Christina Ehneström

Transkript

1 EHNESTRÖM UTVÄRDERING AB Stanna i Dalarna - en utvärdering med ett framåtsyftande perspektiv Christina Ehneström

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Om projektet Stanna i Dalarna... 4 Projektets mål... 4 Utvärderarens förståelse av projektet... 5 Utvärderingens syfte... 5 Datainsamling... 6 Planerade aktiviteter och genomförda aktiviteter... 6 Horisontella kriterier... 7 Jämställdhet... 7 Miljö... 8 Integration och mångfald... 8 Måluppfyllelse... 8 Intervjuerna... 9 Hur projektet anses ha fungerat Utmaningar och idéer inför framtiden Dalarnas kompetensbehov Region Dalarnas roll Kompetensförsörjning utmaningar och idéer Hur man kan arbeta med kompetensförsörjningsfrågan Samverkan mellan näringsliv och högskola Samverkan företagens bild Slutsatser och reflektioner

3 Sammanfattning Denna rapport är en utvärdering av projektet Stanna i Dalarna. Projektet syftar till att studenter och arbetsgivare i regionen ska få kontakt med, och ökad kunskap om varandra så att studenter efter avslutade studier stannar i Dalarna. Utvärderingen visar bland annat att projektet på det stora hela tycks ha fungerat väl. Projektet har såvitt det går att bedöma uppnått sina mål både de mätbara målen och det övergripande målet. Framgångsfaktorer har varit en kompetent projektledare och ett gott samarbete mellan olika inblandade aktörer. Att projektet utnyttjat andra insatser och därmed skapat mervärden istället för konkurrens är ytterligare en framgångsfaktor. Men det saknas en tydlig mottagare av resultaten, dvs. de arbetssätt och metoder som har utvecklats. Det framgår tydligt att respondenterna anser att Region Dalarna har en mycket viktig roll i frågan om Dalarnas kompetensförsörjning. Man menar att Region Dalarna ska ta ett kliv framåt och ha en koordinerande roll men att lokala aktörer ska vara genomförare. Respondenterna bidrar med en uppsjö av idéer som kan vara värda att titta närmare på. Intervjuerna har gett många inspel på hur man borde arbeta och vilka insatser som är prioriterade. 3

4 Bakgrund Dalarnas demografi innebär att länet är ett av de första som kommer att stå inför en kompetensbrist. Många företag är på väg att kompetensväxla på grund av pensioneringar och länet riskerar att drabbas av att verksamheter läggs ner, köps upp av intressenter utanför länet eller flyttar sin verksamhet. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser ska nära personer i Dalarna gå i pension de närmaste åren. Samtidigt bedömer många företag att efterfrågan på deras produkter och tjänster kommer att öka och de bedömer också att ytterligare ökningar förutsätter nyrekryteringar. Inom offentlig sektor fortsätter personalstyrkan att minska på grund av nerdragningar, men på grund av stora pensionsavgångar minskar inte efterfrågan på personal. Dalarna arbetar på flera sätt med kompetensförsörjningsfrågor. Ett område som inte tidigare bearbetas i så stor utsträckning handlar om att få personer som redan befinner sig länet att stanna. Projektet Stanna i Dalarna ska därför komplettera och förstärka de insatser som redan görs för att stärka regionen vad gäller kompetensförsörjning. Om projektet Stanna i Dalarna Stanna i Dalarna arbetar för att studenter och arbetsgivare i regionen ska få kontakt med, och ökad kunskap om varandra. En viktig del i projektet är också att få studenterna att upptäcka hela Dalarnas utbud av intressanta arbetsplatser och miljöer att leva och bo i. Studenter och arbetsgivare i Dalarna är projektets främsta målgrupper. Projektets mål är att utveckla metoder och arbetssätt som gör att högskolestuderande stannar kvar i regionen efter avslutade studier. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Dalarna. Projektet har pågått Projektets mål Projektets mål handlar om att utveckla metoder och arbetssätt som leder till att de som studerar på högskolenivå i Dalarna stannar i Dalarna efter avslutade studier. Arbetssätten kommer att fokusera på Att få arbetsgivare och studenter att få kontakt med varandra Att få studenter att upptäcka hela länets utbud av intressanta arbetsplatser och miljöer att leva och bo i Arbetssätten ska kunna användas både på en övergripande regional nivå som på lokal nivå. Mätbara mål i projektet är 8 kommunprofileringsresor 2 seminarier för studenter inom entreprenörskap 20 projektarbeten inom ramen för studierna 20 värdar/faddrar rekryteras och sammanförs med studenter 10 värdar/faddrar rekryteras och sammanförs med internationella studenter 4

5 En större kampanj som kommunicerar vikten av att Dalarnas befolkning ökar, att valet att stanna är aktivt och positivt, och att högskolestudenter ses som viktiga för företagen Utvärderarens förståelse av projektet Ett viktigt verktyg för utvärdering är projektlogik. Denna kan ses som en logisk karta över hur ett projekt är tänkt att fungera. Projektlogiken utgör i denna bemärkelse ett analytiskt ramverk för vilken typ av resultat och effekter som är intressanta att följa upp och som projektet bör utvärderas mot. I projektlogiken tydliggörs sambandet mellan vilka aktiviteter som är tänkta att leda till vilka effekter för olika målgruppen på kort och lång sikt enligt följande modell: För projektet Stanna i Dalarna skulle en projektlogik kunna se enligt nedan: Det är ovanstående projektlogik som utgör utgångspunkten för utvärderingen av Stanna i Dalarna. Utvärderingens syfte Enligt förfrågningsunderlaget ska utvärderingen innehålla uppgifter om hur väl arbetet och aktiviteterna i projektet stämmer med projektbeskrivningen, samt hur väl de horisontella kriterierna (jämställdhet, miljö, integration och mångfald) uppfylls. Utvärderingen ska också ha ett framåtsyftande perspektiv som ska ge underlag för Region Dalarnas fortsatta arbete med kompetensförsörjning. 5

6 Utvärderaren har utöver ovanstående föreslagit att utvärderingen också söker ta reda på i vilken utsträckning som de mer kvalitativa målen har uppnåtts (att metoder har utvecklats, att studenter upplever att de fått mer information om Dalarnas utbud vad gäller t.ex. jobb och boende osv.) och även i vilken utsträckning som samverkansaktörer bedömer att insatserna med tiden kommer att leda till effekter (t.ex. att studenter stannar) och på vilket sätt projektets insatser påverkat (hinder och framgångsfaktorer). Det senare kommer att bli viktiga utgångspunkter för Region Dalarnas fortsatta arbete med kompetensplattformar. Datainsamling Datainsamlingen har skett genom Dokumentstudier Ett flertal samtal med projektledaren 17 intervjuer med referensgrupp, regionala aktörer, högskolan, kommunrepresentanter, företagsrepresentanter, genomfört under maj och juni 2013 Data från tidigare intervjuer med referensgrupp, juni/juli 2011 En enkät till företag i Orsa och Mora, hösten 2011 Enkäter till deltagarna på studiebesöken, september 2011 och mars 2012 (Vansbro), november 2011 (Mora & Orsa) och mars 2012 (Hedemora) Fördjupade studier om studenter, hösten 2010 samt maj/juni 2013 Planerade aktiviteter och genomförda aktiviteter Ett av utvärderingens uppdrag var att belysa hur väl arbetet och aktiviteterna i projektet stämmer med projektbeskrivningen. Enligt ovan var projektets mätbara mål desamma som projektets aktiviteter. De aktiviteter som verkligen genomfördes var i stort desamma som planen men inte helt och hållet. De aktiviteter som genomfördes var: Kommundejter/resor till Vansbro, Orsa, Mora, Malung-Sälen, Hedemora, Älvdalen/Grövelsjön Entreprenörshelg i Sälen Möten (seminarier, konferenser, festivaler etc.) Näringslivsfrukostturné Seminarier om Jobbprognos för Dalarna, Hållbart samhälle, Offentlig sektor, Stålindustrin, Socialt entreprenörskap Panelsamtal med studenter om att jobba i Dalarna Entreprenörskapsinspiration på Peace&Love café Fadderföreningar, Idrottsfrukost Konferensdagar: Framtidskraft och Dalarnas unga en resurs för länet Pensionärer på Peace & Love Webbplatser - Framtid Dalarna och DU Careergate (varav den senare ligger under Högskolan Dalarna) Fördjupad studie om studenter (2 st) 6

7 Frågan var om projektets aktiviteter överensstämde med de planerade. Svaren på den frågan är att de inte överensstämde helt men det är samtidigt relevant att föra en diskussion om om de måste stämma. Givetvis ska ansökan och genomförande hänga ihop. En aktör som tar emot medel från en finansiär ska givetvis utföra sina åtaganden i enlighet med finansiärens ursprungliga intentioner som i detta fall handlar om att stärka regional konkurrenskraft och sysselsättning genom kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud 1. Men det viktiga är att aktiviteterna på bästa sätt bidrar till att uppnå projektets mål. Det måste därför vara möjligt att orientera om i ett projekt, men i så fall på ett sätt som ännu bättre stärker möjligheterna att uppnå mål. Förändringarna bör givetvis kommuniceras och förklaras. I en begäran om förändring av projektet till Tillväxtverket påpekar Region Dalarna att i inledningsfasen i projektet var det mycket tid som behövdes för dialog och samarbete med olika aktörer vilket tog tid. Detta arbete bidrog också till att man fram till att projektet skulle bli mer effektivt om man ändrade några av de från början planerade aktiviteterna. Tillväxtverket godkände och beslutade om denna förändring i juni Horisontella kriterier Jämställdhet Enligt ansökan ska projektets aktiviteter gynna män och kvinnor i lika hög grad. Andelen kvinnor som bedriver högskolestudier är större vilket rimligen innebär att de som tar del av aktiviteterna är fler kvinnor än män. Å andra sidan kommer kontakterna med näringslivet mer rikta sig till män eftersom det är en större andel män som befinner sig i en ledande position i företagen. När projektorganisationen utformas och referensgruppen tillsattes hade man en ambition att ha en så jämn fördelning som möjligt. Det har inte varit möjligt att ta del av statistik för hur många kvinnor respektive män som deltagit på samtliga aktiviteter. Vid Kommundejterna man har haft en deltagarlista. När det gäller just dessa visar det sig att knappt hälften (ca 40%) av de som anmält sig var kvinnor. Det är svårt att bedöma vad detta beror på. Det kan ha att göra med att två av studiebesöken var till företag som efterfrågar mansdominerade yrken och inbjudan lockade antagligen studenter som studerar på program med en majoritet män. Ett av studiebesöken vände sig till sjuksköterskeprogrammet och till socionomutbildningen. Enbart kvinnor anmälde intresse men de var så få vid detta studiebesök att antalet inte påverkade den totala andelen så mycket. Då Entreprenörshelgen gick av stapeln var det 11 av totalt 20 som var kvinnor. Vid konferensen Framtidskraft var det 56 % kvinnor som deltog. Vid några av seminarierna har man också haft deltagarlistor och där visar det sig att 54 % var kvinnor Detta är en mer rättvisande fördelning om man jämför med andel män och kvinnor på högskolan. Det finns dock inget som indikerar att projektet medvetet skulle ha missgynnat kvinnor. Inbjudningarna till aktiviteterna, webben och annat material ger intrycket av att tilltala kvinnor såväl som män

8 I själva projektet är projektledare en kvinna och referensgruppen består av fem kvinnor och fyra män. Projektledaren satt i juryn i Årets Ungdomsföretagare och påpekade brister kring hur man arbetar med ett jämställdhetsperspektiv, vilket resulterade i att man har formulerat om kriterierna i den kategorin. Detta skulle kunna ses som en positiv bieffekt av projektet. Miljö Miljöaspekten har inte varit aktuellt annat än att anställda i projektet använder kollektivtrafik och i så hög utsträckning som möjligt arbetar med elektroniska dokument. Integration och mångfald Enligt ansökan skulle en särskild studie genomföras som skulle undersöka vilka möjligheter och hinder som idag finns för att näringslivet ska kunna tillgodogöra sig den kompetens som finns hos de internationella programstudenter som har valt att lägga delar eller hela sin utbildning i Dalarna. Projektet skulle också undersöka vad som krävs för att dessa studenter ska stanna kvar efter avslutade studier. Denna studie har inte genomförts. Däremot valde projekteldaren att gå ut med ett erbjudande till studenter om att skriva uppsatser på det övergripande temat Hur kan vi minska glappet mellan arbetsgivare i Dalarna och utländska akademiker?. Fyra par, alltså åtta studenter, valde att göra detta och de presenterade sina arbeten vid ett frukostseminarium i Borlänge den 28 maj Dessvärre höll huvuddelen av uppsatserna inte tillräcklig nivå och vid kontakt med ansvarig lärare senare under året hade bara två av grupperna fått godkänt. Därav den begränsade användningen och spridningen. Flera internationella programstudenter har deltagit i Kommundejterna. Av den efterföljande enkäten att döma skulle flera av de internationella programstudenterna kunna tänka sig att stanna i Dalarna om det fanns arbete och möjligheter. Men för de internationella programstudenterna är dock denna möjlighet begränsad. Genom kontakter med Region Dalarnas ungdomsstrateg fick riksdagsledamoten Roza Güclü Hedin (s) information om detta problem och lämnade därför in en motion 2 i Riksdagen som handlade om att se över möjligheten att utfärda tillfälliga uppehållstillstånd för kvalificerad arbetskraft. Måluppfyllelse Om man tittar på projektets mätbara mål är de desamma som projektets aktiviteter. Som redan nämnt har några av dessa aktiviteter ersatts av andra men om man ser till den reviderade projektplanen har aktiviteterna genomförts och därmed har alltså delmålen uppnåtts. Det man i detta sammanhang kan fråga sig är om ett mätbart mål verkligen ska vara samma sak som en aktivitet. Målet kan knappast vara att utföra aktiviteten utan den måste snarare ses som ett medel för att uppnå något annat. I detta fall skulle aktiviteterna t.ex. kunna vara medel för att på olika sätt få studenter och företag att uppleva att de fått en god kontakt med varandra. Då skulle ett mätbart mål kunna vara att studenter upplever att de har en större kunskap om Dalarnas utbud av 2 Motion 2012/13:Sf331, Tillfälliga uppehållstillstånd för kvalificerad arbetskraft 8

9 arbeten och för företagen skulle ett mätbart mål kunna vara att de har fått större möjligheter att rekrytera personal. Om en aktivitet sedan visar sig ha bidragit till att dessa mål har uppfyllts skulle man kunna anta att just denna aktivitet är ett bra sätt att få studenter att stanna i Dalarna. Givetvis är mål som föreslagits ovan även de relativt otydliga och de skulle behöva tydliggöras t.ex. genom att göra dem SMARTa 3. Av de aktiviteter som genomförts inom ramen för projektet är det enbart Kommundejterna som har följts upp. Här visar det sig att samtliga som svarat på enkäten kunde tänka sig att bosätta sig i Dalarna. Om de får jobb. Det visar sig också att deltagarna har förändrat sin syn åt det positiva hållet på kommunen de besökt eller att de har fått bekräftat en redan positivt syn. Vidare visar den uppföljande enkäten att själva arbetssättet studiebesök, information i kombination med upplevelser och trevligt sällskap tycks vara en framgångsfaktor. Detta indikerar att i alla fall dessa insatser lett till att Stanna i Dalarna genom Kommundejterna har utvecklat ett väl fungerande arbetssätt som ökar möjligheterna för studenter att upptäcka hela länets utbud av intressanta arbetsplatser och miljöer att leva och bo i samt ökade möjligheter att skapa kontakter mellan studenter och arbetsgivare. Detta i sin tur indikerar att man genom detta sätt att arbeta skapat bättre förutsättningar att just dessa studenter stannar i Dalarna. Det hade varit lättare att kunna uttala sig om huruvida projektet har uppnått målet att utveckla arbetssätt och metoder om fler av aktiviteterna hade kunnat följas upp på samma sätt som Kommundejterna. Men uppföljningen av Kommundejterna indikerar att i alla fall detta sätt att arbeta tycks vara mycket lyckat. Nästa fråga som uppstår är hur man planerat för att lyckade insatser (resultat) ska kunna återupprepas av andra när projektet är avslutat. Region Dalarna har för detta ändamål avsatt medel för att kunna genomföra t.ex. fler Kommundejter. Problemet kvarstår dock vem som är ägare av resultaten är det Högskolan Dalarna, Region Dalarna eller respektive kommun? Eller någon annan aktör? Ett fortsatt resonemang kring denna fråga återkommer i avsnittet Slutsatser och reflektioner. Intervjuerna Intervjuerna syftade till att söka ta reda på hur man uppfattat projektet. Både till innehåll och utförande. Ett annat syfte med intervjuerna var av mer framåtsyftande karaktär och handlade om behovet av liknande insatser, Dalarnas kompetensförsörjningsbehov och hur man bör arbeta för att kunna lösa detta behov. Intervjuerna handlade också om samverkan mellan arbetsliv och högskola. De som intervjuats är personer som på olika sätt representerar Dalarna och som på något sätt har haft med projektet att göra. Det är representanter från referensgruppen, från olika regionala aktörer i Dalarna, från högskolan, från kommunerna och från företagens ledningar. En del av respondenterna var väl insatta i projektet, andra hade mer hört talas om det men var inte så väl insatta i projektets alla detaljer. Utvärderaren fick av projektledaren ca 25 namn till möjliga respondenter och valde ut 17 av dessa. 3 SMART specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta 9

10 Hur projektet anses ha fungerat En stor majoritet av respondenterna anser att projektet varit bra och att det genomförts flera mycket bra och relevanta aktiviteter. En respondent menar att man måste sätta projektet i en kontext och det är den sammantagna effekten av alla dessa insatser man måste titta på. Det blir alltså inte riktigt rättvist för projektet när det utvärderas isolerat från andra insatser. Respondenterna menar att man inom ramen för projektet har prövat ett flertal nya arbetssätt varav några nämns som särskilt positiva - Kommundejterna, deltagande på Peace&Love samt informationsaktiviteter via sociala medier. Respondenterna menar också att en framgångfaktor varit att man anlitat professionella konsulter som gjort informationsmaterialet. Webbplatsen FramtidDalarna är en viktig effekt av projektet men några är fundersamma till hur den ska underhållas och finansieras efter projekttiden. Enligt projektledaren är webbplatsen finansierad minst två år framåt. Flera respondenter menar också att samverkan fungerat väl. De mer skeptiska rösterna menar att det sällan blir något av projekt av detta slag. Målen är otydliga och verktygen blir snare mål än medel. Och man frågar sig vem som är mottagare/intressent av projektets resultat. Projektet har varit för hippt. Och i motsats till andra respondenters åsikter om inslagen vid Peace&Love anser någon respondent att dessa aktiviteter upplevdes som töntigt av de unga. Vidare anser ytterligare någon respondent att projektet har haft en övertro på sociala medier. Några respondenter påpekar att projektet haft för mycket fokus på Falun-Borlänge och att man måste se till hela länet. Projektledaren får många fina vitsord. Hon anses av respondenterna som proffsig, strukturerad, lyhörd, flexibel och lätt att samarbeta med. Projektledaren har sett möjligheterna, tagit dem och vågat prova nya saker. Hon är inte fast i gamla hjulspår. Projektledaren har enligt referensgruppen, gett bra och relevant återrapportering. En styrka med projektet har varit att det gått samman med andra aktörer för att möta målgrupperna tillsammans. Detta har varit bra, eftersom det pågår många projekt med samma målgrupp och liknande syfte. Ibland har processerna tagit tid och det har varit en utmaning att få folk på banan. Utmaningar och idéer inför framtiden Respondenterna menar att en viktig utmaning är att studenterna behöver få bättre kontakter med näringslivet och att det tar tid att bygga hållbara relationerna mellan högskola och arbetsliv. Ett projekt pågår ofta för kort tid för att kunna bygga hållbara relationer och dessutom finns risk att de nätverk som är uppbyggda försvinner när projektet avslutas. Därför är det viktigt att projekt av detta slag inte arbetar alltför centraliserat utan samverkar med lokala aktörer för att genomföra insatserna så att t.ex. relationer kan byggas upp långsiktigt. En annan utmaning som respondenterna påpekar handlar om ägarskap och vem som ska ta tillvara på projektets resultat som i detta fall handlar om de arbetssätt och metoder som är utarbetade. Några respondenter menar att Högskolan Dalarna är den givne ägaren och andra menar att kommunerna måste ta tillvara på de idéer som projektet utvecklat. Det tar tid att positionera sig och det är viktigt att koppla ihop projekt som har liknande syfte så att de kompletterar varandra snarare än konkurrerar. Flera respondenter menar att olika aktörer ibland har konferenser på ungefär samma tema. 10

11 Företagen är inte alltid så duktiga på att ge en bra upplevelse av verksamheten vid t.ex. ett studiebesök. Detta måste de bli bättre på även om de inte för tillfället har ett rekryteringsbehov. Företagen är inte heller så strategiska och de ser inte alltid behovet av utbildad personal. Det skulle krävas beteendeförändringar hos arbetsgivarna kopplat till den frågan. Även studenterna behöver ändra sina beteenden och inte bara leta efter jobb som finns utan också skapa jobb, vilket betyder att entreprenörskap är viktigt. Respondenterna menar att behovet är stort att genomföra liknande insatser som Stanna i Dalarna. Viktiga framgångsfaktorer är en bra projektledning och att det finns representanter från målgruppen i styrgruppen (företag och studenter). Det måste vara lokala aktörer som har den konkreta kontakten med företagen men det är projektledningen som måste ha en mycket god kunskap om vilka aktörer som finns, deras uppdrag och vilka andra projekt som pågår samtidigt som delar målgrupp. De insatser som pågår samtidigt måste stärka varandra, inte konkurrera med varandra. Lika viktigt är att få med andra aktörer så att de bidrar med sin kompetens. Som redan framgått menar respondenterna att det är viktigt att redan tidigt i projektet tänka på hur resultaten i projektet övergår i ett kontinuerligt arbete. Projektet måste ha fokus på den grundläggande orsaken till varför folk stannar och knyter an till regionen vilket i detta fall handlar om att man får jobb. Detta bekräftas av enkäterna som genomfördes i direkt anslutning till Kommundejterna. Studenterna menade att de kunde tänka sig att stanna i Dalarna - under förutsättning att det fanns jobb. Det måste vara möjligt att matcha student och arbetsmarknad och det är kommunerna och företagen som har ansvar för att vaska fram dessa jobb. Respondenterna hade många förslag på vad en fortsättning på projektet skulle kunna innehålla. Det handlar om att studenterna skulle kunna göra sitt ex-jobb och samtidigt bo i kommunen för att känna på hur den fungerar. Ett annat förslag handlar om att man skulle kunna erbjuda företag en liten studentgrupp med t.ex. en personalvetare, en ekonom och en tekniker för att göra ett uppdrag ute på en arbetsplats. Vidare fanns resonemang kring hur man skulle kunna få med distansstudenterna. Högskolan har bra relationer med dem och det kanske skulle vara möjligt att få dem att göra praktik i Dalarna. Alumni-verksamheten är viktigt och likaså att arbeta med entreprenörskap i fler utbildningar. En respondent jämförde med England där företagen har en annan syn på akademiker. Där tar en mycket stor andel av företagen emot praktikanter och ofta får studenterna tävla om att få en praktikplats. Det saknas en ingång för företagen till högskolan. Ofta är det olika personer som tar kontakt med företagen och detta förvirrar. Kommunernas näringslivsenheter skulle kunna vara den förmedlande länken och ha kunskap om vad som var på gång på högskolan. 11

12 Dalarnas kompetensbehov Alla respondenter är överens om att kompetensbehovet är stort och detta kopplas ihop med generationsväxlingen och ett expanderande näringsliv. Några menar att det är en kompetensbrist inom alla områden, andra menar att bristen märks inom vissa branscher. Kraven på kompetens är minst yrkesutbildning, dvs. kvalificerad personal men inte nödvändigtvis akademiker. Men samtidigt finns en arbetslöshet och det skulle behövas bättre matchning mellan näringslivets behov och de som går utan arbete. Det är så mycket som var fjärde rekrytering som misslyckas, dvs. man hittar inte den man söker. Många företag avstår då från att rekrytera. Samtidigt ställer företagen höga krav på kompetens och de söker ofta en multimedarbetare. Trots en god samverkan med Högskolan Dalarna och Dalarnas kommuner kring sjuksköterskeutbildningen och socionomutbildningen är det svårt att rekrytera personal, vilket ibland beror på att arbetsgivarna kräver att man har erfarenhet. Och både inom vården och inom andra yrkeskategorier är det svårt att hitta personer med erfarenhet och rätt kompetens som vill flytta till Dalarna. Samtidigt finns en inställning att det inte är viktigt att utbilda sig. Man klarar sig ändå. På frågan om vilka aktörer som är viktiga för att kunna lösa frågan om Dalarnas kompetensbehov menar samtliga respondenter att alla aktörer är viktiga på sitt sätt men en majoritet av respondenterna poängterar att arbetsgivarna har det största ansvaret. Det är de som måste göra sig attraktiva. Industrin måste berätta hur den fungerar att man inte jobbar i blåställ längre och vårdsektorn måste berätta vad den är och hur det fungerar att arbeta där. Region Dalarnas roll ska vara att ha ledartröjan och samla alla aktörer. Näringslivskontoren i kommunerna är viktiga eftersom det är de har bäst koll på sina näringar. Utbildningsväsendet är viktigt för att utbilda för det som efterfrågas och vara flexibel och anpassningsbar men systemet motverkar efterfrågan. Flera respondenter pekar på att Högskolan Dalarna måste inse att den har en viktig roll för Dalarnas kompetensförsörjning. Arbetsförmedlingen är också en viktig aktör men många respondenter menar att det numera är ganska svårt att samverka med Arbetsförmedlingen. Dialogen mellan Arbetsförmedlingen och företagen fungerar dåligt, likaså samarbetet med kommunerna. Man upplever Arbetsförmedlingen som otydlig och uppifrånstyrd. Företag avstår från att anmäla lediga jobb till platsbanken eftersom rekryteringsprocesserna blivit för krångliga. En respondent menade att en konsekvens av detta är att nyanlända får svårare att komma in på arbetsmarknaden eftersom flera företag istället söker personal bland redan anställdas bekanta. Även regionala och kommunala politiker har ett ansvar. De måste framföra att Dalarna är ett alternativ. Bara en fjärdedel av de som flyttar kommer tillbaka. Region Dalarnas roll Som redan nämnts menar respondenterna att Region Dalarnas roll är att ta ett övergripande ansvar. Region Dalarna ska hålla ihop arbetet, ha koll på alla olika aktörer och vem som gör vad och länka ihop alla organisationer som behöver samverka. Region Dalarna ska stå för omvärldsbevakning och identifiera frågor som är viktiga för länet och peka ut riktningen tillsammans med andra aktörer. 12

13 Förbundet ska vara öppet för regionala aktörer och de aktörer som är nära företagen och inte utföra saker själv. Region Dalarna ska vara koordinator och nav och låta de aktörer som är nära vara utförare, dvs. ge förutsättningar för andra. Det är vikigt att arbeta med tydlighet kring syfte, mål och rollfördelning. Flera respondenter påpekar att det är viktigt att Region Dalarna arbetar med hela regionen, inte enbart Falun-Borlänge. Det finns många aktörer i regionen och alla gör bra saker men ibland uppstår en slags konkurrens. Detta innebär att olika aktörer bjuder in till olika konferenser med liknande målgrupp och syfte. Region Dalarna har en roll att koordinera detta. Några respondenter menar att Region Dalarna ibland kan ställa sig själv utanför eller dra sig undan eller till och med bli exkluderad. Men Region Dalarna måste våga utmana andra aktörer, kommuner och företag. Mer än vad de hittills gjort. Ta plats och se till att få mer att säga till om. Ingen kommer att ge dem mandatet. Kompetensförsörjning utmaningar och idéer På frågan om vilka utmaningar som Region Dalarna kan möta i sin roll att bygga upp en kompetensplattform för regionen återkommer många respondenter till redan givna svar. Man menar att Region Dalarna måste samverka, få med nödvändiga aktörer och få dessa aktörer att sätta frågan högt på dagordningen, dvs. prioriterar den. En av utmaningarna som regionen står inför är att ungdomar inte väljer utbildningar efter det behov som finns i Dalarna. Många respondenter menar, som redan nämnts, att det är arbetsgivarna som har det största ansvaret i denna fråga och de måste ta sitt ansvar. Andra utmaningar handlar om att man måste se Dalarna som en hel region. Infrastrukturen fungerar inte som det ser ut idag. Man kan jobbpendla från de mindre orterna till de större men inte tvärtom. Detta faktum hindrar möjligheterna att lösa kompetensbristen. Det måste vara möjligt att bo på en ort och arbeta på en annan. Även frågan om att förbundet måste arbeta mer med att ha aktiviteter utanför Falun Borlänge i t.ex. Norra eller Västra Dalarna. Där finns de små kommunerna och de har få tjänstemän vilket innebär att de inte kan åka på allt. Integrationen är ytterligare en utmaning. Man måste ta tillvara på de kunskaper som nyanlända har istället för att alla ska omskola sig och det finns risk att nyanlända inte kommer in på arbetsmarknaden eftersom flera företag söker personal bland redan anställdas bekanta. Man återkommer till att man uppfattar Arbetsförmedlingens roll som otydlig och förändrad. Man menar att företag ofta tänker alltför kortsiktigt, särskilt mindre företag. De mindre företagen och de som ligger på de mindre orterna har dålig kunskap om högskolan och vilka fördelar det skulle innebära att få in akademiker i sina näringar. Det är också en utmaning för studenter att visa vilka utvecklingsmöjligheter ett företag kan ha, eftersom jobben inte alltid finns utan man måste sälja in sig själv. Det handlar om ett entreprenöriellt sätt att se på arbetsmöjligheter. Några respondenter påpekar att Dalarna har en komplicerad struktur. Man undrar varför det finns underregioner när Dalarnas befolkning enbart består av personer. För en utomstående måste det vara helt omöjligt att förstå skillnaden på de olika aktörerna t.ex. Falu-Borlänge Regionen och Region Dalarna. 13

14 Hur man kan arbeta med kompetensförsörjningsfrågan Det finns mycket idéer kring vad man skulle kunna arbeta med och hur detta skulle kunna gå till. Först och främst menar många respondenter att kommunernas näringslivskontor måste ansvara för att kartlägga, helst halvårsvis, vilka behov som finns i respektive kommun. Dessa behov ska sedan synliggöras på olika sätt och därefter bör man följa upp hur det gått för företag som sökt ny personal. Vidare är det viktigt att i kartläggningen inte sålla bort de små företagen och att genomföra matchning på lokal nivå. Kommunernas näringslivskontor måste stötta arbetsgivarna att skapa attraktivitet och kommunicera hur det är att arbeta på företaget. Budskapet ska vara att det finns jobb. Ett annat sätt att lösa kompetensförsörjningsfrågan är att arbetsgivare hittar sätt att arbeta smartare t.ex. lyfta medarbetare som redan finns genom interna karriärer och på det sättet rekrytera underifrån. Man skulle kunna ge resebidrag till studenter som vill besöka Dalarna. Särskilt distansstudenterna som redan har en relation med högskolan. Man borde arbeta med attityden hos befolkningen och få den att känna stolthet över sin kommun och sitt företag. Man skulle kunna erbjuda värdfamiljer och/eller kurser i svenska till utländska ungdomar som studerar på Högskolan Dalarna så de lär sig språket. Dalavux och Gysam är exempel som fungerar bra och det kanske är rimligt att tänka sig att t.ex. folkhögskolorna skulle behöva göra något liknande som Gysam. Komvux har låg status men den kunde fungera som den flexibla utbildningsvägen. Företagen skulle kunna gå samman i kompetensutvecklingsinsatser och vara med och delfinansiera. Och det borde vara möjligt att hitta andra lösningar vad gäller kompetensförsörjningen i Norra Dalarna t.ex. ordna någon form av omskolningsverksamhet. Ytterligare en idé handlar om att ge kvällskurser på gymnasiet efter de behov som finns. Validering och livslångt lärande är en viktig aspekt. I Dalarna finns kompetens som man skaffat sig på annat sätt än den formella vägen. Samverkan mellan näringsliv och högskola Respondenterna är överlag ganska kritiska till Högskolan Dalarna. Man menar att den är viktig för regionens anseende och attraktivitet. Men högskolan fungerar inte på det regionala planet och har inte tillräckligt bra kontakt med lokalsamhälle och företag. Enligt den respondent som representerar högskolan är Högskolan Dalarna en motor i regionen, men kan bli ännu bättre. Högskolan har kontakt med många företag i regionen. Det finns ca företag och högskolan har kontakt med ca % av dessa. Högskolan Dalarna har en kontinuerlig dialog med kommunerna kring framtidens behov, en s.k. kompetensförsörjningsgrupp. Syftet är att skapa strategier för kompetensförsörjning. Men det är viktigt att påpeka att till sist är det studenterna som gör valet. 14

15 Svenskt Näringsliv mäter samverkan och Högskolan Dalarna har varit framgångsrika där. Men framgångarna beror sannolikt mer på enskilda personer och deras engagemang än på att högskolan har en genomtänkt strategi för samverkan med omgivande samhälle. På vårdsidan har Dalarnas kommuner en god samverkan med Högskolan Dalarna som utbildar sjuksköterskor och socionomer. Kommunerna erbjuder praktikplatser och beställer forskning av högskolan. Det finns ett råd mellan Dalarnas kommuner och högskolan som arbetar med utvecklingsfrågor för socialtjänsten. Respondenterna menar att det är mycket viktigt med samverkan mellan näringsliv och högskola. Genom samverkan kan företagen profilera och marknadsföra sig. Det är på högskolan som kreativiteten finns och det är där som nya idéer föds. Det är viktigt med en samverkan mellan näringsliv och utbildning så att både studenter och akademin får en förankring i verkligheten. Nu ser man ofta ett glapp mellan teori och praktik. Respondenterna menar vidare att Högskolan Dalarna inte kan förlita sig på distansstudier. Det finns andra universitet som är bättre på det. Högskolan måste kunna förklara för sina studenter hur en utbildning hänger ihop med Dalarna. Studentmedarbetare är ett exempel på en bra samverkan. Företagen, framförallt på de mindre orterna, har inte kontakt med högskolan. De är lite rädda för akademin. Man måste få till en dialog med dessa företag och detta tar tid. Relationerna måste vara hållbara. Samtidigt menar några respondenter att de utbildningsintensiva jobben som företagen söker folk till inte finns på Högskolan Dalarna. Tidigare har nämnt att det saknas en ingång för företagen till högskolan. Ofta är det olika personer som tar kontakt med företagen och detta förvirrar. Samverkan företagens bild I en enkät som genomfördes i maj 2011 med företag i Mora och Orsa (sammanlagt 54 företag) visade det sig att mer än hälften av respondenterna visste i mindre utsträckning eller inte alls vilken verksamhet som bedrivs på Högskolan Dalarna. Endast fyra av respondenterna har regelbunden kontakt med högskolan och 12 av 54 har kontakt vid enstaka tillfällen. Kontakterna rör sig om ex-jobb eller andra kontakter med studenter. 39 av 54 svarar att man inte heller har kontakt med någon annan högskola och 29 av 54 svara att de skulle vilja ha ökad kontakt med högskolan. Intervjuerna som genomförts för denna utvärdering visar att företagen anser att det är viktigt med konkret samverkan t.ex. att det måste bli affärer av samverkan. Erfarenheten visar också att det är svårt att se vad man konkret får ut av samverkan vad man skulle tjäna på det och vilken slags samverkan det skulle handla om. Några företagare menar att akademin ibland inte hänger med i utvecklingen. En företagare menar att det är viktigt att acceptera att akademins arbetssätt är långsam och att det inte går att använda dem till akut problemlösning. Ytterligare en företagare menar att man hittills klarat sig utan samverkan men att man inte kommer att göra det i framtiden. 15

16 Slutsatser och reflektioner Med utgångspunkt både från deltagarna vid Kommundejterna och från de som intervjuats tycks projektet på det stora hela ha fungerat väl. Projektet har såvitt det går att bedöma uppnått sina mål både de mätbara målen och det övergripande målet om att utveckla arbetssätt och metoder som ökar möjligheterna för studenter att upptäcka hela länets utbud av intressanta arbetsplatser och miljöer att leva och bo i samt ökar möjligheter att skapa kontakter mellan studenter och arbetsgivare. Framgångsfaktorer har varit en kompetent projektledare och ett gott samarbete mellan olika inblandade aktörer. Att projektet utnyttjat andra insatser och därmed skapat mervärden istället för konkurrens är ytterligare en framgångsfaktor. Det är viktigt att alla aktörer som berörs av ett utvecklingsprojekt har ett engagemang. En fråga som kanske borde varit mer i fokus handlar om vem som ska ta över ansvaret för de resultat som genererats i projektet i detta fall är det de arbetssätt och metoder som prövats inom ramen för projektet och som visat sig vara framgångsrika. Webbplatsen Framtid Dalarna har fortsatt finansiering de närmsta två åren, vilket i internetvärlden kan betraktas som en ganska lång tidsperiod. Och Region Dalarna har avsatt medel för att andra aktörer ska kunna genomföra insatser inspirerade av de arbetssätt och metoder som tagits fram, men det är inte klart vem som ska äga denna process. Sannolikt är Högskolan Dalarna den aktör som är bäst lämpad att ansvara för och ta initiativ till ett fortsatt arbete att få studenter att stanna i Dalarna efter avslutade studier. Men, som många av de intervjuade påpekat, bör själva genomförandet ske i god samverkan med lokala aktörer. I ansökan utgör aktiviteterna de mätbara målen. Man kan fundera på om ett mål verkligen ska vara samma sak som en aktivitet. Målet kan knappast vara att utföra aktiviteten utan den måste snarare ses som ett medel för att uppnå något annat. Det hade kanske varit bättre för projektet om man hade utarbetat mål som kunde mätas under tiden som projektet pågick, t.ex. hur studenter och företag bedömde att de olika aktiviteterna påverkade dem. Detta skulle kunnat ge projektet underlag för vilka arbetssätt och metoder som var de som fungerade bäst. I projektet var det enbart Kommundejterna som följdes upp på detta sätt. Av några intervjuer framgår att det är viktigt att utbildningsväsendet producerar rätt kompetenser och därmed försörjer regionen med rätt arbetskraft. Men så fungerar inte utbildningssystemet och det är inte heller särskilt troligt att det kommer att ändras inom överskådlig tid. Som många respondenter påpekar är det arbetslivet det privata näringslivet såväl som den offentliga sektorn som måste visa vad det innebär att vara anställd i deras organisation. Det är inte ungdomarnas attityder det är fel på. Den syn de har på t.ex. industrin har de inte skapat själva utan den har på något sätt blivit förmedlad till dem. Det finns goda exempel på när arbetsgivare tillsammans med kommunen har lyckats vända trenden. Ett exempel är Vansbro där intresset för Industriprogrammet tidigare var lågt men som nu har ett mycket högt söktryck. Att stötta näringsliv och offentligt sektor att kommunicera en mer rättvisande och positiv bild av sina verksamheter borde vara ett prioriterat fokus om någon slags fortsättning av projektet skulle genomföras. Det framgår tydligt att respondenterna anser att Region Dalarna har en mycket viktig roll i frågan om Dalarnas kompetensförsörjning. Man menar att Region Dalarna ska ta ett kliv framåt och ha en koordinerande roll men att lokala aktörer ska vara genomförare. Respondenterna bidrar med en uppsjö av idéer som kan vara värda att titta närmare på. 16

17 Det tycks som Högskolan Dalarna har ett något skamfilat rykte hos ett flertal regionala aktörer och företag. Bland annat menar man att högskolan inte fungerar som en regional aktör och att det inte finns intresse att samverka. Å andra sidan finns det goda exempel på hur samverkan kan fungera t.ex. sjuksköterskeutbildningen och socionomutbildningen. Det är sannolikt inte något unikt för Högskolan Dalarna att få kritik för att inte samverka tillräckligt. Jusek genomförde en undersökning 4 i början av 2012 som handlade om hur nöjda studenter är med sin utbildning. I rapporten framgår att många är missnöjda med kopplingen till arbetslivet, framför allt genom brist på praktik. I rapporten menar man att ansvaret för detta delvis ligger på regeringen men också på landets universitets- och högskoleledningar. 4 Bristande kvalitet i den högre utbildningen, JUSEK,