överklagande av beslut om att anta detauplan för fastigheten Magnarp 64:1, Angelholms kommun

Transkript

1 ~ Skåne BESLUT 1(12) Dnr B-0146 F.delg. l Kontakt Se sändlista Rättsenheten överklagande av beslut om att anta detauplan för fastigheten Magnarp 64:1, Angelholms kommun Beslut avvisar Camilla Jenverts och Gun Rammhovs överklaganden. avslår överklagandena i övrigt. Redogörelse för ärendet Kommunfullmäktige i Ängelholms kommun har den 30 ~eptember 2013, 204, beslutat att anta detaljplan för fastigheten Magnarp 64: l. Syftet med planen är att pröva förutsättningarna för att uppföra bebyggelse för bostadsändamål, i form av friliggande enbostadshus (cirka 14 tomter). Beslutet har överklagats av Birgitta och Bernt Bondesson (Magnarp l :50), Mats Bjärudd (Magnarp 5:37), Bengt och Monica Åklint (Magnarp l: 57), Cecilia W er säll och Patrik Sandberg (Magnarp l: 15), Hans Berggren och Eva Ellerstrand (Magnarp 5:51), Gunn Ramhov (Magnarp 5:48), Laila och Patrik Brink (Magnarp 1:53 respektive 1:63), Jesper och Cecilia Theander (Magnarp 1:12), Gunilla och Torsten N ilsson (Magnarp l : 13), Stig Lindgren (Magnarp l :51), Annika och Lars Andersson (Magnarp l: 18), Ingeli och J ör gen Alström (Magnarp l: 65), Camilla och Stellan Jenvert (Magnarp 5:41), Marie~ Louise Wigström och Sigvard Åkerman (Magnarp 5: 18). Birgitta och Bernt Bondesson anför i huvudsak följande. Magnarp bör bevaras i nuvarande utseende. De frågar sig varför inga geologiska undersökningar har skett mer än i den tänkta lokalgatan. När de byggde på sina fastigheter (l :50 och l :64) Postadress Besöksadress Malmö Kungsgatan Kristianstad O Boulevarden 62 A Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E post www vx skane@lansstyrelsen.se

2 BESLUT 2(12). påträffades ett flertal eldningsgropar och benrester under matjorden på tomterna. Därför borde den geologiska undersökningen utökas, och bekostas av exploatören på den berörda fastigheten eftersom den ligger i direkt anslutning till Magnarp l :50. För ett antal år sedan exploaterades ett större område om 65 tomter i Magnarp, än idag är det mer än 50 tomter som står obebyggda och på de övriga växer sly och ogräs obegränsat. Det är med anledning av det svaga intresset för byggnation inom området som de inte vill ha fler vildbevuxna ytor utan istället låta bönderna bruka marken som tidigare. Kommunen nämner själva att byarna ska hållas isär och inte. växa samman men att Magnarp ska närma sig Björkhagen i öster med 300 meter. Samtidigt växer Björkhagen i väster lika mycket i en nytagen detaljplan. Detta talar emot en utbyggnad av Magnarp österut. Det kommer att skilja minder än 500 meter mellan de båda byarna. Det finns idag flera obebyggda tomter i både Magnarp (50 stycken) och byarna runt omkring. Mats Bjärudd yrkar att länsstyrelsen upphäver beslutet och återförvisar ärendet till kommunen för ny handläggning. Han anför i huvudsak följande. Deras fastighet gränsar direkt till utbyggnadsområdet. Idag får de sitt vatten från egen brunn via en vattenåder som kommer norrifrån genom det tänkta exploateringsområdet. Kommunen har meddelat att de kommer att göra en riskanalys avseende vattenproblematiken men en sådan har inte genomförts. Planförslaget som sådant kan säkert medge en anslutning till kommunens vattenledningar men det är inte rimligt att de ska behöva betala för det. De har försökt att upprätta ett avtal med markägarna men har inte lyckats och kommunen har inte heller ställt krav på ett sådant före antagandet av planen. En av deras bostadsbyggnader ligger i praktiken cm från tomtgränsen mot exploateringsområdet. Rent plantekniskt finns en markremsa om åtta meter avsatt för eventuellt förvärv från deras sida. De menar att denna är nödvändig för skydd av deras fastighet. Det är rimligt att markremsan tillfaller dem utan extra kostnad. I direkt anslutning till detaljplaneområdet finns markremsor i öster och söder som exploatören kommer att äga. De befarar att skötseln av alla markremsorna kommer att upphöra helt eller försämras. De kan inte acceptera en detaljplan som inte tar hänsyn till helheten. Det har därför som ett absolut krav att det innan detaljplanen vinner laga kraft finns ett avtal mellan dem och exploatören som reglerar dessa frågor. Det är med tanke att byggnaderna på deras fastighet är bevarandeklassade inte någon fördel för dem att exploatering sker i anslutning till fastigheten. Ett antal frågor har dykt upp under processen, bl.a. gällande trafikproblem. Kommunen har påstått sig arbeta med frågan utan att tillfredsställande lösningar har presenterats.

3 BESLUT 3(12) Bengt och Monica Åklint anför i huvudsak följande. Föreslagen detaljplan försvårar utblickar över landskap och hav för dem. De undrar också om behovet av friluftsliv och skydd av riksintressen verkligen är tillgodosedda i detaljplanerna. Frågan är också hur mycket badgäster strandmiljön klarar av. Med tanke på att 60 stycken villor i Varehögsområdet knappt har påbörjats efter snart sju år så är risken stor att det blir ytterligare en byggarbetsplats som kommer att ligga i träda i många år till allmänt förtret. En ytterligare negativ faktor är trafiksituationen. En ökning av trafikintensiteten som beror på exploatering kommer att leda till farliga trafiksituationer, buller, försämrad miljö och olyckor. En trafikmätning gjordes på Magnarps b ya väg mellan den 11 december och den 17 december Resultatet visade en medeldygnstrafik på fordon/ dygn bortsett från en topp på Luciadagen. De låga hastigheterna som uppmättes då berodde säkert på det vägunderlag och ljusförhållande som rådde under mätningarna. Sommartrafiken på samma väg är mycket mer intensiv, med flera fordon och högre hastigheter. En helhetssyn och riskanalys som baseras på framtiden efterlyses. Den nuvarande trafiksituationen på Magnarps byaväg är inte acceptabel. Cecilia Wersäll och Patrik Sandberg anför i huvudsak följande. Planområdet ingår i riksintresse för kustzonen, det rörliga friluftslivet och friluftslivet enligt miljöbalken. Nya byggnader-har stor påverkan på landskapets unika karaktär och det är allvarligt då det påverkar boendemiljö, trafiksituation och de kulturarkeologiska värdena. Magnarps strand har ett stort rekreationsvärde för boende och besökare. I Magnarp har skett en förändring av bebyggelsemiljöerna som i många fall visar liten hänsyn till de kulturmiljövärden som finns. Den öppna korridoren samt naturkilen mot öster försvinner helt från Magnarpsvägen. Mot bakgrund av vad som anges i 4 kap. 2 miljöbalken bör turismen och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivet, särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av ingrepp i miljön. Inom kustområdena bör bebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse och den ska vara av en naturlig avrundning av befintlig bebyggelse. Det uppfylls inte i beslutet. Bebyggelsen täpper snarare igen än håller en öppen vy från Magnarpsvägen över de öppna fälten i öster. Studien "Magnarps by och hamn, analys av kulturmiljön 2004:26" belyser att husens utformning i aktuellt område ska vara envåningshus och att takkåpor kan förekomma sparsamt och ge utblick och utsikt. Detta ligger inte alls i linje med föreslagen arkitektur. För höga och för många hus kommer onekligen inte ge utblick och utsikt. har i yttrande om "Samråd om program för tre detaljplaner i Magnarp, Ängelholms kommun", daterad

4 BESLUT 4(12) Skäne Dnr den 6 september 2005 ( /92-B-0086) ifrågasatt en exploatering av det aktuella området. En utbyggnad av området kommer onekligen att öka trafikintensiteten och ytterligare försämra säkerheten och miljön. Istället för att förvärra trafiksituationen med mer buller och utsläpp bör man se över möjligheten att förbättra säkerheten och boendemiljön för de som är bosatta längs med Magnarps byaväg (väg 1707). Den trafikmätning som är gjord i december 2011 ifrågasätts eftersom det i synnerhet är under sommarmånaderna, då sommargästerna strömmar till Magnarp och V ej bystran d, som det är mycket trafik. De har begärt att få se dokumentation gällande kommunens arkeologiska utgrävningar i området men inga handlingar har presenterats. Det är av riksintresse att fornlämningar och andra kulturarv tas största hänsyn till. Ytterligare exploatering ifrågasätts då det redan finns ett boprojekt som står obebott, nämligen Varehög och Utsiktsvägen ovanför Magnarps hamn. Hans Berggren, Eva Ellerstrand och Gunn Ramhov anför i huvudsak följande. Det saknas en plan för hur trafiksituationen ska lösas. Exploateringen i Vejbystrand, Magnarp och Björkhagen har de senaste tre decennierna varit mycket kraftig utan att någon betydande investering gjorts avseende vägnätet. Frågan ar vad kulturminneslagen anger om att stengärden, fornminnen och kulturbyggnader blir en del av tomtgränsen samt vad som anges i lagen gällande potentiella problem som kan medföra stora kostnader som läggs över på tredje part att lösa. Risken är stor att riksintressena inte är tillgodosedda samt att området blir ytterligare en byggarbetsplats, precis som Varehögsområdet. Det är orimligt att ta värdefull mark i anspråk för nya projekt om det inte finns ett verkligt behov för det. Farhågan att byarna håller på att växa samman riskerar att bli en realitet genom den antagna planen. Gunilla och Torsten Nilsson anför i huvudsak följande. Den vackra naturmiljön mellan nuvarande bebyggelse och strandgårdarna kommer att försvinna och området kommer att bli en byggarbetsplats i många år precis som tomterna på nybyggnadsområdet Magnarp 2:12 och 58: l som fortfarande är till salu. Laila och Patrik Brink anför i huvudsak följande. Överklagan görs för att uppmärksamma och understryka belastningen på Magnarps byaväg. En redan överbelastad väg kommer ytterligare att förtätas. Planen ställer sig till raden av redan antagna detaljplaner med stora volymer av friliggande hus som inte blir fårdigställ da. En ytterligare fartbegränsning och/ eller cykelled längs med byavägen

5 BESLUT 5(12) kommer inte att kunna säkerställa en hållbar och säker led för trafikanter, det gäller både billister, gående och cyklister. Förtätning och sammanbyggande av de kustnära byarna förstör de öppna kulturlandskapen och byidentifikationen. Stig Lindgren anför i huvudsak följande. Kommunen bör inte ödelägga åkermark som är i drift när det finns enorma områden för bebyggelse som inte är lämpliga som åkermark. Jesper och Cecilia Theander anför i huvudsak följande. Överklagan görs för att uppmärksamma och unde1:1stryka belastningen på Magnarps byaväg. En redan överbelastad väg kommer ytterligare att förtätas. Planen ställer sig till raden av redan antagna detaljplaner med stora volymer av friliggande hus som inte blir fårdigställda. En ytterligare fartbegränsning och/ eller cykelled längs med byavägen kommer inte att kunna säkerställa en hållbar och säker led för trafikanter, det gäller både billister, gående och cyklister. Förtätning och sammanbyggande av de kustnära byarna förstör de öppna kulturlandskapen och byidentifikationen. Birgitta och Bernt Bondesson, Mats Bjärudd, Bengt och Monica Åklint, Cecilia W ersäll och Patrik Sandberg. Hans Berggren och Eva Ellerstrand, Gun n Ramhov, Annika och Lars Anders on, Ingel.i och Jörgen Al tröm, Camilla och tellan Jenvert, Marie- Louise Wigström och Sigvard Åkerman anför i huvudsak följande. Frågorna gällande den planerade cykelvägen och anpassning av hastigheten på Magnarps byaväg måste vara klara innan ett beslut om byggnation i området kan komma ifråga. Det saknas en plan för att lösa hela trafiksituationen. Den enda vettiga lösningen vore att stänga byavägen helt. Det måste tydligt redovisas var, när och hur cykelvägen ska dras och de hastighets- bullerdämpande åtgärder längs med byavägen ska placeras och genomföras. Det är inte heller acceptabelt att genomföra den aktuella detaljplanen när kommunen inte ens har kommit överens med Trafikverket gällande den tänkta gång- och cykelvägen längs med byavägen. Det redan exploaterade området vid Varahög i Magnarp står sedan flera år med vägar och lyktstolpar på ett i övrigt öde område för 68 tomter. Efter sju år är i nuläget endast ett fåtal tomter sålda. Magnarp kan inte ha mer än ett anskrämligt halvbyggt område i taget. Istället bör Magnarp få utvecklas med värdighet. Om det inte finns ett behov för nya projekt varför då ta värdefull kultur- och jordbruksmark i anspråk. Ett genomförande av detaljplanen skulle högst väsentligt störa friluftslivet. har tidigare skrivit att stengärden, fornminnen och kulturbyggnader bör bevaras i

6 BESLUT 6(12) Skåne Dnr grönska. I föreslagen detaljplan blir dessa i praktiken en del i tomtgränserna och det är förkastligt. Skäl för beslutet Klagorätt Av 22 förvaltningslagen framgår att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår om det har gått qonom eller henne emot och beslutet kan överklagas. I 3 förvaltningslagen anges att om en annan lag eller förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från förvaltningslagen, gäller den bestämmelsen. Enligt 13 kap. 5 PBL får beslut att anta detaljplan överklagas endast av den som senast under utställningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Bestämmelsen utgör inte hinder mot att överklaga beslutet på den grunden att det inte har tillkommit i laga ordning. Den som fatt underrättelse om beslut att anta detaljplan och besvärshänvisning har också rätt att överklaga ett beslut om antagande av detaljplanen (RÅ 1991 ref 80). Camilla Jenvert och Gunn Ramhov har såvitt framgår av handlingarna inte senast under utställningen skriftligt framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda och de har inte fatt beslutet med besvärshänvisning. Deras överklaganden ska därför avvisas. Prövning i sak Det aktuella området, som inte sedan tidigare varit detaljplanelagt, är beläget i utkanten av Magnarp, mellan Magnarp och Björkhagen, och avser uppförande av bebyggelse för bostadsändamål i form av cirka 14 friliggande enbostadshus. Området utgörs idag av åkermark. Den nya bebyggelsen begränsas i öster mot grusvägen som sträcker sig mellan Magnarps byaväg och stranden. Av planbeskrivningen framgår att man med placeringen vill åstadkomma ett öppet landskap och bevara luckorna mellan samhällena längs kusten. Planbestämmelserna har utformats på så sätt att placering, volym och färgsättning kopplas samman med platsens karaktär och anpassas därtill för att uppnå en harmonisk helhet i bebyggelsen och området. Bostadsområdet kommer att anslutas direkt till Magnarpsvägen via en ny infart.

7 BESLUT 7(12) Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till plan- och bygglagen (2010:900) som trädde i kraft den 2 maj 2011 ska äldre föreskrifter gälla för detta ärende eftersom ärendet påbörjats före den 2 maj 2011, dvs. bestämmelserna i den äldre plan- och bygglagen (1987: 10), ÄPBL, ska tillämpas. Enligt l kap. 2 ÄPBL, är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten (det s.k. kommunala planmonopolet). Innebörden av det kommunala planmonopolet är att kommunen själv, inom vida ramar, har att avgöra hur marken ska disponeras och hur miljön ska utformas i den egna kommunen. Stor vikt bör således tillmätas de lämplighetsbedömningar som kommunen företagit. Vid en överprövning av kommunens beslut om antagande av detaljplan bör beslutet upphävas endast om kommunen i sin bedömning gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda intressen eller motstående enskilda och allmänna intressen, eller i de fall då kommunen har begått fel vid handläggningen av planärendet. s prövning i ett ärende avseende en överklagad detaljplan avser i allt väsentligt frågor som är av betydelse för de klagande i deras egenskap av sakägare eller boende, dvs. frågor som rör de klagandes enskilda intressen (jfr l kap. 5 ÄPBL). prövar vidare enbart de invändningar som har gjorts av klagandena i ärendet. Några förhållanden som ligger utanför de invändningar som framförts i ärendet kommer därför inte att beaktas i länsstyrelsens bedömning. Enligt 1 kap. 5 ÄPBL ska vid prövning av frågor enligt PBL både enskilda och allmänna intressen beaktas. Av l kap. 6 ÄPBL framgår att mark som ska få användas för bebyggelse ska vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Enligt 2 kap. 1 ÄPBL ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vid planläggning ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken (1998:808), MB, tillämpas. I 2 kap. 2 ÄPBL föreskrivs att planläggning ska, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra

8 BESLUT 8(12) länsstyrelsen anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror ska främjas. Enligt 2 kap. 3 ÄPBL ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, möjligheterna att ordna trafik, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. Enligt 3 kap. 2 ÄPBL ska 'byggnader placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. I 3 kap. l MB föreskrivs att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Enligt 3 kap. 4 andra stycket MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. ska enligt 12 kap. l ÄPBL överpröva en kommuns beslut att anta en detaljplan om det kan befaras att beslutet innebär att l. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. MB inte tillgodoses, 2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte har samordnats på ett lämpligt sätt, 3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MB inte följs, 4. strandskydd enligt 7 kap. MB upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller 5. en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. gör följande bedömning. beslutade den 24 oktober 2013 att inte överpröva den aktuella detaljplanen. Detta innebär att länsstyrelsen redan tagit ställning till hur planen

9 BESLUT 9(12) förhåller sig till de allmänna intressena enligt 12 kap. l ÄPBL och bedömt att detaljplanen är förenlig med bl. a. riksintressen. har vidare bedömt att bebyggelsen inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet. finner inte nu anledning att göra en annan bedömning. Trafiksituationen Det noteras att de invändningar som klagandena har gällande trafiken är bemötta av kommunen i yttranden efter samrådsförfarandet och utställning av planförslaget. Av kommunens yttranden framgår bl.a. följande. Efter Trafikverkets råd har det aktuella bebyggelseområdet minskats och det genererar därför mindre trafik än vad det gjorde enligt det ursprungliga förslaget. Områdets tillfart är också på Trafikverkets inrådan, flyttad från Magnarps byaväg till Magnarpsvägen. Vidare har kommunen tillsammans med en konsult och Trafikverket gjort en utredning (Utredning för ny gång- och cykelväg mellan Björkhagen och Magnarps skola, rapport ) som föreslagit en ny gång- och cykelväg, mellan Björkhagen och Magnarp längs Magnarps byväg söder om den samma, som också tagits upp i Ängelholms kommun cykelplan. Därutöver har det mellan den 11 och 17 december 2011 gjorts en trafikräkning längs med Magnarps byaväg som enligt Trafikverket visade sig vara acceptabel gällande antalet fordon. Enligt länsstyrelsens mening kommer en bebyggelse enligt detaljplanen självklart att öka trafiken i området och även att medföra förändringar, och vissa störningar, för de klagande. Trafikökningen är dock inte av sådan omfattning att dem skulle medföra någon enskild olägenhet som skulle kunna förhindra att detaljplanen antas. Arkeologiska undersökningar I genomförandebeskrivningen anges att arkeologiska undersökningar har gjorts i området utan att några fynd har påträffats samt att inga fler arkeologiska undersökningar behöver göras. Det som anförts av klagandena kan inte anses påverka deras enskilda intressen på sådant sätt att det föreligger hinder att anta detaljplanen.

10 BESLUT 10(12) ' Närområdet De bedömningar som har gjorts av kommunen ifråga om ianspråktagande av åkermark för bebyggelse är sådana frågor som ligger inom ramen för den kommunala självbestämmanderätten i planärenden. Området har redan i översiktsplanen pekats ut som ett utredningsområde för bostäder (ÖP 2004), varför planområdet inte strider mot översiktsplanens intentioner. Att det finns andra bostadsområden i byarna runt omkring som ännu inte är bebyggda kan således inte ha någon betydelse i det nu aktuella ärendet. Planområdet ligger i omedelbar anslutning till befintlig bebyggelse. Såsom kommunen redogör för i samrådsredogörelsen och utställningsutlåtandet har både områdets utbredning och antalet tomter minskats, vilket innebär att vyn från Magnarps byaväg bevarats i större omfattning. Dessutom har de planerade bostädernas byggnadshöjd sänkts och huvudbyggnadens bredd minskats. Vidare är husen begränsade till en våning, dvs. enplanshus, vilket, till skillnad från vad som anförs i ett av överklagandena, stämmer väl överens med vad som anges i analysen "Magnarps by och hamn- analys av kulturmiljön". Bostadsbebyggelse är ett starkt allmänintresse och det far enligt länsstyrelsens mening anses rimligt att detta sker genom förtätning av befintlig bebyggelse. Ä ven om detaljplanen innebär en förändring för klagandena, främst ifråga om förändrat närområde och ökad befolkning finner länsstyrelsen att det inte har visats att den förändring som detaljplanen innebär för de klagande kan antas medföra sådana betydande olägenheter som avses i 3 kap. 2 ÄPBL att planen av det skälet inte kan godtas. Mark- och VA-frågor för fastigheten Magnarp 5:37 Så som kommunen har angett i utställningsutlåtandet har fastighetsägarna på Magnarp 5:37 till egen kostnad möjlighet att ansluta sig till kommunens VA-nät. Om så inte sker och det istället skulle uppkomma någon skada på fastighetens brunn är exploatören enligt civilrättsliga regler skyldig att ersätta fastighetsägaren för en sådan eventuell uppkommen skada i samband med exploatering av marken. Av genomförandebeskrivningen framgår att det före anläggandet av gata och V A ska göras en geoteknisk utredning samt eventuellt en riskanalys, avseende påverkan på grundvattnet och den enskilda brunnen på fastigheten Magnarp 5:37. Vidare ägs den

11 BESLUT 11(12) länsstyrelsen mark som klagandena på fastigheten Magnarp 5:37 anfört att de vill ska tillfalla dem av en privat markägare. Enligt länsstyrelsens uppfattning, i likhet med vad kommunen har anfört i utställningsutlåtandet, är hanteringen av den aktuella marken en civilrättslig avtalsfråga som får behandlas utanför detaljplaneärendet. således kan det som klaganden anför i denna fråga inte innebära någon sådan betydande olägenhet som avses i 3 kap. 2 ÄPBL att planen av det skälet inte kan godtas. *** Mot bakgrund av det ovanstående får den antagna planen anses uppfylla kraven på tillräckligt beaktande av allmänna och enskilda intressen. Med hänsyn till det ovan anförda och då det inte heller i övrigt har anförts någon omständighet som bör föranleda att det överklagade beslutet upphävs ska överklagandena avslås. Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, se nedan. Beslut i ärendet har fattats av länsassessor Ann Westerdahl efter föredragning av länsassessor Johanna Persson. Sändlista: F. delg. Birgitta Bondesson och Bernt Bondesson, Magnarps byaväg 225, Vejbystrand Mats Bjärudd, Magnarpsvägen 88, Vejbystrand Bengt och Monica Åklint, Magnarps byaväg 219, Vejbystrand Cecilia Wersäll och Patrik Sandberg, Magnarps byaväg 209, Vejbystrand Hans Berggren och Eva Ellerstrand, Magnarps byaväg 202, Vejbystrand Gunn Ramhov, Magnarps byaväg 200, Vejbystrand Laila Brink, Magnarps byaväg 239, Vejbystrand

12 BESLUT 12(12) Patrik Brink, Magnarps byaväg 231, Vejbystrand Jesper och Cecilia Theander, Magnarps byaväg 226, Vejbystrand Gunilla och Torsten Nilsson, Vintapparegatan 6, Ödåkra Stig Lindgren, Magnarps byaväg 220, Vejbystrand Annika och Lars Andersson, Magnarps byaväg 212, Vejbystrand Ingeli och J ör gen Alström, Magnarps byaväg 217, V ej bystrand Camilla och Stellan Jenvert, Magnarps byaväg 188, Vejbystrand Marie-Louise Wigström, Svartmangatan 24 B, Stockholm Sigvard Åkerman, Mårtenstorget 10 A, lgh 1202, Lund Exp till: Kommunfullmäktige i Ängelholms kommun Lantmäteriet HUR MAN ÖVERKLAGAR Om ni vill överklaga länsstyrelsens beslut ska ni skriva till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. Överklagandet ska dock skickas till Skåne, Rättsenheten, MALMÖ. Av överklagandet ska framgå vilket beslut ni överklagar (ange diarienummer) och hur ni vill att beslutet ska ändras. Ni bör också tala om varför ni anser att beslutet ska ändras. Skrivelsen ska undertecknas. Uppge även namn och telefonnummer. Om ni har handlingar eller annat som ni anser stöder er uppfattning bör ni skicka med detta. måste ha fått ert överklagande inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. Annars kan överklagandet inte tas upp till prövning. Om förenklad delgivning tillämpas gäller istället de regler som informerats om i samband med bekräftelsen på överklagandet. Behöver ni veta mer om hur ni ska göra kan ni kontakta länsstyrelsen, tfn (exp).