I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G"

Transkript

1

2

3 2 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G FÖRFATTARNAS FÖRORD 1. INLEDNING 1.1. Uppdraget 1.2. Arbetsmetodik 2. ÖAR INOM DJURÖARKIPELAGEN 3. TOPOGRAFI 3.1. Allmänt 3.2. Nivåförändring 3.3. Sjöbotten 4. GEOLOGI 4.1. Berggrunden Allmänt Röd, småkornig, homogen gnejs Röd, mörkspräcklig, homogen gnejs Grå, jämnkornig gnejs Grönstenar Kambro-silurbergarter Övrigt 4.2. Lösa avlagringar Allmänt Sand Grus och sten (klapper) Moröngrus Lera Sedentära avlagringar 4.3. Geologiska hällstrukturer på Djurö Rundhällar Räfflor Parabelrisser Skärformiga brott

4 3 5. KLIMAT 6. DJURÖ BEBYGGELSE OCH HISTORIA 6.1. Objektets benämning och areal 6.2. Bebyggelse 6.3. Historia 7. BESKRIVNING AV RESPEKTIVE ÖAR 7.1. Djurö 7.2. Långön 7.3. Tribergs ö 7.4. Nyviksholmen 7.5. Gisslan 7.6. Långholmen 7.7. Varpholmen 7.8. Stora Rågholmen 7.9. Ängholmarna Gisselungarna Matkistan Timmerholmarna Kidholmen Harholmarna Lilla Rågholmen Söholmarna Askholmen Råskär Mindre öar vilka inventerats översiktligt Danske holmen Gåsen Dunderskär Korsen Kässan Dunderkarlarna Måkskär 8. VÄXTSAMHÄLLEN 8.1. Öppen mark Hällmark Fukthed Torr äng Frisk äng

5 Skogsmark Hällmark Lingontallskog Blåbärstall(gran)skog Tallsumpskog Frisk ängsskog av örttyp Fuktig örttallskog Frisk-fuktig ört-alskog Alsumpskog 8.3. Våtmarker Myrsamhällen Extremfattigkärr Fattigkärr Myrkomplex 8.4. Litoral vegetation 9. ARTLISTA Calamagrostis neglecta-samhället Högstarrsamhällen Phragmites communis.samhället Vattenytevegetation Nuphar lutem-samhälle Sparganium simplex-samhälle Undervattenvegetation Elodeider Submersängar 9.1. Fanerogamer: Juncaceae. Cyperaceae, Gramineae 9.2. Kärlkryptogamer 9.3. Övriga fanerogamer 10. BILAGOR TILL BOTANISK INVENTERING Hällmark Lingontallskog Blåbärstallskog Ängsskog Tallsumpskog Ängsmark Lyckan I Ängsmark Lyckan II Bandprofil: Klapper på Gisslan (Archtostaphylos uva ursi) Bandprofil: Klapperstand Djurö

6 5 11. DJURLIV Däggdjur (Mammalia) Amfibier reptiler (Amphibia reptilia) Avskjutning Djurö Viltbestånd Djurö Artlista fågel (Aves) Diskussion kring några fågelarter på Djurö Ringmärkning på Djurö 12. LITTERATURLISTA 13. FÖRKLARING TILL KARTMATERIALET Vegetationskarta Trädskikt Geologi Intresseområden

7 6 FÖRFATTARNAS FÖRORD Det är min förhoppning att i en kommande årsskrift i samarbete med andra naturvetare kunna lämna en mer detaljerad redogörelse för Djuröarnas växt- och djurliv. Orden är lektor Nils-Gerhard Karviks, i Skaraborgsnatur Det var de här orden och Nils-Gerhard Karviks inspirerande beskrivningar av öarna som fick oss att påbörja det här arbetet med Djuröarna. Efter några korta inledande besök var vi helt övertygade om Djuröarnas stora värde. Det var då helt naturligt att i detalj undersöka öarnas växt- och djurliv för att på så sätt få grundmaterialet för eventuella naturskyddsåtgärder. Det är kanske inte på sin plats i en naturvårdsinventering, men vi vill ändå tillägna lektor Nils-Gerhard Karvik det här arbetet; vårt sätt att hedra en person som betytt så mycket för naturen runt Vänern, för Djuröarna och för vårt eget engagemang i de här frågorna. Det hade varit en stor heder för oss att få överlämna det här arbetet till Nils-Gerhard Karvik. Den här inventeringen hade inte kommit till stånd utan den hjälp vi fått från så många människor. Med risk för att glömma några vill vi ändå nämna: först och främst Uddeholms AB, och då speciellt skogschef Bo Österlöf och jägmästare Finn Granfeldt. Uddeholmsbolaget har bidragit med värdefullt material och upplåtit jaktvillan till oss under de veckor vi vistats på öarna Ett stort tack. Ett speciellt tack också till Olle Karlsson vid Bromösund, som så gentlemannamässigt varit vår egen skeppare vid ett flertal tillfällen, och som inte bara transporterat oss fram och tillbaka mellan fastlandet och öarna utan som också sett till att vi inte lidit brist på föda och njutning. Inte heller glömmer vi att Barbro och Ingemar Landin så välvilligt låtit oss utnyttja segelbåten vid resor ut till Djuröarna. Ett stort och varmt kollektivt tack också till: Ann och Roger Olsson, glada fältbiologer, som bidragit med stor botanisk kunskap vid våra besök på öarna, familjerna Johansson och Andersson på Lurö, som varit vår kontakt med omvärlden under den isolerade tiden på öarna, Stig Zetterberg, Anders Eriksson och Hans Kongbäck, duktiga ornitologer, som bidragit med viktigt material, familjen Johansson (Mats, Gunilla, Markus, Lotta) på Djurö för observationshjälp, sällskap och båtlån m.m.

8 7 Lennart Andersson vid Botaniska Institutionen, Göteborgs Universitet, som granskat de botaniska avsnitten och givit värdefull assistans, och Bengt Emanuelsson, som lånat ut sin kajak, vilken var oss till stor nytta. Sundsvall i april 1976 Bo och Marianne Landin

9 8 1. INLEDNING 1.1. Uppdraget Mycket lite har tidigare publicerats om fauna och flora på Djuröarna. En allmän presentation nar gjorts av Hjertén 1949 i Vi Uddeholmare och av Karvik 1970 i Skaraborgsnatur. Dessa artiklar är mycket översiktliga och något mer detaljerat material, i form av t.ex. artlistor, saknas. I övrigt förelåg före denna inventerings början endast enstaka anteckningar hos ett flertal personer. Inventeringen påbörjades vid några korta besök på öarna 1973 och har sedan fortsatt under 1974 och Länsstyrelsen i Skaraborgs län beslöt uppdraga åt Bo Landin att slutföra inventeringen och länsstyrelsen har också givit finansiellt stöd för dess genomförande. Syftet ned inventeringen har varit att undersöka fauna och flora, och med detta material som grund upprätta ett förslag till skötselplan för ett eventuellt naturvårdsförordnande. Vi har också på eget initiativ genomfört en sociologisk undersökning under åren 1974 och Syftet med denna undersökning, som kommer att presenteras separat, var att få ett bättre faktaunderlag för framtida beslut om Djuröarna som resurs för det rörligt friluftslivet Arbetsmetodik På grund av det stora antalet öar, om än med liten areal, har arbetet varit tidskrävande. Huvuddelen av fältarbetet har genomförts 25/6 7/ och 2 30/ Dessutom tillkommer flera besök under 1973 (maj och juni) samt en vecka i maj Detta innebär att framför allt höstfloran har blivit ofullständigt undersökt. Karteringen av växtsamhällena har genomförts dels genom noggrann kontroll i fält, dels med hjälp av IR-flygfotografier. Som arbetskarta har den ekonomiska kartan använts, men för samtliga öar förutom Djurö har dessutom specialritade kartor i större skala använts (skala 1:700). Vegetationstyper som bedömts som karaktäristiska för större ytor har dokumenterats genom provrutor på 1x1 meter eller genom att dominerande arter antecknats. Sammanlagt har cirka 150 rutor utlagts. Vissa partier med tydlig zonering har dokumenterats med 1 meter breda bandprofiler. Vid analys av såväl provrutor som bandprofiler har använts den 5-gradiga täckningsskalan enlugt Hult-Sernander-Du Rietz.

10 9 Inom vissa områden på Djurö var marken så hårt betad av dovhjortar att arbetet med rutanalyser märkbart försvårades. Samtliga undersökta växtsamhällen finns redovisade skriftligen. På den upprättade vegetationskartan i skala 1: har vissa förenklingar gjorts. På kartan redovisas sju dominerande vegetationstyper. Trädskiktet redovisas på separat karta. Där anges det dominerande trädslaget samt trädskiktets kronslutenhet och utbredning. Växtsamhällen och landskap har också dokumenterats genom ett stort antal fotografier i färg (dia) och svart-vitt. Djurlivet har inte undersökte systematiskt, men detta torde inte i någon större utsträckning betyda att det nu redovisade materialet är missvisande. Möjligen kan invändas att avsaknaden av observationer av vissa arter på en del öar beror på för ytlig undersökning i fält. En detaljerad undersökning av populationsstorlekarna av bofink, trädpiplärka och lövsångare på en del öar har genomförts, men ingår ej i denna redovisning. Redovisade artnamn följer Lid: Norsk og svensk flora, Rosenberg: Fåglar i Sverige och Siivonen: Däggdjur. Övrig använd litteratur anges i litteraturlista i kap 12.

11

12 11 2. ÖAR INOM DJURÖARKIPELAGEN Följande sammanställning bygger på SNV PM 529/1974, Inventering av öar i Vänern, Lars Håkansson, Naturvårdsverkets Limnologiska Undersökning. Namn Areal (ha) Djurö 155,47 Långön 32,40 Tribergs ö 25,60 Nyviksholmen 10,00 Gisslan 7,66 Långholmen 6,50 Kidholmen 6,33 Varpholmen 6,00 Stora Rågholmen 4,81 Ängholmarna 4,05 Kässan 3,66 Södra Gisselungarna 3,31 Ö S Dunderkarlarna 2,71 Norra Timmerhomarna 2,43 Södra Harholmarna 2,25 Norra Gisselungarna 2,00 Dunderkarlarna 1,65 Södra Timmerholmarna 1,40 Lilla Rågholmen 1,37 Östra Harholmarna 1,33 Östra Söholmarna 1,22 Askholmen 1,15 Övriga öar/skär, mindre än 1,00 ha Matkistan Korsen Gåsungarna Västra Harholmarna Måkskär Lågskär Råskär Danske Holmen Blackorna Bocken Gåsen Östreskären Dygdelösa Vileskären Båtsman Blindeskären

13 12 3. TOPOGRAFI 3.1. Allmänt Terrängen över Vänerns vattenyta är låg och flack och når endast ca 20 meter över densamma. De högsta punkterna inom arkipelagen finns på Djurös östsida (i jämnhöjd med Timmerholmarna), på Långholmen och på Norra Harholmen. Tektoniken i vänerområdet karaktäriseras av förkastningslinjer i nord-sydlig riktning. En betydande förkastningslinje går tätt utmed östra sidan av Värmlandsnäs och Kållandsö. Djup ner till 80 meter finns strax öster om branten, medan djupet västerut ökar långsammare. Djurö är i tektoniken omvänt i förhållande till Värmlandsnäs. Här är djupet väster om branten som mest 90 meter, medan den upphöjda landmassan sluttar svagt åt öster. De brantaste strandlinjerna inom arkipelagen förekommer därför utmed de västra öarnas västra stränder (Långö, Djurö och Tribergs ö), men undantag utgör de branta stupen utmed nordöstra sidan av några öar (Nyviksholmen, Långholmen och Harholmarna). Generellt kan öarna sägas luta något mot öster. De lägsta partierna inom ögruppen förekommer dels i den centrala sprickan i huvudön och på öarna längst i öster (Ängholmen, Söholmarna m.fl. mindre skär) samt de i söder liggande Gisselungarna. Ett markant drag i topografin är de sprickdalar, vilka löper i nordnordost-sydsydvästlig riktning, således parallellt med förkastningslinjen. Dessa sprickdalar är mest uttalade på Djurö och Tribergs ö. Ett andra spricksystem skär det förstnämnda nästan vinkelrätt. Dessa sprickor är mindre än de förstnämnda men förekommer i stort antal och är av större betydelse för vegetationens utformning. Strykningsriktningen i området sammanfaller i stort sett med det sistnämnda spricksystemets riktning. Sprickorna bar blivit goda angreppspunkter för isens plockande verksamhet samt för erosion och vittring. Genom att isrörelsens allmänna riktning i stort sammanföll med det nordnordost-sydsydvästliga spricksystemet fördjupades och breddades detta och Djurö-skärgården erhöll därmed sitt karaktäristiska utseende Nivåförändring Enligt Atlas över Sverige (blad 23-24) ligger området mellan 150 och 160-metersisobarerna för HK (Högsta Kustlinjen). Högsta punkten ligger drygt 60 meter över den nuvarande havsytans nivå Området låg således djupt under vatten då isen avsmälte, vilket medför att avsmältningen måste ha varit subakvatisk.

14 Sjöbotten Terrängformerna under vatten kan studeras på sjökortet, sid 14. För att erhålla bättre överblick över bottentopografin har nivåkurvor inlagts. Västra delen av skärgården karaktäriseras som tidigare nämnts av den branta sluttning som bildats utmed förkastningslinjen. Botten sluttar här mycket brant och redan ett hundratal meter utanför land är djupet cirka 60 meter. Östra delen av skärgården är mycket grund och vid lågvatten sticker ett flertal grynnor upp ovan vattenytan. Detta grunda område fortsätter mot öster fram till Bromö och Torsö. Djupet håller sig här mellan 15 och 20 meter, ofta grundare.

15

16 15 4. GEOLOGI 4.1. Berggrunden Allmänt Den inom området framträdande berggrunden sammansätts uteslutande av gnejser och grönstensbergarter, vilka utgör ett led av den stora västsvenska järngnejsformationen. Den enda yngre bergartsbildning som anträffas inom området utgörs av en av sandsten bestående prickfyllnad i gnejsgrunden. Den i området förekommande gnejsformationen uppvisar stor petrografisk variation och i området förekommer fyra huvudklasser: a) röda gnejser fattiga på mörka mineral, b) intermediära gnejser, c) gråa gnejser och d) grönstenar Röd, småkornig, homogen gnejs (a) Denna gnejs omfattar de på kalk, järn och magnesium fattiga leden inom serien, vilka nästan uteslutande sammansätts av mineralbeståndsdelarna kvarts, kalifältspat och kalkfattig plagioklas (albitoligoklas), med ringa inblandning av mörk glimmer, järnmalmskorn, ortit etc. i små men vanligen ganska jämnt fördelade partier. Inom området spelar denna bergart en betydande roll, då dess yttäckning motsvarar cirka 50 procent av öarnas sammanlagda areal. Bergartens utbredning kan studeras på berggrundskartan. Kortfattat kan sägas att bergarten täcker södra delen av Djurö, södra delarna av Långön och Långholmen samt de söder därom liggande småöarna fram till en öst-västlig gräns söder om Södra Harholmen Röd, mörkspräcklig, homogen gnejs (b) Denna intermediära röda gnejs är till sin sammansättning mycket lik den i östra Värmland och i Västergötland företrädda gnejstyp, för vilken ursprungligen benämningen järngnejs givits. Mineralsammansättningen är kalifältspat, kvarts och fläckvis eller i strimmor förekommande biotit, hornblände, magnetit m.m. Denna sammansättning ger bergarten dess röda och mörkspräckliga utseende. Strukturen hos denna typ i ska järngnejs är utpräglat jämnkristallinisk, och till följd därav är den ganska lös och smulas lätt sönder. Denna bergart förekommer inom området i tre stråk: över norra delen av Djurö, i ett stråk över södra delen av Tribergs ö och stora delar av Långön, Långholmen och Kidholmen, samt slutligen i ett stråk i områdets södra del genom öarna Gisslan och Gisselungarna. I motsats till de heterogena, sliriga eller körtel-gnejsiga bergartsvarieteter som förekommer inom vänerområdet uppvisar de på Djurö förekommande intermediära gnejserna en avgjort jämn och homogen utbildning. På bergartskartan har dock vissa smärre partier markerats, där bergarten utbildat tydliga och mycket vackra körtlar, i vilka framför allt kalifältspaten utbildat mycket stora kristaller.

17 Grå, jämnkornig gnejs (c) Bergarten kännetecknas av en ljust grå färg och jämnkornighet samt avsaknad av slirig struktur. Till mineralsammansättningen verkar dessa gnejser utgöra utpräglade plagioklasgnejser (utan eller med sporadisk inblandning av kalifältspat). Inom området har bergarten ungefär samma jämnkorniga järngnejsstruktur som karaktäriserar Djurös intermediära, mörkspräckliga gnejs. Endast de svarta biotit-fjällen visar ibland tendens att vilja ansamlas i vissa skikt eller band, omgivna av en ljusare, mera biotitfattig grå gnejs. Den grå gnejsen förekommer inom området i tre större stråk: ett över norra delen av Djurö och Timmerholmarna, ett över södra delen av Djurö och Nyviksholmen, norra delen av Tribergs ö och genom de därom östligt belägna småöarna, samt slutligen i ett stråk genom Långön, Långholmen, Kidholmen och Varpholmen. Ytterligare ett mindre parti förekommer på Gisselungarna. Speciellt på norra delen av Tribergs ö och på Söholmarna uppvisar den grå gnejsen en mycket vacker biotitbandad utbildning med inslag av kvartskörtlar Grönstenar (d) Dessa bergarter, vilka kännetecknas av sin svarta eller mörkt grönaktiga färg, uppträder som mer eller mindre ymniga inlagringar i de flesta av områdets öar. Inlagringarna kan, som på Djurö, vara av större omfattning, men vanligare är inlagringar i smärre stråk eller klumpar. Till sin petrografiska beskaffenhet uppvisar grönstenarna en mycket växlande karaktär. Mineral sammansättningen utgörs av kalkrik plagioklas och hornblände jämte biotit och ibland något kvarts i växlande proportioner. Av speciellt intresse inom ögruppen är det breda band av amfibolitisk grönsten, som går tvärs över norra delen av Djurö. Detta breda band ligger i kontakt med den basiska grå gnejsen, och den petrografiska likheten mellan dessa två bergarter är så stor att det i vissa stycken kan vara motiverat att föra dem till samma grupp. I samband med de grönstenar som förekommer som inlagringar i den grå gnejsen förekommer inte sällan en del bergartsformer rika på granat och mörk glimmer. Bl.a. har på östra sidan av Tribergs ö en granatrik inlagring påträffats.

18 Kambro-silurbergarter Det inom området nästan totalt yttäckande urberget har under kambro-silurtiden pålagrats med sedimentära bergarter, som efter denna tid eroderat och vittrat ned. Detta medförde att det subkambriska peneplanet ånyo blev frampreparerat. Denna geologiska process kan bl.a. förstås med hjälp av de på Djurö förekommande s.k. underkambriska sandstensgångarna. Dessa sandstensgångar har bildats på så sätt att sand vid det kambriska havets transgression sköljdes ned i förekommande sprickor i gnejspeneplanet och sedan tillsammans med de ovanpå avlagrade sandlagren hårdnade till sandsten. Denna sandsten har som tidigare påpekats sedan skalats av, men denudationen har inte gått så djupt att de i sprickorna förekommande sandstensavlagringarna eroderats bort. På Djurö kan dessa sandstensgångar återfinnas på öns östra strand, knappt 200 meter norr om geologiska kartbladet Lurös norra gräns. Gångarna är endast ½ - 1 cm breda och löper i riktningen N50 O Övrigt Av bergarter och mineral kan också nämnas den på Gisslans nordvästra strand nordligt löpande kvartsgången. Kvartsgångar av mindre bredd och längd, eller klumpvisa inlagringar av mer eller mindre ren kvarts, förekommer inom hela området, men endast på Gisslan har kvartsen utbildat en bred (ca 30 centimeter) lång gång, vilken stått upp ur berggrunden då omkringliggande bergarter eroderat eller vittrat ned Lösa avlagringar Allmänt De lösa avlagringarna inom området utgörs huvudsakligen av sand, grus och sten (klapper), men mindre områden täcks av finare avlagringar, framför allt leror. Bland de biogena avlagringarna spelar framför allt olika former av torv stor roll. Generellt kan sägas att de lösa avlagringarna på Djurö är mycket tunna samt att deras utseende till allra största delen beror på vänervattnets mekaniska påverkan, idag och genom de senaste åren Sand Sand förekommer framför allt i de nord-sydliga sprickorna inom ögruppen, och speciellt bör nämnas sandstråken på Djurö, Tribergs ö och Långön. Endast på dessa tre spelar sanden någon större roll, och kort kan sägas att sanden på dessa ställen gynnar en något rikare vegetation inom hedseriens ristyper.

19 18 Sand på stränder förekommer mycket sparsamt inom ögruppen. Det går inte att tala om sandstränder, möjligen med undantag av den lilla ön Råskärs östra strand, utan snarare om sandavlagringar i små skyddade vikar. Det gäller bl.a. innerst i Malbergs hamn, i Timmerviken och på ett avsnitt av Nyviken (samtliga lokaler på Djurö) Grus och sten (klapper) Helt rena fraktioner av sand, grus eller sten förekommer knappast på öarna, men en av fraktionerna dominerar ofta på varje lokal. Detta beror på lokalens läge i förhållande till förhärskande vindriktning och därmed vågriktning. Klapper, bestående framför allt av fraktionerna sten och grus, förekommer på vissa ställen inom ögruppen och speciellt på två öar spelar denna lösa avlagring betydande roll. Det är på öarna Gisslan och Ängholmarna, vilka till största delen är helt täckta av klapper. Detta klapper består av bergarter från många håll i södra Sverige och är hittransporterat av inlandsisen. Bland stenarna hittar man ofta sandatenar, kalkstenar, porfyrer och olika former av gnejs och granit. Mörka bergarter förekommer också rikligt. Ängholmarna (i verkligheten endast en ö idag) är ögruppens lägsta ö och större delen kan vara vattentäckt vid extremt högvatten. Finare organa och oorgana sediment lagras därför mellan de större fraktionerna. Gisslan uppvisar en mycket vacker terrassering från dagens vattenyta och upp mot de högre partierna, vilka förr varit öns vattenkontakt. På grund av klapprets innehåll av rika bergarter uppvisar dessa öar en speciellt rik flora. Ett annat klapperområde av större omfattning finns på södra delen av Långön och vidare över centrala delen av ön Kässan. Klapper förekommer också på nästan samtliga öar i mindre omfattning i skyddade vikar Morängrus De redan upptagna grupperna är med all säkerhet rester av tidigare mer omfattande moränjordar, vilka senare fraktionerats genom vattnets påverkan. Rubriken morängrus tas dock upp, då en tidigare geologisk inventering (kartbladet Värmlandsnäs) antecknat morängrus på norra delen av Djurö. Detta stråk är dock uppdelat i klapperdelar och vissa stråk med finare (sand, grus) fraktioner.

20 Lera I vissa val skyddade områden, eller områden som relativt nyligen (de senaste åren) varit mer eller mindre avsnörda vikar, har mycket fina sediment kunnat avsättas. Ett sådant område, och det enda av betydenhet på öarna, är det öppna landskapet på södra delen av Djurö samt den centrala sprickan mot norr. I detta område återfinns en postglacial lera, den s.k. Vänerleran, vilken saknar varvighet och i sina övre delar uppvisar en finsandig eller mjälartad utbildning. Orsaken till denna utbildning hos Vänerleran torde enligt von Post vara att förskjutningen mellan land och vatten inom Vänerbäckenet efter dettas isolering från havet blev mindre intensiv än förut, varför strandens vågsvall då fick tillfälle att grundligare bearbeta marken och materialutförseln från strandzonen ökades. Vänerleran är till färgen ljusgrå eller gulaktig. Vid mikroskopisk undersökning visar den sig innehålla fossila diatomacéer (kiselalger), tillhörande dels en normal sötvattensflora, dels arter tillhörande den s.k. arenariafloran, som anses karaktärisera stora insjöar med klart vatten. Lerans utbredning på berg- och jordartskartan har givits en utbredning, jämfört med de gamla geologiska kartorna, vilken bättre stämmer med verkligheten. Den nya karteringen har gjorts dels med hjälp av fältstudier, dels med hjälp av studium av infraröda flygbilder över Djurö. Inom det centrala området av Djurö har ingen noggrann fältkartering av leran gjorts, utan denna del har presenterats som på geologiska kartan. Vegetationen inom lerområdet är jämfört med andra områden på öarna mycket rik och kan hänföras till gräs- och örtrika ängstyper. Ytterligare ett resultat av lerans egenskaper är att två kärr har utbildats med öppna vattenytor. Den underliggande leran kan inte penetreras av tillrinnande ytvatten Sedentära bildningar (torv) Vissa områden på öarna täcks av olika former av torvjordar, men en analys av dessa torvjordar har ej genomförts. Kortfattat kan dock sägas att de områden som nu är strandnära. och som täcks av vass- och starrvegetation på många håll har ett underliggande lager av olika former av limniska och telmatiska torvelag (sjöoch kärrtorp). Inom de centrala delarna av öarna (främst Djurö, Långe och Tribergs ö) dominerar dock Sphagnumrika torvlager, utbildade i fattigkärr eller mossar.

21 Geologiska hällstrukturer på Djurö Berggrunden på Djurö uppvisar mängder med spår från inlandsisens aktivitet i området. En omfattande hällanalys har genomförts av Hans Karlsson Några av de glaciala riktningselementen presenteras bär kortfattat Rundhällar Orienteringen hos rundhällarna indikerar ismassans rörelseriktning, och speciellt studiet av stöt- och läsidor belyser detta. Vissa av öarna uppvisar rundhällar med typiska stöt- och plocksidor. Stötsidorna vetter i huvudsak åt nordnordost och läplocksidorna således åt syd-sydväst Räfflor Räfflorna inom området varierar till storlek och utseende. Djup och bredd varierar till en del med bergarterna. Räfflorna är utsatta för en relativt kraftig postglacial erosion och är således otydliga i detaljerna Parabelrisser Som en kompletterande riktningsvisare till räfflorna kan parabelrissen användas. Orienteringen i förhållande till isrörelsen är som följer: is > (((((( Rissen går ofta djupt ner i berget Skärformiga brott Skärbrotten vänder sin konvexa sida med isrörelsen: > )))))) Denna form av brott finns sparsamt representerad inom ögruppen.

22 21 5. KLIMAT För att få en grov bild av klimatet på Djurö har uppgifter hämtats från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). Då SMHI saknar permanent station på Djurö, har uppgifter tagits för närliggande stationer, vilkas värden i stort torde motsvara dem som gäller för Djurö. Nederbördsuppgiften är tagen från Lurö och visar månadsmedelnederbörd under perioden Års/månadsmedeltemperaturen och den procentuella vindfördelningen på olika väderstreck är hämtad från stationen Åkershus (Eskilsäter) på Värmlandsnäs och avser medelvärden under perioden Djurö ligger på gränsen mellan två storskaliga klimatområden, det västliga varmtempererade klimatet och det östliga snöklimatet (Cfb och Dfb), och kan närmast karaktäriseras som ett borealt skogsklimat. Denna klimattyp förutsätter en jämn och relativt hög nederbörd under årets samtliga månader samt en betydande temperaturdifferens mellan kallaste och varmaste månaden. Årsmedeltemperaturen är 6,4 C, med en största differens mellan månadsmedelvärden på 19,6 C. Årsmedelnederbörden är 629 millimeter, med högsta månadamedelvärdet i augusti (75 mm) och det lägsta i mars (28 mm). Nederbörden är jämfört med områden på omkringliggande fastland relativt låg. Säkert är detta ett uttryck för den konvektiva nederbördens betydande andel i normala nederbördssummor. Över stora sjöar och i deras närmaste omgivning blir den dagliga temperaturamplituden, särskilt under vår och sommar, mindre än över landet i övrigt och därmed också tendensen till eftermiddagsskurar mindre i det att luftlagren får större stabilitet. På grund av den stora vänerytan och vattnets höga värmekapacitet uppstår inom Vänerområdet, liksom utmed våra kuster, dagliga land- och sjöbriser. De normala vindarna domineras av de sydvästliga och sydliga riktningarna, vilka förekommer vid 43,1 % av samtliga vindobservationer (3 gånger per dag). Vid endast 2,9 % av observationerna noteras lugnt väder. Se vidare sid 22.

23 22

24 23 6. DJURÖ - BEBYGGELSE OCH HISTORIA 6.1. Objektets benämning och areal Från lantmäterikontoret i Mariestad har inhämtats att ögruppens kamerala beteckning är Djurön 1 1, ett fiske av skattenatur i Torsö socken, Mariestads kommun, Skaraborgs län. Fastigheten utgörs av en enda lägenhet, som ej varit föremål för särskild lantmäteriförrättning, varför arealuppgifter inte finns intagna i jordregistret. Någon särskild karta över fastigheten finns heller inte. Enligt beskrivning till ekonomiska kartan utgörs emellertid lägenheten av ett antal öar och mindre skär med följande arealfördelning: byggnadstomt åker och annan jord under plog annan daglig skogsbevuxen mark Summa 0,1 ha 3,4 ha 313,0 ha 316,5 ha Från fastigheten har avsöndrats och avstyckats vissa områden varigenom efter sammanläggning uppkommit fastigheten Djurö 1 3 om ca 1,5 hektar. Denna areal ingår inte enligt uppgift i föregående siffra. Enligt avstyckningshandlingarna har heller inte till avstyckade fastigheten lagts något vattenområde eller fiske. Den avstyckade fastigheten tillhör Vänerns Seglationsstyrelse och huvudfastigheten tillhör sedan 1947 Uddeholme AB Bebyggelse På öarna finns idag tre bostadshus, en fyr och en anlagd hamn. Fyren: Denna uppfördes första gången 1896 och byggdes om Fram till 1964 var fyren bemannad, efter detta automatiserad. Fyrmästarbostaden: Ianslutning till fyren har ett bostadshus uppförts, samt hörande till detta ett större uthus. Huset brukas idag som sommarbostad, uthyrd av Vänerns Seglationsstyrelse. Hamnen: Hamnen är belägen i en skyddad vik på norra Djurö, i direkt anslutning till bebyggelsen vid fyren. Hamnen brukas mycket sällan idag och är förfallen. Några planer på att restaurera hamnen finns inte, enligt Seglationsstyrelsen. Jaktvillan: Den s.k. jaktvillan omfattar tre sovrum, en storstuga, jungfrukammare och kök. Till jaktvillan hör ett mindre uthus med torrdass och vedbod. Villan är inte vinterbonad Elektricitet saknas helt på öarna.

25 24 Jaktvårdarebostaden: Denna bostad ligger i närheten av jaktvillan på södra delen av Djurö och omfattar tre rum och kök. Tidigare har denna bostad använts av en av fyrmästarna, men efter fyrens automatisering har bostaden hyrts ut som sommarbostad. Nuvarande byreagäst fungerar som renhållningsman åt Mariestads kommun under Sommarhalvåret. Huset är uppfört Baracken: I anslutning till jaktvårdarebostaden finns en mindre barack, vilken uppfördes av Uddebolmabolaget i slutet på 40-talet för att fungera som sommarbostad för skogshuggare och i viss utsträckning även som stall. Bebyggelsen på Djurö har alltid, varit på huvudön, men det finns få uppgifter om antalet bostäder och deras placering under tidigare århundraden. Troligt är dock att ett hus legat i den s.k. Lyckan mitt på huvudön, och det är känt att bostäder legat på den plats där den nuvarande jaktvårdarebostaden ligger. Den nuvarande baracken ligger också på en plats där tidigare ett större stall legat. Bland byggnadsverk på Djurö bör också nämnas den mast som står intill jaktvårdarebostaden. Den har varit försedd med en propeller och en generator, vilken levererat ström till ett telefonsystem. Genom denna generators tillkomst kunde i viss mån isoleringen på öarna brytas. En vanlig telefon ansluten till riksnätet installerades nämligen, liksom en telefonledning mellan fyrmästarbostäderna på norra och södra delen av ön Historia En utförlig presentation av Djuröfolkens historia har sammanställts av prosten Nils Porssell, Mariestad. Denna berättelse, som här återges i sin helhet, har tidigare varit publicerad i Tidning för Skaraborgs län år Ögruppen heter i jordeböckerna lägenheten Djurö 1, ett fiske, skatte. Men år 1572 var den upptagen såsom kronofiske. Räknat i mantal är Djurön ett åttondels mantal. Mest känd är ön såsom fyrplats. När Djurön först blev befolkad är okänt. Men västgötastuderanden Herman Carling uppger i sin beskrivning över Torsö socken år 1743, att ön först under Gustaf Vasas tid fått åbo. En änka flydde dit för buller och oväsen, som var i riket, med tvenne sina söner och uppehöll sig där med fisk i tu år. Sedan bleve de bekante, och då särskådades antingen ön skulle höra till Värmeland eller Thorsö. Men emedan emellan Thorsö sjön inte var djupare än 6 famnar, men utanför Djurö åt Värmlandssidan var, efter berättelse, vid vart ett steg en famn djupare, dömdes hon till Västergötland. Så kommo djuröborna att bli västgötar och höra till Torsö socken i stället för att bli värmlänningar och höra till Eskilsäters socken. Sedan 1600-talet äro ägarna eller beboarna av Djurön kända. Det är Kungl. Maj:t och Kronan, som först uppträder såsom ägare av Djurön liksom av mest alla andra hemman i Torsö socken vid den tiden erhöll kamreraren Justus Hansson Falkenstierna ön i förläning. Han förlorade den dock samma år, ty det året mistade han livet på grund av diverse förskingringsbrott. Kort därefter blev rikskammarrådet Conrad von Falkenberg, död 1654 på Börstorp i Hassle pastorat, ägare till ön, och innehades den efter honom av

Bävern utrotades från Sverige i slutet av

Bävern utrotades från Sverige i slutet av En bäverpopulations förändring I Sunnemo socken i Värmland inventerades hela bäverstammen under somrarna 1976 och 1977. Biotopval, populationstäthet, födoval och relationer till andra ryggradsdjur undersöktes.

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Stensmyran och Davidbromyran/Pålsmyran i Skademark, Örnsköldsviks kommun - översiktlig inventering och bedömning av myr- och vegetationstyper

Stensmyran och Davidbromyran/Pålsmyran i Skademark, Örnsköldsviks kommun - översiktlig inventering och bedömning av myr- och vegetationstyper Stensmyran och Davidbromyran/Pålsmyran i Skademark, Örnsköldsviks kommun - översiktlig inventering och bedömning av myr- och vegetationstyper Stigsjö GeoBio Stefan Grundström Jag har besökt myrarna vid

Läs mer

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats

Läs mer

Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad

Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad Gruvstadsparken Kiruna 1 (11) Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad Sundsvall 2008-10-28 Reviderad 2008-11-03 Projektnamn: Gruvstadsparken Uppdragsnummer: 218629 Tyréns AB Infra Nord Granskad av Andreas

Läs mer

Detaljplan för Kalven 1:138

Detaljplan för Kalven 1:138 Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Info om Herbariet 2015

Info om Herbariet 2015 Info om Herbariet 2015 I det här hä et hi ar du informa on om Herbariet. Mera info på skolans hemsida h p://www.kokkola.fi/donnerska klicka där på Länkar Från hemsidan kan du ladda ner en miniflora med

Läs mer

Översiktlig naturinventering

Översiktlig naturinventering Översiktlig naturinventering Mastodonten 1, Västervik 2013-12-05 Upprättad av Rebecca Martinsson och Louise Olofsson, Sweco Infrastructure Växjö 1 INLEDNING Avgränsning Naturinventeringen är gjord för

Läs mer

Inventering av kärlväxter på Yngsjö 6:161 juni/juli 2011

Inventering av kärlväxter på Yngsjö 6:161 juni/juli 2011 Inventering av kärlväxter på Yngsjö 6:161 juni/juli 2011 Fastigheten Yngsjö 6:16lligger på den norra sidan av Stora Ekens väg, i nära anslutning till befintlig fritidsbebyggelse, och omfattar omkring 8

Läs mer

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30

Informationsblad. Lockstafältet 2007-08-30 2007-08-30 Lockstafältet Inom Lockstafältet förekommer många formationer av isälvsediment som bildats över, vid eller strax utanför iskanten vid högsta kustlinjen. Även spår av erosion från smältvatten

Läs mer

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

Plantorna levereras i krukset om 6 plantor med en rotvolym på 1-1,3 liter. Maxipluggplantans rotsystem är 20 cm djup och 12 cm i diameter.

Plantorna levereras i krukset om 6 plantor med en rotvolym på 1-1,3 liter. Maxipluggplantans rotsystem är 20 cm djup och 12 cm i diameter. 110 artförteckning för maxipluggplantor & ÖRTPLUGGPLANTOR Vissa arter lagerhålls bara i mindre mängder eller odlas på beställning. Önskar du stora mängder av samma art och vill vara säker på leverans till

Läs mer

En geologisk orientering

En geologisk orientering Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

NATURVÄRDESINVENTERING 2015

NATURVÄRDESINVENTERING 2015 NATURVÄRDESINVENTERING 2015 Naturriddarna HB Uppdrag På uppdrag av Sweco AB, Bangårdsgatan 2, Box 553, 831 27 Östersund, utförde Naturriddarna HB en naturvärdesinventering av Vakthögen belägen nordväst

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, del av Hällebäck 1:6 m fl

Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, del av Hällebäck 1:6 m fl Beställare: EQC Karlstad AB Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Peter Danielsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Hällebäck\Text\Arbetsmaterial\Rapport

Läs mer

Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin

Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin Bildflora över en lund nära Grimstaskogen Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin FÖRORD Intresset för att förbättra kunskapen om växter dykte upp då jag gjorde en bildflora tillsammans

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer

Vandringsguide Lilla Lövö runt

Vandringsguide Lilla Lövö runt Vandringsguide Lilla Lövö runt Så här fungerar det: Utmed leden finns stolpar med nummer I handledningen finns text till motsvarande nummer Kombinera texten med det du ser i verkligheten Ha en bra dag

Läs mer

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth

Läs mer

Södra Hallands geologi

Södra Hallands geologi Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11

MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson 2013-01-11 / rev.

Läs mer

Kärlväxtinventering i Femöre naturreservat 2011. Stätta i den södra hagmarken. Svinrot o blomkrabbspindel

Kärlväxtinventering i Femöre naturreservat 2011. Stätta i den södra hagmarken. Svinrot o blomkrabbspindel ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0157-506 05, 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: adoxa.elmhag@one.se Janne Elmhag Kärlväxtinventering i Femöre

Läs mer

DET SOM VÄXER - EN LÄTTÖVERSKÅDLIG SAMMANFATTNING. DEL

DET SOM VÄXER - EN LÄTTÖVERSKÅDLIG SAMMANFATTNING. DEL A al, gråal liejbbe jb Alnus incana asp suhpe b Populus tremula B björk (glasbjörk och soahke g Betula pubescens och vårtbjörk) Betula pendula ~ Betula verrucosa björkticka sváhppa hp Piptoporus betulinus

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

Linnéstigen. ärenden än att undersöka våra vägkanters blommor.

Linnéstigen. ärenden än att undersöka våra vägkanters blommor. Linnéstigen VÄGAR OCH VATTENDRAG är betydelsefulla spridningsvägar för växter. Dagens användning av vägsalt har dock utarmat mycket av vägkanternas växtlighet längs de hårt trafikerade stråken. Kvar finns

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

GEOSIGMA. Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee. Strömstad kommun. Grap 07159. Rikard Marek Geosigma AB

GEOSIGMA. Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee. Strömstad kommun. Grap 07159. Rikard Marek Geosigma AB Grap 07159 Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee Strömstad kommun Rikard Marek Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Uppdragsnr: Grap nr:

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000 4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans

Läs mer

I årskurs 8 arrangeras ett växtförhör där de 30 växterna ingår. Elever gör förhöret oberoende av hur många växter de samlat.

I årskurs 8 arrangeras ett växtförhör där de 30 växterna ingår. Elever gör förhöret oberoende av hur många växter de samlat. Ådalens skola Varför gör vi ett eget herbarium? Eleverna i åk 7 samlar växterna och gör ett eget herbarium för att öka artkännedomen om de vanligaste växterna i vår omgivning. Samtidigt underlättas inlärningen

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34

Läs mer

Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden.

Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden. Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden. 3-betygsarbete i systematisk botanik av Inger Almgren och Birgitta Gelang Fältstudier utförda år 1971. - I - Innehållsförteckning Sid. Inledning 2

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29

HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-06-29 HAMMARÖ KOMMUN ROSENLUND PLANOMRÅDE SAMT CIRKULATIONSPLATS ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 HAMMARÖ

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

STYRESHOLM OCH PUKEBORG

STYRESHOLM OCH PUKEBORG Förslag till Skötse.lplan för STYRESHOLM OCH PUKEBORG 199408 18 av museiekolog Elisabeth Aberg e e e - STYRESHOLM OCH PUKEBORG N i r---- rasbrant _ H-l " ' ".>: '..' '. '. / N /1 /v V d c - gammal älvfåra

Läs mer

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.

Läs mer

Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson.

Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Berggrund Hallands Väderös berggrund består, liksom de skånska horstarnas, av ådergnejs och insprängda partier av gnejsgraniterna

Läs mer

WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro 2014-02-14

WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro 2014-02-14 WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN Geoteknisk undersökning Örebro WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box 8094 700 08 ÖREBRO Tel 0706 88 57 44 Handläggare: Jan-Eric Carlring WSP 1 018 5029

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ERSDALEN

VÄLKOMMEN TILL ERSDALEN VÄLKOMMEN TILL ERSDALEN Ersdalens naturreservat sträcker sig från Starrsvik och Sand-vikarna i söder till Sekroken i norr och i öster fram till Röds by. I dagligt tal kallas området för Rödbergen. Strandlinjen

Läs mer

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING: PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING: PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN 2003-04-22, rev 2003-09-25 GF KONSULT AB Geoteknik Daniel Strandberg Uppdragsnr: 1075 001 23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Sida Orientering 1 Underlag 1 Utförda geotekniska undersökningar

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat

Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR ORRKOJGÖLARNAS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn

Läs mer

Grönholmarnas naturreservat

Grönholmarnas naturreservat Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson

Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp

Läs mer

Naturreservatet Fågelmossens domänreservat

Naturreservatet Fågelmossens domänreservat Naturreservatet Fågelmossens domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR FÅGELMOSSENS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn

Läs mer

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå

Läs mer

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig

Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).

Läs mer

Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun

Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Munkedals kommun Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Göteborg 2013-12-06 Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Datum 2013-12-06 Uppdragsnummer 1320003204 Utgåva/Status 1 Rev A 20140131

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende

Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende 1 (8) Översiktlig geoteknisk utredning för nytt äldreboende Hammarö kommun, Värmlands län Upprättad: EQC Karlstad AB Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Vxl: 010-440 57 00 www.eqcgroup.se 2 (8) Innehåll

Läs mer

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog

EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR. Bokskog EKOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Praktisk del - Utförs på Fredriksdal Bokskog I södra Sverige bildar boken naturligt stora skogar. Redan tidigt på våren kan man skilja de smala bladknopparna från de tjockare

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Användbara växter i naturen

Användbara växter i naturen Användbara växter i naturen Pär Leijonhufvud 26 maj 2011 Innehåll par@leijonhufvud.org, CC Gran............................. 2 Tall............................. 2 Björk............................ 2 Brännässla.........................

Läs mer

Naturreservat i Örebro län

Naturreservat i Örebro län Naturreservat i Örebro län Välkommen till Hults till Hults naturreservat Strandvallarna som som finns finns i reservatet i har har avsatts avsatts av den av den sjunkande Ancylussjön för cirka för cirka

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

!!! Naturvärdesinventering (NVI) och landskapsanalys med anledning av detaljplan Söderby Huvudgård 2:1.! Haninge kommun!!!

!!! Naturvärdesinventering (NVI) och landskapsanalys med anledning av detaljplan Söderby Huvudgård 2:1.! Haninge kommun!!! Naturvärdesinventering (NVI) och landskapsanalys med anledning av detaljplan Söderby Huvudgård 2:1 Haninge kommun Bilaga 4 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Haninge kommun Kontaktperson: Yasaman Ghanavi

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor 2016-01-29 Uppdragsnr: 15092 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor Beställare

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Naturinventering av delgeneralplaneområdet för Västerby i Larsmo kommun

Naturinventering av delgeneralplaneområdet för Västerby i Larsmo kommun Naturinventering av delgeneralplaneområdet för Västerby i Larsmo kommun Mattias Kanckos Oktober 2013 Innehållsförteckning Huvudsjövägen 411 GSM: 050-5939536 68840 Lappfors info@essnature.com Finland 1.

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Inledning Denna text är den grund på vilken den framtida skötseln kommer att baseras. Så länge området inte är projekterat

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering av del av planområde för DP 1049 - Skyttevägen i Tierps Köping Bilaga 2 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Tierps kommun Kontaktperson: Lisa Björk, kommunarkitekt

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer