I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G"

Transkript

1

2

3 2 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G FÖRFATTARNAS FÖRORD 1. INLEDNING 1.1. Uppdraget 1.2. Arbetsmetodik 2. ÖAR INOM DJURÖARKIPELAGEN 3. TOPOGRAFI 3.1. Allmänt 3.2. Nivåförändring 3.3. Sjöbotten 4. GEOLOGI 4.1. Berggrunden Allmänt Röd, småkornig, homogen gnejs Röd, mörkspräcklig, homogen gnejs Grå, jämnkornig gnejs Grönstenar Kambro-silurbergarter Övrigt 4.2. Lösa avlagringar Allmänt Sand Grus och sten (klapper) Moröngrus Lera Sedentära avlagringar 4.3. Geologiska hällstrukturer på Djurö Rundhällar Räfflor Parabelrisser Skärformiga brott

4 3 5. KLIMAT 6. DJURÖ BEBYGGELSE OCH HISTORIA 6.1. Objektets benämning och areal 6.2. Bebyggelse 6.3. Historia 7. BESKRIVNING AV RESPEKTIVE ÖAR 7.1. Djurö 7.2. Långön 7.3. Tribergs ö 7.4. Nyviksholmen 7.5. Gisslan 7.6. Långholmen 7.7. Varpholmen 7.8. Stora Rågholmen 7.9. Ängholmarna Gisselungarna Matkistan Timmerholmarna Kidholmen Harholmarna Lilla Rågholmen Söholmarna Askholmen Råskär Mindre öar vilka inventerats översiktligt Danske holmen Gåsen Dunderskär Korsen Kässan Dunderkarlarna Måkskär 8. VÄXTSAMHÄLLEN 8.1. Öppen mark Hällmark Fukthed Torr äng Frisk äng

5 Skogsmark Hällmark Lingontallskog Blåbärstall(gran)skog Tallsumpskog Frisk ängsskog av örttyp Fuktig örttallskog Frisk-fuktig ört-alskog Alsumpskog 8.3. Våtmarker Myrsamhällen Extremfattigkärr Fattigkärr Myrkomplex 8.4. Litoral vegetation 9. ARTLISTA Calamagrostis neglecta-samhället Högstarrsamhällen Phragmites communis.samhället Vattenytevegetation Nuphar lutem-samhälle Sparganium simplex-samhälle Undervattenvegetation Elodeider Submersängar 9.1. Fanerogamer: Juncaceae. Cyperaceae, Gramineae 9.2. Kärlkryptogamer 9.3. Övriga fanerogamer 10. BILAGOR TILL BOTANISK INVENTERING Hällmark Lingontallskog Blåbärstallskog Ängsskog Tallsumpskog Ängsmark Lyckan I Ängsmark Lyckan II Bandprofil: Klapper på Gisslan (Archtostaphylos uva ursi) Bandprofil: Klapperstand Djurö

6 5 11. DJURLIV Däggdjur (Mammalia) Amfibier reptiler (Amphibia reptilia) Avskjutning Djurö Viltbestånd Djurö Artlista fågel (Aves) Diskussion kring några fågelarter på Djurö Ringmärkning på Djurö 12. LITTERATURLISTA 13. FÖRKLARING TILL KARTMATERIALET Vegetationskarta Trädskikt Geologi Intresseområden

7 6 FÖRFATTARNAS FÖRORD Det är min förhoppning att i en kommande årsskrift i samarbete med andra naturvetare kunna lämna en mer detaljerad redogörelse för Djuröarnas växt- och djurliv. Orden är lektor Nils-Gerhard Karviks, i Skaraborgsnatur Det var de här orden och Nils-Gerhard Karviks inspirerande beskrivningar av öarna som fick oss att påbörja det här arbetet med Djuröarna. Efter några korta inledande besök var vi helt övertygade om Djuröarnas stora värde. Det var då helt naturligt att i detalj undersöka öarnas växt- och djurliv för att på så sätt få grundmaterialet för eventuella naturskyddsåtgärder. Det är kanske inte på sin plats i en naturvårdsinventering, men vi vill ändå tillägna lektor Nils-Gerhard Karvik det här arbetet; vårt sätt att hedra en person som betytt så mycket för naturen runt Vänern, för Djuröarna och för vårt eget engagemang i de här frågorna. Det hade varit en stor heder för oss att få överlämna det här arbetet till Nils-Gerhard Karvik. Den här inventeringen hade inte kommit till stånd utan den hjälp vi fått från så många människor. Med risk för att glömma några vill vi ändå nämna: först och främst Uddeholms AB, och då speciellt skogschef Bo Österlöf och jägmästare Finn Granfeldt. Uddeholmsbolaget har bidragit med värdefullt material och upplåtit jaktvillan till oss under de veckor vi vistats på öarna Ett stort tack. Ett speciellt tack också till Olle Karlsson vid Bromösund, som så gentlemannamässigt varit vår egen skeppare vid ett flertal tillfällen, och som inte bara transporterat oss fram och tillbaka mellan fastlandet och öarna utan som också sett till att vi inte lidit brist på föda och njutning. Inte heller glömmer vi att Barbro och Ingemar Landin så välvilligt låtit oss utnyttja segelbåten vid resor ut till Djuröarna. Ett stort och varmt kollektivt tack också till: Ann och Roger Olsson, glada fältbiologer, som bidragit med stor botanisk kunskap vid våra besök på öarna, familjerna Johansson och Andersson på Lurö, som varit vår kontakt med omvärlden under den isolerade tiden på öarna, Stig Zetterberg, Anders Eriksson och Hans Kongbäck, duktiga ornitologer, som bidragit med viktigt material, familjen Johansson (Mats, Gunilla, Markus, Lotta) på Djurö för observationshjälp, sällskap och båtlån m.m.

8 7 Lennart Andersson vid Botaniska Institutionen, Göteborgs Universitet, som granskat de botaniska avsnitten och givit värdefull assistans, och Bengt Emanuelsson, som lånat ut sin kajak, vilken var oss till stor nytta. Sundsvall i april 1976 Bo och Marianne Landin

9 8 1. INLEDNING 1.1. Uppdraget Mycket lite har tidigare publicerats om fauna och flora på Djuröarna. En allmän presentation nar gjorts av Hjertén 1949 i Vi Uddeholmare och av Karvik 1970 i Skaraborgsnatur. Dessa artiklar är mycket översiktliga och något mer detaljerat material, i form av t.ex. artlistor, saknas. I övrigt förelåg före denna inventerings början endast enstaka anteckningar hos ett flertal personer. Inventeringen påbörjades vid några korta besök på öarna 1973 och har sedan fortsatt under 1974 och Länsstyrelsen i Skaraborgs län beslöt uppdraga åt Bo Landin att slutföra inventeringen och länsstyrelsen har också givit finansiellt stöd för dess genomförande. Syftet ned inventeringen har varit att undersöka fauna och flora, och med detta material som grund upprätta ett förslag till skötselplan för ett eventuellt naturvårdsförordnande. Vi har också på eget initiativ genomfört en sociologisk undersökning under åren 1974 och Syftet med denna undersökning, som kommer att presenteras separat, var att få ett bättre faktaunderlag för framtida beslut om Djuröarna som resurs för det rörligt friluftslivet Arbetsmetodik På grund av det stora antalet öar, om än med liten areal, har arbetet varit tidskrävande. Huvuddelen av fältarbetet har genomförts 25/6 7/ och 2 30/ Dessutom tillkommer flera besök under 1973 (maj och juni) samt en vecka i maj Detta innebär att framför allt höstfloran har blivit ofullständigt undersökt. Karteringen av växtsamhällena har genomförts dels genom noggrann kontroll i fält, dels med hjälp av IR-flygfotografier. Som arbetskarta har den ekonomiska kartan använts, men för samtliga öar förutom Djurö har dessutom specialritade kartor i större skala använts (skala 1:700). Vegetationstyper som bedömts som karaktäristiska för större ytor har dokumenterats genom provrutor på 1x1 meter eller genom att dominerande arter antecknats. Sammanlagt har cirka 150 rutor utlagts. Vissa partier med tydlig zonering har dokumenterats med 1 meter breda bandprofiler. Vid analys av såväl provrutor som bandprofiler har använts den 5-gradiga täckningsskalan enlugt Hult-Sernander-Du Rietz.

10 9 Inom vissa områden på Djurö var marken så hårt betad av dovhjortar att arbetet med rutanalyser märkbart försvårades. Samtliga undersökta växtsamhällen finns redovisade skriftligen. På den upprättade vegetationskartan i skala 1: har vissa förenklingar gjorts. På kartan redovisas sju dominerande vegetationstyper. Trädskiktet redovisas på separat karta. Där anges det dominerande trädslaget samt trädskiktets kronslutenhet och utbredning. Växtsamhällen och landskap har också dokumenterats genom ett stort antal fotografier i färg (dia) och svart-vitt. Djurlivet har inte undersökte systematiskt, men detta torde inte i någon större utsträckning betyda att det nu redovisade materialet är missvisande. Möjligen kan invändas att avsaknaden av observationer av vissa arter på en del öar beror på för ytlig undersökning i fält. En detaljerad undersökning av populationsstorlekarna av bofink, trädpiplärka och lövsångare på en del öar har genomförts, men ingår ej i denna redovisning. Redovisade artnamn följer Lid: Norsk og svensk flora, Rosenberg: Fåglar i Sverige och Siivonen: Däggdjur. Övrig använd litteratur anges i litteraturlista i kap 12.

11

12 11 2. ÖAR INOM DJURÖARKIPELAGEN Följande sammanställning bygger på SNV PM 529/1974, Inventering av öar i Vänern, Lars Håkansson, Naturvårdsverkets Limnologiska Undersökning. Namn Areal (ha) Djurö 155,47 Långön 32,40 Tribergs ö 25,60 Nyviksholmen 10,00 Gisslan 7,66 Långholmen 6,50 Kidholmen 6,33 Varpholmen 6,00 Stora Rågholmen 4,81 Ängholmarna 4,05 Kässan 3,66 Södra Gisselungarna 3,31 Ö S Dunderkarlarna 2,71 Norra Timmerhomarna 2,43 Södra Harholmarna 2,25 Norra Gisselungarna 2,00 Dunderkarlarna 1,65 Södra Timmerholmarna 1,40 Lilla Rågholmen 1,37 Östra Harholmarna 1,33 Östra Söholmarna 1,22 Askholmen 1,15 Övriga öar/skär, mindre än 1,00 ha Matkistan Korsen Gåsungarna Västra Harholmarna Måkskär Lågskär Råskär Danske Holmen Blackorna Bocken Gåsen Östreskären Dygdelösa Vileskären Båtsman Blindeskären

13 12 3. TOPOGRAFI 3.1. Allmänt Terrängen över Vänerns vattenyta är låg och flack och når endast ca 20 meter över densamma. De högsta punkterna inom arkipelagen finns på Djurös östsida (i jämnhöjd med Timmerholmarna), på Långholmen och på Norra Harholmen. Tektoniken i vänerområdet karaktäriseras av förkastningslinjer i nord-sydlig riktning. En betydande förkastningslinje går tätt utmed östra sidan av Värmlandsnäs och Kållandsö. Djup ner till 80 meter finns strax öster om branten, medan djupet västerut ökar långsammare. Djurö är i tektoniken omvänt i förhållande till Värmlandsnäs. Här är djupet väster om branten som mest 90 meter, medan den upphöjda landmassan sluttar svagt åt öster. De brantaste strandlinjerna inom arkipelagen förekommer därför utmed de västra öarnas västra stränder (Långö, Djurö och Tribergs ö), men undantag utgör de branta stupen utmed nordöstra sidan av några öar (Nyviksholmen, Långholmen och Harholmarna). Generellt kan öarna sägas luta något mot öster. De lägsta partierna inom ögruppen förekommer dels i den centrala sprickan i huvudön och på öarna längst i öster (Ängholmen, Söholmarna m.fl. mindre skär) samt de i söder liggande Gisselungarna. Ett markant drag i topografin är de sprickdalar, vilka löper i nordnordost-sydsydvästlig riktning, således parallellt med förkastningslinjen. Dessa sprickdalar är mest uttalade på Djurö och Tribergs ö. Ett andra spricksystem skär det förstnämnda nästan vinkelrätt. Dessa sprickor är mindre än de förstnämnda men förekommer i stort antal och är av större betydelse för vegetationens utformning. Strykningsriktningen i området sammanfaller i stort sett med det sistnämnda spricksystemets riktning. Sprickorna bar blivit goda angreppspunkter för isens plockande verksamhet samt för erosion och vittring. Genom att isrörelsens allmänna riktning i stort sammanföll med det nordnordost-sydsydvästliga spricksystemet fördjupades och breddades detta och Djurö-skärgården erhöll därmed sitt karaktäristiska utseende Nivåförändring Enligt Atlas över Sverige (blad 23-24) ligger området mellan 150 och 160-metersisobarerna för HK (Högsta Kustlinjen). Högsta punkten ligger drygt 60 meter över den nuvarande havsytans nivå Området låg således djupt under vatten då isen avsmälte, vilket medför att avsmältningen måste ha varit subakvatisk.

14 Sjöbotten Terrängformerna under vatten kan studeras på sjökortet, sid 14. För att erhålla bättre överblick över bottentopografin har nivåkurvor inlagts. Västra delen av skärgården karaktäriseras som tidigare nämnts av den branta sluttning som bildats utmed förkastningslinjen. Botten sluttar här mycket brant och redan ett hundratal meter utanför land är djupet cirka 60 meter. Östra delen av skärgården är mycket grund och vid lågvatten sticker ett flertal grynnor upp ovan vattenytan. Detta grunda område fortsätter mot öster fram till Bromö och Torsö. Djupet håller sig här mellan 15 och 20 meter, ofta grundare.

15

16 15 4. GEOLOGI 4.1. Berggrunden Allmänt Den inom området framträdande berggrunden sammansätts uteslutande av gnejser och grönstensbergarter, vilka utgör ett led av den stora västsvenska järngnejsformationen. Den enda yngre bergartsbildning som anträffas inom området utgörs av en av sandsten bestående prickfyllnad i gnejsgrunden. Den i området förekommande gnejsformationen uppvisar stor petrografisk variation och i området förekommer fyra huvudklasser: a) röda gnejser fattiga på mörka mineral, b) intermediära gnejser, c) gråa gnejser och d) grönstenar Röd, småkornig, homogen gnejs (a) Denna gnejs omfattar de på kalk, järn och magnesium fattiga leden inom serien, vilka nästan uteslutande sammansätts av mineralbeståndsdelarna kvarts, kalifältspat och kalkfattig plagioklas (albitoligoklas), med ringa inblandning av mörk glimmer, järnmalmskorn, ortit etc. i små men vanligen ganska jämnt fördelade partier. Inom området spelar denna bergart en betydande roll, då dess yttäckning motsvarar cirka 50 procent av öarnas sammanlagda areal. Bergartens utbredning kan studeras på berggrundskartan. Kortfattat kan sägas att bergarten täcker södra delen av Djurö, södra delarna av Långön och Långholmen samt de söder därom liggande småöarna fram till en öst-västlig gräns söder om Södra Harholmen Röd, mörkspräcklig, homogen gnejs (b) Denna intermediära röda gnejs är till sin sammansättning mycket lik den i östra Värmland och i Västergötland företrädda gnejstyp, för vilken ursprungligen benämningen järngnejs givits. Mineralsammansättningen är kalifältspat, kvarts och fläckvis eller i strimmor förekommande biotit, hornblände, magnetit m.m. Denna sammansättning ger bergarten dess röda och mörkspräckliga utseende. Strukturen hos denna typ i ska järngnejs är utpräglat jämnkristallinisk, och till följd därav är den ganska lös och smulas lätt sönder. Denna bergart förekommer inom området i tre stråk: över norra delen av Djurö, i ett stråk över södra delen av Tribergs ö och stora delar av Långön, Långholmen och Kidholmen, samt slutligen i ett stråk i områdets södra del genom öarna Gisslan och Gisselungarna. I motsats till de heterogena, sliriga eller körtel-gnejsiga bergartsvarieteter som förekommer inom vänerområdet uppvisar de på Djurö förekommande intermediära gnejserna en avgjort jämn och homogen utbildning. På bergartskartan har dock vissa smärre partier markerats, där bergarten utbildat tydliga och mycket vackra körtlar, i vilka framför allt kalifältspaten utbildat mycket stora kristaller.

17 Grå, jämnkornig gnejs (c) Bergarten kännetecknas av en ljust grå färg och jämnkornighet samt avsaknad av slirig struktur. Till mineralsammansättningen verkar dessa gnejser utgöra utpräglade plagioklasgnejser (utan eller med sporadisk inblandning av kalifältspat). Inom området har bergarten ungefär samma jämnkorniga järngnejsstruktur som karaktäriserar Djurös intermediära, mörkspräckliga gnejs. Endast de svarta biotit-fjällen visar ibland tendens att vilja ansamlas i vissa skikt eller band, omgivna av en ljusare, mera biotitfattig grå gnejs. Den grå gnejsen förekommer inom området i tre större stråk: ett över norra delen av Djurö och Timmerholmarna, ett över södra delen av Djurö och Nyviksholmen, norra delen av Tribergs ö och genom de därom östligt belägna småöarna, samt slutligen i ett stråk genom Långön, Långholmen, Kidholmen och Varpholmen. Ytterligare ett mindre parti förekommer på Gisselungarna. Speciellt på norra delen av Tribergs ö och på Söholmarna uppvisar den grå gnejsen en mycket vacker biotitbandad utbildning med inslag av kvartskörtlar Grönstenar (d) Dessa bergarter, vilka kännetecknas av sin svarta eller mörkt grönaktiga färg, uppträder som mer eller mindre ymniga inlagringar i de flesta av områdets öar. Inlagringarna kan, som på Djurö, vara av större omfattning, men vanligare är inlagringar i smärre stråk eller klumpar. Till sin petrografiska beskaffenhet uppvisar grönstenarna en mycket växlande karaktär. Mineral sammansättningen utgörs av kalkrik plagioklas och hornblände jämte biotit och ibland något kvarts i växlande proportioner. Av speciellt intresse inom ögruppen är det breda band av amfibolitisk grönsten, som går tvärs över norra delen av Djurö. Detta breda band ligger i kontakt med den basiska grå gnejsen, och den petrografiska likheten mellan dessa två bergarter är så stor att det i vissa stycken kan vara motiverat att föra dem till samma grupp. I samband med de grönstenar som förekommer som inlagringar i den grå gnejsen förekommer inte sällan en del bergartsformer rika på granat och mörk glimmer. Bl.a. har på östra sidan av Tribergs ö en granatrik inlagring påträffats.

18 Kambro-silurbergarter Det inom området nästan totalt yttäckande urberget har under kambro-silurtiden pålagrats med sedimentära bergarter, som efter denna tid eroderat och vittrat ned. Detta medförde att det subkambriska peneplanet ånyo blev frampreparerat. Denna geologiska process kan bl.a. förstås med hjälp av de på Djurö förekommande s.k. underkambriska sandstensgångarna. Dessa sandstensgångar har bildats på så sätt att sand vid det kambriska havets transgression sköljdes ned i förekommande sprickor i gnejspeneplanet och sedan tillsammans med de ovanpå avlagrade sandlagren hårdnade till sandsten. Denna sandsten har som tidigare påpekats sedan skalats av, men denudationen har inte gått så djupt att de i sprickorna förekommande sandstensavlagringarna eroderats bort. På Djurö kan dessa sandstensgångar återfinnas på öns östra strand, knappt 200 meter norr om geologiska kartbladet Lurös norra gräns. Gångarna är endast ½ - 1 cm breda och löper i riktningen N50 O Övrigt Av bergarter och mineral kan också nämnas den på Gisslans nordvästra strand nordligt löpande kvartsgången. Kvartsgångar av mindre bredd och längd, eller klumpvisa inlagringar av mer eller mindre ren kvarts, förekommer inom hela området, men endast på Gisslan har kvartsen utbildat en bred (ca 30 centimeter) lång gång, vilken stått upp ur berggrunden då omkringliggande bergarter eroderat eller vittrat ned Lösa avlagringar Allmänt De lösa avlagringarna inom området utgörs huvudsakligen av sand, grus och sten (klapper), men mindre områden täcks av finare avlagringar, framför allt leror. Bland de biogena avlagringarna spelar framför allt olika former av torv stor roll. Generellt kan sägas att de lösa avlagringarna på Djurö är mycket tunna samt att deras utseende till allra största delen beror på vänervattnets mekaniska påverkan, idag och genom de senaste åren Sand Sand förekommer framför allt i de nord-sydliga sprickorna inom ögruppen, och speciellt bör nämnas sandstråken på Djurö, Tribergs ö och Långön. Endast på dessa tre spelar sanden någon större roll, och kort kan sägas att sanden på dessa ställen gynnar en något rikare vegetation inom hedseriens ristyper.

19 18 Sand på stränder förekommer mycket sparsamt inom ögruppen. Det går inte att tala om sandstränder, möjligen med undantag av den lilla ön Råskärs östra strand, utan snarare om sandavlagringar i små skyddade vikar. Det gäller bl.a. innerst i Malbergs hamn, i Timmerviken och på ett avsnitt av Nyviken (samtliga lokaler på Djurö) Grus och sten (klapper) Helt rena fraktioner av sand, grus eller sten förekommer knappast på öarna, men en av fraktionerna dominerar ofta på varje lokal. Detta beror på lokalens läge i förhållande till förhärskande vindriktning och därmed vågriktning. Klapper, bestående framför allt av fraktionerna sten och grus, förekommer på vissa ställen inom ögruppen och speciellt på två öar spelar denna lösa avlagring betydande roll. Det är på öarna Gisslan och Ängholmarna, vilka till största delen är helt täckta av klapper. Detta klapper består av bergarter från många håll i södra Sverige och är hittransporterat av inlandsisen. Bland stenarna hittar man ofta sandatenar, kalkstenar, porfyrer och olika former av gnejs och granit. Mörka bergarter förekommer också rikligt. Ängholmarna (i verkligheten endast en ö idag) är ögruppens lägsta ö och större delen kan vara vattentäckt vid extremt högvatten. Finare organa och oorgana sediment lagras därför mellan de större fraktionerna. Gisslan uppvisar en mycket vacker terrassering från dagens vattenyta och upp mot de högre partierna, vilka förr varit öns vattenkontakt. På grund av klapprets innehåll av rika bergarter uppvisar dessa öar en speciellt rik flora. Ett annat klapperområde av större omfattning finns på södra delen av Långön och vidare över centrala delen av ön Kässan. Klapper förekommer också på nästan samtliga öar i mindre omfattning i skyddade vikar Morängrus De redan upptagna grupperna är med all säkerhet rester av tidigare mer omfattande moränjordar, vilka senare fraktionerats genom vattnets påverkan. Rubriken morängrus tas dock upp, då en tidigare geologisk inventering (kartbladet Värmlandsnäs) antecknat morängrus på norra delen av Djurö. Detta stråk är dock uppdelat i klapperdelar och vissa stråk med finare (sand, grus) fraktioner.

20 Lera I vissa val skyddade områden, eller områden som relativt nyligen (de senaste åren) varit mer eller mindre avsnörda vikar, har mycket fina sediment kunnat avsättas. Ett sådant område, och det enda av betydenhet på öarna, är det öppna landskapet på södra delen av Djurö samt den centrala sprickan mot norr. I detta område återfinns en postglacial lera, den s.k. Vänerleran, vilken saknar varvighet och i sina övre delar uppvisar en finsandig eller mjälartad utbildning. Orsaken till denna utbildning hos Vänerleran torde enligt von Post vara att förskjutningen mellan land och vatten inom Vänerbäckenet efter dettas isolering från havet blev mindre intensiv än förut, varför strandens vågsvall då fick tillfälle att grundligare bearbeta marken och materialutförseln från strandzonen ökades. Vänerleran är till färgen ljusgrå eller gulaktig. Vid mikroskopisk undersökning visar den sig innehålla fossila diatomacéer (kiselalger), tillhörande dels en normal sötvattensflora, dels arter tillhörande den s.k. arenariafloran, som anses karaktärisera stora insjöar med klart vatten. Lerans utbredning på berg- och jordartskartan har givits en utbredning, jämfört med de gamla geologiska kartorna, vilken bättre stämmer med verkligheten. Den nya karteringen har gjorts dels med hjälp av fältstudier, dels med hjälp av studium av infraröda flygbilder över Djurö. Inom det centrala området av Djurö har ingen noggrann fältkartering av leran gjorts, utan denna del har presenterats som på geologiska kartan. Vegetationen inom lerområdet är jämfört med andra områden på öarna mycket rik och kan hänföras till gräs- och örtrika ängstyper. Ytterligare ett resultat av lerans egenskaper är att två kärr har utbildats med öppna vattenytor. Den underliggande leran kan inte penetreras av tillrinnande ytvatten Sedentära bildningar (torv) Vissa områden på öarna täcks av olika former av torvjordar, men en analys av dessa torvjordar har ej genomförts. Kortfattat kan dock sägas att de områden som nu är strandnära. och som täcks av vass- och starrvegetation på många håll har ett underliggande lager av olika former av limniska och telmatiska torvelag (sjöoch kärrtorp). Inom de centrala delarna av öarna (främst Djurö, Långe och Tribergs ö) dominerar dock Sphagnumrika torvlager, utbildade i fattigkärr eller mossar.

21 Geologiska hällstrukturer på Djurö Berggrunden på Djurö uppvisar mängder med spår från inlandsisens aktivitet i området. En omfattande hällanalys har genomförts av Hans Karlsson Några av de glaciala riktningselementen presenteras bär kortfattat Rundhällar Orienteringen hos rundhällarna indikerar ismassans rörelseriktning, och speciellt studiet av stöt- och läsidor belyser detta. Vissa av öarna uppvisar rundhällar med typiska stöt- och plocksidor. Stötsidorna vetter i huvudsak åt nordnordost och läplocksidorna således åt syd-sydväst Räfflor Räfflorna inom området varierar till storlek och utseende. Djup och bredd varierar till en del med bergarterna. Räfflorna är utsatta för en relativt kraftig postglacial erosion och är således otydliga i detaljerna Parabelrisser Som en kompletterande riktningsvisare till räfflorna kan parabelrissen användas. Orienteringen i förhållande till isrörelsen är som följer: is > (((((( Rissen går ofta djupt ner i berget Skärformiga brott Skärbrotten vänder sin konvexa sida med isrörelsen: > )))))) Denna form av brott finns sparsamt representerad inom ögruppen.

22 21 5. KLIMAT För att få en grov bild av klimatet på Djurö har uppgifter hämtats från Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). Då SMHI saknar permanent station på Djurö, har uppgifter tagits för närliggande stationer, vilkas värden i stort torde motsvara dem som gäller för Djurö. Nederbördsuppgiften är tagen från Lurö och visar månadsmedelnederbörd under perioden Års/månadsmedeltemperaturen och den procentuella vindfördelningen på olika väderstreck är hämtad från stationen Åkershus (Eskilsäter) på Värmlandsnäs och avser medelvärden under perioden Djurö ligger på gränsen mellan två storskaliga klimatområden, det västliga varmtempererade klimatet och det östliga snöklimatet (Cfb och Dfb), och kan närmast karaktäriseras som ett borealt skogsklimat. Denna klimattyp förutsätter en jämn och relativt hög nederbörd under årets samtliga månader samt en betydande temperaturdifferens mellan kallaste och varmaste månaden. Årsmedeltemperaturen är 6,4 C, med en största differens mellan månadsmedelvärden på 19,6 C. Årsmedelnederbörden är 629 millimeter, med högsta månadamedelvärdet i augusti (75 mm) och det lägsta i mars (28 mm). Nederbörden är jämfört med områden på omkringliggande fastland relativt låg. Säkert är detta ett uttryck för den konvektiva nederbördens betydande andel i normala nederbördssummor. Över stora sjöar och i deras närmaste omgivning blir den dagliga temperaturamplituden, särskilt under vår och sommar, mindre än över landet i övrigt och därmed också tendensen till eftermiddagsskurar mindre i det att luftlagren får större stabilitet. På grund av den stora vänerytan och vattnets höga värmekapacitet uppstår inom Vänerområdet, liksom utmed våra kuster, dagliga land- och sjöbriser. De normala vindarna domineras av de sydvästliga och sydliga riktningarna, vilka förekommer vid 43,1 % av samtliga vindobservationer (3 gånger per dag). Vid endast 2,9 % av observationerna noteras lugnt väder. Se vidare sid 22.

23 22

24 23 6. DJURÖ - BEBYGGELSE OCH HISTORIA 6.1. Objektets benämning och areal Från lantmäterikontoret i Mariestad har inhämtats att ögruppens kamerala beteckning är Djurön 1 1, ett fiske av skattenatur i Torsö socken, Mariestads kommun, Skaraborgs län. Fastigheten utgörs av en enda lägenhet, som ej varit föremål för särskild lantmäteriförrättning, varför arealuppgifter inte finns intagna i jordregistret. Någon särskild karta över fastigheten finns heller inte. Enligt beskrivning till ekonomiska kartan utgörs emellertid lägenheten av ett antal öar och mindre skär med följande arealfördelning: byggnadstomt åker och annan jord under plog annan daglig skogsbevuxen mark Summa 0,1 ha 3,4 ha 313,0 ha 316,5 ha Från fastigheten har avsöndrats och avstyckats vissa områden varigenom efter sammanläggning uppkommit fastigheten Djurö 1 3 om ca 1,5 hektar. Denna areal ingår inte enligt uppgift i föregående siffra. Enligt avstyckningshandlingarna har heller inte till avstyckade fastigheten lagts något vattenområde eller fiske. Den avstyckade fastigheten tillhör Vänerns Seglationsstyrelse och huvudfastigheten tillhör sedan 1947 Uddeholme AB Bebyggelse På öarna finns idag tre bostadshus, en fyr och en anlagd hamn. Fyren: Denna uppfördes första gången 1896 och byggdes om Fram till 1964 var fyren bemannad, efter detta automatiserad. Fyrmästarbostaden: Ianslutning till fyren har ett bostadshus uppförts, samt hörande till detta ett större uthus. Huset brukas idag som sommarbostad, uthyrd av Vänerns Seglationsstyrelse. Hamnen: Hamnen är belägen i en skyddad vik på norra Djurö, i direkt anslutning till bebyggelsen vid fyren. Hamnen brukas mycket sällan idag och är förfallen. Några planer på att restaurera hamnen finns inte, enligt Seglationsstyrelsen. Jaktvillan: Den s.k. jaktvillan omfattar tre sovrum, en storstuga, jungfrukammare och kök. Till jaktvillan hör ett mindre uthus med torrdass och vedbod. Villan är inte vinterbonad Elektricitet saknas helt på öarna.

25 24 Jaktvårdarebostaden: Denna bostad ligger i närheten av jaktvillan på södra delen av Djurö och omfattar tre rum och kök. Tidigare har denna bostad använts av en av fyrmästarna, men efter fyrens automatisering har bostaden hyrts ut som sommarbostad. Nuvarande byreagäst fungerar som renhållningsman åt Mariestads kommun under Sommarhalvåret. Huset är uppfört Baracken: I anslutning till jaktvårdarebostaden finns en mindre barack, vilken uppfördes av Uddebolmabolaget i slutet på 40-talet för att fungera som sommarbostad för skogshuggare och i viss utsträckning även som stall. Bebyggelsen på Djurö har alltid, varit på huvudön, men det finns få uppgifter om antalet bostäder och deras placering under tidigare århundraden. Troligt är dock att ett hus legat i den s.k. Lyckan mitt på huvudön, och det är känt att bostäder legat på den plats där den nuvarande jaktvårdarebostaden ligger. Den nuvarande baracken ligger också på en plats där tidigare ett större stall legat. Bland byggnadsverk på Djurö bör också nämnas den mast som står intill jaktvårdarebostaden. Den har varit försedd med en propeller och en generator, vilken levererat ström till ett telefonsystem. Genom denna generators tillkomst kunde i viss mån isoleringen på öarna brytas. En vanlig telefon ansluten till riksnätet installerades nämligen, liksom en telefonledning mellan fyrmästarbostäderna på norra och södra delen av ön Historia En utförlig presentation av Djuröfolkens historia har sammanställts av prosten Nils Porssell, Mariestad. Denna berättelse, som här återges i sin helhet, har tidigare varit publicerad i Tidning för Skaraborgs län år Ögruppen heter i jordeböckerna lägenheten Djurö 1, ett fiske, skatte. Men år 1572 var den upptagen såsom kronofiske. Räknat i mantal är Djurön ett åttondels mantal. Mest känd är ön såsom fyrplats. När Djurön först blev befolkad är okänt. Men västgötastuderanden Herman Carling uppger i sin beskrivning över Torsö socken år 1743, att ön först under Gustaf Vasas tid fått åbo. En änka flydde dit för buller och oväsen, som var i riket, med tvenne sina söner och uppehöll sig där med fisk i tu år. Sedan bleve de bekante, och då särskådades antingen ön skulle höra till Värmeland eller Thorsö. Men emedan emellan Thorsö sjön inte var djupare än 6 famnar, men utanför Djurö åt Värmlandssidan var, efter berättelse, vid vart ett steg en famn djupare, dömdes hon till Västergötland. Så kommo djuröborna att bli västgötar och höra till Torsö socken i stället för att bli värmlänningar och höra till Eskilsäters socken. Sedan 1600-talet äro ägarna eller beboarna av Djurön kända. Det är Kungl. Maj:t och Kronan, som först uppträder såsom ägare av Djurön liksom av mest alla andra hemman i Torsö socken vid den tiden erhöll kamreraren Justus Hansson Falkenstierna ön i förläning. Han förlorade den dock samma år, ty det året mistade han livet på grund av diverse förskingringsbrott. Kort därefter blev rikskammarrådet Conrad von Falkenberg, död 1654 på Börstorp i Hassle pastorat, ägare till ön, och innehades den efter honom av

Info om Herbariet 2015

Info om Herbariet 2015 Info om Herbariet 2015 I det här hä et hi ar du informa on om Herbariet. Mera info på skolans hemsida h p://www.kokkola.fi/donnerska klicka där på Länkar Från hemsidan kan du ladda ner en miniflora med

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Kärlväxtinventering i Femöre naturreservat 2011. Stätta i den södra hagmarken. Svinrot o blomkrabbspindel

Kärlväxtinventering i Femöre naturreservat 2011. Stätta i den södra hagmarken. Svinrot o blomkrabbspindel ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0157-506 05, 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: adoxa.elmhag@one.se Janne Elmhag Kärlväxtinventering i Femöre

Läs mer

Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin

Bildflora över en lund nära Grimstaskogen. Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin Bildflora över en lund nära Grimstaskogen Tarza Salah Tensta Gymnasium 2005/06 Handledare: Per & Karin FÖRORD Intresset för att förbättra kunskapen om växter dykte upp då jag gjorde en bildflora tillsammans

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden.

Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden. Vegetationsundersökning av Bräcke ängar och Ränsliden. 3-betygsarbete i systematisk botanik av Inger Almgren och Birgitta Gelang Fältstudier utförda år 1971. - I - Innehållsförteckning Sid. Inledning 2

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan Beställare: ALE KOMMUN 449 80 ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: 101

Läs mer

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun

Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Biotopkartering vattendrag Löt 20141124 FRIMAN EKOLOGIKONSULT AB

Biotopkartering vattendrag Löt 20141124 FRIMAN EKOLOGIKONSULT AB Biotopkartering vattendrag Löt 20141124 FRIMAN EKOLOGIKONSULT AB 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Konsulter Sonia Wallentinus - Conec konsulterande ekologer Hans-Georg Wallentinus - Conec

Läs mer

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen

Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Stenungsundshem Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Slutrapport Göteborg 2013-09-17 Datum 2013-09-17 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Kenneth Funeskog T Persson, R Chilton Elisabeth Olsson Uppdragsledare

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

Norra Kusten - Översiktlig geoteknik

Norra Kusten - Översiktlig geoteknik Author Marcus Johansson Phone +46 10 505 47 79 Mobile +46 76 789 94 44 marcus.p.johansson@afconsult.com Date 2014-11-14 Project ID 700447 Recipient Varbergs kommun Katrin Larsson 432 80 Varberg Norra Kusten

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Gräsröjaren bättre än sitt rykte!

Gräsröjaren bättre än sitt rykte! Gräsröjaren bättre än sitt rykte! Att använda gräsröjare med plastlina som slåttermetod har under lång tid setts med oblida ögon av naturvårdare och är oftast förbjudet när det gäller skötseln av värdefulla

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden

Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden , Rönnäng 1:34 och 1:560 Tjörns kommun Geoteknisk undersökning för detaljplan: PM beträffande geotekniska förhållanden 2008-03-03 GF KONSULT AB Väg och Bana Geoteknik Björn Göransson Uppdragsnr: 1010 411

Läs mer

Ängsvegetation. Fördelar med ängsvegetation. Med våra system för ängsvegetation kan en naturlig miljö snabbt skapas.

Ängsvegetation. Fördelar med ängsvegetation. Med våra system för ängsvegetation kan en naturlig miljö snabbt skapas. 76 Torräng anlagd med ängsfrö 8 år efter sådd. Var kan ängsvegetation användas? kan användas i flera olika miljöer. Det finns ängstyper för allt från torra och branta slänter till fuktiga och flacka ytor.

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Sundsvalls kommun Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Datum: Reviderad: 2002-12-20 2004-04-08 Diarienr: 2-0111-0682 Projektnr: 11203 Projektledare:

Läs mer

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT

BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT LEIF JOHANSSON GEOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET 2011-01-20 Sammanfattning av geologiska fältarbeten utförda inom Stensjöstrands naturreservat

Läs mer

Beskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper

Beskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper 13.3 Växtinventering Östberget Till: Östersunds Kommun Martin Jacobsson, Johanna Eriksson Uppdrag Jämtlands Botaniska Sällskap har fått i uppdrag att leverera underlag, ur botaniskt perspektiv, som delvis

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2 23 Hagesjön Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Botten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande

Läs mer

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö.

Fjällbacka i mars 2004 Karl-Allan Nordblom. Lotsutkiken på Dyngö. Förord J ag tänker oftast med hjärtat, och den här samlingen berättelser, bilder, dikter och fragment är inget undantag. Sammantaget är den ett subjektivt porträtt av skärgården utanför Fjällbacka och

Läs mer

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad

NCC Boende AB. Norra Sigtuna Stad 2013-11-04. Förstudie Geoteknik. Uppdragsnummer: 7178448. Norra Sigtuna Stad NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Förstudie Geoteknik 2013-11-04 Uppdragsnummer: 7178448 Norra Sigtuna Stad Uppgifter om dokumentet: Beställare, Slutkund Objekt NCC Boende AB Norra Sigtuna Stad Handlingens

Läs mer

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Orsa kommun Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län Datum 2011-02-07 Uppdragsnummer 61381041185 Anders Nises Björn Dehlbom Handläggare

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning

Översiktlig geoteknisk undersökning Översiktlig geoteknisk undersökning PM För del av Sundet 5:1 i Mariestads kommun Detaljplan för Nolgården Mariestad 2012-02-22 Tomas Karlsson Sakkunnig markfrågor, Grundläggning Jan Bertilsson Naturgeograf

Läs mer

Kungälv / BOKAB Tega 2:5, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden

Kungälv / BOKAB Tega 2:5, Detaljplan Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska förhålllanden Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare BOKAB UDDEVALLAVÄGEN 1 44230 KUNGÄLV Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Bengt Askmar

Läs mer

Multivariat statistik inom miljöövervakning. En introduktion

Multivariat statistik inom miljöövervakning. En introduktion Multivariat statistik inom miljöövervakning En introduktion Sortera figurerna! Sorteringen är baserad på en kvantifiering av figurerna Figur nr Hörn Gul Blå Röd 1 5 100 0 0 2 8 50 50 0 3 10 100 0 0 4 10

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Uppdr. nr. 10081538 HAMMARÖ KOMMUN BÄRSTAD/GRÅBERG PLANOMRÅDE FÖR BOSTÄDER ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM FÖRHANDSKOPIA Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro BILAGA 4 2 HAMMARÖ KOMMUN

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Vityxne STEFAN ERICSSON

Vityxne STEFAN ERICSSON Natur i Norr, Umeå Årgång 23 (2004), häfte 2:16-22 Vityxne Pseudorchis albida i Västerbottens län 2004 STEFAN ERICSSON Vityxne Pseudorchis albida är en orkidé med en tvådelad utbredning i Sverige. I söder,

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Detaljplan Skeppsviken, Uddevalla

Detaljplan Skeppsviken, Uddevalla Beställare Bohusgeo AB Bastionsgatan 26 451 50 UDDEVALLA Detaljplan Skeppsviken, Uddevalla Bergteknisk utredning avseende risk för ras och blocknedfall Bergab Projektansvarig Elisabeth Olsson Handläggare

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

Ramsös historia Bönder och jägare

Ramsös historia Bönder och jägare På en liten ö i Stockholms innerskärgård har min familj sitt fritidshus. Ramsö ligger en bit utan för Vaxholm, en ungefärlig timmes resväg från Stockholms innerstad med bil och båt. Här har jag spenderat

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god

Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god smak som lämpar sig väl för saft- och vintillverkning.

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT

RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT RUTTFÖRSLAG FÖR EN VECKAS SEGLING NORR OCH SÖDER FRÅN SPLIT 7 DAGAR SÖDER UT: Dag 1 - Trogir Vi rekommenderar er att segla norr ut er under första dag till staden Trogir. Trogir är en riktig pärla och

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Detaljplan Gårvik. Bergteknisk besiktning 2012-01-25. Beställare: Munkedals kommun. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB

Detaljplan Gårvik. Bergteknisk besiktning 2012-01-25. Beställare: Munkedals kommun. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Beställare: Munkedals kommun Bergteknisk besiktning Bergab Projektansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel P:\Utvecklingsavdelningen\Fysisk planerare\plan-bygg\detaljplaner\detaljplaner 2009\Gårvik\Samråd

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun.

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Grap 11179 Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-09-22 Rev 2011-10-14 Lars Nilsson Uppdragsnr 602478

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden

Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållanden Nordkroken detaljplan Vänersborg Geoteknisk undersökning: PM beträffande geotekniska och bergtekniska förhållande Beställare: Vänersborgs kommun Beställarens representant: Helena Bråtegren Konsult: Uppdragsledare

Läs mer

Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun

Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun Bohusgeo AB Att. Bengt Leking Bastiongatan 26 451 50 UDDEVALLA Detaljplaneprogram för nya och befintliga och bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 och 2:4 m fl. Bergsvik, Munkedals kommun Bergteknisk utredning

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA PM ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK BEDÖMNING PRÄSTVIKEN-ERIKSBERG BOTKYRKA BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR PRÄSTVIKEN 2014-11-17 Uppdrag: 251223, Stöd i framtagande av detaljplan Eriksberg, Botkyrka Titel på rapport:

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Gröne mosse kretsloppspark

Gröne mosse kretsloppspark Gröne mosse kretsloppspark Arkeologisk utredning etapp 1, inför planerat industriområde inom fastigheten Henja 4:8 m.fl., Båraryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2013-04-25 ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro 2013-04-25 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 010/722 50 00 2013-04-25

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.

FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal. ComLokal Mäklare FASTIGHET OCH FÖRETAGSMÄKLARE Frigångsgatan 10 413 01 Göteborg Telefon 031-134 135 Mobil: 0703 080815 E-post : stellan@comlokal.se www.comlokal.se TILL SALU INDUSTRIFASTIGHET, MARIEHOLMSGATAN

Läs mer

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik PM Vår referens/nr 139223 CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning PM, Geoteknik G:\\GoI\Uppdrag Gbg\139223 Canningområdet\Text\Canningområdet PM sammanfattning

Läs mer

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN 109-148 DUNKAVLEMYREN NÖTSÄTER 1:311, SKÄRHAMN TJÖRNS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN Göteborg 2009-09-01 TELLSTEDT I GÖTEBORG AB Avd geoteknik och mätteknik Varbergsgatan 12 A 412 65 GÖTEBORG

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Naturinventering av Murmästar detaljplaneområde i Bosund, Larsmo

Naturinventering av Murmästar detaljplaneområde i Bosund, Larsmo Naturinventering av Murmästar detaljplaneområde i Bosund, Larsmo Mattias Kanckos Juni 2012 Innehållsförteckning Skolbackavägen 70 GSM: 050-5939536 68830 Bäckby info@essnature.com Finland 1. Inledning 2

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

NILS-PETTER OCH KRISTINA

NILS-PETTER OCH KRISTINA NILS-PETTER OCH KRISTINA Det har funnits vissa människor som man aldrig kan glömma. Det är de som under sin livstid satte så djupa spår i sanden efter sig som inga vindar kunnat blåsa igen. Ibland frågar

Läs mer

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge Handläggare Martin Almgren Telefon +46 10 505 84 54 SMS +46 701 84 74 74 martin.almgren@afconsult.com Datum 2015-04-02 Projekt nur 700926 Kund Samhällsbyggnadsförvaltningen i Torsås kommun Vindkraftpark

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer