Medieplanering Bibliotek Skåne NV

Transkript

1 koncept Medieplanering Bibliotek Skåne NV En närmare bekantskap

2 Förord Mitt uppdrag att skriva en medieplanering för Bibliotek Skåne NV har inte varit helt lätt. När jag började hade samarbete Skåne NV inte funnits längre än fem månader och samtliga bibliotek kunde ännu inte överse vilka konsekvenser detta samarbeta skulle innebära för den dagliga verksamheten på det lokala biblioteket. Flera av oss hade just vant sig med ett nytt bibliotekssystem, men även de som redan hade arbetat med Libra före sammanslagning ställdes inför en databas med ett nytt innehåll och nya låntagare. Plocklistor, köhantering, tidskrifter, dubbla katalogposter, hämt- och reserverade enhet, globala reservationer blev nya begrepp i vår vardag. Och även många av våra låntagare fick ett annat biblioteksbeteende : ställde de innan sin fråga om en bok till bibliotekarien i lånedisken, nu reserverade många av de sina böcker bakom sin dator hemifrån. Förvånansvärt kan vi konstatera att våra låntagare har snabbt anpassat sig till det nya sättet att reservera och köerna växer. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att samarbete Skåne NV sträcker sig betydligt längre än en gemensam katalog, lånekort och webbportal. Biblioteket Skåne NV har medfört stora förändringar i vårt dagliga arbete på bibliotek och även i vår roll som bibliotekarie. Eftersom vårt samarbete inom Skåne NV var så pass nytt har det ofta varit svårt att begränsa mitt uppdrag. Under projektens gång har frågorna från olika bibliotek på olika nivåer nått mig och all dessa frågor har på ett eller annat hängt ihop med hantering, utnyttjandet eller uppbyggnad av mediebeståndet Skåne NV. Frågorna hänvisades till vårt datasystem, rutiner m.m., men även till frågor på mer strategisk nivå. I den här rapporten har jag försökt att ta hänsyn till de flesta frågorna på de olika nivåerna. Medieplaneringen Bibliotek Skåne NV är inte en medieplanering i traditionell bemärkelse med cirkulationstal, översikt per signum m.m. Den här medieplaneringen har som mål att ge alla oss i Skåne NV en inblick i mediebeståndet Bibliotek Skåne NV. En kunskap som behövs inför framtida samarbete kring vårt mediebestånd när det gäller inköp, reservationer och gallring. Det har varit lärorika månader där jag haft förmånen att besöka samtliga huvudbibliotek inom Skåne NV. Efter de här besöken och möten med mina kollegor kan jag endast konstatera att Bibliotek Skåne NV har en stor potential och att det finns många spännande möjligheter för att samarbete inom olika områden. Annelien van der Tang Eliasson projektledare Medieplanering Bibliotek Skåne NV

3 Biblioteken i Skåne NV PERSTORP 114) När tåget stannar i Perstorp kikar Marianne ut genom fönstret och säger hej, se på det där märkliga huset Blåst / Erland Loe Perstorps bibliotek I Perstorp finns ett huvudbibliotek och fyra skolbibliotek. Invånare och låntagare Antal invånare i Perstorp (kommunfakta 2010): 7061 invånare och ca. 52% är låntagare (3723) hos Perstorps bibliotek. ÖRKELJUNGA När Liam kommit så lång att han just hade sänt kondoleansblommar till granntantes begravning i både sitt och Catarinas namn, hade han gått vidare i planerna. Han hade hyrt ut huset till ett pundarpar från Örkeljunga Greppet / Bodil Mårtensson [kriminalroman] Örkeljunga bibliotek Örkeljungas bibliotek I Örkeljunga finns det ett huvudbibliotek,en två integrerade folk och skolbibliotek Skånes Fagerhult och Åsljunga Invånare och låntagare Antal invånare i Örkeljunga kommun 9663 invånare och ca 43 % är låntagare (4225 låntagare) hos en av kommunens bibliotek.

4 SVALÖV Det börjar duggregna när Beverly står på perrongen på Stockholms central. Resan söderut går genom ett sommarlandskap i grått dis. Först nere vid Hässleholm öppnar sig himlen för solen igen. Efter ha bytt tåg i Lund och sedan tagit bussen från Landskrona är hon framme i Svalöv Paganinikontraktet / Lars Kepler Biblioteken i Svalöv I Svalöv finns ett huvudbibliotek och 4 integrerade folk- och skolbibliotek, Billeberga, Kågeröd, Röstånga och Teckomatorp Invånare och låntagare Antal invånare i Svalöv(kommunfakta 2011): och ca. 36% är låntagare (4769) hos biblioteken i Svalöv. ÅSTORP Efterlysas en text i bok där Åstorp nämns Biblioteken i Åstorp I Åstorp finns ett huvudbibliotek och 3 integrerade folk- och skolbibliotek, Hyllinge, Haganäs, Nyvång, och en filial, Kvidinge,som kommer att bli en integrerat folk och skolbibliotek. Invånare och låntagare Antal invånare i Åstorp (kommunfakta 2009): och ca. 34% är låntagare (4960) hos biblioteken i Åstorp.

5 BJUV Efterlysas en text i bok där Bjuv nämns Bjuvs bibliotek I Bjuv finns det ett huvudbibliotek,en filial Billesholm och en integrerad folk och skolbibliotek Ekeby Invånare och låntagare Antal invånare i Bjuv kommun invånare och ca 22 % är låntagare (3294 låntagare) hos en av kommunens bibliotek. BÅSTAD Han visste inte om det, men han hade bara sex dagar kvar i livet. När han gick ut från Systembolaget i Båstad och obekymrat promeneradeupp mot torget vid kyrkan hade nedräkningen redan börjat Brinnande bevis / Willy Josefsson Båstads bibliotek I Båstad finns en huvudbibliotek och 5 integrerade skol- och folkbibliotek i Forslöv, Grevie Torekov Västra Karup och Östra Karup Invånare och låntagare Antal invånare i Båstad: invånare och ca. 51% är låntagare (7310) hos Båstads bibliotek.

6 KLIPPAN EN HYRKUSK I BYN måste hon anlita för återfärden; Sven Andersson vägrar skjutsa dottern tillbaka till Ljungbyhed. Jag kan inte låsa in dig, säger han, men jag kan inte heller hjälpa dig dit. Den ofullbordade himlen/jacques Werup Klippans bibliotek I Klippan finns det ett huvudbibliotek och två filialer Östra Ljungby och Ljungbyhed Invånare och låntagare16601 invånare och ca 41 % är låntagare (6752 låntagare) hos en av kommunens bibliotek. HÖGANÄS Gazpacho blanco, upprepade Sandra irriterat, kall vit grönsakssoppa - Grand Hotel i Mölle har alltid det på menyn. Ni menar väl inte att ni inte vet vad det är? Fyndet på havets botten / Bodil Mårtensson Höganäs bibliotek I Höganäs finns det ett huvudbibliotek, två filialer Jönstorp och Viken, och två integrerade folk- och skolbibliotek Lerberget och Nyhamnsläge,och en bokbus, Invånare och låntagare Antal invånare i Höganäs kommun invånare och ca 52 % är låntagare (12883 låntagare) hos en av kommunens bibliotek.

7 LANDSKRONA.och jag tar en klunk öl och solen har inte gått ner i Öresund än, sticker fortfarande i ögonen i Borstahusen och fortsätta vidare bort/jonas Bergh Landskrona bibliotek I Landskrona finns det ett huvudbibliotek och fyra integrerade närbibliotek,glumslöv, Häljarp, Ven och Karlslunds bibliotek Invånare och låntagare Antal invånare i Landskrona kommun invånare och ca 50% är låntagare (21260 låntagare) hos en av kommunens bibliotek. ÄNGELHOLM Där var förunderligt nog ingen tidsbegränsning för parkeringen och tillfället utnyttjades flitigt av tågpendlarna som trafikerade Ängelholm i ena eller andra riktningen Brinnande bevis / Willy Josefsson Ängelholms kommun I Ängelholm finns det ett huvudbibliotek, 8 närbibliotek Ausås, Strövelstorp, Hjärnarp, Munka Ljungby, Tåstarp, Södra Utmarken, därifrån två integrerade folk och skolbibliotek. Vejbystrand och Skälderviken. Invånare och låntagare Antal invånare i Ängelholms kommun invånare och ca 42 % är låntagare (16645 låntagare) hos en av kommunens bibliotek.

8 HELSINGBORG Färjan mellan Helsingborg och Helsingör tar bara tjugo minuter. Och det är mycket som ska hinnas med. De vanliga turarna alltså folk som bor i Helsingborg och åker fram och tillbaka minst en gång i veckan vill dricka en öl, äta macka och köpa cigaretter eller godis i kiosken. Den danska rånaren / Petter Lidbeck Helsingborg I Helsinborg finns det ett huvudbibliotek, nio områdesbibliotek, Drottninghög, Elineberg (integrerad skolbiliotek), Laröd, Påarp, Ringstorp, Rosengården, Rydebäck, Råå och Ödåkra. och en bokbuss. Det finns sex gymnasiumbibliotek, 31 skolbibliotek och 3 institutionsbibliotek Dunkers kulturhus, Helsingborgsmuseer och miljökontoret. Invånare och låntagare Antal invånare i Helsinborg kommun invånare och ca är låntagare ( låntagare) hos en av kommunens bibliotek.

9 1 Inledning Sedan 1 mars, 2012 är Bibliotek Skåne NV ett faktum: ett gemensamt bibliotekssystem, en katalog och ett lånekort. Invånare i Bjuv, Båstad, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga kan låna, lämna media på samtliga bibliotek inom Skåne NV. Regionala boktransporter sker varje helgfri vardag. Lådorna hämtas och lämnas på respektive huvudbibliotek. Bibliotek Skåne NV är ett samarbete mellan elva kommuner med olika förutsättningar, detta har som konsekvens att biblioteksverksamheten skiljer sig från kommun till kommun, delvis baserat på det faktum att det finns olika grupper av låntagare i de olika kommunerna. Tillsammans har Bibliotek Skåne NV en väldigt bred låntagaregrupp, olika åldrar, olika utbildningsnivåer, många olika språk och kulturer finns representerade. Bredden på låntagargruppen är betydligt mer uppenbar på delregional nivå Skåne NV än på kommunal nivå- Detta görs att det ställs stora krav på Bibliotek Skåne NV. Bibliotek Skåne NV är ett spännande expansivt offentligt rum, där det finns en otrolig mängd av gammal och ny information, massor med inspirerande skönlitteratur, de nya och de mest aktuella media i olika former. Det finns hos oss alla en vilja att tillgodose våra invånares behov av litteratur och information. Samtidigt inser vi att våra ekonomiska medel och möjligheter är begränsade och att vi är tvungna att göra prioriteringar. Samarbetet Bibliotek Skåne NV skulle man i teorin kunna placera på en linje mellan två ytterligheter: Till vänster har vi det mest minimala samarbetet vilket innebär att 11 självständiga kommunbibliotek lånar media från och till varandra när det behövs. För att underlätta det här samarbetet finns det en gemensam katalog och dagliga transporter. Maximalt samarbete finns på andra sidan av linjen till höger där det finns ett Bibliotek Skåne NV med ett mediebestånd, där samtliga bibliotek är enheter inom Skåne NV och har ett gemensamt ansvar för samtliga låntagare inom Skåne NV Ju mer samarbetet går åt vänster desto mindre förändringar på lokal nivå. Samtidigt utnyttjas våra resurser inte optimalt. Ju mer samarbetet går åt höger desto mer krävs det från personalen på det lokala biblioteket och desto större ändringar blir det i det vardagliga arbetet. Samtidigt optimeras utnyttjandet av våra resurser. Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkeljunga BIBLIOTEK SKÅNE NV Samverkan ses som ett stöd för den egna verksamheten. Dvs. bibliotek lånar endast de media av varandra som inte finns i den egna kommunen. Om boken är utlånad i den egna kommunen, sätter mån låntagare i kö på en av de egna kommunbiblioteken Idag befinner vi oss någonstans i mitten av linjen, där låntagare av de enskilda biblioteken har tillgång till hela mediebeståndet Skåne NV via Arena eller bibliotekspersonalen. Detta är ett långtgående samarbete där vi förutsätter att vi har ett gemensamt mediebestånd och att samtliga bibliotek ansvarar för samtliga låntagare av Bibliotek Skåne NV.

10 Låntagare rör sig mellan de två extremerna, som besökare är de fortfarande låntagare hos Bjuv, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans, Landskronas, Perstorps, Svalövs, Åstorps, Ängelholms eller Örkeljungas bibliotek, medan de som användare (d.v.s. när de reserverar media hemifrån) är de låntagare hos Bibliotek Skåne NV. Den lätthet med vilken låntagaren rör sig mellan dessa två extremerna är för personalen på samtliga bibliotek inte lika självklar. Personalen ställs sedan sammanslagning inför helt nya frågor kring reservationshantering, köplatser och inköp. Det är svårt att hitta en lösning på de här problemen eftersom det inte är klart vart Bibliotek Skåne NV och de enskilda biblioteken befinner sig på linjen. Det behövs tydliga regler för hur vi ska hantera reservationer och köer och anpassa vårt bibliotekssystem Libra till våra behov. Efter ett års samarbete har vi blivit mycket bättre på att formulera kraven för vårt bibliotekssystem och det är viktigt att vi i kontinuerlig dialog med Axiell fortsätta att utveckla och utnyttja alla möjligheter av bibliotekssystemet. Bibliotekens verksamhet, arbetsmetoder och miljöer bör utvecklas och bli mer mobila för att kunna möta alla medborgare och användas i ett föränderligt samhälle. Bibliotekens uppdrag i det förändrade samhället är formulerad i Regional Kulturplan för Skåne : Folkbiblioteksverksamhet regleras i Bibliotekslagen (1996:1596) och har till uppgift att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning, samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteken ska även låna ut litteratur avgiftsfritt. Vissa grupper ska ägnas särskild uppmärksamhet, bland annat barn och unga. Biblioteken är viktiga för den kulturella infrastrukturen. Biblioteken möjliggör inte bara konsumtion av lokal och regional kultur utan är potentiella arenor för en utvecklad delaktighet, kulturelllt, digitalt och demokratiskt. Det sker stora omvärldsförändringar inom kultur, information och lärande och biblioteksserviceen digitaliseras i snabb takt. En rad klassiska upplevelser erbjuds nu både fysiskt och virtuellt. Biblioteken är nödvändiga aktörer i det skånska mångkulturella och mångfacetterade landskapet. Deras roll som öppna, fria platser dit alla känner sig välkomna bör stärkas för att de fortsatt ska kunna svara på nya vanor och livsmönster. Bibliotekets verksamhet, lokaler och tjänster bör bygga upp, uppmuntra och stödja deltagande i både samhälls- och kulturliv. Det gäller inte enbart de traditionella uppsökande verksamheterna, utan är ett ansvar för hela biblioteksverksamheten. Inom Skåne NV gäller det här uppdraget för samtliga kommunala bibliotek var för sig men även för biblioteket Skåne NV in sin helhet. Att utföra uppdraget i samarbete och i samspel med andra bibliotek i Skåne NV är en utmaning. Ju längre samarbete mellan biblioteken i Skåne NV fortskrider, desto större är behovet av samordning, ansvarsfördelning och utvecklande insatser i nätverket Skåne NV. Det behovet uppstår utifrån: 1) insikten att vi tillsammans kan åstadkomma mer inom olika områden i en ekonomisk ansträngd period 2) gemensam inriktning av vår verksamhet på kommunal nivå när det gäller (prioriterade målgrupper och uppdrag (bl.a. läsfrämjande uppdrag) 3) bibliotekslandskapet i Skåne har förändrats. Det finns nya riktlinjer från Region Skåne när det gäller fjärrlån, depositioner utländska böcker, tidskriftsartiklar. Detta ställs nya krav på bibliotekens verksamhet och service de erbjuder till sina låntagare. 4) praktiska problem kring transport, reservationer m.m. Den här rapporten har som mål att ge oss en närmare bekantskap med Bibliotek Skåne NV lyfta frågor som borde besvaras när det gäller mediebeståndet Bibliotek Skåne NV; beskriva de områden där vi kan samarbeta kring vårt mediabestånd;

11 beskriva konkreta problem som finns när det gäller hantering av vårt mediebestånd, beställningar, reservationer; ge förslag till olika små samarbetsprojekt inom media dels för att försöka lösa problemen som finns, dels för att utnyttja mediebestånd Skåne NV på ett annat sätt. Än så länge har det mestadels varit låntagare som styrt utnyttjandet av mediebestånd Skåne NV. Men även vi som personal kan utnyttja mediebeståndet när vi ska erbjuda (grupper av) låntagare en specifik del av vår samling. ge ett förslag till en organisationsstruktur där man kan samarbeta kring media; 1.1 Metoden Under perioden augusti 2012 februari 2013 har jag arbetat med det här uppdraget. Då tiden är begränsad och det handlar och en stor mängd data har det valts en kvalitativ metod. Metoden som använts består av fyra delar: 1) I samarbetet med medieplaneringsgrupp Skåne NV har det utvecklats en frågelista som besvarades av 35 bibliotek där samtliga huvudbibliotek är representerade Frågelistan koncentrerar sig kring: (specifika) målgrupper i Skåne NV mediebeståndets svaga och starka sidor. speciella kompetenser som kan vara till nytta i mediesamarbetet Skåne NV inköpsrutiner: inköpskanaler, inköpsvägledning och leveranstider Utifrån det lokala behovet och kunskapen om de lokala mediebestånden på biblioteken inom Skåne NV kan vi få en uppfattning vart mediebestånd Skåne NV borde förstärkas 2) Kvantitativ analys av fjärrlånen 3) Kvantitativ analys av lån mellan bibliotek i Skåne NV perioden mars december ) Under projektets gång har jag besökt samtliga huvudbibliotek två gånger för att presentera arbetet och för avstämning med det lokala biblioteket. Utöver detta har jag deltagit på 3 styrgruppsmöte och haft flera möten med Region Skåne för att testa tankarna och inriktning av mitt uppdrag. Min ambition att formulera en lokal inköpsprofil till varje bibliotek i Skåne NV var för ambitiös och det finns i samarbetsprojekt Bibliotek Skåne NV inte ett mandat att fördela inköpsansvar över de olika biblioteken därför att samtliga bibliotek arbetar utifrån en lokal budget. Under projektets gång upptäckte jag snart att det inte fanns en tydlig profil för varje bibliotek och att biblioteken arbetade med samma uppdrag att serva låntagare med information, kunskap och litteratur inte alltid under samma förutsättningar -, men med samma ambition att göra detta på det bäst möjliga sättet. När det gäller statistiska uppgifter av de första 10 månader Skåne NV är det viktigt att hänsyn till det faktum att - En del av konverteringsproblemen återspeglas i statistiken: antal låntagare per enhet en del av utlån har försvunnit ca katalogposter har försvunnit

12 en del bibliotek har lokala placeringar på hyllsignum och detta har som konsekvens att dessa media försvinner i signum-statistik. fjärrlånestatistik registrerades inte på samma sätt på samtliga enheter en del av utlån från vissa enheter räknas på andra enheter - Vid integrerade folk- och skolbibliotek inkluderas skolbibliotekslånen - Av omfångsskäl har det inte varit möjligt att ta ut statistiska uppgifter för samtliga bibliotek inom Skåne NV. - Det är svårt att få ut samlade uppgifter om titlar i vår katalog. T.ex. är det svårt att få svar på frågor som: hur många engelska ungdomsböcker finns i vårt bestånd?

13 2 Regionalt mediesamarbete i Skåne Det Skånska bibliotekslandskapet har ändrats sedan 1a januari För Bibliotek Skåne NV som en de av delregionala biblioteksnätverken har detta konsekvenser när det gäller fjärrlån och kompletterande medieförsörjning. 2.1 Model regionalt mediesamarbete i Skåne Från och med 1 januari 2013 gäller den nya modellen för regionalt samarbete i Skåne. Den nya modellen innebär att de regionala resurserna omfördelas från administration av fjärrlån och bidrag till inköp av media till att i högre utsträckning fokusera på samverkan och utveckling. Ett syfte är också att skapa flexibilitet i resursutnyttjandet, genom att omfördela medel från fasta kostnader till fler utvecklingsinsatser. Tanken är att de regionala resurserna ska användas där de ger störst effekt för användaren. I den nya modellen delas det regionala uppdraget kring kompletterande medieförsörjning in i tre integrerade delar: 1 medier och metodik kompletterande medieförsörjning. Regionala medel utgår till tre delregionala ansvarsbibliotek: Malmö, Kristianstad och Helsingborg. Malmö har dessutom ett övergripande regionalt ansvar. 2 infrastruktur (transporter) 3 utveckling (av den kompletterande medieförsörjningen, fortbildning och utvärdering av modellen) En förutsättning för det regionala mediesamarbetet i Skåne är att kommunbiblioteken har ett mediebestånd som täcker de egna kommuninvånarnas grundläggande behov. 2.2 Fjärrlån Följande media bör inte fjärrlånas: köpbar populär och/eller efterfrågad fack- skönlitteratur media som Bibliotek Skåne NV redan äger men som är utlånade Spel och spelfilmer Om du på det lokala biblioteket bedömer att boken ska fjärrlånas (d.v.s. boken finns inte i mediebestånd Skåne NV) vänder du dig i första hand till Malmö. Om boken inte finns i Skåne NV eller Malmö kan du söka boken i någon av följande kataloger: BURK sök Libris 2.3 Inköpsförslag Om det lokala biblioteket inte köper in efterfrågat material och om boken inte finns i Skåne NV och är ny (max två år gammal) kan beställningen skickas som ett inköpsförslag. I första hand till ansvarsbibliotek Helsingborg, i andra hand till Malmö. 2.4 Depositioner på utländska språk Under första halvåret 2013 kommer verksamheter med depositioner på utländska språk att utvärderas. För ansvarsbibliotek Helsingborg kan detta innebära att en del av de finansiella medel som finns för kompletterande medieförsörjning ska användas för inköp av litteratur. på utländska språk. Region Skåne håller på att förbereda ett nytt förslag kring depositioner i samarbete med det internationella biblioteket i Stockholm

14 2.5 Artikel- och tidskriftsbeställningar Tidskriftsbeställningar och referensfrågor tas omhand på antingen det lokala biblioteket eller ansvarsbibliotek Helsingborg 2.6 Regionala boktransporter Regionala boktransporter sker varje helgfri vardag, via tre delregionala slingor som sammankopplas varje dag. Lådorna hämtas och lämnas på respektive huvudbibliotek. Returer och omlastning till och mellan de delregionala ansvarsbiblioteken sker dagligen. De regionala boktransporterna kan också användas för att skicka böcker som fjärrlånas mellan kommunbiblioteken i Skåne.

15 3 Mål Bibliotek Skåne NV Det mål som är formulerat i den här rapporten härleds direkt ifrån Region Skånes målsättning för samtliga invånare i Skåne: Målsättningen är att alla invånare ska erbjudas en likvärdig tillgång till medier och information. Det förutsätter att de regionala resurserna optimeras utifrån kommunbibliotekens behov av regionalt stöd, men även utifrån bibliotekens möjligheter att själva påverka sina behov 3.1 Utgångsläget Principen att alla ger och alla får är vägledande för mediesamarbete inom Skåne NV, men även för medieförsörjningen i Skåne. Det lokala mediebeståndet är startpunkten för samarbete Skåne NV. Det tas för givet att samtliga kommunbibliotek inom Skåne NV har ett mediebestånd som täcker de egna kommuninvånarnas grundläggande behov av litteratur och information. Det strävas efter att biblioteken ska vara så självförsörjande som möjligt. Ju mer det lokala biblioteket kan tillgodose sina låntagares behov desto snabbare låntagare får det han/hon önskar. Utifrån kostnads- och miljöperspektiv är detta det mest optimala. I samarbetet står våra användare centralt. Användare är samtliga aktiva och potentiella låntagare på Bibliotek Skåne NV. Deras behov av läsning, kultur, information, kunskap och utbildning är det som i stort sätt bestämmer hur mediasamling Bibliotek Skåne NV och hur den lokala bibliotekssamlingen ser ut eller borde se ut. Där utöver har biblioteken ett uppdrag att: kunna tillhandahålla visa böcker när som helst även om det inte finns en efterfrågan just nu inspirera låntagare till läsning av böcker / media som de kanske i första hand inte hade tänkt att låna Det lokala medieståndet och mediebeståndet Skåne NV ska vara: Mångfaldigt Aktuellt Balanserat Pålitligt Brett 3.2 Lokalt, delregionalt och regionalt samarbete Sedan 1 mars 2012 har bibliotek inom Skåne NV tillgång till mediebestånd från samtliga bibliotek som ingår i samarbetet. Både personal och låntagare kan direkt reservera media från andra bibliotek. Om media inte finns inom bestånd Skåne NV finns det fyra möjligheter för personalen på det lokala biblioteket: 1 biblioteket köper in önskad media 2 biblioteket gör ett inköpsförslag till kompletterande media hos ansvarsbibliotek Helsingborg 3 biblioteket fjärrlånar boken ifrån Malmö 4 biblioteket fjärrlånar boken via Libris

16 Bild 1 Bibliotek i kommuner med > invånare Bibliotek i kommuner med antal invånare mellan och Bibliotek i kommuner med < invånare = kompletterande medieförsörjning Bibliotek Skåne NV = lån från Malmö = fjärrlån via Libris = utlån mellan biblioteken inom Skåne NV = fjärrlån antingen från Malmö eller från bibliotek utanför Skåne

17 3.3 Vad vill vi åstadkomma med medieplanering Bibliotek Skåne NV? Bild 1 visar att det krävs rutiner, regler och anpassningar i vårt bibliotekssystem för att utlån mellan biblioteken i Skåne NV ska fungera så effektivt som möjligt. Så effektivt som möjligt innebär att låntagare får sin bok så snabbt som möjligt, men samtidigt att miljöbelastning och kostnader begränsas. Den här medieplaneringen ska synliggöra vilka hinder som finns för vårt samarbete kring mediebestånd Bibliotek Skåne NV. Medieplaneringen ska uppmärksamma oss på gränserna mellan lokalt, delregionalt och regionalt ansvar när det gäller lån innan- och utanför det lokala biblioteket och Bibliotek Skåne NV.. Förhoppningsvis ger medieplaneringssamarbetet kring mediebeståndet Skåne NV ett innehåll som kan fungera som en resurs vid inköp och gallring. Utöver detta är det önskvärt att medieplaneringen kommer att fungera som en basis för nya samarbetsformer kring vårt mediebestånd.

18 4 Bibliotek Skåne NV de första 10 månaderna Tio månader Bibliotek Skåne NV ger oss insikt i hur vi har samarbetat, hur våra låntagare har nyttjat biblioteket och med vilka hinder / problem låntagare och personal blev konfronterats. 4.1 Bibliotek Skåne NV Invånare och låntagare i Skåne NV Bibliotek Skåne NV har invånare, därifrån är drygt 45% låntagare hos en av de 57 biblioteksenheter i Skåne NV. I den här rapporten är integrerade folk- och skolbibliotek inkluderade, medan det inte har tagits hänsyn till skol- och gymnasiebibliotek, även om vissa skol- eller gymnasiebibliotek är delaktiga i samarbetet. (Se bilaga 1) I frågelistan angavs barn- och ungdomar, låntagare med lässvårigheter, invandrare, studenter inom omvårdnad, lärarstudenter, äldreboende som bibliotekets målgrupper. Utlån Under perioden mars- december 2012 har Bibliotek Skåne NV lånat media, därifrån har vi lånat ca 5% ( media) från varandra. Vi kan fastställa att samtliga biblioteken i samarbetet till ca 95 % är självförsörjande d.v.s. att de kan tillgodose sina låntagares behov med det egna biblioteksbeståndet. En stor del av de media som biblioteken lånar utanför det egna biblioteket äger biblioteken själva men har vid utlåningstillfällen varit utlånade till en annan låntagare. Att kunna låna media på andra bibliotek när det egna exemplaret är utlånat har i regel varit en förhöjd service för våra låntagare Deras väntetid på media har minskat. Detta gäller inte för de populära titlarna.. foto: Jens Nihlen, Båstads bibliotek Principen alla ger och alla får fungerar som det ska inom Skåne NV. De större biblioteken som Helsingborg, Ängelholm, Landskrona och Höganäs står för 65% av alla utlån inom Skåne NV och samma bibliotek står för 60% av lånen från bibliotek inom Skåne NV. Sammanfattningsvis kan man säga att utlån inom Skåne NV är proportionellt fördelade över de olika biblioteken. Inom kommungränser ser vi att huvudbibliotek lånar mer från bibliotek inom Skåne NV än områdesbiblioteken och filialer. Områdesbibliotek och filialer lånar mer från och till varandra och huvudbibliotek än från och till Skåne NV (Se bilaga 2,3,4, 5) Fjärrlånen har under de sista tio månaderna minskat dramatiskt. Biblioteken i Skåne NV har lånat mindre än 1 procent av sin media utanför Skåne NV (6097), vilket kan jämföras med 2011 lånades då nästan media lånades in utanför Skåne NV. (Se bilaga 6)

19 Det är framför allt aktuell (skön) litteratur. (litteratur publicerad i de senaste två åren) som låntagare och personal reserverar i biblioteksbestånd Skåne NV och det är också de böckerna som lånas mest på biblioteken inom Skåne NV. (Se bilaga 7) Inköp De 11 kommuner som är del av Skåne NV ansvarar för egen mediabudget. Budgeten skiljer sig per kommun från 30 till 58 kronor per invånare. Sammanlagt köps det media för kronor (inkl databaser och elib) om året Teoretiskt sett innebär detta ett mediaanslag av 41 kronor per invånare i Skåne NV. I siffrorna om kommunens mediaanslag är databaser och elib inte inkluderade. (se bilaga 7) Delregionala boktransporter Regionala boktransporter sker varje helgfri vardag, via tre delregionala slingor som sammankopplas varje dag. Lådorna hämtas och lämnas på respektive huvudbibliotek. Returer och omlastning till och mellan de delregionala ansvarsbiblioteken sker dagligen. Delregional boktransport Möjligheten att koppla reservationer och köhantering till de regionala boktransporterna bör undersökas. I dagens läge är boktransport och köhantering / reservationer två separata entiteter som inte är avstämmad på varandra. För att undvika onödiga transporter och för att göra transport strecka så lite som möjligt bör möjligheter att koppla de två entiteter till varandra undersökas 4.2 Mediebestånd Skåne NV I frågelistan fanns det några frågor som rör det lokala mediebeståndet. Svaren på frågorna är kvalitativa bedömningar av bibliotekarierna. MP3, ljudböcker Mer än hälften bedömer att beståndet ljudböcker är tillräckligt för att tillgodose den lokala efterfrågan. Storstilsböcker Mer än hälften bedömer att beståndet storstilsböcker är tillräckligt för att tillgodose den lokala efterfrågan. Biografier Nästan alla bedömer att beståndet biografier är tillräckligt för att tillgodose den lokala efterfrågan. Kurslitteratur inom vård och omsorg Mer än hälften bedömer att beståndet kurslitteratur inom vård och omsorg inte räcker till. Kurslitteratur inom pedagogik Största delen bedömer att beståndet kurslitteratur inom pedagogik inte räcker till Böcker på lätt Svenska för vuxna Mer än hälften bedömer att beståndet böcker på lätt Svenska inte räcker till.

20 Ljudböcker för barn och ungdom Mer än hälften bedömer att beståndet ljudböcker för barn och ungdomar i räcker till. Lättlästa böcker för barn och ungdomar De flesta bedömer att beståndet lättlästa böcker för barn och ungdomar är tillräckligt. Media på utländska språk Enligt svar i frågelistan finns det begränsningar i vårt bestånd av barn- och ungdoms och vuxenlitteratur på utländska språk. Detta gäller både de så kallade skolspråken såsom engelska, tyska, franska och spanska och andra vanligt förekommande språk såsom arabiska, persiska m.m. Tillgängliggörande av media på utländska språk I katalogen är det svårt att hitta rätt böcker, när det gäller utländska språk. Ett förslag till ett projekt som skulle kunna passa i regionens nya modell för regionalt mediesamarbetet inom utvecklingsområdet är att systematisk tillgängliggöra de utländska medier som finns i Libris katalogen. Internationella Bibliotekéts katalog kan vara en förebild för det här projektet. Så får vi även en överblick av den internationella litteratur som finns och vad som saknas. Detta kan i sin tur vara en vägledning vid användning av medel för kompletterande medieförsörjning Musik inom Bibliotek Skåne NV Det finns en tendens att biblioteken minskar sina inköp av musik CD och att de mindre biblioteken slutar helt att köpa in musik på CD. Utlån av musik cd har också minskat sedan Spotify och Youtube erövrat mark i musikens värld. Vilket ansvar har Bibliotek Skåne NV när det gäller tillgängliggörande och arkivering av det (svenska) musikbeståndet också med tanke på den digitala klyftan, alla har inte tillgång till Spotify och internet. Databaser Vid inköp av språkkurser är det endast 5 av de 33 bibliotek (som svarade på frågelistan) som tar hänsyn till det faktum att låntagare har fri tillgång till databasen Mango Mango men även de andra fria databaser bör marknadsföras både för personalen och för låntagaren.

21 4.3 Utvecklingar efter 1 mars 2012 Låntagare Från och med Bibliotek Skåne NV s första dag, fanns det en grupp aktiva låntagare som reserverar sina böcker bakom sin dator hemifrån. Vi kan inte med helt säkerhet fastställa om det handlar om en ny grupp låntagare eller om våra besökare även har blivit aktiva på hemmaplan när de ska reservera en bok. Men vi kan i alla fall fastställa att biblioteket används på olika sätt och att det görs betydligt mer reservationer i OPAC sedan 1 mars Under 2011 fjärrlånade biblioteken ca böcker. Genom fjärrlån fick bibliotekarien en överblick av den litteratur som fattades på det egna biblioteket och i många fall var det en indikation på inköp. Sedan 1a mars 2012 har fjärrlånen minskat med 60 %. Många låntagare reserverar hemifrån böcker inom hela Skåne NV: Det är positivt att mediebeståndet nyttjas av flera låntagare och att boken får en mer frekvent användning. Samtidigt finns en fara att det lokala beståndet urholkas på grund av att låntagare reserverar själv utanför det lokala biblioteksbeståndet. Å andra sidan ser vi på våra reservationshyllor böcker som är efterfrågade av våra låntagare som vi annars förmodligen aldrig skulle ha sett E-böcker Antal e-bokslån har ökat under Det fanns ett tak på 2 böcker per veckan per låntagare och ett max av 2000 ebokslån i Skåne NV per månad. Varje månad nåddes taket tidigare. Under december 2012 och januari 2013 har taket för eboksutlåningen tagits bort och det hade som konsekvens att lånesiffrorna ökat till resp och I skrivandets stund har Bibliotek Skåne NV gått tillbaka till det gamla taket, 2000 lån och har styrgruppen även beslutat att begränsa lånemöjligheten till ett lån per lånekort och vecka. Populära titlar och e-bokslån Populära titlar och ebokslån har toppat som diskussionsämne i Skåne NV och det är berättigat att ställa frågan om Bibliotek Skåne NV ska höja taket på ebokslån på bekostnad av inköp av flera exemplar av populära titlar. Populära titlar Bibliotek Skåne NV har att göra med en grupp aktiva låntagare som gärna lånar sina media hemifrån. Initialt var inte biblioteken inom Skåne NV förberedda på hanteringen av de långa plocklistor som blev följden av detta. Även om Bibliotek Skåne NV har infört visa rutiner för att hantera köerna på ett bättre sätt och personalen aktivt arbetar med plocklistor m.m. kan vi konstatera att både personal och låntagare upplever att de mest populära titlarna transporteras på ett kanske ineffektivt sätt kors och tvärs över Skåne NV. Det är också svårt både för personal och för låntagare att tolka på vilken plats i kön man befinner sig. En del av problem med köerna kan förklaras med att inte samtliga bibliotek får de populära böckerna levererade samtidigt efterbeställningar på populära titlar inkorpores i dagens läge inte i befintlig kö det finns inga tydligt omskrivna rutiner när det gäller beställningar. Vissa biblioteken lägger in beställningen efter det att boken beställs hos bokleverantören. Vissa lägger in beställningen, först när boken är på plats. begreppet rimlig väntetid och servicenivå när det gäller populära titlar har ännu inte fått något mätbart innehåll.

22 relaterat till föregående punkt finns inga tydliga kvantitativa riktlinjer gällende när en biblioteksenhet bör köpa in ytterligare exemplar Många bibliotek upplever att de populära böcker aldrig finns längre på bibliotekets nyhetshylla och menar att detta har som konsekvens att besökare aldrig längre ser de mest aktuella böckerna när de är på biblioteket. Gemensamt ansvar för den gemensamma kön av populära titlar Beställningsrutiner bör överses. Översyn av rutiner hur och när biblioteken inom Skåne NV tar plocklistor. Arbete med reservationsgrupper så att efterbeställningar inkorporeras i befintlig kö ska fortsättas. Kvantifiering av begreppen rimlig väntetid och servicenivå. Kvantitativa riktlinjer gällande antal exemplar av populär titel på avhämtade enhet Kontinuerlig bevakning av reservationsköer genom att ta ut reservationslistor utifrån avhämtningsenhet. Möjligheter att centralisera inköpet av populära titlar bör undersökas Inköpsansvariga på samtliga bibliotek träffas varje termin för att välja de 10 mest köbildningsbenägna titlarna. Antalet exemplar fastställs och titlarna köps in centralt. På utgivningsdagen släpps ca 100 ex av den populära titeln. De första hundra på kölistan försvinner på det här sättet omedelbart. Sedan skickar biblioteket som boken återlämnas på boken vidare till nästa på kölistan. Det finns inte en särskild enhet som äger boken och det har förmodligen en positiv psykologisk effekt. Ägande enhet kan vara Bibliotek Skåne NV eller vi kan arbeta med ett flyttande bestånd d.v.s. boken lokaliseras på återlämnade enhet. När kön inte längre finns, gallras och fördelas böckerna över samtliga enheter i Bibliotek Skåne NV. Styrgruppen bor överse om det är möjligt att initiera ett sådant projekt och fundera kring finansiering. En möjlighet är att alla bibliotek avstår en proportionel del av sin mediebudget till inköp av populära titlar. Artikel och tidskriftbeställningar Ansvarsbibliotek Helsingborg har fått uppdrag att ta hand om tidskriftsbeställningar när det lokala biblioteket behöver hjälp med detta. Artiklar- och tidskrifter Tjänster kring artikel- och tidskriftsbeställningar bör utvärderas eftersom ansvarsbibliotek Helsinborg inte har byggt upp sin tidskriftssamling i syfte att tillgodose biblioteken inom Skåne NV.

23 5 Samarbetsområden inom mediaplanering 5.1 Uppbyggnad mediebestånd Skåne NV Mediebeståndet Skåne NV bör i första hand möta efterfrågan hos låntagaren. Samtidigt ska ett balanserat mediebestånd inte vara för stort eftersom tillgängligheten således begränsas, men samlingen får inte heller vara för liten eftersom då valmöjligheter för låntagaren minskar. Det är svårt att hitta den balansen i nuvarande mediebestånd Skåne NV som är summan av samtliga 11 biblioteksbestånd. Tid och erfarenhet får utvisa hur vi ska anpassa vårt inköpsoch gallringspolicy. Media tillkommer beståndet genom: inköp på de lokala biblioteken inköp inom ramarna för kompletterande mediaförsörjning temporärt genom fjärrlån Media lämnar eller finns kvar i vårt mediabestånd efter gallring. I mediaplanering kan därför tre områden pekas ut där det ett samarbete kring mediabeståndet Skåne NV kan byggas upp: 1. Inköp 2. Kompletterande mediaförsörjning 3. Gallring 5.2 Inköp Samarbete kring inköp är mest komplicerat då samtliga bibliotek arbetar utifrån ett lokalt uppdrag med en lokal budget. Samtidigt kan man konstatera att de lokala resurserna används optimalt om biblioteken i ett så tidigt skede som möjligt vet hur övriga bibliotekens inköp ser ut. På det här sättet blir inköpstrenderna synliga och det blir lättare att stämma av sina inköp mer varandra. Ju mer och ju tidigare vi vet vad som köps in för mediasamlingen Skåne NV desto bättre kan vi bygga upp en mediasamling som är komplett, brett, mångfaldig, pålitlig och aktuell. Informationen om inköp på de olika enheterna ska vara lätt tillgänglig och det finns olika sätt att åstadkomma detta: Information i Libra om beställningar som är gjorda på andra enheter ska vara tydligare. I dagens läge är det svårt att avgöra vilket bibliotek och hur många exemplar som redan är beställda. Gemensam inköpsvägledning som till exempel användandet av BTJ s digitala häfte för att redan vid inköpstillfälle tar reda på vilka bibliotek som redan har köpt boken Det finns en stor kompetens när det gäller media inom Skåne NV och det är bra om kollegor kan tipsa varandra om vissa böcker. Ett intranet Skåne NV skulle kunna fungera utmärkt som ett sådant forum. Även kollegor med speciell kompetens inom ett visst språk- signum eller skönlitterär genre skulle kunna dela sin expertis på ett sådant forum. Dessutom skulle man varje månad kunna publicera en tio i topp för inköp t.ex. - engelsk skönlitteratur för både vuxen och barn - musik CD - facklitteratur

24 fjärrlån / Malmö Kompletterande mediaförsörjning digital häfte Libra biblioteksysstem Nätverk Skåne NV = samarbetsområde = begränsat samarbetsområde Inköpsvägledning Inköp Gallring B J U V H Ö G Ä A N N GE Ä LH S OL M M M M M M M HE LSI NG BO L RG I P P A N LA N Ö DS KR LO J N U A N G A A Bild 2

25 5.3 Samarbete kring kompletterande medieförsörjning De medel Region Skåne har avsatt för kompletterande medieförsörjning kan användas för olika ändemål: varje fjärrlånsansökan ska betraktas som ett inköpsförslag medlen kan användas för prioriterade målgrupper inom Bibliotek Skåne NV: medlen kan användas.till speciella satsningar inom samlingen Bibliotek Skåne NV, t.ex.för att förstärka vår samling med media på utländska språk Det måste definiera tydliga riktlinjer för användningen av de regionala medlen. Praktisk hantering av de regionala medlen Det behövs tydliga riktlinjer kring beställning av media som ska bekostas av de regionala medlen. Samtidigt ska det även tas ställning till om de nya media ska lokaliseras på Helsingborgs stadsbibliotek eller på det bibliotek som har efterfrågat boken. I detta avseende kan man även tänka sig att registrera de här media i ett flyttande bestånd, d.v.s. att media registreras på den enhet som media återlämnats. En modell som har förresten har använts och testats av Varmlands länsbibliotek. 5.4 Gallring De flesta bibliotek hanterar följande kriterier vid gallring: hur ofta är en media utlånad är innehållet fortfarande aktuell och pålitlig finns det andra böcker inom samma område tillgängligt på marknaden är boken fortfarande utlåningsbar Sedan sammanslagningen är det lika viktigt att ta hänsyn till mediebeståndet Skåne NV när vi gallrar inom vårt eget lokala bestånd. En rätt enkel riktlinje som kan hanteras om boken inte finns i bestånd Skåne NV ska man tänka till en gång extra vid gallring. Även vid gallring av böcker som är en del av en serie bör man kolla om serien finns någonstans komplett. Ljudböcker och storstilsböcker som gallras kan erbjudas till andra bibliotek. Även här skulle det vara bra om man kan diskutera gallringsfrågor på ett gemensamt forum. 5.5 Fjärrlån En del av biblioteken i samarbete Skåne NV upplever den nya regionala modellen när det gäller fjärrlån som en försämrad service till sina låntagare, framför allt gäller detta låntagarens beställning av kurslitteratur. Tidigare kunde bibliotekarier låna boken via Libris och placerar sin reservation på flera bibliotek i Sverige. Nu finns det tre valmöjligheter om boken finns i beståndet Skåne NV. Antingen placerar man låntagare i kö, man köper in boken eller så gör man ett förslag för inköp med regionala medel. Detta har i regel som konsekvens att låntagare får vänta längre på sin bok.

26 Fjärrlån Bibliotek Skåne NV bör utvärderas fjärrlån i Skåne NV tillsammans med Region Skåne och bör också utreda frågan kring kurslitteratur: i vilken utsträckning har Bibliotek Skåne NV ansvar för leverans av kurslitteratur till högskolestudenter. Det bör även sättas kvantitativa kriterier för huruvida det lokala biblioteket köper in kurslitteratur, när det finns en kö i Skåne NV. Det ska finnas tydliga regler kring ett gemensamt ansvar för en gemensam kö när det gäller kurslitteratur. Det bör ges ett kvantitativt innehåll till begreppet rimlig väntetid när det gäller kurslitteratur.

27 6 Organisationsmodeller och projektförslag 6.1 Nåtverket Skåne NV Begreppet nätverket Skåne NV hänvisar till det yrkesmässiga nätverk som bildats efter sammanslagningen Bibliotek Skåne NV. Det finns en stor kunskapsmässig potential som bör utnyttjas. Det finns sedan början många grupper inom Skåne NV som träffas regelbunden för att utreda och utveckla vår verksamhet och vårt bibliotekssystem. Nätverket har inte utnyttjats ännu för att initiera lässtimulerade projekt kring vårt gemensamma mediebestånd. Stora fördelen av Bibliotek Skåne NV är att det finns en otrolig mängd litteratur och kunskap lätt tillgängligt för en stor grupp låntagare. För oss på biblioteken gäller egentligen samma fördel för även vi har i vårt uppdrag att förmedla litteratur tillgång till en ovärderlig skatt av information och litteratur. Efter sammanslagningen kan vi nå ut till en betydligt större grupp av låntagare med våra läsfrämjande aktiviteter. Specifik kompetens kring språk, signum, viss skönlitterär genre utnyttjas ännu endast på det lokala biblioteket och inte inom nätverket Skåne NV ännu. För att kunna samarbeta inom medieområdet krävs en organisation där man lätt kan informera och inspirera varandra m.m. Ett eget intranet Bibliotek Skåne NV skulle i detta avseende vara optimalt. Ett forum där man kan informera varandra om allt som har med media att göra. I den här paragrafen görs ett första försök att ge olika organisationsmodeller för att samarbete kring vårt mediebestånd. I paragraf 6.2 skissas olika organisationsmodeller utifrån arbetsgrupper och de illustreras med olika förslag på frågor hur vi kan förbättra verksamheten kring vår gemensamma mediebestånd. I paragraf 6.3 skissas olika organisationmodeller utifrån de olika biblioteken och de illustreras med förslag på små läsfrämjande projekt. 6.2 Organisationsmodeller utifrån arbetsgruppsperspektiv Styrgrupp delegerar uppdrag till en av verksamhetsgrupper Systemgrupp Representant bibliotek inom Skåne NV Arbetsgrupper kan lyfta frågor som Styrgrupp ska ta ställning till.

28 Förslag på frågor och på vem som kan besvara dem Beställningrutiner bör överses Översyn av rutiner kring plocklistor när och hur Fortsätta arbete med reservationsgruppen Flyttande bestånd Utreda möijlgheter att koppla reservationer och köhantering til de regionala boktransporter Mediagrupp Systemgrupp Systemgrupp Systemgrup Systemgrupp Styrgrupp inrättar en tillfällig arbetsgrupp för att utreda en fråga eller för förberedande verksamhet. En tillfällig arbetsgrupp kan även består av experter inom ett visst område av olika bibliotek. Förslag på frågor som kan utredas av tillfällig arbetsgrupp Utvärdering av fjärrlån i samarbete med Region Skåne Marknadsföringsplan publika databaser. Sedan kan utföring av marknadsföringsplan delegeras till media- och webbgruppen. Projekt inköp populära titlar och gemensam inköpsvägledning. Styrgruppen kan anlita en extern projektledare för att utföra ett begränsat uppdrag. Finansiering av projektledare sker antingen genom ett proportionell finansiell bidrag av bibliotek inom Skåne NV eller genom att söka externa finansiella medel från Region Skåne, Kulturrådet m.m. Ansökan kan skrivas av styrgruppen eller delegeras till en av

29 arbetsgrupperna. Projektledare biståss av en eller flera arbetsgrupper som bevakar utveckling och tidsplanering. Förslag på uppdrag som bör utföras av en tillfällig projektledare Tillgängliggöra av utländsk litteratur i mediebestånd Skåne NV. Media- och Webbgruppen kan bistå projektledare i detta arbete. 6.3 Organisationsmodeller utifrån biblioteksperspektiv Styrgrupp eller arbetsgrupp initierar en aktivitet som ska genomföras på samtliga bibliotek inom Skåne NV

30 Exempel på läsframjande aktiviteter som kan initieras av styr- eller arbetsgrupp Arbetsgruppen barn och ungdom kan föreslå en gemensam satsning kring sommarboken, bokjury som ska genomföras på samtliga bibliotek inom samma ramar. Mediegruppen kan föreslå en deckarvecka, en temavecka kring reseböcker m.m. Ett bibliotek behöver hjälp av de andra biblioteken Exempel Bibliotek X ska ha författarbesök och de andra bibliotek skickar böcker av den här författaren till bibliotek X. Även här bör påpekas att ett intranet Bibliotek Skåne NV skulle vara optimalt för sådana förfrågningar. Styrgrupp eller arbetsgrupp initierar ett projekt och samtliga bibliotek gör var sin insats.