Naturinformation och tillgänglighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturinformation och tillgänglighet"

Transkript

1 Naturinformation och tillgänglighet Ett LONA projekt i Lunds kommun

2 Innehåll Sammanfattning 1 Kunskapsuppbyggnad 2 Inventeringen 2 Utbildning 3 Vård och förvaltning 4 Handikaappgrill 4 Bord och bänkar 5 Väderskydd 6 Grindar 8 Handikappstig Skrylle 9 Handikappanpassad toalett 10 Taktil naturstig 12 Sinnenas & Ulastig 14 Norrafäladsstigen 16 Information 18 Guiden Natur för alla 18 Skyltar 20 Exkursioner 21 Hemsidan 22 Intrakartan 23 Regionala riktlinjer 24 Goda exempel 25 Ekonomi 26 Författare: Per Blomberg, utvecklingssamordnare Projektgrupp: Per Blomberg (projektledare), Paul- Eric Jönsson (kommunekolog t.o.m. 2006), Cecilia Backe (kommunekolog fr.o.m. maj 2007), Peter Johnsen (naturvårdsbiolog), Lena Ingvad (utvecklingssamordnare), Louise Wikman (handikappsekreterare), Jan-Eric Johansson (tillgänglighetsrådgivare). Styrgrupp: Tekniska nämndens arbetsutskott Tryckt:

3 Sammanfattning Lunds kommun, Tekniska förvaltningen, ansökte om statligt s.k. LONA-bidrag för naturvårdsåtgärder våren Syftet var att öka informationen om och tillgängligheten till den tätortsnära naturen i och kring Lund, med särskild inriktning på medborgargrupper som idag, av olika skäl, har svårt att komma ut i naturen. Lunds kommun har beviljats statligt bidrag med kronor ( ) och kronor ( ) och bidrar själv med lika mycket för att genomföra projektet Naturinformation och tillgänglighet. Dessutom har Sparbankstiftelsen bidragit med kr, Kultur och fritidsförvaltningen med kr och Länsstyrelsen, naturvårdssektionen med kr. De tätortsnära naturområdena har i många fall olika hinder som försvårar för besökare med funktionshinder, nedsatt rörlighet, barnvagn etc. Ofta räcker det med små åtgärder för att göra områdena mer tillgängliga. Information om var tillgängligheten är god är viktig för att hjälpa besökare att hitta till dessa områden. Dessutom är informationsskyltar och broschyrer i sig ett sätt att öka tillgängligheten. Ca studenter från hela regionen och många andra platser i landet studerar i Lund och av dessa är ca 1500 utbytesstudenter som har svårt att tillgodogöra sig befintligt informationsmaterial (erfarenheter från LIP-projektet med Naturbussen pekar tydligt på ett stort behov!). Det finns dessutom ett stort antal forskare med utländsk bakgrund i Lund, samt nya invandrare som ännu inte behärskar det svenska språket. Den svenska naturen utgör en obekant värld där det kan behövas vägledning inför den första bekantskapen. Staden Lund ligger ute på slätten med liten andel allemansrättslig mark kring tätorten. Information om var de befintliga naturområdena finns är därför mycket viktig. De relativt små naturområden som finns behöver också göras tillgängliga för ett större antal besökare genom information, fysiska åtgärder och skyltning, både för att minska slitage och störningar och för att göra besöken mera attraktiva och upplevelserika. Åtgärderna kommer alla kommuninvånare till godo. Projektet har genomförts under tiden juni 2005 till juni 2009 och omfattar tre huvudområden; kunskapsuppbyggnad, vård och förvaltning samt information. Denna rapport avser att sammanfatta de åtgärder som genomförts i projektet. 1

4 Kunskapsuppbyggnad Kunskapen om tillgänglighet och naturinformation är bristfällig och behöver kompletteras. Dels behöver hinder och olika begränsningar dokumenteras som information till såväl förvaltare som besökare, dels behöver kunskapen öka bland alla som berörs av tillgänglighetsfrågor i naturområden om vilka åtgärder som är viktiga och hur dessa bör genomföras. Inventeringen Den första delen av projektet bestod av att inventera ett stort antal tätortsnära naturområden med avseende på naturinformation och tillgänglighet. För inventeringen anställdes landskapsarkitektstuderande Linda Karlsson med erfarenhet av handikappfrågor. Linda arbetade under hösten 2005 och våren 2006 med att besöka och noggrant inventera 23 områden, medan ytterligare 14 områden beskrevs mer översiktligt. Bland de 14 som fick en mer översiktlig inventering fanns bland annat flera av de områden som fanns med i Länsstyrelsens program för tätortsnära natur. Både kommun och Länsstyrelse vill att dessa skall få bättre tillgänglighet, men de är inte tillgängliga idag och därför finns inte mycket att inventera. Vid inventeringen Rapporten som sammanställer resultatet från inventeringen Inventerade områden i Lunds kommun 2

5 användes en rad kriterier som dokumenterades och digitaliserades i fält på en fältdator. Informationen tankades sedan in vid återkomsten till kontoret och gjordes tillgänglig via kommunens intrakarta. Vid inventeringens slut sammanfattades materialet i en rapport som finns tillgänglig på kommunens hemsida. I rapporten finns konkreta förslag på hur tillgängligheten kan förbättras i de olika naturområdena, beroende på hinder och topografi. Materialet blev också underlag för den guide som sedan togs fram i projektet. Linda tog också fram en enkel broschyr med riktlinjer för mått och tillgänglighetskriterier från tidigare projekt i Mälardalen och Västra Götaland. Dessa kriterier har sedan vidarutvecklats i det skånska samarbetet som presenteras längre fram. En stor del av inventeringen genomfördes under vintern och just denna säsong var det mycket snö vilket försvårade arbetet. Metodiken fungerade dock bra och kan vara ett stöd för andra kommuner som vill dokumentera tillgängligheten i sina naturområden. Utbildning En viktig målgrupp för kunskapsuppbyggnad är anställda som planerar, förvaltar och arbetar praktiskt ute i naturområdena. Under projektet ordnades en studieresa till ett seminarium i Östergötland i februari Exempel på inventerade stigar med förslag till förbättringar om tillgänglighet i naturområden där fyra tjänstemän från kommunen deltog. Vidare ordnades i september 2006 en inlevelseövning i Skrylle för personer som arbetar praktiskt med förvaltning av naturområden. Intresset blev stort även externt och vi fick deltagare från Länsstyrelsen i Skåne och Region Skåne. Halvdagen bestod av föredrag och att man fick prova på att åka rullstol och gå med bindel i området för att få större förståelse för de hinder som detta medför. Arrangemanget är något som borde upprepas och som kan rekommenderas för alla som arbetar med dessa frågor. Vi ordnade under våren 2008 ett seminarium i Lunds kommun för det nätverk för tillgänglighetsfrågor som finns i Skåne, med representanter från Länsstyrelsen, Region Skåne, Skogssällskapet (som förvaltar Regionens strövområden), Skogsstyrelsen, Kristianstads, Lunds och Helsingborgs kommuner. Syftet var främst att utveckla kriterierna för tillgänglighet i naturområden och flera brukare fanns med för att ge synpunkter och testa olika anläggningar. Besök gjordes bland annat vid Ljungen, Silvåkra, Vombsjöns västra strand och i Dalby Söderskog. Under våren 2009 gjordes ett liknade seminarium i Kristianstads Vattenrike för samma organisationer. Under projektets gång har kunskapen om tillgänglighetsfrågor ökat avsevärt i den kommunala organisationen och vårt arbete har även engagerat andra organisationer i Skåne. 3

6 Vård och förvaltning Den andra delen av projektet bestod i att genomföra fysiska åtgärder som förbättrar tillgängligheten i naturområden. Med de begränsade resurser som stod till buds gjordes prioriteringen att försöka utveckla några viktiga anläggningar som har betydelse för det fortsatta arbetet. De anläggningar som valdes var grill, väderskydd, bord och bänkar, stigar och grindar. Just grindar hade vi hoppats kunna komma längre med när det gäller tekniska lösningar, men det är mycket komplicerat att både göra enkla genomgångar och samtidigt hindra djuren från att komma ut. Handikappgrill Grillning är en mycket populär aktivitet och tyvärr finns det få stora grillanläggningar som är anpassade till rullstolsburna. De modeller som vi kunde hitta var grova, brandtåliga träkonstruktioner och konstruktioner med dålig tillgänglighet. Vi beslöt därför att ta fram en egen konstruktion som ritades av Per Blomberg. Önskemålet var att grillen skulle ge möjlighet för rullstolsburna att komma ända intill och gärna ha ett avlastningsbord runt grillen. Dessutom skulle det vara en stabil och smäcker konstruktion varför vi valde stålprofiler som stomme. Höjden är anpassad till rullstolar med frihöjd på 72 cm. Grillådan har två gallerluckor för att enkelt komma åt ved och kol. Avlastningsbordet har avfasade hörn för att inte vara i vägen. Uppdraget att tillverka grillbordet gick till Nybyggarna (ett kommunalt arbetsmarknadsprojekt) och deras smeder. Utifrån ritningarna gjorde de flera förbättringar, bl.a. gjordes ett urtagbart tråg i grillådan för att underlätta tömning av aska, hål i grilltråget för vattenavledning och ett lock till grillen för att förhindra att regnvatten samlas. Projektet betalade för materialkostnaden, medan arbetet blev nästan gratis. Totalkostnad 5000 kr per grill. Följande två grillar som tillverkades kostade 5500 kr eftersom metallpriset gått upp. Första grillen placerade i Tusenårslunden som är ett tätortsnära naturområde i direkt anslutning till bebyggelsen intill Hardebergaspåret. Smalare fyrkantrör gjöts ner i marken och grillbordets fyrkantrör träddes över och fästes vid de nedgjutna för att underlätta ett eventuellt byte i framtiden. Ytterligare två grillar har tillverkats hösten 2007 för att sättas upp vid lägerplatsen intill Silvåkratornet/Ivassen samt i Skrylleområdet intill Skryllegården. Skryllegrillen blev stulen strax efter montering och ett fjärde grillbord tillverkades och gjöts fast på plats i Skrylle. Grillbordet har blivit populärt och Nybyggarna har tillverkat flera exemplar som sålts externt. Bordet används ofta av större grupper då alla kan stå samlade runt bordet när de grillar tillsammans. Önskemål har väckts av rullstolsburna att ha en sida utan bord för att kunna komma åt grillådan bättre. 4

7 Bord och bänkar Projektet Naturinformation och tillgänglighet önskade skaffa bänkar och bord med god tillgänglighet för funktionshindrade. Marknaden undersöktes och många av de bänkar som byggts i friluftsområden bedömdes som klumpiga och hade dålig tillgänglighet. Den modell som Lunds kommun använder i parker visade sig vara ett billigt alternativ och hade mycket bra mått och utförande för att ge god tillgänglighet. Bordet har ett ben mitt under som ger mycket god tillgänglighet för rullstol. Utförandet var dock allt för urbant med lackad furu och vi fick besked om att någon kommun tidigare hade beställt en variant med järnvitriolbehandlad furu som snabbt fick ett åldrat utseende och smälte in i naturomgivningen. Vi valde också svart färg på metalldelarna för att dett skulle bli mer diskret och skiljas från parkernas gröna bänkar. Modellerna heter Scandinavia och återförsäljs av nifolappset, (Enköping). Kostnaderna 2007 var: bänk Scandinavia med armstöd 2695 kr, bänk Scandinavia utan armstöd 2245 kr, Bord Scandinavia 1660 kr, parkbänk utan ryggstöd 1970 kr. Fem bänkar och två bord monterades i Tusenårslunden vintern av Markentreprenad. Ytterligare 11 bänkar placerades ut med 100 meters mellanrum längs handikappslingan i Skrylle sommaren 2007 av personalen på Skryllegården. Det är viktigt att montera bänkarna med sittytan rakt så att det blir enkelt att resa sig. Benen lutar då framåt. Om bänkarna monteras med raka ben lutar sittytan bakåt och det blir svårare att resa sig från bänken. Armstödet är värdefullt för personer som har svårt att resa sig. Placeringen av bänkar utan ryggstöd kring grillen gör det möjligt att sitta på två håll, både att äta vid bordet och att grilla på andra hållet. 5

8 Väderskydd Vid iordningställandet av rastplats med grill i Tusenårslunden i Lunds östra utkant önskades ett väderskydd med möjlighet för rullstolsburna att få skydd. På marknaden fanns främst timmerkonstruktioner som vi inte tyckte passade i tätortsnära läge. Vi önskade en smäckrare konstruktion som är ganska öppen mot söder men skyddar för vind och regn från norr. Projektet Naturinformation och tillgänglighet beslöt att ta fram en egen modell för att testa. Väderskyddet ritades av Per Blomberg, som var projektledare för projektet. Höjden är anpassad till stående i kanterna och är närmare 3 meter på högsta punkten. Två väggar består av stående ekplank löst placerade i skåra i undre balken. Hela konstruktionen är i ek i nedre delen och gran i undertaket med papptak utåt. Markentreprenads snickare tillverkade väderskyddet inomhus vintern Taket byggdes i två sektioner som trianglar som sedan monterades ihop på plats. Offertförfrågan gick till några olika entreprenörer där Markentreprenad hade det lägsta priset, ca kr styck för två stycken. Därtill kom kostnaden för transport till platsen 4000 kr, kostnaden för att sänka taket ca 2000 kr och några andra justeringar 3000 kr. Väderskyddet monterades av Markentreprenads arbetslag (uppdrag på helårsbasis av Park- och naturkontoret) vintern För montering av taket krävdes kranbil. Under 2008 tvingades vi göra ytterligare justeringar för att få vindskyddet att fungera bättre. Dessutom sattes en skylt som berättar om området upp. Ganska snart blev väggarna nerklottrade och förvaltningen funderar nu på att måla dessa i neutral färg för att det skall se trevligare ut. Platsen utnyttjas av Lunds ungdomar som vid vissa tillfällen har varit över 100 personer samlade samtidigt. Rastplatsen är skyddad av vegetation och här finns grill, bord och bänkar. Tyvärr följdes inte ritningarna vid byggandet utan materialåtgångslistan som var tilltagen med marginal vilket gjorde att väderskyddet blev ca 70 cm för högt. Detta åtgärdades hösten 2007 vilket gjorde att anläggningen blev 2000 kr dyrare än beräknat. Det är viktigt att vara noga med ritningarna och måttsätta dessa, samt att föra en dialog med utföraren under arbetet. Detalj takkonstruktion Detalj plintar 6

9 Väderskyddet i Tusenårslunden ett år efter färdigställandet

10 Grindar Genomgångar i staket är ett viktigt hinder för rullstolsburna och projektet hade tidigt höga ambitioner att utveckla bra lösningar på nya grindkonstruktioner. Det visade sig dock vara svårare är väntat att både tillgodose tryggheten för djurhållaren och tillgängligheten. Lösningen får dessutom inte vara alltför tekniskt komplicerad och måste klara drift och underhåll under lång tid. Under seminariet i Lunds kommun våren 2008 provades ett antal olika grindar av rullstolsburna och flertalet var svåra att passera ensam i elrullstol eller rullstol. Grindens bredd, låsanordning och vikt är betydande faktorer. Den enklaste lösningen är en lätt grind som är självstängande, dvs den lutar. Mest praktisk är en engelsk modell som kan öppnas i båda riktningar men där låsmekanismen kan vara svår att nå. Vid Höje å intill Källby söder om Lund finns en kombination av grindar och färister. Färister är dock inte helt enkla för rullstolsburna att passera då mindre hjul riskerar att fastna mellan gallren. De grindar som har monterats i projektet finns längs Ulastigen som inte är tillgänglig för rullstolsburna. De är dock utförmade för att kunna passeras med rullstol för att komma in i betesmarken vid Skrölle backar. Tillverkare är KÅREK HB i Halland som även levererat stolpar för ledmarkeringar och några skylthållare. Arbetet med att sätta upp grindarna har gjorts av Markentreprenad, ett kommunalt bolag som utfört uppdraget genom direktupphandling. Elförande tråd upphör en bit innan grinden. Grindens tekniska detaljer är dimensionerade för lång driftstid. Ny grind i befintligt staket vid Skrölle backar i Skrylle rekreationsområde. 8

11 Handikappstig Skrylle Vid Skryllegården har det tidigare funnits en handikappslinga för rullstolsburna men under inventeringen av tillgängligheten noterades att två backar var i brantaste laget för att kunna benämnas som tillgängliga. Projektet valde därför att ändra stigdragningen för att öka tillgängligheten och ge slingan status som handikappstig. Dessutom sattes tolv bänkar upp längs den 1,2 kilometer långa stigen för att skapa vilplatser var 100:e meter. Lantmäteriet i Lunds kommun gjorde en uppmätning av nivåer i de aktuella områdena för att hitta en lämplig stigdragning. Grävarbetet utfördes av entreprenören Bodeborn som även slutbehandlade med ytskikt. För att kunna genomföra arbetet praktiskt anlades en 2 meter bred stig som kommer att smalna efterhand när vegetationen breder ut sig. De gamla stigsträckorna finns kvar, men kommer i ett senare skede att plockas bort. Problemet har varit att flytten av belysningstolparna är dyr och inte har rymts inom projektet. En av 12 bänkar som satts upp längs handikappstigen för att erbjuda vilplatser var 100:e meter. Den branta backen till höger har över 8% lutning och har kompletterats med sträckningen till vänster som håller mindre än 4% lutning. Den högra stigen kommer att tas bort när lyktstolpen kan flyttas till den nya stigsträckningen. 9

12 Handikappanpassad toalett För många funktionshindrade är en tillgänglig toalett en av de åtgärder som står högst på önskelistan. En rymlig toalett utan hinder gynnar alla besökare, även barnfamiljer och äldre. Projektet önskade därför att ta fram en för kommunen ny modell med hög standard. Platsen som valdes blev Rögle fiskedammar där det finns bryggor som är tillgängliga för rullstolsburna men där toaletterna är mycket svårtillgängliga. Lokaliseringen vid Rögle dammar blev intill befintliga byggnader där el finns framdragen och i direkt anslutning till den handikappanpassade bryggan. Platsen är besvärlig eftersom grundvattnet ligger ca 80 cm under markytan. Trots detta valde projektet av miljöskäl att bygga en mulltoa med tank under byggnaden för att slippa slamsugning och transporter. Entreprenören Älöträ anlitades och kunde erbjuda en paketlösning med leverans och montering av en toalettbyggnad med hög komfort och god tillgänglighet. Byggnaden utökades från 200 cm i kvadrat till 250 cm i kvadrat invändigt för att underlätta för elrullstolar. Vatten för handtvätt tas från fiskedammarna och tas sedan omhand i en infiltrationsanläggning. El tas från en elcentral i angränsande byggnad ca 1 meter från toalettbyggnaden. Toaletten är urinseparerande och både fekalier och urin tömmes från en lucka samt kran i toalettanken. Belysning och vattenkran i handfatet är rörelsestyrda för att spara el och vatten. Golvet består av svetsad plastmatta som går upp 10 cm på väggarna för enkelt underhåll. Mattan är gjord i träimitation som ser realistisk ut. Separeringen av urin och fekalier minskar luktproblemen betydligt. Ett fönster vetter ut mot dammarna och sitter över insynshöjd. En gardin fungerar som kompletterande insynsskydd. Byggnaden är isolerad och har värmeslinga i vattenledningen från dammen för att kunna fungera året om. Kostnaden blev ca kr ( kr utan merkostnad för infiltrationsanläggning och högre ramp än planerat), varav ca kr för byggnaden och resten är kringkostnader som el, VA, grus, grävare, transporter etc. Montering skedde under en dag då grävare fanns på plats och grävde ner tanken och markberedde för byggnaden som lyftes på plats på plintar. Rampen tog sedan två dagar att bygga. El och VA drog ut på tiden i väntan på infiltrationsanläggningen som miljöförvaltningen krävde men som inte ingick i de ursprungliga planerna. För driften ansvarar Skryllegården och Fiskeklubben vid Rögle dammar. Toaletten är låst och nycklar kan hämtas i fiskeklubbens lokal som är bemannad dagtid flertalet dagar i veckan. Sjövatten som används för handtvätt i toalettbyggnaden med lättnedbrytbar tvål trodde vi skulle kunna återföras till marken genom en enkel infiltration men miljöförvaltningen krävde en komplett infiltrationsbädd för gråvatten. Detta motsvarar normalt en kostnad på ca kr men vi lyckades hitta en entreprenör som gjorde det något billigare. Toaletten bör placeras i sluttande terräng för att tömning av tanken skall kunna ske praktiskt. På slät mark blir det komplicerat och hålet för tömning måste stabiliseras med murar och dräneras väl för att inte fyllas med vatten och eroderad jord. Eftersom grundvattnet ligger 10

13 Toaletten invändigt med elvärme och handfat med rörelsedetektor för vatten. Även belysningen styrs av rörelsedetektor. grunnt måste toaletten höjas på plintar vilket medförde en lång ramp och ett estetiskt mindre tilltalande utseende. Bygglov tog 3 månader att få medan dispens från reservatsbestämmelser tog hela 6 månader, vilket var längre än beräknat. Toalettbyggnaden lyfts på plats efter transport. Toaletten invändigt med vattenpump i hörnet. Mulltoatanken med tömningslucka och urintömningskran. 11

14 Taktil naturstig En hel del åtgärder har gjorts för att öka tillgängligheten för funktionshindrade i naturen, men väldigt lite har gjorts för synskadade. Projektet ville därför göra en taktil naturstig i anslutning till naturum i Skrylle. Av praktiska skäl valde man att göra utställningen under tak på utsidan av naturum med en slinga ut i skogen norr om naturum. Totalt blev det en sträcka på 50 meter som har ett grovt rep som ledmarkering och stöd för synsvaga. Den taktila naturstigen genomfördes i samarbete med naturum och projektet genomförde främst tillgänglighetsåtgärder medan naturum gjorde huvudarbetet med den taktila utställningen. Två teman har valts för naturstigen, djur och träd i Skrylle. Utställningen är gjord av konstnären Vesa Jussila, Naturdiorama, som också tagit fram de skyltar som sitter vid djuren. Här finns idag 35 djur i naturlig storlek, deras spåravtryck och spillning samt några levande träd och en relieftavla med de vanliga lövträdens blad gjorda i de olika trädslagen. Utställningen har utformats för att vara tillgänglig för synskadade och allt är gjort för att känna på. Ett rep passerar de ursprungligen 46 olika stationerna (nu utökade till drygt 55) och underlättar orienteringen för personer med nedsatt syn. Under de tider då naturum är bemannat finns det möjlighet att låna MP3-spelare som Berguv i naturlig storlek. berättar om djuren och träden på de olika stationerna och hur man förflyttar sig. Intill varje djur och träd finns en skylt med information, namnet i blindskrift samt nummer med taktila siffror. Hela rundan med inläst beskrivning tar ca 30 minuter. För att underlätta orienteringen fram till naturum har ett vindspel i bambu satts upp. Texten till inläsningen bygger på skyltarna som omarbetats och kompletterats av Per Blomberg och Mats Andersson-Espling vid Park- och naturkontoret vid Tekniska förvaltningen i Lunds kommun. Utställningen har tagits fram av naturum Skrylle som drivs i samverkan mellan Lunds kommun och Länsstyrelsen i Skåne samt projektet Naturinformation och tillgänglighet som drivs av Park- och naturkontoret vid Tekniska förvaltningen med statligt stöd, så kalllat LONA-bidrag. Projektledare för utställningen har varit Lena Ingvad vid Park- och naturkontoret vid Tekniska förvaltningen. Personalen vid naturum för statistik över antalet besökare och pratar med många av dem som kommer hit. Den taktila delen är mycket populär bland barn och speciellt de större djuren framför naturum samt grävlinggrytet på norra gaveln är barnens favoriter. Trots ett mycket stort antal besökare under första året har slitage och vandalisering varit begränsat. Ekorre, mård och mullvad. 12

15 Räv med rådjur och vildsvinsfamilj i bakgrunden vid uppfarten till naturum. Huggorm, snok och kopparödla. Råtta. Spårtecken och spillning av däggdjur på en stor tavla med 15 olika arter. Horn av dovhjort, rådjur och kronhjort. Ledmarkering ut i skogen med olika träd. 13

16 Sinnenas stig I projektet Naturinformation och tillgänglighet finns delprojektet Terapistig i Skrylle vars syfte är att utveckla en stig för återhämtning i en avstressande miljö. Avsikten är att hämta inspiration i den forskning som studerar naturens påverkan på hälsotillståndet och de terapiträdgårdar som idag är i drift. Skrylle är kommunens mest välbesökta strövområde med ett stort antal motionsspår för löpning och promenader. Här finns restaurang, omklädningsrum, stora parkeringsytor, personal, information, naturum och annan service. På de välpreparerade stigarna springer många och tempot är högt. Stigarna är också relativt breda och raka vilket ger hög tillgänglighet men mindre närkontakt med naturen. Kommunen äger marken och förvaltningen delas mellan Friluftsfrämjandet och Kultur- och Fritid närmast Skryllegården, medan Tekniska Förvaltningen/Park- och natur sköter övriga delar av området. Stora delar av Skryllegårdens omgivningarna var tidigare granskog och föll i stormen Idag är därför stora delar ungskog eller hygge med små upplevelsevärden. I ett stråk åt sydöst finns äldre skog och varierad topografi som ger bra förutsättningar för en terapistig. Dessutom har betesmarken Skrylle backar kvaliteter som utsikt, öppenhet och artrikedom vilket kan vara intressant för avstressning. Searles (1960) menade att en människa i kris har behov av att först klara av enklare relationer för att succesivt söka sig mot att klara av mer komplicerade: Döda ting växter djur människor.ottosson beskriver i Naturens betydelse i en livskris (Stad & Land 1997) hur betydelsefull naturen var i rehabiliteringen efter en hjärnskada. Först kom en stark relation till stenblock och stenmurar, gamla träd, klipphällar och andra bestående och kravlösa företeelser. Vandringarna var i början korta men blev efterhand allt längre och sökte sig till utsikter, vatten, strand och hav. Det var viktigt i början att vara ensam på vandringarna. Naturen ställer inga krav och kan vara viktig i en rehabilitering eller återhämtning efter utbrändhet och stress. Stigen bör därför inte innehålla för mycket information. Den bör vara varierad, smal och slingra sig fram mellan träd och runt stenblock. För personer med olika kondition och fysisk förmåga vore det bra Sinnenas stig går i en varierad natur med rogivande och samtidigt intressant omgivning. 14

17 Ledmarkeringar för de båda stigarna. med olika valmöjligheter i längd. Markeringen av stigen bör vara diskret men tydlig och ha få korsningar med andra stigar för att minska risken att gå fel. Projektledaren tog tidigt kontakt med Johan Ottosson för att diskutera utformningen av terapistigen som vi beslöt att kalla för Sinnenas stig. Projektledaren och Johan besökte tillsammans platsen och det framkom snart att parkeringen vid Åkestorpsvägen passar bättre för angöring eftersom den är lite besökt och man slipper stressen från motionsspår och många människor. Det vore också bra med två olika slingor som är sammankopplade för olika längd på promenaderna. Den stora slingan som kallas Ulastigen ansluter till naturum i Skylle som en alternativ start. Uppdraget att utforma ledmarkeringar och informationsskyltar gick till Skogssällskapet och deras medarbetare Katarina Månsson. Stigarna utformades enkelt med en smal jordtrampad stig som på vissa sträckor förstärks med spångning på blöta partier. Stigarna (både Sinnenas stig och Ulastigen) röjdes av Markentreprenad vintern och markerades med låga stolpar som vitmålades högst upp. Markeringarna kompletterades senare under våren med ekstolpar vid korsningar med andra stigar och vägar. Två stängselgenomgångar med grindar ordnas till betesmarken Skrölle backar. Ingångarna vid Åkestorpsparkeringen och naturum fick informationsskyltar och ytterligare en sattes där de två stigarna möts. Projektet hade även kontakt med utbildningen vid SLU Alnarp för diskussioner om att erbjuda studenter projektarbete med att utvärdera stigen och dess användare. Tyvärr kunde stigen inte färdigställas innan kursen genomfördes. En anledning var att kvalitetskravet på spängerna höjdes och alla offerter som kom in var högre än budgeterat. Informationsskylt för Sinnenas stig. 15

18 Norra fäladsstigen En av de åtgärder som skulle genomföras i projektet var en längre vandringsled med hög tillgänglighet i tätortsnära läge. Vi valde att anlägga leden på Norra fäladen i norra Lund. Det finns redan en Hälsans stig i centrala och södra Lund. Sträckningen av leden var från början tänkt som en del av en yttre ringled för vandring kring Lund men under arbetets gång beslutades att göra en rundvandring i stadsdelen. Stigen följer gång- och cykelvägar som till större delen är asfalterade och saknar hinder i form av kanter och nivåskillnader. De större trafiklederna passeras i planskilda korsningar och här kan nivåskillnaderna utgöra en begränsning för rullstolsburna. Stigen passerar flera fina parker och naturområden som Sankt Hans backar, Annehems betesmarker och dammar, Klosterängshöjden och andra markerade leder som Vallkärrastråket och Ladugårdsmarksstråket. Norra fäladsstigen ansluter till markerade cykelstråk in mot centrum och till angränsande stadsdelar vilket gör stigen lätt att angöra från andra delar av staden. Totalt är stigen 6,5 km. Bänkar finns sedan tidigare längs gång- och cykelbanor och större delen av sträckan har belysning. Ledmarkering med symbol och riktningsvisare fastsatt på ekstolpe med pyramidtopp, 100x100 mm och 1600 mm hög, nersatt 60 cm i marken. 16

19 Ledmarkering fäst på lyktstolpe. Informationsskylt i östra delen där en bit av stigen består av grus istället för asfalt. Uppdraget att göra stigen gick till KL-gruppen som drivs i socialförvaltningens regi. Ledmarkeringar och skyltar handlades upp av Skogssällskapet och utfördes av Katarina Månsson. Under våren och försommaren 2009 togs kontakt med de olika företag som har ledningar för att kunna sätta stolpar med ledmarkeringar. Flera korsningar var komplicerade och en lösning med skyltar fastsatta vid lyktstolpar användes. Ledmarkeringarna trycktes både som klistermärken och metallskyltar med film för uppsättning på lyktstolpar och ekstolpar. Fyra informationsskyltar sattes upp för att informera om stigen. Skyltar har producerats i dubbel upplaga och ledmarkeringarna i överupplaga för att kunna bytas ut vid skadegörelse eller slitage. Nästan hela stigen är farbar med bil för besiktning och reparationer vilket underlättar underhållet. KLgruppen ansvarar för tillsynen. Skylthållaren är framtagen av en snickare vid Nybyggarna, ett kommunalt arbetsmarknadsprojekt som nu är nedlagt. 17

20 Information Kunskapsuppbyggnad och fysiska åtgärder är viktiga för att öka tillgängligheten i naturområdena, men den kanske allra viktigaste åtgärden är att tillhandahålla information om de olika områdena, vilka som är tillgängliga för olika grupper och hur man kan ta sig runt i de olika områdena. För många är det mycket viktigt att kunna få reda på vilken service som erbjuds med toaletter, grillplatser, bänkar m.m. För andra är det viktigt att få stöd och vägledning vid de första besöken och då är guidade turer den bästa hjälpen. Hemsidan är också ett viktigt hjälpmedel för att sprida information. I projektet valde vi alla dessa vägar för att tillhandahålla information om tillgänglighet och naturområden. Guiden Natur för alla En av de största delarna i projektet, både arbetsmässigt och ekonomiskt, var framtagandet av guiden Natur för alla. I ansökan stod att fyra olika broschyrer skulle tas fram på minst två språk för att spridas till intresserade. Under arbetets gång beslöt projektet att slå samman dessa till en bok med samlad information om naturområden på svenska och engelska. Pengar söktes också från Sparbankstiftelsen för att kunna göra en större upplaga av guiden och nå fler. För att göra guiden projektanställdes biologen och illustratören Katarina Månsson under tre månader sommaren Texter fanns delvis framtagna av projektledaren. Katarina besökte flertalet områden och gjorde kartor, kompletterande texter, foto och illustrationer och utformade boken på ett inbjudande sätt. Inventeringen var underlag för den klassning av tillgänglighet i tre klasser som gjordes i guiden. Områdena med möjlighet för rullstolsbunda att själva ta sig runt och där servicenivån i form av toalett, rastplast etc. var hög gavs högsta klass. För områden där vissa hinder förekommer och där man kan behöva assistans för att ta sig runt med nedsatt rörlighet eller syn gavs en klass för mellangod tillgänglighet och övriga klassades som låg tillgänglighet. Samma uppdelning i tre klasser gjordes för de olika stigarna i respektive område som en översiktlig hjälp för besökare. Längst bak i guiden medföljer en utflyktskarta med markerade cykelvägar, landsvägar med lågtrafik som är lämpliga för cykling och vandringsleder. Guiden trycktes i 5000 exemplar och delades ut gratis i första hand till handikapporganisationer och övriga exemplar fanns tillgängliga på bibliotek, turistbyrån och medborgarkontor. Guiden las också ut på hem- Guiden Natur för alla. sidan på både svenska och engelska för att nå fler intresserade. Den tryckta versionen tog nästan slut på ett år. Karta med de olika tätortsnära naturområdena utmärkta i tre klasser. 18

Fittja äng och Alby ängspark

Fittja äng och Alby ängspark Naturen på lika villkor Fittja äng och Alby ängspark Botkyrka kommun Fittja äng Alby ängspark INVENTERINGSRAPPORT Datum: 31/8 2016 Detta är ett gemensamt projekt mellan Botkyrka kommun, Stockholms läns

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Slätmossens naturpark

Slätmossens naturpark Naturen på lika villkor Slätmossens naturpark Haninge kommun INVENTERINGSRAPPORT Datum: 26/9 2016 Inventerare Katrin Jones Hammarlund Med från kommunen: Petra Lindvall Projekt Naturen på lika villkor Utförare

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten SLUTRAPPORT 2006-08-15 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten Projektets namn: Naturstig vid Hållnäskusten Kontaktperson på

Läs mer

Kvarnbäckens naturområde

Kvarnbäckens naturområde Naturen på lika villkor Kvarnbäckens naturområde Haninge kommun INVENTERINGSRAPPORT Datum: 26/9 2016 Inventerare Katrin Jones Hammarlund Med från kommunen: Petra Lindvall Projekt Naturen på lika villkor

Läs mer

Tungelsta trädgårdspark

Tungelsta trädgårdspark Naturen på lika villkor Tungelsta trädgårdspark Haninge kommun INVENTERINGSRAPPORT Datum: 31/8 2016 Inventerare Katrin Jones Hammarlund Med från föreningen Folk och Trädgård i Tungelsta: Jan Sandh Projekt

Läs mer

Ansökan om bidrag för Lyckåleden

Ansökan om bidrag för Lyckåleden BILAGA 1 050214 Ansökan om bidrag för Lyckåleden Karlskrona kommun ansöker om bidrag med 345.100 kronor för projekt Lyckåleden enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Sökande kommun/er: Karlskrona Organisationsnummer:

Läs mer

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun

Samhällsutvecklingsförvaltningen i Arjeplogs kommun. Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun Riktlinjer för skyltning inom Arjeplogs kommun Syfte Riktlinjerna skall vara vägledande för kommunen när det gäller bedömning av bygglov, upplåtelse av mark och yttrande till polisen för nyttjande av offentlig

Läs mer

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Flyinge Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Inventering av viktiga stråk Stråk Drabbade Problem 1 Västergård Ljungbjersvägen. Foto 1:1-1:6 Visuell sidoavgränsning

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Juni 2013 Rapport från Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott Uppdragsgivare: Ålands landskapsregering/museibyrån 1 Innehåll: Inledning

Läs mer

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för.

Skuleberget. Endagsbesökaren är troligtvis mer förberedd och har planerat en rutt att vandra eller tänker spendera en dag på. plats för. informationsplatser vid E4:an Köpmanholmen Gärden Näske Skulesjön Skule NORRA ENTRÉN VÄSTRA ENTRÉN SKULESKOGENS NATIONALPARK gen sko kule till S inje båtl E4 Östersjön Slåttdalsskrevan Ingången till Skuleskogen

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Gårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Gårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Gårdstånga Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Stråk Stråk 1 Sandyvägen Flyingevägen. Foto 1:1a-b -1:2 Belysning ej testad Belysning provas Visuell sidoavgränsning

Läs mer

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Grytåsa rullande kullar och betade backar VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning

Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning ANSÖKAN 2006-01-26 Länsstyrelsen i Skåne län 205 15 MALMÖ Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning Kristianstads kommun ansöker om statsbidrag enligt förordning (2003:598) om statliga

Läs mer

Biotopskydd och skötselplaner. Viveca Jansson, kommunekolog

Biotopskydd och skötselplaner. Viveca Jansson, kommunekolog Biotopskydd och skötselplaner Viveca Jansson, kommunekolog 2016-10-25 Värmdö kommun Drygt 1100 ha skogsmark Mycket ligger tätortsnära 4 biotopskyddsområden 1 naturreservat (Ösbyträsk) 2 naturreservat på

Läs mer

Att skapa en Hälsans Stig

Att skapa en Hälsans Stig www.halsansstig.se Att skapa en Hälsans Stig Hälsans Stig kan initieras av vem som helst. Ibland är det enskilda privatpersoner, ibland är det aktiva medlemmar i någon förening. Men oftast det någon kommunalt

Läs mer

Anders Siljelöf 08-523 028 62 Anders.siljelof@sodertalje.se

Anders Siljelöf 08-523 028 62 Anders.siljelof@sodertalje.se 1 (3) 2011-05-31 Tjänsteskrivelse Kontor Kultur- och fritidskontoret Handläggare Anders Siljelöf 08-523 028 62 Anders.siljelof@sodertalje.se Kultur- och fritidsnämnden Fortsatt satsning på spontanidrotten

Läs mer

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10

Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12. Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Miljö- och byggnämnden Antagen 2015--02-16, 12 Dnr 2014-M0364 RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR 2015-02-10 Detta program sammanfattar de krav och riktlinjer som Älmhults kommun ställer på utformning av uteserveringar

Läs mer

Bidrag till kulturmiljövård

Bidrag till kulturmiljövård Bidrag till kulturmiljövård Information om kulturmiljöbidrag i Skåne län Titel: Utgiven av: Copyright: Författare: Grafisk form: Upplaga: Beställningsadress: Bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsen Skåne

Läs mer

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm

Läs mer

Checklista för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne. Version 2008-10-16

Checklista för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne. Version 2008-10-16 Checklista för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne Version 2008-10-16 Checklista för tillgänglighet Checklistan för tillgänglighet i natur- och friluftsområden i Skåne är framtagen i samarbete

Läs mer

Beslut om statligt bidrag för det lokala naturvårdsprojektet På spaning i Skrylleskogen

Beslut om statligt bidrag för det lokala naturvårdsprojektet På spaning i Skrylleskogen BESLUT 1(5) Vår referens Miljöavdelningen Magnus Berglund 040-25 24 72 Lunds kommun Park- och naturkontoret Box 41 221 00 Lund Beslut om statligt bidrag för det lokala naturvårdsprojektet På spaning i

Läs mer

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder!

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Förslag till åtgärder för att förbättra tillgängligheten i Söderköpings kommun Bakgrund I vårt land ska gator, parker, torg, handels- och kulturnäringar samt andra

Läs mer

Dialogmöte för Bergaskogen samt del av Runby- och Lövstaskogen.

Dialogmöte för Bergaskogen samt del av Runby- och Lövstaskogen. Dialogmöte för Bergaskogen samt del av Runby- och Lövstaskogen Varför dialogmöte? En detaljplan håller på att upprättas på kommunens mark i skogsområdena Bergaskogen, del av Runbyskogen och del av Lövstaskogen.

Läs mer

NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp

NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN. Upptäck. Biskopstorp NATURRESERVAT I HALLANDS LÄN Upptäck Biskopstorp Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda

Läs mer

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man

Läs mer

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Landskrona kommun Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Innehållsförteckning Enkelt avhjälpta hinder Stråk Principer för enhetlighet Taktila (kännbara) plattor Kupol- och sinusplattor Pollare och

Läs mer

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön BILAGA 11 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 68 302 kronor för delprojektet Agrasjön enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Agrasjön Sökande

Läs mer

STABBY BACKE STABBYSKOGEN EN AV STADENS OASER

STABBY BACKE STABBYSKOGEN EN AV STADENS OASER STABBY BACKE STABBYSKOGEN EN AV STADENS OASER INLANDSISEN HAR FORMAT TERRÄNGEN Fina slipade berghällar, många med isräfflor, vittnar om inlandsisens nötning på berggrunden för cirka 10 000 år sedan. När

Läs mer

Utomhusskyltning i Landstinget Halland

Utomhusskyltning i Landstinget Halland Bilaga till Skyltprogram Utomhusskyltning i Landstinget Halland Allmänt 2 3 Utseende och innehåll Kort om utomhusskyltning Utomhusskyltars utseende och innehåll En bra skyltning fungerar som en osynlig

Läs mer

Fisketips för dej som har funktionshinder 2011-02-08

Fisketips för dej som har funktionshinder 2011-02-08 Plats Bjevrödsdammarna Fulltofta Rt 90 Wgs 84 Anpassning Put and take-fiske med en tillgänglighetsanpassad strövslinga på 2 km i området. Den lämpligaste platsen att fiska är på en tillgänglighetsanpassad

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Kyrkan räknas till offentliga rum och de ska även vara tillgängliga för människor

Kyrkan räknas till offentliga rum och de ska även vara tillgängliga för människor Sida 1 Toaletten Hur ska toaletten se för att alla kan använda den? För att på bästa sätt kunna svara på den frågan har vi tagit hjälp av byggnadsinspektör Ola Grönås och Handisam. Kyrkan räknas till offentliga

Läs mer

Ansökan om bidrag för Ådalen

Ansökan om bidrag för Ådalen 2006-03-07 Ansökan om bidrag för Ådalen Karlskrona kommun ansöker om bidrag med 500.000 kronor för Ådalen enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Sökande kommun: Karlskrona Organisations: 212000-0829

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Välkommen ut i det gröna. Här är sex fina naturområden dit också du med rullstol eller rollator kan göra utflykter och njuta av naturen.

Välkommen ut i det gröna. Här är sex fina naturområden dit också du med rullstol eller rollator kan göra utflykter och njuta av naturen. Välkommen ut i det gröna Här är sex fina naturområden dit också du med rullstol eller rollator kan göra utflykter och njuta av naturen. Bättre stigar, nya rymliga toaletter och sittvänliga rastplatser

Läs mer

Framlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne

Framlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne Rapport LONA-projekt Framlyftande av naturområden till Edward Wibecks minne - förslag på områden och åtgärder för dessa LUNDSBO BOKSKOG Skötselplan En skötselplan för bokskogen och del av omgivande mark

Läs mer

fastighetsägare i Växjö kommun

fastighetsägare i Växjö kommun Du som är fastighetsägare i Växjö kommun Det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning, snöröjning och att bygga i tomtgränsen 1 VI HAR DELAT ANSVAR Växjö kommun och du som fastighetsägare har ett

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet.

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet. INFORMATION TILL MARKÄGARE UTMED KULLALEDEN. Hej alla markägare Vandringsleden runt hela Kullahalvön (Kullaleden) är nu inne i genomförandefasen. Vi i projektgruppen vill därför informera er om vad som

Läs mer

Torekovs församlings skrifter om ön Läs mer

Torekovs församlings skrifter om ön Läs mer 1 Torekovs församlings skrifter om ön Läs mer Stiftnämndens karta över Hallands Väderö kom ut 1965, samma år som naturparken från 1958 fick beteckningen naturreservat med anledning av en ny naturvårdslag.

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKYLTNING

RIKTLINJER FÖR SKYLTNING TANUMS KOMMUN RIKTLINJER FÖR SKYLTNING Syfte Riktlinjerna skall vara vägledande för butiks-/fastighets- och skyltägare, skyltdesigner/tillverkare och beaktas med fördel redan i ett tidigt skede. Riktlinjerna

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN

RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN RÅD OCH RIKTLINJER I ÄRENDEN OM STAKET, PLANK OCH MURAR MM I SVEDALA KOMMUN Bygg- och miljönämnden i Svedala kommun godkänner 2010-10-14 att Råd och riktlinjer i ärenden om staket, plank och murar mm i

Läs mer

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter 2015-03-30 Förvaltningsnamn Avsändare Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter Tillgången till ett dynamiskt och mångfacetterat kulturliv berikar

Läs mer

Tillgängliga Lund. ett projekt med fotgängarna i fokus. Idag? Imorgon! Trafikdage på Aalborg Universitet 2005 1

Tillgängliga Lund. ett projekt med fotgängarna i fokus. Idag? Imorgon! Trafikdage på Aalborg Universitet 2005 1 Tillgängliga Lund ett projekt med fotgängarna i fokus Idag? Imorgon! Trafikdage på Aalborg Universitet 2005 1 Allmänt om projektet Bakgrund Stadens gator och offentliga rum skall vara tillgängligt för

Läs mer

Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen.

Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen. Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen. Systemtänkande för kvalitetssäkring. Vi har ett antal BESÖKSMÅL i området och dessa kan föranleda Vandringsturism. Vandringen går på LEDEN och den som

Läs mer

Skyltprogram för kommunala skyltar

Skyltprogram för kommunala skyltar Skyltprogram för kommunala skyltar 2013 02 21 Projektgrupp: Uppdragsledare: Eva-Marie Samuelson, planarkitekt Conny Svensson, informationschef Sivan Tegnhammar, informatör Magnus Sundén, näringslivschef

Läs mer

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer

Uteserveringar och markupplåtelse. Regler, råd och rekommendationer Uteserveringar och markupplåtelse Regler, råd och rekommendationer Uteserveringar och upplåtelse av offentlig mark i Sotenäs Råd och rekommendationer Dessa riktlinjer sammanfattar de krav som Sotenäs kommun

Läs mer

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. TILLSAMMANS TAR VI HAND OM GÖTEBORG Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Illustratör: Hans Åkerskog Februari 201 Ett samarbete mellan trafikkontoret, miljöförvaltningen, kretslopp och vatten

Läs mer

Ansökan om bidrag för delprojekt 7 - Mossadammarna

Ansökan om bidrag för delprojekt 7 - Mossadammarna BILAGA 7 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 7 - Mossadammarna Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 24 962 kronor för delprojektet Mossadammarna Projektets namn: Mossadammarna Sökande kommun:

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Tillgänglighet i Ålsjöns naturreservat, Söderhamn

Tillgänglighet i Ålsjöns naturreservat, Söderhamn Tillgänglighet i Ålsjöns naturreservat, Söderhamn Parkerings- och angöringsplats Det finns 2-3 handikapparkeringar, ytorna täcker >5% av parkeringarna. Handikapparkering finns nära entré/informationsplatsen.

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

Staket, plank och murar. Information och råd från bygglovsenheten Antaget av Myndighetsnämnden 24 februari 2015, 51

Staket, plank och murar. Information och råd från bygglovsenheten Antaget av Myndighetsnämnden 24 februari 2015, 51 Staket, plank och murar Information och råd från bygglovsenheten Antaget av Myndighetsnämnden 24 februari 2015, 51 Bygglovspliktigt Enligt 9 kap 8 i Plan- och Bygglagen (PBL) krävs det bygglov för att

Läs mer

Garnuddens naturreservat

Garnuddens naturreservat Naturen på lika villkor Garnuddens naturreservat Västra delen Salems kommun INVENTERINGSRAPPORT Datum: 20/10 2016 Inventerare Katrin Jones Hammarlund Projekt Naturen på lika villkor Utförare Naturskyddsföreningen

Läs mer

Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Skogens trivsel- och upplevelsevärden Skogsstyrelsen, Jönköping 2010 Författare: Sofia Blomquist Illustrationer: Bo Persson Grafisk form: Bo Persson Upplaga: 7000 ex Tryck: DanagårdLiTHO, Ödeshög Skog att trivas i 1 Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT

CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT CHECKLISTA ÖVER TILLGÄNGLIGHET TILL KULTUROBJEKT Checklistan är till hjälp vid bedömningen av kulturobjekts tillgänglighet för personer med rörelse- eller funktionshinder. Rikta gärna eventuella frågor

Läs mer

Beslut för Älvsjöskogens naturreservat 11 (18)

Beslut för Älvsjöskogens naturreservat 11 (18) 11 (18) C. Föreskrifter med stöd av miljöbalken 7 kap. 30 om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet. Utöver vad som gäller i lagar, förordningar och lokala föreskrifter, föreligger förbud enligt

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Trygghetsvandring i Bohus den 29 november 2007

Trygghetsvandring i Bohus den 29 november 2007 Trygghetsvandring i Bohus den 29 november 2007 Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandring är en metod som ger människor möjlighet att påverka sin närmiljö. Olika grupper kan ta initiativet till att

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder! Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda bergen ovanför

Läs mer

Bygglov/anmälan

Bygglov/anmälan Bygglov/anmälan 2016-11-24 Plan- och bygglagen, PBL (2010:900) och Plan- och byggförordningen, PBF (2011:338) reglerar byggnation. Vad kräver lov? Bygga nytt Bygga till Ändra användning Färga om hus Byta

Läs mer

I föreliggande detaljplaneförslag uppfylls nedanstående ambitioner enligt stadens riktlinjer:

I föreliggande detaljplaneförslag uppfylls nedanstående ambitioner enligt stadens riktlinjer: Sida 1 (5) Checklista Antas i kommunfullmäktige Detaljplanens namn: Dnr: 2013-09481 Stadsdel: Kista Svar senast: 2016-02-01 Syfte och huvuddrag Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag

Läs mer

Riktlinjer för basutformning för bostäder

Riktlinjer för basutformning för bostäder Riktlinjer för basutformning för bostäder BASUTFORMADE BOSTÄDER ÄR BÄTTRE FÖR ALLA Basutformning ökar möjligheten för den som drabbas av nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att bo kvar i sin bostad.

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Sammanträdesdatum 2015-06-10

Sammanträdesdatum 2015-06-10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(11) Plats och tid Beslutande Övriga deltagande Sammanträdesrum Moberg i Kommunhuset, Avslutade med att titta på utställning på Centrumtorget kl.08:30 12:00. Per Sigvardsson, (S)

Läs mer

MONTERINGSANVISNING FÖR UTEBOXEN

MONTERINGSANVISNING FÖR UTEBOXEN MONTERINGSANVISNING FÖR UTEBOXEN FÖRORD För att erhålla ett gott resultat förutsätts att grundarbetet är utfört på ett tillfredställande sätt. Oavsett om grunden består av helgjuten betongplatta eller

Läs mer

3. Checklista för allmänna platser

3. Checklista för allmänna platser 3. Checklista för allmänna platser Nr. KONTROLLPUNKTER 11 MARKBELÄGGNINGAR (12 ) 11.1 Förekommer ojämna markbeläggningar som utgör hinder för personer i rullstol eller med rollator? (T.ex. löst grus eller

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön

Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön VERKSAMHETSRAPPORT 2012-02-17 Webbversion Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Verksamhetsrapport för det lokala naturvårdsprojektet Bevara och utveckla natur- och friluftsliv på Gräsön Ur förordningen

Läs mer

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen

Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Planbeskrivningen Uppdragsbeslut 2012-12-11 Samrådsbeslut 2012-12-11 Detaljplan för del av Oskarshamn 3:3 m.fl. fastigheter Gyllings väg Centralorten, Oskarshamns kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Upprättad januari 2014 av samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Jordbro gravfält INVENTERINGSRAPPORT. Haninge kommun. Naturen på lika villkor. Datum: 21/7 2016

Jordbro gravfält INVENTERINGSRAPPORT. Haninge kommun. Naturen på lika villkor. Datum: 21/7 2016 Naturen på lika villkor Jordbro gravfält Haninge kommun INVENTERINGSRAPPORT Datum: 21/7 2016 Inventerare Sofia Arnsten, Katrin Jones Hammarlund Med från kommunen: Anna Röst Projekt Naturen på lika villkor

Läs mer

Uteserveringspolicy. för. Hedemora kommun

Uteserveringspolicy. för. Hedemora kommun Uteserveringspolicy för Hedemora kommun Sida 2(9) HISTORIK Instans Beslut / Händelse Datum Christian Blomberg, Tyréns Skapad 36 verksamheter som kan tänkas vilja Remiss samt informationsmöte 2013-04-30

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder KONCEPT April 2006, rev 2006-10-26 Enkelt avhjälpta hinder Utförandeanvisning Uppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad Inledning I maj år 2000 antog riksdagen regeringens proposition Från patient

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012

Läs mer

Stadsbyggnadsförvaltningen Projektavdelningen Projektnummer: Rev: 2010-05-04 Projektör: Tillhör uppdraget: JA NEJ Avklarat: Kommentar:

Stadsbyggnadsförvaltningen Projektavdelningen Projektnummer: Rev: 2010-05-04 Projektör: Tillhör uppdraget: JA NEJ Avklarat: Kommentar: ESKILSTUNA KOMMUN Checklista, Projekteringsskedet Stadsbyggnadsförvaltningen Projektnamn: Projektavdelningen Projektnummer: Rev: 2010-05-04 Projektör: Tillhör Ekonomi: Ange Kalkylsumma + oförutsett och

Läs mer

Trygghetsvandring i Surte den 9 november 2010

Trygghetsvandring i Surte den 9 november 2010 Trygghetsvandring i Surte den 9 november 2010 Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandring är en metod som ger människor möjlighet att påverka sin närmiljö. Olika grupper kan ta initiativet till att

Läs mer

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun Riktlinjer Uteserveringar i Luleå kommun Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer för uteserveringar i Luleå kommun. 2002 -

Läs mer

Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder. Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014

Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder. Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014 Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014 Bakgrund Under juli 2014 har en enkätundersökning genomförts. Tre frågor ställdes till medlemmarna;

Läs mer

Årsmötet drog som vanligt fullt hus hos

Årsmötet drog som vanligt fullt hus hos VBS -nytt Värmdö båtsällskaps nyhetsblad, våren 2013 REDAKTÖR KENNETH JACOBSON Den gångna vintern var den kallaste på 100 år. Den var även ovanligt nederbördsrik och både truck- och mastskjul fick snöskador.

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING och synpunkter från samtal och vandringar med boende, besökare i olika åldrar VISION Trygg omgivning, levande torg och välkomnande entréer För att uppnå märkbara förändringar

Läs mer

REJÄL UNDERHÅLLSPLAN

REJÄL UNDERHÅLLSPLAN REJÄL UNDERHÅLLSPLAN Spara tid och pengar genom planerat underhåll Det är ett välkänt faktum att planerat och förebyggande underhåll är avsevärt billigare än akut och eftersatt underhåll. Trots att de

Läs mer

Året som gått och framtiden

Året som gått och framtiden Året som gått och framtiden Sundsvall en stolt friluftskommun Vi är stolta över att vara Sveriges friluftskommun 2010 och stolta över att leva i Sundsvall. I Sundsvall bor vi vid kusten och vid våra älvdalar.

Läs mer