Energibesparingsmöjligheter för kontorshus En undersökande studie av ett nybyggnadsprojekt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energibesparingsmöjligheter för kontorshus En undersökande studie av ett nybyggnadsprojekt"

Transkript

1 Energibesparingsmöjligheter för kontorshus En undersökande studie av ett nybyggnadsprojekt NAVID HARIRI MSc in Electric Power Engineering Institutionen för energi och miljö Avdelningen för elteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2007

2 Abstract Denna rapport är en undersökande studie som redovisar för förekomsten av avancerade klimathållningsstrategier och produkter som kan användas för implementering av dessa. Genom förslag på energibesparande åtgärder kan eventuella fördelar och nackdelar med ett nytt system jämföras med mer konventionella sådana. Genom en LCC-analys av de åtgärder som föreslås kan sedan den ekonomiska potentialen av förslagen undersökas. Det naturliga ventilationssystem som undersöktes visades i simuleringar uppnå likvärdiga resultat som det mer konventionella systemet som det jämfördes med men medförde betydliga besparingar energimässigt. Det konventionella klimathållningssystemets förbrukade över 90 kwh/m 2 mer i energi än det naturliga ventilationssystemet. De besparingar och kostnader som installation av systemet medförde undersöktes med hjälp av LCC-analys och innebar att systemets kostnad kan betalas tillbaks på lite mer än ett år.

3 Förord Detta examensarbete är en del av en civilingenjörsutbildning i elektroteknik vid Chalmers Tekniska Högskola. Rapporten skall förhoppningsvis kunna ge en god inblick i de energimässiga förhållandena i byggbranschen och även erbjuda möjliga lösningar för att kunna uppnå energibesparingar. Jag vill härmed tacka min handledare på Chalmers, Thorbjörn Thiringer samt Staffan Bolminger på Älvstranden Utveckling AB för all hjälp och för att ha gett mig chansen att genomföra detta examensarbete.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Avgränsningar Metod Allmänt om energieffektivt byggande Hinder Byggnadens kontrollsystem HVAC Belysning och elektronik Byggnadens struktur Säkerhet Energiförbrukning i kontor Inneklimatklasser Reglering och styrning Öppen Styrning Återkoppling Framkoppling Slutsats Ventilation Naturlig ventilation Olika typer av naturligt ventilerande system Allmänna fördelar och nackdelar med naturlig ventilation Referensbyggnad Huset Utrustning Fönstermotorer Kontrollenhet Övrigt Slutsats Temperatursimuleringar Jämförelse med annat klimathållningssystem Jämförelse med tidigare resultat Slutsats LCC-analys Nuvärdesmetoden Kalkylränta Ekonomisk livslängd Ekonomiska förutsättningar Definition av livscykelkostnaden Avgränsningar Livscykelkostnad Pay Back Slutsats Slutord Referenser... 41

5 1. Inledning Utvecklingen av kontrollsystem har på senare årtionden gjort stora framsteg. Med hjälp av avancerade kommunikationssystem, datorteknik och sofistikerade sensorer har datoriserad styr och reglerteknik kunnat öppna dörrar inom flertalet branscher. Inom byggbranschen har förutom framsteg inom styr och reglerteknik även utveckling inom ventilationsteknik inträffat. Utvecklingen har dock för det mesta stannat på forskningsnivå och inte nått marknaden. Byggbranschen i överlag har inte anammat ny teknologi lika snabbt som det kanske är önskvärt. Byggbranschen uppnår idag inte de nivåer av energieffektivisering som dagens teknik möjliggör. För att ändring skall ske är det viktigt att visa att med relativt enkla medel samt inte för höga investeringskostnader åstadkomma energibesparingar. Denna rapport kommer att försöka förklara samt undersöka tillgängligheten av energieffektiva kontrollsystem. Samtidigt kommer även fokus läggas på referensbyggnadens ventilationssystem och mer specifikt undersöka möjligheten att implementera naturlig ventilation. Byggnaden kommer att utformas till ett kontorshus, därav intresset att undersöka alternativa kontroll- samt ventilationssystem där potentialen för energibesparingar för just kontorshus är stor. Referensbyggnaden och dess konstruktion är i planeringsstadiet men en systerbyggnad till den står redan klar vilket gör det möjligt att jämföra eventuella effekter av ändringar som föreslås. Referensbyggnaden har projekterats av Norra Älvstranden Utveckling AB där intresse för energibesparande åtgärder tidigare visats, därför togs initiativet att skriva denna rapport. Rapporten kommer att inleda i kapitel 2 med en allmän beskrivning av energieffektivt byggande inom byggbranschen samt de hinder som begränsar utveckling, även en definition av en intelligent byggnad samt de olika komponenter som kan beröras berättas om i detta kapitel. Därefter beskrivs ett kontorshus energianvändande i kapitel 3 där det fastslås att ventilationssystemens energiförbrukning är ett av de största problemen, något som sedan beskrivs grundligare i kapitel 5. I kapitel 4 undersöks avancerade strategier för kontrollsystem samt om produkter förekommer på marknaden som använder dessa. Kapitel 6 beskriver referensbyggnaden samt den utrustning som kan tänkas nödvändig för energibesparings ändamål. Därefter följer kapitel 7 och 8 där energibesparingar undersöks genom simulering samt en LCC (livscykelkostnad) analys av den utrustning som förslagits. Rapporten avslutas med överhängande slutsatser som täcker rapportens upptäckter Syfte Syftet med rapporten är att förklara samt undersöka förekomsten av framskridna klimathållningsstrategier och teknik inom byggbranschen samt implementering av dessa på en given byggnad. Därför skall förslag på energibesparande åtgärder och eventuella fördelar och brister med ett nytt system undersökas utifrån vad som är tillgängligt idag. För en eventuell implementering krävs sedan undersökning av exempelvis kostnader och redovisning av tillgängliga artiklar. Genom en LCC-analys av de åtgärder som föreslås kan därför ett beslutsunderlag för ett framtida investeringsbeslut för Norra Älvstranden Utveckling AB skapas. 1

6 1.2. Avgränsningar Rapporten kommer främst att undersöka möjligheten att uppnå energibesparingar med avancerade ventilationssystem samt undersöka de kontrollstrategier som finns tillgängliga inom branschen idag Metod Rapporten är en undersökande studie som ämnar redovisa för de kontrollstrategier som finns tillgängliga inom byggbranschen samt de olika energibesparande medel som kan tillämpas för ventilationssystem. Genom LCC beräkningar kan sedan de åtgärder som föreslås undersökas genom att beakta investeringskostnader. Genom användning av programmet BV 2 har temperaturvariationer och eventuella tillkortakommanden med systemet kunnat visas. 2

7 2. Allmänt om energieffektivt byggande Det har blivit mycket tydligt på senare år att det krävs bra och långvariga lösningar på de energiproblem som inom en snar framtid möter oss. Med en växande ekonomi antas användningen av energi att öka, en stadig ökning som förutspås hålla sig fram till och in på 2010-talet. Sveriges elanvändning har i åratal trendmässigt ökat även om en viss minskning i ökningstakten har noterats på senare år. Den största ökningen har skett inom bygg- och servicesektorn där elanvändningen inom de områdena tros stå för hälften av Sveriges totala energianvändning. Det finns alltså goda skäl att arbeta för att energibehov i såväl befintliga som nybyggda byggnader minskar och blir mer hållbart, däri ligger den stora utmaningen inom byggbranschen. Sedan 1970-talet har energianvändningen för byggnader, d.v.s. antalet kwh/m 2 för uppvärmning minskat avsevärt. Problemet är bara att de största framstegen gjordes just under 70- och 80-talen. Sedan dess har både antalet kvadratmeter för bostäder och lokaler samt antalet byggnader ökat avsevärt vilket innebär att den totala energianvändningen inom området är detsamma nu som då, cirka 160 TWh per år (Miljövårdsberedningen, 2004). I Sverige har olika branschorganisationer såväl som regering och riksdag antagit olika mål för minskning av energianvändning i byggnader. Ett av målen som framkommit genom beslut i riksdagen skall resultera i att miljöbelastning från bostäder och lokaler skall vara lägre år 2010 än vad som uppmätts år Andra föreslag föreslår att energianvändning per uppvärmd yta skall minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 relativt användningen år 1995 (Regeringskansliet, 2006). Studier har visat att om tillgänglig energieffektiv utrustning idag används inom nybyggen och befintlig byggnader kan energikonsumtionen jämfört med nuvarande nivå minskas med 50 procent. Då lagen om energideklarationer av byggnader trädde i kraft den 1 oktober 2006 kommer de byggnader som är energieffektiva att klassas som sådana medan de byggnaderna med sämst energieffektivitet kommer att utgöra grunden för minimikraven. Då upptill 90 procent av den befintliga bebyggelsen förväntas stå kvar om 50 år kommer de stå för merparten av energianvändningen. Det är därför viktigt att förstå att även kortsiktig energieffektivisering kan uppnås genom att koncentrera sig på de byggnader som är utförda idag. Regeringen måste därför agera, genom att kräva att energieffektiva åtgärder görs på befintliga byggnader vid exempelvis ombyggnader, underhåll eller som ren förbättring. Detta görs genom att dra tydliga riktlinjer, det måste tydliggöras genom att visa hur och när energieffektivisering på befintliga byggnader kan göras och energiklassificering skall således även gälla för dessa byggnader, inte bara för nybyggnationer (Miljövårdsberedningen, 2004) Hinder Varför sker inte utvecklingen inom byggbranschen snabbare och varför anammas inte den teknik som finns tillgänglig av fler utvecklare? Det finns flera troliga orsaker till detta: 3

8 Fokus inom energibranschen läggs på förnyelsebara energikällor. Detta drar uppmärksamhet bort från möjliga former av energieffektivisering där teknologin är långt mer mogen. De ekonomiska besparingar som kan göras genom effektiviseringar är dock inte välpublicerade, detta gynnar energiproducenter som tillåts styra utvecklingen. Energikostnader utgör en liten del i den totala ekonomiska verksamheten för de flesta aktörer, energikonsumtionen kan därför vara väldigt hög men belyses ofta inte som något problem. Felaktiga kalkyleringsmetoder används allt som oftast inom byggbranschen. Utvecklare väljer att koncentrera sig på den initiala investeringen vid projektering vilket kan vara något högre med en energieffektiv satsning, därför beaktas oftast inte de ekonomiska besparingar som kan göras genom byggnadens livscykel genom den högre investeringen. Kunskapsmässiga brister om energieffektiv teknik och de möjligheter som erbjuds samt hur det på rätt sätt skall implementeras. Byggprocessen i dagsläget är väldigt fragmentiserad. Varje led i processen vill hålla nere kostnaden och investering som utvecklarna betalar för kan senare komma att nyttjas av dem som köper eller hyr byggnaden vilket innebär ovillighet att investera. Det har tidigare funnits dåliga incitament för att hålla energikonsumtionen nere. Delvis då svenska elpriser varit förhållandevis låga, delvis därför att staten inte valt att upplysa detta problem genom att införa begränsningar eller premierat energieffektivt tänkande. De flesta hinder kan härledas till ett ursprung, kortsiktigt tänkande. Utvecklingen i Sverige, som länge var ett föregångsland när det gäller energieffektiv och miljömedveten byggande har avstannat jämfört med länder som Tyskland, Österrike och Schweiz (Boverket, 2006). Inom alla led av byggprocessen, från regeringen och nedåt har det saknats incitament och initiativ till att underlätta byggandet av lågenergibyggnader som långsiktigt minskar energibehovet i samhället. I de nämnda europeiska länderna har stat och byggsektor samarbetat för att kunna främja en allmännyttig utveckling genom exempelvis kvalitetsmärkning av byggnader, byggprodukter och styrsystem. Genom denna klassificering kan finansiering, utveckling samt spridning av information underlättas(t.nikolaou, D. Kolokotsa, G.Stavrakakis, 2004) Byggnadens kontrollsystem Intelligenta byggnader är ett koncept som uppkom i början av 1980-talet och definierades till en början som byggnader med en hög grad av automation. Denna definition har dock kommit att ändras ett antal gånger, till stor grad på grund av den enorma utveckling som gjorts på områden som involverar automation och reglerteknik. En realistisk beskrivning av intelligenta byggnader som är uppnåelig med dagens teknologi ges av EIBG (European Intelligent Building Group): Intelligenta byggnader inkorporerar de bästa befintliga koncepter, material, system och teknologier för att uppnå en byggnadsstandard som klarar av eller överträffar de inblandade intressenters krav. En intelligent byggnad maximerar användares effektivitet och tillåter effektiv skötsel av tillgångar med minimerade livscykelkostnader. 4

9 Syftet är alltså att skapa byggnader som uppfyller moderna målsättningar gällande energieffektivitet samtidigt som tidigare krav på komfort och inomhusmiljö bibehålls. Vi kan därmed dra följande slutsatser kring intelligenta byggnader: En produktiv och kostnadseffektiv omgivning som åstadkommits genom optimering av grundläggande komponenter inom bygg byggnadens struktur, system, service och underhåll. Skapa ett värde för byggnadens ägare och användare, dels genom att skapa en inomhusmiljö som är den önskvärda samt genom att minimera kostnader. Ovanstående definitioner kan dock sägas vara generella sådana, en byggnads struktur, system och komfortnivå kan vara av högsta klass utan att på något vis kunna klassas som intelligent, i alla fall inte mätt med de mått som är uppnåeligt med dagens teknik. Därför vill vi med detta kapitel definiera en ny nivå av intelligens, en nivå som förhoppningsvis kan nås med dagens produkter för att kunna appliceras i verkligheten. I följande stycken kommer funktioner och egenskaper som intelligenta system bör inneha beskrivas kortfattat, speciellt fokus kommer dock att läggas på systemets energibesparande styr- och reglertekniska funktioner. Dessutom kommer följande krav att ställas på detta intelligenta system (T.Nikolaou, D. Kolokotsa, G.Stavrakakis, 2004): 1. Ett integrerat kommunikationssystem är vitalt för att till fullo dra nytta av de funktioner ett intelligent system har att erbjuda. Kommunikation måste ske ofta och ögonblickligen mellan givare och mottagningsenheter för att på bästa sätt tillgodose användares behov 2. Ett bearbetningssystem, exempelvis databaserat med passande mjukvara för att kunna kontrollera de många olika variabler som tas emot. Systemet skall kunna återge information för användare och kunna finjustera byggnadens värden vid behov HVAC Energibesparing i byggnader beror till stor del på hur väl fungerande styrning det finns av dess HVAC eller Heating, Ventilating and Air Conditioning. Det finns många faktorer att beakta som i slutändan måste resultera i ett godkänt inomhusklimat. HVAC system tar tillvara på de många olika varierande energikrav som uppstår i olika delar av byggnaden, rum, korridorer och diverse faciliteter och utan korrekt reglering av dessa variabler blir det obetydligt hur välutformat dit HVAC system är. Ett HVAC system skall klara av att utföra följande: Bevara ett önskvärt inomhusklimat vilket innebär att luftfuktighet, rumstemperatur och lufttillflöden skall vid alla tillfällen mätas och korrigeras vid behov. Tillförse byggnaden med godkänt luftkvalité genom att exempelvis begränsa koldioxidhalten i inomhusluften med hjälp av effektiv ventilation. Tillåta individuell styrning av inomhusklimat samtidigt som automatisk justering sker då antal individer i rummet ändras. Fungera så energieffektivt som möjligt och resultera i energibesparingar under systemets livstid. 5

10 Systemet skall alltså fungera på ett tillförlitligt vis samtidigt som energikonsumtion minimeras. Detta uppnås genom att utforma ett HVAC system som kalibrerats till byggnadens struktur och användningsändamål. I stor utsträckning är zontemperatur den viktigaste variabel att beakta vid styrning av HVAC system. Variabler och funktioner såsom luftfuktighet, ventilation, värme och liknande är av sekundärt typ och kan tänkas vara automatiskt reglerade med hänsyn till zontemeperaturen. Det finns olika sätt att reglera en vald variabel till önskvärd nivå. Genom att mäta skillnaden mellan det faktiska och det eftersträvade värdet uppstår ett fel, något som kan korrigeras på olika sätt beroende på hur snabbt det skall göras. Ett snabbt system är inte alltid det bästa, detta samt de olika metoder för reglering som finns diskuteras mera i senare kapitel Belysning och elektronik Styrning av belysning kan innebära lite mer än att sätta på eller stänga av en lampa. Efter diverse efterforskningar har det framkommit att olika typer av arbeten lämpar sig bäst då vissa speciella förhållandena infinner sig, exempelvis vid en viss grad av belysning. Meningen är alltså att styrning av belysning skall ske beroende på rummets funktion, tidpunkt, inverkan av naturligt ljus samt personantal. Det har även visats att om belysning bevaras i en form av viloläge då rummet inte används kan livslängd på lampor och armaturer öka betydligt, detta görs genom att lampor aldrig stängs av helt och hållet och ökar i ljusstyrka då rummet används. Denna typ av styrning har demonstrerats ha betydande resultat kostnadsmässigt under byggnadens livstid. Studier har visat att kontorsmaskiner såsom datorer har en stor inverkan i en kontorsbyggnads totala energiförbrukning. En utredning som gjordes av Finlands miljöcentral (SYKE) visade att kontorsmaskiners energikonsumtion minskar med procent om de inbyggda inställningar för energibesparing effektivt tas i bruk. Behovsanpassade styrning kan vid lägen då kontorsmaskiner inte används försätta de i ett viloläge men dessa inställningsmöjligheter kan även tas i bruk under normal arbetstid då återgången till normalläge är momentan och är därmed inte ett hinder för arbete (Caba, 2002) Byggnadens struktur En byggnads läge och struktur är viktigt att ha i åtanke vid formgivning av styrsystem. Stora fönsterytor innebär gott om naturligt ljus vilket minskar behovet för lampbelysning, samtidigt måste exempelvis det bländande sken som ibland uppstår undvikas. Persienner som installeras på byggnadens fasad kan användas vid starkt solsken men kan i ett blåsigt läge förstöras. Värme från solen är att föredra under vintertid men inte under sommaren då det utvecklas för mycket värme. Naturlig ventilation drar nästan ingen energi alls men i en bullrig omgivning kan oljud uppstå i arbetsmiljön (Abel och Elmroth, 2006). Ovanstående är exempel på de många konflikter mellan en byggnads utformning och dess omgivning som kan uppstå, ett väl fungerande styrsystem måste kunna på ett effektivt sätt ta hänsyn till samt balansera alla dessa faktorer. De flesta ovanstående omständigheter kan omformas till mätbara variabler, de som implementeras kan variera och beror på de specifika 6

11 omständigheter som berör byggnaden. Följande fall kan vara intressanta att övervaka ur en byggnadsteknisk synvinkel (Caba, 2002): Extrema väderförhållanden kan beröra en byggnads struktur, kraftig snöfall kan leda till en hög belastning på byggnadens tak och tryck kan behöva mätas. Fuktmätande sensorer i utvalda delar av byggnaden kan förhindra skador som enbart ekonomiskt kan innebära enorma förluster. Skador på mekaniska system kan förhindras genom mätning av vibrationer och liknande. Intelligent styrning av hissar, exempelvis beroende på tidpunkt då användning varierar kan både leda till energibesparingar samt skonar den mekaniska utrustningen Säkerhet Ett intelligent säkerhetssystem som integrerats på ett korrekt sätt sett till övriga funktioner kan ha otaliga fördelar jämfört med ett sedvanligt system. Brandkontroll är ett självklart exempel, med en central enhet som styr byggnadens alla funktioner kan ett brandsystem samordnas med de övriga för att på säkrast sätt hindra en brand från att bryta ut. HVAC systemet kan i dessa fall användas för att begränsa brandens utlopp till en viss våning, tömma rök från lokaler och korridorer samt styra andra livsviktiga funktioner. Kontroller vid in- och utpassering i byggnaden, övervakning samt inbrottslarm är andra säkerhetstekniska funktioner som kan återfinnas i ett intelligent system. Det finns dessutom ekonomiska fördelar med att integrera byggnadens säkerhetssystem med de övriga då exempelvis kabeldragningar blir färre och kostnaden för felsökning minskas (Caba, 2002). 7

12 3. Energiförbrukning i kontor Till den kommersiella sektorn såsom kontorshusen, varuhus och liknande spåras en stor del av den energiförbrukning och koldioxidutsläpp som byggnader är ansvariga för. Från denna sektor har kontorshus störst potentiella bättringsförmåga, d.v.s. den byggnadstyp där energibesparingar bäst kan nås. Kontorshus är även oftast homogena i energiförbrukning, därför kan lösningar för energibesparingar appliceras på de flesta byggnader och ekonomiskt gångbara lösningar kan därmed få stor uppmärksamhet (ACE, 2003). Behovet att förbättra klimatförhållandena på en arbetsplats tillsammans med ökade elektriska laster på kontoren senare år har omintetgjort de energikonservativa framsteg som tidigare gjorts. Till skillnad från bostäder finns det oftast inte lika mycket utrymme per person i kontorshus och det finns som sagt mycket utrustning som kan avge värme. Därför måste den internt genererande överskotten av värme balanseras med tillförd luft av lägre temperatur, det finns därför i kontorshus en övre gräns för acceptabel temperatur som inte bör överskridas för bibehållen komfort. En grundläggande energiteknisk olikhet skiljer alltså bostäder och kontorshus åt. För att uppnå önskvärd inomhusklimat i kontorshus krävs energi för att täcka eventuella värmeunderskott samt energi för att driva de system som skall föra bort värmeöverskott(abel och Elmroth, 2006). En av de viktigaste åtgärderna för att minska energikonsumtion i kontorshus är att minska rummens värmeöverskott och därmed energibehovet för de system som skall föra bort värmeöverskotten. En stor del av värmeöverskottet härrör från ventilationssystemen, d.v.s. den kombinerade effektförbrukningen av värmetillförsel, kylning samt pumpar och fläktar. Figur 2 visar ungefärlig energikonsumtion för ett kontorshus (Mahadev, 2001). Övrigt 6% Utrustning 14% Värme 36% Pumpar och fläktar 17% Belysning 14% Kylning 13% Figur 1 Ett kontorshus energikonsumtion uppdelat på olika områden 8

13 3.1. Inneklimatklasser Det finns olika typer av komfortklasser att följa vid bestämmandet av önskat komfortnivå inomhus. VVS Tekniska Föreningen har publicerat dessa riktlinjer för det termiska inomhusklimatet och styr exempelvis godtagbara temperaturnivåer. Tabell 1 Definition av olika inneklimatklasser och de gränser som gäller Inneklimatklasser Inneklimatfaktor TQ1 TQ2 TQ3 Operativ temperatur ( o C) Lufthastighet vintertid <0.15 <0.15 <0.15 Golvtemperatur ( o C) Ovanstående värden är godtagbara klimatförhållanden vintertid. Vid sommartid kompletteras denna tabell med något högre temperaturvärden främst för övre temperatursgräns(nilsson, 2000). TQ1 anses ge mest nöjda användare och är därmed svårast att uppfylla. Detta kan innebära dyra regleringssystem då det bedöms att kraven endast kan infrias med hjälp av individuellt styrd reglering. Det antas alltså att användaren blir mera tillfredställd om denna själv har möjligheten att påverka inomhusmiljön. De faktorer som kan vara möjliga att påverka är exempelvis: Rumstemperatur Luftkvalitet Belysningsstyrka Solavskärmning För att uppnå denna grad av klassning krävs som sagt en högre investering och innebär inte nödvändigtvis en lägre energikonsumtion för byggnaden, snarare det motsatta. För att undvika högre installationskostnader kan komfortklass TQ2 eftersökas. Komfortnivåer ligger fortfarande över normen och styr- och regleringssystemen styrs efter zontemperatur. Detta innebär lägre antal mätpunkter jämfört med TQ1 då givare installeras på färre ställen och inte nödvändigtvis i varje rum eller lokal(nilsson, 2000). 9

14 4. Reglering och styrning I ett komplett reglersystem avsett för industriella ändamål är antalet delsystem oftast väldigt stort. De fyra vanligaste metoderna för att relatera till fel, d.v.s. skillnaden mellan önskad och uppmätt värde är: Två-position Proportionell Integrerande Deriverande Två-position innebär kontrollmässigt att enheten eller processen som styrs antingen stängs av eller på. Två-position är den enklaste och billigaste av ovanstående metoder att implementera men passar endast vid processer med stora tidskonstanter, d.v.s. då omedelbar påverkan av systemet inte är viktigt (Soleimani-Mohseni, 2005). Proportionell kontroll innebär att skillnaden mellan det uppmätta och det önskade värdet är i direkt proportion till det fel som skall rättas. Den här formen av kontroll kräver stabila och slöa system som inte kräver omedelbar inverkan eller korrigering. Integrerande verkan används tillsammans med proportionell kontroll då snabbare reglering krävs och eliminerar den kvarvarande störning som är kännetecknande med enbart proportionell inverkan. Tillägget av integrerande verkan förbättrar helt enkelt ett systems stabilitet. Deriverande inverkan används tillsammans med ovannämnda metoder endast då ytterligare snabbhet krävs och resulterar i en s.k. PID regulator. Deriverande verkan används dock oftast med stor försiktighet då ett alltför snabbt system kan bli känslig för mätstörningar(ruud, 2003). Rent allmänt kan ett system som skall regleras åskådliggöras som i nedanstående figur: Figur 2 Allmänt reglersystem De insignaler som skall styras kallas då för styrsignaler och de signaler som kan observeras kallas för mätsignaler. Systemet kan även påverkas av dess omgivning i form av störningar, dessa störningar är definitionsmässigt mätbara men inte styrbara. För reglering av exempelvis inomhustemperatur i en byggnad är tillförd uppvärmning en form av styrsignal, temperaturen en mätsignal och störningar kan exempelvis vara utomhustemperaturen eller ett öppet fönster. Nedan följer förklaringar och exempel på relevanta reglerstrategier för byggnader Öppen Styrning Den enklaste formen av reglerstrategier innebär att inga observationer sker under processen, d.v.s. styrning sker inte p.g.a. en uppmätt störning eller avvikelse från det önskade värdet. Styråtgärden sker istället baserat på önskat beteende, exempelvis då styrvariabler skall följa ett i förväg fastställt tidsförlopp. Denna typ av strategi används oftast vid s.k. programstyrning 10

15 eller tidsstyrning då exempelvis ett förutbestämt tidsschema följs. Det föreligger dock uppenbara problem med denna typ av styrning vid en automatiseringsprocess. Figur 3 Öppen styrning 4.2. Återkoppling För framgångsrik styrning krävs konstanta observationer av processen som skall styras. Återkoppling bestämmer en lämplig styrsignal med hjälp av kontinuerliga mätningar. Den uppmätta utsignalen jämförs med den önskade utsignalen, en regulator justerar sedan om avvikelse uppstått. Insignalen till regulatorn är alltså felet som justerar systemet för att återgå till önskat läge. Figur 4 Återkopplad styrning Den återkopplade reglerstrategin är med vissa reservationer den mest använda inom industrier idag, även inom byggbranschen och har väldigt många positiva egenskaper jämfört med ickeåterkopplade regulatorer. Det finns dock utrymme för förbättring, särskilt inom applikationer ämnade för byggnader vilket reglerstrategin som beskrivs nedan vittnar om (Soleimani- Mohseni, 2005) Framkoppling Effekterna av störningar elimineras effektivt av återkoppling, felet måste dock uppstå innan regulatorn agerar. Med framkoppling justerar systemet för den mätbara störningen innan det ger upphov till ett reglerfel. 11

16 Figur 5 Framkopplad styrning Då exempelvis utomhustemperaturen skulle sjunka och styrning av temperaturen i en byggnad sker med återkoppling kan det ta tid innan det resulterar i lägre inomhustemperatur och regulatorn registrerar ett fel. Sedan tar det ytterligare tid för temperaturen att återgå till önskvärt läge då de system som hanterar detta måste styras. Det kan ta en lång tid för denna process att slutföras tills den önskvärda balansen uppstår återigen. Detta motverkas till stor grad av framkoppling. En framkopplad regulator registrerar information från mätbara störningar, exempelvis utomhustemperatur eller vindstyrka och förbereder systemen som hanterar inomhusklimatet. En bild som exemplifierar skillnaden mellan framkopplad och återkopplade regulatorer kan ses nedan (Soleimani-Mohseni, 2005). Figur 6 Hus med framkopplad styrning till vänster och återkopplad styrning till höger Det finns många ytterligare fall där användandet av framkoppling för att reglera störningar kan komma till nytta inom byggnader: Elektrisk användning: Det finns många elektroniska apparater inom exempelvis kontor som avger värme, en dator avger ungefär 100W i effekt som omvandlas till värme. I kontor och likadana industriella miljöer finns det många likadana källor, belysning är ytterligare ett exempel och genom mätning av använd elektrisk energi kan den effekt som avges av maskiner i en byggnad eller olika rum i byggnaden mätas. Dessa mätvärden kan sedan användas för att exempelvis reglera den värmeproduktion som produceras av HVAC systemen. Väderförhållanden: Det finns variabler utöver utomhustemperatur som påverkar inomhustemperaturen, solinstrålning och vindstyrka är sådana. De flesta nybyggda kontors ytor täcks till stor del av fönsterrutor, solinstrålning blir därför en avsevärd störning att ta hänsyn till. Mängden solinstrålning kan skifta väldigt kvickt vilket gör det svårt att reglera men solinstrålning är samtidigt en lätt variabel att mäta, finstämda regulatorer kan därför korrigera inomhusklimat med bra resultat. Det finns många variabler utöver ovannämnda exempel som kan regleras med framkoppling. Det måste dock göras en avvägning mellan den ekonomiska nyttan av fler mätvariabler gentemot installationskostnader och om resultatet leder till lägre driftkostnader. Förutom den 12

17 ekonomiska nyttan är det även viktigt med bibehållen eller förbättrad komfort och inomhusklimat (Soleimani-Mohseni, 2005) Slutsats Under den teoretiska undersökningen av strategier som möjligen kan appliceras för smartare styrning och effektivare kontrollsystem kopplat till klimathållningssystemen försiggick även en syning efter möjliga produkter som använder dessa strategier. En begränsad insyn i marknaden för dessa kontrollsystem avslöjade dessvärre att mer avancerade reglerstrategier och styrmetoder saknas. Då byggbranschen använder sig av relativt stora tidskonstanter för styrning av klimathållningssystemen är det förståeligt att mer avancerade regulatorer av exempelvis PID typ inte eftersöks. Dock borde en konkret förbättring ses i att exempelvis anamma framkoppling som reglerstrategi vid felkorrigeringar. Denna typ av strategi skulle kräva minimala insatser för implementering med tanke på de kontrollsystem och strategier som används idag. Undersökningen visade dock att en del spännande forskning av företag inom området görs idag. Exempelvis kommer kontrollsystem från företaget TAC i framtiden utöva en form av framkoppling genom uppkoppling mot SMHI. Då kan exempelvis förberedelser av byggnadens klimathållningssystem göras dagar i förväg vilket kan vara väldigt effektivt. 13

18 5. Ventilation Ventilation definieras enklast som ett utbyte av luft i ett slutet område som exempelvis ett rum eller kontorsplan. Föroreningar i form av gaser och partiklar alstras kontinuerligt i byggnader, dessa måste bli bortförda och detta görs bäst genom tillförsel av ren luft samtidigt som den dåliga luften förs bort. En sekundär uppgift som hanteras med hjälp av ventilation är till- samt bortförsel av värme, den främsta uppgiften är dock fortfarande att hantera luftföroreningar. Tillförsel av luft kallas för tilluft, bortförsel av luft för frånluft och den viktigaste storheten att hantera vid ventilation är luftflödet. Luftflödets storlek bestäms till hög grad beroende på de krav som ställs gällande allmän luftkvalitet samt termisk klimat. Dessutom måste faktorer som den interna utvecklingen av föroreningar och värmekällor beaktas, speciellt i kontorslokaler då det uppstår värmeöverskott under kontorstid. Detta innebär att luftflödet principiellt måste vara större än den mängd som krävs för att endast säkerställa luftkvaliteten, denna högre mängd blir då det grundläggande kravet på luftflöde. Det finns dock två fall att ta hänsyn till och ett undantag till ovanstående regel. I kontor utrustade med kylbafflar leds värmeöverskottet bort med kylt vatten. Detta innebär att ventilationsflödet endast behöver uppfylla kravet på luftkvalitet. För att föra bort föroreningar från innerområden som skapats av kontorsapparater, inredning och byggnadsmaterial krävs i detta fall ett specifikt luftflöde kring 1,5 l/h (Abel och Elmroth, 2006). Emitterande material, apparater Luftföroreningar 0 0,5 1 1,5 2 Specifikt luftflöde l/h Figur 7 Anläggning med kylbafflar Denna siffra och bild är specificerat för kontorsrum eller utrymme på ca 10 m 2 och gäller inte för sammanträdesrum eller liknande där ett större luftflöde krävs. I anläggningar där kylbafflar inte är installerad måste värmeöverskottet föras bort med hjälp av ventilationsflödet. Detta medför därmed ett högre ställd krav på eftersökt luftflöde, nämligen ett specifikt luftflöde på minst 5 l/h. 14

19 Ökning av luftflöde pga värmeöverskott Emitterande material, apparater Luftföroreningar Specifikt luftflöde l/h Figur 8 Anläggning utan kylbafflar I dessa anläggningar kan ventilationen skötas med hjälp av variabelt luftflöde. Om temperaturen inomhus stiger ökar därmed luftflödet. Detsamma gäller då luftförorening eller CO 2 halten i innerutrymmen blir för hög (Abel och Elmroth, 2006) Naturlig ventilation Ett naturligt ventilerande system består av komponenter som möjliggör styrandet och regleringen av luftflödet i en byggnad. Naturlig ventilation i sig är inte ett revolutionerande koncept då det i de flesta fall endast innebär öppnandet samt stängandet av fönster för att tillåta utbytet av luft. Med hjälp av bland annat modern intelligent styrning och effektiva fönstermotorer kan det dock numer ses som ett intressant alternativ till konventionell mekanisk ventilation för exempelvis kontorshus. Det finns framförallt en betydande kostnadsfördel med att välja ett naturligt ventilerande system. Förutom de byggnadstekniska lösningar som skulle slippas vid installation av mekanisk ventilation kan både investeringskostnader samt driftkostnader bli lägre för ett naturligt ventilerande system gentemot en mekaniskt sådan. Detta samt andra fördelar och nackdelar med naturlig ventilation berättas mer om i senare kapitel. Ventilation, vare sig mekanisk eller naturlig skall kunna klara av att genomföra följande punkter tillräckligt och likvärdigt: Luftkvalitets kontroll: Genom att tillföra ren luft direkt utifrån eller genom ett tilluftssystem som behandlar luften skall den förorenade interna luften förenas eller föras bort Temperatur kontroll: Genom att tillföra luft med lägre temperatur, antingen direkt utifrån eller med ett tilluftssystem ersätta den varma luften inomhus när rätta förhållandena existerar Nattkylning: Genom att kyla ner byggnadens interiör över natten förebyggs det då dagarna är alltför varma 15

20 5.2. Olika typer av naturligt ventilerande system Det finns tre fundamentala metoder som kan nyttjas för att formge ett naturligt ventilationssystem. Dessa system kan dock kombineras med varandra för att uppnå optimal lösning och det är inte helt ovanligt att någon form av mekanisk ventilation väljs till som komplement. Dessa tre fundamentala angreppssätt är: Vinddriven korsventilation Stigande ventilation Enkelsidig ventilation Vinddriven korsventilation Med öppna fönster eller ventilationsspringor på motstående sidor av en byggnad uppstår så kallad vinddriven korsventilation. För effektiv ventilation samt bortföring av alla föroreningar måste byggnadens bredd vara begränsad i den riktning som är vinkelrät med dragets riktning. Det finns även korsventilation som kan betecknas lokal, det vill säga belägen till en viss del av byggnaden. Bilden nedan visar dock en byggnad med global korsventilation. Tryckskillnaden mellan inflöde samt utflöde av luft vid exempelvis fönster tillsammans med tillräcklig låg intern resistans (exempelvis få väggar och möbler) bör skapa ett tillfredställande luftflöde för ventilation av byggnaden (NIST, 2001). Figur 9 Exempel på vinddriven korsventilation Stigande ventilation Genom densitetsskillnader höjdmässigt dras ren och kall luft in med detta angreppssätt. Med lågt placerade öppningar dras luft in utifrån och med högt placerade öppningar inuti byggnaden dras den förorenade eller varma luften ut. Såsom bilden nedan visar skapas en så kallad skorstenseffekt där vindinducerat inflöde av luft möjliggör att en tryckskillnad skapas inuti byggnaden och därmed ett luftflöde(nist, 2001). 16

21 Figur 10 Exempel på stigande ventilation Enkelsidig ventilation En mer regional ventilationslösning för byggnader med många mindre rum är så kallad enkelsidig ventilation. Denna lösning bygger på små skillnader i tryck i de individuella rummen och utbyte av luft tenderar därför att vara väldigt ojämn. Denna lösning kan tänkas passa byggnader med många individuella kontor. Figur 11 Exempel på enkelsidig ventilation Självklart måste byggnadens utformning först beaktas innan val av system görs. Möjligheten finns även att två eller till och med alla tre systemen används i kombination för att godtillräckligt kunna förse byggnaden med ventilation. I de fall där nybyggnationer sker blir det lättare att bestämma rätt tillvägagångssätt från grunden, vid ombyggnationer kan det bli nödvändigt anpassa sig till byggnadens strukturella uppbyggnad för att få tillräckligt med luftflöde. Nedan ses ett exempel på hur en kombination av ovanstående system kan se ut (NIST, 2001). 17

22 Figur 12 Kombination av naturliga ventilationsmetoder 5.3. Allmänna fördelar och nackdelar med naturlig ventilation Det finns onekligen en del punkter som skiljer naturlig ventilation åt från den mekaniska motsvarigheten. På följande punkter kommer de två att jämföras: Eventuella besparingar och begränsningar vid kylning Styrning och reglering Eventuella besparingar och begränsningar vid fläktdrift Inomhusklimat och människopåverkan Allmänna kostnader och utrymmeskrav Eventuella besparingar och begränsningar vid kylning Naturlig ventilation kan potentiellt begränsa eller till viss del helt eliminera kostnader som uppkommer vid kylning av byggnader. Minskade energikostnader är dock inte den enda potentiella fördelen med naturlig ventilation, även emission av koldioxid kan minskas och kan ses som positivt ur ett miljömässigt perspektiv. Den potentiella energin som kan sparas beror dock på hur väl naturlig ventilation kan tillämpas, en del omständigheter måste därför infinna sig för att detta skall ske på ett godtillräckligt sätt. I länder med högt temperatursnitt, med temperaturer som överstiger de givna komfortgränserna under långa perioder lämpar sig kanske naturlig ventilation mindre väl. I dessa länder kan naturlig ventilation kombineras med någon form av mekanisk variant för att klara av perioderna med extremtemperaturer. Ovanstående förhållanden gäller dock inte i Sverige varvid naturlig ventilation utan mekanisk kylning kan ses som ett reellt alternativ(nist, 2001). 18

23 Styrning och reglering Mekaniska ventilationssystem är till stor del elektroniskt styrda, fläktar och dylikt som ger upphov till luftflödet kan därför noggrant kontrolleras. Med naturlig ventilation är drivkrafterna dessvärre stokastiska, vind kan avta och tillta momentant vilket kan resultera i ett luftflöde som antingen är för hög eller för låg vid olika tidpunkter. Detta kan i sin tur leda till exempelvis för hög inomhustemperatur, oacceptabel luftkvalitet eller otillräcklig luftdistribution vid underventilation eller kalldrag vid överventilation. Ovanstående problem brukar vara ett av de främsta argumenten som talar mot naturlig ventilation, rent teoretiskt borde styrning och reglering av mekanisk ventilation vara lättare. En hel del framsteg har dock gjorts på senare tid gällande styrning och reglering av ventilationssystem, både för de mekaniska och naturliga systemen. För styrning av naturliga ventilationssystem kan nämnas förbättrade kontrollstrategier och exempelvis fönstermotorer som kan momentant med hjälp av mätningar från givare variera luftintaget och därmed luftflödet i byggnaden (NIST, 2001). Eventuella besparingar och begränsningar vid fläktdrift På grund av naturliga skäl kommer mekaniska ventilationssystem som är beroende av fläktdrift för att upprätthålla inomhusklimat konsumera mer energi än system som inte är beroende av fläktdrift. Undersökningar av kontorsbyggnader i Storbritannien har visat att fläktdrift utgör två tredjedelar av den totala energidriften för kylning. Beroende på byggnadens standard i övrigt har det även visats att mellan 20 till 60 kwh/m 2 årligen i energianvändning sparades in då byggnader med mekaniska ventilationssystem som beror av fläktdrift jämfördes med byggnader med naturligt motsvarighet. Dessa besparingar utgjorde ungefär15 % av den totala energikonsumtionen av kontorsbyggnader i Storbritannien. Värmeåtervinning är dock en egenskap som talar för mekaniska system med fläktdrift. Att återvinna värmen från frånluften kan visa sig fördelaktigt under tidpunkter då uppvärmning av byggnader är angelägnast men funktionen utgör dock en marginell förbättring under kylningsperioder. I Sverige kan dock värmeåtervinning vid fläktdrift p.g.a. det svenska klimatet ses som en fördel och tala emot naturliga ventilationssystem (NIST, 2001). Inomhusklimat och människopåverkan I jämförande studier av både europeiskt och amerikanskt ursprung har försök gjorts att kvantitativt uppmätta olika ventilationssystems påverkan på människor, d.v.s. användare av byggnaden. De olika variabler som studierna jämfört har bl.a. varit hur ventilationssystemen påverkar människors hälsa, komfort och produktivitet. De slutgiltiga resultaten har visat en klar fördel för naturligt ventilerade system då färre användare uppvisade negativa symptomer jämfört med mekaniskt ventilerade byggnader. Enligt en holländsk studie var det inte endast fysiska symptom som påverkade användarna, även klagomål om luftkvalitet och termisk komfort uppkom, något udda anmärkningar då de mekaniska system som studerades var tekniskt avancerade och reglering skedde inom givna nivåer. Förklaringen enligt studien var att de mer tekniskt sofistikerade mekaniska ventilationssystemen innehöll fler potentiella källor för luftföroreningar inomhus men samtidigt konstaterades det att det fanns andra mer bakomliggande orsaker till denna upptäckt. I studien infördes konceptet robusthet vilket mätte 19

24 systemets förmåga att uppnå förväntningar även om handhavandet av systemet inte sköttes korrekt. En orsak till varför mekaniska ventilationssystem inte är lika robusta som enklare system är just att styr och reglering av dessa system är mer komplicerad. Det är viktigt att poängtera att även naturligt ventilerande system kan växa till större och mer komplexa system och därmed förlora i robusthet. Ett väldesignat system kan dock erbjuda dess användare lättfattlig och robust ventilering över större komfortzoner utan att bli för komplext (NIST, 2001). Allmänna kostnader och utrymmeskrav I större kontorshus kan de potentiella utrymmeskraven för mekaniska ventilationssystem vara stora. Det är därför viktigt att undersöka om omständigheterna är de rätta för att helt eller till viss del utesluta ett mekaniskt system till förmån för naturligt ventilation. Vid nybyggnationer är det speciellt viktigt att begrunda detta val då byggnaden i övrigt kan formas på sådant sätt så att fördel kan dras från utrymmen som annars skulle ha upptagits av ventilationssystem och dylikt. Vid en livscykelberäkning kan hyresintäkter per kvadratmeter bli betydande då utrymmeskrav för fläktdrift och luftdistributionssystem tar upp en stor del av byggnadens totala utrymme med konventionella mekaniska ventilationssystem. Förutom befriat utrymme kan en annan potentiell fördel ses med installation av naturlig ventilation. Mekaniska ventilationssystem kan i större kontorshus utgöra mellan 30 % till 40 % av byggnadskostnaden vid nybyggnation. Denna investeringskostnad kan till stor del minskas om naturlig ventilation kan helt eller till viss del ersätta ett konventionellt ventilationssystem (NIST, 2001). 20

25 6. Referensbyggnad Den byggnad som de undersökningar och medföljande resultat i denna rapport skall fungera som underlag för är belägen på Lindholmspiren. Byggnaden som planeras att byggas är en systerbyggnad till det s.k. Sigmahuset vilket kan ses i nedanstående karta. Byggnadens ungefärliga placering visas av den fyrkantiga markeringen. Figur 13 Karta över Lindholmspiren Byggnaden skall främst husera kontorslokaler och klassas därför hädanefter som ett kontorshus. Kontorshuset kommer antingen att förvaltas av Norra Älvstranden Utveckling AB eller säljas till intresserad köpare. Oavsett vägval ligger det ett värde i energieffektivisering av en byggnad om det tillämpas på bra vis och inte orsakar försämringar komfortmässigt. Vidare undersökningar inom energieffektivisering begränsas till naturlig ventilation där tyngdpunkt kommer att läggas på systemets energiförbrukande egenskaper samt LCC-analys av den förmodade installationen Huset Det nio våningar höga kontorshuset kommer som sagt att placeras jämte dess systerbyggnad, därmed är dess läge och placering fastställt. En stor del av kontorshusets samtliga sidor kommer att bestå av fönster, nedan visas en skiss av fasaden mot öster. 21

26 Figur 14 Byggnadens östliga fasad Förutsättningarna är därmed utmärkta även efter planering av byggnad för installation av naturlig ventilation. Då det även handlar om en nybyggnation kan utrymmen som tidigare varit ämnade för exempelvis ventilationsutrymmen uteslutas. Kontorshuset nio olika våningar snarlika varandra förutom möjligen entréplan samt den nionde våningen där endast ett allrum och takterrass allokerats. Då de övriga är väldigt lika till utformning avgränsas undersökningen till att endast studera ett plan. Nedanstående planskiss visar plan 5-7 med en bruttoarea på 1733 m 2 /plan. Figur 15 Planskiss 22

27 6.2. Utrustning Den svenska marknaden för naturlig ventilation är dessvärre något begränsad, därför finns det få företag med direkt relation till Sverige som erbjuder helhetslösningar inom området. Ett av företagen som erbjuder en helhetslösning är av danskt ursprung, Windowmaster. Med ett komplett produktutbud kommer Windowmasters produkter utgöra underlag för vidare undersökningar och förslag på konfiguration. De olika produkter som är nödvändiga för att uppnå naturlig ventilation kommer redovisas för separat. Oavsett val av produkt inom respektive kategorier kommer slutlig konfiguration inte skilja sig nämnvärt åt. Exempel på en slutlig konfiguration kan ses på nedanstående bild. Figur 16 Exempel på konfiguration Fönstermotorer Manövrering av fönster och luckor på kontorshusets fasad sker med hjälp av fönstermotorer för naturlig ventilation av byggnaden. Det finns ett antal val som kan göras inom denna kategori, exempelvis om motorns kedjelängd, bärkraft samt typ av montering men det finns förutom dessa en del specifika skillnader motorerna emellan som tåls att titta närmare på. Motorlink, en funktion som innebär precis positionering av fönstrets läge. Detta innebär bl.a. att fönstrets öppning och stängning kan ske vid olika hastigheter, kvick 23

28 stängning då det exempelvis börjar regna och dämpad hastighet för att undvika att motorljudet blir ett störningsmoment. Ett annat mer angeläget exempel på när denna egenskap kan vara viktig är vid brand då rökventilering måste ske momentant. Då denna undersökning endast behandlar naturlig ventilation och fönstren ifråga endast är till för lufttillförsel är frågan om denna funktion är nödvändig. Real synchronization, en funktion som innebär att extern synkronisering av flertal fönstermotorer som skall styras simultant inte behövs. Ett exempel där denna funktion kan vara nödvändig är då ett större takfönster kräver fyra motorer för öppning och stängning. Det är dock tveksamt om denna funktion behövs när mindre fönster på kontorsplan skall styras för naturlig ventilation. Förutom de ovanstående funktioner som skiljer utbudet av fönstermotorer åt samt nämnda egenskaper som bärkraft och kedjelängd beror valet av fönstermotor på hur den skall monteras på fönstret. Figur 17 Exempel på olika sätt att öppna fönster med motorer Nedan redovisas några intressanta alternativ för nämnda ändamål: WMX serien med fönstermotorer som integreras med fönstrets profil och tillåter öppning utåt samt inåt. Motorerna kan även monteras på alla delar av fönstret, exempelvis på ena sidan av fönstret då en sidoöppnande fönster föredras eller på nederkanten av fönstret då den öppnas utåt. Även alternativ med längre kedjelängd samt installation på fönstrets profil finns. Den enklaste modellen från WMX serien visas nedan, WMX 802, utan s.k. Motorlink funktion. 24

29 Figur 18 WMX 802 o Kedjelängd: 265 mm o Max bärkraft, drag/tryck: 225 N/150 N o Förbrukning, spänning/ström: 24 V DC/1.0 A o Dimensioner: 343 mm bredd x 29 mm höjd x 42 mm djup o Programmerbar fönstermotor, kraft hastighet kan justeras även efter installation WMI serien med den enklaste fönstermotorn i produktutbudet WMI 101 tillåter inåtriktad öppning samt stängning av fönstret och kan installeras på fönstrets samtliga kanter. Varken Motorlink eller Real synchronization finns som tillval inom denna serie. Figur 19 WMI 101 o Kedjelängd: 150 mm o Max bärkraft, drag/tryck: 200 N/150 N o Förbrukning, spänning/ström: 24 V DC/0.6 A o Dimensioner: 220 mm bredd x 33 mm höjd x 42 mm djup WMU serien delar samma installationsmöjligheter som WMX serien men kan även användas i samband med pivå hängda fönster. I serien kan även fönstermotorer för större takfönster och liknande väljas. Real synchronization är ej tillgängligt som tillval inom denna serie, detsamma gäller för Motorlink med undantag av en av de större modellerna. Nedan visas den enklaste modellen i serien, WMU

30 Figur 20 WMU 100 o Kedjelängd: 150 mm o Max bärkraft, drag/tryck: 225 N/150 N o Förbrukning, spänning/ström: 24 V DC/0.8 A o Dimensioner: 220 mm bredd x 33 mm höjd x 42 mm djup Pris och önskade egenskaper avgör självklart vilken fönstermotor som bör väljas ut. En kombination av ovanstående fönstermotorer bör dock inte uteslutas. Motivering samt val av komponenter redovisas i senare kapitel Kontrollenhet Innan val av kontrollenhet görs bör önskad typ kontrollstrategi begrundas. Då Norra Älvstranden Utveckling AB komfortklass TQ2 innebär det att en form av zonreglering är eftertraktat. Kontrollenheterna som erbjuds av Windowmaster kan styra olika antal motorer, för det givna kontorsplanet bör en av kontrollenheterna som kan simultanstyra flera motorgrupper undersökas. Det finns två kontrollenheter som erbjuder denna möjlighet, nedan beskrivs dessa. WUC 192, en kontrollenhet som kan bidra med 10 olika strömuttag på 3 A. Dessa tio uttag kan styras individuellt eller simultant. Sensorer och kontrollbrytare kan även sammankopplas med denna enhet. Figur 21 WUC 192 WEC 160, kan kontrollera 4 individuella motorgrupper med vardera 4 A i strömförsörjning eller 8 individuella motorgrupper med vardera 2 A i strömförsörjning. Denna enhet kan dock endast användas med Motorlink utrustade fönstermotorer. 26

31 Figur 22 WEC 160 Ovanstående kontrollenheter finns i ett flertal konfigurationer. Val av enhet görs med avseende på den typ av motor som skall styras och antal motorgrupper som skall styras simultant. Motivering samt val av kontrollenhet görs i senare kapitel Övrigt De produktgrupper som beskrivs i ovanstående kapitel är av central natur och därmed viktiga att beskriva i detalj. Fönstermotorer och kontrollenheter kan dock inte egenhändigt uppnå naturlig ventilation och måste därför kompletteras för att intelligent och automatiserad styrning baserad på användares önskemål skall uppnås. Nedan beskrivs några produkter som kan behövas för att åstadkomma detta. Sensorer och givare: De variabler som kontrollstrategier baseras på kan vara olika. Oftast styrs ventilationssystemen genom att mäta exempelvis temperaturen eller CO 2 halten inomhus. Variabler som kan vara viktiga att mäta utomhus, speciellt då naturlig ventilation nyttjas är exempelvis vindhastighet eller förekomsten av regn. Nämnda variabler kan även kombineras för att uppnå högre komfort. Det kan dock vara möjligt att övriga delar av systemet inte kan hantera mätningar eller att för höga kostnader begränsar mängden sensorer. Därför kommer endast en form av inomhusvariabel väljas för styrning, förslagsvis inomhustemperatur. Det finns dock en produkt som erbjuder kombinerad mätning av vind och regn utomhus, detta är ett intressant tillval och kan kombineras med mätningar inomhus. Inomhustemperatur kan exempelvis mätas med WLA 110 och en kombinerad vind och regnsensor som kan användas heter WLA 330. Båda dessa produkter kan kombineras med ovannämnda kontrollenheter. Kontrollbrytare: Det finns ett antal brytare som erbjuder individuell styrning av den naturliga ventilationen. Då vi söker en hög grad av automatisering och är begränsade till komfortklass TQ2 kommer dock inte individuell styrning eftersträvas. Därför kommer det endast att behövas ett fåtal kontrollbrytare per plan som kan aktiveras vid exempelvis brand eller annan form av nödsituation. Denna kategori kommer därför inte undersökas ytterligare. 27

32 Programvara: Programvara för styrning av ventilation är en del av helhetslösningen som erbjuds av Windowmaster. Olika typer av gränssnitt erbjuds, exempelvis kan individuella användare sätta rikttemperatur från egen dator eller så kan temperatur ställas in från kontrollbrytare och styrning sker därefter från central enhet. Återigen, då individuell styrning inte eftersöks kommer lösningar som regleras från en central enhet efter mätningar av zontemperatur att föredras Slutsats Genom att utgå ifrån den planskiss som finns tillgänglig kan en ungefärlig uppskattning av antal produktenheter göras. Dessa uppskattningar kan komma att behöva ändras vid slutlig installation och skall endast fungera som riktlinjer för understöd vid beslut. Värt att nämna innan val görs är att varje kontorsplan består av fyra större kontorslandskap samt ett antal mindre rum och två konferenslokaler på vardera sida av kontorshuset. Enlighet rekommendationer kommer enkelsidig ventilation att eftersökas i de mindre individuella rummen och korsventilation i de större kontorslandskapen. Val av fönstermotor: Ett förslag på 16 fönstermotorer på vardera sida av kontorsplanet föreslås, d.v.s. för att täcka upp de individuella kontorsrummen med enkelsidig ventilation enligt nedanstående figur Figur 23 Ventilation av kontorsrum samt de kontorslandskap som finns genom s.k. korsventilation enligt figur nedan. Figur 24 Ventilation av kontorslandskap 28

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning

Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11. Uppdragsnummer: 220441-05. Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson. Kvalitetsgranskning 1(7) Inomhusmiljöutredning Buller och temperatur 2011-02-11 Uppdragsnummer: 220441-05 Uppdragsansvarig: Rebecca Thulesson Handläggare Praktikant Kvalitetsgranskning Rebecca Thulesson 2(7) Sammanfattning

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid lindab vi förenklar byggandet ehybrid Utforma en hållbar framtid Varför förbrukar vi värdefull energi när den inte egentligen behövs? Lindabs nya ehybrid, som normalt ger energibesparingar på över 30 %,

Läs mer

SWEGON HOME SOLUTIONS

SWEGON HOME SOLUTIONS INTELLIGENT INOMHUSKLIMAT FÖR MÄNNISKOR OCH HEM SOM GARANTERAR FRISK OCH HÄLSOSAM LUFT Luft har en väldigt stor betydelse för hur vi mår. Den kan påverka vår sömn, vår koncentrationsförmåga och vår hälsa.

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997 Energieffektiva takvärmesystem Highest Credit Rating since 1997 Det naturliga sättet för uppvärmning! Solen är vår mest fantastiska energikälla. Allt liv är beroende av den. Solens värmestrålar färdas

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt

NODA Smart Heat Building. Hur funkar det? - En teknisk översikt NODA Smart Heat Building Hur funkar det? - En teknisk översikt Vad är NODA? NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap,

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på!

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! VÄRMEGARDIN Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! Genom att lyssna på vad konsumenten kan tänka sig att göra för att spara energi har

Läs mer

5 ÅRS GARANTI Midea M idea nordic nordic v är v M är epu M Mpska M t pska alog t alog 2012

5 ÅRS GARANTI Midea M idea nordic nordic v är v M är epu M Mpska M t pska alog t alog 2012 5 ÅRS GARANTI Midea nordic värmepumpskatalog 2012 nordic värmepumpskatalog 2012 Midea Design Series 5.05 20 db 5 ÅRS GARANTI Premier Nordic Premier Nordic Heatpump Heatpump Premier Nordic Premier Nordic

Läs mer

Behovsanpassat inomhusklimat i byggnader - kräver pålitliga CO2-givare

Behovsanpassat inomhusklimat i byggnader - kräver pålitliga CO2-givare Behovsanpassat inomhusklimat i byggnader - kräver pålitliga -givare påverkar människor Redan år 1850 upptäckte Dr Pettenkofer (M.D. 1843 i München), att -halten i luften påverkar personer som vistas i

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions CamCleaner luftrenare Camfil Farr Produkt broschyr CamCleaner luftrenare Camfil Farr - clean air solutions När du en gång andats riktigt ren luft, vill du inte andas något annat. På arbetsplatser idag

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Serverrack med kyla. Kyld korridor, EHDC Open Loop, EHDC Closed Loop. Kapsling av kall korridor

Serverrack med kyla. Kyld korridor, EHDC Open Loop, EHDC Closed Loop. Kapsling av kall korridor Serverrack med kyla Kyld korridor, EHDC Open Loop, EHDC Closed Loop Racktech har ett heltäckande utbud för bästa möjliga kylning av serverrack med hjälp av kall korridor, EHDC Open Loop samt EHDC Closed

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 27/02-15 Fastighetsbeteckning: Saturnus 5 Adress/ort: Meteorv 5, Hässleholm Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-05-27 Fastighetsbeteckning: Surahammar 10:119 Adress/ort: Harmonivägen 9, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

R e n l u f t t i l l l ä g r e ko s t n a d

R e n l u f t t i l l l ä g r e ko s t n a d R e n l u f t t i l l l ä g r e ko s t n a d Camfil Farr Segmentbroschyr LC C L iv s cy ke l ko s t n a d Camfil Farr clean air solutions ko s t n a d e n f ö r re n l u f t filtret är den enda komponent

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68 Utgåva 1:1 2015-02-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Adamsberg 7:68 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Varför ventilerar vi?

Varför ventilerar vi? Varför ventilerar vi? Tillsätta syre och ren luft Tillsätta eller bortföra fukt Värma eller kyla Föra bort föroreningar (emissioner) gaser,rök, partiklar mm Föra bort överskottsvärme produktion, solinstrålning

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Checklista energitillsyn

Checklista energitillsyn Checklista energitillsyn A. Uppgifter om företaget Företagsnamn: Fastighetsbeteckning Organisationsnummer: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: Telefonnummer: Faktureringsadress: B. Allmänna uppgifter

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

närhet enkelhet helhet Ventilation och kyla, så gör vi systemen energieffektivare. Om allmän och processventilation.

närhet enkelhet helhet Ventilation och kyla, så gör vi systemen energieffektivare. Om allmän och processventilation. närhet enkelhet helhet Ventilation och kyla, så gör vi systemen energieffektivare. Om allmän och processventilation. Sydtotal är ett ventilationsföretag som arbetar med helhetskoncept, från idé till efterservice.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 12/6-2015 Fastighetsbeteckning: Fåle 1:109 Adress /ort: Lindv 4, Limmared Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4. Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med Energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Gullestorp 5:4 Adress/ort: Gullestorp Glaskulla 2 / Äspered Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

Styrdirigenten skapar harmoni bland energiförbrukarna! Energibesparing med snabb lönsamhet

Styrdirigenten skapar harmoni bland energiförbrukarna! Energibesparing med snabb lönsamhet Styrdirigenten skapar harmoni bland energiförbrukarna! Energibesparing med snabb lönsamhet Vi är Lorentzons styr Företaget grundades 1998 av Anne-Marie Heder & Arne Lorentzon Styr- och övervakningsteknik

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 22/5-2015 Fastighetsbeteckning: Brännö 1:12 Adress/ort: Björkåsvägen 18, Torup Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-03 Fastighetsbeteckning: Fäladen 14 Adress/ort: Vinkelvägen 46, Ängelholm Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess

Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess Systemteknik/reglering Föreläsning Vad är systemteknik oc reglerteknik? Blockdiagram Styrstrategier Öppen styrning, framkoppling Sluten styrning, återkoppling PID-reglering Läsanvisning: Control:..3 Vad

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fatet 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Energirapport villa Datum för besiktning: 2015-06-12 Fastighetsbeteckning: Moränen 2 Adress/ort: Saltsjövägen 4 / Lidingö Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI?

ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? ENERGIBESPARINGAR I BOSTADSBOLAGET KAN MAN VERKLIGEN SPARA ENERGI? NÅGRA VIKTIGA SAKER ATT TÄNKA PÅ Uppgör månadsstatistik över inköpt värmeenergi, el och vatten. Allt börjar med detta. Normalårskorrigera

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Total. komfortlösning. Hög energieffektivitet ger Låga driftkostnader URURU SARARA

Total. komfortlösning. Hög energieffektivitet ger Låga driftkostnader URURU SARARA URURU SARARA Total komfortlösning Hög energieffektivitet ger Låga driftkostnader Maximal flexibilitet, snabb installation, hög pålitlighet & perfekt komfort. VRV IV värmeåtervinning Högsta effektivitet

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-14 Fastighetsbeteckning: Åhus 30:11 Adress/ort: Sankt Jörgensv 6, Åhus Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag:

Läs mer

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft.

ComfortZone CE50 CE65. ComfortZone. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Världens effektivaste frånluftsvärmepump. Steglös effekt från 2,7 6,5 kw med enbart frånluft. Svensktillverkad CE50 CE65 Svensktillverkad frånluftsvärmepump med världsunik lösning utnyttjar idag energin

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluft Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluften Ett sätt att ta vara på den förbrukade ventilationsluften, som annars

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-21 Fastighetsbeteckning: Linde 7:75 Adress/ort: Lyckogången 66 / Tyresö Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204) Företag:

Läs mer

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR CONTROL SYSTEM. Uponor gör det enkelt att välja rätt golvvärmesystem

UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR CONTROL SYSTEM. Uponor gör det enkelt att välja rätt golvvärmesystem UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR CONTROL SYSTEM Uponor gör det enkelt att välja rätt golvvärmesystem 09 2009 5005 När den senaste tekniken går hand i hand med det bästa värmesystemet Ett nytt hus, en utbyggnad

Läs mer

AIAS. Den energieffektiva vägen

AIAS. Den energieffektiva vägen Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Brandsäkerhet Luftkonditionering Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar AIAS Den energieffektiva vägen 2 AIAS - Energieffektiv behovsstyrd

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden

Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden Ventilationsdon av hög kvalitet med enkelt inställbara luftflöden 1 Uteluften tas in genom en rund eller rektangulär kanal till VENTPLUS. 3 Den kalla, renade luften faller till botten bakom radiatorn.

Läs mer

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5)

Val av energieffektiviserande åtgärder. Energy Concept in Sweden. Fastigheten. Krav 1 (5) Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Altona, Malmö Stena Fastighter Energy Concept in Sweden Val av energieffektiviserande åtgärder Fastigheten Byggår: 1967 Area: 9 500 m 2 A temp Verksamhet: Kontorsbyggnad,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LYFTSAXEN 10 Adress: VIVSTAVARVSVÄGEN 196 12243 ENSKEDE Besiktningsuppgifter Datum: 2010-05-18 Byggnaden är besiktigad av:

Läs mer

Rum att leva och arbeta i...

Rum att leva och arbeta i... Rum att leva och arbeta i... City Multi... kräver ett naturligt och behagligt inomhusklimat effektivt ekonomiskt flexibelt Vi tror det är luft tills vi vet vad vi egentligen andas in Det är inte alltid

Läs mer

Spar energi och värna om vår miljö

Spar energi och värna om vår miljö Spar energi och värna om vår miljö Innehåll Inledning 2 Bli ett ljushuvud 3 Medicinsk utrustning 4 Tänk på temperaturen 6 Använd apparater smart 8 Köket en energifälla 10 Inledning Över 40 000 personer

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13 Utgåva 1:1 2013-02-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Finneskog 21:13 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet.

Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. Hur du åtgärdar fukt, lukt och radon i golvet. 41 77 01 JAPE VENTGOLV 2013 När bekymren är som värst, eller när bara misstankarna finns där. Har du fukt i betongplattan? Känner du av lukt och emissioner?

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter

Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Clean-Air24 FTX Minska värmekostnaden Ventilation med återvinning för alla självdragsfastigheter Det enda systemet med återvinning som kan installeras i befintligt kanalsystem Inga rör och aggregat som

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-07-27 Fastighetsbeteckning: Rasten 11 Adress/ort: Bokgatan 6, Malmö Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT

ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT ENERGIEFFEKTIV VENTILATION I BUTIKER - ÅTERLUFT Författare: Caroline Markusson Projektnummer: BF03 År: 2012 Energieffektiv ventilation i butiker - återluft Rapport förstudie Caroline Markusson SP Sveriges

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer