Miljöteknisk markundersökning av f.d. kemtvättar

Transkript

1 Länsstyrelsen i Västmanlands län Barnhuset 2, Sturestaden 3:1, Sturestaden 3:2 samt Kapellet 1 och 2, Arboga kommun Miljöteknisk markundersökning av f.d. kemtvättar

2 Datum: Uppdragsansvarig: Helena Branzén Handläggare: Kristina Haglund Diarienr: (25)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING UPPDRAG OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING Allmänt Jordlagerföljd och topografi Hydrogeologi Markanvändning HISTORIK KLORERADE ALIFATERS EGENSKAPER UTFÖRANDE Tidigare undersökningar Potentiella föroreningar och föroreningskällor Fältundersökning och metoder Allmänt Grundvatten Jord Spill- och dagvatten Trädkärnor Luft Laboratorieanalyser Avvikelser från provtagningsplan RESULTAT Fältindikationer samt PID-mätning Analysresultat Grundvatten Jord Spill- och dagvatten Trädkärnor Luft UTVÄRDERING SAMLAD RISKBEDÖMNING Föroreningarnas farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar och spridning Känslighet och skyddsvärde Riskklassning FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE REFERENSER Bilagor 1. Situationsritning: 1a (Barnhuset 2), 1b (Sturestaden 3:1), 1c (Kapellet 1 & 2, utomhus), 1d (Kapellet 1 & 2, inomhus) och 1e (Sturestaden 3:2) 2. Fältprotokoll - jordprovtagning 3. Fältprotokoll - grundvattenrör 4. Sammanställning av analysresultat 4A (grundvatten) och 4B (jord) 5. Analysprotokoll 5A (grundvatten + spill/dagvatten), 5B (jord), 5C (trädkärnor) och 5D(luft) 3 (25)

4 1 SAMMANFATTNING En översiktlig undersökning har utförts på fyra f.d. kemtvättar i Arboga kommun. Sedan tidigare har fastigheterna klassats i riskklass 3 enligt MIFO-metodiken. Dock är bakgrundsinformationen knapphändig varför riskklassningen är osäker. Föroreningsnivån i jord, grundvatten, trädkärnor, spill/dagvatten och luft har undersökt med syfte att utföra en förnyad riskbedömning och riskklassning. De fyra kemtvättarna har bedrivits från år 1944 till år 1971 inom en radie av ca 150 m i Arbogas äldre stadskärna. Då fastigheterna ligger i närheten av varandra bedöms de ha samma påverkansområde. Enligt historiska uppgifter har tetrakloreten använts som tvättvätska med undantag av Barnhuset 2 där trikloreten användes. Idag finns det inga spår av de tidigare verksamheterna och lokalerna är omgjorda eller rivna. På Sturestaden 3:1 har det förutom kemtvätt även förekommit verksamheter som billackering och grafisk industri. Dessutom har en brand inträffat på fastigheten. Fältundersökningen har omfattat analys med avseende på klorerade alifater i fem grundvattenprover, två spill/dagvattenprover, fyra trädkärnor, tre jordprover och åtta luftmätningar. Dessutom har förekomst av metaller, PAH, oljeprodukter och dioxin undersökts på fyra jordprover från Sturestaden 3:1. Den genomförda undersökningen påvisade spår av klorerade lösningsmedel i alla undersökta medierna. Föroreningsnivån bedöms som mindre allvarlig med undantag av två grundvattenprover där föroreningsnivån bedöms som måttlig (GV7B på Sturestaden 3:1 och GV11 på Sturestaden 3:2). Spridningsförutsättningarna bedöms som stora men ingen större föroreningskälla har kunna lokaliseras som kan sprida sig. Grundvattnet är djupt belägen i moränen vilket minskar risk för eventuell gasinträngning. Skyddsvärdet bedöms som måttlig och känsligheten som måttlig till stor. Den sammanvägda bedömningen är att objekten kan fortsätta klassas i riskklass 3, måttlig risk. Detta omfattar objekten var för sig och som ett samlingsobjekt. SGI bedömer att inga ytterligare undersökningar eller efterbehandling med avseende på klorerade lösningsmedel är nödvändig på objekten. Undantaget är Barnhuset 2 där det skulle vara önskvärt med en uppföljande kontroll av grundvattnet. Vid den nu genomförda undersökningen fanns inget vatten i grundvattenrören. Om provtagning sker vid en annan årstid (förslagsvis våren) kan det finnas grundvatten och föroreningssituationen kan följas upp. En nivåmätning krävs också för att få klarhet i grundvattenriktningen kring Barnhuset 2. 4 (25)

5 2 UPPDRAG OCH SYFTE SGI har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län att utföra en översiktlig undersökning på fyra fastigheter i Arboga kommun samt en kompletterande undersökningar av en tidigare undersökt kemtvätt i Köping. Undersökningen i Köping redovisas i en separat rapport (SGI, 2011). Sedan tidigare har fastigheterna i Arboga kommun klassats i riskklass 3 enligt MIFOmetodiken. Dock är bakgrundsinformationen knapphändig varför riskklassningen är osäker. Då fastigheterna ligger i närheten av varandra och bedöms ha samma påverkansområde kan kunskap från de individuella undersökningarna användas i en sammanvägd bedömning. Undersökningen syftar till att utföra en förnyad riskbedömning och riskklassning av objekten, var för sig samt som ett samlingsobjekt. Undersökningen syftar till att klarlägga: Föroreningsnivå i jord, grundvatten, trädkärnor, spill/dagvatten och luft Spridningsförutsättningar Risken för negativa effekter för människor som bor, arbetar på eller besöker området Riskklass enligt MIFO-metodiken för objekten var för sig samt som ett samlingsobjekt. Behov av eventuella kompletterande undersökningar Översiktligt behov av åtgärder 3 OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 Allmänt Fyra kemtvättar har bedrivits inom en radie av ca 150 m i centrala Arboga, från år 1944 till I mitten av tidsperioden var tre av kemtvättarna i drift parallellt. De aktuella fastigheterna ligger i Arbogas äldre stadskärna, se Figur 1. Närområdet består av en blandning av bostadsbebyggelse, affärer samt historiska byggnader. 5 (25)

6 Sturestaden 3:2 Barnhuset 2 Sturestaden 3:1 Kapellet 1 & 2 50 m N Figur 1 De fyra f.d. kemtvättarna ligger samlade i centrala Arboga. Arbogaån syns nere till höger i bild. (källa: Jordlagerföljd och topografi En geokarta över det aktuella området har tidigare upprättats (Sweco Viak, 2006) och redovisas i Figur 2. Enligt geokartan består den naturliga jordarten av lera vid Barnhuset 2 och Sturestaden 3:1 respektive moränlera vid Kapellet 1 och 2 och Sturestaden 3:2. Vid Barnhuset 2 vittnar en energibrunn om att jorddjupet till berg är 18 m (SGU, 2010). Vid fältundersökningen noterades fyllning ner till ca 1,5-2,0 m under markytan. Vid Sturestaden 3:1 samt Kapellet 1 och 2 bestod fyllningen av mullhaltig lerig sand och i flera provpunkter påträffades historiska lager med inslag av tegel och trä. Under fyllningen påträffades lera och vid ca 3-3,7 m under markytan påträffades sand. Arkeologen Ulf Alström var närvarande under delar av provtagningen. Vid Sturestaden 3:2 utfördes skruvborrprovtagning vid två samlingsbrunnar och fyllningen bestod här av anläggningssand. Vid ca 2 m under markytan övergick fyllningen till siltig sand alternativt sandig morän. Jordlagerföljden redovisas mer detaljerat i bilaga 2. Området sluttar söderut mot Arbogaån. Från Barnhuset 2 ner till vattenytan i Arbogaån är det en höjdskillnad på ca 6-7 m. Vid Sturestaden 3:2 och Barnhuset 2, som ligger på toppen av backen, så visar inmätningen att topografin sluttar svagt mot norr (dock var grundvattenströmningen riktad söderut enligt grundvattenrören vid Sturestaden 3:2, se kapitel 3.3) 6 (25)

7 Figur 2 Geokarta över det aktuella området, upprättad av Sweco, De fyra f.d. kemtvättarna är inringade i figuren; Barnhuset 2 (1), Sturestaden 3:1 (2), Kapellet 1 och 2 (3) och Sturestaden 3:2 (4). 3.3 Hydrogeologi Totalt 7 grundvattenrör installerades på området. Vid provtagningstillfället fanns vatten i 5 av dessa. En situationsplan över fastigheterna finns i bilaga 1a-e, där grundvattenrören har markerats. Information om rörlängd och filterdjup redovisas i bilaga 3. Sandlagret under leran, vid ca 3-3,7 m under markytan, var torr och grundvattenströmningen sker i det djupare liggande moränlagret. Moränlagret var hårt packat och det var svårt att installera grundvattenrör. Vattenytan noterades vid ca 4-6 m under markytan. Grundvattenströmningen är riktad mot sydsydväst mot Arbogaån. Undantaget är vid Kapellet 1 och 2 där avvägningen indikerar att grundvattnets strömningsriktning var riktad mot norr, från GV 9 till GV 8 (se bilaga 1c). Lokalt kan grundvattnet vara påverkad av ledningsgravar och ändra riktning. Från Sturestaden 3:2 till Kapellet 1 och 2 är grundvattnets gradient stor, ca 4 %. Från Kapellet till Sturestaden 3:1 är gradienten däremot mycket lägre, 0,3 %. Tillrinningen var dålig i alla grundvattenrör. 7 (25)

8 3.4 Markanvändning Barnhuset 2 och Kapellet 1 och 2 används delvis som bostadshus och bör därför betecknas som känslig markanvändning, KM. Sturestaden 3:1 är en parkeringsplats och klassas som mindre känslig markanvändning, MKM. Likaså klassas Sturestaden 3:2 som MKM eftersom huset används som kontor samt som butik och människor endast tidvis vistas på området. 4 HISTORIK Den historiska informationen är hämtad från MIFO fas 1 undersökningen om inget annat uppges. Barnhuset 2 Kemtvätt med tvättvätska av trikloreten har bedrivits mellan år 1944 och 1955 i ett gårdshus på fastigheten. Huset används idag som garage och har fått golvet omlagt, cementerat och sänkt med ca 30 cm. Det tidigare golvet bestod av stenplattor, underlagrat av näver. Avlopp från gårdshuset är sammankopplat med husets samlade avlopp, se Figur 3, och är åtkomligt via en samlingsbrunn. Ledningen bedöms leda ut i det kommunala spillvattennätet med anslutning mot Nygatan, på fastighetens södra sida. Enligt uppgift från fastighetsägaren slamsugs brunnen regelbundet. Figur 3 Ritning över vatten och avlopp från år Sturestaden 3:1 Sturestaden 3:1 är idag en asfalterad parkeringsplats. På fastigheten har det tidigare bedrivits billackering (före 1950-talet), grafisk industri med framkallning av svart-vit film (osäker tidsperiod) samt kemtvätt med bruk av trikloretylen mellan år 1955 och Byggnaderna uppges ha brunnit någon gång på 1950-talet. 8 (25)

9 Ritningar saknas som visar kemtvättens placering, men enligt muntliga uppgifter var kemtvätten placerad intill Ryds Damklädesbutik. Maskiner skall ha varit placerade i bottenplan och ingång skall ha varit via gården. En äldre flygbild över området visas i Figur 4, före dess att kemtvätten revs år Byggnaden är inringad i figuren. Av flygbilden kan utläsas att längden på kemtvättbyggnaden upptar cirka en tredjedel av den nuvarande parkeringsytan. Ritningar över eventuella avlopp från kemtvättsbyggnaden saknas men i likhet med andra likåldriga byggnader antas ledningar ha dragits via gården, runt huset och ut på gatan. Figur 4 Byggnaden som inhyste kemtvätten är inringad i figuren. Bildens årtal år okänd. Ryds dambutik finns idag i byggnaden till höger. Sturestaden 3:2 På fastigheten har det bedrivits kemtvätt med tetrakloreten som tvättvätska mellan år 1968 och ca Idag finns tre verksamheter i lokalerna; Fonus, Vänsterpartiet och en antik- och kuriosaaffär på övervåningen. Antagligen har kemtvätten legat i Fonus lokaler. Huset är en två-våningsbyggnad från 1800-talet med ventilerad grund. Enligt äldre ritningar kan två olika ledningssystem för avlopp ha använts, bedömningen är dock att de mynnade ut i en gemensam samlingsbrunn som finns kvar idag, se Figur 5. Från samlingsbrunnen går det ledningar norrut mot det kommunala spillvattennätet. 9 (25)

10 Figur 5 Ritning över avloppsledningsnätet på Sturestaden 3:2. Utloppet som mynnade ut på baksidan av huset är inringad på kartan. Ritningen är från år Kapellet 1 och 2 Kemtvätt har bedrivits som en självkemtvätt mellan år 1965 och ca Det är okänt vilken tvättvätska som användes men misstänks ha varit tetrakloreten. Verksamheten bedrevs i lokaler som nu innehåller en skönhetssalong med spabehandling och frisör. Lokalerna har tidigare använts för resebyråändamål. Ritningar från år 1965 visar en destillationsmaskin och tre tvättmaskiner i lokalerna. Avlopp från maskiner misstänks ha varit påkopplade på avlopp från intilliggande toalett som utmynnade i byggnadens södra ända. Idag går spillvattenledningarna ut till Kapellgatan via porten till innergården. Troligen var ledningsdragningen densamma under och 70-talet när kemtvätten var i drift. 5 KLORERADE ALIFATERS EGENSKAPER Klorerade lösningsmedel, eller klorerade alifater som de också kallas är organiska ämnen där minst en väteatom substituerats med klor. De förknippas med utsläpp från främst kemtvättar men även från verkstadsindustrier som nyttjat dem för avfettning. Tetrakloreten (eller perkloreten, PCE) och trikloreten (TCE) har varit vanliga lösningsmedel inom kemtvättindustrin, men har även använts för avfettning av metaller. Dikloreten (DCE) och vinylklorid (VC) är nedbrytningsprodukter till PCE och TCE och kan hittas i mark och grundvatten där klorerade lösningsmedel har använts. Klorerade alifatiska kolväten kännetecknas bland annat av att de är vätskor som är tyngre än vatten (s.k. DNAPL) och har en betydande löslighet i vatten. Kloretenerna är vätskor vid rumstemperatur, förutom vinylklorid som är en gas. Deras densitet gör att de sjunker nedåt i akvifären. De är flyktiga och har en låg viskositet. Att de är lättflyktiga 10 (25)

11 gör att de förekommer i porluften på områden som är förorenade av ämnena. Den låga viskositeten innebär att vätska som kommer ut i egen fas sprids snabbt genom jord, grundvattenmagasin och poröst berg eller i bergsprickor. Spridningen styrs i huvudsak av grundvattenflödets hastighet och riktning, även om den höga densiteten innebär att det finns en nedåtriktad gradient. Klorerade alifaters egenskaper gör det besvärligt att undersöka och åtgärda dessa föroreningar. Produkterna bioackumuleras inte, istället kan de brytas ner och omvandlas till andra produkter. Tetrakloreten bryts ner till trikloreten och vidare till dikloreten under anaeroba (syrefria) förhållanden. Dikloreten kan sedan brytas ner till vinylklorid och i det sista nedbrytningssteget bryts vinylklorid ner till eten, koldioxid och vatten. I Figur 6 visas en skiss över PCE och dess nedbrytningsprodukter. Figuren åskådliggör hur vissa produkter bildas när andra bryts ner. Figur 6 Principiell skiss av PCE och dess nedbrytningsprodukter i grundvatten, som funktion av avstånd från utsläppskällan. (ITRC, 2003). 6 UTFÖRANDE 6.1 Tidigare undersökningar MIFO-inventering utfördes av Västmanlands länsstyrelse på de fyra fastigheterna under år 2004 och 2005 (F , F , F och F ). Fastigheterna klassades då som riskklass 3, måttlig risk, enligt MIFO-metodiken. Undantaget var Sturestaden 3:2 som klassades i riskklass 2, stor risk. På Sturestaden 3:2 utfördes under 2005 en undersökning med avseende på klorerade alifater i porluft under plattan samt analys av inomhusluften (Sweco Viak, 2006). Analys av föroreningar i inomhusluft visade på ej detekterbart innehåll. Under plattan var det generellt låga halter (max 37 ppb TCE). Högst koncentration påträffades i en punkt som var belägen 8-10 m ifrån området där kemtvättsmaskinerna antas ha varit placerade och på motsatta sidan av ett trapphus. Objektet klassades om till riskklass 3, måttlig risk. 11 (25)

12 6.2 Potentiella föroreningar och föroreningskällor Tetrakloreten har troligen använts som tvättvätska på fastigheterna, med undantag av Barnhuset 2 där trikloreten enligt uppgifter användes. Detta föranleder att PCE och dess nedbrytningsprodukter (trikloreten, dikloreten och vinylklorid) kan förekomma i mark och grundvatten. Idag finns det inga spår av de tidigare verksamheterna och lokalerna är omgjorda eller rivna. Potentiella föroreningskällor är spill och läckage av tetrakloreten och trikloreten vid användning av produkterna inne i byggnaden. Flera av byggnaderna är från äldre byggnadsår och saknar källare, vilket ökar spridningsförutsättningarna från byggnaden till mark och grundvatten. Föroreningarna kan även ha ansamlats i avlopps och dagvattenbrunnar. Eventuellt kan föroreningar finnas kvar under byggnader. Inomhusluften kontrollerades därför på Kapellet 1 och 2 samt Barnhuset 2. Inomhusluften i Sturestaden 3:2 har tidigare undersökts (Sweco Viak, 2006). På Sturestaden 3:1 har det förutom kemtvätt även förekommit verksamheter som billackering och grafisk industri. Dessutom har en brand inträffat på fastigheten. De tidigare verksamheterna innebär att även föroreningar som metaller, oljeprodukter, PAH (polyaromatiska kolväten) och dioxiner kan förekomma. 6.3 Fältundersökning och metoder Allmänt Installation av grundvattenrör och jordprovtagning utfördes den 8-12 november, En provtagningsplan skickades till Länsstyrelsen i Västmanlands län några veckor innan fältundersökningen. Fältarbetet utfördes av Urban Lord, WSP och Kristina Haglund, SGI. Provpunkterna finns redovisade i bilaga 1a-1e. Fältundersökningen utfördes på grundvatten, jord, spill/dagvatten, trädkärnor och luft. Luftprovtagarna hängde uppe 5-6 dagar och togs ner av Sari Välimaa från Västmanlands länsstyrelse. Inmätning och avvägning av provpunkterna utfördes med GPS-utrustning från WSP. Koordinaterna redovisas i bilaga 3 i koordinatsystem RT90 2,5 gonv. Vid Swecos tidigare undersökning på Sturestaden 3:2 (Sweco Viak, 2006) installerades ett antal slangar för provtagning av porluft i Fonus och Vänsterpartiets lokaler. Dessa slangar har nu tätats med silikon Grundvatten Totalt installerades sju grundvattenrör på fastigheterna. Ytterligare ett grundvattenrör installerades på Sturestaden 3:1 men det uppdagades tidigt att detta rör sattes för grunt varför ytterligare ett grundvattenrör installerades precis bredvid det första. Dessa rör är markerade som GV7a och GV7b, se bilaga 1b. Det är GV7b som är det fungerande röret. 12 (25)

13 Grundvattenrören installerades 5-9 m under markytan. På flera ställen gick det inte att driva ner röret djupare än 5-6 m, på grund av att hård packad morän förhindrade neddrivningen. Alla rör är stålrör med diametern 1 tum. Rören sitter i markhöjd under en däcksel. Filtren består av sintrad mässing och är ca 0,3 m långa och placerades nederst på grundvattenrören. Vid fältmätningen satt filtren på 0,5-3 m under grundvattenytan. Filtersand lades kring filtren och där skruvborrning utfördes tätades hålet med bentonit för att undvika nedträngning av ytvatten. Information angående grundvattenrören redovisas i bilaga 3. Vattnet omsattes två veckor innan provtagning. Grundvattenprovtagning utfördes 1 december av Kristina Haglund, SGI. Grundvattennivån låg vid provtagningstillfället på 4-6 m under markytan. Provtagning utfördes med en peristaltisk pump och en ny slang användes vid varje nytt grundvattenrör. Mätning av ph och konduktivitet utfördes inom ett dygn med hjälp av mätinstrumentet Windaus (p.g.a. sträng kyla frös proverna och mätningen utfördes när proverna hade tinat upp inomhus. Detta bedöms inte ha påverkat resultatet). Resultaten redovisas också i bilaga Jord Jordprovtagning utfördes i totalt åtta provpunkter. I två av dem (Sturestaden 3:1) utfördes skruvborrning ner till 1,5 m under markytan. Övriga punkter skruvades ner till 4-5 m under markytan. Samlingsprover togs ut på varje 0,5 m alternativt varje jordart. Jordlagerföljd och eventuella synliga föroreningar noterades i fältprotokollet, se bilaga 2. Provtagning uttogs både i PID-påse och i glasburk. Alla jordprover undersöktes med PID-instrument (MiniRae 2000) för att mäta förekomst av flyktiga föroreningar. PID-mätning utfördes i anslutning till jordprovtagningen och påsarna var rumstempererade Spill- och dagvatten På Sturestaden 3:2 och Barnhuset 2 utfördes provtagning i befintliga slambrunnar. Provtagning utfördes med en peristaltisk pump. Provtagningen utfördes den 11 november (Sturestaden 3:2) samt den 1 december (Barnhuset 2). På Sturestaden 3:2 skulle två slambrunnar provtas men den södra brunnen var helt torrlagd vid provtagningstillfället Trädkärnor På Sturestaden 3:1 uttogs trädkärnor i fyra träd. Trädkärnor uttogs med hjälp av tillväxtborr och placerades i vialer, förslöts och analyserades för gasformiga klorerade alifater. Kärnorna uttogs i riktning mot den förmodade kemtvätten, dvs. i riktning mot GV 7, se bilaga 1b Luft Passiva provtagare (av märket Radiello) sattes upp på Kapellet 1 och 2 samt vid Barnhuset 2. På Kapellet 1 och 2 sattes sex provtagare upp inomhus (se bilaga 1d) i olika delar av frisör- och spalokalen. På Barnhuset 2 sattes en provtagare upp i en slambrunn på gården (i samma brunn utfördes vattenprovtagning), se bilaga 1a. Ett lock sattes på brunnen så att inte provtagaren skulle bli våt. Den andra provtagaren sattes upp i bostadshusets källare. 13 (25)

14 6.4 Laboratorieanalyser Samtliga laboratorieanalyser utfördes av ALS Scandinavia AB, som är ett ackrediterat laboratorium. Jordproverna som skickades in på analys valdes ut med PID-resultat samt genom lukt- och synintryck. I fältprotokollen, Bilaga 2 och 3, redovisas vilka analyser som utfördes på respektive prov och nivå. 6.5 Avvikelser från provtagningsplan Det visade sig tidigt att grundvattnet låg djupare än vad man från början hade antagit. Istället för att använda övervägande PEH-rör användes stålrör för att kunna driva ner rören till rätt nivå. På Sturestaden 3:1 installerades ett grundvattenrör och inte tre stycken som var tänkt eftersom hydrogeologin inte möjliggjorde grunda grundvattenrör. På Barnhuset 2 installerades två grundvattenrör. Det ena (GV 1) innehöll grundvatten vid installationen. Vid provtagningstillfället, 2 veckor senare, fanns det däremot inte vatten in något utav rören. Grundvattenanalys saknas därför från Barnhuset 2. Som tidigare nämnts var den södra slambrunnen på Sturestaden 3:2 torrlagd på provtagningstillfället och ingen provtagning kunde ske. Utifrån PID-mätningen togs beslutet i efterhand att analysera tre jordprover med avseende på klorerade alifater. I alla rören var det dålig tillrinning och flödescell kunde inte användas. Mätning utfördes på ph, konduktivitet och temperatur m.h.a mätinstrumentet Windaus. 7 RESULTAT 7.1 Fältindikationer samt PID-mätning Resultaten från PID-mätningen finns i bilaga 2. Jordproverna från Sturestaden 3:2 gav resultat <10 ppm, vilket bedöms som låga värden. På Sturestaden 3:1 noterades något förhöjda PID-halter i tre prover; 21 ppm i Skr4 (0,6-1,0), 17 ppm i Skr4(1,0-1,5) samt 25 ppm Skr6(3,0-3,7). I Skr6 var det det nedersta lerlagret, strax ovanför det underliggande sandlagret, som uppvisade något förhöjt PIDvärde. Detta prov skickades in för analys av klorerade alifater. Prov Skr4 (0,6-1,0) skickades in för analys och analyserades med avseende på oljekolväten och BTEX. Även från Kapellet 1 och 2 uppvisades jordprover från det nedersta lerlagret något förhöjda PID-värden. PID-mätningen uppmätte 19 ppm i GV8(3,0-3,6) och 16 ppm i GV9(3,0-3,7). På nivå 1,0-1,5 i GV9 uppmättes PID-värdet till 17 ppm. Jordprovet från GV8 skickades in för analys med avseende på klorerade alifater. Konduktivitet, ph och temperatur mättes i alla grundvattenrör. Resultaten finns samlade i bilaga 3. Resultaten påvisade ph-halter mellan 7,3-8,7 i grundvattnet vilket anses som 14 (25)

15 normala värden enligt NV Konduktiviteten uppmättes till ca µs/cm i grundvattnet. Enligt NV 4918 är vanligtvis konduktiviteten <500 µs/cm i grundvatten. En förklaring kan vara att grundvatten inne i tätorter kan innehålla förhöjda halter av klorider pga. saltning vintertid. Förhöjda kloridhalter ger utslag på konduktiviteten. 7.2 Analysresultat Analysresultaten har sammanställts i bilaga 4a (grundvatten), och 4b (jord). Resultaten från spill/dagvattnet, luft- och trädprovtagningen har sammanställts löpande i rapporten. Analysrapporterna finns i bilaga 5a-5d Grundvatten Uppmätta halter av klorerade alifater i grundvattnet har jämförts med Livsmedelverkets gränsvärden för otjänligt dricksvatten (SLV, 2001). Vidare har resultaten jämförts med holländska riktvärden (VROM, 2000) och amerikanska riktvärden (US-EPA:s hemsida 2009). En sammanställning över påvisade halter av klorerade alifater över detektionsnivån har gjorts i Tabell 1 nedan. Samtliga resultat redovisas i Bilaga 4a. 15 (25)

16 Tabell 1 Fastighet Filterdjup (m u my) Klorerade alifater Cis 1,2- dikloreten (DCE) Trikloreten (TCE) Tetrakloreten (PCE) Vinylklorid (VC) Redovisning av påvisade klorerade alifater över detektionsgränsen i grundvattnet. Halterna anges i µg/l och jämförs med Livsmedelsverkets gränsvärde för otjänligt dricksvatten samt amerikanska och holländska riktvärden. Alla halter över detektionsgränsen har fetmarkerats. Resultaten för samtliga klorerade föreningar redovisas i bilaga 4a. GV7B GV8 GV9 GV10 GV11 Sturestaden 3:1 Kapellet 1 och 2 Kapellet 1 och 2 Sturestaden 3:2 Sturestaden 3:2 5,2-5,5 6,3-6,6 8,7-9,0 5,7-6,0 4,7-5,0 SLV 1 (2001) USEPA 2 Holländ. Riktvärden 3 15 <1,0 <1,0 <1 1, (0,01) 4 1,9 0,5 0,5 0,4 1, (24) 2,5 <0,1 <0,1 7, (0,01) 2,6 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 0,5 2 5 (0,01) 1 SLV=Livsmedelsverket 2 USEPA, Riktvärden för klorerade kolväten enligt MCL (maximum contaminant level) för dricksvatten 3 Holländska riktvärdeslistan. Avser riktvärden för intervention value (förorenad halt). Inom parantes står target value (målvärde). 4 Riktvärdet avser summan av cis- och trans 1,2-dikloreten I GV7B (Sturestaden 3:1) påvisades vinylklorid i halter som översteg Livsmedelverkets gränsvärde och det amerikanska riktvärdet. I GV10 och GV11 (Sturestaden 3:2) påvisades tetrakloreten i halter som översteg det amerikanska riktvärdet. I GV11 översteg dessutom halten av tetrakloreten Livsmedelverkets gränsvärde för PCE och TCE. Trikloreten detekterades i alla grundvattenrör men i låga halter. Även Cis-1,2-dikloreten detekterades i GV7B och GV11 men i halter under riktvärden Jord Uppmätta halter i jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden (NV, 2009). En sammanställning av analysresultaten finns i bilaga 4b där resultaten jämförs med KM, känslig markanvändning och MKM, mindre känslig markanvändning. Sturestaden 3:1 Från Sturestaden 3:1 analyserades fyra jordprover med avseende på alifater, aromater, BTEX (bensen, toluen, etylbensen och xylen), PAH och metaller. Dessutom analyserades ett samlingsprov (från fyra jordprover) med avseende på dioxin. En sammanställning över påvisade halter över riktvärdet för KM har gjorts i Tabell 2 nedan. 16 (25)

17 I Skr6(0,5-1,0) översteg PAH-H (högmolekylära PAH) och aliafter (C 16 -C 35 ) riktvärdet för KM men understeg riktvärdet för MKM. Metallerna koppar, bly och kvicksilver påvisades över riktvärdet KM i tre av jordproverna (Skr4, Skr5 och Skr 6). Provpunkt Skr3 uppvisade lägst föroreningshalter. Dioxin påvisades i en halt av ca 8 ng/kg TS. Halten understeg riktvärdet för KM. Tabell 2 Redovisning av halter av PAH och metaller över Naturvårdverkets riktvärden för KM och MKM. Halterna anges i mg/kg TS förutom för dioxin som anges i ng/kg TS. Samtliga resultat redovisas i bilaga 4b. Provpunkt Skr3 Skr4 Skr5 Skr6 Skr3-6 KM MKM Djup (m u my) 0,6-1,0 0,6-1,0 0,7-1,0 0,5-1,0 Samlingsprov Alifater/aromater (mg/kg TS) Alifater C 16 -C 35 <20 30 < PAH (mg/kg TS) PAH-H <0,3 0,35 <0,3 2, Metaller (mg/kg TS) Koppar 10, ,7 87, Bly 6, , Kvicksilver <0,2 1,31 0,36 <0,2-0,25 2,5 Dioxin (ng/kg TS) Sum WHO- PCDD/F-TEQ upperbound (-) = ingen analys har utförts , Klorerade alifater Klorerade alifater analyserades i två jordprover som uppvisade något förhöjda PIDvärden. I Tabell 3 redovisas påvisade halter av klorerade alifater över detektionsnivån. I Skr6 (Sturestaden 3:1) påvisades halter av tetrakloreten som översteg riktvärdet för KM men understeg riktvärdet MKM. Även en detektion av DCE och TCE fanns i samma jordprov. I GV8 (Kapellet 1 och 2) fanns en detektion av PCE, TCE och DCE men halterna understeg riktvärdena. Det bör nämnas att diskret provtagning är att föredra istället för samlingsprover om man ska analysera med avseende på klorerade alifater. Anledningen är att klorerade alifater är flyktiga och en viss avgång sker när man plockar ihop ett samlingsprov från skruvborren. Vid den nu utförda undersökningen var jordprovtagningen inte anpassad för analys av klorerade alifater utan beslut togs efter PID-mätningen. 17 (25)

18 Tabell 3 Redovisning av påvisade klorerade alifater över detektionsgränsen i jord. Halterna anges i mg/kg TS. Samtliga resultat redovisas i bilaga 4b. Provpunkt Skr 6 GV8 KM MKM Fastighet Sturestaden 3:1 Kapellet Djup (m u my) 3,0-3,7 3,0-3,6 Klorerade alifater Cis-1,2-dikloreten 0,007 0,002 - Trikloreten (TCE) 0,03 0,003 0,2 0,6 Tetrakloreten (PCE) 0,87 0,005 0,4 1, Spill- och dagvatten En sammanställning över påvisade halter av klorerade alifater över detektionsgränsen i spill/dagvattnet har gjorts i Tabell 4 nedan. Inga jämförvärden har använts utan resultaten kan användas för att påvisa förekomst eller inte i spill/dagvattnet. I båda vattenproverna fanns en detektion av triklormetan, trikloreten och tetrakloreten. Halterna är låga och ligger strax över detektionsgränsen. Tabell 4 Redovisning av påvisade klorerade alifater över detektionsgränsen i spill/dagvatten. Halterna anges i µg/l. Provpunkt B1 B2 Fastighet Barnhuset 2 Sturestaden 3:2 Klorerade alifater Triklormetan <0,2 1,3 Trikloreten 0,2 0,2 Tetrakloreten 0,1 0, Trädkärnor Trädkärnorna placerades i vialer och den översta luftmängden, head space, analyserades. I Tabell 5 redovisas resultaten för påvisade klorerade alifater över detektionsgränsen. Övriga klorerade produkter understeg detektionsgränsen. Det finns inga specifika riktvärden för kärnvedsprover. Resultaten ska ses som en screeninganalys d.v.s. man kan bekräfta att en förorening finns på området men det går inte att relatera halterna till en faktiskt föroreningshalt i jord eller grundvatten. Tetrakloreten påvisades i T1 och i T4. I T1 påvisades även triklormetan i en låg halt. T1 uppvisar högst halter vilket är lite förvånande eftersom trädet ligger uppströms den f.d. kemtvätten på Sturestaden 3:1 18 (25)

19 Tabell 5 Redovisning av påvisade klorerade alifater över detektionsgränsen hos trädkärnor på Sturestaden 3:1. Övriga klorerade produkter understeg detektionsgränsen. Halterna anges i mg-h/kg. Provpunkt T1 T2 T3 T4 Klorerade alifater Triklormetan 0,04 <0,01 <0,01 <0,01 Tetrakloreten (PCE) 0,31 <0,1 <0,1 0, Luft I Tabell 6 och Tabell 7 nedan redovisas resultaten för luftmätningen från Barnhuset 2 respektive Kapellet 1 och 2. Det finns olika jämförvärden att använda med olika utgångspunkter. Nivågränsvärde (NGV) och korttidsvärde (KTV) är hygieniska gränsvärden enligt AFS 2005:17. NGV anger högsta godtagbara genomsnittshalt under en arbetsdag och KTV är ett medelvärde för exponering under 15 minuter. Dessa gränsvärden är framtagna av Arbetsskyddsstyrelsen av arbetsmiljöskäl i industrier där man hanterar aktuella kemikalier. En annan utgångspunkt är att jämföra mot kroniskt lågriskvärde (RfC) eller cancerogent lågriskvärde (Risk inh ). Lågriskvärden är hämtade från NV 5976 eller från IMM rapport 1/98. Både hygieniska gränsvärden och lågriskvärden gäller för inandningsluft. En detektion av klorerade lösningsmedel påvisades i proverna men halterna är låga och understeg hygieniska gränsvärden och lågriskvärden. I Kapellet 1 och 2 fanns det spår av tetra-, tri och diklormetan. Dessa produkter fanns inte i de analyserade grundvattenproverna på fastigheten. Tetraklormetan förekom i alla åtta prover i en låg halt. Denna produkt förekom inte i någon av de andra undersökta medierna. Tabell 6 Redovisning av påvisade klorerade alifater över detektionsgränsen i luften på Barnhuset 2. Övriga klorerade produkter understeg detektionsgränsen. Halterna anges i mg/m 3. Provpunkt L1 L2 Placering Brunn Källare Klorerade alifater Triklormetan <0,2 0,4 Trikloreten (TCE) 1 <0,4 1,1,1-trikloretan <0,4 9 Finns ej jämförvärden Tetraklormetan 0,5 0,6 19 (25)

20 Tabell 7 Redovisning av påvisade klorerade alifater över detektionsgränsen i luften på Kapellet 1 och 2. Övriga klorerade produkter understeg detektionsgränsen. Halterna anges i µg/m3. Provpunkt L3 L4 L5 L6 L7 L8 Placering Dusch WC Spa-rum Kök Reception Behandlingsrum Klorerade alifater Diklormetan 0,3 0,3 0,3 <0,3 0,3 0,4 Triklormetan 0,3 0,3 <0,3 <0,3 <0,3 <0,3 Tetrakloreten (PCE) Finns ej jämförvärden 0,6 0,8 0,5 <0,4 0,5 <0,4 Tetraklormetan 0,5 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6 Jämförelsevärden. Lågriskvärden har hämtats från NV 5976 om inget annat anges. Halter i µg/m 3. Ämne Lågriskvärde, RfC/Risk inh Nivågränsvärde (NGV) Korttidsvärde (KTV) Diklormetan Risk inh = Triklormetan Tetrakloreten (PCE) RfC=140 RfC= Risk inh =680 1 Trikloreten (TCE) Risk inh = ,1,1-trikloretan RfC= Hämtad från IMM (25)

21 8 UTVÄRDERING Den genomförda undersökningen visar att det finns spår av klorerade lösningsmedel i alla provtagna medier. En sammanfattning av föroreningssituationen på de enskilda objekten redovisas nedan. Barnhuset 2 På Barnhuset 2 utfördes två luftmätningar och en analys på spill/dagvattnet. Halterna av klorerade alifater var generellt låga och understeg hygieniska gränsvärden och lågriskvärden. Kapellet 1 och 2 I frisör- och spalokalen utfördes sex luftmätningar inomhus och analys på två grundvattenprover. Halterna av klorerade alifater i grundvattnet var låga och understeg jämförvärden. Även halterna i inomhusluften var generellt låga och understeg hygieniska gränsvärden och lågriskvärden. Sturestaden 3:1 På Sturestaden 3:1 undersöktes förutom klorerade alifater även förekomst av metaller, alifater, aromater, PAH och dioxin. Metaller påvisades i fyllningen över KM och det fanns spår av dioxin i fyllningen. I Skr6 påvisades även PAH-H och aliafter(c 16 -C 35 ) i halter över KM. Om markanvändningen ska ändras i framtiden bör föroreningssituationen beaktas. I grundvattnet (GV7b) påvisades vinylklorid i halter över Livsmedelverkets gränsvärde för tjänligt dricksvatten. Vinylklorid är den sista produkten i nedbrytningskedjan av PCE och TCE och resultatet indikerar att nedbrytningen har gått längst på detta objekt. Vidare bedöms GV7b ligga nedströms de övriga kemtvättarna och är en bra provtagningspunkt för att bedöma föroreningssituationen i hela påverkansområdet. I jorden påvisades PCE i ett jordprov och halterna översteg riktvärdet för KM. Grundvattnet vid GV7b innehöll låga halter av PCE och bedömningen är att PCE inte är en utbredd förorening på Sturestaden 3:1. Sturestaden 3:2 På Sturestaden 3:2 påvisades PCE i grundvattnet i båda grundvattenrören. Högst halter återfanns i det norra grundvattenröret, GV 11. Sedan tidigare har inomhusluften och porluften undersökts (Sweco Viak, 2006). Resultaten från Swecos mätningar med passiv provtagare i inomhusluften visade halter under detektionsgränsen (<2 µg/m 3 ) för samtliga analyserade parametrar. I porluften uppmättes den högsta halten till 37 ppm (200 µg/m 3 ) utan inräknad utspädning. Med tanke på den utspädning som sker i inomhusluften bedömde Sweco riskerna för människor som vistas i lokalerna vara försumbara. Avloppsledningen går från söder till norr och det kan tänkas att den förhöjda halten i det norra grundvattenröret härstammar från läckage eller dylikt från brunnen. Enligt avvägningen sker grundvattenströmningen mot söder. På samtliga objekt har förutom klorerade etener även spår av klorerade metaner påvisats. Klorerade metaner har påvisats i ett spill/dagvattenprov (B2), en trädkärna (T1) och i alla luftprover. Det är något förvånande att tetraklormetan har påvisats i alla luft- 21 (25)

22 prover, såväl inomhus som utomhus (L1). Kontakt har tagits med ALS för att kontrollera om det har brustit i deras rutiner, men de har inte funnit att så är fallet. Det finns inget i historiken som pekar på att klormetaner har använts i kemtvättsverksamheten på de undersökta objekten. Klormetaner finns i lösningsmedel (se kapitel 9.1) och det kan tänkas att produkterna härstammar från någon annan verksamhet. Halterna av klorerade metaner är dock mycket låga. 9 SAMLAD RISKBEDÖMNING Inför en samlad riskbedömning ska aspekter såsom föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, känslighet och skyddsvärde vägas in. Riskbedömningen ska mynna ut i en riskklassning enligt MIFO-metodiken (NV 4918). 9.1 Föroreningarnas farlighet Klorerade lösningsmedel bedöms som en ämnesgrupp med mycket hög farlighet enligt NV En översiktlig presentation över klorerade alifaters karaktär och nedbrytningsförlopp redovisades i kapitel 5. Generellt är klorerade lösningsmedel hälsoskadliga och är eller misstänks vara cancerogena. De är giftiga och skadliga för vattenlevande organismer och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön. Vissa klorerade lösningsmedel bryter också ned ozonskiktet. Vinylklorid bedöms som den farligaste av de klorerade kolvätena på grund av att vinylklorid är cancerframkallande och mycket flyktigt. Klorerade metaner påvisades också i flera av proverna. Tetraklormetan (koltetraklorid), som påvisades i alla luftprover, har använts som kemtvättsvätska och har funnits som lösningsmedel i färg, lack och lim. Därtill användes den förr som brandsläckningskemikalie (vätskeform) och finns som kylmedel i ishallar. Triklormetan (kloroform) och diklormetan kan härledas nedbrytningsmässigt från tetraklormetan men kan även förekomma i t.ex. lösningsmedel. Exponering av klorerade kolväten som finns i jorden sker huvudsakligen via inandning av ångor eller vid intag av förorenat grundvatten. Exponering kan också ske genom kontakt med förorenad jord. 9.2 Föroreningsnivå Det finns idag inga svenska rikt- eller gränsvärden för klorerade alifater i grundvattnet. Resultaten har jämförts med svenska gränsvärden och amerikanska riktvärden för dricksvatten samt holländska riktvärden för grundvatten. Med utgångspunkt enligt NV 4918 att en måttlig allvarlig föroreningsnivå innebär 1-3 ggr gränsvärdet för dricksvatten, allvarlig föroreningshalt innebär 3-10 ggr gränsvärdet och mycket allvarlig föroreningshalt innebär >10 ggr gränsvärdet kan en indelning göras. Detta synsätt innebär att föroreningsnivån i GV7B och GV11 klassas som måttlig allvarlig föroreningsnivå när halterna jämförs med Livsmedelverkets gränsvärden. Övriga halter klassas som mindre allvarliga föroreningshalter. 22 (25)

23 Även halten av klorerade alifater i spill/dagvattnet och i luftprover visar på mindre allvarlig föroreningsnivå. Analyser från trädkärnor ska ses som ett screeningverktyg och det är svårt att använda resultaten för att beskriva föroreningssituationen på området Spridningsförutsättningar och spridning I centrala Arboga visar fältundersökningen att jordlagerföljden består av fyllning som underlagras av lera, sand och djupare ner återfinns morän (bedömdes som sandig morän i en punkt). Grundvattenströmningen bedöms ske genom det djupare liggande moränlagret. Spridningsförutsättningar i mark och grundvatten bedöms som stora med tanke på jordlagerföljd och grundvattengradienten. Likaså spridningsförutsättningar från byggnader till mark och grundvatten bedöms som stora. Arbogaån är belägen ca m bort från objekten och spridningsförutsättningarna från grundvattnet till ytvattnet bedöms som måttliga till stora. Alla objekten har hårdgjorda ytor med undantag av Kapellet 1 och 2 där innergården har trädgårdskaraktär. Den utförda undersökningen har inte påvisat någon större föroreningskälla med stor spridningspotential. Provtagningen är dock översiktlig och föroreningarna uppträder generellt mycket heterogent med omväxlande halter i närliggande punkter. Inomhusluften har undersökt med avseende på klorerade kolväten och resultaten visade på låga halter. 9.4 Känslighet och skyddsvärde Generellt gäller att objekten är belägna i centrala Arboga där bostäder finns. Grundvattnet används inte som dricksvatten i området då Hjälmaren är den primära råvattentäkten till Arboga kommun. Ingen av de tidigare kemtvättslokalerna används idag som bostäder. På Sturestaden 3:2 samt Kapellet 1 och 2 används lokalerna som arbetsplats och yrkesverksamma kan exponeras under arbetstid. På Kapellet 1 och 2 finns det bostäder på övervåningen och kring innergården. Känsligheten bedöms som stor på dessa två objekt. På Barnhuset 2 används den f.d. kemtvättslokalen som garage och Sturestaden 3:1 används som parkeringsplats. Dock är det platser som besöks av människor dagligen. Känsligheten bedöms som måttlig på dessa två objekt. Objekten ligger i tättbebyggt område och ingen särskilt skyddsvärd miljö är känt i närområdet. Skyddsvärdet bedöms därför som måttlig. 9.5 Riskklassning Den genomförda undersökningen påvisade spår av klorerade lösningsmedel i flera av de undersökta medierna. Föroreningsnivån bedöms som mindre allvarlig med undantag av två grundvattenprover där föroreningsnivån bedöms som måttlig. Spridningsförutsättningarna bedöms som stora men ingen större hot spot har kunna lokaliseras som kan sprida sig. Skyddsvärdet bedöms som måttlig och känsligheten som måttlig till stor. 23 (25)

24 Grundvattnet är djupt belägen i moränen och delvis överlagrad av lera vilket minskar risk för eventuell gasinträngning. Risken bedöms som låg att den förekomst av klorera de lösningsmedel som har påvisats i grundvattnet kan sprida sig och ge effekter i Arbo gaån. Endast ett fatal provtagningar har utftkts på varje objekt men eftersom kemtvättarna ligger nära varandra kan grundvattenproverna även ge svar på föroreningsnivån uppströms. Om det finns en stor föroreningskälla i området så torde detta ha uppdagats. Den sammanvägda bedömningen är att objekten kan fortsätta klassas i riskklass 3, matt hg risk. Detta omfattar objekten var for sig och som ett samlingsobjekt. 10 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Vår bedömning är att inga ytterligare undersökningar eller efterbehandling med avseen de på klorerade lösningsmedel är nödvändig på objekten. Undantaget är Barnhuset 2 där det skulle vara önskvärt med en uppföljande kontroll av grundvattnet. Om provtagning sker vid en annan årstid (förslagsvis våren) kan det fin nas grundvatten 1 de installerade grundvattenrören och föroreningssituationen kan följas upp. Enligt avvägningen sluttar markytan mot norr och därför är det också intressant att följa upp grundvattnets riktning i detta område för att veta åt vilket håll de eventuella föroreningarna sprider sig. Statens geotekniska institut Markmiljö Kristina Haglund Handläggare Helena Brauzén Uppdragsledare 24 (25) ~ helbral201 1 ~iksta ramavtal väslmanlands län u dnr OlVärstudie kemtvällar 1 arboga och köpiig chr happor-lerlrapporl arbogalrapport_arboga_ doc UtskriveL

25 REFERENSER Arbetsmiljöverkets författningssamling (2005). Hygiensiska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. AFS 2005:17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG, Bilaga 1. Miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen och vissa andra förorenade ämnen ITRC, ITRC`s internet training course: Natural attenuation. Interstate technology and regulatory council, USA. Länsstyrelsen i Västmanlands län, MIFO fas 1; F , F , F och F Livsmedelsverket (2001). Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten, SLVFS 2001:30 Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet (1998). Risk assessment of carcinogenic air pollutants. IMM-rapport 1/98 Naturvårdsverket (2008). Kvalitetsmanual arbetet med förorenade områden, flik 21 Förstudie Naturvårdsverket (2009). Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976 Naturvårdsverket (1999). Metodik för inventering av förorenade områden. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Vägledning för insamling av underlagsdata. Rapport 4918 SGF (2004). Fälthandbok Miljötekniska markundersökningar, rapport 1:2004, ISSN SGI (2011). Bele 7, Köping kommun. Miljöteknisk markundersökning av f.d. kemtvätt. Daterad Dnr SGU. Brunnsarkivet, SWECO VIAK AB (2006), Arboga Kemcenter, Förstudie med avseende på föroreningar i mark, grundvatten och porluft. Uppdragsnummer Daterad VROM (Ministierie van Volkshuisvesting, Ruimtelijke Ordening en Milieubeheer) ANNEXES Circular on target values and intervention values for soil remediation, February 4 th, 2000 USEPA (2009) 25 (25)