Orkanen Gudrun. Himmel och helvete för företag i Kronobergs län. Nina Carlsson, Anna Jensen Tornehed, Therese Mårtensson,

Transkript

1 Orkanen Gudrun Himmel och helvete för företag i Kronobergs län Nina Carlsson, Anna Jensen Tornehed, Therese Mårtensson, Johan Löfgren, Lena Olaison, Joakim Vitell MAJ 2005

2 Förord När en naturkatastrof slår till som Orkanen Gudrun gjorde den 8 januari i år så får det stora konsekvenser för många i samhället. Skogsägarna såg sina livsverk mejas ned och en febril aktivitet vidtog för att ta hand om den nedblåsta skogen. I det akuta skedet handlade det till stor del om att få farbara vägar, ström och telefoni att fungera igen. Vanan vid lokala naturkatastrofer fanns (som tur är) inte. Att skogsnäringen har drabbats av stora förluster är det många som vittnat om och räknat på. Men hur har det gått för övriga företagare? Vi vill genom den här undersökningen ta reda på hur näringslivet i stort agerat. Vilka förluster och vinster har orkanen skapat? Hur har entreprenören uppfattat sin situation i kris och vad har man utfört för handlingar? Vad får andra aktörer för betyg av företagen? Hur ser företagen på framtiden? Tillsammans med studenter från Enterprising and Business Development and Development på Växjö universitet har vi gjort studien i två delar där den ena delen är fokuserad kring svaren i en enkät som samtliga våra medlemsföretag i länet fått. Den andra delen tar sikte på att beskriva hur entreprenöriella människor i olika sammanhang agerat. Vi hoppas att undersökningen ska ge mer kunskap om vad Orkanen Gudrun åstadkom på kort och lång sikt. För några kan den också säkert ge vägledning för förberedelse för liknande situationer som vi hoppas slippa i framtiden. Slutligen vill ja ge ett stort tack till Nina Carlsson, Anna Jensen-Tornehed, Therese Mårtensson, Johan Löfgren, Lena Olaison och Joakim Vitell som utfört undersökningen på ett mycket bra och professionellt sätt. Eilon Fransson Regionchef Svenskt Näringsliv 2

3 Innehåll Inledning...4 Bakgrund...4 Författare Nina Carlsson, Anna Jensen Tornehed, Therese Mårtensson VAD ORKANEN GUDRUN LÄMNADE EFTER SIG... 6 Elavbrott...7 Teleavbrott...8 Problemdiskussion...9 Metod...10 Resultat Infrastruktur/kommunikation...11 Betydelsen av produktionsresurser och kommunikation...13 Verksamhet...13 Personal...20 Ekonomiska följder av Orkanen Gudrun...21 Relationer...22 Framtiden...24 Eliminering av risker...26 Bedömning av olika aktörers beteende...27 Påverkan på landsbygdsföretag...29 Relationer...32 Hur har företagsrelationer påverkats till följd av Orkanen Gudrun...32 Hur löste företagen problem som uppstod i kundrelationerna samt hur arbetar man för att återupprätta och bevara gamla och nya kunder?...34 Författare Johan Löfgren, Lena Olaison, Joakin Vitell DET TYSTA ENTREPRENÖRSKAPET ORGANISERING I ORKANEN GUDRUNS SPÅR...37 Inledning...37 Berättelser i Orkanens spår...37 Myndigheter...37 Samhällsinitiativ...39 Företag...41 Tolkning av berättelserna...45 Behovet av information...45 Nätverkets betydelse...45 Det instinktiva entreprenörskapet...46 Uträkning...49 Enkäten

4 Orkanen Gudrun HIMMEL OCH HELVETE FÖR FÖRETAG I KRONOBERGS LÄN En kraftig storm är på väg in över de södra och mellersta delarna av landet. Med början på lördagsförmiddagen väntas vindar på 25 till 30 meter i sekunden när stormen drar in från väster. Vi har inte sett något som liknar det här på flera år, varnar Mikael Hellgren, vakthavande meteorolog på SMHI. Expressen, Med denna varning inleddes en av de allra värsta naturkatastroferna i Sveriges historia. Det blev ingen storm, utan vindarna var så kraftiga att ovädret senare klassificerades som orkan och fick namnet Gudrun. Resultatet blev att det på ett par timmar, på en tjugondel av landets skogsyta, fälldes en årsavverkning skog för hela Sverige. 1 Det är dock inte enbart skogsnäringen som påverkats av orkanens verkningar. Andra företagsverksamheter har även dem påverkats mer eller mindre och på olika sätt. Orkanen Gudrun förde med sig såväl strömlöshet som avbrott på telefonledningar och störningar i infrastrukturen. Något som alla människor som befann sig i denna del av landet, under orkanen och tiden efteråt, blev varse om. Bakgrund Orkanen Gudrun som drog förbi södra Sverige den 8 januari 2005 var en av de värsta i landets historia, kanske är Orkanen Gudrun den värsta miljoner kubikmeter skog blåste ner. Detta innebär sju årsavverkningar i Kronobergs län plus fyra årsavverkningar i Jönköpings län, totalt en svensk årsavverkning av skog. Sverige har sedan 1943 drabbats av fem stora trädfällare, ingen av dem har dock varit lika kraftig som denna, säger Weine Josefsson på SMHI. Orkanen Gudruns framfart lämnade knappast någon oberörd och figuren nedan visar att starka vindar drog fram i södra delarna av Sverige. 1 Gran vid gran vid björk jag såg,

5 Figuren visar Orkanen Gudruns utbredning och styrka under dygnet Tittar man på området kring södra Sverige ser man att orkanens intensitet var störst ute på haven runt Sveriges väst- och östkust. Där blåste det i detta läge mycket kraftigt, hela 35 m/s. På land är styrkorna något svagare, styrkorna uppkom till mellan m/s. Figur 1, Kronobergs län är hårt drabbat av Orkanen Gudruns härjningar, det kan man se genom att enbart titta sig omkring i länet. Skadorna i naturen tyder på att kraftiga vindar har dragit fram. Figuren ovan bekräftar det resonemanget och det syns tydligt att det bland annat är i detta område som vindhastigheterna uppnått orkanstyrka, det vill säga över 32,7 m/s. Figuren visar att Orkanen Gudrun hade sitt centrum över Kronobergs län, där även förödelsen upplevs som störst. Figuren är en uppskattning som utgår ifrån vart i södra Sverige skadorna på skogen varit störst (mest stormfälld skog). Därifrån har Kartan visar Orkanen Gudruns centrum på land. Figur 2, Kömmits U., Länsstyrelsen 5

6 Kömmits dragit slutsatsen om orkanens centrum på land. När vindstyrkan överstiger 32,7 m/s klassas den som orkan och detta fenomen förekommer såväl till sjöss som på land. Tornador och orkaner kan förekomma vart som helst i landskap som inte är kuperade. Fenomenen kan lämna förvarningar innan de slår till men vanligtvis inte i så pass god tid att man hinner förbereda sig eller sätta sig i säkerhet. Det är lätt att se och mäta hur mycket skog som blåst ner, samt hur mycket det har kostat skogsägarna. Det är däremot inte lika lätt att se om och i så fall hur företag, som står utanför skogsnäringen, har påverkats av Orkanen Gudrun. Regionkontoret för Svenskt Näringsliv i Växjö är intresserade av att kartlägga effekterna för dessa företag och därigenom få en generell bild över hur deras medlemmar påverkats. 6

7 Vad Orkanen Gudrun lämnade efter sig Elavbrott Kommunerna i Kronobergs län drabbades olika mycket av Orkanen Gudrun. Orkanen ledde till elavbrott för totalt företag och hushåll i södra Sverige och det tog 40 dagar innan alla åretruntboende hade fått tillbaka elektriciteten. Sydkraft har reparerat 2000 mil elledningar och byggt 220 mil nya ledningar, som mest var man i arbete. Kostnaderna för elbolagen har uppgått till cirka 2,5 miljarder kronor, där enbart Sydkraft står för 1,5 miljarder kronor. 2 Figuren från den 15 januari 2005, en vecka efter att Orkanen Gudrun dragit förbi, visar att stora delar av Kronobergs län var utan elektricitet. De röda markeringarna på kartan visar vilka av Sydkrafts elabonnenter i länet som var utan elektricitet vid detta tillfälle. Strömlösheten i Kronobergs län, en vecka efter Orkanen Gudrun, 15 januari, Sigenstam P. Sydkraft En månad efter att Orkanen Gudrun hade härjat i södra Sverige var strömlösheten i Kronobergs län fortfarande relativt hög, även om många abonnenter vid detta lag hade fått tillbaka elektriciteten. Sydkraft kämpade hårt, dag som natt, för att fler abonnenter i området skulle få tillbaka sin elektricitet. Fördelningen av strömlösheten i länet vid denna tidpunkt åskådliggörs med hjälp av figuren nedan:

8 Figuren visar att den östra länsdelen till stora delar hade fått tillbaka elektriciteten, medan många abonnenter i centrala och västra delarna av Kronobergs län ännu var utan elektricitet. De abonnenter som ännu saknar Strömlösheten i Kronobergs län en månad efter Orkanen Gudrun, 8 februari, 2005, kl Sigenstam P. Sydkraft elektricitet är till största delen belägna på landsbygden. Teleavbrott Samtidigt blev företag och hushåll utan telefoni och teletekniker arbetade för att återställa telenätet. Kostnaden för Telia Sonera beräknas till miljoner kronor. 3 En dryg månad efter att Orkanen Gudrun dragit fram var fortfarande abonnenter utan fast telefoni, medan det mobila telefonnätet fungerade som förut. 4 Figuren visar vart i Kronobergs län abonnenter varit utan fast telefoni under veckorna 7-10, Tidigare prognoser än så, har inte funnits att tillgå. Figuren säger oss Abonnenter utan fast telefoni vecka 7-10, 2005 Länsstyrelsen Kronoberg dock att hela två månader efter Orkanen Gudrun dragit fram,

9 var många telefonabonnenter ännu utan fast telefoni i Kronobergs län. Tillgången till mobiltelefoni var, i detta läge, i stort sett normal. Dock förekom brister i täckningen och tillfälliga störningar berodde på att en del telemaster drevs med reservkraft. 5 Tio veckor efter att Orkanen Gudrun slog till mot Sydsverige, började läget för Telia återgå till det normala. Över telekommunikationsfel hade då lagats i området. Detta antal uppgår till lika många som normalt lagas i hela landet under fem månader. 6 Problemdiskussion Det finns få studier gjorda av naturkatastrofers påverkan på företag, i synnerhet saknas detta på svenska företag. Detta kan grunda sig i att Sverige är ett land där naturkatastrofer, såsom orkaner, inte är en vanligt förekommande företeelse, varför sådana studier inte ansetts vara betydelsefulla att genomföra. I Sverige har tidigare fem liknande katastrofer inträffat, men ingen av dem har varit så våldsamma som Orkanen Gudrun. När en naturkatastrof, som Orkanen Gudrun, inträffar blir många lidande, så även vissa företag och deras affärsprocesser. Andra företag kan däremot få ett uppsving. Det är inte enbart de direkta skadorna efter en naturkatastrof som påverkar, utan företag som blir strömslösa tvingas stå stilla i sin produktion och kan inte leverera varor till väntande kunder. Detta scenario kan innebära att kunderna skaffar likvärdiga produkter från en annan leverantör, från en leverantör som har möjlighet att leverera. Vidare kan detta leda till att kunden fortsättningsvis väljer att göra affärer med den andra leverantören och en kundrelation, en lönsamhetsfaktor, går förlorad för det negativt påverkade företaget. Förlorar ett företag en viktig kund kan hela företagets verksamhet bli lidande, maskiner står stilla, personalen blir utan jobb och verksamheten kanske rent av behöver avvecklas då den inte längre kan överleva http:// hannelid=

10 Det är sålunda ofta små, indirekta skador som kan försätta företag ur spel på marknaden. Denna studie syftar till att diskutera hur en naturkatastrof kan påverka ett företags affärsprocess. För att finna förklaring till detta skall vi, utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv, studera Orkanen Gudruns effekter. Såväl positiva som negativa effekter skall studeras på Svenskt Näringslivs medlemsföretag i Kronobergs län. Metod För att kunna ta reda på hur Svenskt Näringslivs medlemsföretag i Kronobergs län drabbats av Orkanen Gudrun, valde vi att skicka ut en enkät per post till samtliga medlemsföretag i länet. Totalt skickades 1642 enkäter ut. 10 dagar senare skickade vi ut en påminnelse med en ny enkät, även denna sändelse skedde per post till ett antal av ca 1300 företag. Totalt fick vi in 486 svar, vilket innebär en svarsfrekvens på drygt 30 %. Bortfallet berodde till stor del på att företag inte ansåg sig påverkade av orkanen och därmed att de inte kunde tillföra undersökningen något. Även brist på tid var en orsak till att företag inte svarade på enkäten. I enkäten delades frågorna upp under rubrikerna infrastruktur/kommunikation, verksamhet, personal, relationer och framtid. Uppdelningen gjordes för att underlätta för respondenten att fylla i enkäten och på så vis kunna svara så korrekt som möjligt. Frågor tillhörande olika delar av affärsprocessen kopplas lätt samman i det dagliga arbetet. När det då frågas om exempelvis leveranser kan det bättre att fråga om både in- och utleveranser på samma gång. 10

11 RESULTAT Resultaten som presenteras nedan baseras på de företag som har besvarat enkäten. Ingen naturkatastrof är den andra lik. Det spelar ingen roll om det är samma typ av katastrof som slår till, det går ändå inte att förutspå vilka följder den för med sig. I och med detta går det inte att säga exakt hur företag kommer att påverkas vid en naturkatastrof. Det är därför även svårt för företagen att kunna förbereda sig och sin verksamhet inför en sådan till 100 %. Att händelser av detta slag dessutom inte inträffar särskilt ofta, på denna del av jordklotet, gör att företag är än mindre förberedda inför en sådan händelse. Oförbereddheten finns därför att företagen ofta inte ens har naturkatastrofer i tankarna när de kartlägger och förbereder sig inför vilka tänkbara risker som kan uppstå för verksamheten. Infrastruktur/Kommunikation Att ha tillgång till god infrastruktur och kommunikation är viktigt för ett företag. Två av de viktigaste delarna i infrastrukturen och kommunikationen är elektriciteten och telefonin. I infrastruktur/kommunikationsavsnittet ställdes frågor angående el- och teleförsörjningen. Andel företag som blev utan elektricitet 58% 42% Ja 42,3 % av Svenskt Näringslivs medlemsföretag i Kronobergs län blev utan el i samband med Orkanen Gudrun. I genomsnitt var företagen utan el i 4 ½ dagar, 11

12 medan medianen ligger på 2 dagar. Sammanställningen visar dock att 24,1 %, eller 1 /4, av företagen var utan el i 7 dagar eller mer. Det längsta avbrottet hade ett tjänsteföretag i Alvesta kommun, företaget var utan elektricitet i 33 dagar. I och med att Orkanen Gudrun rasade natten mellan lördag och söndag, kan man tänka sig att elavbrottet blev lindrigare för företagen. I medianen på 2 dagar är söndagen inräknad, vilket betyder att många företag endast var utan el i en arbetsdag. Detta under förutsättning att företagen inte har någon verksamhet igång på helgen. Andel företag som blev utan telefoni 59% 41% Ja 40,9 % av företagen blev utan telefoni efter Orkanen Gudruns härjningar. Den fasta telefonin var utslagen längst, ända upp till 77 dagar för ett företag i Ljungby kommun. I genomsnitt var företagen utan fast telefoni i 8 ½ dagar, med en median på 4 dagar. Hela 35 % av länets företag var utan fast telefoni i 7 dagar eller mer. Den mobila telefonin var i genomsnitt utslagen 4 ¼ dagar för företagen. Medianen ligger på 3 dagar. 17 % av företagen var utan mobiltelefonerna i 7 dagar eller mer, med en toppnotering på 31 dagar. Toppnoteringen noterades hos ett handelsföretag i A tt driva företag utan telefon på landet är omöjligt. Kommentar hämtad ur enkät Tingsryd kommun. 12

13 Betydelsen av produktionsresurser och kommunikation Vad som kan ses som tänkbara risker kan exempelvis vara avbrott av el- och teleförsörjningen. Vi har kunnat se att Orkanen Gudrun kraftigt har påverkat eloch teleförsörjningen för företagen i Kronobergs län. Det var hela 42,3 % av företagen som förlorade elförsörjningen samt 40,9 % av företagen blev utan telefoni. De flesta av de företag som blev utan tillgång av det ena, förlorade också ofta tillgången av den andra resursen. Blev företaget utan el? Blev företaget utan telefoni? Ja Ja 85,6 % 14,4 % 8,3 % 91,7 % Elförsörjningen är avgörande för att maskiner, datorer och andra elektriska hjälpmedel skall fungera. Teleförsörjningen påverkar givetvis telefonerna, både mobila och fasta, samt Internetuppkopplingen och telefaxen. Verksamhet Med verksamhet menar vi själva processdelen av ett företags affärsprocess, den del där prestationen utförs. Här återfinns frågor angående byggnader, produktions- /tjänste-/handelsbortfall, leveransproblem samt merkostnader. Andel företag där direkta skador uppstod 23% Ja 77% 23,3 % av företagen har fått direkta skador på byggnader och maskiner till följd av Orkanen Gudrun. Skadekostnaden sträcker sig mellan kr kr. De 13

14 högsta skadekostnaderna uppstod hos två tillverkande företag belägna i Ljungby kommun respektive Älmhult kommun. Genomsnittet för de som har fått skador på byggnader och maskiner ligger på kr, med en median på kr. Totalt har det kostat företagen kr. Andel företag där produktions-/tjänste- /handelsbortfall uppstod 60% 40% Ja Av de företagen som besvarat enkäten uppstod produktions-/tjänste- /handelsbortfall för 40 % av dem. Kostnaden för bortfallet sträcker sig mellan kr och kr. Det största bortfallet fick några få skogsföretag som förlorat stora delar av sin skog till Orkanen Gudrun. De 10 värst drabbade, 6,5 % av alla, har en förlustkostnad på mellan kr kr. För de som hade bortfall ligger genomsnittet, med storförlusterna inräknade, på kr. Medianen ligger på kr. Den totala kostnaden för bortfallet uppgår till kr. Utav den summan står två skogsföretag för kr. Utav dem ca 40 % företag som fick bortfall, kunde ca 75 % av dem ta igen det. Andelen igentaget bortfall uppgick i genomsnitt till 75,6 %. Medianen ligger på 100 %, vilket betyder att mer än hälften av de företag som fick bortfall har kunnat ta igen allt. 14

15 Andel företag där leveransproblem TILL företaget uppstod 25% Ja 75% Hos 25 % av företagen uppstod leveransproblem till dem. Dessa problem uppstod främst av kommunikationsproblem, men även till stor del av personalreseproblem och övriga transportproblem. Andel företag där leveransproblem FRÅN företaget uppstod 23% Ja 77% Det var lite färre företag som fick leveransproblem från sig, hos 22,7 % uppstod problem med leveranserna från dem. Även här var det främst kommunikationsproblem som ställde till det. Även transportproblem var en bidragande orsak till leveransproblemen. 15

16 Andel företag som upplevde en markant förändring i intäkten 15% 11% Ja, Ökat Ja, Minskat 74% Vad gäller intäktens förändringar i samband med Orkanen Gudrun har 10,8 % av företagen fått en ökad intäkt som följd av orkanen. Det är något fler som har erhållit en minskad intäkt, närmare bestämt 14,9 %. Den ökade intäkten har varit allt från kr till kr. Genomsnittet hamnar på kr, medianen ligger på kr. Den minskade intäkten har, å andra sidan, rört sig mellan kr och kr. Här är genomsnittet för förlorad intäkt kr och medianen hamnar på kr. De företag som gick med störst vinst är ett handelsföretag samt ett tjänsteföretag, båda belägna i Växjö kommun. Det företag som redovisade den största minskningen av intäkt är ett tjänsteföretag i Växjö kommun. Intäktsförändring fördelat på bransch procent Ja, Ökat Ja, Minskat Tillverkning Tjänst Handel Det är 75 % av de svarande företagen som uppger att de inte har haft någon förändring i intäkten till följd av Orkanen Gudrun. Fördelat på de olika branscherna är det tillverkningssektorn som har haft den minsta påverkan på intäkterna. Utav de som har upplevt en intäktsförändring inom tillverkningssektorn 16

17 är det fler företag som har upplevt en minskning av intäkten. Inom tjänstesektorn är det motsatt förhållande. Här är det fler företag som har upplevt en ökad intäkt till följd av orkanen, även om siffran för antalet företag med ökad intäkt är väldigt nära den minskade siffran. Det är mot handelssektorn som orkanen har slagit hårdast, om man utgår från intäktsförändringen. Här har nästan varje femte företag upplevt en minskad intäkt till följd av Orkanen Gudrun. Som tidigare nämnts måste inte en katastrof innebära förlust och konkurs för alla företag. Tvärtom kan en katastrof innebära ett lyft för vissa företag. Detta stämmer väl in på Orkanen Gudrun. De flesta företag ligger dock samlade vid nästan ingen påverkan alls, medan det finns ett antal företag som förlorat mycket på grund av Orkanen Gudrun samt ett antal företag som har påverkats positivt. En tendens vi har sett i svaren är att de företag som har påverkats positivt har per företag tjänat mer, än vad företag som har påverkats negativt har förlorat. Företagen som har ökat sin intäkt har med andra ord gjort det betydligt mer än de som har upplevt en minskad intäkt. Även om den finansiella påverkan inte är så stor, utslaget på alla företag, kan det innebära tuffa tider för vissa företag. Om företagens ekonomiska situation var dålig innan Orkanen Gudrun, kan situationen avsevärt ha försämrats ytterligare till följd av orkanen. Forskare framhåller att den ekonomiska situationen är viktig för ett företags återhämtande. Enligt vissa forskare kan förluster eller svårigheter att återhämta sig efter en katastrof även bero på störningar i infrastrukturen och andra operationella problem. Problem som grundar sig i att personal inte kan ta sig till arbetet eller leveransproblem till eller från företaget kan även de orsaka stora kostnader. 17

18 Andel företag där merkostnader uppstod 28% Ja 72% Merkostnader har uppstått hos 27,9 % av företagen som lämnat in svar. Merkostnader för telefoni har uppgått till totalt kr, med ett genomsnitt på kr och en median på kr. Merkostnaderna ligger på allt mellan 270 kr till kr. Något företag löste kommunikationsproblemet genom att inskaffa en satellittelefon, något som kostar. Andra företag sökte upp platser där det fanns täckning för mobiltelefonerna. Reservkraftsmerkostnaderna uppgick till kr. Genomsnittet hamnade här på kr och medianen ligger på kr. Här sträcker sig siffrorna mellan kr och kr. Kostnaderna handlar ofta om införskaffande av reservkraftverk och installation av dessa. De administrativa merkostnaderna uppkom totalt till kr, med ett snitt på kr och medianen ligger även där på kr. Dessa kostnader har, för företagen, varit allt från kr till kr. Exakt vad som har orsakat dessa kostnader är svårt att säga, då vad administrativa poster innefattar kan uppfattas olika av olika företag. 18

19 Andel företag där kostnader till följd av avtalsbrott uppstod 3% Ja 97% Det är väldigt få företag som har drabbats av avtalsbrott till följd av Orkanen Gudrun, närmare bestämt endast 2,7 %. Men deras kostnader har varit totalt kr. Det har rört sig om allt från kr till kr i avtalsbrottskostnader. Det ger ett snitt på kr och medianen ligger på kr. Siffrorna är en aning missvisande då det är sådan stor utspridning av kostnaderna. Den största avtalsbrottskostnaden återfanns hos ett tillverkande företag i Uppvidinge kommun. Andel företag där företaget har fått kassera material/livsmedel 8% Ja 92% Det är även en relativt liten andel företag som har tvingats kassera material/livsmedel som följd av orkanen, 8,3 % av de svarande företagen. Kostnaden för de kasserade materialen/livsmedlen var totalt kr. Det varierar mellan kr för ett företag till kr för ett annat företag. Genomsnittet blir kr, medan medianen ligger nere på kr. 19

20 Personal Personal är en viktig resurs för företag, utan den är det svårt att genomföra prestationen företaget försörjer sig på. Under enkätavsnittet personal återfinns frågor kring personalens svårigheter att ta sig till sitt arbete samt om det är anställda som har bett om ledigt till följd av Orkanen Gudrun. Andel företag där personal har haft problem att ta sig till arbetet 62% 38% Ja 37,5 % av företagen har haft personal som hade problem att ta sig till arbetet till följd av Orkanen Gudrun. Det rör sig om totalt 872 st. anställda som inte kunnat ta sig till arbetet. Per företag har det i genomsnitt varit 5,2 st. anställda som inte kunnat ta sig till sitt arbete och medianen ligger på 2 st. Det har resulterat i genomsnitt 13 ¼ dagar per företag som anställda inte kunnat ta sig till sitt arbete. Medianen ligger på 4 dagar. Men totalt har det blivit ½ arbetsdagar som har gått förlorade. Företag har haft allt från 1 dags total frånvaro till 459 dagars total frånvaro. Företaget som uppgav totalt 459 frånvarodagar är ett tillverkande företag beläget i Uppvidinge kommun. 459 dagar innebär drygt 2 ½ arbetsår för en anställd. 20

21 Andel företag där personal bett om ledigt till följd av orkanen Gudrun 63% 37% Ja Det är även personal som bett om ledigt till följd av Orkanen Gudrun, för att exempelvis ta hand om sin egna stormfällda skog eller arbeta med att röja privata vägar etcetera. Det är 37,2 % av företag som har haft personal som bett om ledigt. Det är allt från 1 arbetsdag till 300 arbetsdagar som tagits ut i ledighet från företagen i länet. Det är totalt 824 st. anställda som bett om att få vara lediga till följd av Orkanen Gudruns verkningar, vilket ger ett genomsnitt på 4,76 st. anställda per företag. Medianen ligger på 2 st. anställda som bett om ledigt per företag. Totalt är det arbetsdagar som anställda har bett om ledigt för. Ekonomiska följder av Orkanen Gudrun Att ge en exakt siffra på vad Orkanen Gudrun har kostat är omöjligt. Men att hon har medfört kostnader för företag i Kronobergs län är ett faktum. Orkanen Gudrun har för de 486 st. företag som besvarat enkäten totalt kostat kronor. 7 Det är en hög siffra. Om man fördelar den totala kostnaden på dessa företag blir den kronor per företag. Detta innebär 2,1 % av ett företags omsättning, med medianomsättningen på kronor. Produktions-/tjänste-/handelsbortfall har tagits igen till i genomsnitt 75 %. Dock har detta skett genom framför allt övertidsarbete och en ökad försäljning med hjälp av längre öppettider. Övertidsarbete och längre öppettider kostar, vilket medför att det ändå uppstår kostnader vid igentagandet av bortfallet. Bara för att företag har tagit igen sitt bortfall, betyder det alltså inte att de har arbetat igen kostnaden. Det har istället 7 Se bilaga 2 21

22 uppstått nya kostnader. Av dem som har besvarat enkäten fanns två stora skogsföretag, som båda har haft extremt stora bortfall. Detta är något som bör finnas i åtanke vid reflektioner över siffrorna ovan, då dessa två skogsföretag markant höjer bortfallskostnaderna. Dessa två har tillsammans ett bortfall på cirka kronor. Vi kan enbart uttala oss om att en naturkatastrof medför kostnader för företag, hur mycket går det dock inte att säga något om. Det som kan sägas är att om en ny naturkatastrof skulle inträffa kommer den att få stora kostnadsföljder för såväl tätort som landsbygd. De flesta förknippar en naturkatastrof med enbart negativ påverkan, men en naturkatastrof kan innebära en acceleration av den ekonomiska trenden i positiv riktning för vissa företag. Företag med rätt produkter eller tjänster kan bli stora vinnare till följd av en naturkatastrof. Rätt produkter och tjänster var i Orkanen Gudruns fall framför allt skogsrelaterade maskiner och utrustning samt hotellverksamhet. Relationer Relationer som ett företag har är bland annat relationer till kunder och relationer till leverantörer. I enkäten ställdes frågor om dessa två sorters relationer påverkades till följd av Orkanen Gudrun samt om kundantalet förändrats. Andel företag där kundrelationerna har påverkats 20% Ja 80% 22

23 Utav företagen som har svarat på enkäten säger 20 % att deras kundrelationer har påverkats. Påverkan har varit lite mer åt det positiva hållet, medelvärdet ligger på 3,32 av 5 möjliga. Medianvärdet är 4,0. Andel företag där leverantörsrelationer har påverkats 7% Ja 93% Det är inte riktigt lika många av företagen som säger att leverantörsrelationerna har påverkats, det är 7,1 % som uppger att de har påverkats. Dessa relationer har dock påverkats något negativt. Medelvärdet av svaren hamnar på 2,75, med ett medianvärde på 2,5. Andel företag där kundantalet har förändrats 8% 11% Ja, Ökat Ja, Minskat 81% På frågan om kundantalet förändrats svarade 11,2 % att antalet har ökat, medan 8,4 % sa att det har minskat. Det är framför allt tjänsteföretag som har fått ett ökat kundantal. 23

24 Framtiden Andel företag där påverkan på sikt upplevs 22% 62% 16% Kort sikt Lång sikt Inte alls Orkanen Gudrun kommer att påverka företagen i länet olika länge. Det är 21,6 % som tror att de påverkas på kort sikt (upp till 6 månader) av orkanen. 16,4 % förmodar att de kommer att påverkas på lång sikt (6 månader eller mer). Totalt innebär det att 37,9 % av företagen påverkas en längre tid framöver av Orkanen Gudrun. En naturkatastrof påverkar företag, men hur den påverkar dem kan variera. Alla företagen vet om och i så fall hur deras affärsprocess har påverkats. Vad som har påverkat affärsprocessen på kort sikt är lättare att se än de långsiktiga konsekvenserna. Beroende på var företaget utför sin prestation och vad prestationen består av påverkas företaget på olika sätt. Vissa påverkas positivt, Vi har haft ett rejält uppsving på skogsrelaterade maskiner samt reservdelar till dessa. Men på lång sikt kommer denna försäljning sannolikt att minska drastiskt. Kommentar hämtad ur enkät då deras prestation är rätt för situationen, medan andra påverkas negativt. 24

25 Påverkan på sikt uppdelat på bransch procent Kort sikt Lång sikt Inte alls Tillverkning Tjänst Handel 37,9 % av företagen uppger att de kommer att påverkas på sikt, antingen på kort sikt eller på lång. Det är samma fördelning på de olika branscherna, 4 av 10 säger att de kommer att påverkas på sikt. Inom tillverkningssektorn är det något färre. Det är inom handeln 2,5 av 10 företag som uppger att de kommer att påverkas på kort sikt, medan inom tillverknings- och tjänstesektorn är det 1,8 av 10 företag. Det är alltså fler företag som uppger att de kommer att påverkas på lång sikt inom tillverkningsoch tjänstesektorn. Blev företaget utan el? Blev företaget utan telefoni? På vilken sikt har orkanen påverkat företagen? Kort sikt Lång sikt Inte alls Totalt Ja 34,1 % 23,5 % 42,4 % 100 % Ja 22,2 % 22,2 % 55,6 % 100 % Ja 34,8 % 17,4 % 47,8 % 100 % 12,4 % 11,2 % 76,5 % 100 % Om el- och teleförsörjningen ställs mot uppskattningen angående företags påverkan på sikt, kan det utläsas att utav de företag som enbart har förlorat teleförsörjningen är det fler som säger att de påverkas än utav de som enbart har förlorat elektriciteten. Företagen är således mer beroende av att telefonerna fungerar än av att ha elektricitet. Att förlora kommunikationsmöjligheterna leder till mer påverkan på kort sikt, men förlusten ger även många företag påverkan på lång sikt. Många företag är med andra ord mer beroende av telefonin än av elektriciteten. Anledningen till detta kan vara att företagen hellre vill kunna hålla kontakten med sina kunder och meddela att leveransen kan bli försenad än att kunna leverera utan att kunden vet 25

26 om det. Om företagen inte har möjlighet att kommunicera med sina kunder vet de inte vad kunderna efterfrågar. De kan då inte producera varor till kunderna trots att elektricitet finns, eftersom de inte vet om kunderna vill lägga en order och i så fall vad de vill ha. Betydelsen av produktionsresurser och kommunikation visade sig med andra ord vara stor. Då företag idag är väldigt beroende av elektricitet och telefoni gav avbrotten på stora konsekvenser för företagen. Då både elektricitet och telefoni är viktiga delar i företags dagliga arbete blir påverkan stor över hela förtaget. Eliminering av risker På frågorna om vilka åtgärder företagen kommer att göra för att eliminera riskerna vid en liknande händelse svarade endast 0,5 %, det vill säga 2 st., att de kommer att flytta verksamheten. 12,4 % ska/har investerat i reservkraft, 14,3 % ska se över sitt försäkringsskydd och 19,7 % ska ta fram en krisstrategi. För att eliminera risker vid en naturkatastrof kan förberedelser vara en nyckel till en mindre negativ påverkan. Vissa forskare påstår att förberedelser inte har någon större betydelse för ett företags återhämtning på lång sikt. Andra forskare däremot, förespråkar förberedelser. Det är inte säkert att dessa har haft samma sorts förberedelser i tankarna, men att förbereda sig inför något oväntat är aldrig fel. Genom att förbereda sig kan företag eliminera eller i alla fall lindra de konsekvenser som en naturkatastrof kan medföra. Det som litteraturen behandlar angående företags förberedelser inför katastrofer är att de är mer benägna att bunkra upp med första hjälpen-kit och batterier, än att ta fram en återhämtningsplan för företaget. Forskare menar att företagen fokuserar mer på personal och företagets resurser och därmed ofta utelämnar de stora infrekventa riskerna. Ur svaren på enkäten kan det utläsas att företagen har påverkats betydligt mer på kort sikt, än på lång. Det var en stor andel av företagen som förlorade elektriciteten och telefonimöjligheterna och därmed förmågan att utföra sin tänkta prestation. Nu 26

27 när förhållandena i de flesta fall har återgått till det normala, är det många som inte längre tänker på det som inträffade. De ser händelsen som en engångsföreteelse, det har hänt nu och kommer inte att hända igen förrän i så fall först om många år. De bryr sig inte om att förbereda sig inför en liknande händelse av just denna anledning. Men förberedelser är ändå något som företagen bör tänka på, förberedelserna kan vara A och O. När företagen väl skall formulera sin krisstrategi är det därför viktigt att de har kunderna i fokus. Det är kunderna som gör det möjligt för företag att finnas till. Relationerna till kunderna blir därmed väldigt viktiga. Bedömning av olika aktörers beteende Företagen blev ombedda att bedöma olika relevanta aktörers agerande efter Orkanen Gudrun på en betygskala på 1 4. Där 4 är det högsta och därmed bästa betyget och där 1 är det lägsta och därmed sämsta betyget. Aktörers medelbetyg 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1 Aktörer Radio Tidningar TV Kommuner Försäkringsbolag Elleverantör Teleoperatör Media fick relativt bra omdöme av företagen. Som vissa kommenterade var det svårt att ge TV och i viss mån radio ett betyg, då elen behövdes för att kunna få tillgång till deras sändningar. Tidningarna fick ett medelbetyg på 2,99, med en median på 3,0. Radion fick ett något högre medelbetyg, 3,06, även de hamnade på en median på 3,0. TV: s agerande var något sämre, deras medelbetyg blev 2,94. Men även här var medianen 3,0. Försäkringsbolagen fick 2,68 i medelbetyg, med en median på 3,0. 27

28 El- och teleleverantörerna fick ett något lägre medelbetyg. Elleverantörerna hamnade på 1,96, med en median på 2,0. Teleleverantörerna fick en något hårdare dom, 1,79 blev deras medelbetyg. Även här var medianen på 2,0. Kommunernas beteende bedömdes på ett sätt där deras medelvärde hamnade på 2,79. Median blev här 3,0. Om kommunerna delas upp var för sig får de följande medelbetyg: Kommuners medelbetyg 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1 Kommun Markaryd Ljungby Älmhult Alvesta Växjö Tingsryd Lessebo Uppvidinge Markaryd 3,2 median 4,0 Ljungby 3,12 median 3,0 Älmhult 3,0 median 3,0 Alvesta 2,79 median 3,0 Växjö 2,68 median 3,0 Tingsryd 2,64 median 3,0 Lessebo 2,36 median 3,0 Uppvidinge 2,27 median 2,0 Markaryd har fått högst medelbetyg och median. Strax efter kommer Ljungby, tätt följt av Älmhult. Näst i tur är Alvesta, följt av Växjö och Tingsryd, Lessebo en bit ner och sist hamnar Uppvidinge. 28

29 Påverkan på landsbygdsföretag Främst märktes avbrotten av el- och teleförsörjningen på landsbygden, där det var hela 84,1 % av företagen som blev utan både el- och telefonförbindelser. Blev företaget utan el? Blev företaget utan telefoni? Geografisk placering Tätort Landsbygd Ja Ja 27,5 % 84,1 % 6,3 % 5,8 % Ja 5,2 % 2,9 % 60,9 % 7,2 % Att det är betydligt fler av företagen belägna på landsbygden, som blivit påverkade kan bero på skillnaderna i hur el- och telefonledningarna är konstruerade. Med detta menar vi att ledningarna till större del är nergrävda eller på annat sätt inte lika känsliga i tätorten. En annan anledning till att företag på landsbygden har drabbats i större utsträckning torde kunna bero på att de är belägna i skogrika områden. El- och telefonledningarna är mer i riskzonen på landsbygden och därmed mer utsatta. Det innebär att företagen på landsbygden lättare blir mer negativt påverkade vid en trädfällare såsom Orkanen Gudrun. Bland företagen på landsbygden säger 2 /3 av dem att de kommer att påverkas, antingen på kort eller på lång sikt. Bland företagen i tätorter är det enbart 1 /3 som säger att de kommer påverkas av Orkanen Gudrun. Geografisk placering På vilken sikt har orkanen påverkat företaget? Tätort Landsbygd Kort sikt Lång sikt Inte alls 18,5 % 40,3 % 14,3 % 26,9 % 67,2 % 32,8 % Att företagen har denna uppfattning kan styrkas med forskares teori om hur en katastrof påverkar företag på landsbygd respektive i tätort. Forskare påpekar att det som klassas som en katastrof på landsbygden inte behöver ses som en katastrof i tätorten, utan enbart som en större händelse än vanligt. 29

30 Har intäkten påtagligt förändrats för företaget? Geografisk placering Tätort Landsbygd Ja, Ökat 10,7 % 10,8 % Ja, Minskat 77,8 % 53,8 % 11,5 % 35,4 % Har kundantalet förändrats? Ja, Ökat 10,7 % 13,4 % 80,6 % 79,1 % Ja, Minskat 8,7 % 7,5 % Lyckligtvis drabbades vi ej (i motsats till vår omgivning) av några skador vid orkanens framfart. Allt fungerade som vanligt (mycket märkligt). Många av företagen som påverkades negativt ur intäktssynpunkt är belägna på landsbygden, där infrastrukturen blev mer påverkad än Kommentar hämtad ur enkät tätorternas infrastruktur. Framför allt genom blockerade vägar och trasiga el- och teleledningar. Företagen i tätorterna hade möjlighet att upprätthålla sin affärsprocess och utföra den prestation affärsprocessen är tänkt att utföra. Samtidigt som intäkten har minskat för många av företagen på landsbygden, har kundantalet ökat för andra. Varför fler företag på landsbygden har fått ett ökat kundantal kan bero på att vägarna inte har varit framkomliga och människor därmed varit tvungna att uppsöka lokala företag, för att få sina behov tillfredställda. Av detta går det att se att företagen på landsbygden har en väldig variation på sin påverkan. Anledningen till att en större andel av företagen på landsbygden tror att de kommer att påverkas kan bero på att de drabbades av längre elavbrott över tid, ända upp till 33 dagar, samt längre teleavbrott. Teleavbrottet var längre än elavbrottet, den fasta telefonin var borta i upp till 77 dagar medan mobila telefonin hade en toppnotering på 31 dagars frånvaro på landsbygden. Det dagliga arbetet, såsom att hålla kontakt med kunder, blev lidande i och med att elektriciteten och telefonin var utslagna 30

31 under så lång tid. Elavbrottet tillsammans med oförmågan att kommunicera medförde att företag fick stå stilla. Företagen kunde inte utföra den tänkta prestationen för affärsprocessen. De drog därmed på sig kostnader i form av produktions-/tjänste- samt handelsbortfall. Personalens oförmåga att ta sig till arbetet, skador på byggnader och maskiner samt andra merkostnader för exempelvis reservkraft gjorde att kostnaderna för företagen ökade ytterligare. Främst märkets avbrott av el- och teleförsörjningen på landsbygden, varigenom företagen här blev mer påverkade av detta. Främst var de påverkade av just avsaknaden av el- och teleförsörjningen. Företagen på landsbygden säger att de har påverkats, eller kommer att påverkas, mer än företagen i tätorterna. Landsbygdsföretagen påverkades även i form av oframkomliga vägar, denna påverkan var dock både positiv och negativ. Människor i områdena var, på grund av blockerade vägar, tvungna att uppsöka de lokala företagen, för att kunna tillfredställa sina behov. Det innebar ett uppsving för vissa av företagen, men även en negativ påverkan för andra. Detta då trogna kunder inte kunde ta sig till det företag de ville besöka, utan fick åka till det företag som var tillgängligt för dem. Det kan tänkas att dessa påverkningar har medfört kostnader för företagen i Kronobergs län. Kostnader som har uppstått är exempelvis bortfallskostnader och personalkostnader. 31

32 RELATIONER De företag som har deltagit i enkätundersökningen och på något sätt har påverkats av Orkanen Gudrun uppkommer till ett totalt antal av 423 st., det vill säga 87 %. Vi såg tendenser till att det är inom själva processdelen som dessa företags affärsprocesser har påverkats mest och tycker därför att det hade varit intressant att titta närmare på hur företagens relationer, i sin tur, har påverkats. Relationer är något av det allra viktigaste i ett företags verksamhet utan sina kunder kan företaget inte skapa affärer och därmed inte generera någon vinst. Existerar inte några leverantörsrelationer får inte företaget något material till sina produkter/tjänster och således kan de inte producera och därigenom inte generera någon vinst från kunderna. Företagen har inga produkter/tjänster att sälja. Hur har företags relationer påverkats till följd av Orkanen Gudrun I enkätundersökningen framkom att 20 % av de företag som deltagit har märkt en påverkan på sina kundrelationer till följd av Orkanen Gudrun. 7,1 % av företagen har uppgett att deras leverantörsrelationer påverkats på något sätt. Dessa siffror säger inte något om hur dessa relationer har påverkats. Av de företag vi har kontaktat, och vars affärsprocesser blivit positivt respektive negativt påverkade av Orkanen Gudrun, ser vi att det i regel även är företagens kundrelationer som påverkats mest. Leverantörsrelationerna har inte påverkats i lika stor utsträckning, något som även resultatet i enkäten tydligt visar på. En respondent i enkätundersökningen menar att relationerna har fördjupats genom att Orkanen Gudrun varit ett hett samtalsämne vid kontakt med kunderna. Detta anser respondenten har lett till att förtroendet har ökat i relationerna. En annan respondent menar på liknande sätt att kunderna och företaget har förts närmare varandra då många har velat prata av sig om orkanen. Detta är givetvis också något som fördjupat relationerna. Ett företag vars kundrelationer har påverkats i positiv riktning till följd av orkanen framhäver att det inte tillkommit många nya kunder, utan menar istället att 32

33 relationerna med redan etablerade kundkontakter har fördjupats, genom att företaget snabbt och enkelt kunnat tillhandahålla vad kunden önskar. De flesta företag som intervjuats delar dennes åsikt om att det är de etablerade kundrelationerna som påverkats mest. De företag som påverkats positivt, har till viss del fått nya kunder men tror att detta uppsving enbart är tillfälligt och på kort sikt. Kundantalet tros hålla i sig i 1-1, 5 år även om det största trycket på redan har dämpats. De företag som påverkats negativt anser i regel, precis som positivt påverkade företag, att det är tillfälliga negativa effekter på kundrelationerna, alltså ingen eller knappast någon påverkan på lång sikt. En respondent menar att då denne har erhållit många nya kunder och kunnat hjälpa dem har flera av de etablerade kunderna fått stå tillbaka och vänta på att få hjälp av företaget, något som de inte är vana vid. Detta kan möjligtvis ha påverkat de etablerade kundrelationerna i negativ riktning, men det är svårt att i dagsläget klarlägga. Ett hotell i Växjö kommun har sedan Orkanen Gudrun haft god beläggning av gäster, något som har lett till att intäkterna hittills har ökat med 5, 5 miljoner kronor. Respondenten tror enbart att detta är en tillfällig beläggning då denne ser att det är många gäster som arbetar med att återställa omgivningarna i länet. Dessa kunder bor på hotellet av den enkla anledningen och kommer förmodligen inte att efterfråga en mer fördjupad relation än någon annan som bor på hotellet. Vi ser ingen skillnad i förhållandet mellan bransch och geografisk placering av företagen utan hur deras relationer påverkats till följd av Orkanen Gudrun är beroende av andra faktorer. Någon har, i enkätundersökningen, framhävt att kundrelationerna har Det är först vid årets slut som vi kan se om kundantalet förändrats. Kommentar hämtad ur telefonintervju påverkats negativt då drabbade kunder inte har haft någon köpkraft, någon annan menar att de har haft svårt att hålla tider på grund av att de fått göra andra saker än vad de lovat. Detta har påverkat företagets relationer i negativ riktning. Ett svar som 33

34 varit vanligt i enkätundersökningen är att relationerna påverkats i negativ riktning då företaget varit oanträffbara på grund av kommunikationsproblem. De företag som, på grund av kommunikationsproblem varit oanträffbara menar att kundantalets minskning är en kortsiktig förändring och att kunderna kommer att Det är inte vi som är orsak till orkanen. återkomma. Det är inte vi som är orsak till orkanen Kommentar hämtad ur telefonintervju Hur löste företagen problemen som uppstod i kundrelationerna samt hur arbetar man för att återupprätta och bevara gamla och nya kundrelationer? Av de företag som intervjuats uppger flertalet att de kunnat lösa de eventuella problem som uppstått till följd av Orkanen Gudrun. En respondent påpekar dock att det är vi själva som fått vara handlingskraftiga för att kunna hantera situationen på bästa möjliga sätt och menar att man inte fått någon hjälp utifrån (exempelvis Det är vi själva som fått vara handlingskraftiga för att kunna hantera situationen på bästa möjliga sätt. Kommentar hämtad ur telefonintervju från kommuner) för att kunna lösa problemen. Tack vare att företaget hade ett reservkraftverk kunde produktionen tas upp efter en veckas strömlöshet. Det faktum att företaget även hade ett litet lager ledde till att dess stora kunder kunde få sina beställda leveranser. Respondenten framhäver vidare att då de var utan kommunikationsmöjligheter i form av fast telefoni etcetera, kunde de inte ta emot de kundorders som de annars skulle ha erhållit under tiden, jag har inte heller vågat ta emot kundorders då ovissheten att inte kunna leverera var stor, säger denne. Detta är något som företaget får lida för nu. Respondenten betonar att redan då det stod klart att företaget inte skulle återfå vare sig elektricitet eller fast telefoni på flera veckor kontaktades företagets största kunder och förvarnades om eventuella leveransproblem. Detta tros ha bidragit till att kunderna har förståelse för det inträffade och att förtroendet hos etablerade kunder kvarstår. Därmed krävs inget ytterligare arbete med att återupprätta skadade 34

35 relationer alltsedan företaget redan tidigt efter orkanen tog kontakt och visade sitt intresse menar respondenten. Flera företag har, i enkätundersökningen, uppgett att förtroendet som etablerats mellan parterna i en relation innan Orkanen Gudrun varit en bidragande faktor till att relationerna inte blivit så hårt åsatta till följd av orkanen, eller att det inte krävts så stora arbetsinsatser för att återupprätta relationerna. Exempelvis framhäver en respondent att vi upplevs som pålitliga leverantörer och en annan säger: när nöden är störst är det viktigt med en lokal butik med trevlig personal. Dessa svar pekar på hur viktigt det är med förtroende i relationer och att samarbetet mellan parterna fungerar väl. Av de företag som påverkats i positiv riktning handlar arbetet om att återfå förtroendet för de etablerade kunder som fått stå tillbaka på grund av nya kunder. Flera säger att då de nytillkomna kunderna antagligen endast är tillfälliga, återfås förtroendet från de etablerade kunderna när allt återgår till det normala. Det faktum att man har försökt hjälpa etablerade kunder i första hand, spelar även det roll för hur kundernas förtroende bevarats säger någon. Denne tror vidare att de inarbetade kunderna har överseende med att de fått vänta, då många är medvetna om vad Orkanen Gudrun orsakat. Sålunda har de etablerade kundrelationerna antagligen inte påverkats på längre sikt. Ett av företagen som arbetar inom grus-, markarbets- och betongbranschen, har fått nya kundrelationer som är högst tillfälliga och menar att de inte kommer att fortsätta relationen när skogen är uppröjd. Detta beror på att de kunderna inte längre har behov av företagets tjänster, och är anledningen att man på företaget inte tänker arbeta för att bevara de nya kundrelationerna. Ett företag som intervjuats har upplevt att relationerna till de redan etablerade kunder har fördjupats till följd av Orkanen Relationer fördjupas genom god och frekvent kontakt mellan parterna. Kommentar hämtad ur telefonintervju Gudrun. Genom god och frekvent kontakt anser respondenten att relationen fördjupats och menar vidare att man försöker hitta rätt i kundernas organisation och sprida kontakterna över företaget. Därigenom förbättras och fördjupas relationerna 35

36 ytterligare och framtida samarbete blir inte främmande. Det faktum att många kundrelationer enbart påverkats på kort sikt ser inte respondenten vara av någon större betydelse utan menar att det är de relationer som kommer leda till ökat framtida samarbete som är viktigast. Ovan sammanställda resultat framhäver att flera företags kundrelationer har påverkats till följd av Orkanen Gudrun. Kundrelationerna har påverkats på olika sätt. För vissa har påverkan varit positiv medan andra företagsrelationer har påverkats i negativ riktning. Oavsett hur påverkan har skett anser de flesta företag att relationerna endast fått följder på kort sikt, det vill säga enbart direkta följder av Orkanen Gudrun. När situationen i länet återgår till det normala, kommer även etablerade kundrelationer att återgå till att fortlöpa som vanligt. På samma sätt kommer även de tillfälligt nya kunderna att återgå till sin normala situation. Sålunda anser de intervjuade företagen att det, i regel, inte är några långsiktiga följder på företagens relationer som har förekommit. Detta är visserligen något som är svårt att påvisa redan, men uppskattningsvis ser inte företagen någon tendens till att många kundrelationer har påverkats på lång sikt. 36