till kompetensutveckling. Styrelsen menar att vad det gäller lärarutbildningen så är det viktigt att tillräckliga resurser avsätts, och att utbildningen håller hög kvalitet både teoretiskt och praktiskt. Så studenterna rustas väl att möta de olika förutsättningar de möts av när de är examinerade. Vad det gäller antagningen är det naturligtvis viktigt att läraryrket lockar många, och gärna de som har betyg att välja mellan olika utbildningar. Men det viktigaste av allt är att de som genomgår utbildningen och blir behöriga, lever upp till de högt ställda krav som läraryrket behöver. De som bedöms olämpliga ska inte godkännas, och i en del fall går det inte att avgöra redan under antagningen. Att motionen ska anses besvarad UTLÅTANDE NR 34 Motionären lyfter frågan om den negativa utvecklingen av svensk skola och kopplar den till framförallt huvudmannaskapet och kommunaliseringen. Även friskolesystemet anses av motionären vara ett problem. Vidare tar motionären upp frågan om obehöriga lärares rätt att undervisa och lärarnas yrkesstatus som akademikergrupp. Styrelsen menar att det krävs satsningar och skolreformer som syftar till att höja resultaten och öka likvärdigheten i skolan. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har tillsatt en Skolkommission som har i uppgift att lägga fram välgrundade förslag på reformer för att lyfta den svenska skola och för att öka likvärdigheten. Det arbetet är igång. Regeringen har också tagit tag i frågan om vinstdrivande skolföretag och avser att lägga en proposition i frågan Styrelsen anser inte att skolans problem löses av ändrat huvudmannaskap. Det finns inga belägg för att en återgång till en statlig skola skulle vara något som löser skolans problem. Finland, som ofta framhålls som ett föregångsland, har till exempel en kommunal skola. Därutöver ligger 19

21 ansvaret för stora delar av svensk skolan redan idag på staten. Såväl läroplanernas utformning, uppföljning och inspektion ligger idag under statens ansvar. Antalet direkt riktade statsbidrag är också fler än någonsin och har inte löst skolans problem och kan inte heller sägas ha ökat likvärdigheten. Motionären har inte formulerat någon särskild att-sats rörande friskolesystemet men bygger sitt resonemang på kritiken mot. Styrelsen delar motionärens uppfattning att friskolesystemet har stora brister och leder till problem för såväl lärare och elever som för landet som helhet. Likaså delas uppfattningen om att systemet behöver reformeras. Styrelsen delar också uppfattningen att läraryrket måste vara attraktivt och locka flera. Vad gäller läraryrkets attraktivitet skriver motionären om lärarnas löner. Lönebildningen är en fråga för arbetsmarknadens parter, även om regeringen har gått in med en riktad satsning det senaste året. Det är självfallet önskvärt att lärarutbildningen konkurrerar om eleverna med de högsta betygen. Höjda löner, minskad administration, bättre arbetsmiljö och genomgång av offentliga styrsystem som leder till ökad tilltro till professionen är några exempel på åtgärder som alla påverkar yrkets attraktivitet. Skollagen ställer krav på behörighet för lärare. Dock är denna lag utformad på ett sådant sätt att obehöriga lärare kan anställas under kortare tid. Alternativet som motionären framhåller vore förödande då det idag råder lärarbrist inom en del ämnen i landet och det kommer som det ser ut idag att råda ännu större lärarbrist framöver. Om inga obehöriga lärare tillåts undervisa överhuvudtaget kommer klasstorlekarna att växa enormt. Likaså kommer det mer eller mindre omöjliggöra insättande av vikarier för framförallt kortare vikariat. att motionen anses besvarad. UTLÅTANDE NR 35 Det är distriktsstyrelsens mening att kraven på att effektivisera integrationsprocessen genom bl a en snabb intagning till någon form av språkutbildning, där SFI undervisningen är ett viktigt verktyg ska höjas. Sedan den 15 augusti 2015 genomför studieförbunden, på uppdrag från regeringen, särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och personer som bor på Migrationsverkets anläggningsboenden. Regeringen har i vårpropositionen tillfört 30 miljoner kronor för att studieförbunden ska ha verksamhet för asylsökande för att stärka kunskaper deras i svenska språket och om samhället. I ändringsbudget för 2015 som kom 12 november föreslår regeringen att ytterligare 75 miljoner ska gå till studieförbundens arbete med nyanländas etablering. De tio studieförbunden har byggt upp studiecirklar i svenska och samhällsorientering för asylsökande från dag ett. En undersökning från December 2015 (källa: studieförbunden.se), visar att nära asylsökande deltagit i studieförbundens studiecirklar till slutet av november månad Fram till årets slut hade över asylsökande deltagit i studiecirklar i mer än 200 av landets kommuner. Detta visat tydligt att målsättningen är att kunna använda väntetiden för asylsökande effektivt till språk- och samhällsorientering. 20

22 Styrelsen anser att det är rimligt att erbjuda alla asylsökande barn en skolplats så snart barnet/familjen har landat i en stabil tillvaro. Det är däremot svårt att ställa krav på skolplikt om barnet/familjen under asylprocessen måste byta boende, flytta mellan tillfälliga asylboenden eller under väntan på överklagande efter ett avslag på asylansökan. Att första, andra, femte och sjätte attsatserna anses besvarade Att bifalla tredje och fjärde attsatserna. UTLÅTANDE NR 36 Motionären föreslår distriktskongressen att lagstifta om barnomsorg på obekväm arbetstid. Då distriktskongressen inte kan lagstifta går det formellt inte att yrka bifall till motionen, även om styrelsen i sak ställer sig bakom förslaget om rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. På förra partikongressen drev den skånska delegationen frågan hårt och kongressen biföll förslaget. Så frågan har redan vunnit gehör på en nationell kongress och ska därför fungera vägledande för den nationella politik som socialdemokraterna i riksdagen och regeringen bedriver. Att motionen ska anses besvarad. UTLÅTANDE NR 37 Distriktsstyrelsen delar motionärens iver att utveckla och stödja yrkesutbildningar. Vårt parti har, i sitt valprogram 2014 deklarerat hur man vill stärka gymnasiets yrkesprogram genom att utveckla yrkescollege för att rusta dagens ungdomar med den kunskap som efterfrågas av arbetsgivare. Yrkescollege innebär att branscherna aktivt deltar i utbildningens utformning så att ungdomarna får den utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det ger eleverna tillgång till relevanta praktikplatser och gör det lättare att få ett jobb efter utbildningen. På så sätt kommer socialdemokraterna att höja ambitionerna för gymnasieskolans yrkesprogram och utveckla fler yrkescollege, med ett starkt Komvux som komplement, om ungdomarna vill bygga på sin yrkesutbildning med högskolebehörighet. Att motionen anses besvarad. UTLÅTANDE NR 38 21

23 Styrelsen ser liksom motionären att kursbetygen har fått oönskade negativa effekter. De skapar stress och tar bort incitament för elever som misslyckats i någon kurs att fortsätta satsa högre. Dagens kursbetyg gör att det för eleverna är svårt att fullt ut reparera skadan av en tillfällig svacka, då kursen är avklarad och bedömningen gjord. Regeringen har aviserat initiativ för att inför ämnesbetyg, och distriktsstyrelsen backar upp det initiativet. Däremot ser styrelsen då ingen anledning att göra en specifik utredning av dagens kurssystem med särskilt fokus på psykisk hälsa. Bifalla andra och fjärde att-satserna och att avslå den tredje UTLÅTANDE NR 39 Distriktsstyrelsen menar att det krävs många åtgärder för att vända utvecklingen i skolan och för att öka läraryrkets status. En viktig del är att lärarna får möjlighet att utvecklas och bedriva undervisning som kopplas till forskning. Styrelsen delar motionärens uppfattning att det finns mycket att vinna på att stärka kopplingen mellan utbildning och forskning. Att bifalla motionen UTLÅTANDE NR 40 Styrelsen menar att det krävs flera olika initiativ för att öka statusen på läraryrket. Behovet av utbildade lärare är stort och söktrycket på lärarutbildningen har varit allt för lågt under flera år. Därför är det glädjande att det nu tycks öka igen, även om det precis som motionären skriver, är ett ojämnt fördelat söktryck. Fler behöver uppmuntras att söka sig till yrket och resurserna måste garantera att utbildningen kan hålla hög kvalitet i både den teoretiska och i den praktiska delen. Styrelsen håller också med motionären om att det vore klokt att säkerställa att utbildning av lärare till bristämnen kan genomföras även om det är få sökande. Däremot ställer sig styrelsen tveksam till om det i nu läget är klokt att avstyra sökande som inriktar sig på ämnen som idag är hyggligt välförsörjda. Även inom dessa ämnen förväntas behoven öka när befolkningen och elevantalet växer kraftigt och många lärare vänts gå i pension inom en inte allt för avlägsen framtid. Att bifalla att-satserna 2, 3 och 5 men att besvara att-sats 4. UTLÅTANDE NR 41 Styrelsen menar liksom motionären att skolsegregationen är förödande och måste motverkas. Elevsorteringen får konsekvenser som är negativa både för enskilda individer och för skolan och samhället i stort. Skolan ska säkerställa att alla elever får möjlighet att utvecklas och växa, oavsett 22

24 var de bor eller vilka föräldrar och sociala nätverk de har. Dessutom är det ur ett samhällsperspektiv klokt att alla elever får komma till sin rätt, får möjlighet att utvecklas och växa och ges de goda livschanser som en lyckad skolgång, med utbildning och bildning ger. att bifalla motionen. UTLÅTANDE NR 42 Motionären beskriver systemet med fritt gymnasieskolsök i Blekinge och Skåne. Systemet är skapat för att alla elever ska ges möjlighet att söka ett brett utbud av program, även de program som inte erbjuds i den egna hemkommunen. Precis som motionären uttrycker så finns det inte en fast elevpeng då kostnaderna varierar mellan de olika programmen. Frågan om gymnasieval har varit uppe för behandling även av tidigare partidistriktskongresser och efter den förra så arrangerade partidistriktet ett seminarium för fortsatt diskussion och erfarenhetsutbyte. Styrelsen menar, precis som motionärerna att frågan är viktig och att det hela tiden måste arbetas för att säkerställa att utbildningsresurserna används på ett klokt sätt. Men styrelsen ser att uppföljningar och analyser görs redan idag. Att programmen har olika prislappar är svårt att komma ifrån då en del av tex yrkesprogrammen är förknippade med stora investeringskostnader i form av speciella undervisningsanläggningar, verktyg osv. att motionen ska anses besvarad. UTLÅTANDE NR 43 Motionären pekar på en del frågetecken och ger uttryck för att många upplever att undervisningen av svenska som andra språk brister. Styrelsen föreslår kongressen yrka: Bifall UTLÅTANDE NR 44 Motionen syftar till att likställa modersmålsundervisning med annan undervisning. 23

25 Styrelsen föreslår kongressen: att yrka bifall UTLÅTANDE NR 45 Motionären efterlyser en samverkan mellan partiet och akademin för att få fart på ett förnyelsearbete gällande den ekonomiska politiken. Partistyrelsen har tillsatt ett par arbetsgrupper som syftar till förnyelse, med målet att ha reformerade förslag till partikongressen Styrelsen uppmuntrar gärna skånska partikamrater att lägga tid och kraft på att formulera en genomarbetad ekonomisk motion till samma kongress. Ett sätt skulle kunna vara att distriktsstyrelsen tar initiativ till en studiecirkel, med avstamp i forskning och erfarenheter. att anse motionen besvarad UTLÅTANDE NR 46 Motionären beskriver problem med dagens betygssystem. Styrelsen delar uppfattningen att betygskriterierna inte är helt lättillgängliga för eleverna och deras föräldrar och ser att det finns en poäng i att även formulera dem på lättläst svenska. Styrelsen ser också problemen med dagens kursbetyg, som riskerar att leda till att elever tappar motivation efter någon misslyckad kurs. Regeringen har glädjande nog aviserat en översyn av kursbetygen. Frågan om i vilken årskurs betyg ska sättas är ständigt till diskussion. Sverige har sedan ganska nyligen en förändring och styrelsen ser helst att fokus nu blir på införande av ämnesbetyg, framför en förnyad diskussion om i vilken årskurs betygen ska sättas. Utifrån detta föreslår styrelsen kongressen besluta att Bifalla att-sats 1 och 2 Besvara att-sats 3 och 4 UTLÅTANDE NR 47 Generisk substitution har tillämpats i Sverige sedan 2002 och har varit ett bra sätt att hålla nere samhällets läkemedelskostnader. En avgörande aspekt för att detta ska fungera är att det sker med hög säkerhet. Läkemedlens storlek får inte variera för mycket vid utbyte och inte heller förpackningens storlek. Ett skäl är att undvika att patienter eller omsorgspersonal tar fel. Det kan vara ett tillräckligt stort problem om tabletterna har andra namn än tidigare. En förändrad storlek 24

26 kan också ställa till problem. Det är dock inget som hindrar en patient från att i samråd med läkare byta storlek på läkemedlet. att besvara motionen. UTLÅTANDE NR 48 och 49 Distriktsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att tandvården borde ingå i vårdens högkostnadsskydd. Det är oacceptabelt att tandstatusen är på väg att bli en klassfråga. För tandvård finns också ett högkostnadsskydd som dock inte är lika generöst som vårdens. Distriktsstyrelsen anser att tänderna är en del av kroppen och borde ingå i vårdens högkostnadsskydd. Det är troligt att en sådan reform måste genomföras stegvis och i hela landet samtidigt. Att införa vårdens högkostnadsskydd enbart i Skåne skulle innebära att Region Skåne skulle få bära eventuella merkostnader för en sådan reforms genomförande. I nuläget finns det inte möjlighet ekonomiskt att genomföra en sådan reform. Med en ny patientlag som ger medborgare i hela landet möjlighet att söka vård oavsett var de bor finns än större anledning att ha liknande ersättningssystem i riket. Distriktsstyrelsen föreslår kongressen att bifalla motion 49 i sin helhet och att-sats två i motion 48. Distriktsstyrelsen föreslår även att första att-satsen i motion 8 besvaras. Motionen jämte distriktstyrelsen utlåtande översänds till regionfullmäktigegruppen och riksdagsgruppen. UTLÅTANDE NR 50 Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade i december 2014 beslut om att ta fram en strategisk plan för demens som utgår från en kartläggning av nuläge och baseras på Socialstyrelsens nationella riktlinjer samt pågående arbete med ett regionalt vårdprogram. En arbetsgrupp med representation från samtliga sjukhusförvaltningar och utgående från kunskapscentrum för demenssjukdomar och kunskapscentrum för geriatrik har nu tagit fram en strategisk plan som beskriver nuläge och vilka behov Region Skåne står inför under de närmsta åren. Såväl inom öppenvård som slutenvård ska omhändertagandet av äldre och sköra patienter ske med multiprofessionella team som ser till individens hela livssituation. Kompetens och kunskap inom geriatrik ska stärkas på alla nivåer. Förskrivning av onödiga och farliga läkemedel till äldre har minskat kraftigt under Som första landsting har region Skåne beslutat att inför cirka 20 äldrevårdscentraler, ÄVC. Deras specialinriktning kommer att vara förebyggande vård för personer över 75 år. Målet är att göra vården mer sammanhållen och minska behovet av en mer splittrad och akut vård. 25

27 Förhoppningarna är att äldrevårdscentraler med en anställd äldresköterska och möjlighet till hembesök ska göra att de äldre förblir friskare längre och att därmed använda vårdens resurser mer effektivt. För att den palliativa vården ska ges lika oavsett bostadsort så verkar regionen för Skåneövergripande samverkansavtal med sjukhusen och för en god samverkan med Skånes 33 kommuner. Det sker även samordnade individuella planer (SIP), råd och stöd till vårdaktörer inom region och kommun och en Skåneövergripande resursoptimering inom specialiserad palliativ vård. Antalet Hospiceplatser har under 2015 varit oförändrat på 80. Istället har det skett en ökning av öppenvårdsinsatser 2015 med 16 % i jämförelse med Under 2016 kommer den palliativa vården att byggas ut i sydvästra Skåne då det finns behov av en bättre vård där. att motionen besvaras. UTLÅTANDE NR 51 Som motionären mycket riktigt påpekar påverkar vår livsstil också vår hälsa. I olika undersökningar framkommer också att exempelvis kön påverkar vilken vård vi får och att vilken klass vi tillhör påverkar såväl livsstil som hälsotillstånd. För att komma tillrätta med de skillnader vi ser i vård och hälsa på grund av ojämlikhet behövs ett systematiskt strukturerat arbete som identifierar orsaker och hittar lösningar på olika problem. Att som motionären föreslå en enkät till alla patienter på Skånes alla vårdcentraler tror dock inte distriktsstyrelsen är lösningen på ojämlikheten. Snarare bör resurserna fördelas efter var behoven finns. Hälsosamtal, tillgång till rökavvänjning och andra metoder finns redan och under året är också tanken att arbetet med att få ner tobaksanvändandet i Skåne att prioriteras ytterligare samtidigt som mer fokus måste läggas på det förebyggande arbetet för att förhindra sjukdom och öka hälsa. att besvara motionen. UTLÅTANDE NR 52 Motionären lyfter upp vikten av att sjukvården ska vara jämlik och demokratisk. Ämnet är aktuellt både lokalt, regionalt och nationellt och jämlik vård och hälsa är ett högt prioriterat område och går som en röd tråd genom den politik som presenteras. I de uppdrag som är beslutade för hälso- och sjukvården i Skåne för 2016 är just jämlik vård och hälsa ett av de områden som lyfts fram som prioriterade. Distriktsstyrelsen delar också uppfattningen att vård ska vara såväl effektiv som tillgänglig och i den mån det är möjligt också billig. Däremot vill styrelsen inte begränsa detta till att endast gälla den offentliga vården såsom föreslås i motionens attsatser. 26

28 att avslå motionen UTLÅTANDE NR 53, 54, 55 och 56 Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att arbetet med att korta arbetstider har gått för långsamt de senaste åren. Vi ställer oss bakom tanken att Socialdemokraterna i Skåne ska utreda möjligheterna att på prov införa arbetstidsförkortning med bibehållen lön i någon av Region Skånes verksamheter. Denna utredning ska ske i samarbete med fackliga företrädare. att bifalla motionerna 53, 54, 55 och att 56 besvaras. Motionen jämte distriktstyrelsen utlåtande översänds till regionfullmäktigegruppen. UTLÅTANDE NR 57 Motionärerna har lyft fram en viktig fråga. Finansieringen och styrningen av sjukvården. Distriktsstyrelsen delar uppfattningen om att utvecklingen mot ökad privatisering och minskad demokratisk kontroll är ett problem. Vi socialdemokrater värnar en solidariska fördelning och demokratisk styrning av samhället. Det utesluter dock inte att andra aktörer än de offentliga tillåtits inom välfärdens områden. Styrelsen anser att en förskola som drivs som ett föräldrakooperativ, en lärarstyrd skola eller en personaldriven vårdcentral kan utgöra utmärkta komplement till offentligt driven verksamhet. Ett annat exempel är Röda korset som bedriver en mycket god verksamhet för tortyrskadeoffer. Distriktsstyrelsen skulle dock gärna se en ny stopplag som hindrar utförsäljning av akutsjukhus. att motionen ska avslås. UTLÅTANDE NR 58 Motionen tar upp en fråga som är viktigt för vårdens långsiktiga kompetensförsörjning. Det måste bli fler som får upp ögonen för fördelarna med att arbete inom hälso- och sjukvården. Vi ser redan nu ett par viktiga åtgärder som måste till för att både locka fler personer men också att få en minde könssegregerad arbetsmarknad inom området. Distriktsstyrelsen har inget emot att det tas fram en strategi på regional och nationell nivå för att få fler intresserade för området men det får inte stanna vid det. Konkreta åtgärder som förbättrar arbetsmiljö, inflytande och villkor är dock kraftfullare medel för att nå målet. 27