Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten."

Transkript

1 Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon

2 Restaurering av vattendrag i ett landskapsperspektiv en syntes från Second International Symposium on Riverine Landscapes, Birgitta Malm Renöfält, Niclas Hjerdt & Christer Nilsson Landskapsekologigruppen, Umeå universitet NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 2006 Elektronisk publikation Omslag: bild/illustration: Roland Jansson

4 Förord Sommaren 2004 hölls i Bredsel, Norrbotten, ett symposium med inriktningen restaurering av rinnande vatten (Second International Symposium on Riverine Landscapes, SISORL). Symposiet var det andra i raden i en serie som initierades av James Ward och Klement Tockner, EAWAG, Zürich. År 2004 stod Landskapsekologigruppen vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet som arrangörer. Symposiet samlade vattendragsforskare från hela världen, och syftet var att syntetisera det nuvarande kunskapsläget om restaurering i vattendragsekosystem, samt att utforska framtida vägar för forskningen. Sammanlagt gavs 27 muntliga presentationer och ett trettiotal postrar visades. Under symposiet hölls även ett antal workshops. Symposiet har resulterat i en rad artiklar vilka kommer att presenteras som temanummer i två vetenskapliga tidskrifter: Ecology & Society och Freshwater Biology. Denna rapport sammanfattar resultat och idéer som kom fram under de muntliga presentationerna, olika workshops och i de vetenskapliga artiklarna. Vi tackar Naturvårdsverket för ekonomiskt stöd till sammanställningen. Rapporten är uppdelad i sju olika sektioner: (1) Inledning, (2) Bedömning av restaureringsbehov, (3) Att formulera mål för restaurering, (4) Intressekonflikter, (5) Återskapande av dynamik och flöden i ett vattensystem, (6) Restaurering av biologisk mångfald samt (7) Uppföljning och utvärdering av åtgärder. Under varje rubrik ges först en bakgrund till frågeställningen och därefter mer specifika referat av relevanta presentationer från symposiet. I bilaga 1 presenteras engelska abstracts till varje muntlig presentation och i bilaga 2 ges en lista på föredragshållare och symposiedeltagare. Syftet med rapporten är ge ett underlag för att utveckla restaureringsåtgärder i rinnande vatten i Sverige. Stockholm, april 2006 Björn Risinger 3

5 FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 6 SUMMARY 9 1. INLEDNING Restaureringsmyter Myten om kopian Myten om drömmarnas fält Myten om snabbspolning Myten om kokboken Myten om styrning och kontroll: Sisyfoskomplexet Lärdom av restaureringsmyterna 17 2 BEDÖMNING AV RESTAURERINGSBEHOV Störningstyper Tröghet, resiliens och stabilitet Störningar i den osynliga zonen Miljöpåverkan av svenska vattendrag ur ett internationellt perspektiv Fiske Jordbruk Skogsbruk Vattenkraft Gruvverksamhet Bebyggelse och övrig industri Transport 29 3 ATT FORMULERA MÅL FÖR RESTAURERING Restaureringsprojektets omfattning Ursprungsförhållanden Återhämtningsvägar Prioriterade mål för restaurering 35 4 INTRESSEKONFLIKTER Social inlärning inom restaureringsprojekt Svenska erfarenheter Ekologisk miljöåterställning i Vindel- och Piteälvarna Dammutrivning i Testeboån 41 5 ÅTERSKAPANDE AV DYNAMIK OCH FLÖDEN I ETT VATTENSYSTEM Återskapande av hydrologisk konnektivitet i påverkade vattendrag Återskapande av longitudinell konnektivitet i ett vattendrag Återskapande av lateral konnektivitet Återskapande av vertikal konnektivitet 51 4

6 5.2 Återskapande av naturliga flöden Miljöanpassade flöden Holistiska modeller för miljöanpassade flöden: exempel från Sydafrika 55 6 RESTAURERING AV BIOLOGISK MÅNGFALD Centrala ekologiska teorier och begrepp Restaurering av enskilda arter Restaurering på samhälls- och ekosystemnivå Är det alltid tillräckligt att restaurera processer och strukturer? Kan arterna ta sig dit? Problem med främmande arter Att restaurera i vattendrag med en existerande störning 63 7 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER Uppföljning en bristvara Att mäta framgång Kriterier för en framgångsrik restaurering Indikatorer på en effektiv restaurering Design av uppföljningskontroller 70 REFERENSER 72 5

7 Sammanfattning Ekologisk restaurering av rinnande vatten har blivit en allt vanligare naturvårdsåtgärd, både i Sverige och globalt sett, och restaureringsekologi som forskningsfält gör allt fler landvinningar inom forskarsamhället. Detta avspeglas i uppsvinget av antalet vetenskapliga artiklar som publicerats inom ämnet under de senaste tio åren. Mycket ekologisk restaurering i vattendrag har dock skett utan någon konkret vetenskaplig grund, och den stora bristen på finansiering för uppföljning och utvärdering har också medfört att man inte kunnat dra lärdom av de projekt som genomförts. Under sommaren 2004 samlades ett 80-tal vattendragsforskare från hela världen i Bredsel, Norrbotten för att diskutera och utbyta erfarenheter om restaurering i rinnande vatten. Symposiet var givande och kreativt, och omfattade vitt skilda perspektiv på restaurering, allt från sociala och historiska aspekter till specifika åtgärder för att restaurera miljöer för enskilda arter. Denna rapport ger en bild av vad som kom fram under detta symposium. Rapporten inleds med en presentation av fem olika myter som de flesta restaureringsprojekt lider av, nämligen; (1) myten om kopian, (2) drömmarnas fält, (3) snabbspolning, (4) kokboken, och (5) styrning och kontroll, och vilken lärdom man kan dra av dessa. Dessa myter beskriver många av de fallgropar som finns när det gäller att restaurera vattendrag. Andra kapitlet av rapporten ägnas åt hur man ska bedöma restaureringsbehov i ett vattendrag. Här är typen av störning en viktig faktor. Man kan skilja ut tre, i huvudsak skilda störningstyper, nämligen pulsartad, kontinuerlig och katastrofal störning. Dessa kan förekomma i kombination eller var för sig. Påverkan från en pulsartad störning är i hög grad beroende av systemets motståndskraft och förmåga att återhämta sig. Här kan det t.ex. vara viktigt att underlätta för arterna att återkolonisera vattendraget. En kontinuerlig störning kan reducera artbestånd till lägre genomsnittsnivåer, och här kan det vara viktigt att säkerställa att befintliga bestånd inte sjunker under en livskraftig nivå. En katastrofal störning kan leda till permanenta förluster av livsmiljöer och biologisk mångfald. Här kan det vara viktigt att säkerställa arternas fortlevnad i närliggande områden för att återkolonisation ska kunna ske på sikt. Hur populationer påverkas av en störning beror i hög grad på hur känsliga de är och hur deras förmåga att återhämta sig ser ut. Tredje kapitlet ägnas åt målsättningar. När man formulerar mål för restaurering är det viktigt att ta hänsyn till projektets rumsliga omfattning för att resultatet ska bli bra. Projekt som avser att förbättra vattenkvalitet, reducera sedimenttransport etc., kan kräva storskaliga insatser eftersom detta är faktorer som påverkas av processer inom hela avrinningsområdet. För andra projekt, som t.ex. att öka vandringsmöjligheterna för fisk, kan det räcka med mindre ingrepp, som att riva enskilda vandringshinder. Många av de restaureringsprojekt som utförs idag grundar sig mer på sociala, ekonomiska och logistiska begränsningar, än på insikten om hur 6

8 ekosystemet egentligen fungerar. Man gör helt enkelt det man kan och kanske inte det man borde. Ett mer eller mindre uttalat mål för många projekt är att restaurera till ett slags naturligt ursprungsförhållande, vilket ofta är svårt att bedöma. För att ha någon möjlighet att göra detta är det viktigt att ta hänsyn till vattendragets påverkanshistoria. De flesta vattendrag har lager av mänsklig påverkan som förändrat deras form och funktion. Vattendrag är också mycket dynamiska system, som ständigt förändras av naturliga variationer i t.ex. klimat, vilket gör att ett specifikt mål för restaureringen kan vara svårbedömt. Populationer av exempelvis akvatiska evertebrater kan variera relativt starkt över tiden, beroende på vilka hydrologiska förhållanden som råder. Ett bättre alternativ kan vara att titta på återhämtningsvägar. Går systemet mot ett önskat tillstånd, eller händer något annat? Det fjärde kapitlet berör intressekonflikter i samband med restaurering. Ofta är många olika intressenter berörda av ett restaureringsprojekt, och åsikter om hur, och även att, ett projekt ska genomföras kan gå vitt isär. För att ett projekt ska ha förutsättningarna att anses som lyckat krävs ett brett engagemang och samförstånd mellan berörda grupper. Idag utförs många projekt över huvudet på dessa grupper, formellt styrt av lagar och förordningar, och diskussioner om tekniska och vetenskapliga problem sker i slutna kretsar utan insyn från allmänheten. I kapitlet ges några exempel från svenska erfarenheter i samband med ekologisk restaurering, dels ifrån det stora projektet om ekologisk återställning av Vindel- och Piteälvarna och ifrån utrivningen av en kraftverksdamm i Testeboån. Kapitel fem ägnas åt återskapande av dynamik och flöden i vattendrag. Två faktorer som är viktiga för att upprätthålla ekosystemets integritet är naturliga variationer i flöde och konnektivitet inom och mellan avrinningsområden. En stor del av kapitlet ägnas åt att beskriva konnektivitet i vattendragets rumsliga (longitudinella, laterala och vertikala) och temporala dimensioner. Här beskrivs betydelsen av vattendragets funktion som korridor, betydelsen av kontakten mellan terrestra och akvatiska omgivningar och betydelsen av kontakten mellan ytvatten och grundvatten. Detta exemplifieras med presentationer från seminariets deltagare. En allt vanligare skötselåtgärd för vattendrag med mänsklig påverkan är att miljöanpassa flöde, dvs. att låta den reglerade flödesregimen spegla faktorer som är viktiga i den naturliga regimen. De modeller som historiskt använts för att göra detta saknar ofta tillräcklig ekologisk relevans, eller är allt för organismspecifika för att omfatta hela ekosystemet. Under seminariet presenterades ett exempel på den senaste utvecklingen inom detta område, nämligen holistiska modeller för miljöanpassade flöden. Grundantagandet för dessa modeller är att alla viktiga abiotiska och biotiska komponenter i ekosystemet ska beaktas och hela flödesspektrat (rumslig variation såväl som variation i tid) utgör flödet som ska upprätthållas. Tanken bakom dessa modeller är att ekosystemen behöver en viss mängd vatten och en viss variation i vattenföringen för att kunna bestå, men att det vatten som rinner i systemet utöver detta kan nyttjas. Forskningsfronten inom detta område ligger framförallt i Sydafrika och Australien, båda länder med begränsad tillgång på vatten. I Sverige är vattentillgången sällan ett problem, men flödesregimen i många vattendrag är ändå så pass 7

9 förändrad att ekosystemet påverkas. Från skötselsynpunkt, och även i ett restaureringssammanhang är de idéer som ligger till grund för dessa modeller därför intressanta. Drivkraften bakom de flesta restaureringsprojekt är att restaurera biologisk mångfald. Kapitel sex ägnas åt betydelsen av att förstå centrala ekologiska teorier och begrepp, både när det gäller restaurering för enskilda arter, samhällen och ekosystem. Ett grundantagande för många restaureringsprojekt är att det viktigaste är att restaurera strukturer och i viss mån processer för att återställa biologisk mångfald. I kapitlet ges några exempel på varför detta antagande kanske inte alltid är tillräckligt. Kapitlet avslutas med några exempel på hur man kan restaurera i vattendrag med en befintlig störning. Det sjunde och sista kapitlet ägnas åt betydelsen av uppföljning och utvärdering. Som tidigare nämnts är det bara en bråkdel av de restaureringsprojekt som utförts som följts upp och utvärderats, vilket kan leda till att vidtagna åtgärder aldrig uppnår sitt syfte, men samma åtgärder utförs ändå rutinmässigt på fler platser. I kapitlet redovisas även att antal kriterier för att mäta framgång i ett restaureringsprojekt, och indikatorer på en effektiv restaurering. Kapitlet avslutas med ett exempel på hur man kan designa uppföljningskontroller. 8

10 Summary Ecological restoration of running waters has become an increasingly common environmental practice, both in Sweden and globally, and the field of restoration ecology is also growing within the research community. This is mirrored in the increased number of scientific articles published during the last 10 years. However, much ecological restoration of rivers has been made without any scientific basis, and the lack of funding for follow-up studies and evaluation has implied that little knowledge has been gained from completed projects. During the summer 2004 around 80 river researchers from all over the world were gathered in Bredsel, Norrbotten to discuss and share experiences from river restoration. The symposium was fruitful and creative, and comprised many different perspectives on restoration, from social and historical aspects to more specific measures for restoring habitats for single species. This report gives an image of what was presented during the symposium. The report starts with a presentation of five different myths that are embedded in most restoration projects; (1) the myth of the carbon copy, (2) the myth of the field of dreams, (3) the myth of fast forwarding, (4) the myth of the cook book, and (5) the myth of command and control, and which experiences could be gained from these. These myths describe many of the pitfalls involved in river restoration. The second chapter of the report deals with the assessment of restoration needs in a watercourse. Here the type of disturbance is important. Basically, there are three different kinds, pulse disturbance, continuous disturbance and catastrophic disturbance. These can occur in combination or individually. The impact from a pulse disturbance is largely depending on the resilience of the system. Here, it can for example be important to facilitate the recolonization of species in the river. A continuous disturbance can reduce species stands to lower average levels, and here it is important to make sure that present populations do not decrease below vital levels. A catastrophic disturbance can lead to permanent loss of habitats and biodiversity. Here, it is important to guarantee the existence of species in adjacent areas to enable future recolonization. How populations are impacted by disturbance is largely depending on how sensitive they are and on their ability to recover. The third chapter deals with objectives. When goals for restoration are formulated it is important to consider the spatial extent of the project to guarantee a good result. Project designed to improve water quality, reduce sediment transport etc., may require large-scale efforts because these factors are affected by catchmentscale processes. For other projects, such as projects designed to increase the migration possibilities for fish, it can be sufficient with smaller modifications, e.g. the removal of single obstructions to migration. Many of the restoration projects made today are based more on social, economic and logistic limitations than on insights in the functioning of ecosystems. You do what you can, maybe instead of what you should. 9

11 A more or less articulated goal for many projects is to restore to some kind of natural, original state that is often very difficult to decide. To have some possibility to achieve such a goal it is important to know the impact history of the river. Most rivers have layers of human impact that has modified their form and function. Rivers are also very dynamic systems that are constantly changing because of natural variations in for example climate, making it more difficult to set specific goals for restoration. Populations of for example aquatic invertebrates can vary strongly with time, depending of current hydrologic conditions. A better alternative can be to study recovery trajectories. Is the system moving towards a desired state, or is something else going on? The fourth chapter touches on conflicts of interest in connection to restoration. Often, many different parties are affected by a restoration project, and views on how, and even that a project will be realized can be poles apart. To succeed, a project requires much engagement and agreement within the groups involved. Today, many projects are effected above the head of these groups, formally governed by legislation and regulation, and discussion about technical and scientific problems is made within closed communities, hidden from the public. A few examples from Swedish experiences in relation to ecological restoration are given in the chapter, both from the large project about ecological restoration of the Vindel and Pite Rivers and from the removal of a hydroelectric dam in the Testebo River. Chapter five deals with the re-creation of dynamics and flows in rivers. Two important factors for the maintenance of ecosystem integrity are natural variations in flow and connectivity within and between catchment areas. A major part of the chapter is devoted to describing connectivity in the river s spatial (longitudinal, lateral and vertical) and temporal dimensions. These include the importance of corridor function and terrestrial aquatic and surface water groundwater contacts. Examples are taken from the symposium presentations. An increasingly common management practice in rivers impacted by humans is to design environmental flows, i.e. to let the regulated flow regime mirror factors that are important in the natural regime. The models used so far often suffer from too little ecological relevance, or are too organism specific to comprise the entire ecosystem. During the seminar, one example was presented of the latest development within this area, i.e. holistic models for environmental flows. The basic assumption for these models is that all important abiotic and biotic ecosystem components should be included and that the entire flow spectrum (spatial as well as temporal variation) is the flow that should be maintained. The underlying thought in these models is that the ecosystem needs a certain amount of water and a certain variation in flow to persist, but that the additional water in the system can be used. The research front in this field is in South Africa and Australia, both regions with limited water supply. In Sweden water supply is seldom a problem but the flow regime in many rivers is still so modified that the ecosystem is affected. From a management point of view, and also in a restoration context, the ideas behind these models are interesting. The driving force behind most restoration projects is the restoration of biodiversity. Chapter six deals with the importance of understanding central ecological 10

12 theories and concepts in relation to restoration on species, community and ecosystem levels. A basic assumption for many restoration projects is that it is most important to restore structures and to some extent processes to re-establish biodiversity. In this chapter, some examples are given on why this assumption may not be sufficient. The chapter is concluded by some examples on how rivers with a current disturbance can be restored. The seventh and last chapter deals with the importance of follow-up and evaluation. As mentioned earlier, only a small fraction of completed restoration projects have been followed up and evaluated, implying that measures taken might never reach their goal, but still the same measures are used routinely at many sites. The chapter also describes a number of criteria that can be used for measuring success in restoration projects, and indicators of effective restoration. The chapter is concluded with examples on how follow-up studies can be designed. 11

13 1. Inledning I takt med att jordens befolkning ökar och vår energianvändning blir allt större ökar trycket på jordens vattenresurser. Samtidigt har insikten ökat om konsekvenserna av vår vattenanvändning. Över hälften (172 av 292) av jordens större vattendrag är påverkade av dammar (Nilsson m.fl. 2005b) och hälften av jordens tillgängliga sötvattensresurser är på något sätt berörda av mänsklig aktivitet, en siffra som beräknas stiga till 70 % år 2025 (Postel m.fl. 1996). Denna påverkan har lett till en degradering av ekosystem och dramatiska förluster av biologisk mångfald (Dudgeon 2000, Pringle m.fl. 2000, Rosenberg m.fl. 2000). Den forskning om ekologin i rinnande vatten som bedrivits under de senaste fem decennierna har ökat vår förståelse om hur dessa ekologiska system fungerar och vilka behov de har av vatten, näring och energi. I många länder håller lagstiftning och regler på att förändras med målsättningen att höja den ekologiska statusen hos påverkade vatten. Sverige har genom undertecknandet av EU:s ramdirektiv för vatten (EC 2000) åtagit sig att sköta vattnen på ett ekologiskt hållbart sätt, och att inom ramen för vad som är samhällsekonomiskt hållbart se till att de håller en god ekologisk status. Restaurering av påverkade vattendrag är en viktig del av detta arbete och har också en framträdande plats i de miljömål riksdagen beslutade om år Antal restaureringsprojekt Antal restaureringsprojekt Antal tidningsartiklar rörande restaurering Antal vetenskapliga artiklar rörande restaurering Antal artiklar År Figur 1.1. Ett ökat intresse för vattendragsrestaurering avspeglar sig i ett ökat antal genomförda projekt och publicerade artiklar i tidningar och vetenskapliga tidskrifter om restaurering under det senaste årtiondet. Figuren modifierad från Bernhardt m.fl. (2005). 12

14 1999. Restaurering av rinnande vatten har blivit allt vanligare globalt sett och det finns ett ökande intresse för detta både hos politiker och hos förvaltare av vattenresurser. Även inom forskarsamhället har intresset för restaurering av rinnande vatten fått ett rejält uppsving (Fig. 1.1). År 1999 förutsade en författare i tidskriften Science att restaurering av rinnande vatten kommer att bli ett av de vetenskapsområden som kommer att utvecklas starkt under det kommande decenniet (Anonym 1999). Anledningen till detta är att vi nu kan applicera de samlade kunskaper som finns om ekosystemet, för att på så sätt hjälpa till att utforma effektiva restaureringsåtgärder. Men restaurering är också ett spännande forskningsfält för ekologer, där man får en chans att testa och utveckla ekologiska teorier (Palmer m.fl. 1997). Restaurering i sin snävaste definition innebär att man återställer ett påverkat system till sin ursprungliga form, innan det påverkats av människan (Bradshaw 1997). I realiteten är detta sällan möjligt. Kanske saknas kunskap om hur systemet en gång sett ut, kanske har en del av de arter som ingått i systemet gått förlorade eller kanske innebär en sådan åtgärd alltför stora samhällsekonomiska kostnader. En annan försvårande faktor är att miljön runt om restaureringsobjektet troligen förändrats. Kanske är också klimatet och hydrologin annorlunda. Detta betyder inte att rehabilitering av påverkade vattendrag är omöjlig. Många förbättringar kan göras med den kunskap som finns om hur rinnande vatten fungerar och de krav på vattenanvändning som finns i samhället. 1.1 Restaureringsmyter Hilderbrand m.fl. (2005) redogör för fem olika myter som de flesta restaureringsprojekt tycks lida av i någon utsträckning (Tabell 1.1). De anser att det är viktigt att identifiera och diskutera dessa myter eftersom de förklarar hur restaureringsstrategier läggs fram, utformas och förverkligas. Myterna belyser Tabell 1.1. Sammanfattning av fem vanliga myter inom restaurering av ekosystem. Efter Hilderbrand m.fl. (2005). Restaureringsmyt Kopian Drömmarnas fält Snabbspolning Kokboken Styrning och kontroll: Sisyfoskomplexet Kortfattad innebörd Ekosystemets struktur är förutsägbar och enbart ett optimalt slutligt tillstånd existerar. Om den fysiska och kemiska miljön restaureras så återhämtar sig arterna av egen kraft. Successionsprocesser och utveckling av ekosystem kan accelereras på konstgjord väg. Överdriven tilltro till olika metoder utan tillräcklig uppföljning. Naturen går att kontrollera och problem kan åtgärdas genom behandling av symptom. 13

15 grundläggande antaganden inom ekologisk restaurering som vanligen ligger dolda.den första myten, den om kopian, förekommer framför allt när man ställer upp mål för restaureringen men påverkar även själva utvärderingsfasen. Denna myt är nära kopplad till de andra fyra myterna som omfattar själva restaurerings- och ledningsarbetet: Drömmarnas fält, snabbspolning, kokboken, och styrning och kontroll: Sisyfoskomplexet Myten om kopian Denna myt hävdar att vi fullständigt kan restaurera ett ekosystem till dess ursprungliga form och funktion och har sitt ursprung i Clements (1936) tankesätt att ekosystem alltid utvecklas på ett förutsägbart sätt mot ett slutgiltigt, statiskt och optimalt tillstånd. En störning av ett sådant ekosystem återföljs alltid av en successiv återhämtning mot det ursprungliga, optimala tillståndet. Denna myt genomsyrar alltjämt de flesta restaureringsprojekt eftersom restaurering från början bygger på klassiska ekologiska teorier om organismsamhällens succession och funktionella samband. Ett växande antal studier visar dock att restaureringsprocessen ofta skiljer sig från den naturliga successionsprocessen (Zedler 2000). De flesta landskap är dessutom en mosaik av vegetationstyper som förändras i både tid och rum och det är inte realistiskt att identifiera ett enda slutgiltigt tillstånd hos ekosystemet. Myten om kopian har medfört att målsättningen hos restaureringsprojekt ofta likställs med det opåverkade tillstånd som rådde före människans ankomst. Eftersom grundförutsättningarna för ett sådant ekosystem förändrats markant under modern tid, exempelvis genom klimatförändringar, försurning av nederbörden, etablering av främmande arter m.m., så är detta mål praktiskt omöjligt att uppnå. Det är mer realistiskt och lönsamt att acceptera ett dynamiskt och föränderligt ekosystem där man försöker återställa grundläggande processer i största möjliga utsträckning inom ramen för de begränsningar som finns. Myten om kopian utnyttjas även av resursintensiva industrier som använder argumentet för exploatering av naturresurser. Ett vanligt argument är att exploatering bör tillåtas eftersom miljöpåverkade ekosystem senare kan restaureras till sitt ursprungliga tillstånd. Dessa tankegångar cirkulerade i Sverige under vattenkraftsdebatten på 1970-talet, då kraftindustrin hävdade att man kan låna en älv för vattenkraftsproduktion när elbehovet är stort och återlämna den i ursprungligt skick senare. På liknande sätt används myten för kompensationsåtgärder när man vill exploatera ett naturområde, framför allt när det gäller våtmarksområden. Ett lagligt kryphål för exploatering har uppfunnits genom att hävda att man kan kompensera förlusten av ett naturområde med skapandet av ett motsvarande område med liknande funktion och naturvärden. Oftast misslyckas denna strategi och våtmarksområden fortsätter att utsättas för ett hårt exploateringstryck Myten om drömmarnas fält Denna myt har tagit sitt namn från den amerikanska filmen med samma namn (eng: Field of Dreams) och innebär att arter återhämtar sig självmant om bara de fysiska och kemiska livsmiljöerna och/eller processerna restaureras. Detta kan exempelvis innebära att återställa skogsbränder eller hydrologiska flödesvariationer för att på 14

16 så sätt indirekt återskapa biologiska samhällen. Det grundläggande antagandet är att strukturen hos ett ekosystem alltid utvecklas på ett bestämt och repeterbart sätt som utesluter all osäkerhet. Problemet med denna myt är att strukturen hos ekosystem ofta har en komplex utveckling med slumpartade inslag. Två ekosystem med identiska ursprungsförhållanden kan utvecklas på olika sätt. Rosgens (1994, 1998) metod för restaurering av vattendrag är ett tydligt exempel på en strategi som grundas på myten om drömmarnas fält. Denna restaureringsmetod är vanligt förekommande i USA men lägger tyngdpunkten på att återskapa olika fysiska attribut hos vattendraget utan att ägna någon större uppmärksamhet åt ekologiska följdreaktioner. Återskapandet av fysiska och kemiska attribut och processer är en viktig grundförutsättning men leder inte alltid till återhämtning av biotiska strukturer och samband. Accepterandet av denna myt är inte desto mindre lockande för planerare och finansiärer av restaureringsprojekt eftersom det innebär en tids- och kostnadsbesparing. Det är sannolikt den främsta anledningen till att myten används i så många restaureringsprojekt Myten om snabbspolning Dobson m.fl. (1997) uppskattar de tidsintervall som krävs för att olika delar av ekosystem ska återhämta sig av egen kraft. Det kan röra sig om enstaka år, Återhämtningstid (år) Blixtnedslag Trädfall Jordskred Meteornedslag Industri föroreningar Grundvatten exploatering Urbanisering Modernt Vulkanutbrott jordbruk Över- - Försurning svämmning Tsunami Oljeutsläpp 0,001 0,01 0, Rumslig skala (km 2 ) Figur 1.2: Sambandet mellan den rumsliga omfattningen av naturliga (ellipser ) och antropogena (rektanglar) störningar och uppskattad återhämtningstid. Modifierad efter Dobson m.fl decennier, århundraden eller årtusenden (Figur 1.2). De menar att dessa långa återhämtningstider beror på specifika problem som går att identifiera och komma över med punktinsatser. Dessa insatser är mest effektiva om de härmar naturliga processer. Ett huvudsyfte med ekologisk restaurering är således att identifiera och genomföra dessa insatser, som en slags katalysator, för ekosystemens återhämtning (Dobson m.fl. 1997). 15

17 Hilderbrand m.fl. (2005) betvivlar att man kan påskynda återhämtningsprocessen genom manipulation, t.ex. genom att föra in arter som man förväntar sig ska finnas i systemet. De hävdar att denna myt bygger på antagandet att vi kan återskapa nyckelprocesser och länkar mellan organismsamhällen och den fysiska miljön. Tyvärr leder detta antagande ofta till besvikelse eftersom det finns få vetenskapligt publicerade bevis för att det går att skynda på successionsprocesser eller återskapandet av andra funktioner. Trots att en återhämtning kan ta minst 5 15 år genomförs de flesta ekologiska restaureringsprojekt med betydligt kortsiktigare planering Myten om kokboken När en restaureringsmetod varit framgångsrik i ett område finns en lockelse i att tillämpa samma metod i andra områden. Själva kärnan i modern vetenskap framhåller att alla resultat ska gå att reproducera, och förespråkare för kokboksmyten antar att liknande ekosystem och fysiska miljöer reagerar på liknande, förutsägbara sätt. Detta kan vara en rimlig tes att utgå från, men även i miljöer som liknar varandra kan det pågå långsamma processer som skiljer sig betydligt, t.ex. lagringen av kol, och därför kan samma restaureringsteknik få olika följder i olika system. Svårigheterna uppstår när man inte tar hänsyn till osäkerhetsfaktorer i restaureringsarbetet utan genomdriver projekt utan anpassning till lokala förutsättningar. Ofta förekommer kokboksmyten i ingenjörsstyrda restaureringsprojekt där det finns en stark tradition av att följa olika standardförfaranden för att lösa tekniska frågeställningar. Rosgens (1998) restaureringsmetoder är ett exempel på kokboksförfarande i vattendrag. För projektledare med begränsade ekologiska kunskaper, tid och pengar, kan kokboksvarianten vara det enda realistiska alternativet. Det är rimligt att anta att något som fungerat på en plats även kan ge resultat i andra sammanhang, och ofta kan detta definitivt vara att föredra framför nollalternativet, dvs. att inte göra något alls. Den framförda kritiken mot kokboksmyten handlar till största delen om att inte överanvända metoder utan att ta hänsyn till de osäkerheter som uppstår till följd av varierande lokala förhållanden. En restaureringsstrategi som försöker identifiera och efterlikna naturliga förlopp har större möjligheter att lyckas på ett sätt som kan förstärka systemets förmåga att absorbera störningar (resiliens). I praktiken kan detta innebära att man regelbundet utvärderar resultatet av en restaurering och gör korrigeringar vid behov (s.k. adaptiv restaurering) Myten om styrning och kontroll: Sisyfoskomplexet Det är en vanlig föreställning att upprepad manipulering och justering av ekosystem krävs för att säkerställa mål för restaurering. Sisyfos, kung av Korinth i den grekiska mytologin, blir dömd av Zeus att för evigt rulla en sten uppför en kulle och varje gång rullade stenen ner igen. Orsaken till att stenen rullade ner var kullens lutning och avsaknaden av avsatser där Sisyfos skulle ha kunnat hämta krafter. Men Sisyfos angrep inte orsaken till problemet utan enbart symptomet, det faktum att stenen rullade ner. Med samma kortsiktiga tänkande genomförs många ingrepp i våra ekosystem där man behandlar symptomen snarare än orsakerna till olika pro- 16

18 blem. Successivt medför dessa ingrepp att systemets resiliens reduceras eftersom systemet inte tillåts variera eller anpassa sitt tillstånd till de yttre omständigheterna. Följderna kan bli att ekosystemet antar nya, oattraktiva former som inte längre går att korrigera med vanliga metoder. Sisyfoskomplexet inträffar när man försöker hålla ett naturligt, dynamiskt ekosystem i ett statiskt läge, alternativt låsa fast ekosystemet i en övergångsfas. Ett visst mått av manipulation och korrigering behövs i restaureringsarbetet men man bör undvika aktiviteter som har långsiktiga effekter och reducerar den naturliga variationen hos olika processer, t.ex. skogsbränder eller hydrologiska flödesvariationer. Restaurering av vattendrag i tätbyggda områden faller ofta offer för Sisyfoskomplexet. Oönskade erosionsprocesser uppstår inte sällan när växande delar av avrinningsområdet asfalteras och flödesförändringarna blir mer abrupta. De flesta restaureringsprojekt inriktar sig på att stabilisera strömfåran och begränsa erosionen utan att ta hänsyn till bakomliggande orsaker till problemen. 1.2 Lärdom av restaureringsmyterna Hilderbrand m.fl. (2005) argumenterar att insikten om myter kan hjälpa till att förbättra utsikterna för framgångsrika restaureringsprojekt. Ett vanligt förekommande tema i myterna är vår oförmåga att handskas med osäkerhetsfaktorer i restaureringsarbetet. Detta resulterar ofta i överraskningar och misslyckanden eftersom vi inte lyckats (åter)skapa ett ekosystem som kan hantera förändringar eller slumpartade företeelser. En bättre strategi vore att öka ekosystemets resiliens genom att förvänta oss överraskningar. En sådan resiliensinriktad restaureringsmetod kan öka systemets förmåga att anpassa sig till framtida förändringar och bör baseras på en mängd olika metoder, funktioner och organismsamhällen. Om man väljer att betrakta restaurering från ett resiliensperspektiv kan man se den som ett experiment i kontinuerligt anpassad projektledning där arbetet hela tiden omvärderas och anpassas till gällande förutsättningar. Ett sådant arbetssätt garanterar både lyhördhet och en växande kunskap om ekologiska samband. Ett alternativt arbetssätt är att applicera en mängd olika tekniker och metoder inom samma restaureringsprojekt, utvärdera dessa parallellt, och därigenom öka förståelsen om ekologiska samband. Om det visar sig att flera metoder fungerar har man dessutom fått flera fungerande alternativ för framtida restaureringsprojekt. En annan fördel med att använda olika restaureringsmetoder är att dessa områden sannolikt påverkas olika och återhämtar sig olika av framtida störningar, och på så sätt ökar systemets totala resiliens. En restaurering som maximerar antalet arter i systemet kan exempelvis förbättra systemets resiliens. Kännedom om de vanligaste restaureringsmyterna kan även vara till hjälp för uppställningen av restaureringsmål. Det faktum att något ursprungligt, opåverkat och naturligt stadium egentligen aldrig existerat betyder att vi inte ska sikta mot ett enda slutmål utan tillåta flera alternativa mål med liknande funktionella och struk- 17

19 turella värden. En sådan strategi kan även förhindra intressekonflikter mellan myndigheter, frivilligorganisationer och markägare. Hilderbrand m.fl. (2005) ger exempel på ännu en myt som genomsyrar vår syn på tillvaron: myten om den bioniska världen. Denna myt präglas av en övertro på teknikens möjligheter. Exempelvis anses problemen med befolkningsökning, begränsade naturresurser, och miljöförstöring kunna lösas med tekniska och vetenskapliga metoder. I denna världsåskådning kan alla miljöpåverkade ekosystem snabbt och effektivt återställas till sina ursprungstillstånd och vi kan därför fortsätta med en ohållbar samhällsutveckling tills marknadskrafterna anser att det är dags att agera. Detta är naturligtvis en praktisk föreställning för politiker och företagare som inte vill ta ett miljöansvar. De empiriska stöden för en sådan världsbild är dock mycket svaga. 18

20 2 Bedömning av restaureringsbehov Samhället och miljön har formats av tillgången på och fördelningen av sötvatten. Förändringar i vattnets kvalitet, tillgång och fördelning, både pågående och kommande, hotar både miljön och våra levnadsvillkor. I de flesta av jordens länder uppstår med jämna mellanrum vattenbrist och problem med vattenkvaliteten. Jordbruksaktiviteter använder den största delen av världens vattenresurser (Dudgeon 2005). På den politiska dagordningen hamnar vattenbehoven hos akvatiska ekosystem oftast i skuggan av människans behov. Trycket från människor som i allt större utsträckning bosätter sig i städer tvingar politiska ledare att prioritera ekonomisk tillväxt framför miljöskydd, framför allt i växande delar av Asien (Dudgeon 2005). Miljölagstiftningen i asiatiska länder kan fungera tillfredställande för att kontrollera punktvisa föroreningar i avrinningsområden, men har liten möjlighet att förhindra stora diffusa föroreningskällor från t.ex. jordbruk och bebyggelse längs stora vattendrag som Ganges och Gula floden (Dudgeon 2005). Alltför ofta misslyckas vi med att jämka vår samhällsutveckling med förmågan hos akvatiska ekosystem att absorbera olika miljöstörningar. Hur motståndskraftigt är ett ekosystem mot förändringar av den fysiska miljön? Går det att återställa funktionen hos ekosystem som (för)störts, och i så fall hur? Dudgeon (2005) hävdar att vi i första hand bör försöka identifiera de egenskaper som bidrar till att göra vissa ekosystem motståndskraftiga mot störningar, samt de egenskaper som gör ekosystem sårbara för störningar, och att sedan använda denna kunskap för att optimera restaureringsprojekt. Uttrycket virtuellt vattendrag (eng: virtual river) används av Wohl (2001) för att beskriva föreställningen om vattendrag som påverkats av mänskliga aktiviteter, ofta i hög utsträckning, men som delvis återhämtat sig och därför av många upplevs som naturliga. Ett kanske mer adekvat uttryck är vattendrag med en dold eller latent påverkan (eng. compromised river; Wohl 2005). Ett vattendrag med latent påverkan har ofta ett förenklat men attraktivt utseende men saknar ett fungerande ekosystem eftersom de hydrologiska och geomorfologiska processer som skapar och upprätthåller livsmiljöer genom naturliga störningar inte längre fungerar (Wohl 2005). Wohl hävdar att vår uppfattning om vattendrag är viktig i restaureringsdebatten eftersom den ofta ligger till grund för politiska beslut om restaureringsbehov och dessutom formar de planerade arbetsinsatserna. I Sverige finns många vattendrag med latent påverkan och miljön i de flesta av dessa skulle kunna förbättras avsevärt av restaureringsarbeten. Samhällets begränsade ekonomiska resurser för miljövård innebär dock att man måste prioritera vissa vattendrag framför andra. Grunderna för hur anslag beviljas är idag svåra att redogöra för. Ofta är det en kombination av olika samhällsekonomiska faktorer som leder till beviljade anslag (Fig. 2.1). En viktig faktor är pådrivande 19

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens Vem ska bort den 12 november . Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE Samhället är beroende av vatten och natur Vatten är nödvändigt för allt liv på vår planet. Att inleda en forskningsrapport med denna mening känns som att skriva folk

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Kristjan Laas och Lena Gipperth Juridiska institutionen Göteborgs universitet Photo: Eduardo Infante Forskningsprogrammet

Läs mer

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Omslag: Text: Vattendirektivets logotyp Lennart Gladh och Lennart Henrikson January 2006 Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF och Vattendirektivet Om vattendirektivet

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Design through practice and management LK0162, 30240.1516 15 Hp Pace of study = 100% Education cycle = Advanced Course leader = Petter Åkerblom Evaluation report Evaluation period: 2016-03-18-2016-03-31

Läs mer

Module 6: Integrals and applications

Module 6: Integrals and applications Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important

Läs mer

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a

Läs mer

Torrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi

Läs mer

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Writing with context. Att skriva med sammanhang

Writing with context. Att skriva med sammanhang Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?

Läs mer

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree

Läs mer

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05

Om oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05 Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt

Läs mer

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time?

1. How many hours per week have you on average spent on the course, including scheduled time? Agricultural History summer course LB0083, 50041.1415 10 Hp Pace of study = 50% Education cycle = Basic Course leader = Karin Hallgren Evaluation report Evaluation period: 2015-08-06-2015-08-30 Answers

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Björn Hammarfelt,! Högskolan i Borås!! Peter Tillberg, 1972 (Gläns över sjö och strand, 1970)!!

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER NATUR Tomelilla kommun rymmer många olika landskapstyper. Den sydöstra kommundelen präglas av det låglänta landskapet vid Österlenslätten. Kommunens mellersta del, vid det som kallas Södra mellanbygden,

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning

Läs mer

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling

Brundtland Report 1987: Beställaren och hållbar utveckling Beställaren och hållbar utveckling Brundtland Report 1987: Humanity has the ability to make development sustainable to ensure that it meets the needs of the present without compromising the ability of

Läs mer

Forest regeneration in Sweden

Forest regeneration in Sweden Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.

Läs mer

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 IR-teorier Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 Idag Realism Liberalism Konstruktivism Marxism Att tänka på... Realism Staten Militär kapacitet Enhetlig aktör Suveräna stater Grundläggande intresse

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Växter längs vattendrag i. mångfalden?

Växter längs vattendrag i. mångfalden? Växter längs vattendrag i landskapet var finns mångfalden? Lenka Kuglerová 1, Roland Jansson 1, Anneli Ågren 2, Hjalmar Laudon 2 och Birgitta Malm-Renöfält 1 ja a audo oc g tta a e ö ä t 1. Institutionen

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer