Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten."

Transkript

1 Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon

2 Restaurering av vattendrag i ett landskapsperspektiv en syntes från Second International Symposium on Riverine Landscapes, Birgitta Malm Renöfält, Niclas Hjerdt & Christer Nilsson Landskapsekologigruppen, Umeå universitet NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2006 Elektronisk publikation Omslag: bild/illustration: Roland Jansson

4 Förord Sommaren 2004 hölls i Bredsel, Norrbotten, ett symposium med inriktningen restaurering av rinnande vatten (Second International Symposium on Riverine Landscapes, SISORL). Symposiet var det andra i raden i en serie som initierades av James Ward och Klement Tockner, EAWAG, Zürich. År 2004 stod Landskapsekologigruppen vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet som arrangörer. Symposiet samlade vattendragsforskare från hela världen, och syftet var att syntetisera det nuvarande kunskapsläget om restaurering i vattendragsekosystem, samt att utforska framtida vägar för forskningen. Sammanlagt gavs 27 muntliga presentationer och ett trettiotal postrar visades. Under symposiet hölls även ett antal workshops. Symposiet har resulterat i en rad artiklar vilka kommer att presenteras som temanummer i två vetenskapliga tidskrifter: Ecology & Society och Freshwater Biology. Denna rapport sammanfattar resultat och idéer som kom fram under de muntliga presentationerna, olika workshops och i de vetenskapliga artiklarna. Vi tackar Naturvårdsverket för ekonomiskt stöd till sammanställningen. Rapporten är uppdelad i sju olika sektioner: (1) Inledning, (2) Bedömning av restaureringsbehov, (3) Att formulera mål för restaurering, (4) Intressekonflikter, (5) Återskapande av dynamik och flöden i ett vattensystem, (6) Restaurering av biologisk mångfald samt (7) Uppföljning och utvärdering av åtgärder. Under varje rubrik ges först en bakgrund till frågeställningen och därefter mer specifika referat av relevanta presentationer från symposiet. I bilaga 1 presenteras engelska abstracts till varje muntlig presentation och i bilaga 2 ges en lista på föredragshållare och symposiedeltagare. Syftet med rapporten är ge ett underlag för att utveckla restaureringsåtgärder i rinnande vatten i Sverige. Stockholm, april 2006 Björn Risinger 3

5 FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 6 SUMMARY 9 1. INLEDNING Restaureringsmyter Myten om kopian Myten om drömmarnas fält Myten om snabbspolning Myten om kokboken Myten om styrning och kontroll: Sisyfoskomplexet Lärdom av restaureringsmyterna 17 2 BEDÖMNING AV RESTAURERINGSBEHOV Störningstyper Tröghet, resiliens och stabilitet Störningar i den osynliga zonen Miljöpåverkan av svenska vattendrag ur ett internationellt perspektiv Fiske Jordbruk Skogsbruk Vattenkraft Gruvverksamhet Bebyggelse och övrig industri Transport 29 3 ATT FORMULERA MÅL FÖR RESTAURERING Restaureringsprojektets omfattning Ursprungsförhållanden Återhämtningsvägar Prioriterade mål för restaurering 35 4 INTRESSEKONFLIKTER Social inlärning inom restaureringsprojekt Svenska erfarenheter Ekologisk miljöåterställning i Vindel- och Piteälvarna Dammutrivning i Testeboån 41 5 ÅTERSKAPANDE AV DYNAMIK OCH FLÖDEN I ETT VATTENSYSTEM Återskapande av hydrologisk konnektivitet i påverkade vattendrag Återskapande av longitudinell konnektivitet i ett vattendrag Återskapande av lateral konnektivitet Återskapande av vertikal konnektivitet 51 4

6 5.2 Återskapande av naturliga flöden Miljöanpassade flöden Holistiska modeller för miljöanpassade flöden: exempel från Sydafrika 55 6 RESTAURERING AV BIOLOGISK MÅNGFALD Centrala ekologiska teorier och begrepp Restaurering av enskilda arter Restaurering på samhälls- och ekosystemnivå Är det alltid tillräckligt att restaurera processer och strukturer? Kan arterna ta sig dit? Problem med främmande arter Att restaurera i vattendrag med en existerande störning 63 7 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER Uppföljning en bristvara Att mäta framgång Kriterier för en framgångsrik restaurering Indikatorer på en effektiv restaurering Design av uppföljningskontroller 70 REFERENSER 72 5

7 Sammanfattning Ekologisk restaurering av rinnande vatten har blivit en allt vanligare naturvårdsåtgärd, både i Sverige och globalt sett, och restaureringsekologi som forskningsfält gör allt fler landvinningar inom forskarsamhället. Detta avspeglas i uppsvinget av antalet vetenskapliga artiklar som publicerats inom ämnet under de senaste tio åren. Mycket ekologisk restaurering i vattendrag har dock skett utan någon konkret vetenskaplig grund, och den stora bristen på finansiering för uppföljning och utvärdering har också medfört att man inte kunnat dra lärdom av de projekt som genomförts. Under sommaren 2004 samlades ett 80-tal vattendragsforskare från hela världen i Bredsel, Norrbotten för att diskutera och utbyta erfarenheter om restaurering i rinnande vatten. Symposiet var givande och kreativt, och omfattade vitt skilda perspektiv på restaurering, allt från sociala och historiska aspekter till specifika åtgärder för att restaurera miljöer för enskilda arter. Denna rapport ger en bild av vad som kom fram under detta symposium. Rapporten inleds med en presentation av fem olika myter som de flesta restaureringsprojekt lider av, nämligen; (1) myten om kopian, (2) drömmarnas fält, (3) snabbspolning, (4) kokboken, och (5) styrning och kontroll, och vilken lärdom man kan dra av dessa. Dessa myter beskriver många av de fallgropar som finns när det gäller att restaurera vattendrag. Andra kapitlet av rapporten ägnas åt hur man ska bedöma restaureringsbehov i ett vattendrag. Här är typen av störning en viktig faktor. Man kan skilja ut tre, i huvudsak skilda störningstyper, nämligen pulsartad, kontinuerlig och katastrofal störning. Dessa kan förekomma i kombination eller var för sig. Påverkan från en pulsartad störning är i hög grad beroende av systemets motståndskraft och förmåga att återhämta sig. Här kan det t.ex. vara viktigt att underlätta för arterna att återkolonisera vattendraget. En kontinuerlig störning kan reducera artbestånd till lägre genomsnittsnivåer, och här kan det vara viktigt att säkerställa att befintliga bestånd inte sjunker under en livskraftig nivå. En katastrofal störning kan leda till permanenta förluster av livsmiljöer och biologisk mångfald. Här kan det vara viktigt att säkerställa arternas fortlevnad i närliggande områden för att återkolonisation ska kunna ske på sikt. Hur populationer påverkas av en störning beror i hög grad på hur känsliga de är och hur deras förmåga att återhämta sig ser ut. Tredje kapitlet ägnas åt målsättningar. När man formulerar mål för restaurering är det viktigt att ta hänsyn till projektets rumsliga omfattning för att resultatet ska bli bra. Projekt som avser att förbättra vattenkvalitet, reducera sedimenttransport etc., kan kräva storskaliga insatser eftersom detta är faktorer som påverkas av processer inom hela avrinningsområdet. För andra projekt, som t.ex. att öka vandringsmöjligheterna för fisk, kan det räcka med mindre ingrepp, som att riva enskilda vandringshinder. Många av de restaureringsprojekt som utförs idag grundar sig mer på sociala, ekonomiska och logistiska begränsningar, än på insikten om hur 6

8 ekosystemet egentligen fungerar. Man gör helt enkelt det man kan och kanske inte det man borde. Ett mer eller mindre uttalat mål för många projekt är att restaurera till ett slags naturligt ursprungsförhållande, vilket ofta är svårt att bedöma. För att ha någon möjlighet att göra detta är det viktigt att ta hänsyn till vattendragets påverkanshistoria. De flesta vattendrag har lager av mänsklig påverkan som förändrat deras form och funktion. Vattendrag är också mycket dynamiska system, som ständigt förändras av naturliga variationer i t.ex. klimat, vilket gör att ett specifikt mål för restaureringen kan vara svårbedömt. Populationer av exempelvis akvatiska evertebrater kan variera relativt starkt över tiden, beroende på vilka hydrologiska förhållanden som råder. Ett bättre alternativ kan vara att titta på återhämtningsvägar. Går systemet mot ett önskat tillstånd, eller händer något annat? Det fjärde kapitlet berör intressekonflikter i samband med restaurering. Ofta är många olika intressenter berörda av ett restaureringsprojekt, och åsikter om hur, och även att, ett projekt ska genomföras kan gå vitt isär. För att ett projekt ska ha förutsättningarna att anses som lyckat krävs ett brett engagemang och samförstånd mellan berörda grupper. Idag utförs många projekt över huvudet på dessa grupper, formellt styrt av lagar och förordningar, och diskussioner om tekniska och vetenskapliga problem sker i slutna kretsar utan insyn från allmänheten. I kapitlet ges några exempel från svenska erfarenheter i samband med ekologisk restaurering, dels ifrån det stora projektet om ekologisk återställning av Vindel- och Piteälvarna och ifrån utrivningen av en kraftverksdamm i Testeboån. Kapitel fem ägnas åt återskapande av dynamik och flöden i vattendrag. Två faktorer som är viktiga för att upprätthålla ekosystemets integritet är naturliga variationer i flöde och konnektivitet inom och mellan avrinningsområden. En stor del av kapitlet ägnas åt att beskriva konnektivitet i vattendragets rumsliga (longitudinella, laterala och vertikala) och temporala dimensioner. Här beskrivs betydelsen av vattendragets funktion som korridor, betydelsen av kontakten mellan terrestra och akvatiska omgivningar och betydelsen av kontakten mellan ytvatten och grundvatten. Detta exemplifieras med presentationer från seminariets deltagare. En allt vanligare skötselåtgärd för vattendrag med mänsklig påverkan är att miljöanpassa flöde, dvs. att låta den reglerade flödesregimen spegla faktorer som är viktiga i den naturliga regimen. De modeller som historiskt använts för att göra detta saknar ofta tillräcklig ekologisk relevans, eller är allt för organismspecifika för att omfatta hela ekosystemet. Under seminariet presenterades ett exempel på den senaste utvecklingen inom detta område, nämligen holistiska modeller för miljöanpassade flöden. Grundantagandet för dessa modeller är att alla viktiga abiotiska och biotiska komponenter i ekosystemet ska beaktas och hela flödesspektrat (rumslig variation såväl som variation i tid) utgör flödet som ska upprätthållas. Tanken bakom dessa modeller är att ekosystemen behöver en viss mängd vatten och en viss variation i vattenföringen för att kunna bestå, men att det vatten som rinner i systemet utöver detta kan nyttjas. Forskningsfronten inom detta område ligger framförallt i Sydafrika och Australien, båda länder med begränsad tillgång på vatten. I Sverige är vattentillgången sällan ett problem, men flödesregimen i många vattendrag är ändå så pass 7

9 förändrad att ekosystemet påverkas. Från skötselsynpunkt, och även i ett restaureringssammanhang är de idéer som ligger till grund för dessa modeller därför intressanta. Drivkraften bakom de flesta restaureringsprojekt är att restaurera biologisk mångfald. Kapitel sex ägnas åt betydelsen av att förstå centrala ekologiska teorier och begrepp, både när det gäller restaurering för enskilda arter, samhällen och ekosystem. Ett grundantagande för många restaureringsprojekt är att det viktigaste är att restaurera strukturer och i viss mån processer för att återställa biologisk mångfald. I kapitlet ges några exempel på varför detta antagande kanske inte alltid är tillräckligt. Kapitlet avslutas med några exempel på hur man kan restaurera i vattendrag med en befintlig störning. Det sjunde och sista kapitlet ägnas åt betydelsen av uppföljning och utvärdering. Som tidigare nämnts är det bara en bråkdel av de restaureringsprojekt som utförts som följts upp och utvärderats, vilket kan leda till att vidtagna åtgärder aldrig uppnår sitt syfte, men samma åtgärder utförs ändå rutinmässigt på fler platser. I kapitlet redovisas även att antal kriterier för att mäta framgång i ett restaureringsprojekt, och indikatorer på en effektiv restaurering. Kapitlet avslutas med ett exempel på hur man kan designa uppföljningskontroller. 8

10 Summary Ecological restoration of running waters has become an increasingly common environmental practice, both in Sweden and globally, and the field of restoration ecology is also growing within the research community. This is mirrored in the increased number of scientific articles published during the last 10 years. However, much ecological restoration of rivers has been made without any scientific basis, and the lack of funding for follow-up studies and evaluation has implied that little knowledge has been gained from completed projects. During the summer 2004 around 80 river researchers from all over the world were gathered in Bredsel, Norrbotten to discuss and share experiences from river restoration. The symposium was fruitful and creative, and comprised many different perspectives on restoration, from social and historical aspects to more specific measures for restoring habitats for single species. This report gives an image of what was presented during the symposium. The report starts with a presentation of five different myths that are embedded in most restoration projects; (1) the myth of the carbon copy, (2) the myth of the field of dreams, (3) the myth of fast forwarding, (4) the myth of the cook book, and (5) the myth of command and control, and which experiences could be gained from these. These myths describe many of the pitfalls involved in river restoration. The second chapter of the report deals with the assessment of restoration needs in a watercourse. Here the type of disturbance is important. Basically, there are three different kinds, pulse disturbance, continuous disturbance and catastrophic disturbance. These can occur in combination or individually. The impact from a pulse disturbance is largely depending on the resilience of the system. Here, it can for example be important to facilitate the recolonization of species in the river. A continuous disturbance can reduce species stands to lower average levels, and here it is important to make sure that present populations do not decrease below vital levels. A catastrophic disturbance can lead to permanent loss of habitats and biodiversity. Here, it is important to guarantee the existence of species in adjacent areas to enable future recolonization. How populations are impacted by disturbance is largely depending on how sensitive they are and on their ability to recover. The third chapter deals with objectives. When goals for restoration are formulated it is important to consider the spatial extent of the project to guarantee a good result. Project designed to improve water quality, reduce sediment transport etc., may require large-scale efforts because these factors are affected by catchmentscale processes. For other projects, such as projects designed to increase the migration possibilities for fish, it can be sufficient with smaller modifications, e.g. the removal of single obstructions to migration. Many of the restoration projects made today are based more on social, economic and logistic limitations than on insights in the functioning of ecosystems. You do what you can, maybe instead of what you should. 9

11 A more or less articulated goal for many projects is to restore to some kind of natural, original state that is often very difficult to decide. To have some possibility to achieve such a goal it is important to know the impact history of the river. Most rivers have layers of human impact that has modified their form and function. Rivers are also very dynamic systems that are constantly changing because of natural variations in for example climate, making it more difficult to set specific goals for restoration. Populations of for example aquatic invertebrates can vary strongly with time, depending of current hydrologic conditions. A better alternative can be to study recovery trajectories. Is the system moving towards a desired state, or is something else going on? The fourth chapter touches on conflicts of interest in connection to restoration. Often, many different parties are affected by a restoration project, and views on how, and even that a project will be realized can be poles apart. To succeed, a project requires much engagement and agreement within the groups involved. Today, many projects are effected above the head of these groups, formally governed by legislation and regulation, and discussion about technical and scientific problems is made within closed communities, hidden from the public. A few examples from Swedish experiences in relation to ecological restoration are given in the chapter, both from the large project about ecological restoration of the Vindel and Pite Rivers and from the removal of a hydroelectric dam in the Testebo River. Chapter five deals with the re-creation of dynamics and flows in rivers. Two important factors for the maintenance of ecosystem integrity are natural variations in flow and connectivity within and between catchment areas. A major part of the chapter is devoted to describing connectivity in the river s spatial (longitudinal, lateral and vertical) and temporal dimensions. These include the importance of corridor function and terrestrial aquatic and surface water groundwater contacts. Examples are taken from the symposium presentations. An increasingly common management practice in rivers impacted by humans is to design environmental flows, i.e. to let the regulated flow regime mirror factors that are important in the natural regime. The models used so far often suffer from too little ecological relevance, or are too organism specific to comprise the entire ecosystem. During the seminar, one example was presented of the latest development within this area, i.e. holistic models for environmental flows. The basic assumption for these models is that all important abiotic and biotic ecosystem components should be included and that the entire flow spectrum (spatial as well as temporal variation) is the flow that should be maintained. The underlying thought in these models is that the ecosystem needs a certain amount of water and a certain variation in flow to persist, but that the additional water in the system can be used. The research front in this field is in South Africa and Australia, both regions with limited water supply. In Sweden water supply is seldom a problem but the flow regime in many rivers is still so modified that the ecosystem is affected. From a management point of view, and also in a restoration context, the ideas behind these models are interesting. The driving force behind most restoration projects is the restoration of biodiversity. Chapter six deals with the importance of understanding central ecological 10

12 theories and concepts in relation to restoration on species, community and ecosystem levels. A basic assumption for many restoration projects is that it is most important to restore structures and to some extent processes to re-establish biodiversity. In this chapter, some examples are given on why this assumption may not be sufficient. The chapter is concluded by some examples on how rivers with a current disturbance can be restored. The seventh and last chapter deals with the importance of follow-up and evaluation. As mentioned earlier, only a small fraction of completed restoration projects have been followed up and evaluated, implying that measures taken might never reach their goal, but still the same measures are used routinely at many sites. The chapter also describes a number of criteria that can be used for measuring success in restoration projects, and indicators of effective restoration. The chapter is concluded with examples on how follow-up studies can be designed. 11

13 1. Inledning I takt med att jordens befolkning ökar och vår energianvändning blir allt större ökar trycket på jordens vattenresurser. Samtidigt har insikten ökat om konsekvenserna av vår vattenanvändning. Över hälften (172 av 292) av jordens större vattendrag är påverkade av dammar (Nilsson m.fl. 2005b) och hälften av jordens tillgängliga sötvattensresurser är på något sätt berörda av mänsklig aktivitet, en siffra som beräknas stiga till 70 % år 2025 (Postel m.fl. 1996). Denna påverkan har lett till en degradering av ekosystem och dramatiska förluster av biologisk mångfald (Dudgeon 2000, Pringle m.fl. 2000, Rosenberg m.fl. 2000). Den forskning om ekologin i rinnande vatten som bedrivits under de senaste fem decennierna har ökat vår förståelse om hur dessa ekologiska system fungerar och vilka behov de har av vatten, näring och energi. I många länder håller lagstiftning och regler på att förändras med målsättningen att höja den ekologiska statusen hos påverkade vatten. Sverige har genom undertecknandet av EU:s ramdirektiv för vatten (EC 2000) åtagit sig att sköta vattnen på ett ekologiskt hållbart sätt, och att inom ramen för vad som är samhällsekonomiskt hållbart se till att de håller en god ekologisk status. Restaurering av påverkade vattendrag är en viktig del av detta arbete och har också en framträdande plats i de miljömål riksdagen beslutade om år Antal restaureringsprojekt Antal restaureringsprojekt Antal tidningsartiklar rörande restaurering Antal vetenskapliga artiklar rörande restaurering Antal artiklar År Figur 1.1. Ett ökat intresse för vattendragsrestaurering avspeglar sig i ett ökat antal genomförda projekt och publicerade artiklar i tidningar och vetenskapliga tidskrifter om restaurering under det senaste årtiondet. Figuren modifierad från Bernhardt m.fl. (2005). 12

14 1999. Restaurering av rinnande vatten har blivit allt vanligare globalt sett och det finns ett ökande intresse för detta både hos politiker och hos förvaltare av vattenresurser. Även inom forskarsamhället har intresset för restaurering av rinnande vatten fått ett rejält uppsving (Fig. 1.1). År 1999 förutsade en författare i tidskriften Science att restaurering av rinnande vatten kommer att bli ett av de vetenskapsområden som kommer att utvecklas starkt under det kommande decenniet (Anonym 1999). Anledningen till detta är att vi nu kan applicera de samlade kunskaper som finns om ekosystemet, för att på så sätt hjälpa till att utforma effektiva restaureringsåtgärder. Men restaurering är också ett spännande forskningsfält för ekologer, där man får en chans att testa och utveckla ekologiska teorier (Palmer m.fl. 1997). Restaurering i sin snävaste definition innebär att man återställer ett påverkat system till sin ursprungliga form, innan det påverkats av människan (Bradshaw 1997). I realiteten är detta sällan möjligt. Kanske saknas kunskap om hur systemet en gång sett ut, kanske har en del av de arter som ingått i systemet gått förlorade eller kanske innebär en sådan åtgärd alltför stora samhällsekonomiska kostnader. En annan försvårande faktor är att miljön runt om restaureringsobjektet troligen förändrats. Kanske är också klimatet och hydrologin annorlunda. Detta betyder inte att rehabilitering av påverkade vattendrag är omöjlig. Många förbättringar kan göras med den kunskap som finns om hur rinnande vatten fungerar och de krav på vattenanvändning som finns i samhället. 1.1 Restaureringsmyter Hilderbrand m.fl. (2005) redogör för fem olika myter som de flesta restaureringsprojekt tycks lida av i någon utsträckning (Tabell 1.1). De anser att det är viktigt att identifiera och diskutera dessa myter eftersom de förklarar hur restaureringsstrategier läggs fram, utformas och förverkligas. Myterna belyser Tabell 1.1. Sammanfattning av fem vanliga myter inom restaurering av ekosystem. Efter Hilderbrand m.fl. (2005). Restaureringsmyt Kopian Drömmarnas fält Snabbspolning Kokboken Styrning och kontroll: Sisyfoskomplexet Kortfattad innebörd Ekosystemets struktur är förutsägbar och enbart ett optimalt slutligt tillstånd existerar. Om den fysiska och kemiska miljön restaureras så återhämtar sig arterna av egen kraft. Successionsprocesser och utveckling av ekosystem kan accelereras på konstgjord väg. Överdriven tilltro till olika metoder utan tillräcklig uppföljning. Naturen går att kontrollera och problem kan åtgärdas genom behandling av symptom. 13

15 grundläggande antaganden inom ekologisk restaurering som vanligen ligger dolda.den första myten, den om kopian, förekommer framför allt när man ställer upp mål för restaureringen men påverkar även själva utvärderingsfasen. Denna myt är nära kopplad till de andra fyra myterna som omfattar själva restaurerings- och ledningsarbetet: Drömmarnas fält, snabbspolning, kokboken, och styrning och kontroll: Sisyfoskomplexet Myten om kopian Denna myt hävdar att vi fullständigt kan restaurera ett ekosystem till dess ursprungliga form och funktion och har sitt ursprung i Clements (1936) tankesätt att ekosystem alltid utvecklas på ett förutsägbart sätt mot ett slutgiltigt, statiskt och optimalt tillstånd. En störning av ett sådant ekosystem återföljs alltid av en successiv återhämtning mot det ursprungliga, optimala tillståndet. Denna myt genomsyrar alltjämt de flesta restaureringsprojekt eftersom restaurering från början bygger på klassiska ekologiska teorier om organismsamhällens succession och funktionella samband. Ett växande antal studier visar dock att restaureringsprocessen ofta skiljer sig från den naturliga successionsprocessen (Zedler 2000). De flesta landskap är dessutom en mosaik av vegetationstyper som förändras i både tid och rum och det är inte realistiskt att identifiera ett enda slutgiltigt tillstånd hos ekosystemet. Myten om kopian har medfört att målsättningen hos restaureringsprojekt ofta likställs med det opåverkade tillstånd som rådde före människans ankomst. Eftersom grundförutsättningarna för ett sådant ekosystem förändrats markant under modern tid, exempelvis genom klimatförändringar, försurning av nederbörden, etablering av främmande arter m.m., så är detta mål praktiskt omöjligt att uppnå. Det är mer realistiskt och lönsamt att acceptera ett dynamiskt och föränderligt ekosystem där man försöker återställa grundläggande processer i största möjliga utsträckning inom ramen för de begränsningar som finns. Myten om kopian utnyttjas även av resursintensiva industrier som använder argumentet för exploatering av naturresurser. Ett vanligt argument är att exploatering bör tillåtas eftersom miljöpåverkade ekosystem senare kan restaureras till sitt ursprungliga tillstånd. Dessa tankegångar cirkulerade i Sverige under vattenkraftsdebatten på 1970-talet, då kraftindustrin hävdade att man kan låna en älv för vattenkraftsproduktion när elbehovet är stort och återlämna den i ursprungligt skick senare. På liknande sätt används myten för kompensationsåtgärder när man vill exploatera ett naturområde, framför allt när det gäller våtmarksområden. Ett lagligt kryphål för exploatering har uppfunnits genom att hävda att man kan kompensera förlusten av ett naturområde med skapandet av ett motsvarande område med liknande funktion och naturvärden. Oftast misslyckas denna strategi och våtmarksområden fortsätter att utsättas för ett hårt exploateringstryck Myten om drömmarnas fält Denna myt har tagit sitt namn från den amerikanska filmen med samma namn (eng: Field of Dreams) och innebär att arter återhämtar sig självmant om bara de fysiska och kemiska livsmiljöerna och/eller processerna restaureras. Detta kan exempelvis innebära att återställa skogsbränder eller hydrologiska flödesvariationer för att på 14

16 så sätt indirekt återskapa biologiska samhällen. Det grundläggande antagandet är att strukturen hos ett ekosystem alltid utvecklas på ett bestämt och repeterbart sätt som utesluter all osäkerhet. Problemet med denna myt är att strukturen hos ekosystem ofta har en komplex utveckling med slumpartade inslag. Två ekosystem med identiska ursprungsförhållanden kan utvecklas på olika sätt. Rosgens (1994, 1998) metod för restaurering av vattendrag är ett tydligt exempel på en strategi som grundas på myten om drömmarnas fält. Denna restaureringsmetod är vanligt förekommande i USA men lägger tyngdpunkten på att återskapa olika fysiska attribut hos vattendraget utan att ägna någon större uppmärksamhet åt ekologiska följdreaktioner. Återskapandet av fysiska och kemiska attribut och processer är en viktig grundförutsättning men leder inte alltid till återhämtning av biotiska strukturer och samband. Accepterandet av denna myt är inte desto mindre lockande för planerare och finansiärer av restaureringsprojekt eftersom det innebär en tids- och kostnadsbesparing. Det är sannolikt den främsta anledningen till att myten används i så många restaureringsprojekt Myten om snabbspolning Dobson m.fl. (1997) uppskattar de tidsintervall som krävs för att olika delar av ekosystem ska återhämta sig av egen kraft. Det kan röra sig om enstaka år, Återhämtningstid (år) Blixtnedslag Trädfall Jordskred Meteornedslag Industri föroreningar Grundvatten exploatering Urbanisering Modernt Vulkanutbrott jordbruk Över- - Försurning svämmning Tsunami Oljeutsläpp 0,001 0,01 0, Rumslig skala (km 2 ) Figur 1.2: Sambandet mellan den rumsliga omfattningen av naturliga (ellipser ) och antropogena (rektanglar) störningar och uppskattad återhämtningstid. Modifierad efter Dobson m.fl decennier, århundraden eller årtusenden (Figur 1.2). De menar att dessa långa återhämtningstider beror på specifika problem som går att identifiera och komma över med punktinsatser. Dessa insatser är mest effektiva om de härmar naturliga processer. Ett huvudsyfte med ekologisk restaurering är således att identifiera och genomföra dessa insatser, som en slags katalysator, för ekosystemens återhämtning (Dobson m.fl. 1997). 15

17 Hilderbrand m.fl. (2005) betvivlar att man kan påskynda återhämtningsprocessen genom manipulation, t.ex. genom att föra in arter som man förväntar sig ska finnas i systemet. De hävdar att denna myt bygger på antagandet att vi kan återskapa nyckelprocesser och länkar mellan organismsamhällen och den fysiska miljön. Tyvärr leder detta antagande ofta till besvikelse eftersom det finns få vetenskapligt publicerade bevis för att det går att skynda på successionsprocesser eller återskapandet av andra funktioner. Trots att en återhämtning kan ta minst 5 15 år genomförs de flesta ekologiska restaureringsprojekt med betydligt kortsiktigare planering Myten om kokboken När en restaureringsmetod varit framgångsrik i ett område finns en lockelse i att tillämpa samma metod i andra områden. Själva kärnan i modern vetenskap framhåller att alla resultat ska gå att reproducera, och förespråkare för kokboksmyten antar att liknande ekosystem och fysiska miljöer reagerar på liknande, förutsägbara sätt. Detta kan vara en rimlig tes att utgå från, men även i miljöer som liknar varandra kan det pågå långsamma processer som skiljer sig betydligt, t.ex. lagringen av kol, och därför kan samma restaureringsteknik få olika följder i olika system. Svårigheterna uppstår när man inte tar hänsyn till osäkerhetsfaktorer i restaureringsarbetet utan genomdriver projekt utan anpassning till lokala förutsättningar. Ofta förekommer kokboksmyten i ingenjörsstyrda restaureringsprojekt där det finns en stark tradition av att följa olika standardförfaranden för att lösa tekniska frågeställningar. Rosgens (1998) restaureringsmetoder är ett exempel på kokboksförfarande i vattendrag. För projektledare med begränsade ekologiska kunskaper, tid och pengar, kan kokboksvarianten vara det enda realistiska alternativet. Det är rimligt att anta att något som fungerat på en plats även kan ge resultat i andra sammanhang, och ofta kan detta definitivt vara att föredra framför nollalternativet, dvs. att inte göra något alls. Den framförda kritiken mot kokboksmyten handlar till största delen om att inte överanvända metoder utan att ta hänsyn till de osäkerheter som uppstår till följd av varierande lokala förhållanden. En restaureringsstrategi som försöker identifiera och efterlikna naturliga förlopp har större möjligheter att lyckas på ett sätt som kan förstärka systemets förmåga att absorbera störningar (resiliens). I praktiken kan detta innebära att man regelbundet utvärderar resultatet av en restaurering och gör korrigeringar vid behov (s.k. adaptiv restaurering) Myten om styrning och kontroll: Sisyfoskomplexet Det är en vanlig föreställning att upprepad manipulering och justering av ekosystem krävs för att säkerställa mål för restaurering. Sisyfos, kung av Korinth i den grekiska mytologin, blir dömd av Zeus att för evigt rulla en sten uppför en kulle och varje gång rullade stenen ner igen. Orsaken till att stenen rullade ner var kullens lutning och avsaknaden av avsatser där Sisyfos skulle ha kunnat hämta krafter. Men Sisyfos angrep inte orsaken till problemet utan enbart symptomet, det faktum att stenen rullade ner. Med samma kortsiktiga tänkande genomförs många ingrepp i våra ekosystem där man behandlar symptomen snarare än orsakerna till olika pro- 16

18 blem. Successivt medför dessa ingrepp att systemets resiliens reduceras eftersom systemet inte tillåts variera eller anpassa sitt tillstånd till de yttre omständigheterna. Följderna kan bli att ekosystemet antar nya, oattraktiva former som inte längre går att korrigera med vanliga metoder. Sisyfoskomplexet inträffar när man försöker hålla ett naturligt, dynamiskt ekosystem i ett statiskt läge, alternativt låsa fast ekosystemet i en övergångsfas. Ett visst mått av manipulation och korrigering behövs i restaureringsarbetet men man bör undvika aktiviteter som har långsiktiga effekter och reducerar den naturliga variationen hos olika processer, t.ex. skogsbränder eller hydrologiska flödesvariationer. Restaurering av vattendrag i tätbyggda områden faller ofta offer för Sisyfoskomplexet. Oönskade erosionsprocesser uppstår inte sällan när växande delar av avrinningsområdet asfalteras och flödesförändringarna blir mer abrupta. De flesta restaureringsprojekt inriktar sig på att stabilisera strömfåran och begränsa erosionen utan att ta hänsyn till bakomliggande orsaker till problemen. 1.2 Lärdom av restaureringsmyterna Hilderbrand m.fl. (2005) argumenterar att insikten om myter kan hjälpa till att förbättra utsikterna för framgångsrika restaureringsprojekt. Ett vanligt förekommande tema i myterna är vår oförmåga att handskas med osäkerhetsfaktorer i restaureringsarbetet. Detta resulterar ofta i överraskningar och misslyckanden eftersom vi inte lyckats (åter)skapa ett ekosystem som kan hantera förändringar eller slumpartade företeelser. En bättre strategi vore att öka ekosystemets resiliens genom att förvänta oss överraskningar. En sådan resiliensinriktad restaureringsmetod kan öka systemets förmåga att anpassa sig till framtida förändringar och bör baseras på en mängd olika metoder, funktioner och organismsamhällen. Om man väljer att betrakta restaurering från ett resiliensperspektiv kan man se den som ett experiment i kontinuerligt anpassad projektledning där arbetet hela tiden omvärderas och anpassas till gällande förutsättningar. Ett sådant arbetssätt garanterar både lyhördhet och en växande kunskap om ekologiska samband. Ett alternativt arbetssätt är att applicera en mängd olika tekniker och metoder inom samma restaureringsprojekt, utvärdera dessa parallellt, och därigenom öka förståelsen om ekologiska samband. Om det visar sig att flera metoder fungerar har man dessutom fått flera fungerande alternativ för framtida restaureringsprojekt. En annan fördel med att använda olika restaureringsmetoder är att dessa områden sannolikt påverkas olika och återhämtar sig olika av framtida störningar, och på så sätt ökar systemets totala resiliens. En restaurering som maximerar antalet arter i systemet kan exempelvis förbättra systemets resiliens. Kännedom om de vanligaste restaureringsmyterna kan även vara till hjälp för uppställningen av restaureringsmål. Det faktum att något ursprungligt, opåverkat och naturligt stadium egentligen aldrig existerat betyder att vi inte ska sikta mot ett enda slutmål utan tillåta flera alternativa mål med liknande funktionella och struk- 17

19 turella värden. En sådan strategi kan även förhindra intressekonflikter mellan myndigheter, frivilligorganisationer och markägare. Hilderbrand m.fl. (2005) ger exempel på ännu en myt som genomsyrar vår syn på tillvaron: myten om den bioniska världen. Denna myt präglas av en övertro på teknikens möjligheter. Exempelvis anses problemen med befolkningsökning, begränsade naturresurser, och miljöförstöring kunna lösas med tekniska och vetenskapliga metoder. I denna världsåskådning kan alla miljöpåverkade ekosystem snabbt och effektivt återställas till sina ursprungstillstånd och vi kan därför fortsätta med en ohållbar samhällsutveckling tills marknadskrafterna anser att det är dags att agera. Detta är naturligtvis en praktisk föreställning för politiker och företagare som inte vill ta ett miljöansvar. De empiriska stöden för en sådan världsbild är dock mycket svaga. 18

20 2 Bedömning av restaureringsbehov Samhället och miljön har formats av tillgången på och fördelningen av sötvatten. Förändringar i vattnets kvalitet, tillgång och fördelning, både pågående och kommande, hotar både miljön och våra levnadsvillkor. I de flesta av jordens länder uppstår med jämna mellanrum vattenbrist och problem med vattenkvaliteten. Jordbruksaktiviteter använder den största delen av världens vattenresurser (Dudgeon 2005). På den politiska dagordningen hamnar vattenbehoven hos akvatiska ekosystem oftast i skuggan av människans behov. Trycket från människor som i allt större utsträckning bosätter sig i städer tvingar politiska ledare att prioritera ekonomisk tillväxt framför miljöskydd, framför allt i växande delar av Asien (Dudgeon 2005). Miljölagstiftningen i asiatiska länder kan fungera tillfredställande för att kontrollera punktvisa föroreningar i avrinningsområden, men har liten möjlighet att förhindra stora diffusa föroreningskällor från t.ex. jordbruk och bebyggelse längs stora vattendrag som Ganges och Gula floden (Dudgeon 2005). Alltför ofta misslyckas vi med att jämka vår samhällsutveckling med förmågan hos akvatiska ekosystem att absorbera olika miljöstörningar. Hur motståndskraftigt är ett ekosystem mot förändringar av den fysiska miljön? Går det att återställa funktionen hos ekosystem som (för)störts, och i så fall hur? Dudgeon (2005) hävdar att vi i första hand bör försöka identifiera de egenskaper som bidrar till att göra vissa ekosystem motståndskraftiga mot störningar, samt de egenskaper som gör ekosystem sårbara för störningar, och att sedan använda denna kunskap för att optimera restaureringsprojekt. Uttrycket virtuellt vattendrag (eng: virtual river) används av Wohl (2001) för att beskriva föreställningen om vattendrag som påverkats av mänskliga aktiviteter, ofta i hög utsträckning, men som delvis återhämtat sig och därför av många upplevs som naturliga. Ett kanske mer adekvat uttryck är vattendrag med en dold eller latent påverkan (eng. compromised river; Wohl 2005). Ett vattendrag med latent påverkan har ofta ett förenklat men attraktivt utseende men saknar ett fungerande ekosystem eftersom de hydrologiska och geomorfologiska processer som skapar och upprätthåller livsmiljöer genom naturliga störningar inte längre fungerar (Wohl 2005). Wohl hävdar att vår uppfattning om vattendrag är viktig i restaureringsdebatten eftersom den ofta ligger till grund för politiska beslut om restaureringsbehov och dessutom formar de planerade arbetsinsatserna. I Sverige finns många vattendrag med latent påverkan och miljön i de flesta av dessa skulle kunna förbättras avsevärt av restaureringsarbeten. Samhällets begränsade ekonomiska resurser för miljövård innebär dock att man måste prioritera vissa vattendrag framför andra. Grunderna för hur anslag beviljas är idag svåra att redogöra för. Ofta är det en kombination av olika samhällsekonomiska faktorer som leder till beviljade anslag (Fig. 2.1). En viktig faktor är pådrivande 19

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Växter längs vattendrag i. mångfalden?

Växter längs vattendrag i. mångfalden? Växter längs vattendrag i landskapet var finns mångfalden? Lenka Kuglerová 1, Roland Jansson 1, Anneli Ågren 2, Hjalmar Laudon 2 och Birgitta Malm-Renöfält 1 ja a audo oc g tta a e ö ä t 1. Institutionen

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami

Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami Polismyndigheten i Stockholms län Länskriminalpolisen Amir Rostami 2012-11-19 1 Översikt Vad är ett gäng - Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Gotland nytt område i övervakningen

Gotland nytt område i övervakningen INGEN ÖVERGÖDNING nytt område i övervakningen Sedan 1993 har en årlig miljöövervakning av de vegetationsklädda bottnarna i Asköområdet skett. Från år 2 ingår även fem lokaler på i det nationella programmet.

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson Ny struktur för jordbrukspolitiken efter 2013 Europe 2020 Smart, sustainable and inclusive growth CAP general Objectives Possible CAP Impact Indicators

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Cross Media Storytelling

Cross Media Storytelling Cross Media Storytelling Storytelling En del av Cross Medialogiken Andra: Play, performance, spectacle, branding, etc. Reflekterar ekonomin i branschen Horisontella effekter av koncernägande Synergi: branding

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology

Läs mer

IRAB Mottagare sida 2-5 Tele Radio AB Mottagare sida 6

IRAB Mottagare sida 2-5 Tele Radio AB Mottagare sida 6 IRAB Mottagare sida -5 Tele Radio AB Mottagare sida 6 Installation of receiver type smd 700 4 RELAY FUNCTIONS / -4 VAC/DC PCB TYPE NO: LWEG 4L Rev: 95-09 Installation: Install the receivers in a protected

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

Amir Rostami 2012-09-16 1

Amir Rostami 2012-09-16 1 Amir Rostami 2012-09-16 1 Översikt Begreppsförvirring Den svenska gängutvecklingen Stockholm Gang Intervention and Prevention Project Sveriges största polisiära EU projekt Alternativt brottsbekämpning

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott

Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott Idrottspsykologi för prestation och välbefinnande Fil.Dr Goran.Kentta@gih.se Förenklat handlar idrottspsykologin om människors upplevelser, känslor, beteenden och tankar i samband med idrott 1 USOC SPORT

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Service Design Network Sweden

Service Design Network Sweden Service Design Network Sweden Launch workshop summary www.servicedesignsweden.com MEMBERS WORKSHOP 27 March 16:00 18:00 Purpose, idea and vision of Service Design Sweden (20mins) Short presentation of

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering

Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering Ulla-Britt Fagerström - Senior lösningsspecialist, IBM Business Analytics 22 maj 2013 Att utveckla och skapa en effektiv och dynamisk process för konsolidering och rapportering Då kan drömmar gå i uppfyllelse

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF

I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF ==> Download: I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF - Are you searching for I Den Svenska Utmarken Nagra Books? Now, you will be happy that

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Registrerade / Registered 14/05/2009. No 001137400-0001. Ordförande / The President. Wubbo de Boer REGISTRERINGSBEVIS CERTIFICATE OF REGISTRATION

Registrerade / Registered 14/05/2009. No 001137400-0001. Ordförande / The President. Wubbo de Boer REGISTRERINGSBEVIS CERTIFICATE OF REGISTRATION Registrerade / Registered No 00300-0001 KHIM - KONTORET FÖR HARMONISERING I DEN INRE MARKNADEN GEMENSKAPSVARUMÄRKEN OCH GEMENSKAPSFORMGIVNING REGISTRERINGSBEVIS Registreringsbevis utfärdas för nedan angivna,

Läs mer

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad

Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Managing addresses in the City of Kokkola Underhåll av adresser i Karleby stad Nordic Address Meeting Odense 3.-4. June 2010 Asko Pekkarinen Anna Kujala Facts about Kokkola Fakta om Karleby Population:

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Framtidens miljöbilar

Framtidens miljöbilar Framtidens miljöbilar Namn: William Skarin Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Christian, Mikael, Linnea och Simon. Handledare: David, Björn och Jimmy. Abstract The aim of this study is to describe

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Drivkrafter hinder mervärde

Drivkrafter hinder mervärde 2013 03 06 Ulf Hedbjörk Universitets och högskolerådet Internationell mobilitet Drivkrafter hinder mervärde Ny myndighet: Universitets och högskolerådet HSV VHS YH UHR IPK KRUS Tre studier från UHR under

Läs mer

Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel

Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel Utlysningar Bryssel Horisont2020 LIFE Horisont2020 3 fokusområden områden: Spetskompetens Industriellt ledarskap Samhälleliga utmaningar SC 5 Insatsområde:

Läs mer

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING Skapa initiativ för din projektgrupp för att lyckas Webinar 2012-03-08 VAD ÄR PROJECTPLACE? SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE I SIFFROR Grundades 1998

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer