ÖVERSIKTLIGA MILJÖTEKNISKA MARKUNDERSÖKNINGAR

Transkript

1 RAPPORT ÖVERSIKTLIGA MILJÖTEKNISKA MARKUNDERSÖKNINGAR 43 f.d. kemtvättar inom Västra Götalands län Framställd för: Länsstyrelsen Västra Götaland Uppdragsnummer: Distributionslista: Länsstyrelsen Västra Götaland

2 Innehållsförteckning 1.0 INLEDNING ALLMÄNT OM KLORERADE LÖSNINGSMEDEL Benämning av klorerade lösningsmedel Klorerade lösningsmedels beteende i mark Nedbrytning Toxiska egenskaper GENOMFÖRANDE Steg Strategi Inomhusluftprovtagning Porgasprovtagning Trädprovtagning Grund- och ytvattenprovtagning Sedimentprovtagning Steg Strategi Installation av grundvattenrör Grundvattenprovtagning JÄMFÖRVÄRDEN Inomhusluft och porgas Grundvatten och ytvatten Trädved Sediment SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGSRESULTAT Analysresultat Klassificering och prioritering av objekt för vidare åtgärd Klass 1-objekt där undersökningar bör prioriteras inom snar framtid Klass 2-objekt där kompletterande undersökningar bör övervägas Uppdragsnummer i

3 5.2.3 Klass 3-objekt där inga undersökningar rekommenderas i detta skede Slutsatser REFERENSLISTA TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Provtagningsstrategi efter kemtvättskategori inklusive undersökta objekt... 7 Tabell 2: Planerade och genomförda kompletterande grundvattenundersökningar inom steg Tabell 3: Jämförvärden inomhusluft och porgas Tabell 4: Jämförvärden grundvatten och ytvatten Tabell 5: Sammanställning av undersökningsresultat från steg 1 och steg Tabell 6: Prioriteringsordning kompletterande undersökningar (efter genomförd fas 2) Tabell 7: Bakgrundsinformation och osäkerhetsfaktorer vid genomförda undersökningar inom prioriteringsnivå FIGURFÖRTECKNING Figur 1: DNAPL-ämnens fördelning i fyra faser i en jordmatris... 3 Figur 2: Anaerob reduktiv deklorering av klorerade etener... 5 Figur 3: Passiv provtagare (modell Radiello)... 8 Figur 4: Trädprovtagning... 9 BILAGA A Undersökta objekt, ID-nr BILAGA B Resultat objektsvis BILAGA C Fältprotokoll BILAGA D Sammanställning analysrapporter BILAGA E Laboratorierapporter Uppdragsnummer ii

4 1.0 INLEDNING Golder Associates AB (Golder) har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län (Länsstyrelsen) genomfört en översiktlig studie med provtagning av inomhusluft, porluft under platta, trädved och grundvatten i existerande pumpgropar och nyinstallerade grundvattenrör vid totalt 43 objekt i Västra Götalands län. En lista över samtliga objekt och deras tilldelade objekts ID-nummer återfinns i Bilaga A. Ytterligare 7 objekt ingick ursprungligen i uppdraget men fick utgå helt. Detta pga att fastighetsägare avböjt undersökning (objekt 25, 27 och 29) eller att kontakt med fastighetsägaren ej kunde etableras (3, 4, 17 och 51). Förväxlade handlingar hos kommunen medförde dessutom att den ursprungliga fastighetsbeteckningen för objekt 34 var felaktig. I uppdraget har även ingått att installera grundvattenrör och provta grundvatten på 15 av de 43 objekt som efter inledande undersökning (steg 1) bedömdes vara mest förorenade. Grundvattenundersökningar genomfördes emellertid endast på 11 objekt pga osäkerhet kring interna ledningar hos fastighetsägaren på objekt 39, lång handläggningstid vid ansökan om markarbete inom Göteborgs stad (objekt 13 och 14) samt torrt grundvattenrör på objekt 11. Syftet med respektive undersökning har varit att klargöra om den tidigare kemtvättsverksamheten vid objektet förorenat mark, grundvatten och/eller i förekommande fall även ytvatten samt sediment på platsen. Resultaten från samtliga undersökningar utgör grund vid en kommande riskklassning vilken genomförs i Länsstyrelsens egen regi. Slutsatserna nyttjas vid beslut om eventuella framtida åtgärder vid objekten. Uppdragsnummer

5 2.0 ALLMÄNT OM KLORERADE LÖSNINGSMEDEL 2.1 Benämning av klorerade lösningsmedel I rapporten har namnen på de klorerade lösningsmedlen och dess nedbrytningsprodukter (klorerade alifater) förkortats enligt nedanstående avsnitt. Endast dessa klorerade alifater har påvisats på de undersökta objekten och således redovisas endast dessa ämnen i resultatrapporterna för respektive objekt (Bilaga B). PCE: Perkloretylen/Tetrakloreten (tvättkemikalie). TCE: Trikloreten/TRI (första stegets nedbrytningsprodukt från PCE). TCE finns generellt i spårhalter i ursprunglig tvättkemikalie och har tidigare använts i stor omfattning vid metallavfettning. cdce: cis-1,2-dikloreten (andra stegets nedbrytningsprodukt från PCE). tdce: trans-1,2-dikloreten (andra stegets nedbrytningsprodukt från PCE, dock i mindre omfattning än cis- DCE). VC: Vinylklorid (tredje stegets nedbrytningsprodukt från PCE). Ovanstående klorerade alifater räknas till gruppen klorerade etener. Dessa har gemensamt att de successivt kan brytas ner (dekloreras) till övriga klorerade etener. Inom undersökningen har även spår av tre andra klorerade alifater, s.k. klorerade metaner, påvisats. Dessa härrör inte från nedbrytning av PCE, men däremot kan vissa av dessa ämnen förekomma som orenheter i den ursprungliga tvättkemikalien, dvs. de kan påvisas i spårhalter om klorerade etener förekommer i mycket höga halter i marken. Följande klorerade metaner har påvisats inom föreliggande undersökningar: CT: Tetraklormetan/Koltetraklorid, lösningsmedel och extraktionsmedel (bl.a. för kemiska analyser) som ej använts i Sverige för kemtvätt och avfettning. Påvisat endast i inomhusluft och påvisade halter misstänks vara analysfel, se vidare avsnitt 5.1. CF: Triklormetan/Kloroform (första stegets nedbrytningsprodukt från CT). Främst använt som laboratoriekemikalie och inom läkemedelstillverkning. Inom kemtvätt har CF använts enbart som extra fläckborttagningsmedel före tvätt, dvs. generellt i mycket lite utsträckning jämfört med PCE. CF bildas även vid klorering av dricksvatten samt kan även bildas naturligt av bl.a. barrträd. Påvisat i inomhusluft, trädved och ytvatten. DCM: Diklormetan/Metylenklorid (andra stegets nedbrytningsprodukt från CT). Har främst använts som färgborttagningsmedel och som lösningsmedel inom färg- och läkemedelsindustrin. Har ej använts inom kemtvätt och endast i mycket liten utsträckning för avfettning. Påvisat i inomhusluft och porgas. 2.2 Klorerade lösningsmedels beteende i mark Tvättkemikalien PCE och dess nedbrytningsprodukter är liksom övriga klorerade lösningsmedel s.k. DNAPL (Dense Non-Aqueous Phase Liquids) som i vätskeform är tyngre än vatten. Klorerade etener är svårlösta i vatten, har låg viskositet (<1 mpa s), stor inträngningsförmåga och effektiva fettupplösande egenskaper. PCE, TCE, DCE och vinylklorid är även flyktiga vilket innebär att de kan lösa sig i grundvatten respektive förångas 1 (och spridas med luft). De binder inte särskilt starkt till jordpartiklar eller till sediment 2 (relativt låga 1 VattenlöslighetPCE= mg/l; Flyktighetcis-DCE=200 mm Hg; Kd,PCE=5,3 l/kg vid 2 % TOC (Källor: NV rapport 5976; US-EPA IRIS, Hazardous Substances DB m fl.) 2 T.ex. Koc, PCE=115 l/kg. Koc, TCE=263 l/kg. (NV 5976) Koc koefficienten för ett ämnes fördelning mellan organiskt kol i jord/sediment och vatten. Ämnen som har höga Koc (> 1000) indikerar potential att binda starkt till sediment/jord, medan ämnen med låga Koc (< 500) binder dåligt till sediment/jord och påträffas generellt främst löst i vatten. Uppdragsnummer

6 Kd-värden). Dessa kemiska och fysikaliska egenskaper medför att klorerade etener kan förekomma under lång tid i markmiljö i egen fas. Flyktiga organiska föreningar såsom klorerade lösningsmedel förekommer i följande fyra faser i marken (ESTCP 2008, Environment Agency UK 2003, Hållbar Sanering 2007), se även Figur 1 nedan: Gas fas: som gas/ånga i porgasen, dvs. i luften i den jord som befinner sig ovan grundvattenytan. Fast fas: sorberad till fast material såsom jordpartiklar eller framförallt organiskt material. Föroreningshalten i jorden är då lägre än ämnets mättnadskoncentration i jord. Upplöst/Vatten fas: upplöst i por- eller grundvatten, vilket innebär att föroreningshalten i vattnet är lägre än ämnets mättnadskoncentration i vatten (ca 150 mg/l för PCE). Egen/fri fas: ämnet förekommer i vätskeform utan inblandning i vatten. Föroreningshalten i vatten eller jord är vid förekomst av egen fas generellt betydligt högre än ämnets mättnadskoncentration i de bägge medierna. Hur föroreningen fördelar sig mellan dessa fyra faser beror av jämviktsförhållanden. Sorberad till fast partikel (fast fas) Upplöst i vatten DNAPL i egen fas I gasfas i porgas Figur 1: DNAPL-ämnens fördelning i fyra faser i en jordmatris Föroreningen är potentiellt mobil då andelen DNAPL i porerna är så hög att den i egen fas kan bilda kontinuerliga vätskekroppar mellan flera porer samtidigt (mobil fri fas). När den mobila fria fasen dränerats ut ur porerna så kvarlämnas en rest av DNAPL, en s.k. residual. Residualer kvarhålls i form av små droppar eller strängar (ganglier) i marken till följd av kapillära krafter i porvatten eller porgas. Detta innebär att transport av DNAPL i fri fas upphör först när den återstående mängden DNAPL kan kvarhållas med kapillära krafter (som residual) alternativt när DNAPL påträffar ett lågpermeabelt skikt (t.ex. tät lera eller sprickfritt urberg), varvid mer eller mindre större ansamlingar av vätskan bildas, som kan spridas lateralt beroende på lagrets lutning. Detta gör att det i jordformationer med tätare skikt ofta sker en relativt omfattande spridning av klorerade alifater horisontellt ovanpå dessa skikt, t.ex. via ledningsgravar, innan föroreningen hittar en öppning ner till djupare liggande skikt. DNAPL:s egenskaper gör att stora delar av källområdet kan befinna sig under grundvattenytan, vilket är en av anledningarna till att DNAPL jämfört med många andra ämnen utgör en större risk för omfattande föroreningsplymer i grundvatten. För DNAPL gäller att både residual och ansamlingar förekommer mycket heterogent i marken, t.ex. i mycket tunna skikt inom procentuellt mycket Uppdragsnummer

7 små delar i en matris. Det är således ovanligt att stora ansamlingar av DNAPL påträffas ovan lågpermeabla skikt vid markundersökningar. Även om spridning av klorerade alifater i egen fas hindras av lågpermeabla skikt, så fortsätter spridningen ner/in i detta skikt via diffusion. Denna spridning går dock mycket långsamt. Forskning har visat att sådana förorenade lågpermeabla zoner kan leda till mycket ihållande föroreningsbelastning till både grundvatten och porgas, då denna belastning pågår lika lång tid som det tagit ämnet att diffundera in i den lågpermeabla zonen (ESTCP 2008). Den mobila fria fasen PCE når mycket snart (inom ett fåtal år) ett jämviktsläge i jorden och upphör att sprida sig i fri fas, såvida inte marksystemet påverkas genom penetrering etc. DNAPL i residual form är relativt immobil i jordmatrisen och kan exempelvis inte rinna ner i ett grundvattenrör som installerats genom ett jordlager med förekomst av residual fas. För att DNAPL i residual fas skall bli rörlig krävs stark yttre påverkan; så som kraftigt förhöjda temperaturer, högt tyck eller vakuum. Däremot kan all förekomst av förorening i egen fas, både ansamlingar och residual, potentiellt medföra en kontinuerlig belastning av förorening till det grund-/porvatten eller den porgas som passerar genom källområdet. Koncentrationen av förorening i dessa media styrs primärt av jämviktsförhållanden Nedbrytning Nedbrytning av klorerade alifater bestäms bland annat av syreförhållandena i grundvattnet och förekomsten av mikroorganismer. Naturlig nedbrytning kan ske biotiskt (med hjälp av mikroorganismer) genom oxidation eller reduktion, men också abiotiskt (utan närvaro av mikroorganismer). PCE och TCE i mark bryts ner mycket långsamt, eller inte alls, vid syrerika (aeroba) förhållanden. Istället bryts de främst ner biologiskt under syrefattiga (anaeroba) förhållanden genom reduktiv deklorering (NV 2007). PCE och TCE dekloreras stegvis genom utbyte av en kloratom åt gången, enligt Figur 2 nedan. Detta gör att samtliga klorerade alifater (PCE, TCE, DCE och VC) kan förekomma om förhållandena är gynnsamma för nedbrytning. Uppdragsnummer

8 CCl 2 = CCl 2 PCE H 2 CHCl = CCl 2 HCl TCE H 2 CHCl = CHCl HCl Cis-1,2-DCE H 2 CH 2 = CHCl HCl VC H 2 CH 2 = CH 2 HCl Eten Figur 2: Anaerob reduktiv deklorering av klorerade etener DCE kan brytas ned genom reduktiv deklorering vid anaeroba förhållanden vid tillräckligt reducerande förhållanden och om rätt sorts bakterier finns, men kan även brytas ned vid aeroba förhållanden. VC bryts ner främst vid aeroba förhållanden till koldioxid, vatten och klorid, men kan även brytas ned genom reduktiv deklorering vid anaeroba förhållanden till klorid och eten, såvida förhållandena är tillräckligt reducerande och rätt sorts bakterier finns tillgängliga i marken. Såvida den omättade zonen (aerob miljö) inte är mycket liten är det därför ovanligt att VC återfinns i porgas eller i luft inne i en byggnad. Om VC däremot finns löst i grundvattnet och den omättade zonen mellan byggnaden och grundvattenytan är liten (mindre än ca 0,5-1 m) kan det finnas risk för ånginträngning av VC Toxiska egenskaper PCE, TCE, DCE och VC är alla skadliga för människor vid långvarig exponering via luft eller livsmedel (t.ex. dricksvatten) och kan ge skador på exempelvis lever och det centrala nervsystemet hos människor. VC och TCE har enligt ny EU-lagstiftning (CLP-förordningen) klassificerats som cancerframkallande (cancerklass 1A resp. 1B, dvs. kan orsaka cancer. PCE har på motsvarande sätt klassificerats som misstänkt cancerogen Uppdragsnummer

9 (cancerklass 2, dvs. misstänks kunna orsaka cancer ). DCE har ej klassificerats som cancerogen. Vidare kan stridsgasen fosgen bildas om klorerade alifater utsätts för extrem hetta eller UV-strålning, t.ex. vid svetsning med öppen låga. Klorerade alifater kan även orsaka negativa effekter på ekosystem i ytvatten vid relativt låga halter. Ämnena är dock generellt inte speciellt bioackumulerbara. Både TCE och VC är utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens PRIO-databas. Uppdragsnummer

10 3.0 GENOMFÖRANDE I följande avsnitt redovisas provtagningstrategierna för undersökningarna samt undersökningsmetodik. Kortfattat har undersökningarna utförts i två steg där först mycket översiktliga undersökningar utfördes vid samtliga objekt inom steg 1. Utifrån resultaten från steg 1 valdes ett mindre antal objekt ut för installation och provtagning av grundvattenrör inom steg 2. Resultat från samtliga fältmätningar redovisas i Bilaga C Fältprotokoll. Provpunkternas läge redovisas i Bilaga B Resultatrapporter objektsvis. 3.1 Steg Strategi Vid framtagande av provtagningsstrategi och provplaner har platsspecifika uppgifter från tidigare MIFOinventeringar och muntlig information från vissa fastighetsägare använts som underlagsmaterial. Ett par typfall av kemtvättsverksamhet återkom vid genomgång av underlagsmaterialet vilket möjliggjorde en indelning av provplanerna efter kategori av kemtvätt, vilka redovisas nedan i Tabell 1. All provtagning har anpassats efter platsspecifika förhållanden. Som generell strategi har respektive media (inomhusluft från lokaler där det är mest troligt att höga halter kan förekomma alt. där människor vistas, porluft under byggnadens bottenplatta) provtagits enligt principen 1 prov/ 100 m 2, medan trädved provtogs i de träd som fanns tillgängliga och bedömdes som mest lämpliga och grundvatten togs i de få brunnar/pumpgropar på eller i direkt anslutning till fastigheten som information erhållits rörande. Provtagning vid troliga lägen för f.d. kemtvättsmaskiner, t ex vid betongfundament samt lagringsutrymmen för avfall och tvättvätskor har prioriterats vid provtagning av inomhusluft och porgas. Det samma gäller områden där spill misstänks ha förekommit samt vid läget för golvbrunnar och utgående avloppsledningar. I de fall provtagning av inomhusluft utgått, exempelvis där källare saknas, har detta kompenserats med extra trädprover. I de fall träd endast fanns inom grannfastighet gjordes försök till att få godkännande till provtagning av dessa på plats. Tabell 1: Provtagningsstrategi efter kemtvättskategori inklusive undersökta objekt Kategori kemtvätt Beskrivning av kategori Provtyp och föreslaget antal* Objekt 1 Mindre kemtvätt, tidigare på bottenvåning i fastighet med källare (ett fåtal i källare) IL: bv, kä (tot 2 st) POR: kä 1-2 st T/ Gv: där möjligt 5, 6, 9, 11, 12, 15, 16, 20, 21, 23, 24, 34, 39, 40, 41, 42, 50 2 Mindre kemtvätt, tidigare på bottenvåning, i fastighet utan källare IL: bv 1 st POR: bv 1-2 st T/ Gv: där möjligt 8, 10, 37, 38, 43, 44, 46, 47, 49 3 Mindre kemtvätt, tidigare på bottenvåning, oklart om fastigheten har källare eller krypgrund IL: bv, kä (tot 2 st) POR: bv 1-2 st Gv/Yv/ Sed: något enstaka 13, 14, 28 4 Friliggande kemtvätt i mindre byggnad IL: kä 1 st POR: kä 1 st T/ Gv: där möjligt 19 5 Kemtvättsbyggnaden är riven eller ombyggd, bristfällig information om fastigheten IL: bv alt kä 1 st POR: bv alt kä 1 st T/ Gv: där möjligt 1, 2, 7, 18, 26, 30, 32, 33, 36, 48 Uppdragsnummer

11 Kategori kemtvätt Beskrivning av kategori Provtyp och föreslaget antal* Objekt 6 Stor fd kemtvättsverksamhet med ett flertal tvättmaskiner Yv/ sed: något enstaka på objekt 33 IL: bv 4-6 st POR: bv 4-6 st Gv: där möjligt 22, 35, 45 Förklaring provtyper: IL (inomhusluft), POR (porluft), T (träved), Gv (grundvatten), Yv (ytvatten) Inomhusluftprovtagning För mätning av klorerade alifater i inomhusluft användes passiva provtagare av typen Radiello, se Figur 3. Mätkroppen i provtagaren, som är i kontakt med luften vid respektive mätpunkt, tar upp eventuella flyktiga ämnen som förekommer i gasfas i luften. Mängden ämnen som fastnar under en bestämd tidsperiod omräknas till en genomsnittlig halt under mätperioden Figur 3: Passiv provtagare (modell Radiello) Provtagaren placerades i ansiktshöjd och i anslutning till provtagningspunkter för porluft vid respektive objekt. Detta för att kunna korrelera analysresultaten för de båda medierna och erhålla ett resultat som motsvarar den inomhusluft som människor normalt inandas på platsen. Den passiva luftprovtagaren exponerades under 4-7 dagar. Därefter togs provtagarna ned av fastighetsägare/ fastighetsskötaren som skickade dem vidare till laboratorium för analys. För sammantaget 7 objekt (nr 1, 13, 14, 40, 41, 43 och 50) sattes nya inomhusluftsprovtagare ut i slutet av januari, eftersom provtagarna från november-december för dessa objekt ej hade inkommit till laboratoriet i tid för att kunna analyseras. Detta berodde i ett fall på att provtagaren försvunnit hos posten och i övriga fall på missförstånd mellan provtagaren och fastighetsägaren Porgasprovtagning Porgasprovtagningarna utfördes genom att ett cm djupt hål (Ø 10 mm) borrades genom bottenplattan och en bit ner i underliggande dräneringsskikt med hjälp av en handhållen borrmaskin. I hålet fördes Uppdragsnummer

12 omgående en PEH-slang med cm lång slitsad yta längst ner varefter glipan mellan slang och borrhål tätades med fogmassa. Slangen fördes ned så långt som markförhållandena medgav. Omsättningspumpning utfördes under 5-10 minuter. Av totalt 68 punkter provtogs porgas i 63 (19) på ett absorbentrör (kolrör) med en lågflödespump (200 ml/min under 30 min). Mätning med PID (Photo Ionisation Detector) och/ eller HDI (Halogenated compounds Detection Instrument) utfördes före och efter provtagning i provpunkterna för att få en indikation på eventuella halter av flyktiga kolväten respektive klorerade alifater i porluften. Vid två av objekten (15 och 45) genomfördes porluftsprovtagning utomhus. I förstnämnda fallet pga den mäktiga bottenplattan omöjliggjorde provtagning av porluft inomhus och i det senare fallet som ett komplement till normal porluftsprovtagning på ett objekt där den fd kemtvättsverksamheten varit omfattande. Enstaka porgasprover från objekt 23, 42 och 47 skickades till laboratorium men sparades för senare genomförd analys. Detta gjordes i syfte att verifiera redan låga halter som uppmätts i fält vid de aktuella provpunkterna. Totalt ett prov finns sparat på laboratorium för eventuell kompletterande analys (objekt 43) Trädprovtagning Amerikanska och svenska undersökningar har visat att halten klorerade alifater i trädkärnor korrelerar med halten i marken (grundvattnet och/eller jorden). För att göra kvantitativa bedömningar krävs att uppmätta värden från träd korreleras mot halter i prover på jord eller grundvatten tagna i en omedelbar närhet till träden. I föreliggande undersökning har dock trädprovtagningen endast använts indikativt. Trädvedsprovet uttogs ur trädstammen 0.5 meter ovanför markytan, på den sida av stammen som är vänd mot förmodad förorening. Provtagningen genomfördes med en tillväxtborr med vars hjälp en vedkärna (ca 5 cm lång), togs ut ur trädet, se Figur 4. Vedkärnan (diameter ca 4 mm) fördes därefter omedelbart över till en vial som förslöts med krymplock. Utdragandet av kärnan samt tillslutningen av vialen skedde så snabbt som möjligt i syfte att förhindra att klorerade alifater avgick i gasform. Halten klorerade alifater mäts sedan på laboratorium i vialens luft, s.k. Headspace analys. Totalt genomfördes trädprovtagning vid 19 objekt. Figur 4: Trädprovtagning Uppdragsnummer

13 3.1.5 Grund- och ytvattenprovtagning Ett fåtal grundvattenprov uttogs ur pumpbrunnar/pumpgropar inne i byggnaderna redan under det inledande steg 1 undersökningarna (objekt nr 2, 14 och 28). På två objekt (nr 18 och 33), där byggnaderna för de fd kemtvättarna var rivna, genomfördes provtagning av ytvatten i mindre vattendrag. Provtagningen utfördes genom att provkärl (vialer) fördes ner för hand och fylldes i respektive vattenmassa samt förslöts med vialtång. Fältmätning av ph, konduktivitet och temperatur genomfördes på ytvatten men ej på grundvatten då detta var allt för smutsigt Sedimentprovtagning Sedimentprovtagning genomfördes vid objekt 18, i en bäck, ca 50 m från och nedströms den fd kemtvättsverksamheten, där även ytvattenprover togs. Vid den inledande provtagningen i bäcken (ca 1,5 m bred) konstaterades att provtagning i bäckfårans mitt ej var möjlig pga förekomst av utfyllnad i form av stenar samt dålig sedimentförekomst. Provtagning företogs därför i strandbrinken ca 0,1 m från bäckkanten, ned till ca 0,3 m djup i sedimentet. Enligt provtagningsplanen skulle sediment uttas med hjälp av bailer men detta fick överges pga sedimentets lösa karaktär, varför prov togs med sked/spatel. Fältobservationer som lukt och färg noterades och provet överfördes till provkärl för vidare analys. Sedimentprovtagning var även planerad i ån Tidan vid objekt 28 men svårigheter att komma åt (hög stenskodd åsida) omöjliggjorde detta. Motsvarande gäller även för objekt 33 där förekomst av utfyllnad i form av stora stenar och dålig sedimentförekomst hindrade provtagningen. 3.2 Steg Strategi Utifrån inkomna laboratorieresultat från steg 1 undersökningarna klassificerades objekten i tre grupper efter förorenings- och prioriteringsnivå, där A motsvarar den högsta och C den lägsta. Totalt uppgick antalet objekt där kompletterande steg 2 undersökningar rekommenderades till 15 st. I överenskommelse med Länsstyrelsen beslutades att steg 2 undersökningar skulle utföras vid samtliga dessa 15 objekt, men pga. olika omständigheter utgick 3 av dessa 15 objekt från steg 2, se Tabell 2 nedan. Använda jämförvärden redovisas i avsnitt 4.0 nedan. A-objekt: Objekt klassificerade som A-objekt bedömdes vara mest prioriterade att undersöka vidare. Flera varianter av klorerade alifater förekom och i olika provmedia. Föroreningshalterna var markant förhöjda och i porluft överskreds generellt jämförvärdena för ett eller fler ämnen (PCE, TCE, trans- och cis-dce). I inomhusluft påträffades PCE samt i förekommande fall även TCE, dock ej i halter över gällande jämförvärden. Vid objekt där träd provtagits förekom klorerade alifater även i detta provmedia. B-objekt: En föroreningsklass som liknar ovanstående med skillnaden att uppmätta halter är något lägre och således bedöms dessa objekt vara något mindre prioriterade att gå vidare med. Uppdragsnummer

14 C-objekt: Dessa objekt bedöms vara minst prioriterade att undersöka vidare. Enstaka ämnen har analyserats i halter något över laboratoriets detektionsgräns och i ett fåtal fall även i föroreningshalter över gällande jämförvärden, för porluft, ytvatten och grundvatten uttaget ur pumpgrop. Ytterligare två objekt övervägdes att klassificeras som C-objekt, nämligen objekt 28 och 48, men avfärdades. I båda dessa fall visade fältanalyserna på porgas på förekomst av flyktiga kolväten, medan laboratorieanalyserna ej detekterade alt. endast detekterade spår av klorerade alifater. Vid objekt 28 detekterades dock inga klorerade alifater i dränvatten ur pumpgrop och då endast spår av PCE och TCE påvisats i inomhusluften i källaren, föreslogs inga ytterligare undersökningar av detta objekt i detta skede. Vid objekt 48 har varken PCE eller dess nedbrytningsprodukter påvisats i inomhusluften i det hissrum samt den lägenhet som ligger i det hus som byggts ovan den f.d. kemtvätten som rivits och därför föreslås inga ytterligare undersökningar av detta objekt i detta skede. I nedanstående Tabell 2 redovisas prioriteringsnivå för objekten där kompletterande grundvattenundersökningar inom steg 2 genomförts och vilka objekt som av olika anledningar inte varit möjliga att undersöka inom steg 2. En sammanställning av analysresultaten redovisas i Bilaga D i dess helhet i Bilaga E Laboratorierapporter. För uppgifter om provpunkternas lägen respektive resultat från fältmätningar se Bilaga B och Bilaga C. Tabell 2: Planerade och genomförda kompletterande grundvattenundersökningar inom steg 2 Prioriteringsnivå Objekts-ID Kommun Planerat antal rör Antal installerade rör Kommentar B 9 Falköping 1 1 B 11 Falköping 1 1 B 13 Göteborg 1 0 C 14 Göteborg 1 0 A 19 Karlsborg 2 1 B 20 Kungälv 1 1 C 22 Lidköping 1 1 A 32 Partille 2 2 A 35 Skara 3 3 Ingen provtagning pga grundvattenbrist (torrt rör) i april. Provtagning utförd i augusti. Ingen provtagning pga grundvattenbrist (torrt rör) Utgick pga lång handläggningstid vid tillståndsansökan om markarbete i Göteborgs stad Utgick pga lång handläggningstid vid tillståndsansökan om markarbete i Göteborgs stad Grundvattenbrist i två av tre rör. Komplett provtagning i ett rör, GA09, liten men tillräcklig provvolym i GA10 och helt torrt rör i Uppdragsnummer

15 Prioriteringsnivå Objekts-ID Kommun Planerat antal rör Antal installerade rör B 39 Tidaholm 1 1 B 40 Tidaholm 1 1 B 43 Trollhättan 1 1 A 45 Uddevalla 2 2 A 49 Vara 2 2 C 50 Vara 1 1 Kommentar provpunkten GA08. Utgick pga fastighetsägarens önskemål (var osäker på hur interna ledningar löper) Installation av grundvattenrör Installation av grundvattenrör genomfördes med geoteknisk borrbandvagn (underentreprenör COWI) under perioden 1-8 mars Rören är av polyetenplast (PEH) med en ytterdiameter på 63 mm och består av ett antal meter förlängningsrör och en filterdel längst ner. PEH-rören installerades i skruvborrhålen och kring filterdelen installerades filtersand. Ovan filtersanden samt vid markytan tätades kring röret med bentonit. I samband med installationen renspumpades grundvattenrören (3-8 l) med hjälp av peristaltisk pump. Vid objekt 11 var markförhållandena (tjäle och grov fyllnadsjord ned till större djup) sådana att stålrör för grundvattenprovtagning fick installeras i stället. Se Bilaga C Fältprotokoll för detaljer kring grundvattenrören Grundvattenprovtagning En första grundvattenprovtagning genomfördes den april 2013 i nyinstallerade grundvattenrör. Grundvattenprovtagningen inleddes med nivåmätning av grundvattenytan. Därefter uttogs prover med hjälp av en peristaltisk pump och i ett fåtal fall med hjälp av bailer. Fältobservationer i form av färg och lukt noterades varefter fältmätning utfördes med avseende på ph, konduktivitet och temperatur. Vid provtagning i april kunde grundvatten kunde endast provtas på 10 objekt. Brist på grundvatten (torra rör) medförde att provtagning ej kunde genomföras vid objekt 9 och 11. Tillgången på grundvatten var även sparsam på objekt 35, där det i tre installerade rör endast kunde tas prov ur två grundvattenrör, varav det ena endast i liten mängd och med innehåll av mycket finsediment. För de tre rör (objekt 9, 11 och 35) som var torra i april gjordes ett nytt försök till provtagning av grundvatten den 14 augusti Vid detta tillfälle kunde dock enbart provtagning utföras vid objekt 9 eftersom de två övriga rören var torra. Sammantaget har 15 grundvattenprover uttagits och skickats för analys på laboratorium från 11 objekt. Uppdragsnummer

16 4.0 JÄMFÖRVÄRDEN 4.1 Inomhusluft och porgas Uppmätta föroreningshalter i inomhusluft har jämförts med humantoxikologiska lågriskvärden (RfC, Reference Concentrations), vilket är halter som bedöms vara ofarliga för alla människor att exponeras för under en hel livstid i en bostad (24 h per dygn, 365 dagar per år). RfC har i första hand hämtats från Naturvårdsverkets vägledning för riktvärden för förorenad mark (rapport 5976, Bilaga 1). För genotoxiska ämnen, i föreliggande fall endast TCE, använder Naturvårdsverket istället s.k. RISK inh -värden, som motsvarar den halt där 1 på individer riskerar att insjukna i cancer under sin livstid, om de utsätts för denna halt kontinuerligt. För vinylklorid och DCE finns inga svenska RfC-värden tillgängliga. För dikloretenerna har därför RfC framtaget av holländska RIVM använts ( värdena är dock osäkra och är därför belagda med stora säkerhetsfaktorer (sannolikt försiktiga). För vinylklorid har värden motsvarande RISK inh från WHO Air Quality guidelines 2000 ( använts. Alla dessa jämförvärden baseras på en kontinuerlig livslång exponering motsvarande bostadsmiljö och gäller för årmedelvärdesexponering. Även halterna i porgas har jämförts med RfC/RISK inh, men dessa har för porgas justerats uppåt med en konservativ utspädningsfaktor på 10. En sådan utspädningsfaktor används i bland annat USA och Kanada och tar höjd för att uppmätt porgas eventuellt ej utgör representativ halt under bottenplattan samt även att porgasprovet kan vara utspätt av inläckande atmosfärsluft. Att en utspädningsfaktor om endast 10 är mycket konservativ ses av att utspädningen mellan luften 0,35 m under en byggnad och in till inomhusluften beräknas enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden (Naturvårdsverkets rapport 5976) till ca gånger för aktuella ämnen. Uppdragsnummer

17 Tabell 3: Jämförvärden inomhusluft och porgas Ämne Förkortning Inomhusluft (mg/m 3 ) Porgas (mg/m 3 ) Källa Tetrakloreten PCE 0,2 2 RfC Trikloreten TCE 0,023 0,23 RISK inh cis-1,2-dikloreten cdce 0,06 0,6 RfC från RIVM trans-1,2-dikloreten tdce 0,06 0,6 RfC från RIVM Vinylklorid VC 0,01 0,1 RISK inh från WHO Tetraklormetan CT 0,0061 0,061 RfC Triklormetan CF 0,14 1,4 RfC Diklormetan DCM 0,05 0,5 RfC I sammanhanget bör det nämnas att USA under 2011 och 2012 tagit fram nya humantoxikologiska lågriskvärden för PCE och TCE. Naturvårdsverket håller för tillfället på att undersöka om dessa är relevanta att använda i Sverige. Preliminärt har de gjort bedömningen att de håller fast vid ovanstående lågriskvärden, då de baseras på utvärderingar utförda av WHO, vilka enligt svensk praxis har bedömts som mer trovärdiga än utvärderingar utförda av Amerikanska myndigheter. 4.2 Grundvatten och ytvatten Uppmätta halter i grundvatten och ytvatten har i första hand jämförts med Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten från SLVFS 2001:30 (ingen ändring av dessa värden har skett i senaste omtryck LIVSFS 2011:3). För cdce, tdce och DCM finns inga svenska dricksvattenkriterier och därför har istället dricksvattenkriterier från WHO använts (WHO, Guidelines for drinking-water quality, fourth edition, 2011). Tabell 4: Jämförvärden grundvatten och ytvatten Ämne Förkortning Dricksvatten (µg/l) Kommentar Tetrakloreten PCE 10 Trikloreten TCE 10 cis-1,2-dikloreten cdce 50 trans-1,2-dikloreten tdce 50 Avser summa PCE + TCE Avser summa PCE + TCE WHO, avser totalhalt DCE WHO, avser totalhalt DCE Vinylklorid VC 0,5 Triklormetan CF 100 Diklormetan DCM 20 Avser summa CF, bromoform dibromklormetan och bromdiklormetan. WHO Uppdragsnummer

18 4.3 Trädved Det finns varken svenska eller internationella jämförvärden för trädveden. Provtagningen är indikativ. 4.4 Sediment Klorerade etener har ej detekterats vid objekt 18, det enda objekt där sådant prov uttagits varför inga jämförvärden för denna media tagits fram. Uppdragsnummer

19 5.0 SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGSRESULTAT 5.1 Analysresultat En sammanfattande redovisning av analysresultaten från samtliga genomförda undersökningar inom steg 1 och steg 2 (provtagning av inomhusluft, porgas, trädved, sediment, ytvatten och grundvatten) beskrivs i nedanstående Tabell 4 efter typ av provmedia. För sammanställning av alla analysresultat hänvisas till Bilaga D, medan laboratorierapporterna i sin helhet redovisas i Bilaga E. Sammantaget har 43 objekt undersökts inom steg 1 och av dessa genomfördes kompletterande grundvattenundersökningar inom steg 2 på 12 objekt, som efter utvärdering av resultaten från steg 1 undersökningarna bedömdes som förorenade och relevanta att gå vidare med. Ursprungligen avsågs ytterligare 3 objekt omfattas av steg 2 (objekt 13, 14 och 39), men dessa fick utgå av olika skäl, se avsnitt 3.2. I sammanhanget bör det noteras att det inte inom något av de 43 objekten påvisats halter av klorerade aliftater i inomhusluften överskridande humantoxikologiskt baserade jämförvärden. Dvs. på ingen av de undersökta objekten bedöms påvisade halter innebära en hälsorisk vilken föranleder omedelbara åtgärder. Analysresultaten från samtliga undersökningar inom steg 1 och 2 har legat till grund för en slutlig klassificering och bedömning av prioritering för vidare åtgärder, se avsnitt 5.2 nedan. Uppdragsnummer

20 Tabell 5: Sammanställning av undersökningsresultat från steg 1 och steg 2 Provmedia Antal analyserade prover Antal objekt där prover uttagits Kommentarer analysresultat Övriga kommentarer Porluft Inomhusluft Trädved Yt- och grundvatten 6 5 Sediment 1 1 Grundvatten Klorerade etener har detekterats på 17 objekt, varav över jämförvärde (1-3 ämnen) på 10 objekt (9,11, 19, 20, 22, 32, 35, 39, 40, 43) Klorerade etener har detekterats på 25 objekt, dock ej i halter över jämförvärden. PCE och/eller TCE har detekterats i 11 prover på 10 objekt (10, 11, 13, 16, 19, 30, 38, 39, 45, 50). Kraftigt förhöjd halt av PCE i 1 prov på objekt 13, i övrigt är uppmätta halter relativt låga. I dränvatten från pumpgrop på objekt 14 har en halt av VC över jämförvärdet detekterats liksom cis-dce (dock lägre än jämförvärdet). I ytvatten från bäck vid objekt 18 har spår av kloroform detekterats. Klorerade alifater har ej detekterats på objekt 18, den enda där sedimentprov uttagits. Klorerade alifater har påträffats på samtliga objekt med undantag av nr 32 och 40. Ämnen som detekterats är TCE, PCE, transoch cis-dce samt på två fastigheter även dikloretan respektive diklormetan. Mycket höga halter av klorerade etener har påvisats inom objekten 43, 49 och 50. Föroreningsmässigt följs dessa av fastigheterna 20, 22 och 35 där klorerade etener förekommer i halter över jämförvärdet för något av ovanstående enstaka ämnen. I 6 porgaspunkter har endast fältanalys utförts. Grundvatten ur pumpgrop Grundvattenrör installerades inom totalt 12 objekt. Inom 1 objekt (11) var röret torrt och inom 1 objekt (35) var tillgången på grundvatten bristfällig (1 av 3 rör helt torrt och 1 endast liten volym). Koltetraklorid (CT) har detekterats i nästan identiska halter i samtliga inomhusluftprover med undantag av ett prov från objekt 48 och ett från objekt 50. Misstanke om analysfel föreligger rörande detta ämne, som traditionellt ej använts vid kemtvättar i Sverige. Av denna anledning har dessa halter ej bedömts härröra från den f.d. kemtvättsverksamheten. Samtliga påvisade halter av CT i inomhusluft underskrider jämförvärdet för detta ämne. Vid ett fåtal objekt har även två andra klorerade metaner påvisats i inomhusluft, porgas, trädved och ytvatten, nämligen kloroform (CF) och metylenklorid (DCM). Kloroform har använts som Uppdragsnummer

21 fläckborttagningsmedel i liten skala inom kemtvättsverksamhet, men med hänsyn till att uppmätta halter av CF varit i nivå eller högre än uppmätta halter av de klorerade etenerna så bedöms det vara mer sannolikt att spåren av kloroform har annat ursprung. T.ex. kan det komma från kommunalt dricksvatten som klorerats i vattenverket alternativt från barrträd. Metylenklorid har inte använts i huvudtaget i kemtvättsverksamhet och förekomst av detta ämne bedöms således inte härröra från kemtvättsverksamheten. 5.2 Klassificering och prioritering av objekt för vidare åtgärd Analysresultaten från samtliga undersökningar inom steg 1 och 2 har legat till grund för en slutlig klassificering och bedömning av prioritering för vidare åtgärder, vilka har sammanställts i Tabell 5 nedan under avsnittet slutsatser Klass 1-objekt där undersökningar bör prioriteras inom snar framtid Inom följande 6 objekt bör, utifrån undersökningsresultaten, kompletterande undersökningar prioriteras inom en snar framtid: 19, 20, 35, 43, 49 och 50, dvs. dessa objekt bedöms tillhöra klass 1. Inom objekt 43 och 49 har klorerade etener påvisats i grundvatten i så höga halter att det är sannolikt att klorerade lösningsmedel i egen fas förekommer nära dessa grundvattenrör. Även inom objekt 50 har hög halt av klorerade etener påvisats i grundvattnet. Objekt 19 har också placerats i denna klass trots att endast låga halter detekterades i grundvattnet. Vid objektet påvisades dock höga halter av klorerade etener i porgas, över gällande jämförvärden, men pga. markliggande ledningar kunde grundvattenrör ej installeras på önskat ställe. Inom detta objekt används dessutom den fd kemtvättsbyggnaden till sommarboende. Vid övriga objekt inom denna klass förekommer klorerade etener i flera provmedia, i höga halter över ett till tre jämförvärden i porluft och/eller grundvatten. Undersökningsresultaten för dessa 6 objekt tyder därmed på att risk föreligger för framförallt människor som bor/arbetar i lokalerna, men även till viss del för miljön. Av detta skäl rekommenderas att kompletterande undersökningar utförs i syfte att vidare utreda föroreningssituationen och de risker denna kan medföra. Ovanstående 6 objekt bedöms därför vara prioriterade i första hand och undersökas inom snar framtid (klass 1-objekt) Klass 2-objekt där kompletterande undersökningar bör övervägas Inom följande 9 objekt bör, utifrån undersökningsresultaten, kompletterande undersökningar övervägas: 9,11, 13, 14, 22, 32, 39, 40 och 45, dvs. dessa objekt bedöms tillhöra klass 2. Vid tre objekt inom denna klass kunde grundvattenrör inte installeras (objekt 13, 14 och 39), trots att de initialt valdes ut till att omfattas av steg 2 undersökningen. Detta berodde på lång handläggningstid vid tillståndsansökan för markarbete inom Göteborgs stad samt att fastighetsägaren ej godkände installation av rör pga. osäkerhet kring interna ledningars lokalisering. Inom dessa objekt bör således installation av grundvattenrör fortfarande övervägas. Vid ett objekt inom denna klass kunde grundvatten ej provtas pga. bristande grundvattentillgång (objekt 11) och ett förnyat försök att provta grundvatten/installera nytt grundvattenrör inom detta objekt bör således utföras. I och med att kunskap om föroreningssituationen inom dessa fyra objekt saknas kan risken för människor och miljö inte uteslutas varför ovanstående kompletterande undersökningar vid dessa objekt bör övervägas. Vid övriga objekt inom denna klass (9, 22, 32, 40 och 45) har klorerade etener i låga halter alternativt i halter kring jämförvärden, uppmätts i en eller flera provmedia. Generellt har det varit möjligt att utföra dessa undersökningar riktat, dvs. tillräcklig information har erhållits rörande kemtvättsverksamhetens lokalisering och det har varit möjligt att placera provpunkterna på relevanta platser, alternativt har prover kunnat placeras Uppdragsnummer

22 med sådan spridning att analysresultaten bedöms ge en rimligt god indikation av objektens föroreningssituation. Med hänsyn till detta och att låga halter av klorerade alifater förekommer på fastigheten bedöms risken vara låg för att föroreningar förekommer vid dessa objekt vilka skulle innebära en risk för människor eller miljö, men med hänsyn till analysresulten och att hittills utförda undersökningar varit mycket översiktliga bör ändå kompletternade undersökningar övervägas inom dessa objekt Klass 3-objekt där inga undersökningar rekommenderas i detta skede Övriga 28 objekt omfattar de objekt där endast steg 1 undersökning utförts och där steg 2 undersökning ej har utförts eller planerats att utföras inom föreliggande uppdrag. Inom dessa objekt har klorerade etener endast detekterats i låga halter (under jämförvärden) eller inte alls och därmed bedöms eventuell förekomst av klorerade etener utgöra en låg risk för människor och/eller miljö. Med anledning av variationerna i föroreningsförekomst vid dessa objekt har en underindelning gjorts inom gruppen: Klass 3a-objekt där klorerade etener har detekterats i låga halter: objekt 5, 6, 7, 8, 10, 16, 21, 26, 28, 30, 36, 38, 46 och 48. Klass 3b-objekt där inga klorerade etener har detekterats alls: objekt 1, 2, 12, 15, 18, 23, 24, 33, 34, 37, 41, 42, 44 och 47. Objekten inom denna undergrupp ska ej betraktas som friklassade, utan snarare som objekt där provtagning i ett begränsat antal provpunkter ej kunnat påvisa några klorerade etener. Bristande historisk information och osäkerheter vid provtagningen i ett par fall, exempelvis ingen provtagning i önskade lägen pga. dåliga förutsättningar på platsen, är faktorer som gör att vissa tveksamheter råder om representativiteten för gjorda undersökningar, dvs. det kan inte med säkerhet sägas att analysresultaten avspeglar den verkliga föroreningssituationen på platsen. Uppgifter kring detta redovisas i Tabell 6 nedan. För samtliga objekt i båda dessa undergrupper (klass 3a och 3b) rekommenderas i detta skede inga kompletterande undersökningar. I de fall där det har varit möjligt att utföra undersökningen riktat, dvs. tillräcklig information har erhållits rörande kemtvättsverksamhetens lokalisering och det har varit möjligt att placera provpunkter på relevanta platser alternativt då undersökningen har kunnat utökas i antal provpunkter så att provpunkterna haft en god spridning över byggnaden, bedöms analysresultaten ha gett en rimligt god indikation av objektens föroreningssituation. I dessa fall bedöms, med hänsyn till de låga föroreningshalter som uppmätts, risken vara låg för att föroreningar förekommer vid objektet vilka skulle kunna innebära en risk för människor eller miljö. 5.3 Slutsatser I Tabell 6 nedan har de undersökta objektens klassificeringar sammanställts. Totalt har 6 objekt bedöms vara prioriterade i första hand och undersökas inom snar framtid (klass 1-objekt). Vid ytterligare 9 objekt (klass 2-objekt) har föroreningar påvisats, dock i lägre nivåer än ovanstående objekt alternativt har grundvattenundersökningarna inte kunnat utföras i önskad omfattning. För dessa kan risk för människor och/eller miljö inte uteslutas, varför kompletterande undersökningar vid objekten bör övervägas. Den sista gruppen, klass 3-objekt, är indelad i två grupper: klass 3a-objekt där klorerade etener detekterats i låga halter (totalt 18 objekt) och klass 3b-objekt (totalt 11 objekt) där klorerade etener ej har detekterats. Inga kompletterande undersökningar rekommenderas i detta skede för objekten inom klass 3a och 3b. Uppdragsnummer

23 Tabell 6: Prioriteringsordning kompletterande undersökningar (efter genomförd fas 2) Prioriteringsnivå Objekts-ID Antal objekt Kommentar 1 19, 20, 35, 43, 49, a 3b 9,11, 13, 14, 22, 32, 39, 40, 45 5, 6, 7, 8, 10, 16, 21, 26, 28, 30, 36, 38, 46, 48 1, 2, 12, 15, 18, 23, 24, 33, 34, 37, 41, 42, 44, Klorerade etener i höga halter, över jämförvärden, har påvisats i flera provmedia. Kompletterande undersökningar rekommenderas därmed utföras inom snar framtid i syfte att vidare utreda föroreningssituationen och de risker denna kan medföra. 9 Klorerade etener i låga halter alternativt i halter kring jämförvärden, har uppmätts i en eller flera provmedia alternativt har grundvattenundersökningarna inte kunnat utföras i önskad omfattning. Kompletterande undersökningar bör övervägas. 14 Klorerade etener har detekterats i låga halter, under jämförvärde, i främst porgas och inomhusluft samt i ett fåtal fall även i träd. Inga kompletterande undersökningar rekommenderas i detta skede. 14 Klorerade etener har inte detekterats i något provmedia. Inga kompletterande undersökningar rekommenderas i detta skede. I Tabell 6 nedan redovisas för klass 3b-objekten, dvs. de objekt där klorerade etener ej har detekterats, för vilka objekt bakgrundsinformationen varit tillräcklig alternativt otillräcklig samt eventuella osäkerheter som förelåg vid genomförda undersökningar. Uppdragsnummer

24 Tabell 7: Bakgrundsinformation och osäkerhetsfaktorer vid genomförda undersökningar inom prioriteringsnivå 3 Prioriteringsnivå 3b Tillräcklig bakgrundsinformation 12, 15, 23, 24, 37, 41, 44 Sämre bakgrundsinformation 1, 2, 18, 28, 33, 34, 42, 47 Osäkerhetsfaktorer 2: Begränsad historisk information 12: Träd finns ej på platsen 15: Träd finns ej på platsen, porluftsprovtagning har ej kunnat genomföras i källare (våningen under den fd kemlokalen) pga tjock bottenplatta, endast resultat från porluftsmätning utomhus finns. 18: Begränsad historisk information 28: Träd saknas på platsen, fd lokalisering i byggnaden ej klarlagd exakt, ritningar saknas 33: Begränsad historisk information, ursprunglig byggnad riven, dess tidigare lokalisering är ungefärligen känd 37: Träd finns ej på platsen 44: Träd finns ej på platsen 47: Kemtvättens fd exakta lokalisering i källaren är oklar Uppdragsnummer

25 6.0 REFERENSLISTA Chambon J, Damgaard I, Lemming G, Christiansen C, Binning P, Broholm M & Bjerg P, 2009: Stimuleret reduktiv deklorering som afværgeteknologi i moræne-ler: Erfaringer og modellering (DTU Miljø & Region Hovedstaden, Environment Agency UK, 2003: An illustrated handbook of DNAPL transport and fate in the subsurface. ESTCP (US Department of Defense Environmental Security Technology Certification Program), 2008: Frequently asked questions regarding management of chlorinated solvents in soils and groundwater Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. Hållbar sanering, Klorerade lösningsmedel Identifiering och val av efterbehandlingsmetod. Naturvårdsverket Rapport ITER-databasen; (RIMV, USEPA) Naturvårdsverket, Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Rapport Livsmedelsverket Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 2001:30. Ändringar t.o.m. LIVSFS 2011:3 RAIS; WHO, 2008: Guidelines for drinking water quality, third edition. WHO, 2000: Air quality guidelines, second edition. GOLDER ASSOCIATES AB Göteborg, datum som nedan Anna Sandin Lena Torin Katarina Nilsson Handläggare Uppdragsledare Kvalitetsansvarig AS/KN Org.nr VAT.no SE Styrelsens säte: Stockholm i:\projekt\2012\ kemtvättar västra götaland\8.rapporter\huvudrapport\slutleverans oktober 2013\ _sammanfattningsrapport kemtvättar_ docx Uppdragsnummer

26 BILAGA A Undersökta objekt, ID-nr Uppdragsnummer

27 BILAGA B Resultat objektsvis Uppdragsnummer

28 BILAGA C Fältprotokoll Uppdragsnummer

29 BILAGA D Sammanställning analysrapporter Uppdragsnummer

30 BILAGA E Laboratorierapporter Uppdragsnummer

31 Golder Associates AB Lilla Bommen Göteborg Sverige T: