Västmanlands sjukhus utredning invärtesmedicin, geriatrik, avancerad hemsjukvård

Transkript

1 Bil 1 Projektledning: Lars- Bertil Arvidsson (Procyon) Catharina Barkman (Procyon) Arbetsgrupp Åke Tenerz Jan Saaf Gunilla Brissman Jonas Ekström Margareta Randén Västmanlands sjukhus utredning invärtesmedicin, geriatrik, avancerad hemsjukvård 1

2 Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE 3 2. TRENDSPANING 4 3. NULÄGE 5 4. HUVUDFRÅGOR 5 5. NÄRHET OCH MOBILITET AKUT OMHÄNDERTAGANDE KRONISKT SJUKA OCH ÄLDRE MED FLERA OLIKA SJUKDOMAR/FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR AVANCERAD HEMSJUKVÅRD NÄRSJUKVÅRD NAH SPECIALISERAD ÖPPEN VÅRD GERIATRISK VÅRD/NÄRSJUKVÅRD PRIMÄRVÅRDEN DEN KOMMUNALA OMSORGEN 13 6 REKOMMENDATIONER OCH SAMMANFATTNING 13 2

3 1. Bakgrund och syfte Landstinget i Västmanlands huvuduppgift är att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Det skall göras så kostnadseffektivt som möjligt, med en ändamålsenlig organisation. Struktur- och organisationsförändringar har tidigare genomförts med syfte att effektivisera arbetet och skapa mer samverkan och ansvarstagande i hela vårdprocesser, bland annat genom att koncentrera kirurgin och akutmedicinen. I dessa förändringar ingår både struktur där flera akutsjukhus omvandlats och primärvården som till stora delar fått nya driftformer. Den snabba medicinsktekniska utvecklingen och befolkningens ökande behov av medicinska insatser ställer stora krav på ständiga förändringar i verksamheten. Utveckling genomförs kontinuerligt med små steg av medarbetarna i den kliniska vardagen. Det är dock inte alltid som dessa utvecklingsinitiativ i verksamheterna tar hänsyn till det övergripande optimala omhändertagandet av patienternas behov. Större och mer övergripande analyser behöver därför göras med jämna mellanrum för att fånga helheten. Som ett led i arbetet med de långsiktiga förutsättningarna för Västmanlands sjukhus behöver en genomlysning göras av invärtesmedicin, geriatrik och avancerad hemsjukvård. Syftet med översynen är att belysa en rad frågeställningar. Hur säkerställer vi det akuta omhändertagandet? Hur säkerställer vi eftervården? Hur möter vi den medicintekniska utvecklingen? Hur får vi en jämlik vård av hög kvalitet? Hur säkerställer vi en hög kompetens hos medarbetarna? Hur ser befolkningsutvecklingen ut i länet? Utgångspunkten för förändringar är alltid patientnyttan. Samtidigt är ekonomin en viktig förutsättning som handlar om hur vi kan vi få ut mesta möjliga av de resurser vi har. Det finns idag ett uppdrag om att påtagligt reducera kostnadsökningstakten för Västmanlands sjukhus, vilket ska fullföljas under tre år, och vara starten på en långsiktig utveckling som kan hantera de ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna under den närmaste tioårsperioden Arbetsgruppen har haft patientperspektivet i fokus under hela sitt arbete. En utgångspunkt har varit att befolkningen ska ha en jämlik vård över länet med hög kvalitet. En annan är att patienter får bättre vård med medarbetare i vården som trivs, utvecklar sin kompetens och stannar kvar. Vi har tagit hänsyn till trender som ökad valfrihet, utveckling av informationsmöjligheter och kunskaper kring en effektiv vårdorganisation. I vårt förslag är närhet till patient och anhöriga och hälso- och sjukvårdens samverkansparter en viktig del. Mobilitet att vården kommer till patienten- är avgörande för vissa, t.ex. äldre och kroniskt sjuka personer. Samtidigt är koncentration av kompetens viktig för andra tillstånd där hälsoutfallet för patienten beror på medarbetarnas vana av att hantera problematiken.. 3

4 2. Trendspaning Det finns flera trender värda att notera. Det pågår en utveckling mot ökad specialisering samtidigt som behovet och efterfrågan på breda kompetenser (specialister i allmänmedicin, geriatrik, invärtesmedicin) också ökar. Den långsiktiga kompetensförsörjningen kommer att vara en utmaning i framtiden och behöver angripas på nya sätt. Invärtesmedicinen, till exempel, består idag av ett flertal subspecialiteter och utvecklingen mot allt snävare specialitetsområden fortsätter. Redan idag finns en sårbarhet inom vissa subspecialiteter på flera håll i länet inte bara på små enheter utan även i Köping och Västerås. Samtidigt blir det svårt för högt specialiserade läkare att hantera det breda sjukdomspanoramat på akutmottagningen. Trots att medellönerna ligger högre i Västmanland än för riket i övrigt, både vad avser överläkare, distriktsläkare och specialistläkare är rekryteringsläget till vissa specialiteter besvärande. Det avspeglar en brist i riket men det tyder även på att det inte bara är lön som avgör när medarbetare väljer arbetsplats. Större insikt om att träning (centralisering eller nischning av högspecialiserad vård) verkligen ger färdighet och kvalitet bekräftas, bland annat i SOU 2015:98. Kompetensutveckling och patientsäkerhet är beroende av att den medicinska personalen har ett tillräckligt stort patientflöde. En annan trend är förbättringsarbete och utveckling av effektiv vård och vårdkedjor. I en rapport (SOU 2016:2) framhålls att en av de största utmaningarna är att komma till rätta med en förändrad organisering av vården för kroniskt sjuka och andra patienter med omfattande behov, som kräver insatser från många aktörer. Huvudmän och verksamheter behöver stärka sin förmåga att hantera komplexitet och att samarbeta horisontellt.. I en rapport (SOU 2015:98) konstateras vikten av träning och ett tillräckligt stort flöde av patienter för att upprätthålla kompetensnivån, patientsäkerhet och hög kvalitet. Slutligen finns en stark trend kring patienters förväntningar om ny teknik, valfrihet att söka vård över länsgränserna och i mångt och mycket att själva slippa ta sig till där hälso- sjukvård drivs. Sverige ligger långt fram i teknikutveckling och digitalisering i många olika branscher. Invånarna förväntar sig den senaste tekniken. Det är inte hållbart i längden att den viktiga omvårdnads- och sjukvårdssektorn inte är teknikuppdaterad. Det finns en stor potential i digitaliseringen som behöver nyttjas systematiskt och strategiskt, inte minst för att frigöra mer tid för empati och omvårdnad... 4

5 3. Nuläge Den stora och överhängande utmaningen för alla enheter som berörs av utredningen är att hantera den långsiktiga kompetensförsörjningen inom flera yrkesgrupper. I stort sett alla enheter har svårt att hålla alla vårdplatser öppna på grund av sjuksköterskebrist. Även den öppna specialistvården är svår att över tid upprätthålla på alla ställen i länet med god kontinuitet. Detta innebär att länets invånare i alla lägen inte har tillgång till en helt jämlik vård. Infrastrukturen är i flera delar gammal och sliten. Befintliga byggnader är inte optimala för modern slutenvård. Befintliga nya lokaler används inte alltid helt optimalt. Medicinkliniken i Västerås bedriver t ex dagvård i lokaler avsedda för slutenvård. Flera stora projekt kring nyinvesteringar i byggnader har satts igång både vad gäller Västerås, Sala och Köping. Samverkan mellan slutenvård och primärvård/hemsjukvård kan förbättras enligt många av de intervjuade. Den statistik som finns tillgänglig via Nysam och nationella databaser visar att länet, när det gäller olika nyckeltal som beskriver struktur och kvalitet, ofta ligger nära eller strax under rikets medelvärde. Landstingets övergripande placering i öppna jämförelse index är 2015, 15 av 21. Sammanfattningsvis har Västmanlands sjukhus stora utmaningar i framtiden där fungerande, utvecklande och inspirerande arbetsplatser som lockar vårdpersonal är en helt avgörande faktor. En del i detta är en ökad satsning och användning av redan befintliga e- hälsoverktyg. Utveckling av arbetssätt med olika vårdnivåer i samverkan kring patienter innebär inte bara en kvalitetshöjning för patienten utan kan även innebära en kostnadsbesparing. Det kanske inte blir färre vårdplatser än idag men en utökning av antalet kan undvikas. 4. Huvudfrågor De finns två frågor som styr hur den framtida strukturen för invärtesmedicin (IM), geriatrik (G) och avancerad hemsjukvård (AH) kommer att utvecklas; Akut omhändertagande av IM patienter. Omhändertaganden av de mest sjuka äldre, patienter med kroniska sjukdomar och patienter i livets slut. Dessa frågor har stor bäring på hur framtida behov av hälso- och sjukvård och omvårdnad, behov av informationssystem, långsiktig kompetensförsörjning, utveckling av subspecialisering respektive generalistkompetens samt icke minst på hur kostnadsutvecklingen kommer att gestalta sig. 5

6 5. Närhet och mobilitet 5.1. Akut omhändertagande Arbetsgruppen har diskuterat olika scenarier bland annat kring akutmedicin och har kommit fram till att den idag möjliga lösningen är att behålla det akuta omhändertagandet i stort sett oförändrat. Detta säkrar fortsatt drift av invärtesmedicin i Köping med det högkvalitativa omhändertagandet av stroke och hjärtinfarkter både vad gäller öppen och sluten specialistvård. De, under flera år, uppbyggda nätverken med kommunerna och primärvården för de svagaste personerna kroniker och äldre med flera olika sjukdomar/funktionsnedsättningar är viktiga i sammanhanget. Köpings slutenvård idag är en blandning av invärtesmedicinsk och geriatrisk vård. Utvecklingen av närsjukvårdskonceptet har till viss del prioriteras ned till förmån för upprätthållande av det akutmedicinska uppdraget. Utvecklingspotentialen för framtiden ligger främst i att utveckla närsjukvårdskonceptet och att skapa ännu bättre funktioner för samverkan kring kroniskt sjuka personer och äldre. En framtida utmaning handlar om den långsiktiga kompetensförsörjningen och att locka yngre läkare och sjuksköterskor till enheterna i Köping, Sala och Fagersta och behålla dem. För att lyckas långsiktigt med rekrytering av kompetent personal måste närsjukvårdsuppdraget tydliggöras och utvecklingen ges en över längre tid stabil plattform. Det ökande antalet legitimerade läkare (som nu uppgår till ca 2000 per år i landet) vara en positiv faktor genom att ett visst överskott på läkare kan förutses. En fråga som kräver fortlöpande uppmärksamhet är att i Köping kunna erbjuda akut vård med samma kvalitativa innehåll som Västerås (Örebro och Mälarsjukhuset) i ett längre perspektiv. En viktig del är triagefunktionen (fördelning efter symtom/diagnos) som gör att vissa patienter hänvisas/transporteras direkt till Västerås t.ex. för PCI (vidga/skapa blodflöde i hjärtats kranskärl) eller om det föreligger nedsatt medvetande. Denna fördelningsmodell bör ses över regelbundet i och med att ny teknologi introduceras som antingen kräver mer specialisering eller kan flytta ut vård till mindre specialiserade enheter. Det sker redan idag ca 500 ambulanstransporter från Köpings sjukhus till Västerås varje år. En öppen fråga är också om och hur länge Avesta kan klara att hantera ett akut omhändertagande från den norra länsdelen. Det bör även övervägas att omstrukturera arbetet på akutmottagningen i Västerås och införa akutläkare och bilda en akutklinik. Detta skulle möjliggöra en utveckling av slutenvården med effektivare utnyttjande av infrastruktur och personal. Jourbelastningen på specialister skulle minska vilket troligen skulle öka intresset för att stanna på kliniken och utvecklas inom respektive subspecialitet. Något som också behöver beaktas är befolkningens preferenser som möjliggörs genom det fria vårdvalet. Kommer en informerad befolkning att söka sig till Köping med ett begränsat utbud till förmån för Västerås eller Örebro/Eskilstuna som ligger lika nära geografiskt? Detta kanske är mindre relevant med avseende på gruppen mest sjuka 6

7 äldre men icke desto mindre är det viktig kunskap för utformandet av framtida akutkliniker. Avesta( sjukhus( Scenario)närhet)och)mobilitet) Uppsala/ Enköping( Örebro( PV( jour( Bergslagssjukhuset(( öppen(spec,(rehab(( AH( AH( Köping( (oplanerad( mo5agning(im,(im( subspec.(öppen(och( sluten(vård.( NAH/mobila( ger.(team( PrimärI vård( Prehospital( vård( PalliaMv( jour( Moffa( Kommunernas( hemsjukvård/ omvård( Zethelius( PV( jour( Sala.(Öppen(spec,( rehab.(( AH( NAH/ mobila( ger.(team( AH( Västerås( (fullständig( akutmo5agning,(iva,(subspec(im,( geriatrik,(( Gryta(I( Hospice( Mälarsjuk huset( Pilarna(representerar(förmodade(förändrade(akuta(paMentströmmar(ne5o( Patientströmmar I bilden visas olika möjliga akuta patientströmmar. Avgörande för en utveckling av hälso- och sjukvård i länet är en löpande analys av den demografiska utvecklingen och det preventiva arbetet för mest sjuka äldre och andra grupper för framför allt hindra akut inläggning. En förändring kopplad till den andra huvudfrågan om kroniker och äldre handlar både om att undvika onödiga inläggningar, minska antalet akutbesök som inte leder till inläggning och öka antalet direktinläggningar. Detta ska underlättas framför allt genom utveckling av mobila team. En minskad sjukhusinläggning eller en ökad direktläggning kan minska belastningen på akutmottagningen. På kort sikt påverkas troligen inte kostnaderna i någon högre utsträckning. Direktinläggning spar sannolikt resurser när patienten kommer direkt till rätt ställe. Sedan tillkommer fördelarna för patienten av att slippa väntan på akuten. Minskade inläggningar och minskade antal besök på akuten leder till besparingar på lång sikt. Akutmottagningarna har i stort sett oförändrat söktryck i form av ca invärtesmedicinska akutbesök/år eller 54/dag varav leder till inläggningar i Västerås. I Köping blir motsvarande siffror akutbesök eller 27 per dag och ca 5000 inläggningar. I Västerås kan en övergång till akutläkare övervägas och göra skillnad vad gäller nyttjande av lokaler och personal. Detta kräver dock en kraftfull satsning på att rekrytera och utbilda akutläkare och måste utredas vidare. 7

8 Det som kan påverka söktrycket på båda akutenheterna är det fria valet av vårdgivare som kan göra att fler söker sig till sjukhus på andra sidan länsgränserna. I närregionen ses Örebro och Eskilstuna som troligaste möjliga mål för det fria valet med fullskaliga akutmottagningar på sjukhusen. Oavsett fritt val finns också en ökad utveckling mot fler avtal mellan landsting och regioner och ökade patientströmmar över länsgränserna för att effektivisera vården. Avtalet med Dalarna gällande Avesta sjukhus ger för närvarande befolkningen i norra länsdelen tillfredsställande tillgång till vård. Den utvecklingen bör följas noga Kroniskt sjuka och äldre med flera olika sjukdomar/funktionsnedsättningar Det finns stora vinster att göra när det gäller kroniskt sjuka och äldre med flera olika sjukdomar/funktionsnedsättningar. Det fastslås också i en utredning om Effektiv vård (se ovan) att en effektivare vård till stor del handlar om en smidig och gränsöverskridande organisering av vård för kroniskt sjuka med omfattande behov. En viktig fråga handlar om att minska akutbesöken, minska återinläggningar och onödiga sjukhusvistelser i övrigt. Bara att förskjuta inläggning en månad ger en stor vinst både för patienter/anhöriga och verksamheterna. Idag kommer många patienter till akuten som skulle kunna hanteras med bättre medicinskt stöd i hemmet eller på särskilt boende. Ett arbetssätt med mer kompetens i hemmet eller på särskilt boende skulle också avlasta en mängd ambulanstransporter. Därför måste arbetet med att bygga ett bra samarbete med primärvård och kommuner fortsätta och stärkas oberoende av framtida organisation för att få till en smidig vård- och omsorgskedja. Viktiga framgångsfaktorer i samverkan är att arbeta strukturerat för att finna samarbetsformer där patienters/brukares behov står i centrum. De kommuner och landsting som lyckas har, enligt en studie från SKL; En tydlig ansvarsfördelning mellan landsting och kommun som fastställs i övergripande och lokala överenskommelser Etablerat samverkansforum på både strategisk och operativ nivå. Drivit gemensamma projekt som syftar till att överbrygga gapet mellan sjukvården och äldreomsorgen Väl fungerande rutiner för att tillgodose vård- och omsorgsbehov oavsett huvudmannaskap En tydlig handlingsplan behöver tas fram gemensamt mellan primärvården, Västmanlands sjukhus och kommunerna för att förbättra utskrivningsprocessen och samarbetet med kommuner och primärvård. En fråga handlar om hur sjukhuset och framför allt geriatrik och medicin kan stötta primärvården som i sin tur kan stärka stödet och kontakten med kommunernas hemsjukvård. Detta bör ske snarast genom ett tydligt uppdrag och krav på snabb återrapportering med konkreta förslag. I dagsläget finns det ca 1600 personer i gruppen mest sjuka äldre i länet, varav ca hälften i Västerås. Dessa skulle med mobil verksamhet få bättre vård och omsorg än idag med omedelbara vinster som följd. 8

9 För att stärka kompetensen och stötta den basala hemsjukvården och göra överlämningar mellan olika aktörer smidigare och säkrare föreslås följande: Utbyggnad och användning av mobila team. Förenklad och tydlig utskrivningsprocess/överlämningsprocess. Ökad användning av redan befintlig informationsteknologi och automatisering. En ökad delning av patientinformation, exempelvis genom sammanhållen. journalföring mellan kommuner och landstinget, bör prövas. De strukturella funktioner som behöver utvecklas är: En utbyggd Närsjukvårdsverksamhet (invärtesmedicin, geriatrik, primärvård) NAH (Närsjukvårdsansluten hemsjukvård) i hela länet. AH (Avancerad hemsjukvård) med palliativ inriktning i hela länet (NAH kan av praktiska skäl samordnas med AH i hela eller delar av länet). Tydliga rutiner för utskrivningsprocesserna Funktioner på olika specialistenheter som kan ta emot data från patientmonitorering mm. Strukturen och olika ansvarsområden behöver tydliggöras för befolkningen/patienterna. I princip får vi följande nivåer i hela länet. Egenvård Kommunal hälso- och sjukvård och omsorg i eget boende och på Särskilda boenden. Primärvård genom läkarinsatser i basal hemsjukvård dygnet runt. Närsjukvård (Invärtesmedicin/Geriatrik/Primärvård) med akutverksamhet och rehabilitering i sluten vård. Samt mobila verksamheter för AH och NAH (Närsjukvårdsansluten hemsjukvård)och öppen vård. Invärtesmedicin med akutverksamhet, specialiserad sluten och öppen vård. 9

10 Bild 3. Olika nivåer inom vården av de mest sjuka äldre och personer med kronisk sjukdom Egenvård) Kommunal)hemsjukvård) SÄBO) Primärvården)läkarinsatser)hemsjukvård) Mobil)närsjukvård)NAH/AH) Sluten)Närsjukvård) Sp ec)) ö p p e nv år d) Specialiserad)sjukhusvård) 5.3 Avancerad hemsjukvård Idag är verksamheten inom den Avancerade hemsjukvården inriktad på palliativ verksamhet med enstaka undantag (15 %). Här får människor i livets slutskede omvårdnad och åtgärder som syftar till symtomlindring oberoende av ålder eller diagnos. AH (Avancerad hemsjukvård) med palliativ inriktning bör stärkas och samordnas i hela länet. En möjlighet är att NAH () samordnas med AH när detta ger fördelar särskilt i. Sala och Fagersta. 5.4 Närsjukvård Vi vill återintroducera begreppet Närsjukvård med ett vårdinnehåll som bygger på geriatrik/primärvård och flera andra specialiteter som invärtesmedicin, kirurgi och ortopedi. Verksamheterna i Köping, Fagersta och Sala har redan idag delar av detta. I Västerås finns geriatrisk akutvård och rehabilitering och dessutom en samverkansavdelning mellan geriatrik och kommunen för rehabilitering av äldre. Det som framför allt skulle tillkomma är ett förtydligat uppdrag och en utökad mobil verksamhet. De grupper som närvården skulle ha fokus på är äldre med flera olika sjukdomar eller funktionsnedsättningar och kroniskt sjuka personer. 10

11 5.5 NAH Närsjukvårdsansluten hemsjukvård - NAH är en mobil verksamhet med framför allt geriatriskt vårdinnehåll. Verksamheten ska fokusera på de mest sjuka äldre i länet. Det huvudsakliga uppdraget för NAH ska vara att ge stöd och tillföra kompetens till hemsjukvården som bedrivs i samverkan mellan kommunerna och primärvården. Det handlar inte om att ta över hela vården och omsorgen för patienten utan att förstärka insatserna i hemmet genom att samtliga aktörer samverkar runt patientens hela situation. Det är viktigt att skilja mellan NAH och AH där den rent palliativa aspekten dominerar. Följande uppgifter är centrala; Förebyggande av akutisering av kroniska tillstånd som diabetes, hjärtinsufficiens, nutritionsproblem etc. Minska onödig återinläggning på sjukhus genom att kompetens följer med till hemmet. Snabb diagnos av komplikationer till exempel tillstötande infektioner. Direktinskrivning på närsjukhusplats. Överlappning vid utskrivning från sluten vård. Kompetensstöd till hemsjukvården vid bedömning av behandlingsinsatser och omvårdnad. Tjänsterna ska kännetecknas av: Tillgänglighet Kontinuitet Kompetens Samverkan Organisering av en utökad mobil verksamhet kan ske på flera olika sätt. Det är troligen effektivt att koppla den mobila verksamheten till någon del av slutenvården med korta informationsvägar, möjlighet att utnyttja personal i både sluten och mobil verksamhet, kontroll över hela vårdkedjan mm. Primärvården bör kopplas nära till verksamheten med t.ex. anställda primärvårdsläkare på deltid fördelat över länet. Det bör också finnas en stark koppling till AH. Denna samverkan kan gå från att lägga samman verksamheterna i ett mobilt centrum till att endast ha t.ex. gemensam jourbemanning. Här behöver också möjligheterna till samverkan med MOFFA verksamheten jourtid ses över. Samtidigt är det viktigt att inte förlora kopplingen till slutenvård/specialistsjukvården. Idag är det tveksamt om tillräcklig kompetens kan upprätthållas varaktigt på fyra olika platser i länet. De befintliga AH teamen i Sala, Fagersta och Köping bör därför i framtiden också utveckla NAH för mest sjuka äldre. I Västerås är patientunderlaget större och skulle därför kunna möjliggöra uppbyggnaden av ett eget NAH team, men detta bör utredas vidare för att avgöra vad som är mest effektivt. Graden av samordning av AH och NAH bör styras av patienters/brukares behov, de olika kunskaps- och kompetensområden på vilka de vilar samt av hur en effektiv vård kan bedrivas. 11

12 NAH är en verksamhet som i det operativa arbetet främst bemannas av specialistsjuksköterskor och paramedicinska kompetenser. Tillgängligheten till läkare ska vara hög när så krävs. En medelvårdtid på ca 30 dagar är målet, från att endast finnas till några dagar vid en utskrivning för att underlätta övertagande av ansvar eller slutföra rehabilitering till mer långvarig kontroll av ett komplext vårdbehov. Studier visar att ett mobilt team kan arbeta inom en radie av 5-7 mil vilket för Västmanland innebär att delar av andra län kan ingå. Denna möjlighet bör tas upp i samtal med angränsande landsting. Om delar av länet ligger utanför dessa radier bör särskild uppmärksamhet läggas på att i högre grad erbjuda sluten vård till invånare i dessa områden. Exempel Hälsostaden Ängelholm. I Ängelholm har sjukhuset, kommunala hälso- och sjukvården och primärvården gått samman och bildat två mobila team. Syftet med projektet Hälsostaden Ängelholm, när det bildades, var att; Öka tillgängligheten till Ängelholms sjukhus, sju kommuner, invånare, Vård och omsorg på rätt nivå och att Förbättra samarbetet mellan primärvård, sjukhus och kommun. Det mobila akutteamet har en målgrupp med sköra äldre över 65 är, inskrivna i kommunala hemsjukvården. Teamet har tillgång till avancerad mobil teknik och kan ta blodprover, EKG, blodgaser mm i patientens hem och göra patientnära analyser. Teamet består av en sjuksköterska från sjukhuset, en sjuksköterska från kommunen samt en specialistutbildad läkare. Då man insåg att resurserna många gånger sattes in för sent och att flera patienter återkom väldigt ofta startades ytterligare ett mobilt team - mobila närsjukvårdsteamet. Närsjukvårdsteamet jobbar på samma sätt som akuta teamet men har en annan målgrupp. Patienter remitteras till Närsjukvårdsteamet från vårdcentralerna. Läkarna i Närsjukvårdsteamet kan lägga in på vilken avdelning som helst på hela sjukhuset. Sjuksköterskorna i de mobila teamen kan bevilja förstärkt bistånd, även till en patient som inte har insatser sedan tidigare. Det beviljade biståndet gäller med omedelbar verkan. 5.6 Specialiserad öppen vård Den specialiserade öppenvården finns i Västerås, Köping, Fagersta och Sala. Specialiserad öppenvård kan effektiviseras om den byggs för att använda de framtida möjligheterna som digitaliseringen och IT- utvecklingen ger. Den nationella plattform för interaktion mellan patienter och vården som nu börjar användas ger helt nya möjligheter. I dagsläget är ny informationsteknologi snarast en börda eftersom de valda befintliga strukturerna ofta inte är designande för att på ett lätt hanterbart sätt ta hand om nya datamängder. En viktig fråga är hur kvalitet som till stor del är beroende av långsiktig kompetensförsörjning ska säkras för hela befolkningen. Vi bedömer att det i framtiden kan bli svårt att rekrytera specialistkompetens framför allt till Fagersta och Sala. Även i Köping och Västerås finns utmaningar inom vissa subspecialiteter. Detta kan tala för att stärka axlarna Köping- Fagersta och Västerås- Sala, där Västerås har ett fortsatt länsövergripande uppdrag. Det behövs emellertid en tydlig strategisk satsning på mobilitet och mhälsa/ehälsa. 12

13 5.7 Geriatrisk vård/närsjukvård Vården av multisjuka äldre och patienter med kroniska sjukdomar och behov av rehabilitering kräver generalistkompetens. Kompetensförsörjningen kommer att vara en mycket viktig fråga då det redan idag råder brist på generalistkompetens såsom geriatrik och allmänmedicin. Internmedicin blir dessutom allt mer subspecialiserad. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan bland äldre och behovet av ett nära samarbete mellan psykiatri, geriatrik och primärvård. En långsiktig hållbar satsning på mobil utveckling och närsjukvård tror vi kan locka kompetens till länet. 5.8 Primärvården Den tydliga strukturen inom Västmanlands sjukhus bör också kopplas tydligt mot primärvården. Framför allt gäller detta det akuta omhändertagandet och stödet till hemsjukvården i länet. Uppdraget till primärvården behöver genomlysas och tydliggöras med särskild koppling till samverkan med AH/NAH. 5.9 Den kommunala omsorgen Hemsjukvård, kommunens hälso- och sjukvård och omvårdnad, är en mycket viktig aktör i vårdkedjan. Kommunerna har stort behov av stöd vad gäller medicinsk kompetens generellt. Det finns exempel på mycket bra samverkan men också på motsatsen. Generellt upplevs bristande dialogklimat vilket leder till felaktiga läkemedelslistor mm. Kommunerna upplever idag att det är för lite gemensam planering, för mycket byråkrati och flaskhalsar. Kommunerna upplever också otydlighet till exempel kring att en kommun har särskild personal anställda som vårdplaneringsteam på sjukhuset samtidigt som landstinget också har infört egna utskrivningsteam. Strukturen och ansvarsfördelningen behöver tydliggöras om organisationen ska förbättra kommunikationen och kvaliteten på utskrivningsprocessen. I vårt förslag byggs dessa båda nämnda funktioner ihop i den mobila verksamheten. Kommunerna lyfter fram önskemål om forum där man tillsammans kan sitta, planera, utveckla och lösa problem med representanter från slutenvården, primärvården, kommunen samt flera mobila team. Gemensamma journalsystem är av stor vikt. En primärvårdsakut upplevs som positivt. 6 Rekommendationer och sammanfattning Utredningens huvudsyfte har inte varit att ta fram ett detaljerat förslag utan att beskriva huvudlinjer i den framtida utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västmanland med utgångspunkt från internmedicin, akutmedicin, geriatrik och avancerad hemsjukvård. Två frågor har varit styrande i utredningen; 13 Akut omhändertagande av IM patienter. Omhändertaganden av de mest sjuka äldre, patienter med kroniska sjukdomar och patienter i livets slut.

14 Den huvudlinje som presenteras i denna rapport innebär i korthet; Oförändrad organisation i länet med avseende på akutmedicin 2. Stärk och utveckla axlarna Västerås- Sala och Köping- Fagersta där Västerås har ett fortsatt visst länsövergripande uppdrag 3. Fokusera på organisering av vården på patienter med stora behov genom ett förtydligat närsjukvårdsuppdrag 4. Satsning på förstärkt mobil verksamhet, både inom länet och möjlighet till samarbete överlänsgränserna En oförändrad organisation med avseende på en fortsättning av dagens struktur med flera medicinkliniker och två akutmottagningar bör utvecklas med ett tydligare samarbete mellan de två naturliga axlarna, Västerås- Sala och Köping- Fagersta. I dagsläget pågår redan ett samarbete mellan Köping och Fagersta, t.ex. genom utlysning av gemensamma ST- tjänster. Köping kan ta en starkare roll i att vara motor i axeln Köping- Fagersta, för att bland annat minska sårbarheten när det gäller personal. Axeln Västerås- Sala har idag ett visst utbyte. Akuta patienter från Sala vårdas till stort del i Västerås för att sedan rehabiliteras i Sala. Genomförande Patientens fokus och delaktighet i den egna vården är en förutsättning för en effektiv vård. Att engagera patient och handikapporganisationerna tidigt i ett utvecklingsarbete kan ge stort mervärde. Att få så många medarbetare som möjligt engagerade i ett utvecklingsarbete med ett gemensamt mål, tydliga ekonomiska ramar och en öppenhet för innovation är en annan framgångsfaktor. De fackliga organisationerna behöver involveras. Med kommunerna i länet bör en fastare samverkan starta eftersom det på flera områden behöver klargöras olika ansvarsgränser, möjligheter till gemensamma verksamheter och utveckling av processer. Gemensamma verksamheter kan byggas upp där t.ex. team bemannade från flera huvudmän jourtid kan prövas. I Göran Stiernstedts utredning om Effektiv vård (SOU 2016:2) framhålls att en effektivare vård handlar till stor del om en smidig och gränsöverskridande organisering av vård för kroniskt sjuka med omfattande behov. Primärvården bör engageras tidigt och nära. Hemsjukvården är en viktig del av läkarnas arbetsinnehåll och är central för funktionen i det mobila arbetet. Nära samverkan med primärvård och kommunal hälso- och sjukvård och omvårdnad är helt avgörande för kvalitets- och kostnadsutveckling kring de aktuella befolkningsgrupperna. Vi förordar en ökad satsning på mobila team i form av Närsjukvårdsansluten hemsjukvård, med framför allt geriatriskt vårdinnehåll. Verksamheten ska fokusera på de 1600 mest sjuka äldre i länet, varav ca hälften bor i Västerås. Syftet är att ge stöd till hemsjukvården för att förebygga akutisering av kroniska tillstånd och minska onödiga inläggningar/återinläggningar på sjukhus. Detta skulle innebära en omfördelning av resurser från slutenvård till öppenvård. Hänsyn behöver tas till externa faktorer som t.ex. vad en regionbildning kan innebära och hur Köping påverkas av att Mälarsjukhuset, USÖ och Västerås ligger inom räckhåll. Utveckling av både den slutna närsjukvården och den mobila verksamheten är ett flerårigt projekt med stor potential.

15 Digitaliseringen behöver nyttjas systematiskt och strategiskt och kopplas till en utveckling av mobila team. Stora delar av redan befintlig teknik kan förenkla kommunikationer och förbättra patientnyttan. Det finns många exempel på tekniska lösningar av både nära omvårdnad och trygghetsskapande funktioner. Utmaningen är att våga ta digitala språng och ändra arbetssätt och struktur så att den nya teknologin kan användas effektivt.. Viktiga steg på vägen är att förenkla informationsöverföring genom att både landsting och kommun har samma journalsystem... 15

16 Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2016 Bok 4 Ortopedtekniska hjälpmedel

17 Bil 2 Välkommen till Hjälpmedelshandboken Bok 4 Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedelshandboken är ett stöd till förskrivare av hjälpmedel så att bedömningar av hjälpmedelsbehov hos personer med funktionsnedsättning görs utifrån samma kriterier inom länet. Handboken är också ett stöd i förskrivningsprocessen. Hjälpmedelshandboken är även skriven med utgångspunkt att också ge information om hjälpmedel och förskrivningsprocessen till personer med funktionsnedsättning och till allmänheten. Innehållet i hjälpmedelshandboken baseras på gällande lagstiftning samt på de politiska beslut som fattats i Västmanland angående hjälpmedel. Innehållet uppdateras vid varje årsskifte eller när nya beslut tas. Hjälpmedelshandboken är uppdelad i fem olika böcker. Bok 1 är en allmän gemensam del för länets hjälpmedelsverksamhet och Bok 2 till 5 omfattar respektive hjälpmedelsenhets ansvarsområde, uppbyggnad och bidragsberättigade hjälpmedel. Bok 1. Allmän del 2015 Bok 2. Hjälpmedelscentrum 2015 Bok 3. Hörselvårdsavdelningen 2012 Bok 4. Ortopedtekniska hjälpmedel 2012 Bok 5. Synenheten 2015 Handboken finns tillgänglig för förskrivare via Hjälpmedelscentrums förskrivarsidor och för allmänheten via Landstingets hemsida.

18 Innehåll 1 HJÄLPMEDELSVERKSAMHETEN I VÄSTMANLAND HJÄLPMEDELSPOLICY KOSTNADSANSVAR DEFINITION AV HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVNING AV ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVARE FÖRSKRIVNINGSPROCESSEN REKVISITION TILL OTA ÅTERLÄMNING REPARATIONER VEM KAN ERHÅLLA HJÄLPMEDEL? BOSATT I VÄSTMANLAND HJÄLPMEDEL FÖR UTOMLÄNSPATIENT RESEERSÄTTNING PRODUKTDEL ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL, ALLMÄNT ALLMÄNT BEHANDLINGSHJÄLPMEDEL EGENAVGIFT PRODUKTDEL ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL, SPINALA ORTOSER PRODUKTDEL ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL, ÖVRE EXTREMITETSORTOSER PRODUKTDEL ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL, NEDRE EXTREMITETSORTOSER TÅORTOSER PRODUKTDEL ORTOPEDTEKNISKA HJÄLPMEDEL, ORTOPEDISKA SKOR OCH FOTBÄDDAR ORTOPEDISKA SKOR FOTBÄDDAR ORTOSSKO PELOTTER ÖVRIGT EXTREMITETSPROTESER BRÅCKBANDAGE REFERENSER... 14

19 1 Hjälpmedelsverksamheten i Västmanland 1.1 Hjälpmedelspolicy Det finns en gemensam hjälpmedelspolicy för Landstinget Västmanland och länets kommuner som beskriver huvudmännens synsätt och viljeinriktning kring hjälpmedel. Huvudmännens synsätt och viljeriktning Personer med funktionshinder ska ha tillgång till hjälpmedel som kompenserar funktionshindret. Hjälpmedel ska ses som en integrerad del i vård och behandling. Bärande principer skall vara närhet, kontinuitet och delaktighet samt 2 i hälso- och sjukvårdslagen som bland annat säger: att målet för hälso- och sjukvården, är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vård att den skall vara av god kvalitet och tillgodose patienternas behov av trygghet i vården och i behandlingen att den skall vara lättillgänglig att den skall bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Hjälpmedel skall tillhandahållas på sådant sätt att brukaren/patientens hela livssituation vägs in i bedömning, utprovning, anpassning och teknisk service. I möjligaste mån, skall detta ske så nära brukarens/patientens hem som möjligt. Hanteringen av hjälpmedel skall bedrivas på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt, vilket förutsätter samverkan med andra huvudmän, myndigheter och brukarorganisationer. 1.2 Kostnadsansvar För ortopedtekniska hjälpmedel gäller att förskrivande kliniker och vårdcentraler har kostnadsansvaret för förskrivet hjälpmedel. Det är förskrivarens organisationstillhörighet som styr. Landstinget har också det ekonomiska ansvaret för de ortopedtekniska hjälpmedel som skrivs ut av privata vårdgivare med vårdavtal eller vårdgivare som ersätts enligt Förordning (1994:1121) om läkarvårdsersättning samt Förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi. 2 Definition av hjälpmedel Personer med funktionsnedsättning, alternativt med medicinsk riskfaktor, ska ges möjlighet till ett jämlikt och aktivt deltagande i samhällslivet. Hjälpmedel för det dagliga livet är en av flera viktiga förutsättningar för att möjliggöra aktivitet och uppnå delaktighet. Hjälpmedel ska ses som en integrerad del i vård, behandling, habilitering och rehabilitering. Med hjälpmedel avses de produkter som kräver hälso-och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning, utprovning, eventuell anpassning och träning. Personer som erhållit personliga hjälpmedel ska uppleva ökat oberoende, ökad delaktighet, förbättrad hälsa eller minskat lidande. 4

20 Målet med hjälpmedel är att: kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga Hjälpmedel för sport, motion och hobbyverksamhet eller till fritidsboendet ligger utanför begreppet det dagliga livet och kan därför inte erhållas som personliga hjälpmedel. 3 Förskrivning av ortopedtekniska hjälpmedel 3.1 Förskrivare Förskrivare är den hälso- och sjukvårdspersonal som i samverkan med patienten och eventuell anhörig/närstående efter behovsbedömning väljer lämplig produkt. Utprovning kan ske i samverkan med leg. ortopedingenjör. Förskrivare för ortopedtekniska hjälpmedel i Västmanland: leg arbetsterapeut leg fysioterapeut/leg. sjukgymnast leg läkare Det är sjukvårdshuvudmannen som fattar beslut om vilken behörig hälso- och sjukvårdspersonal som efter genomgången förskrivarutbildning får förskriva hjälpmedel. Detta gäller även för privatpraktiserande läkare, fysioterapeuter och arbetsterapeuter som har vårdavtal eller samverkansavtal med Landstinget Västmanland. Förskrivningsrätten finns så länge avtal finns. Fysioterapeuter och läkare inom företagshälsovården har inte förskrivningsrätt. Verksamhetschef ansvar ar för att förskrivaren har kunskap om lagstiftning som reglerar förskrivning av hjälpmedel, kan tillämpa den i förskrivningsprocessen och ha kompetens inom relevant hjälpmedelsområde. Under varje produktgrupp står angivet vilka särskilda krav på förskrivare som gäller. Enklare hjälpmedel kan flera yrkesgrupper förskriva. Mer avancerade hjälpmedel kräver ofta att förskrivaren är specialistläkare. Även vilka kriterier hos patienten som ska vara uppfyllda anges. 3.2 Förskrivningsprocessen Nedan följer en kortfattad beskrivning av Förskrivningsprocessens sju steg enligt Hjälpmedelsinstitutet, HI. Bedöma behov av insatser, identifiera hälsotillstånd Välja produkt Specialanpassa, initiera och utfärda anvisning vid behov Informera Instruera och träna Följa upp och utvärdera funktion och nytta Avsluta en förskrivning 5

21 I förskrivningsprocessen är teamarbete viktigt. För att få ett optimalt hjälpmedel bör förskrivare samverka med patient, ev. anhörig, och ortopedingenjör. Även andra yrkeskategorier kan behöva delta beroende på vilket hjälpmedel som förskrivs. 3.3 Rekvisition till OTA Rekvisition skickas till OTA, ortopedteknisk avdelning, som kallar patienten för bedömning av hjälpmedelsbehov och eventuellt utprovning av hjälpmedel. Diagnos ska anges och syftet med hjälpmedlet ska beskrivas. Att i detalj ange vilket hjälpmedel patienten ska ha är inte nödvändigt. Rekvisitionen skall vara korrekt ifylld och på den ska anges om hjälpmedlet är landstingsbidragsberättigat eller inte. För att ett hjälpmedel ska anses bidragsberättigat ska en adekvat diagnos ligga till grund samt en rimlig grundad uppfattning om sjukdomstillståndet eller handikappets varaktighet. Mer temporära smärttillstånd av oklar natur motiverar inte utprovning av hjälpmedel med landstingsbidrag. Se också under varje produktdel. Giltighetstid: För hjälpmedel till personer med långvariga (kroniska) besvär, gäller rekvisitionen i högst två år. 3.4 Återlämning Med få undantag är de ortopediska hjälpmedlen mer eller mindre individuellt tillverkade, varför återlämning och återanvändning inte är aktuellt. Hjälpmedel som inte längre används kan med fördel lämnas till ortopedtekniska avdelningen för återvinning. 3.5 Reparationer Om ett ortopedtekniskt hjälpmedel kräver justering eller reparation kan patienten vända sig direkt till utlämningsstället. Hjälpmedel har en garantiperiod. Vid senare underhåll och reparationer i syfte att förlänga hjälpmedlets livslängd, kan beslut tas av leg. ortopedingenjör. Behöver hjälpmedlet ersättas skall ny rekvisition skickas. 4 Vem kan erhålla hjälpmedel? 4.1 Bosatt i Västmanland Landstinget Västmanland och länets kommuner har ett grundläggande ansvar för hälso- och sjukvård för de personer som är folkbokförda i Västmanland. Ansvaret omfattar även hjälpmedel. Det är viktigt att ta hänsyn till att barn/ungdomar har speciella behov i jämförelse med vuxna. Utifrån enskilt behov, ska det så långt det är möjligt, ges förutsättningar till utveckling gällande lek och andra aktiviteter. Personer räknas som barn/ungdom till och med dagen innan de fyller 20 år. 4.2 Hjälpmedel för utomlänspatient Den som vistas i Västmanland utan att vara bosatt här och är i behov av omedelbar vård ska erbjudas detta. I vårdskyldigheten ingår att tillhandahålla hjälpmedel för akuta behov. 6

22 I riksavtalet för hälso- och sjukvård regleras utomlänsvård och vad som gäller förskrivning av hjälpmedel. Förskrivning av hjälpmedel till patienter från andra län som listar sig på familjeläkarenhet i Västmanland, ska följa Västmanlands regelverk för hjälpmedel. 5 Reseersättning Utprovning av hjälpmedel är grund för reseersättning för de som är folkbokförda i Västmanland. Kontakta Samtrafik info@samtrafik.se Vid färd med egen bil erhålls intyg för reseersättning av förskrivaren och skickas till Västmanlands Samtrafikförbund. Reseersättning utgår inte vid korttidslån eller hämtning av hjälpmedel. 6 Produktdel ortopedtekniska hjälpmedel, allmänt 6.1 Allmänt Ortopedtekniska hjälpmedel delas in strukturellt efter vilken kroppsdel eller hjälpmedelstyp som omfattas. Denna handbok tar upp: - Spinala ortoser - Extremitetsortoser - Ortopediska skor och fotbäddar/skoinlägg Ytterligare uppdelning sker efter hjälpmedlets flexibilitet och specialanpassningsgrad. Från helt mjuka hjälpmedel, till hårda, rigida skal De ortopedtekniska hjälpmedlen består dels av hel- och halvfabrikat, som mer eller mindre anpassas efter brukarens behov och förutsättningar, dels av helt individuellt tillverkade hjälpmedel. 6.2 Behandlingshjälpmedel Definition; Hjälpmedel för en enskild patient där hjälpmedlet är en del av, eller en förutsättning för en medicinsk behandling. Behandlingshjälpmedel är ortoser som ordineras under en begränsad tid. Så som ortoser för att fixera frakturer, rupturer eller annat. Till gruppen räknas också behandlingsskor vid diabetes/kärlsjuka eller andra typer av ortoser i samband med trauma/operationer eller annan behandling, för att säkerställa ett gott medicinskt resultat. 6.1 Egenavgift På förskrivna ortopedtekniska hjälpmedel uttages en egenavgift av patienten enligt nedanstående tabell. Patienten betalar upp till maxbeloppet. 7

23 Ortosgrupp Maxbelopp Förändring Bråckgördlar/bråckbandage 200 kr Mjuka ortoser vuxna Patienten betalar hela beloppet Tid 600 kr Mjuka ortoser, barn Semirigida ortoser vuxna 300 kr 0 kr Rigida (hårda) ortoser 0 Ortopediska skor, vuxna 800 kr Efterbehandlingsskor, vuxna 0 kr Tid 800 kr Ortopediska skor, barn Skoinlägg-Fotbäddar Skoinlägg-Fotbäddar Barn Behandlingshjälpmedel 400 kr 600 kr 300 kr 0 kr 7 Produktdel ortopedtekniska hjälpmedel, Spinala ortoser 0603 I denna grupp ingår korsetter, gördlar och halskragar i olika varianter och utförande. De används vanligen för att stabilisera ryggraden eller korrigera felställningar på kotpelaren och bålen genom kompression och mekanisk stabilisering. Syftet med hjälpmedlet och patientens förutsättningar avgör dels vilken ryggnivå som ortoser behöver omfatta dels vilken stabilitet konstruktionen behöver ha. De olika ortoserna delas upp efter detta. SIO - Sacro-Iliaca ortoser LSO Lumbo-Sacrala ortoser TLSO Thoraco-Lumbo-Sacrala ortoser. Scolioskorsetter CO- Cervicala ortoser. Mjuka och hårda halskragar På rekvisitionen ska anges diagnos och syftet med hjälpmedlet ska beskrivas. Om det kan avgöras ska också ryggnivå och stabilitetstyp anges. Stabilitetsindelning: Mjuk ortos Korsetter och gördlar i textila material. Elastiska gördlar, hållningsbandage. Hit räknas också mjuka halskragar. Kan användas vid: minska trötthet i rygg eller som smärtlindring. Förskrivare; leg arbetsterapeut, leg fysioterapeut/sjukgymnast, leg läkare, leg. ortopedingenjör 8

24 Semirigid ortos Korsetter och gördlar som består av en kombination av fastare och textila material. Kan bestå av plastförstärkningar och/eller fjäderskenor. Finns både som hel- och halvfabrikat men kan även tillverkas individuellt efter avgjutning eller mått. Kan användas vid; smärttillstånd vid t.ex. osteoporos, artros, spondylolistes och/eller muskelobalans som ger felställning av ryggraden Förskrivare; leg. fysioterapeut/sjukgymnast, leg läkare Rigid ortos Dessa korsetter och halskragar är oftast individuellt tillverkade till patienten efter mått eller avgjutning. Består oftast av hård plast, metall eller kolfiber kombinerat med invändiga polstringsmaterial. Kan användas vid; scoliosbehandling, hindra utveckling av felställningar hos den med spasticitet eller hypotoni, behandling vid kotfrakturer eller förhindra rörelse vid svåra smärttillstånd i rygg. Förskrivare; Specialistläkare inom sjukhusvården 8 Produktdel ortopedtekniska hjälpmedel, Övre extremitetsortoser 0606 I denna grupp ingår ortoser för finger, hand, handled, armbåge, axel och skuldra. Ortoserna används oftast för att påverka rörelseomfånget i lederna för att styra leden i rätt riktning eller hindra oönskade rörelser. Leden kan låsas helt eller tillåtas viss rörelse i flexibla material eller styras med hjälp av mekaniska leder. Ortoserna kan tillverkas individuellt efter avgjutning eller måttagning samt vara av hel eller halvfabrikat. Graden av stabilisering som behövs samt patientens förutsättningar avgör vilken ortos som väljs. Dessa ortoser tillverkas ofta av arbetsterapeuter inom både primärvård och specialistvård. Ortoserna kan vara viloortoser att användas passivt t.ex. under nattetid för att avlasta nerver, motverka felställningar och kontrakturer, t.ex. vid spasticitet. Vanligtvis används enklare prefabricerade ortoser i de fall där besvären är lindrigare som t.ex. artros i handled och tumme. På rekvisitionen ska anges diagnos och syftet med hjälpmedlet ska beskrivas. Även graden av omfattning och stabilitet ska anges. I samverkansdokumentet mellan ortopedkliniken och primärvården anges att ortoser ska förskrivas vid vissa diagnoser. Stabilitetsindelning Mjuka ortoser I denna grupp ingår olika typer av tum-, handleds- och fingerstöd. Kan användas vid; Lättare smärtproblematik i fingrar, tumme och handled, t.ex. tumbasartros Förskrivare; leg. arbetsterapeut, leg fysioterapeut/sjukgymnast, leg. läkare 9

25 Semirigid ortos Tumortoser och handledsortoser som består av en kombination av fastare och textila material. Kan bestå av plastförstärkningar och/eller fjäderskenor. Finns både som hel- och halvfabrikat men kan även tillverkas individuellt. De används ofta till patienter som behöver mer stabilisering än vad de mjuka ortoserna kan ge. Kan användas vid; Artros, spasticitet vid stroke eller andra neurologiska skador, malletfinger, triggerfinger Förskrivare; leg. arbetsterapeut, leg fysioterapeut/sjukgymnast, leg. läkare Rigid ortos Dessa ortoser är oftast tillverkade till patienten efter personliga mått. Tillverkas oftast av hård plast, metall eller kolfiber kombinerat med invändiga polstringsmaterial. Kan användas vid; Spasticitet vid stroke eller andra neurologiska skador. Kan användas vid inflammatoriska tillstånd med behov av tillfällig immobilisering som t ex MB Quervain. Kan ingå i efterbehandlingen av reumatiska eller ortopediska sjukdomar eller skador där patienten behöver kraftigare korrigering av finger, handled eller armbågsleder eller mer stabilitet för att hindra felställningar. Kan även användas som viloskenor. Förskrivare; leg. Arbetsterapeut med adekvat vidareutbildning, leg fysioterapeut/sjukgymnast med adekvat vidareutbildning, specialistläkare inom sjukhusvården 9 Produktdel ortopedtekniska hjälpmedel, Nedre extremitetsortoser 0612 Ortoser för nedre extremiteten kan vara av stor variation i syfte och utförande. Vanligtvis används ortoser för att stabilisera, styra eller assistera extremitetens ledrörelser samt avlasta och stödja känsliga strukturer. Syftet kan vara att underlätta gång, hindra felställningar, hindra utveckling av kontrakturer, avlasta sår eller smärtsamma områden. De kan vara viloortoser eller gångortoser, anpassade för att användas i sko eller enbart som de är. I de fall sko behöver användas med en gångortos kan det finnas behov att på prova ut skor med extra volym. Ortosen kan vara halv- eller helfabrikat, individuellt tillverkade efter avgjutning eller måttagning. På rekvisitionen ska anges diagnos och syftet med hjälpmedlet samt vilken del av extremiteten den ska omfatta. I samverkansdokumentet mellan ortopedkliniken och primärvården anges att ortoser ska förskrivas vid vissa diagnoser. Stabilitetsindelning; Mjuk ortos; ortoser I denna grupp ingår olika typer av elastiska stöd för knä- och fotled som komprimerar runt leden och ökar proprioceptionen. Kan användas vid: femuropatellära besvär, lättare ledbesvär Förskrivare; leg. arbetsterapeut, leg fysioterapeut/sjukgymnast, leg. läkare Semirigid ortos, Mjuk ortos med stabiliserande skenor används för att kunna ge mekanisk stabilitet åt leder. Kan användas vid; Lättare instabiliteter vid ledbandsskador, artros, ACL-skada, neurologiska skador, balanssvårigheter, deformationer, droppfot Förskrivare; leg. arbetsterapeut, leg fysioterapeut/sjukgymnast, leg. läkare 10

26 Rigida ortoser: Ofta i så kallad ramkonstruktion och kan vara individuellt måttbeställda eller tillverkade efter avgjutning. Dessa kan kontrollera större instabiliteter i flera plan. Kan användas vid: Svår instabilitet vid ledbandsskador, grav artros, ACL-skada, neurologiska skador, balanssvårigheter, deformationer, droppfot. Förskrivare; leg läkare, rigida knä- och helbensortoser ska förskrivas av specialistläkare i sjukhusvården. 9.1 Tåortoser Specialanpassade ortoser för korrigering av deformerade, besvärande tår tillverkas individuellt eller levereras som helfabrikat. Kan användas vid; Smärttillstånd vid t.ex. tåledsartroser, hammartåfelställningar, hallux valgus. 10 Produktdel ortopedtekniska hjälpmedel, ortopediska skor och fotbäddar 0663 Allmänt Förskrivning av skor och fotbäddar är en del i behandling i syfte att förebygga, lindra och bota skador och besvär så som smärta, sår och funktionsnedsättande felställningar. Till ortopediska skor anpassas i de allra flesta fall en individuell fotbädd. Diagnos ska anges och syftet med hjälpmedlet beskrivas. Ortopedingenjör på OTA avgör vilken åtgärd som är lämplig Ortopediska skor Ortopediska skor kan definieras som: Bekvämsko: Kan förskrivas då det är svårt att hitta lämpliga skor i den vanliga handeln. Syftar till att ge patienten en sko som fyller dennes behov i vardagen, minskar eventuellt uppkomna fotproblem och förhindrar att nya uppstår. Patienten kan ha behov av skor med extra stor eller liten volym, som inte ger skav, som har bättre stabilitet och avrullning, anpassad stängningsmekanism, anpassad sula i bredd och vinkel etc. Indelning: - Anpassad sko: Stabila, anpassade skor efter ortopedisk standardläst som provas ut individuellt till patienten. - Måttanpassad sko: Individuellt anpassad sko där standardläst justeras efter patienten t.ex. extra volym, förhöjningar, utbyggd sula etc. - Sko efter individuell läst: Patienten får en sko tillverkad efter läst framtagen på individuella mått. Krävs vid mycket avvikande anatomi. Behandlingssko: Förskrivs till patienter med diabetes som har redan uppkomna sår eller där risken finns att sår kan uppkomma. Särskilda behandlingsskor kan också användas för behandling av barn med Pes equinovarus adduktus, så kallade antivarusskor. 11

27 Efterbehandlingssko. Förskrivs för att undvika uppkomst av nya sår. Dessa skor har samma egenskaper som en behandlingssko men ser mer ut som en vanlig sko. Om bedömning görs att det är mycket stor risk för att nya sår ska uppkomma uttages ingen egenavgift. Kriterier: För att kunna förskriva ortopediska skor krävs att patienten har någon eller några av nedanstående diagnoser. Diabetes mellitus Cirkulationsstörningar av annan genes än diabetes Kroniska inflammatoriska ledsjukdomar/systemsjukdomar Neurologiska störningar Mefödda missbildningar Förskrivare; leg fysioterapeut/sjukgymnast med adekvat vidareutbildning, leg. läkare Begränsningar: Rekvisition för ortopediska skor gäller för 2 par skor per år. För patienter med stora behov, t.ex. patienter med RA eller diabetes skall en plan göras upp för patientens skogarderob. Exempel på skogarderob: Vid första skoförskrivningen tillämpas principen om sk. skogarderob med maximalt 2 par skor per år. År 1: Promenadskor för vår och höst samt en sommarsandal. År 2: Vintersko/stövel samt innesko År 3: Ny kontakt med förskrivaren för individuell bedömning Fotbäddar Används för flera diagnoser och tillstånd i foten. Syftena med fotbädden kan vara: Avlastning i de fall risk finns för sår. Korrigera eller hindra felställning på fötter som av neurologiska, muskulära eller strukturella anledningar hamnar i fel position. Stabilisera fot vid muskelsvaghet, hypermobilitet, balanssvårigheter. Korrigera och stabilisera för att indirekt påverka proximal led t.ex vid artros i ankel eller knä. Fotbäddar är oftast individuellt tillverkade och med material i en hårdhet anpassad efter syftet. Mjukare material för känsligare fötter eller för en del avlastningar och hårdare material för att nå korrigering och stabilisering. Fotbäddarna formas med främre pelotter när framfot behöver avlastas. Kriterier: För att kunna förskriva fotbäddar krävs att patienten har någon eller några av nedanstående diagnoser. Diabetes mellitus Cirkulationsstörningar av annan genes än diabetes Kroniska inflammatoriska ledsjukdomar/systemsjukdomar Neurologiska störningar Mefödda missbildningar Förskrivare; leg fysioterapeut/sjukgymnast med adekvat vidareutbildning, leg. läkare 12

28 10.3 Ortossko För patienter som använder nedre extremitetsortoser i kombination med skor kan det finnas behov av att använda skor med extra mycket volym för att ortosen ska få plats. Skor kan då förskrivas som ortossko och ingen egenavgift uttages. Detta är ett vanligt behov bland barn som använder ortos. Kan användas vid; För att ortosen ska få plats i skon Förskrivare: specialistläkare inom sjukhusvården 10.4 Pelotter För enklare framfotsbesvär kan pelotter monteras i skor. Enligt samverkansdokumentet mellan ortopedkliniken och primärvården kan en främre pelott förskrivas vid hallux valgus/hammartå, samt vid Mortons neurom. Kan användas vid; Enklare framfotsbesvär Förskrivare: leg fysioterapeut/sjukgymnast, leg. läkare 10.5 Övrigt Benlängdsskillnad Skillnader på mindre än 15 mm korrigeras oftast med kilar som är ett egenansvar. För benlängdsskillnader mer än 15 mm kan skor behöva anpassas. Kriterier: Benlängdsskillnad mer än 15 mm. Förskrivare; leg fysioterapeut/sjukgymnast, leg läkare Begränsning: 3 par skor under första året, sedan max 2 par skor per år. Remissen gäller 2 år Olikstora fötter: Kriterier: Det ska skilja minst två nummer i storlek mellan fötterna Förskrivare; ortopedingenjör Begränsning: 2 par skor per år Personen vänder sig direkt till OTA för att få en rekvisition för att inhandla skor i butik. Begränsning: Maximalt 2500 kr per år Onormalt stor förslitning: Vid onormalt stor förslitning av skor betalar brukaren per år de tre första paren själv. Bidrag utgår för resterande par skor med rimligt genomsnittspris. 11 Extremitetsproteser Extremitetsproteser ska endast förskrivas via gåskolan, Västmanlands sjukhus Västerås. Förskrivning görs av leg fysioterapeut/sjukgymnast och utprovning sker ofta i samarbete med ortopedingenjör. 12 Bråckbandage För symtomlindring vid olika typer av bråck som ljumskbråck, ärrbråck eller navelbråck. Bråckbandage kan prövas istället för kirurgi. Kriterier: Bråck Förskrivare; Leg. läkare 13

29 13 Referenser Hjälpmedelspolicy, Landstingets Västmanland, ledningssystemet Regeringens proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar-tre olika vägar till hjälpmedel, Hjälpmedelsinstitutet 2011 Regeringens proposition 2013/14:106 Patientlag Regeringens proposition 2013/14:67 Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel Riksavtal för utomlänsvård 14

30 Bil 6 a 1 (3) Datum SKALL SJUKHUSENS LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNING UPPHANDLAS ELLER SKA HELA ELLER DELAR DRIVAS I EGEN REGI? Sammanfattning Läkemedelsförsörjningen vid Västmanlands sjukhus (VS) drivs idag av Apoex. Avtalet löper ut Läkemedelsenheten föreslår att läkemedelsförsörjningen därefter till största delen tas över av landstinget, för god kontinuitet och goda utvecklingsmöjligheter, med placering organisatoriskt under Läkemedelsenheten. Värdet av tjänsten, exkl. transportkostnader, är idag cirka 16 miljoner kronor per år och kostnaderna förväntas inte öka med lagt förslag. Beskrivning av ärendet Läkemedelsförsörjning och utvärdering av ny teknik Läkemedelsförsörjning är en komplex verksamhet men kan förenklat grovt delas in i två delar: 1. Plock och pack vilket innebär att avdelningspackade läkemedel, efter beställning, skickas från leverantör till sjukhusets lastkaj för att därefter distribueras till beställande enhet 2. Farmaceutiska tjänster som omfattar läkemedelsservice, det vill säga skötsel av avdelningarnas läkemedelsförråd inkl. vätskor, kvalitetsgranskning samt tillverkning (främst cellgifter) och tillhörande specialisttjänster Läkemedelsenheten, VS och Apotek Hjärtat (nu Apoex) drev tillsammans utvecklingsprojekt där läkemedelsautomater och patientindividuellt packade läkemede, PIL, skulle utvärderas. Läkemedelsautomater har nu tagits i drift vid två enheter, men PIL har inte initierats på grund av att Apotek Hjärtat bytte ägare. VS har visat stort intresse för bägge koncepten och ser gärna en fortsatt utveckling. Allt syftar till att frigöra sjukskötersketid, förbättra arbetsmiljö och öka patientsäkerheten. Omreglering och upphandling sänkte kostnaderna Omregleringen har lett till stora kostnadsminskningar för landstingen, samtidigt som landstingens ansvar för farmaceutiska tjänster ökat, såväl vad gäller information till patient som kvalitetskontroll vad gäller exempelvis dosdispensering. Upphandlingarna har varit föremål för återkommande överprövningar och i vissa fall fått göras om. Diskussioner om avtalstolkningar har varit vanligt förekommande vilket varken gynnat sjukvårdens behov av kontinuitet eller verksamheternas önskemål om utveckling. Landstingsstyrelsen beslutade 2010 att hela läkemedelsförsörjningen skulle upphandlas. En upphandling tar 1 2 år att genomföra förutsatt att det inte sker någon överprövning. Den upphandlingen genomfördes komplikationsfritt och tjänsten har fungerat tillfredsställande, trots flera ägarbyten under löpande

31 2 (3) Datum avtalsperiod. Varje leverantörsbyte efter genomförd upphandling kräver stora resurser i form av omställningsprojekt inklusive eventuellt nya IT lösningar. Landstingen tar över delar i egen regi och anställer farmaceuter Läkemedelsförsörjningen är en viktig och integrerad del av sjukvården. I takt med att avtalen löper ut väljer nu alltfler landsting att driva hela eller delar av läkemedelsförsörjningen i egen regi. Landstingsanställda farmaceuter ansvarar i större omfattning för läkemedelshanteringen på avdelningarna. Arbetet kan med fördel kombineras med kliniskt farmaci och stöd vid iordningsställande av läkemedel. Idag driver Region Jönköping resp. Blekinge läkemedelsförsörjningen helt i egen regi Kronoberg tar över allt i egen regi förutom leveranser till sjukhuset. En liknande lösning införs inom kort i Dalarna Landstinget i Kalmar driver läkemedelsservice i egen regi och Värmland kommer att driva detta i egen regi när befintligt avtal löper ut Region Gävleborg har fattat ett inriktningsbeslut att införa och själva ansvara för läkemedelshanteringen gällande läkemedelsautomater och PIL. Västra Götaland har sedan omregleringen drivit stora delar av verksamheten i egen regi Skånes universitetssjukhus anställer avdelningsfarmaceuter för att arbeta med läkemedelsservice och patientnära arbete. Samtliga landsting anställer apotekare med uppdrag inom klinisk farmaci För att uppnå kontinuitet i tjänsten och samtidigt ges möjlighet till utveckling föreslår Läkemedelsenheten att: 1. Upphandla plock och pack, dvs leverans av avdelningspackade läkemedel till lastkaj. Förslagsvis ett avtal på 3 år med möjlighet till förlängning. Utvärdera under tiden vilken driftsform som är mest lämplig. Denna tjänst kräver utveckling av IT system för lagerhantering då kommersiella system saknas. 2. I egen regi driva farmaceutiska tjänster: läkemedelsservice (inkl. vätskor) inom sjukhusen, läkemedelsförråd, kvalitetsgranskning samt tillverkning med tillhörande specialisttjänster. Ingen utveckling av IT stöd behövs. 3. Sjukhusapoteksfunktionen organisatoriskt tillhör Läkemedelsenheten. Verksamhetsmässiga/ekonomiska konsekvenser och finansiering Om läkemedelsförsörjningen skulle drivas enligt det lagda förslaget görs följande bedömning: Landstinget skulle få bättre kontinuitet och kontroll över flertalet läkemedelsprocesser. Samtidigt finns goda möjligheter att med långsiktighet utveckla processer för en ökad patientsäkerhet och bättre arbetsmiljö. Med landstingsanställd sjukhusapotekspersonal skapas en kontinuitet i verksamheten, vilket skulle förbättra landstingets bild som en attraktiv arbetsgivare. Med egen personal ökar möjligheterna att använda och omfördela

32 3 (3) Datum resurserna till vården där det största behovet finns. Landstingsanställda sjukhusfarmaceuter ger en kompetenshöjning, som kan användas för fortbildning av övrig vårdpersonal och kvalitetsutveckling inom landstingets verksamheter. Tjänsterna för läkemedelsförsörjningen i Västmanland kostade 2015 ca 16 MSEK. Om landstinget skulle driva verksamheten i egen regi pekar erfarenheter från andra landsting på kostnadsneutralitet eller viss besparing. Det finns flera leverantörer av plock och pack vilket torde leda till prispress. Landstingets sjukhusapotek får med gällande regelverk inte leverera läkemedel till andra mottagare än VS. Således måste vårdcentraler och kommunala boenden omfattas av upphandlingen av plock och pack eller beställa själva från valfri apoteksaktör. Läkemedelsenheten har idag flera apotekare med mångårig erfarenhet av att driva och utveckla sjukhusapotek samt upphandlingar varför mycket goda förutsättningar finns för planering av såväl övertagandet i egen regi som arbete med kravspecifikation på den del som skall upphandlas. Förslaget innebär att en projektgrupp måste inrättas med omedelbar verkan och kräver engagemang från flera verksamhetsområden (VS, PPHV, IT, juridik, ekonomi, fastighet, transport, teknik HR och informationsavdelningen).

33 Bil 6 b 1 (2) Datum KOMPLETTERING AVSEENDE KOSTNADER FÖR SJUKHUSENS LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNING Sammanfattning Läkemedelsenhetens bedömning är sjukhusapoteket skulle kunna drivas till en årlig kostnad av ca 9,4 MSEK (2017 års kostnadsnivå). Av detta utgör personalkostnader ca 8,3 MSEK och 1,1 MSEK lokalhyra/lokalvård. För att få en fullständig läkemedelsförsörjning motsvarande den som finns idag behöver leverans av läkemedel till lastkaj att upphandlas (benämns nedan plock och pack ). Landstingets totala kostnad 2015 för läkemedelsförsörjningen var ca 16,5 MSEK. För ortopeden tillkommer en kostnad 2015 motsvarande ca 0,5 MSEK för slutenvårdsdos. Läkemedelsenheten planerar att upphandla tjänsten då efterfrågan från sjukhuset ökar. Kommentar till kompletteringen Läkemedelsenheten har tidigare anmält ett ärende om att driva delar av läkemedelsförsörjningen i egen regi när nuvarande avtal löper ut En komplettering med en ekonomisk kalkyl begärdes. Alla beräkningar avseende löpande kostnader baseras på en prognosticerad årskostnad. Omställningsprojekt och tillkommande kostnader Oavsett om läkemedelsförsörjningen upphandlas eller ej måste resurser finnas för omställningsprojekt i de fall en ny leverantör anlitas. Vid drift i egen regi enligt lagt förslag tillkommer kostnader för viss utrustning (t.ex. lagerhyllor för läkemedel) samt läkemedelslager för cytostatika och vätskor (idag är lagervärdet inte känt). Övriga varor kommer inte att lagerhållas. Ett visst arbete tillkommer också för att skriva de instruktioner som krävs för tillverkningsdelen. Läkemedelsenheten har uppskattat dessa kostnader, exklusive köp av läkemedelslager, till ca 0,7 MSEK. Löpande kostnader vid drift i egen regi Läkemedelsenheten har kalkylerat löpande kostnader för drift i egen regi till 9,4 MSEK. En idag okänd kostnad tillkommer emellertid för tjänsten plock och pack, dvs leverans av läkemedel till lastkaj. Följande kommentarer kan ges till prognosen: Sjukhusapoteket har idag hyreskostnader motsvarande ca 0,6 MSEK. Lokalvård utförs idag på entreprenad varför kostnaderna inte är kända. Om lokalvården utförts i landstingets regi uppskattas kostnaden till ca 0,5 MSEK Personalbehovet har beräknats till 14 personer inkl. chef. Tillsammans med en overheadkostnad motsvarande 70 tkr/person blir personalkostnaden ca 8,3 MSEK. Sjukhusapoteket ansvarar i det lagda förslaget för posterna 8 14 i

34 2 (2) Datum tabellen nedan (tillverkning av cytostatika inkl. sakkunnigansvar, läkemedelsservice och övrig skötsel av gemensamma läkemedelförråd, påfyllning av vätskevagnar, dialysservice, bakjour och kvalitetsgranskningar). Löpnade kostnader för plock och pack Eftersom anbudspriser i upphandlingarna beläggs med sekretess går det inte att utifrån redan genomförda upphandlingar prognosticera kostnaden för denna tjänst. Dock kan tjänsten kosta upp till ca 7,1 MSEK/år med en för landstinget oförändrad totalkostnad (9,4 + 7,1 = 16,5 MSEK). Trenden går mot att landstingen väljer distanslösningar vilket avspeglas i utannonserade upphandlingsunderlag. Även hearings med apoteksaktörerna bekräftade den trenden (såväl nationellt som internationellt) och indikerade samtidigt möjligheter till lägre totalkostnader jämfört med lokala lösningar. Idag har apoteket ett stort lokalt läkemedelslager och manuell hantering. Det givna förslaget innebär att upphandla en distanslösning för plock och pack. Lokalt lager krävs dock för cytostatika och vätskor. År 2015 Kostnad 2015 Prognos egen regi 2017 Omställningskostnad Landstingets kostnad (Mkr) 1) Lokalhyra 0 0,6 2) Inredning/hyllor 0 0 0,4 3) Lokalvård? 0,3 4) Lokalvård cyto? 0,2 5) Personalkostnad? 7,3 0,3 6) Overhead? 1 7) Kostnad för Basavtal / Orderrader ("Plock o pack") 8,2 Upphandlas 8) Tillverkning cyt och extemp 4,1 Ingår i personalkostnad 9) Skötsel lm förråd / Läkemedelsservice 2,6 Ingår i personalkostnad 10) Hemdialys leverans och beställn 0,3 Ingår i personalkostnad 11) Kostnader för vätskevagnshantering 0,7 Ingår i personalkostnad 12) Sakkunnig radiofarmaka / dialys 0,2 Ingår i personalkostnad 13) Beredskapsutryckning 0,1 Ingår i personalkostnad 14) Kvalitetsgranskning 0,3 Ingår i personalkostnad Summa Mkr: 16,5 9,4 0,7

35 Bil 7 PREVENTIVMEDELSSUBVENTION 2016 Landstingsstyrelsen fattade ( 341) och ( 50) beslut om preventivmedelssubvention i Landstinget Västmanland baserat på rekommendation från SKL om enhetliga subventionsregler. Nuläge Som en följd av besluten gäller följande från och med : Till kvinnor under 26 år folkbokförda i Västmanland subventioneras preventivmedel av Landstinget Västmanland. Subventionen gäller för samtliga preventivmedel som ingår i högkostnadsskyddet enligt beslut av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV. Därutöver subventioneras även Yaz med dess generika och Jaydess. Skrivna recept berättigar till subvention under sin giltighetstid. Årskostnaden är max 100 kronor. För preventivmedel med verkningstid över ett år, till exempel spiral, gäller engångskostnad om 100 kr. Enligt landstingsstyrelsens beslut ska tilläggen omprövas i samband med ny basläkemedelslista. Ett nytt beslut motiveras av ändrad marknadssituation för vissa preventivmedel: - Jaydess ingår numera i högkostnadsskyddet. - Cerazette och Yaz ingår inte i högkostnadsskyddet; däremot finns motsvarande generika inom högkostnadsskyddet. - Nuvaring ingår inte i högkostnadsskyddet. Förslag till förändring av subventionen Från och med föreslås följande utformning av preventivmedelssubventionen inom Landstinget Västmanland. För kvinnor under 26 år folkbokförda i Västmanland gäller följande: 1) Samtliga preventivmedel inom högkostnadsskyddet subventioneras av Landstinget Västmanland. 2) Därutöver subventioneras Nuvaring av Landstinget Västmanland. 3) Maximal årskostnad är 100 kr. För preventivmedel med verkningstid överstigande 1 år gäller engångskostnad om 100 kr. Byte av preventivmedel under kalenderår kan i enstaka fall medföra en högre årskostnad. 4) Landstinget Västmanland medger att apoteken byter ut läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet till motsvarande förmånsberättigat generikum, utan föregående kontakt med förskrivare. 5) Även för recept skrivna före gäller de nya reglerna inklusive möjlighet för apoteken att byta till förmånsberättigat generikum. Subvention medges inte för preparat utanför högkostnadsskyddet (med undantag av Nuvaring), även om receptet skrivits före

36 6) Tilläggen ska omprövas i samband med varje ny basläkemedelslista. Sådana beslut kan handläggas på tjänstemannanivå (landstingsdirektör/hälso- och sjukvårdsdirektör).

37 Bil 8 Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Antagen av samverkansnämnden

38 Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen förtydligande av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende och utgör samverkansnämndens rekommendation till landstingen. Den har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård inom sjukvårdsregionen och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen och regionerna förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. Den politiska viljeinriktningen beskriver också de områden inom utvecklingen av vård och stöd vid beroende och missbruk som samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett sjukvårdsregionalt samspel. Den riktar sig därför också till utbildnings- och kompetensrådet. Samverkansnämndens rekommendationer till landstingen Bedömningsinstrument för att identifiera alkoholproblem (AUDIT), narkotikaproblem (DUDIT) samt diagnostisera skadligt alkohol- och narkotikamissbruk och beroende (MINI och SCID 1) bör utgöra basen för alla delar inom hälso- och sjukvården som möter/har ansvar för patienter med missbruk/beroende. De kan också användas i bedömningen av lämplig vårdnivå för hänvisning till den specialiserade beroendevården. Motivationshöjande behandling, MET har god effekt och en låg kostnad per effekt för såväl individuell behandling som gruppbehandling och bör kunna erbjudas personer med missbruk eller beroende av alkohol Under 2016 kommer en svensk manual och möjligheter att utbilda personal. Då metoden har högsta prioritet behöver utbildning av personal prioriteras. En särskild satsning i form av tillsättande av en sjukvårdsregional struktur kring missbruks-och beroendefrågorna för att främja förutsättningarna att bedriva en likvärdig och evidensbaserad vård i sjukvårdsregionen. Kvalitetsregister inom området är Svenskt Beroenderegister (SBR). En ökad registrering ger bättre möjligheter för data till både nationell uppföljning och verksamhets/kvalitetsutveckling. Idag är möjligheterna till uppföljning begränsade på grund av en låg täckningsgrad. Samverkansnämnden rekommenderar landstingen och regionerna i sjukvårdsregionen att - Implementera bedömningsinstrument AUDIT (prioritet 1), DUDIT (prioritet 3) och MINI eller SCID 1(båda prioritet 3) inom hela hälso- och sjukvården. - Följa upp och stimulera till att en ökad andel patienter registreras i kvalitetsregistret SBR. 2 (9)

39 Samverkansnämnden ger utbildnings- och kompetensrådet i uppdrag att - Uppmärksamma högskolor/universitet på behovet av utbildning i motivationshöjande behandling (MET). Samverkansnämnden ger kunskapsstyrningsgruppen i uppdrag att - Överväga bildandet av en sjukvårdsregional struktur kring missbruks- och beroendefrågorna Socialstyrelsens centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård tar upp alkohol, narkotika (cannabis, centralstimulantia och opiater), samsjuklighet med psykisk sjukdom och läkemedel (bensodiazepiner och opioidanalgetika). I de nya riktlinjerna finns ett avsnitt med rekommendationer för barn och unga med missbruk/beroende vilket saknades helt i de tidigare riktlinjerna. Socialstyrelsen har publicerat centrala rekommendationer inom följande områden: Bedömningsinstrument Medicinska test Läkemedelsbehandling Psykologisk och psykosocial behandling Psykosociala stödinsatser Behandling vid samsjuklighet Psykologisk och psykosocial behandling för ungdomar Riktlinjen behandlar inte dopning-, spel- eller nikotinberoende, blandmissbruk och iatrogena läkemedelsmissbruk (förutom kring opioider och benzodiazepiner). Riktlinjerna lyfter fram användandet av standardiserade bedömnings- och diagnosinstrument. MET (från engelskans motivational enhancement therapy) är en ny motivationshöjande behandlingsmetod som rekommenderas för såväl alkohol som narkotikamissbruk/beroende. Det är en manualbaserad KBT-metod som vilar på metoden motiverande samtal (MI) och är relativt okänd i Sverige. En svårighet med de indikatorer som Socialstyrelsen tar upp i riktlinjen är att allt för många är s.k. utvecklingsindikatorer där datakällor saknas. 3 (9)

40 Sjukvårdsregionens nuläge relaterat till Socialstyrelsens riktlinjer/rekommendationer Med utgångspunkt i de gapanalyser som gjorts och relaterat till de rekommendationer som har prioritet 1-4, och inte har kommunfokus, finns ett gap i nuläget vad gäller följande rekommendationer: Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör använda AUDIT för att identifiera alkoholproblem (prioritet 1) använda AUDIT för att identifiera alkoholproblem (prioritet 1) använda DUDIT för att identifiera narkotikaproblem (prioritet 3) använda ADDIS, SCID I eller MINI som underlag för att diagnostisera skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol och narkotika (prioritet 3). Olika screeninginstrument används i hälso- och sjukvården men i mycket varierande omfattning inom t ex primärvård. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda MET till personer med missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 1) erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem kort intervention eller MET, MET i kombination med KBT, eller CRA eller ACC (prioritet 3). Motivationshöjande behandling, MET, erbjuds generellt sett inte personer med missbruk eller beroende av alkohol. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda psykodynamisk eller interaktionell terapi till personer med missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 4). Psykodynamisk och interaktionell terapi är tämligen ovanlig i sjukvårdsregionen som behandling för missbruk eller beroende av alkohol. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda KBT eller återfallsprevention med tillägg av MI eller MET till personer med missbruk eller beroende av cannabis (prioritet 3). Hälften av landstingen erbjuder inte personer med missbruk eller beroende av cannabis kognitiv beteendeterapi, KBT. 4 (9)

41 Hälso- och sjukvården kan erbjuda personer med amfetaminberoende behandling med naltrexon (prioritet 4). Tre landsting använder inte Naltrexon som behandling till personer med amfetaminberoende. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda KBT eller återfallsprevention till personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat (prioritet 4). Personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat erbjuds inte KBT som behandling i hälften av sjukvårdsregionens landsting och kommuner. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda KBT eller återfallsprevention, CRA, tolvstegsbehandling eller SBNT till personer med missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 2). erbjuda KBT eller återfallsprevention till personer med opiatberoende i läkemedelsassisterad behandling (prioritet 3) erbjuda tolvstegsbehandling, MATRIX-programmet eller CRA med tillägg av förstärkningsmetod till personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat (prioritet 3) erbjuda CRA till personer med opiatberoende i läkemedelsassisterad behandling (prioritet 4). De flesta landsting/regioner erbjuder inte community reinforcement approach (CRA) och personer med missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat erbjuds inte KBT som behandling i hälften av landstingen/regionerna. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda personer med opiatberoende läkemedelsassisterad behandling med kombinationen buprenorfin-naloxon (prioritet 1) erbjuda personer med opiatberoende läkemedelsassisterad behandling med metadon (prioritet 2). De flesta landsting tycks inte behandla personer med opiatabstinens med varken buprenorfin eller metadon. 5 (9)

42 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda nedtrappning till personer med opioidanalgetikaberoende (prioritet 3) erbjuda läkemedelsassisterad behandling med buprenorfin-naloxon till personer med opioidanalgetikaberoende, där nedtrappning inte lett till opioidfrihet (prioritet 3). Inget landsting anger att de erbjuder personer med opoidanalgetikaberoende varken nedtrappning eller läkemedelsassisterad behandling med buprenorfin-naloxon där nedtrappning inte lett till opoidfrihet. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda integrerad behandlingsmetod till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och samtidig svår psykisk sjukdom (prioritet 3). erbjuda case management i form av integrerade eller samverkande team till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och svår psykisk sjukdom (prioritet 3). erbjuda individuell case management i form av strengths model till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och behov av samordning (prioritet 4). Integrerad behandling vid samsjuklighet (depression/psykisk sjukdom och beroende/ missbruk) erbjuds fyra av de sju landstingen. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda parterapi som tillägg till annan behandling till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika (prioritet 3) erbjuda nätverksterapi som tillägg till annan behandling till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika (prioritet 4). erbjuda anhöriga till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika psykosocialt stöd i form av Al- eller Nar-anon-inspirerade stödprogram (prioritet 2) erbjuda anhöriga till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika psykosocialt stöd i form av coping skills training (prioritet 3). erbjuda stöd i form av CRAFT till anhöriga som vill motivera en person med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika till behandling (prioritet 3). erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem familjebehandling i form av FFT eller MDFT (prioritet 3). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem familjebehandling i form av BSFT eller multisystemisk terapi (prioritet 4). Generellt sett erbjuder varken kommunerna eller landstingen inte personer med alkohol- eller narkotikaproblem metoder för familjebehandling (prioritet 3 och 4). 6 (9)

43 I gapanalysen deltog både landsting/regionerna och de flesta kommunerna och en tydligare samverkan efterlystes av många. Behovet av bra samverkansformer mellan olika aktörer inom missbruks- och beroendevården är stort. Inom hälso- och sjukvårdens missbruks- och beroendevård finns ett behov av att ta fram gemensamma behandlingsriktlinjer, både som komplement till NR och inom de områden där rekommendationer saknas i NR. I gapanalysen pekades även på att samverkan mellan kommunerna, primärvården och specialistvården i det förebyggande arbetet behöver struktureras och samordnas samt att det finns anledning att överväga behovet av särskild satsning dels på att identifiera riskbruk och dels på att kulturanpassa information och intervention. Överväganden kring organisation och ekonomiska konsekvenser Bedömningen kring konsekvenser kompliceras av att det finns begränsat med data om vilka åtgärder som utförs och i vilken utsträckning dessa utförs av hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det varierar mellan olika landsting och kommuner när det gäller hur behandlingsansvaret för personer med missbruk eller beroende är fördelat, och samarbetet inom och mellan kommuner och landsting varierar. Generellt innebär riktlinjen ökade kostnader för både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Rekommendationerna förväntas dock innebära att mer effektiva åtgärder används, vilket troligen gör att kostnaderna på sikt återgår till nuvarande nivåer eller minskar. Hur stor kostnaden blir för utbildning eller fortbildning av personalen inom missbruksoch beroendevården blir i det enskilda landstinget/regionen är beroende på vilken hur kompetensen ser ut idag. Rekommendationerna ställer krav på kommuner och landsting att lokalt tillgodose behov av såväl medicinsk, psykoslogisk som social utredning och diagnostik samt gemensam och individuell vårdplanering och behandling. Det blir därför viktigt att få till stånd ett samarbete mellan socialtjänstens missbruks- och beroendevård och hälso- och sjukvårdens psykiatri, beroendevård och primärvård för att kunna införa riktlinjerna. Om tillgängligheten till de rekommenderade psykosociala åtgärderna förbättras och utbudet upplevs mer attraktivt av olika brukargrupper kommer sannolikt antalet personer som söker hjälp att öka. Sammantaget bedöms därför kostnaden inom missbruks- och beroendevården öka inom de närmaste åren. Socialstyrelsens bedömning är att rekommendationerna kommer att kräva förändringar i fråga om: samverkan utbildning och fortbildning resurser för att fler personer med missbruk och beroende ska få tillgång till de rekommenderade åtgärderna. 7 (9)

44 Bilaga Det sjukvårdsregionala arbetet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer Samverkansnämnden har inrättat en sjukvårdsregional utvecklingsgrupp för handläggning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Bilden nedan beskriver arbetsprocessen för hur Socialstyrelsens nationella riktlinjer koordineras inom sjukvårdsregionen. Gapanalys Redan under arbetet med att ge synpunkter på remissversionen av en ny eller uppdaterad nationell riktlinje (NR) utförs en jämförelse mellan rekommendationerna i riktlinjen och nuvarande praxis (gapanalys) i varje landsting/region. Denna arbetsgång används även i vissa fall vid nationella utvärderingar. Utvecklingsgruppens medlemmar informerar och för en dialog med berörda verksamheter, patientföreningar samt kommuner. Resultaten sammanvägs i en sjukvårdsregional gapanalys. Kunskapsseminarium Sjukvårdsregionens utvecklingsgrupp arrangerar tillsammans med Socialstyrelsen ett kunskapsseminarium med syfte att samla och diskutera landstingens synpunkter om förslaget till NR, förväntade konsekvenser av detta och behov av förändringsarbete. 8 (9)

45 Yttrande från sjukvårdsregionen De samlade synpunkterna lämnas via samverkansnämnden (SVN) till Socialstyrelsen. Politisk viljeinriktning (PVI) När remissversionen av NR publicerats utformar utvecklingsgruppen en politisk viljeinriktning som SVN tar beslut om. Landstingen/regionen tar sedan egna beslut med utgångspunkt från samverkansnämndens rekommendationer. Uppföljning Uppföljning av sjukvårdsregionens politiska viljeinriktningar rapporteras till samverkansnämnden året efter genomförandeåret. Mer information 9 (9)

46 Bil 9 Tjänsteskrivelse 1 (1) Upprättare Maritha Sundberg Lena Dahlman Datum Avsiktförklaring för intentionerna med 1994 års handikappreform Bakgrund Politiker och högre tjänstemän i landstingen/regionerna har årliga konferenser för att tillsammans med berörda tjänstemän på SKL diskutera aktuella frågor inom funktionshinderområdet. Inför årets konferens, som ägde rum i Jönköping i maj i år, handlade konferensen om vad som hänt inom funktionshinderpolitiken sedan 1994 då den stora handikappreformen sjösattes med bland annat rättighetslagstiftningen LSS. Handkappreformen har höga målsättningar som handlar om att människor med funktionsnedsättning ska goda levnadsvillkor och kunna leva som andra. På konferensen diskuterades hur det gått med de goda ambitionerna och man fann att mycket återstår att göra. Med processtöd arbetade därför konferensdeltagarna fram de 6 punkter som tillsammans utgör en avsiktsförklaring, bifogas. Deltagarna kom fram till att den ska utgöra utgångspunkt i arbetet med funktionshinderområdet uti landstingen och regionerna med syfte att åstadkomma mer för att nå målen i handikappreformen. Dessa punkter är; 1. Personcentrerade vård 2. Tillgänglighet 3. Normmedvetenhet 4. Jämlik hälsa 5. Samverkan 6. Forskning och utveckling Specialitetsrådet för funktionshinder inom Uppsala-Örebro regionen I samband med att förvaltningschefer/motsvarande träffades i Falun diskuterade ovanstående punkter och kom fram till att fokus för sjukvårdsregionen bör sättas på punkterna 4 och 6, forskning och utveckling samt jämlik hälsa. Dessa två punkter bör prioriteras under de kommande åren, som ett komplement till det landstingsspecifika som kan komma att ske med utgångspunkt från avsiktsförklaringen. Motiveringen till valet av dessa punkter är de sammanfaller väl med specialitetsrådens uppdrag. Förslag till beslut att ställa sig bakom framtagen avsiktsförklaring för handikappreformens intentioner att ge specialitetsrådet för funktionshinder i uppdrag att ta fram en handlingsplan kopplad till punkterna 4 och 6 i avsiktsförklaringen, och att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner att ställa sig bakom avsiktsförklaringen, och att koppla lokala handlingsplaner till avsiktsförklaringen. Rickard Simonsson Ordförande i landstingsdirektörsgruppen Björn Ragnarsson Ordförande beredningsgruppen

47 Avsiktsförklaring med sikte på 2025 Nationell konferens om funktionshinder , Jönköping Politiker och förvaltningschefer/verksamhetschefer med särkskilt ansvar för habilitering och hjälpmedel fastställde följande strategier för att förverkliga handikappreformens intentioner från 1994 anpassade till dagens och morgondagens utmaningar. Personcentrerad vård Vi avser att Skapa förutsättningar för egenmakt. Skapa förutsättning för kunskap och förståelse. Utveckla beslutsstöd/kunskapsstöd kombinerat med att vara mer flexibla. Genom att Utveckla e-tjänster, t.ex. för tidsbokning, behandling, prover, beslut och möten. Arbeta med värdegrundsfrågor i samverkan med andra aktörer och personer verksamheten finns till för. Skapa enkla system. Utbilda invånare om vilka möjligheter och alternativa tillvägagångssätt som finns. Utgå från individen. Inkludera brukarråd och personer med funktionsnedsättning i utvecklingsarbete. Tillgänglighet Vi avser att Utgå från individens behov. Individen är vår uppdragsgivare! Tillgodose rättigheter, inte enbart skyldigheter. Underlätta för individen att nå sina mål. Det ska vara enkelt och tydligt. Jobba för tillgänglighet i hela kedjan, dygnet runt och livet igenom. Genom att Tillåta undantag, utanför ramen. Standardisera så att vi vet vad vi avviker ifrån. Effektivisera standardiserade insatser för att få utrymme för individuella behov. Skapa kunskapsallianser. Jobba med formgivning för alla.

48 Normmedvetenhet Vi avser att Synliggöra maktfördelningen. Främja inkluderande språkbruk. Säkerställa att vi lever upp till lagstiftning och mänskliga rättigheter. Genom att Undvika kollektiva insatser baserat på typ av funktionsnedsättning. Utforma information normkritiskt. Genomlysa all offentlig verksamhet genom FN:s konventioner. Använda individens tillgångar mer och stärka individens egna funktioner. Öka kunskapen om individ och grupptillhörighet Intersektionalitet. Acceptera komplexiteten hos en individ. Våga tänka nytt. Använda olika kompetenser. Jämlik hälsa Vi avser att Öka kunskapen om hälsofrämjande arbete för personer med funktionsnedsättningar. Öka den sociala och fysiska tillgängligheten. Göra olika för att det ska bli lika. Påverka arbetsmarknadspolitiken för att möjliggöra lokala anpassningar. Genom att Samverka utifrån hela människans situation och behov. Följa upp och agera på ojämlikheter i hälsa. Följa upp att riktlinjer följs genom t.ex. internrevision. Ta tillvara på varandras erfarenheter. Utbilda dem som finns där personer med funktionsnedsättning finns. Ta med målgruppen i framtagandet av lösningar. Vara ambassadörer och ställa krav.

49 Samverkan Vi avser att Öka invånarnas helhetsupplevelse av samhällets stöd. Ge mer kvalitet för samma eller mindre resurser. Förstärka samverkan på övergripande nivå. Genom att Teckna överenskommelser som grundas på kunskap om samverkan (forskningsfältet). Stärka forskning och utveckling, metodstöd för samverkan. Verka för En väg in -kultur. Forskning och utveckling Vi avser att Öka kunskapen om livssituationen för personer med funktionsnedsättning. Skapa en nationell kunskapssamordning. Öka insikten om samhällsekonomiska effekter. Genom att Satsa på grundforskning. Skapa ett politiskt tryck (lobbying). Genomföra riktade projekt tillsammans med samverkanspartners.

50 Bil 10 FÖRKLARINGAR bef. parkering bef. häck, blandad vegetation +25,63 +25,36 +25,41 +25,39 +25,50 +25,44 GY +25,25 +26, ,80 +26,76 VB +25, , VB , PM +25,58 +25, ,54 +25, ,50 +25, , ,61 +25, VB +25,61 +25,62 +25,62 +25,18 DB2 +25,30 +25, , ,61 +25,58 +25,61 VB +25,50 +25,62 SM +25,59 PM +25,54 +25,54 +25,34 DB2+25,46 +25, ,55 VB ,63 +25,63 +25,59 +25,46 +25,61 +25,56 VB +25,59 +25,56 PM DB2+25,47 PM +25,60 +25,59 +25,34 DB2 +25,20 VB +25,54 +25,53 TT +25,63 DB2 +25,35 +25,60 VB SM +25,54 +25,64 +25, ,47 +25,58 +25,40 +25,30 25, , ,40 DG KS2 +25, ,59 KS2 KS2 +25,56 KS VB +25,54 +25,63 +25,56 +25,40 DG +25,59 +25,31 DG +25,59 +25,08 +25,59 +25,40 +25,59 VB DB2 +25, ,59 TT +25,40 +25, ,88 +25,93 +26,07 bef. gräs +25,98 ARBETSOMRÅDESGRÄNS Ritad 1 m utanför egentlig gräns FASADLINJE MED ENTRÉ BYGGNAD OVAN MARK BEFINTLIG MARKHÖJD SOM BEHÅLLS FÖRESLAGEN MARKHÖJD FG SM DG NIVÅ FÄRDIG GOLVHÖJD STENMJÖL. Gångyta. 50 mm krossmaterial. 0-8 mm. 250 mm obundet bärlager. Kulör: Grå DRÄNERINGSGRUS. Dröneringsgrus mm. 300mm. 350mm bred remsa längs fasad. VB GR GY MG VÄXTBÄDD jord typ A enl AMA 13 Jorddjup 600mm. 300mm växtjord, 300mm mineraljord. Luckring terrass min 200 mm. GRÄS. Gräsfröblandning Weibulls Extra Green, 20g/m2, 200mm Växtjord typ A enl AMA 13, Luckring terrass 200mm GALLRINGSYTA. Bef vegetation gallras på plats. Stam större än 10cm tas bort för att ge plats för ny vegetation. SKRAPGALLER. WELAND, rostfri A-durk, 33x11. Bärstång 30x2. Utberedning framför entré: 2000x1500mm För fundament se K-ritning BEF. TRÄD +25,00 +25,59 FG DG GR bef. gräs A ASFALT trafikklass 2 enl markama mm ABT mm obundet bärlager, krossmaterial enl AMA 350 mm förstärkningslager. Geotextil bruksklass 2 total överbyggnad 500mm. PLANTERING AV TRÄD PLANTERING AV SOLITÄRBUSKE W:\2015\Palliativenhet, Västmanlandsläns landsting \modellfiler\ V1647.rvt 5,5 bef. asfalt +24,77 +24,80 +24,68 VB +25,33 +24,73 +25,00 +25,45 SM +25,12 KS1 +10 bef. gräs bef. gräs 5,5 bef. gräs +25,19 BM MT VB ,55 +25,40 NB A NB , , ,88 +25,48 +25,42 +25,07 +25,04 +25, KS1 +10 RB TT +25,39 +25,34 MT +24,75 KS F1 VB A +25,19 KS1 +10 KS ,04 +25,00 KS1 0 KS1 +10 DB1 +24,97 bef. asfalt Skärmtak enl. A +25,44 +25,38 A +24,86 KS ,54 +25,59 KS1 +10 MG +25,38 KS1 +10 NP +25,05 A +25,59 +25,35 DG BM +25,54 +25,59 KS , , ,59 +25, ,98 +24,94 TT KS ,40 bef. gräs 5,5 +25,45 +25,58 +25,58 BM +25,44 +25,39 +25,48 +25,36 +25,32 +25,59 +25,32 +25,31 +25,54 VB KS ,38 +25,48 +25,12 +25,30 +25,30 +25,28 +25,38 BM Skärmtak enl. A A carport enl. A. MG +25,59 +25,54 A +25,55 +25,49 KS ,26 BM KS ,17 +25,11 KS1 +10 DG RB A VB +25,04 +25, KS ,96 +24,96 +24,91 +24,84 F1 F1 KS1 +10 DB1 +24,98 +25,07 +24,94 +25,17 VB +25,06 bef. asfalt SKALA 1: , ,58 VB +25,41 25,20+ bef. gräs A bef. asfalt bef. asfalt PM BM MT TT NP PLATSGJUTEN MARKBETONG 100mm betong C35/45, centriskt armeringsnät Ø10s50 120mm obundet bärlager enl AMA 13 Geotextil bruksklass 2 Se detaljritning L BETONGMARKSTEN. St Eriks. Scala 280x140x70mm Naturgrå. Yttersta sten Scala 280x280x70mm sätts i jordfuktat bruk. Beläggningsmönster se detaljritning L mm obundet bärlager, 300mm förstärkningslager Geotextil bruksklass 2 MARKTEGEL, trafikklass 0. St Eriks. Marktegel 240x118x52mm, Grå. Beläggningsmönster, se deltaljritning L mm obundet bärlager. Geotextil bruksklass 2, TRÄTRALL. Furu trall Premium, Organowood. Se detaljritning L mm krossmaterial. NATURSTENSPLATTA. Trampstenar 6 st. Benders. Bohus Granithäll Modern, 1200x400x60mm. Grå. 200mm obundet bärlager. HÄNVISNINGAR PRINCIPDETALJ L (TRÄDÄCK) PRINCIPDETALJ L (FÅGELBAD) PRINCIPDETALJ L (KS2, PM) PRINCIPDETALJ L (BELÄGGNINGSMÖNSTER) KOORDINATSYSTEM SWEREF HÖJDSYSTEM RH2000 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG KS1 +X KS2 F1 DB DB RB NB ANVISNINGAR KANTSTÖD AV GRANIT Höjd i cm relativt omgivande hårdgjord yta. Bohus kantsten GV2 300x120mm. Sätts i betong enligt DEC.14 AMA 13 KANTSTÖD AV METALL Milford Contrast Freestyle Corten, höjd 330mm tjocklek 6mm. Vinkelstöd med fotplatta 200x300mm, cc750mm, bultas fast i punktfundament. Se detalj L FRIS AV NATURSTEN Storgatsten granit 210*140* 140mm, ny eller begagnad. Enkel rad, sätts i betong lika principritning DEC.14 AMA 13 NY DAGVATTENBRUNN, GALLERBETECKNING Se yttre VA-handlingar. NY DAGVATTENBRUNN, KUPOLBETECKNING Se yttre VA-handlingar. RADONBRUNN Se K-handlingar. BEF. NEDSTIGNINGSBRUNN Höjd anpassas. - All granit ska vara av svensk sort och av svensk standard. - Vid entréer gäller att ny markhöjd ska ligga 10 mm under färdigt golv. - Exakt läge för entréer se A-handlingar. - Generellt gäller att K ansvarar för all överbyggnad, dränering mm 1 meter ut från fasadliv. I denna zon ansvarar L endast för ytskikt. - Om skalmått på ritningen inte stämmer överens med verkligheten ska entreprenören kontakta beställare/landskapsarkitekt för åtgärd. - Som underlag har använts inmätning/avvägning utförd av Emil Wahlström, EXACT AB, daterad Koordiantsystem SWEREF , RH Alla mått i meter där inget annat anges. BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN NYBYGGNAD AV PALLIATIV ENHET, HUS 47 VÄSTMANLANDS SJUKHUS, VÄSTERÅS :57: METER SKALA A1: GRANSKAD AV GODKÄND AV MARKPLANERINGSPLAN 1:200 OR HJ HJ SKALA A3: 1:400 KONSTR. AV DATUM ARBETSNUMMER BYGGNADSNUMMER RITNINGSNUMMERNUMMER REV _C1601

51 FÖRKLARINGAR B0 PLANTERING AV SOLITÄRBUSKE Art. Se växtförteckning BORD NOLA. SunSet Fåtölj. U11-53 Oljad ek, pulverlackerad stål RAL 7024 K0 KLÄTTERVÄXTER MED UPPBINDNING Leds upp på pergola vid pantering PE PERGOLA Se detaljritning L ?B13?B12?B13?B16 a?b16?t4 b?b16?t5?t3 a b?b18?t2?b13?b19?b13 b a?b16 b VH a?b16?b16?k80?k80?k80 b b?b13?k80?k80?k80 P PE2 b?b16?b16 a?t1 b b?b12?b12?k80?k80?k80?b16?b16?k80?k80?k80 U2 PE2 b?t2 b a?b14 VB?T2 a b?b16?b16 b?b14 b?b13?b13?b12?k80?k80?k80?k80 b PE1?B16?B16 a a?t7?b15?b16?k80?b20?k80 P A b?b20?b20 b?b20?b20?b20?b20?b12 a PM?B20?B13?B12 T0 flyttad a b PLANTERING AV TRÄD Art. Se växtförteckning BEF BELYSNINGSSTOLPE SOM FLYTTATS Armatur, bestyckning och fundament se E-handling PLACERING MARKSTRÅLKASTARE Fabrikat, bestyckning, kulör och se E- handling/ingår E-entrepenad PLACERING BELYSNINGSPOLLARE Fabrikat, bestyckning, kulör och se E- handling/ingår E-entrepenad VH P A U1 VÄXTHUS Växthus Willab garden Gartner 18.8m2, 3mm säkerhetsglas, antracitgrå PAPPERSKORG HAGS. Papperskorg Poppel. Art. nr , Svart. Väggmonteras. Inkl Vägg/stoplfäste 25 L. ASKKOPP HAGS. Asken Mini. Art nr Svart. Väggmonterad. CYKELPOLLARE VESTRE. Vroom cykelställ. Art. nr c. Kulör 7040 RAL Inkl fundament r 0,180?B13?B13?B12?B13?B13?B12?B13 b?t1 c?b20?b20?b20?b20?t6 c PLACERING BELYSNINGSSTOLPE Fabrikat, bestyckning, kulör och se E- handling/ingår E-entrepenad SOFFA NOLA. Leksand Soffa. U16-11 Sits i obehandlad cumaru. Pulverlackerade stativ Grå, RAL 7024, finstruktur FÅTÖLJ NOLA. SunSet Fåtölj. U11-54 Oljad ek, pulverlackerad stål RAL 7024 HÄNVISNINGAR U2 U3 FÅGELBAD Enligt detaljritning L POLLARE VESTRE. Urban Pollare. Art. nr. 588C Kulör 7040 RAL. Inkl fundament för nedgjutning. FUNDAMENT OCH STOLPE FÖR VÄGMÄRKE Anvisning av placering för stolpe till vägmärke enligt nedan: VÄGMÄRKE parkering, inkl stolpe och fundament. VÄGMÄRKE, tilläggstavla rörelsehindrad.?b13?t7 a P?T7 c Växtplan för busk, perenner, gräs och lök se detalj L , L , L , L b U1 U1 U1 U1 U3 a KOORDINATSYSTEM SWEREF HÖJDSYSTEM RH2000 VÄXTFÖRTECKNING - Träd, solitärbuskar och klätterväxter Nummer Svenskt namn Latinskt namn Kvalitet Antal W:\2015\Palliativenhet, Västmanlandsläns landsting \modellfiler\ V1647.rvt :09:55 flyttad?t6?b17?b17?b17?b12 a?b13?b13 b?b14?k80?k80?k80?k80?t6 PE2?B17?B14 a?b14 P?K80?B17?K80?T6?T6?T6 c c bef U1 flyttad U1 U1 U1 U1 U1 U1 U1 U1 U1 U1 c?t6?t6?b12?b12?b13?b13?t6?b12?b13?t6 c bef?t6 bef SKALA 1: METER B12 Ginnalalönn Acer tataricum ssp. ginnala fk sol co, kl th Uppsala E B13 Kopparhäggmispel Amelanchier laevis FK Bäcklösa E sol kl th B14 Vingad benved Eounymus alatus sol kl th B15 Hybridmagnolia Magnolia x loebneri 'Merrill' sol co, kl B16 Prydnadskörsbär Prunus 'Accolade' sol co, kl th B17 Glanskörsbär Prunus serrula sol co th B18 Svarta vinbär Ribes nigrum 'Ben Gairn' busk co 5,0l 1 B19 Röda vinbär Ribes Röda vinbär-gruppen busk co 5,0l 1 'Jonkheer van Teets' B20 Syren Syringa vulgaris 'Andenken an sol kl th Ludwig Späth' K80 Italiensk klematis Clematis Viticella-gruppen A-kval co 2.0L 24 'Södertälje' E T1 Koreagran Abies koreana fk Ultuna sol kl th T2 Katsura Cercidiphyllum japonicum FK högstam 3x ompl kl Göteborg E T3 Äpple Malus Domestica 'Aroma' E grundstam A2, högstam 3x 1 ompl T4 Äpple Malus Domestica 'Discovery' E grundstam A2, högstam 3x 1 ompl T5 Plommon Prunus domestica 'Opal' E högstam 3x ompl co,kl 1 T6 Bergskörbär Prunus sargentii högstam 4x ompl kl T7 Rödek Quercus rubra E högstam 4x ompl kl FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG KONSTR. AV DATUM ARBETSNUMMER BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN NYBYGGNAD AV PALLIATIV ENHET, HUS 47 VÄSTMANLANDS SJUKHUS, VÄSTERÅS SKALA A1: GRANSKAD AV GODKÄND AV VÄXT- OCH UTRUSTNINGSPLAN 1:200 JF HJ HJ SKALA A3: 1:400 BYGGNADSNUMMER RITNINGSNUMMERNUMMER REV _C1801

52 A2 A2 PATH: #File Path; PRINTED: :51; BY: #Last saved by A3 A3 EI30 VÅRDRUM 1-PAT RWC/D VÅRDRUM 1-PAT RWC/D KORRIDOR RWC/D RWC/D RWC/D DAGRUM MINDRE RWC/D VÅRDRUM 1-PAT FRD DESINF. FRD RWC/D VÅRDRUM 1-PAT FRD EXP/TEAMEXP EXP/TEAMEXP VÅRDRUM 1-PAT RWC/D VÅRDRUM 1-PAT FRD VÅRDRUM 1-PAT RWC/D VÅRDRUM 1-PAT. (STOR) VÅRDRUM 1-PAT FRD RWC/D VÅRDRUM 1-PAT DAGRUM MINDRE A1 A1 EI30 ELC KÖK TYST RUM FRD VÅRDRUM 1-PAT KORRIDOR FRD RWC/D VÅRDRUM 1-PAT KÖK-AVD GAS FRD LINNE WC TELE/DATA FRD VÅRDRUM 1-PAT KORRIDOR RWC/D VÅRDRUM 1-PAT FRD DESINF. FRD VÅRDRUM 1-PAT RWC BAD ELC FRD MEDICINSKA GASER EI30 X1 A1 UNDERCENTRAL TRAPPA RWC/D DAGRUM LÄKEMEDEL RWC/D RWC/D EI30 FRD.STERILT KORR. EI30 EI30 EI30 Y1 TVÄTTRUM FRD AKTIVITETSMAT. Y3 HÄNVISNING SE RITNING A EI30 SAMTAL DESINF. FÖRRÅD EI30 A4 EI30 VINDFÅNG JOURRUM 1P WC/D KAPPRUM REC. FRD APPARATER/RULL. MAT X2 A4 EI30 FÖRRUM RWC FRD KORR. SOPRUM EI30 JOURRUM 1P WC ELC CENTRAL EI30 EXP.2P OMKL KORR. EI30 VINDFÅNG EXP.2P A5 VILRUM PERS. KORR. KORR. FRD TEXTIL EXP/TEAM 2P A5 X3 A1 ORIENTERINGSFIGUR A2 A3 A1 KOPIER. EXP/TEAM 2P A4 A4 A3 TELE/DATA A5 A5 N PERSONAL RUM OMKL OMKL HYTT ELC EXP/TEAM 4P A2 WC/D RWC EXP/TEAM 4P KORR. SKALA 1:100 (A1) KONFERENSRUM KONFERENSRUM FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG..... BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN VÄSTMANLANDS SJUKHUS VÄSTERÅS HUS 47 NYBYGGNAD AV PALLIATIV ENHET METER Y2 KONSTR. AV SI DATUM GRANSKAD AV BS GODKÄND AV LP ARBETSNUMMER PLAN 1 BYGGNADSNUMMER RITNINGSNUMMER REV _B30 SKALA A1: SKALA A3: 1:100 1:200

53 PATH: #File Path; PRINTED: :37; BY: #Last saved by HÄNVISNING SE RITNING A TAKSTEGE 303 VENTILATIONSHUV ENL. V GÅNGBRYGGA SU SU 301 TL TAKSTEGE SNÖRASSKYDD 205 SNÖRASSKYDD S S S 103 S S 103 FASAD MOT NORR +32,30 SOLCELLSPANEL GÅNGBRYGGA +33,35 VENTILATIONSHUV ENL. V TAKSTEGE 303 SU SU BANDFALSAD PLÅT SOLCELLSPANEL S ,20 SNÖRASSKYDD SNÖRASSKYDD SNÖRASSKYDD +28,01 MARKIS MARKIS MARKIS , S S S S S S S FASAD MOT SÖDER TRÄPANEL STENSKIVA VENTILATIONSHUV ENL. V 303 SU TAKSTEGE GÅNGBRYGGA SNÖRASSKYDD SNÖRASSKYDD SNÖRASSKYDD SNÖRASSKYDD S S S S S S FASAD MOT ÖSTER TAKSTEGE 303 VENTILATIONSHUV ENL. V A1 ORIENTERINGSFIGUR A2 A3 A1 GÅNGBRYGGA SU GÅNGBRYGGA A4 A4 A A5 A5 N 205 SNÖRASSKYDD SNÖRASSKYDD SNÖRASSKYDD SNÖRASSKYDD A FASAD MOT VÄSTER SKALA 1:100 (A1) S METER S S 103 S S S PLATS FÖR SKYLT 204 S FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG KONSTR. AV BOS DATUM GRANSKAD AV BS GODKÄND AV LP ARBETSNUMMER..... BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN VÄSTMANLANDS SJUKHUS VÄSTERÅS HUS 47 NYBYGGNAD AV PALLIATIV ENHET FASADER NORR, ÖSTER, SÖDER, VÄSTER BYGGNADSNUMMER RITNINGSNUMMER REV A SKALA A1: SKALA A3: 1:100 1:200

54 Bil 11 Dnr: LTV Version Utbildningsbokslut Sammanställning och analys av utbildningsinsatser inom landstinget Västmanland Enheten för kunskapsstyrning och utbildning T f EKU-chef Lennart Iselius Handläggare Jonas Lostelius

55 Innehållsförteckning Landstingets utbildningsuppdrag... 2 Syftet med ett utbildningsbokslut... 3 Avgränsning... 4 Landstingets organisation i utbildningsfrågor... 5 Centrum för klinisk forskning... 5 Enheten för kunskapsstyrning och utbildning... 5 Lärcentrum... 5 Sjukhusbiblioteket... 6 Förvaltningarna... 6 Samverkan... 7 Intern samverkan i utbildningsfrågor... 7 Extern samverkan i utbildningsfrågor... 7 Avtal... 7 Kvalitetsarbete... 8 Lärandemiljöer AT-enheten Kirurgens utbildningsplatser (KUP) Kliniskt träningscentrum (KTC) vid Lärcentrum Klinisk undervisningsavdelning (KUA) Studerandeteam Utbildningsinsatser Gymnasieutbildning Medellånga vårdutbildningar och liknande Läkarstudenter Praktik under utbildning vid lärosäte i annat land Allmäntjänstgörande läkare (AT-läkare) Specialiseringstjänstgörande läkare (ST-läkare) Specialiseringstjänstgörande tandläkare (ST-tandläkare) Praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP) Särskilda satsningar Läkarförsörjningssatsning Kompletterande underläkartjänstgöring (KULT) PPHV:s rekryteringsaktiviteter Klinisk placeringsprogram (KliPP) Analys VFU- och praktikveckor AT, ST med mera Intäkter och investeringar/kostnader

56 Landstingets utbildningsuppdrag 1 Landstinget Västmanlands (LTV) utbildningsuppdrag omfattar all landstingsfinansierad vårdverksamhet. Inom uppdraget ryms både utbildningstjänster och utbildningsplatser. I uppdraget ingår att landstinget ska verkställa den verksamhetsförlagda delen av gymnasieutbildning inom vård och omsorg, inom medellånga vårdutbildningar samt inom läkarutbildning, att utbilda AT-läkare och PTP-psykologer så att dessa når legitimation samt att utbilda ST-läkare och ST-tandläkare så att dessa blir specialister. I uppdraget ligger också att aktivt samverka med skolhuvudmän och lärosäten i utvecklingen av framtida vårdutbildningar och att främja utvecklingen av goda lärandemiljöer. Goda lärandemiljöer är ett sätt att möta de kvalitetskrav som ställs på respektive utbildnings verksamhetsförlagda utbildningsplatser. Även att ha en ändamålsenlig stödorganisation runt utbildningarna är en viktig faktor för att nå tillräcklig kvalitet och kvantitet i verksamhetsförlagd utbildning. I takt med att regeringen i budgetpropositionerna för 2015 och 2016 aviserade en utbyggnad av flera av landets vårdutbildningar (sjuksköterskeutbildning, barnmorskeutbildning och specialistsjuksköterskeutbildning) har fokus på kvantitetsaspekten av landstingets utbildningsuppdrag ökat. Lärosäten är nämligen i flera vårdutbildningar beroende av platser för verksamhetsförlagd utbildning för att kunna anta och examinera fler studenter och dessa platser finns i sin tur hos arbetsgivare inom hälso- och sjukvårdssektorn. 1 De formella grunderna för Landstinget Västmanlands utbildningsuppdrag ges huvudsakligen av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) där det i 15 anges att det i landstingen ska finnas möjligheter till anställning för läkares allmäntjänstgöring i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen och läkare med utländsk utbildning som föreskrivits allmäntjänstgöring ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare. Vidare anges att det i landstingen ska finnas möjligheter till anställning för läkares specialiseringstjänstgöring i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet. I 26 b anges att landstingen och kommunerna ska medverka vid finansiering, planering och genomförande av kliniskt forskningsarbete på hälso- och sjukvårdens område samt av folkhälsovetenskapligt forskningsarbete. Landstingen och kommunerna skall i dessa frågor, i den omfattning som behövs, samverka med varandra samt med berörda universitet och högskolor. Vidare framgår av principöverenskommelsen som träffades mellan dåvarande Landstingsförbundet och regeringen år 2001 i samband med det statliga övertagandet av de så kallade vårdutbildningarna att landsting och högskolor har att lokalt överenskomma om den kliniska utbildningen. I LTV:s landstingsplan (diarienummer LTV150695, daterad , sidan 32) anges att landstinget har en central roll i den högre utbildningen och att högre utbildning avser studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där landstinget har ett VFU-avtal med högskola eller universitet. Vidare anges att högre utbildning också avser anställda i landstinget som genomgår viss typ av utbildning såsom PTP-psykologer, AT-, ST-läkare samt ST-tandläkare. Avslutningsvis nämns i avsnittet i landstingsplanen att ett väl utfört utbildningsuppdrag är av betydelse för landstingets förmåga att klara framtida kompetensförsörjning. 2

57 Syftet med ett utbildningsbokslut I utbildningsbokslutet samlas och tydliggöras utbildningsinsatser som utförs inom landstingets utbildningsuppdrag samt relaterade intäkter och investeringar/kostnader. 2 Allt detta analyseras i syfte att identifiera möjliga åtgärder och strategier för kvalitetsutveckling och för ett bättre utnyttjande av landstingets kompetens. Bokslutet är inte att betrakta som ett ekonomiskt bokslut som har varit föremål för revision utan ska mer ses som en årsrapport. Förhoppningen är att utbildningsbokslutet ska bidra till att beskriva hur väl landstingets utbildningsuppdrag utförs, vilket i sin tur kan vara ett bidrag i arbetet med att klara landstingets framtida kompetensförsörjning. En indirekt effekt av ett utbildningsbokslut kan också vara att utbildningsfrågorna får bättre förutsättningar att lyftas högre upp i landstingets prioriteringsdiskussioner. Givet att Landstinget Västmanland inte är ensam intressent i utbildningssfären finns en del externa förväntningar och förhoppningar på att landstinget redovisar inte bara ett utbildningsbokslut i text utan också ett utbildningsbokslut som visar att utbildningsmedel används till rätt saker. Till exempel framgår av ALF-avtalet mellan svenska staten (som representant för ett antal universitet) och ett antal landsting att ersättningen som staten lämnar till landsting för medverkan i klinisk forskning och utbildning ska användas för de kostnader som uppkommer vid denna medverkan. 3 Därtill finns den landstingsinterna instruktionen Statlig studerandeersättning för verksamhetsförlagd utbildning som anger att ersättning för verksamhetsförlagd utbildning ska användas till aktiviteter/insatser som säkerställer kvaliteten i studentmottagande verksamheter inom landstinget. 4 Att utbildningsmedel ska följas upp framstår mot bakgrund av ovanstående som något självklart. 2 Utbildningsbokslutet är avgränsat till landstingets hälso- och sjukvårdsområde. I den mån det finns utbildningsinsatser som borde redovisas i det här utbildningsbokslutet, men som inte gör det, så är det troligen ett resultat av att det är andra året som bokslutet upprättas. Det torde således finnas utvecklingsmöjligheter. Se även nästa sida för en diskussion om avgränsning. 3 Avtal mellan staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utvecklingen av hälso- och sjukvården, undertecknat i september 2014, 4. 4 Ledningssystemet, 3

58 Avgränsning Landstingets utbildningsuppdrag sätter ramarna för vad som bör ingå i ett utbildningsbokslut. I den mån utbildningsuppdraget är otydligt så kommer det att försvåra upprättandet av ett utbildningsbokslut. Vare sig utbildningsinsatser som utförs inom landstingets utbildningsuppdrag eller relaterade intäkter och investeringar/kostnader är självklara begrepp som långsiktigt klarar sig utan att definieras. Emellertid görs i det här bokslutet inte några definitiva definitioner, ett försök till avgränsning är att i föreliggande utbildningsbokslut fokusera på landstingets engagemang i utbildningen av högskolestudenter, AT- och ST-läkare, ST-tandläkare och PTPpsykologer samt i viss mån av elever i andra utbildningsformer. Gällande dessa utbildningsinsatser är det relativt enkelt att samla in uppgifter om volymer medan intäkter och kostnader kan vara både direkta och indirekta och inte alltid enkla att kvantifiera. Beträffande intäkter så är det exempelvis svårt att redovisa det betydande produktionstillskott som utbildningstjänster som AT, ST och studenter för med sig. Den organisation runt verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som krävs för att möta Universitetskanslersämbetes kvalitetskrav är åtminstone delvis relevant att redovisa. Detsamma kan sägas gälla organisationen runt utbildningen av AT- och ST-läkare. Till exempel hur många som har rätt utbildningsnivå för att organisationen ska vara ändamålsenlig och insatser för att nå dit skulle därför kunna vara relevant att redovisa. Även all den tid som läggs på handledning och tid som läggs på aktiv samverkan med skolhuvudmän skulle kunna vara relevant att redovisa. I arbetet med att upprätta föreliggande utbildningsbokslut har det visat sig att praktiska skäl inte sällan försvårar insamlingen av den här typen av uppgifter. 5 För att fullgöra utbildningsuppdraget krävs också lokaler, utrustning, IT-system och IT-stöd. Det kan även finnas ytterligare kostnader. I detta utbildningsbokslut har inget fokus lagts på dessa parametrar även om de teoretiskt kanske borde ingå. 5 LIPUS rapport Specialistläkarutbildningen i Västmanland, 2014, stödjer detta genom iakttagelsen att det saknas ett centralt ST-register som innehåller lättillgängliga uppgifter om antalet ST-läkare, handledare och studierektorer inom de flesta specialiteter. 4

59 Landstingets organisation i utbildningsfrågor Utbildningsfrågorna återfinns inom flera organisatoriska enheter och inom förvaltningarna. För att underlätta förståelsen kan man dela in utbildningsfrågorna i kompetens- och fortbildningsfrågor å ena sida och högre utbildningsfrågor å andra sidan. Kompetens- och fortbildningsfrågorna sorterar politiskt under det landstingsråd som har hand om personalfrågor medan de högre utbildningsfrågorna i stor utsträckning sorterar under det landstingsråd som ansvarar för forskning och innovation medan hälso- och sjukvårdsfrågor generellt bereds i Beredningen för folkhälsa och sjukvård. Givet syfte och avgränsning för utbildningsbokslutet så är fokus här på de högre utbildningsfrågorna. Någon ytterligare beskrivning av organisationen av utbildningsfrågor i den övre organisationshierarkin går inte att göra men nämnas bör också Hälso- och sjukvårdsgruppen vars syfte är samordning och ömsesidig uppdatering inom sjukvårdsområdet. Nedan följer korta beskrivningar av verksamheter och enheter som direkt eller indirekt hanterar högre utbildningsfrågor. Centrum för klinisk forskning Centrum för klinisk forsknings (CKF) största utbildningsinsats är forskarutbildning av doktorander, såväl kvantitativt som kvalitativt (i december 2015 uppgår antalet doktorander till 25 med ett förväntat intag på 5-6 nya doktorander). Utöver detta deltar CKF i den årliga utbildningen i vetenskapsmetodik för ST-läkare. Vidare genomförs spridda handledningsuppdrag för ST-arbeten och även enstaka handledningsuppdrag för läkarstudenters vetenskapliga arbeten. Härtill bedriver CKF en omfattande seminarieverksamhet. För vidare information om CKF:s verksamhet under 2015 hänvisas till CKF:s egen verksamhetsberättelse. Enheten för kunskapsstyrning och utbildning Enheten för kunskapsstyrning och utbildning (EKU) bildades år 2013 med bland annat följande uppdrag: Leda det strategiska arbetet i enlighet med landstingets utbildningsuppdrag Ha planeringsansvar av högre utbildning inklusive VFU, AT, ST och PTP samt vårdutbildningar på gymnasienivå Ansvara för att nödvändiga mötesarenor finns Leda landstingets Utbildningsråd Samverka med lärosäten och regionen i utbildningsfrågor Vara avtalsskrivande part/administrativt stöd Underlätta samarbete aktörer emellan vid gemensamma utbildningsinsatser Upprätta Utbildningsbokslut (årsrapport över utbildningsinsatser) Lärcentrum Lärcentrum har i uppdrag att stödja det långsiktiga utvecklingsarbetet i Landstinget Västmanland genom att utforma och bedriva utbildnings- och utvecklingsinsatser som riktas mot medarbetare och chefer och som tillgodoser verksamhetens behov. Två utbildningar kan i det här sammanhanget nämnas särskilt, nämligen Handledarutbildning för läkare som riktar sig till läkare med handledarerfarenhet som är färdiga specialister samt Handledarutbildning för yrkesverksamma inom vården. Vidare finns aktiviteter i form av bland annat klinisk färdighetsträning och utbildning via Kliniskt träningscentrum för ST-läkare, AT-läkare och studenter på VFU. Läkarkandidaterna från Uppsala universitet erbjuds sedan 2015 klinisk färdighetsträning under sin placering i Landstinget Västmanland. Sjuksköterskestudenter i ter- 5

60 min 4 från Mälardalens högskola erbjuds teamträning med simuleringsdockor för att tränas i akut omhändertagande enligt ABCDE samt kommunikation i SBAR. För vidare information hänvisas till Lärcentrums verksamhetsberättelse. Sjukhusbiblioteket Även Sjukhusbiblioteket fyller en viktig funktion i sammanhanget då det utgör ett kunskapsstöd till hela landstingets hälso- och sjukvård. Några viktiga huvuduppdrag är att driva det strategiska biblioteksarbetet framåt i enlighet med EKU:s utbildningsuppdrag samt att stödja medarbetare vid behov av litteratur- och informationsservice i det dagliga arbetet, vid planering samt vid studier och forskning. Under 2015 tilldelades Sjukhusbiblioteket tre nya uppdrag av landstingsledningen med syfte att höja den vetenskapliga kompetensnivån hos personalen inom Västmanlands sjukhus Västerås. Uppdragen hade det gemensamma att de stimulerade till ökad kunskap, klinisk forskning och utveckling samt nätverkande. De tre uppdragen är Klinisk bibliotekarie, för ett mer evidensbaserat arbetssätt inom vården; Utbildning i informationssökning, för att uppnå en lägsta grundkompetens i hur man söker i olika medicinska databaser; samt Kunskapsforum, ett nätverk som stärker och utvecklar ett ökat samarbete mellan huvudhandledare, bibliotek och studenter och där den senare står i fokus. Uppdragen kommer att summeras under Förvaltningarna Förvaltningen Västmanlands sjukhus och förvaltningen Primärvård, psykiatri och habiliteringsverksamhet har i uppdrag att genomföra beslutade utbildningsinsatser inom respektive förvaltnings uppdrag, att dokumentera utfört arbete till utbildningsbokslut samt att utse representanter med mandat till Utbildningsrådet. Förvaltningarna har även ansvar för att organisera för högre utbildning inom ramen för respektive förvaltnings uppdrag, för genomförande av högre utbildning inklusive VFU, AT, ST, PTP samt för att medverka i samverkan med regionen och med lärosäten i utbildningsfrågor. 6 6 Landstingsdirektörens beslut Högre utbildning i Landstinget Västmanland, LTV120355,

61 Samverkan Intern samverkan i utbildningsfrågor Utbildningsrådet inom Landstinget Västmanland leds av EKU men har en sammansättning med bred förankring inom såväl landsting som akademi, med representanter från Mälardalens högskola, Uppsala universitet och Örebro universitet. Rådets representanter ska ha tydligt mandat att föra sin enhets/organisations talan. Utbildningsrådet är en arena för samordnad dialog i strategiska utbildningsfrågor så att långsiktiga överväganden kan paras med möjligheterna till verkställighet. Det är även en mötesplats för profession och akademi i syfte att stimulera utvecklingen av framtida vårdutbildningar. Rådet har under 2015 sammanträtt tre gånger och har bland annat behandlat frågor om regeringens önskade utbyggnad av vårdutbildningsplatser (och det ökade behovet av VFU-platser), betänkandet Högre utbildning under tjugo år samt om och i så fall hur landstinget Västmanland kan arbeta för att bli och uppfattas som ett mer utbildningsvänligt landsting. Intern arbetsgrupp för utbildning är ett landstingsinternt mötesforum för högre utbildningsfrågor och kan beskrivas som beredande till Utbildningsrådet och träffas normalt inför rådets sammanträden. Syften med den interna arbetsgruppen för utbildning är, förutom intern samverkan och information, att underlätta genomförandet av utbildningsinsatser mellan olika aktörer som finns inom landstingets uppdrag samt att utveckla olika former för lärandemiljöer inom landstinget. Extern samverkan i utbildningsfrågor Avtal För att skapa tydliga och långsiktiga samarbeten som främjar utbildningsuppdragets uppfyllande har landstinget ingått avtal med flera parter. Under 2015 har en riktlinje för hantering av avtal om VFU/praktik tagits fram som syftar till att klargöra vilka principer som ska gälla för hantering av avtal om VFU och praktik och vem som har ansvar för vad i avtalshanteringen. 7 Avtalen stipulerar vanligtvis att samverkan ska bedrivas mellan parterna, och detta görs i olika former beroende på utbildning. Några exempel är att samverkan sker via Branschråd för Fysioterapi, Vård respektive för Socionomer (samtliga vid Mälardalens högskola). Landstinget har också ett kontinuerligt samarbete med Uppsala universitet avseende läkarutbildningen. Landstinget är även representerat i såväl den lokala styrgruppen som i den regionala styrgruppen för Vård- och omsorgscollege. Samarbeten gällande enskilda utbildningar förekommer också, då företrädesvis på huvudhandledarnivå där nätverket avseende Karlstads universitets specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning operation (kallat CNV) är ett exempel. 7 Ledningssystemet, 7

62 Tabellen nedan redovisar landstingets avtal om VFU/praktik. 8 Avtal/dokument Parter Avtal om VFU i sjuksköterskeprogram, specialistsjuksköterskeprogram (inriktningarna och Landstinget Västmanland Mälardalens högskola, Akademin för hälsa vård och välfärd anestesi, distriktsjuksköterska, intensivvård och psykiatrisk vård) och barnmorskeprogram Avtal om VFU inom fysioterapeututbildning Mälardalens högskola och Landstinget Västmanland Avtal avseende samverkan kring socionomutbildning och Landstinget Västmanland Mälardalens högskola, Akademin för hälsa vård och välfärd Avtal om VFU för studenter inom biomedicinsk analytiker, logoped och röntgensjuksköhetsområdet och Landstinget Västmanland Uppsala Universitet, Medicinska och farmaceutiska verksamterska* Avtal om VFU för studenter inom röntgensjuksköterskeprogrammet och Landstinget Västmanland. Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap Avtal om VFU inom Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot operationssjukskaper och Landstinget Västmanland Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenvård* Avtal om klinisk utbildning (regionplaceringar) Uppsala universitet och Landstinget i Uppsala län å ena sidan inom sjukvårdsregionen av studerande på och Landstinget i Västmanland å andra läkarutbildningen Avtal om VFU för studenter inom arbetsterapeutprogram (med möjlighet för fler utbild- Landstinget Västmanland Örebro universitet, Hälsovetenskapliga Institutionen och ningar att ingå)* Svenska läkarstuderande i Wroclaw sommarpraktik Västmanland Wroclaw medical university, Wroclaw, Polen och Landstinget Överenskommelse om samverkan mellan Vård- och omsorgsutbildningarna inom följande kommuner/gymnasieförbund: Köpings kommun, Kungsörs kommun, Landstinget Västmanland och Västmanlands kommuner/gymnasieförbund avseende Arboga kommun, Kolbäcksådalens gymnasieförbund, Sala APU/APL inom Vård- och omsorgscollege kommun, Norra Västmanlands Utbildningsförbund, Västerås Västmanland stad och Landstinget Västmanland. Not. Asterisk (*) indikerar att avtalet är nytt eller reviderat för år Kvalitetsarbete Den under 2015 framtagna riktlinjen för hantering av avtal om VFU/praktik tydliggör att avtal bör innehålla skrivningar om att parterna (landsting och utbildningsanordnare) ska vara överens om vikten av att säkra och öka kvaliteten i den kliniska utbildningen och att detta är ett för parterna gemensamt ansvar. Vidare tydliggör riktlinjen att VFU/praktik bör utvärderas efter samråd mellan parterna. Utvärderingar görs av studenter, handledare, kliniska adjunkter och/eller enhetschefer och kan gås igenom vid samverkansträffar mellan landstinget och utbildningsanordnaren. Detta arbetssätt tillämpas gällande exempelvis sjuksköterskeprogrammet vid Mälardalens högskola och utvärderingsresultaten gås årligen igenom i högskolans samverkansorgan Branschråd Vård. Om och hur utvärderingar används inom utbildningar med mindre volymer är mer okänt och får sägas vara ett potentiellt utvecklingsområde. Landstinget Västmanlands enskilt största samverkanspartner är Mälardalens högskola sett till antal avtal och volymer av studenter och VFU-veckor. För att säkerställa kvaliteten i den verksamhetsförlagda delen i utbildningarna har landstinget och Mälardalens högskola sett ett behov av att upprätta flera överenskommelser och dokument. Strukturen utgår från sjuksköterskeutbildningen men står i mångt och mycket modell för tankesättet för hur kvalitetsarbetet kan organiseras även avseende andra utbildningar/program. Övriga lärosäten arbe- 8 Det kan vara så att studenter från fler studentgrupper gör VFU/praktik inom landstinget utan att det finns ett avtal. Ett exempel är psykologstudenter som efter förfrågan tas emot, LTV saknar här lärosätesavtal. 8

63 tar på snarlikt sätt men givet att volymerna är mindre finns varken behov eller resurser för samma omfattande struktur. Not. Bilden visar översiktligt dokumentstrukturen som präglar samarbetet mellan landstinget och Mälardalens högskola avseende de största utbildningarna. Bilden gör inte anspråk på att vara heltäckande och ytterligare dokument kan finnas. Landstinget Västmanland har ett intentionsdokument som klargör samverkan om simulering mellan landstinget och Mälardalens högskolas sjuksköterskestudenter i Västerås. För studenterna innebär samverkan att de ges tillfälle till övning av moment och situationer där patienten är en utbildningsdocka. För den kliniska verksamheten bidrar simuleringsövningen till att underlätta mottagandet av studenten. Studenten reflekterar tillsammans med adjunkt och instruktör i medicinsk simulering från Lärcentrum som bidrar till ökad självkännedom och trygghet för studenten i patientmötet. För landstinget är denna samverkan en del i att bidra till att attrahera nya medarbetare och utveckla befintliga utbildare inom landstinget. Det finns även ett avtal mellan landstinget och Mälardalens högskola avseende finansiering av två doktorander vid MDH mellan år 2012 och 2017, vilket är en utbildningssatsning där ett delmål är att stärka stödet till handledare i arbetet med att forskningsanknyta studenternas verksamhetsförlagda utbildningsmoment. Uppföljningsmöten har genomförts med båda doktoranderna i december Uppföljningen tyder på att avtalets intentioner följs på ett tillfredsställande sätt och doktoranderna planeras disputera kring sommaren Under år 2015 uppgick kostnaden för finansiering av doktoranderna till cirka 1,6 miljoner kronor 9. Nu gällande avtal är skrivet specifikt för finansiering av två doktorander under men finansieringen för detta ligger inom EKU:s ram. Härav kan formen betraktas som fastlagd och 9 Uppgiften är hämtad från ekonomisystemet Agresso,