Börge Andersson PRO Solveig Utter-Pertmann SPRF

Transkript

1 PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd Ledningsstaben (6) Maud Jonsson kl Sammanträdesplats Sessionssalen, Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B i Linköping Närvarande Ledamöter Viktoria Strömberg (M) Landstinget Ordförande Claes Jönsson (VL) Landstinget Martina Axene (KD) Landstinget Torbjörn Holmqvist (S) Landstinget Birgitta Larsson (S) Landstinget Hans Brandow PRO Katarina Ringholt PRO Marianne Sondered PRO Jan-Erik Löwbom SPF Iréne Carlsson SPF Olle Ståhl SPRF Anja Karlsson SKPF Lars Norrbohm RPG Ersättare Eva Cox (M) Landstinget Marita Granath (C) Landstinget Siwe Clasén (FP) Landstinget Tord Borggren Carlsson (S) Landstinget Lotta Kalman (MP) Landstinget Maria Johansson PRO Monica Axell PRO Börge Andersson PRO Marianne Holmbom SPF Bitte Kjellin SPF Solveig Utter-Pertman SPRF Solveig Andersson SKPF Märta Ekelund RPG Frånvarande Siwe Clasén (FP) Landstinget Monica Axell PRO Börge Andersson PRO Solveig Utter-Pertmann SPRF Övriga Urban Svahn Landstingets ledningsstab Mikael Svensson Landstingets ledningsstab Annsofie Sommer Chefläkare Monica Ulriksson Landstingets ledningsstab Maud Jonsson Landstingets ledningsstab sekreterare

2 Ledningsstaben Maud Jonsson (6) Mötets öppnande 1 Ordföranden hälsar alla varmt välkomna och förklarar mötet öppnat, varefter upprop sker. Därefter följer val av vice ordförande. Landstingets pensionärsråd beslutar a t t välja Hans Brandow till vice ordförande. Till protokolljusterare väljs också Hans Brandow. Därefter godkänns dagordningen som sedan läggs till handlingarna. Presentationsrunda 2 De flesta ledamöter och ersättare är nya under denna mandatperiod. Under en presentationsrunda uppger ledamöterna vad man har för förväntningar och vad man hoppas kunna påverka i sitt uppdrag i Landstingets pensionärsråd. Överlag förväntar man sig att Landstingets pensionärsråd skall vara ett forum för öppen och konstruktiv dialog som leder till utveckling inom området. Vid mandatperiodens slut ska vi kunna se att vi gjort skillnad, när vi ser tillbaka. Vid föregående mandatperiods sista sammanträde, lämnades synpunkter på vad som varit bra respektive mindre bra under perioden. Dessa synpunkter kommer att tas till vara i det kommande arbetet. Landstingets styrmodell och styrprocess övergripande information 3 Ordföranden överlämnar ordet till Urban Svahn som utförligt informerar om landstingets styrmodell och styrprocess. Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet i landstinget. Därunder lyder landstingsstyrelsen som är det förvaltande organet som har hand om frågor som produktivitet och organisationsförändringar. Hälso- och sjukvårdsnämnden lyder också under landstingsfullmäktige och har ansvar för att verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård för länets medborgare. Urban informerar om de beredningar som finns under landstingsstyrelsen respektive hälso- och sjukvårdsnämnden och deras uppdrag. Han beskriver också hur landstingets styrprocess/-modell ser ut från framtagen behovsanalys/brukardialog via uppdrag och överenskommelser/ avtal till verksamhetsplaner på flera nivåer. Se bifogade bilder: Info till råden

3 Ledningsstaben Maud Jonsson (6) Läkemedel 4 Vad har hänt sedan apoteksreformens införande? Innan omregleringen av apoteksreformen var Apoteket AB den enda leverantören av läkemedel. Därefter har receptfria läkemedel börjat säljas i handeln fr.o.m. hösten 2009 och sjukhusens avtal med Apoteket är förlängt t o m Inom öppenvårdsapoteken har det skett stora förändringar. Sedan den 11/ då regeringen beslöt att sälja receptfria läkemedel i livsmedelsaffärer har det blivit lättare att få tag i receptfria läkemedel och kort därefter, den 1/ var det tillåtet för privata aktörer att ta sig in på marknaden. I Sverige har vi haft ett billigt apotekssystem i förhållande till övriga länder i Europa. Vi har dock samtigt haft en förhållandevis låg tillgänglighet. T.ex. hade få apotek öppet på söndagar och kvällstid. Omregleringen har inneburit att handelsmarginalen för apoteken höjts men också att tillgängligheten blivit bättre. Med det tidigare monopolsystemet hade apoteken ett samkörande datorsystem vilket innebar att man enklare kunde få hjälp med att veta på vilket apotek det läkemedel man behövde fanns på lager. Inget samordnat datasystem finns idag vilket ibland gjort det krångligare. Apoteken drivs nu som affärsrörelser och konkurrerar tydligare om kunderna. Positivt är: Vi har fått fler apotek, bättre service. Det är lättare att få tag på receptfria läkemedel. De receptfria läkemedlen har ökat Bättre service och öppettider. Negativt är: Det är svårare att veta vilken apotekskedja som har det läkemedel som man vill ha tag i. Svårt att veta var man skall få tag på licensläkemedel då de hanteras av olika apotekskedjor. Det har inte öppnats några nya glesbygdsapotek samt att öppettiderna inte har förbättrats för dessa apotek. När det gäller apodosdosering får man också vända sig till olika aktörer för att få tag i rätt medicin då apoteken drivs som företag. Apotekens information till allmänheten vad gäller periodens vara och vilka varor som innefattas om högkostnadsskyddet är bristfällig.

4 Ledningsstaben Maud Jonsson (6) Läkemedel för äldre Enligt den senaste SBU rapporten (Statens beredning för medicinsk utvärdering) så orsakar läkemedelsbehandling ca vårdskador om året i Sverige. Många äldre ordineras olämpliga läkemedel. Så många som 20 % av ordinationerna är biverkningar. Vilket oftast beror på felaktig ordination och en bristfällig uppföljning. Man har sett brister i medicinsk utredning och diagnostik vilket medför att det behövs en ökad kunskap inom detta område. För att underlätta hanteringen av läkemedel har Socialstyrelsen upprättat en strategiplan för äldre, i vilken det ingår att man skall samarbeta med kommunen för att följa upp att rätt läkemedel ges till rätt patient. Strategiplanen skall innehålla: Kommunalisering av hemsjukvård Prioriteringar och värderingar ska vara tydliga och inbegripas i uppdrag som omfattar vård av äldre En heltäckande läkemedelsdokumentation som är tillgänglig för samtliga vårdgivare och patient En tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer som informerar varandra och samverkar. Ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling. 5 Vid genomförandet av ädelreformen 1992 övertog kommunerna ansvaret för hemsjukvården för personer som bor i särskilt boende. Lagstiftningen gav dock möjlighet för kommunerna och landstinget att även överföra ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende till kommunerna, om samtliga kommuner och landstinget i länet var överens om detta. Regeringen har nu tillsatt en nationell samordnare för att stödja landsting och kommuner i processen att föra över ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Regeringens mål är att hemsjukvården i hela landet ska övergå i kommunal regi, i första hand genom frivilliga överenskommelser och i sista hand genom lagstiftning. En frivillig kommunalisering innebär att landstinget och kommunerna i Östergötland kan besluta om vilken verksamhet som ska övergå i kommunal regi och vad som ska ligga kvar i landstinget. Ärendet kommer att hanteras politiskt via Läns-SLAKO, som skapat ett arbetsutskott för detta. I juni 2011 ska en gemensam avsiktsförklaring presenteras för den nationella samordnaren. Därefter påbörjas det stora arbetet med genomförandeprocessen.

5 Ledningsstaben Maud Jonsson (6) Ordföranden berättar att bland andra pensionärsorganisationerna kommer att utgöra en remissinstans i arbetet, och att man i organisationerna redan nu kan informera om detta och påbörja diskussioner om definitioner, vad man tycker ska ingå i den kommunaliserade hemsjukvården etc. Målsättningen är att en kommunalisering ska genomföras den 1 januari Övriga frågor 6 Samordning av distriktssköterskor på Kungsgatans vårdcentral. Hur ser politikerna på en samordning av distriktssköterskorna på Kungsgatans vårdcentral? Kommer sköterskorna att få utökade resor? Hur långt har planeringen kommit i denna fråga. Landstingstyrelsen äger vårdcentralerna vilka har fattat beslut om det här. Ordföranden återkommer med mer detaljerad information i denna fråga. Halkskydd Ett önskemål var att landstinget borde tänka om vad gäller halkskydd och dela ut gratis halkskydd till vårdcentralerna. Dessa kostnader borde kunnas tas från stimulansmedlen. Det är ju i förebyggande syfte och där borde det finnas pengar att spara in. Benskörhet Frågan om bentäthetsprov kom upp, då det hänt att några vårdcentraler nekat patienter att få remiss till bentäthetsprov. Diskussion äger rum angående bentäthetsundersökningar och att man borde screena riskgrupper som lider av sjuklig benskörhet vilka är speciellt utsatta för osteoporos. Vidare diskuterade ledamöterna vad man själv kan göra för att minska urkalkningen av skelettet. Man kom fram till att regelbunden träning med vikter och promenader för att stärka skelettet och intag av kalktabletter fungerar mycket bra. Nästa sammanträde 7 Nästa sammanträde är planerat till den 18 maj, kl

6 Ledningsstaben Maud Jonsson (6) Mötets avslutande 8 Ordföranden tackar för visat intresse och förklarar sammanträdet avslutat. Vid protokollet Maud Jonsson Justerat Viktoria Strömberg Hans Brandow

7 Landstinget i Östergötland Koncernföretag (De konsoliderade är rödmarkerade) Dotterföretag Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB (LiÖ:s andel 100 %) Jöns Jacob Berzelius Clinical Research Center AB (LiÖ:s andel 100 %) Intresseföretag AB Östgötatrafiken (LiÖ:s andel 50 %) TvNo Textilservice AB (LiÖ:s andel 49 %) Regionförbundet Östsam 1) (LiÖ:s andel 33 %) AB Kinda Kanal (LiÖ:s andel 44 %) Uppdragsföretag Andra samägda företag Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (LiÖ:s andel 14 %) Inera AB (LiÖ:s andel ca 5 %) Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LiÖ:s andel ca 5 %) Stiftelsen Östgötamusiken Stiftelsen Östergötlands Länsteater Stiftelsen Östergötlands Länsmuseum Finspångs samordningsförbund Samordningsförbundet Centrala Östergötland Mjölby- Ödeshögs- Boxholms samordningsförbund Motala/Vadstena samordningsförbund Samordningsförbundet Östra Östergötland Kommunala entreprenader (De största till belopp räknat) 1) LiÖ har 18 av 55 röster i Regionförbundet Östsams fullmäktige. Ulfab Väst AB Kneippengruppen AB Carema Primärvård AB Sirius Humanum AB Proxima Specialistvård i Motala AB Vårdcentralen Östertull AB Medicinskt centrum i Norrköping AB Johannelunds Vårdcentral AB Praktikertjänst AB Motala BUP AB Redakliniken AB BUP Mjölby AB SOS Alarmering AB + ytterligare ca 200 mindre företag

8 Landstingets intäkter och kostnader 2009

9 Åldersfördelning och kostnader Östergötland % av patienterna står för 50 % av kostnaden Åldersfördelning och kostnader 60 20% 000 av patienterna står för 80 % av kostnaden Patienter och KPP (antal resp kronor) Totalkostnad (miljoner kronor) år år år år år år år år 80- äldre Kronor per patient Antal patienter Totalkostnad 0

10 Politisk organisation 2011

11 Politisk organisation 2011 Landstingsfullmäktige Medborgarnas företrädare valda i allmänna val och landstingets högsta beslutande organ 101 ledamöter. Ska i strategisk plan/treårsbudget och finansplan ange visioner, strategier, skattesats och resursfördelning till landstingsstyrelse och nämnder. Ska tillsätta nämnder, beredningar, utskott och politiska samordnare.

12 Politisk organisation 2011 Landstingsstyrelsen Landstingets förvaltande organ och styrelse för landstingets samlade verksamheter och har samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige 17 ledamöter. Ska skapa goda förutsättningar för landstingets verksamhet, agera i relation till omvärlden och stärka landstingets utvecklingskraft. Bevakar att verksamheten kännetecknas av god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Har en ägarroll i beställare-utförare modellen.

13 Politisk organisation 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Har i ett tydligt medborgarperspektiv och ansvar för att tillgodose östgötarnas behov av hälso- och sjukvård samt tandvård 17 ledamöter. Ska inhämta kunskap om befolkningens behov, önskemål och synpunkter. Prioritera mellan olika behov och genom avtal med vårdgivare ange finansiering och innehåll för den verksamhet som ska utföras Har en beställarroll i beställare-utförare modellen

14 Politisk strategisk styrning Landstingsfullmäktige beslutar om strategisk plan med treårsbudget i juni finansplan i november landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplaner i oktober årsredovisning i april

15 Verksamhetens organisation

16 Verksamhetens organisation 2011 Landstingsdirektören Landstingets verkställande tjänsteman och utses av landstingsstyrelsen. Har ansvaret för den samlade produktionsorganisationen Ansvarar för tjänstemannastödet till landstingets samtliga politiska organ. Ska utfärda de landstingsövergripande policies och riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget, finansplan samt landstingsstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplaner

17 Den landstingsövergripande styrningen Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget Strategisk plan med 3-års budget Finansplan m.m Hälso- och sjukvårds nämnden Behovsfokus -Verksamhetsplan -Uppdrag - Överenskommelser -Avtal Verksamhetsfokus -Verksamhetsplan - Riktlinjer m.m Landstingsdirektören Behovs- och verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Riktlinjer m.m Externa vårdgivare Produktionsenhet Produktionsenhet Produktionsenhet

18 Den landstingsövergripande styrningen Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget Strategisk plan med 3-års budget Finansplan m.m Landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden - Årsredovisning - Delårsrapport 08 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören - Delårsrapporter -Uppföljning av överenskommelser - Behovsanalyser Hälso- och sjukvårds nämnden Behovsfokus -Verksamhetsplan -Uppdrag - Överenskommelser -Avtal Verksamhetsfokus -Verksamhetsplan - Riktlinjer m.m Landstingsdirektören - Delårsrapporter Produktionsenheterna - Uppföljning av överenskommelser - Resultatdialoger Landstingsdirektören Behovs- och verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Riktlinjer m.m Produktionsenheterna - Årsredovisning - Delårsrapporter - Resultatdialoger - Ledningsrapporter Externa vårdgivare Uppföljning med behovsfokus Produktionsenhet Produktionsenhet Produktionsenhet Uppföljning med verksamhetsfokus

19 Många relationer är det Medborgardialog HSN:s beredningar Pensionärsrådet Rådet i frågor om funktionsnedsättning Patientnämnden Omvärld Befolkning Samverkansaktörer Patienter Information Reklamationer Politik LF/LS/HSN Kärnverksamhet Politiska Sakkunnigstöd verksamhetsplaner Processtöd Administration LL/LD Beställare-utförare Överenskommelser Dialoger Ägare-utförare Brukareutförare relation Hälsooch sjukvård LD:s verksamhetsplan Resultatdialog Riktlinjer

20 Förutsättningar vid styrning av hälso- och sjukvård Brett och djupt kunskapsområde Omfattande verksamhet ( anställda, ca 10 miljarder kr) Oändlig efterfrågan begränsat utbud Känslomättat (hälsa liv död) Stark professionsstyrning Relativt svag statlig styrning Landstingspolitisk styrning mer än företagsekonomisk hänsyn?

21 Vad kan motverka att (politiska) mål uppfylls i praktiken? Styrmodellen har brister - verktyget/processen Otydlighet - vad ska genomföras? Orealism - utopiskt Motivation/obstruktion - vill inte Resursbrist - ekonomi/dagsverken Kompetensbrist fackkunskap, ledarskap etc Effektivitetsbrist - resursutnyttjande Omvärldsfaktorer - konjunktur, svininfluensa etc

22 Den balanserade verksamhetsstyrningens perspektiv 2011 Ekonomiska resurser Medborgare Personella resurser Process Medarbetare Ekonomi Befolkningens behov av hälsooch sjukvård Hälso- och sjukvårdens processer Effekter på befolkning inkl patienter Systematisk medborgar- och brukardialog

23 Ansvarsfördelningen mellan landstingsstyrelse och hälso- och sjukvårdsnämnd Hälso- och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Process Medborgare Medarbetare Ekonomi

24 Vi styr tillsammans! Fullmäktige Landstingsstyrelsen Hälso-och sjukvårdsnämnden Landstingsdirektören Vision och strategiska mål Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer Resultatmått

25 Landstingsfullmäktiges strategiska plan Vision Bra vård och bättre hälsa Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård finns tillgänglig när den behövs.

26 Verksamhetsplanerna 2011 Begreppen Strategiska målen Beskriver önskvärt tillstånd Framgångsfaktorerna Beskriver behovet av önskvärd utveckling/rörelse (kvalitativa) Nyckelindikatorerna Beskriver konkret målsatta utvecklingsmål (kvantitativa)

27 Den landstingsövergripande styrningen LF:s vision och strategiska LF:s mål vision och strategiska mål Bra vård och bättre hälsa T.ex. Kunskapsbaserad och säker vård LS + HSN:s framgångsfaktorer T.ex. Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell och internationell jämflörelse LD:s nyckelindikatorer LD:s nyckelindikatorer T.ex Andel medicinska resultat i "Öppna jämförelser som visar förbättrade resultat LD:s LD:s resultatmått T.ex Medicinska resultat inom ortopedi jämfört med riket Andelen äldre med 10 eller fler läkemedel Behandlingstryck av beroendeframkallande sömnmedel

28 Sammanhanget Förslag till Dnr HSN LS LS verksamhetsplan 2011 HSN:s verksamhetsplan 2011 LD:s verksamhetsplan 2011 Landstingsdirektörens verksamhetsplan strategiska mål - - framgångsfaktorer - - nyckelindikatorer - Vision och strategiska mål Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer Resultatmått Strategisk plan Överenskommelse 2011 Produktionsenhetens verksamhetsplan 2011

29 En samordnad styrning HSN:s verksamhetsplan Uppföljning Uppdrag Kravspecifikation Behovsanalys Verksamhetsplaner (LD + PE) Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Produktionsenheternas planering ska tydligt kopplas till Överenskommelsen med HSN LD:s verksamhetsplan Landstingsdirektörens nyckelindikatorer ska hantera centrala inslag i överenskommelserna Uppföljning av överenskommelserna sker i ökad utsträckning inom ramen för delårsrapporteringen (DÅ08 och årsredovisning)

30 En samordnad styrning HSN:s verksamhetsplan Uppföljning Uppdrag Kravspecifikation Behovsanalys Verksamhetsplaner (LD + PE) Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan Den politiska ambitionen formulerad i form av mer långsiktiga insatsområden Formellt uppdrag till landstingsdirektören Fastställer områden för behovsanalyser.

31 En samordnad styrning Behovsanalysen HSN:s verksamhetsplan Uppföljning Uppdrag Kravspecifikation Behovsanalys Verksamhetsplaner (LD + PE) Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning En analys av befolknings- och patientbehov som identifierar behovstäckningen för en sjukdomsgrupp eller behovsgrupp. En tjänstemannaprodukt som tas fram i projektform inkluderande olika professioner. Bland annat belyses områden som: Sjukdomsbörda förekomst - kostnader Patient- och anhörigupplevelser Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande aspekter Förhållande till evidens och riktlinjer Medicinsk kvalitet Tillgänglighet

32 HSN:s verksamhetsplan 2011 Områden för behovsanalys Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar Äldre med cancersjukdomar Barn och unga med neuropsykiatriska sjukdomar/ funktionsnedsättningar Röst-, tal-,språk- och sväljstörningar

33 En samordnad styrning HSN:s verksamhetsplan Uppföljning Uppdrag Kravspecifikation Behovsanalys Verksamhetsplaner (LD + PE) Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Uppdraget Den politiska viljeinriktningen, baserad bland annat på den samlade aktuella behovsanalysen. Uttryckt i målsättningar på generell nivå och på sjukdomsgrupps- och behovsgruppsnivå.

34 En samordnad styrning HSN:s verksamhetsplan Uppföljning Uppdrag Kravspecifikation Behovsanalys Verksamhetsplaner (LD + PE) Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Kravspecifikation Den politiska ambitionen översatt till konkreta krav till utförare (Interna och externa).

35 En samordnad styrning HSN:s verksamhetsplan Uppföljning Uppdrag Kravspecifikation Behovsanalys Verksamhetsplaner (LD + PE) Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Överenskommelser och avtal Den politiskt beslutade överenskommelsen mellan beställare och respektive utförare. Framtagen i en dialog baserad på uppdrag och kravspecifikation. Avtalen ska kunna följas upp via mätbara mål.

36 En samordnad styrning HSN:s verksamhetsplan Uppföljning Uppdrag Kravspecifikation Behovsanalys Verksamhetsplaner (LD + PE) Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Landstingsdirektörens och produktionsenheternas verksamhetsplaner Landstingsdirektörens verksamhetsplan visar hur direktören ska leva upp till de politiska verksamhetsplanerna innehåller krav från överenskommelserna men också krav med produktions(ägar) fokus. Produktionsenheternas verksamhetsplaner visar hur enheten ska leva upp till landstingsdirektörens verksamhetsplan överenskommelsen (gäller sjukvårdande enheter)

37 Obligatoriska nyckelindikatorer för produktionsenheterna 2011 Medborgare - nationella vårdgarantin - tillgänglighet på akutmottagningen - tid direkt till besök/behandling Process -vårdhygien - behovsanalys inför kapacitetsplanering - krav för läkemedelshantering - krav för miljöarbete Medarbetare - utvecklingssamtal Ekonomi - lönekostnadsutveckling - läkemedelskostnadsutveckling

38 En samordnad styrning HSN:s verksamhetsplan Uppföljning Uppdrag Kravspecifikation Behovsanalys Verksamhetsplaner (LD + PE) Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Uppföljningen Till politiken Årsredovisningen (relaterad till de politiska verksamhetsplanerna) Delårsrapporter (relaterad till de politiska verksamhetsplanerna) Uppföljning av överenskommelser Till direktören och ledningsstaben Årsredovisning från produktionsenheterna Delårsrapporter från produktionsenheterna Månatliga ledningsrapporter (strategiskt viktig information t.ex. ekonomi, produktion, kvalitet, tillgänglighet)

39 Uppföljningsstrukturen Bredduppföljning Medborgare Process Medarbetare Ekonomi Östgötens hälsa Medicinsk kvalitet Medarbetarskap Ekonomiskt resultat Hälsofrämjande insatser Säker vård Ledarskap Ersättningssystemen Tillgänglighet Vårdprocesser Kompetens Likvärdig Produktivitet Delaktighet Effektivitet Valfrihet Förbättringsarbete Jämlik Forskning - Årsredovisning - Delårsrapporter - Behovsanalyser - Uppföljning avtal - Resultatdialoger - Ledningsrapport Befolkningsenkät Patientenkät Mätning av tillgänglighet Öppna jämförelser Vårddatalager Kvalitetsregister Avvikelsesystem Riskanalys DRG FoU bokslut Medarbetarenkät Sjukfrånvaro Delårsbokslut KPP Specifik uppföljning

40 STYRKOR Landstingets årsredovisning 2009 Sammanfattning SVAGHETER 1. Systematisk behovsstyrning 2. Erkänt bra (patient)säkerhetsarbete 3. God medicinsk kvalitet 4. Väl utvecklad samverkan med FK 5. Innovativ IT-utveckling 1. Bristande tillgänglighet 2. Medborgarnas förtroende kan ökas 3. Vårdprocessernas effektivitet 4. Patientens ställning inte tillräckligt stark 5. Ekonomi med begränsad handlingsfrihet 6. Resultatuppföljningen bör utvecklas MÖJLIGHETER 1. Medicinsk utveckling forskningens landvinningar 2. Potential i folkhälso-/hälsofrämjande arbetet 3. Potential att utveckla effektivitet och kvalitet 4. Utvecklad uppföljning 5. Mer samordnad styrning (LS-HSN) HOT 1. (Ökande) hälsoskillnader 2. Svårparerad kostnadsutveckling 3. Vårdrelaterade infektioner 4. Tillgänglighetsproblem 5. Generationsväxling medarbetare

41 Läkemedel i Östergötland Mikael Svensson Läkemedelsgruppen lakemedel@lio.se Pensionärsrådet

42 Omreglering apoteksmarknaden Sjukhusens läkemedelsförsörjning (LiÖ avtal med Apoteket Farmaci förlängt tom 2011) Öppenvårdsapotek recept (uppskjutet till 1/ på allvar våren 2010) Vissa receptfria i övrig handel (hösten

43 Utförsäljning i Östergötland

44

45

46 Positiva - förändringar för allmänhet Fler apotek Storstad fler apotek. 3 nya apotek i Norrköping C De vanligaste receptfria läkemedlen betydligt mer tillgängliga - direkt i dagligvaruhandel, på bensinmackar etc. Bättre service/öppettider: Fler lördags och söndagsöppna apotek. Motala har numera ett apotek öppet alla dagar tom.

47 Negativa - förändringar för allmänhet Krångligare att veta vilka läkemedel som finns var Apotekskedjorna delar inte med sig lika enkelt/villigt Licensläkemedel Som patient måste man välja apotek för uthämtning och hålla sig till denna kedja Bättre service/öppettider- men inte överallt Omregleringen ger bättre öppettider

48 Försörjningsmodell

49 Patientsäkerhet och läkemedel Chefläkare AnnSofie Sommer

50 Målbild 2012 Bra vård och bättre hälsa

51 Patientsäkerhet Säker läkemedelshantering Minska vårdrelaterade infektioner Säker omvårdnad Säkra vårdprocesser Säker kommunikation Säker Medicinsk teknik

52 Framgångsfaktorer God läkemedelsdokumentation God kunskap om läkemedel och läkemedelshantering God kunskap om läkemedel och äldre God kunskap om läkemedelsbehandlingen hos patienterna Nyckelindikatorer Andel patienter > 75 år för vilka korrekt läkemedelsavstämning utförts Andel utskrivna med läkemedelsberättelse Andel verksamhetsenheter som utbildar/utbildat inom området läkemedel och äldre Andel patienter som upplever sig ha god kunskap om sin läkemedelsbehandling Kompletterande indikatorer tillkommer i februari 2011 då SKL publicerar strategi för preventivt läkemedelsarbete Handlingsplan Utarbeta länsövergripande strategi för läkemedel och äldre inkl olika utvecklingsområden Definiera vad som i Östergötland avses med läkemedelsavstämning, läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgång Införa läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelser Utveckla mallar för läkemedelsdokumentation samt vidareutveckla läkemedelsmodulen i Cosmic Genomföra läkemedelssortering enligt ATC- struktur i alla läkemedelsrum Broschyr till patienterna Vet du varför du tar dina läkemedel Utbildning i läkemedelsbehandling för äldre. Ta fram RH check för läkemedelshantering

53 Läkemedelsbehandling orsakar ca vårdskador om året i slutenvården i Sverige

54 SBU-rapport nr 193, 2009 Slutsatser i SBU rapport. För många äldre ordineras olämpliga läkemedel (20% biverkningar) Felaktig ordination, bristfällig uppföljning Brister i medicinsk utredning och diagnostik Ökad kunskap behövs

55 SBU s slutsatser ingen enskild åtgärd (t.ex läkemedelsgenomgångar) är tillräcklig flera samtidiga förändringar som informationshantering, rutiner och hjälpmedel för förskrivning och behandlingsuppföljning, samt utbildningsinsatser Vårdens organisation och ansvars-fördelning bör anpassas och klargöras

56 Socialstyrelsen indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, juni 2010 Som stöd vid förskrivning av läkemedel till äldre Vid olika slags lokala uppföljningar och interventioner t.ex. läkemedelsgenomgångar för äldre i ordinärt eller särskilt boende. För uppföljning av förskrivningsmönster. Vid nationella uppföljningar och epidemiologiska studier.

57 Hur arbeta inom LiÖ? Landstingsövergripande strategiplan för läkemedel och äldre skall utarbetas Samarbete med kommunen

58 Mål Rätt läkemedel till rätt patient ändamålsenlig och säker läkemedelsanvändning samt informationsöverföring

59 Strategiplan Styrning - Prioriteringar och värderingar ska vara tydliga och inbegripas i uppdrag som omfattar vård av äldre Dokumentation - En heltäckande läkemedelsdokumentation tillgänglig för samtliga vårdgivare och patient Ansvar - En tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer som informerar varandra och samverkar. Kvalitet - Ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling.

60 Hur långt har vi kommit? Nuläge: Inventering kommun och landsting genomfört Projektledare rekryterad börjat att arbeta 1mars

61