Sammanträde med regionstyrelsen den 3 november 2015

Transkript

1 1 (5) Föredragningslista Sammanträde med regionstyrelsen den 3 november 2015 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl ca Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden Fullmäktigeärenden 1. Delårsrapport augusti för Västra Götalandsregionen Diarienummer RS Tillägg: Yrkande från S, yrkande från SD Tillägg 2: justerat TU 2. Tolkförmedling Väst - ansvarsfrihet för 2014 Diarienummer RS Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014 för stiftelserna Stenebyskolan, Västsvenska fritidsområden, Simmersröds barnhus och kommunalförbundet för fastigheten Stretered Diarienummer RS Ändring av bolagsordning för Transitio AB Diarienummer RS Reviderade finansiella riktlinjer för Västra Götalandsregionen och anknutna stiftelser Diarienummer RS Förslag till reglementen Diarienummer RS Tillägg 2: justerat TU, justerat reglemente KUN Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

2 Föredragningslista från regionstyrelsen, (5) 7. Översyn av styrande dokument som regionfullmäktige har antagit Diarienummer RS Överlåtelse Agnesbergs folkhögskola till den ideella föreningen Interkulturella folkhögskolan Diarienummer RS Rapport om införandet av den nya servicemodellen Diarienummer RS Förslag till ändrad hantering av ersättning för tjänstepensionsförmån för förtroendevald med uppdrag mindre än 40 procent Diarienummer RS (Arvodesberedningen 28/10 kompletterande handlingar senare) Tillägg 2: Protokollsutdrag arvodesberedningen 11. Komplettering av pensionsbestämmelser för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid 40 procent Diarienummer RS (Arvodesberedningen 28/10 kompletterande handlingar senare) Tillägg 2: Protokollsutdrag arvodesberedningen 12. Komplettering av pensionsbestämmelser OPF-KL för förtroendevald med uppdrag mindre än 40 procent Diarienummer RS (Arvodesberedningen 28/10 kompletterande handlingar senare) Tillägg 2: Protokollsutdrag arvodesberedningen 13. Motionsbalans och redovisning av bifallna motioner Diarienummer RS Yttrande över motion av Gunilla Levén (M) om flexiblare upphandling av Västra Götalandsregionens busstrafik Diarienummer RS Yttrande över motion av Rose-Marie Antonsson (SD) om översyn av rutiner avseende läkares anmälningsplikt gällande medicinskt olämpliga körkortsinnehavare Diarienummer RS Tillägg: Yrkande SD 16. Yttrande över motion av Eva Olofsson (V) och Jessica Wetterling om utökad subvention av glasögonbidrag Diarienummer RS Styrelseärenden 17. Förslag till detaljerad investeringsplan 2016 Diarienummer RS

3 Föredragningslista från regionstyrelsen, (5) 18. Kompensation 2015 för ekonomiska effekter till följd av ny styrmodell för Regionservice Diarienummer RS Begäran om ersättning för servicetjänster från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Diarienummer RS Digital agenda Smart region Västra Götaland Diarienummer RS Förstudie om närsjukvård i Göteborgsområdet Diarienummer RS (bordlagt RS 6/10) Tillägg: Yrkande från M+MP+FP+C+KD, yrkande från S, yrkande från V, protokollsanteckning från SD 22. Uppföljning av utvecklingsarbetet för intern kontroll Diarienummer RS Instruktion till regiondirektören Diarienummer RS Utvärdering av Västra Götalandsregionens politiska organisation Diarienummer RS Tillägg 2: Justerat TU 25. Förslag till åtgärdsplan för stråk 2 Strömstad Åmål Karlstad Diarienummer RS Epidemiberedskapsplan för Västra Götalandsregionen Diarienummer RS Förslag till mätsystem för att följa utvecklingen av ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland Diarienummer RS Svar på revisionsrapport om samordnad vårdplanering för sjuka äldre Diarienummer RS Yttrande över En ny regional planering - ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Diarienummer RS Länk till utredningen:

4 Föredragningslista från regionstyrelsen, (5) 30. Yttrande över En ny yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Diarienummer RS Länk till utredningen: 96f/en-starkt-yrkeshogskola--ett-lyft-for-kunskap-ds-2015_41.pdf 31. Yttrande över Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) Diarienummer RS (handlingar senare) Länk till utredningen: cdff/hogre-utbildning-under-tjugo-ar-sou_2015_70.pdf Tillägg: Handlingar 32. Yttrande över Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Diarienummer RS Länk till utredningen: 3f/upphandling-och-villkor-enligt-kollektivavtal-sou Yttrande över Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Länk till utredningen: /Remissversion+- +Mellankommunal+kustplanering+i+G%C3%B6teborgsregionen%2C+Or ust+och+uddevalla.pdf Diarienummer RS Tillägg 2: Justerat TU 34. Delegeringsärenden Diarienummer RS Anmälningsärenden Diarienummer RS Valärenden Diarienummer RS Nominering av ledamot till styrelsen för Göteborgspriset för hållbar utveckling Tillägg 2: TU - Ersättare till Övervakningskommittén för det gränsregionala samarbetsprogrammet Öresund-Kattegatt-Skagerack Tillägg: valberedningens protokoll 37. Övriga frågor - rättelse av regionstyrelsens protokoll

5 Föredragningslista från regionstyrelsen, (5) Informationer A. Information från presidieöverläggningar / Johnny Magnusson B. Information från regiondirektören C. Värdebaserad vård / Barbro Fridén D. Rapport från presidiet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset om åtgärder för att nå verksamhet i balans / Barbro Fridén, Johnny Bröndt, Cecilia Dalman Eek Johnny Magnusson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( ).

6 Ärende 1

7 YRKANDE Ärende 1: Delårsrapport augusti 2015 Dnr: RS Till regionstyrelsen Delårsrapport augusti 2015 När Socialdemokraterna i mars 2015 summerade bokslutet för 2014 konstaterade vi bland annat följande: att den moderatledda majoriteten kortsiktigt löser obalanserna i aktuella verksamheter, men saknar en mer långsiktig plan för hur de ekonomiska utmaningarna i verksamheterna ska hanteras. Nu när vi tar del av delårsrapporten i augusti kan vi konstatera att det råder stora obalanser i sjukhusens verksamhet. Läget har försämrats ständigt under året vilket fordrar stor eftertänksamhet och föranleder oro inför Det svåra ekonomiska läget för sjukhusen och för flera hälso- och sjukvårdsnämnder försvårar möjligheten att styra vården efter behov. Dessvärre förefaller som att verksamhetsförändringar huvudsakligen utifrån vad som ger ekonomisk effekt, snarare än vad som behövs för att öka den jämlika hälsan. Den moderatledda majoriteten valde dessutom att frysa resursfördelningsmodellen, vilket kommer att ge stora effekter inte minst i det snabbt växande Göteborg. Därutöver väljer man att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna att solidariskt finansiera västra nämndens underskott genom överskott hos övriga nämnder! Vart överskotten ska hämtas framgår inte av underlaget. Dessutom valde man tidigare att dra in nämndernas eget kapital vilket ytterligare spär på problemet. Regionfullmäktige har i reglementet till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreskrivit att Styrelsen är systemägare för den samlade regionfinansierade hälso- och sjukvården och tandvården. Systemägarskapet innebär ett ur befolkningsperspektiv övergripande ansvar för invånarnas tillgång till vård samt för sjukvårdens innehåll, kvalitet och tillgänglighet. Vi ställer oss frågande till hur styrelsen faktiskt har tagit detta ansvar. Vi finner därför hanteringen oerhört anmärkningsvärd. En bärande princip i all ledning och styrning är att fattade beslut får avsedd effekt i verksamheten. Regionfullmäktiges budget måste respekteras och de ekonomiska ramarna hållas inom varje verksamhet. Därom råder inga som helst betänkligheter hos oss. Vår uppfattning är dock att det i första hand inte är brist på resurser som föranleder de nu aktuella obalanserna utan hur man valt att fördela de totala resurserna. Istället för att deponera ekonomiska resurser på centrala konton kunde dessa användas för att mildra de uppkomna obalanserna i verksamheterna.

8 YRKANDE Vår kritik mot den moderatledda majoritetens centralstyrning kvarstår. Det manifesteras bland annat genom att regionstyrelsen avser överta beslutsmandatet i nämnder och styrelser med stora obalanser. Vi ifrågasätter förfarandet och menar att detta undergräver starkt förtroende för regionens styrmodell. Nämnder och styrelser har i första hand att svara inför regionfullmäktige för verksamhets- och ekonomiska resultatet. Regionstyrelsen har att hänföra principiella frågor till regionfullmäktige för ställningstagande, inte att träda in i nämndernas ställe. Agerandet går inte att tolka på annat sätt än att den moderatledda majoriteten saknar förtroende för de egna nämnderna/styrelserna, vilket framstår som mycket allvarligt. Vi anser fortsatt att valet av ett effektiviseringskrav på 1% var felaktigt och bidrar till obalanserna på sjukhusen. Uppskattningsvis är hälften av obalanserna på sjukhusen en följd av kravet. I delårsrapporten redovisar regionen ett betydande positivt resultat både inom verksamheten(drygt 900 mnkr) och för koncern(drygt mnkr). Ett resultat som är i paritet med skattehöjningen. På årsbasis indikeras dock en kraftig försämring av verksamhetsresultatet med ytterligare drygt 600 mnkr. Utvecklingen måste vändas. Vi vidhåller att majoritetens ansamling av resurser på centrala konton är felaktig. Vi tolkar det som brist på majoritetens förmåga att styra och leda verksamheterna. Läget är kärvt inför Det kräver handling och beslutsamhet. En rimlig väg torde vara att hänföra verksamhetens finansieringsbehov till regionfullmäktige för nytt ställningstagande. Vår bedömning är att med de nu beslutade ekonomiska ramarna för hälso- och sjukvårdsnämnderna för 2016 finns mycket begränsade möjligheter att komma till rätta med sjukhusens obalanser. Det föreligger en risk för att slutna vårdöverenskommelser blir en manifestation på misslyckande och sprängda budgetar. Vi konstaterar också att den moderatledda majoriteten saknar en tydlig ambition för den egna primärvårdsverksamheten. Istället väljer man att avveckla ett antal vårdcentraler utan att ha en långsiktig strategi för hur den egna verksamhetens ställning på den konkurrensutsatta primärvårdsmarknaden ska hävdas, samt hur en jämlik vård kan erbjudas i hela regionen. Tillgängligheten till vård och behandling rasar kraftigt, vilket inte är acceptabelt. Ett nära sammankopplat område av stor betydelse för tillgängligheten fäster därför vår uppmärksamhet. Vi noterar med stor oro att tillgängligheten till 1177 har försämrats kraftigt. En lättillgänglig verksamhet är en viktig del av första linjens vård, och bidrar till att motverka långa väntetider på bland annat jour- och akutmottagningar. Här förväntas den moderatledda majoriteten snarast vidta nödvändiga åtgärder. Avslutningsvis vill vi konstatera att övriga redovisade uppgifter om verksamhetens måluppfyllelse och utveckling lämnar många frågetecken efter sig. Även här förväntas den moderatledda majoriteten vidta nödvändiga åtgärder. Bland annat kan vi konstatera att sjuktalen är fortsatt ett stort orosmoln.

9 YRKANDE Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige bifaller följande: 1. Regionfullmäktige godkänner Delårsrapport augusti 2015 Västra Göta-landsregionen. 2. Regionfullmäktige uppdrar till styrelserna för akutsjukhusen att vidta åtgärder för att uppnå ekonomi och resultat i enlighet med regionfullmäktiges beslut i juni 2015 om delårsrapport per mars. 3. Regionfullmäktige uppdrar till styrelserna för sjukhusen att i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna ta fram åtgärdsplaner inför 2016 som säkerställer ekonomisk balans. 4. Regionfullmäktige uppdrar till sjukhusstyrelserna att fastställa åtgärdsplaner för ekonomisk balans 2016 senast i januari Styrelserna förutsätts vid varje sammanträde följa upp åtgärdernas effekter och vid behov komplettera med ytterligare åtgärder. 5. Regionfullmäktige uppdrar till hälso- och sjukvårdsnämnderna att medverka i sjukhusstyrelsernas arbete med att ta fram åtgärdsplan inför 2016 som säkerställer ekonomisk balans. Nämnderna ska även medverka till revidering av vårdöverenskommelserna om så krävs för att nå ekonomisk balans Regionfullmäktige uppdrar till regionstyrelsen att närmare analysera om ersättningssystemet missgynnar åtgärder i syfte att sänka kostnaderna och senast i samband med årsredovisningen för 2015 återkomma med förslag med anledningen av analysen. Situationen för NU-sjukvården ska särskilt belysas. 8. Regionstyrelsen får i uppdrag att utarbeta förslag till regional åtgärdsplan på systemnivå för gemensamma åtgärder som bidrar till att ekonomin för sjukhusen sammantaget utvecklas positivt. 9. Regionfullmäktige uppdrar till hälso- och sjukvårdsstyrelsen att, så långt som möjligt, inom ram kompensera hälso- och sjukvårdsnämnderna för det ekonomiska underskottet 2015 för vårdval rehab. 10. Regionfullmäktige uppdrar till hälso- och sjukvårdsnämnderna att solidariskt finansiera västra nämndens underskott genom överskott hos övriga nämnder. 12. Regionfullmäktige uppdrar till Naturbruksstyrelsen att ta fram en kostnadsberäknad plan för omstrukturering av verksamheten i enlighet med tidigare beslut. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige avslår följande: 6. Regionfullmäktige uppdrar till regionstyrelsen att besluta i de fall sjukhusstyrelser och hälsooch sjukvårdsnämnder inte är överens om åtgärdsplaner eller vårdöverenskommelser, om frågan inte är av principiell art. Utgångspunkten för regionstyrelsens ställningstaganden ska vara att sjukhusens ekonomiska balans är prioriterat. 11. Regionfullmäktige uppdrar till primärvårdsstyrelsen att omstrukturera När-hälsan så att de vårdcentraler primärvårdsstyrelsen bedömer ha långsiktiga negativt resultat är avvecklade eller i ekonomisk balans före utgången av 2016.

10 YRKANDE Regionstyrelsen föreslår även att regionfullmäktige beslutar följande: Att uppdra till regionstyrelsen att utarbeta ägardirektiv samt marknads- och etableringsstrategi för den egna primärvårdsverksamheten. Förslaget ska underställas regionfullmäktige för beslut. Regionstyrelsen föreslås för egen del besluta följande: 1. Regionstyrelsen ska kalla presidera för sjukhusstyrelserna till överläggningar och rapport kring framtagna och beslutade åtgärdsplaner 2. Regionstyrelsen uppmanar styrelserna för Göteborgsoperan respektive Göteborgs Symfoniker att inkomma med begäran om att få upplösa obeskattade reserver för att kunna balansera befarat underskott. Helen Eliasson (S), oppositionsråd

11 Regionstyrelsen Yrkande Ärende 1 Delårsrapport augusti 2015 Västra Götalandsregionen Under regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att besluta föreslås regionfullmäktige att uppdra till primärvårdsstyrelsen att omstrukturera Närhälsan, så att de vårdcentraler primärvårdsstyrelsen bedömer ha långsiktiga negativa resultat är avvecklade eller i ekonomisk balans före utgången av Sverigedemokraterna anser inte att regionfullmäktige ska uppdra åt primärvårdsstyrelsen att fatta beslut om avveckling, det enskilda avvecklingsärendet ska prövas i regionfullmäktige. Sådana beslut är av principiell viktig beskaffenhet och bör därför avgöras av regionfullmäktige. Sverigedemokraterna yrkar att förslaget till beslut (11) ändras till: Regionfullmäktige uppdrar till primärvårdsstyrelsen att omstrukturera Närhälsan, så att de vårdcentraler primärvårdsstyrelsen bedömer ha långsiktiga negativa resultat är i ekonomisk balans före utgången av Om primärvårdstyrelsen bedömer att avveckling är nödvändig samt är att rekommendera ska ärendet avgöras i regionfullmäktige. Sverigedemokraterna antecknar för egen del; Det är positivt att regionen som helhet enligt prognos visar ett positivt resultat, men detta beror på, precis som går att utläsa i handlingarna, att regionen mottager återbetalning av AFA-pengar. Det är en engångsintäkt som slutligen blir räddningen för regionens hela budget. I Sverigedemokraternas i våras presenterade budget, så deklarerade vi att vi presenterar framtida positiva resultat genom att prioritera annorlunda bland nämndernas regionbidrag. Våra omprioriteringar presenterade positivt resultat för hela regionen och kan ta hänsyn till sjukhusens framtida utmaningar. Utmaningar, som denna delårsrapport skvallrar om, är fortlöpande. Regionstyrelsen har fattat beslut om att se över resursfördelningsmodellen, en styrgrupp är bildad och arbetet kommer snart att sätta igång på allvar. Förhoppningsvis kan vi lösa några av sjukhusens mest alarmerande problem genom en mer rättvis fördelningsmodell. Vidare känns det angeläget, precis som antyds i förslag till beslut, att Regionstyrelsen ska få i uppdrag att utarbeta förslag till regional åtgärdsplan på systemnivå för gemensamma åtgärder som bidrar till att ekonomin för sjukhusen sammantaget utvecklas positivt. Till det uppdraget kan det vara av intresse att tillsätta en styrgrupp som gemensamt identifierar effektiviseringslösningar som med fördel kan implementeras i driften på sjukhusen. Heikki Klaavuniemi Regionråd (SD)

12 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Boris Ståhl och Rolf Ottosson Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Delårsrapport augusti 2015 Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande: 1. Regionfullmäktige godkänner Delårsrapport augusti 2015 Västra Götalandsregionen. 2. Regionfullmäktige uppdrar till styrelserna för akutsjukhusen att vidta åtgärder för att nå ekonomi och resultat i enlighet med regionfullmäktiges beslut i juni 2015 om delårsrapport per mars. 3. Regionfullmäktige uppdrar till styrelserna för sjukhusen att i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna ta fram åtgärdsplaner inför 2016 som säkerställer ekonomisk balans. 4. Regionfullmäktige uppdrar till sjukhusstyrelserna att fastställa åtgärdsplaner för ekonomisk balans 2016 senast i januari Styrelserna förutsätts vid varje sammanträde följa upp åtgärdernas effekter och vid behov komplettera med ytterligare åtgärder. 5. Regionfullmäktige uppdrar till regionstyrelsen att göra en samlad analys och bedömning av styrelsernas åtgärdsplaner och dess effekter. Senast under april 2016 ska regionstyrelsen återrapportera sin bedömning och eventuella förslag med anledning av analysen till regionfullmäktige. 6. Regionfullmäktige uppdrar till hälso- och sjukvårdsnämnderna att medverka i sjukhusstyrelsernas arbete med att ta fram åtgärdsplan inför 2016 som säkerställer ekonomisk balans. Nämnderna ska även medverka till revidering av vårdöverenskommelserna om så krävs för att nå ekonomisk balans Regionfullmäktige uppdrar till regionstyrelsen att besluta i de fall sjukhusstyrelser och hälso- och sjukvårdsnämnder inte är överens om åtgärdsplaner eller vårdöverenskommelser, om frågan inte är av principiell art. Utgångspunkten för regionstyrelsens ställningstaganden ska vara att sjukhusens ekonomiska balans är prioriterat. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

13 Datum Diarienummer RS (7) 8. Regionfullmäktige uppdrar till regionstyrelsen att närmare analysera om ersättningssystemet missgynnar åtgärder i syfte att sänka kostnaderna och senast i samband med årsredovisningen för 2015 återkomma med förslag med anledningen av analysen. Situationen för NU-sjukvården ska särskilt belysas. 9. Regionstyrelsen får i uppdrag att utarbeta förslag till regional åtgärdsplan på systemnivå för gemensamma åtgärder som bidrar till att ekonomin för sjukhusen sammantaget utvecklas positivt. 10. Regionfullmäktige uppdrar till hälso- och sjukvårdsstyrelsen att, så långt som möjligt, inom ram kompensera hälso- och sjukvårdsnämnderna för det ekonomiska underskottet 2015 för vårdval rehab. 11. Regionfullmäktige uppdrar till hälso- och sjukvårdsnämnderna att solidariskt finansiera västra nämndens underskott genom överskott hos övriga nämnder. 12. Regionfullmäktige uppdrar till primärvårdsstyrelsen att omstrukturera Närhälsan så att de vårdcentraler primärvårdsstyrelsen bedömer ha långsiktiga negativt resultat är avvecklade eller i ekonomisk balans före utgången av Regionfullmäktige uppdrar till naturbruksstyrelsen att ta fram en kostnadsberäknad plan för omstrukturering av verksamheten i enlighet med tidigare beslut. Regionstyrelsen beslutar för egen del: 1. Regionstyrelsen ska kalla presidera för sjukhusstyrelserna till överläggningar och rapport kring framtagna och beslutade åtgärdsplaner 2. Regionstyrelsen uppmanar styrelserna för GöteborgsOperan respektive Göteborgs Symfoniker att inkomma med begäran om att få upplösa obeskattade reserver för att kunna balansera befarat underskott. Ärendet Förslagen till beslut i delårsrapporten baseras till stor del på övergripande bedömningar, genomförd verksamhetsuppföljning samt de genomgångar som ägarutskottets presidium har haft med presidierna för de styrelser som har en verksamhet som inte är i balans. Allmänt Det ekonomiska utfallet för Västra Götalandsregionen i sin helhet är i balans. Prognosen för det samlade resultat är +200 mnkr, vilket dock i sin helhet beror på en engångsintäkt från Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA) på 253 miljoner kronor.

14 Datum Diarienummer RS (7) Resultat per verksamhet Ackumulerat augusti Jmf 2014 Helår mnkr Utfall Budget* Avv Avv mot ack Prognos Budget* Utfall Godkända budget aug avv 2015** Hälso- och sjukvård inkl HSS varav HSS varav HSN varav Sjukhus varav Närhälsan varav Övriga Tillväxt och utveckling Serviceverksamheter Regiongemensamt varav koncernjust verksamheter Verksamheternas resultat Centrala finansiella poster varav AFA-premier Koncernjustering övrigt Eliminering bolagen Finansiellt resultat Koncernens resultat * Inklusive beslut om nyttande av eget kapital **Övriga beslut om godkända avvikelser utöver beviljad budget för verksamhetsåret Helårsprognosen för skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag innebär en negativ avvikelse med minus 190 mnkr mot budget. De totala intäkterna för regionen har ökat med 6,8 procent jämfört med 2014, främst till följd av skattehöjningen 1 som beräknas ge en ökad intäkt om 761 mnkr till och med augusti. Verksamhetens bruttokostnader har ökat med 5,5 procent jämfört med föregående år. Enligt prognosen kommer bruttokostnaderna bli 0,1 procent högre än budgeterat. I augusti 2015 var antalet anställda , vilket är en ökning med 594 jämfört med augusti Ökningarna har till absoluta huvuddelen skett inom hälso- och sjukvård. Lönekostnaden har ökat med 4.2 procent jämfört med augusti föregående år. Prognosen för den samlade hälso- och sjukvården är minus 470 mnkr, vilket är 382 mnkr sämre än budget. Varav sjukhusen prognostiserar ett resultat om minus 526 mnkr, vilket är 452 mnkr sämre än budget. Västra Götalandsregionens verksamheter utanför hälso- och sjukvården redovisar i sina prognoser på ett något bättre resultat än planerat, 188 mnkr. Även centrala finansiella poster förväntas få större överskott än planerat, 217 mnkr bättre än budget. Kostnadsutvecklingen inom sjukvården är allmänt högre än vad beslutade budgetar medger. Det största ökningen svarar personalkostnaderna för, men procentuellt ökar läkemedelskostnaderna mest, med 14,5 procent. Hanteringen av de ökande läkemedelskostnaderna är ett problem som måste adresseras i detaljbudgeten för Skatteintäkternas förändring påverkas av skattesats men också av antal invånare, arbetad tid och lön.

15 Datum Diarienummer RS (7) Sjukhusen Akutsjukhusens negativa resultatutveckling har sammantaget fortsatt och är oroande. Styrelserna för akutsjukhusen har, trots regionfullmäktiges tydliga beslut och regionstyrelsen upprepade tydliggörande i samband med presidiemöten med sjukhusen om att ekonomisk balans är en överordnad restriktion, inte vidtagit tillräckliga åtgärder. Den ekonomiska utvecklingen vid sjukhusen kräver en tydlig prioritering mellan uppsatta mål. Ekonomi i balans är överordnad restriktion och en förutsättning för att verksamheten långsiktigt ska kunna utvecklas. Det är sjukhusstyrelsernas uppgift att vidta åtgärder i den egna organisationen så att ekonomin säkerställs samtidig som akutsjukvården, psykiatrin och vårdgarantin upprätthålls. Olika utvecklingsinsatser, nya uppdrag och ökade ambitioner får stå tillbaka. Sjukhusstyrelserna måste pröva tidigare fattade beslut i ljuset av den ekonomiska situationen. Bland annat föreslås styrelsen för Sahlgrenska sjukhuset på nytt bedöma tidigare ansökningar och ambitioner om nya rikssjukvårdsuppdrag i avvaktan på att man kan uppvisa en stabil ekonomisk utveckling som medger att sjukhuset kan finansiera nya åtaganden. För flera styrelser kan genomförande av åtgärdsplaner innebära beslut som kan komma att påverka både tillgänglighet och utbudsstruktur. Regionfullmäktige beslutade i juni med anledning av delårsrapport per mars att: Skaraborgs Sjukhus ska få redovisa ett resultat om högst -50 mnkr Södra Älvsborgs Sjukhus högst -45 mnkr NU-sjukvården högst -60 mnkr. Övriga sjukhus förutsattes nå budgeterat resultat inkluderande godkänt användande av eget kapital. Den inriktning som regionfullmäktig beslutade i juni föreslås inte ändras. Regionfullmäktige föreslås uppdra till styrelserna för sjukhusen att vidta åtgärder för att nå ekonomi och resultat i enlighet med regionfullmäktiges beslut i juni 2015 om delårsrapport per mars. Regionfullmäktige förslås även uppdra till styrelserna för sjukhusen att i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna ta fram åtgärdsplaner inför 2016 som säkerställer ekonomisk balans. De åtgärdsplaner som styrelserna för sjukhusen redovisat har med undantag för Södra Älvsborgs Sjukhus inte medfört några tydliga resultatförbättringar. För NUsjukvården, Skaraborgs Sjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus tycks den negativa utvecklingen bromsats. Befintliga åtgärder behöver dock kompletteras för att uthålligt klara en ekonomi i balans. Södra Älvsborgs Sjukhus redovisar en prognos som ligger inom ramen för det regionfullmäktige beslutat. För NUsjukvården noteras att åtgärder vidtagits för att överföra slutenvård till öppen vård. En preliminär analys pekar på att förändringen har påverkat kostnadsutvecklingen positivt, men detta har inte gett effekter på resultatet eftersom intäkterna från hälso- och sjukvårdsnämnderna minskat motsvarande. Regionstyrelsen föreslås få i uppdrag att närmare analysera utvecklingen, och återkomma med förlag om ersättningssystemet missgynnar åtgärder i syfte att sänka kostnaderna. Detta kan då justeras i bokslutet för Styrelserna för

16 Datum Diarienummer RS (7) Kungälvs sjukhus, Alingsås lasarett och Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedöms inte ha fattat erforderliga beslut om åtgärdsplaner för att nå ekonomi i balans. Det är av yttersta vikt att åtgärdsprogram för samtliga akutsjukhus tas fram inför Arbetet med åtgärdsplanerna behöver genomföras i samverkan med hälsooch sjukvårdsnämnderna. Samråd bör också ske mellan sjukhusen och primärvården för att säkerställa att åtgärder som påverkar andra går att hantera. Inriktningen är och ska vara att hälso- och sjukvårdsnämnder och sjukhusens styrelser ska styra på ekonomi och verksamhet i balans. Vid målkonflikt är balans i ekonomi överordnat andra mål. Om meningsskiljaktigheter om åtgärdsplanerna uppstår ska frågan föras till regionstyrelsen eller regionfullmäktige för avgörande. Regionstyrelsen föreslås få ett utökat mandat från regionfullmäktige för att kunna fatta beslut i frågor där sjukhusens styrelser och hälso- och sjukvårdsnämnderna inte är överens. Utgångspunkten för regionstyrelsens ställningstagande ska vara att sjukhusens, och därmed sjukvårdens, ekonomiska balans ska vara prioriterat. Vårdöverenskommelser för 2016 måste verifieras så att de är i balans avseende beställda volymer, uppgifter och resurser. Analys av hittillsvarande/tidigare vårdöverenskommelser visar på variationer, tolkningsutrymmen och inte tydligt definierade uppdrag. Uppföljningen av sjukvårdens verksamhet, intäkter och kostnader indikerar att det interna arbetet, budgetprocessen samt arbetet med uppföljningen vid förvaltningarna behöver skärpas. Vidare behöver Koncernkontorets planerings- samt budgetanvisningar utvecklas för att stödja förvaltningarnas arbete med detta. För att långsiktigt nå en hållbar verksamhet i balans inom sjukvården krävs åtgärder på fler nivåer än det sjukhusstyrelserna kan genomföra inom respektive verksamhet. Hittills har kraven och förväntningarna på effektivisering, kostnadsminskningar och kvalitetsarbetet i hög grad ställts på första linjens chefer och den verksamhet de ansvarar för. Det är i första hand på denna nivå som åtgärder kan vidtas och resultat nås. Men detta måste också kompletteras med ett regiongemensamt ansvar för att åtgärder och insatser även sker på förvaltningsoch systemnivån. På den regionala nivån systemnivån - måste motsvarande granskning ske i hur resurs- och arbetsfördelning är mellan sjukhusen och hur gränssnittet är mellan olika verksamheter/vårdnivåer. Att ta ett gemensamt och regionalt grepp och ansvar kring effektiviseringar på systemnivå kräver samordnade förslag. Bedömningen är att en tydligare och mer distinkt uppgiftsfördelning mellan främst sjukhusen skulle bidra till såväl kvalitets- som effektivitetsförbättringar. Regionstyrelsen föreslås få i uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder på regiongemensam systemnivå för att bidra till ekonomin för sjukhusen sammantaget utvecklas positivt. Det är respektive styrelse som ansvarar för ekonomin och verksamheten. Regionstyrelsen och Koncernkontoret måste dock mer systematiskt stödja sjukhusstyrelserna i deras arbete om styrelserna så önskar. Regionstyrelsen och Koncernkontoret kan bistå med tydliga riktlinjer för hur åtgärdsplaner ska utarbetas, metoder för genomförande, stöd i uppföljning med mera.

17 Datum Diarienummer RS (7) Sammanvägda prestationer visar på att Västra Götalandsregionens sjukhus producerar i enlighet med tecknade vårdöverenskommelser eller bättre och att vårdproduktionen jämfört med föregående år ökat med 1,4 procent Dock kan det konstateras att tillgängligheten har fortsatt försämrats jämfört med föregående år. Vid akutsjukhusen finns ett betydande antal utskrivningsklara patienter på grund av att kommunerna inte har möjlighet att ta hem dessa i enlighet med deras ansvar. Detta innebär - oaktat viss ersättning från kommunerna - en merkostnad för sjukhusen och innebär att de inte kan optimera resurserna för att förbättra förutsättningarna för ekonomisk balans. Remissinflödet till sjukhusen fortsätter att öka och det vi ser är att antalet accepterade remisser ökar i större omfattning än inflödet, vilket också leder till längre väntetider. Övrig verksamhet Styrelsen för naturbruksförvaltningen pekade i delårsrapport mars på ekonomiska problem till följd av färre antal sökande under flera år. En särskild åtgärdsplan togs fram och beslutades av regionfullmäktige i september. Naturbruksstyrelsen prognostiserar ett negativt resultat för 2015 på -24 mnkr. Regionutvecklingsnämnden beslutade vi sammanträde den 15 november 2015 att avsätta 23,5 mnkr till naturbruksstyrelsen för omställningskostnader under Koncernkontoret kan redan nu på grund av elev- respektive personalrörelser förutse merkostnader för omställning under Förslag på hur omställningskostnader ska hanteras kommande år tas fram i detaljbudgeten för Primärvårsstyrelsen har redovisat att 31 vårdcentraler som Närhälsan bedriver har ekonomiska underskott i varierande storlek. Det är långsiktigt ohållbart att bedriva verksamhet som inte är i ekonomisk balans. Regionfullmäktige föreslås därför uppdra till primärvårdsstyrelsen att omstrukturera Närhälsan så att de vårdcentraler primärvårdsstyrelsen bedömer ha långsiktiga negativt resultat är avvecklade eller i ekonomisk balans före utgången av 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnderna redovisar kostnader över budget avseende vårdval rehab med 88 mkr till och med augusti. Prognosen för hela året är 143 mnkr. Regionfullmäktige föreslås uppdra till hälso- och sjukvårdsstyrelsen att, så långt som möjligt, inom ram kompensera hälso- och sjukvårdsnämnderna för det ekonomiska underskottet 2015 i Vårdval Rehab. På samma sätt som sjukhusstyrelserna uppmanas att prioritera en ekonomi i balans före nya utvecklingsinsatser, nya uppdrag och ökade ambitioner, så gäller detta även hälsooch sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Styrelserna för GöteborgsOperan och styrelsen för Göteborgs Symfoniker prognostiserar underskott om -6,2 respektive -0,9 mnkr. I sina delårsrapporter visar de båda styrelserna på möjligheten att täcka underskottet med att upplösa obeskattade reserver, 6,2 mnkr för GöteborgsOperan och 0,9 mnkr för Göteborgs Symfoniker. Koncernkontoret har i beredningen av delårsrapporten utgått från att styrelserna inkommer med begäran om att få upplösa reserverna och att regionstyrelsen beviljar detta.

18 Datum Diarienummer RS (7) Beredning Ärendet har beretts vid MBL den 26 oktober Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Delårsrapport augusti 2015 Västra Götalandsregionen, RS Ytterligare informa0tion Månadsfakta augusti 2015 och verksamheternas delårsrapporter, Besluten skickas till Regionfullmäktige för kännedom, regionfullmäktige@vgregion.se Alla styrelser och nämnder för beaktande och genomförande Regiondirektör Ann-Sofi Lodin för kännedom, ann-sofi.lodin@vgregion.se Ekonomidirektör Joakim Björck för kännedom, joakim.bjorck@vgregion.se Koncernkontoret, Avdelning Verksamhetsuppföljning för kännedom, rolf.ottosson@vgregon.se

19 1 (40) Rapport Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Rolf Ottosson Telefon: E-post: Delårsrapport augusti 2015 Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

20 (40) Innehåll Inledning och sammanfattning.3 Förvaltningsberättelse..5 Hälso- och sjukvård... 5 Totalt nyttjande av vård... 5 Tillgänglighet... 6 Västra Götalandsregionens sjukhus... 9 Kvalitet i vården... 9 Prestationer Ekonomi Närhälsan Prestationer Ekonomi Medarbetare Personalvolym Sjukfrånvaro Ekonomi Resultat och prognos Intäkter Kostnader Pensionsskuld och ansvarsförbindelse Bemanningsföretag Extra besparingar beslutade av regionfullmäktige Investeringar Likviditetsutveckling under året och kommande år Balanskrav Verksamheter i balans Bedömning och ställningstagande Regionfullmäktiges övergripande mål Regionfullmäktiges finansiella mål Bilagor 1. Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter 2. Verksamheternas resultat och eget kapital 3. Snabbfakta augusti Redovisningsprinciper

21 (40) Inledning och sammanfattning Det ekonomiska utfallet för Västra Götalandsregionen (VGR) är i sin helhet i balans. Prognosen för det samlade resultatet är ett positivt utfall på 200 mnkr för helåret. Under perioden har dock kostnadsutvecklingen inom hälso- och sjukvården varit högre än vad beslutade budgetar medger. Främst är det akutsjukhusens negativa resultatutveckling som är oroande. Den största ökningen utgörs av ökade personalkostnader och ökande läkemedelskostnader. Av regionfullmäktiges övergripande mål uppfylls indikatorerna för 27 procent av målen. Verksamhetens bruttokostnader har ökat med 5,5 procent jämfört med föregående år. Målen för hälso- och sjukvårdens tillgänglighet inom 60 dagar och vårdgarantin uppfylls inte och antal väntande på besök och behandling har ökat jämfört med förra året. Glädjande är att genomloppstiderna på akutmottagningarna har förbättrats. Samtidigt har hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen förbättrat sina resultat på ett flertal andra områden. Fler patienter har fått vård jämfört med föregående år och kvalitetsutvecklingen är positiv. Kvaliteten inom den sjukhusbaserade vården är mycket god i VGR. En sammanställning av resultaten från Öppna jämförelser 2014 för sjukhusen i visade att VGR:s resultat är bättre eller på samma nivå som riksgenomsnittet för 87 procent av mätpunkterna. I kvartalsmätningen för andra kvartalet 2015 visas att VGR:s sjukhus når utsatta mål för 12 av 16 utvalda indikatorer (75 procent), och att man nästan når målvärdet för ytterligare tre indikatorer. Sammantaget har produktionen har ökat. Utvecklingen mot en ökad regiongemensam produktionsstyrning börjar att fungera. Utskrivningsklara patienter har ökat jämfört med föregående år, vilket försvårar en ökad produktion av planerad vård. Arbetet med hemsjukvårdsteam i Lidköping fortsätter att uppmärksammas utifrån sina positiva resultat. Modellen anpassas nu efter lokala förutsättningar och genomförs på ett flertal områden inom Västra Götaland. Kvaliteten på hjärtsjukvården inom NU-sjukvården fortsätter att utvecklas väl och har gått från landets sämsta till den bästa. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har första spadtaget tagits för ett nytt barnsjukhus som kommer att skapa förutsättningar för en ny modern barnsjukvård. Den nya neonatalverksamheten är sedan september samlad på två vårdavdelningar på Östra sjukhuset och erbjuder totalt 38 vårdplatser.

22 (40) På Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS, har kvalitetsarbetet lett till en halvering av antalet trycksår det senaste året, sjukfrånvaron fortsätter att sjunka och resultaten inom stroke- respektive diabetesprocessen blir allt bättre. Sjukfrånvaron i VGR har minskat något jämfört med delårsrapporten i mars, framför allt beroende på säsongsvariation. Trenden har förbättras på några sjukhus, där ett systematiskt arbete med insatser börjar få effekt. Samtliga förvaltningar prioriterar arbetet med att få ned sjukfrånvaron. Under hösten har den uppkomna flyktingsituationen ställt nya krav på verksamheterna. Till dags dato har detta hanterats på ett utmärkt sätt såväl inom våra egna verksamheter som i samverkan med övriga samhällsaktörer. I Västra Götalandsregionens samverkan med nationella och internationella aktörer har den externa påverkansagendan med tydliga prioriteringar börjat ta form. En av frågorna som skapat stort engagemang och uppslutning är bidraget till, och engagemang för, storregionfrågan. Den ses som en framtida framgångsfaktor för såväl framtidens hälso- och sjukvården som för övrig regional utveckling. Tack vare nya avtal inom kollektivtrafiken körs nu 83 procent av fordonskilometrarna med förnybart bränsle. Målnivån för 2015 bedöms fortsatt kunna nås. I april bildades den nya förvaltningen Koncernkontoret genom en sammanslagning av åtta centrala kanslier och sekretariat. Utöver målet om en generell besparing inom den centrala administrationen på cirka 30 mnkr, är Koncernkontorets mål att också ta en mer aktiv roll för att styra och stödja för ökad uppfyllelse av de politiska målen och tillhörande beslut. Ägarstyrningen har ökat under året och kommer att vara fortsatt intensivt, i form av en samlad verksamhetsuppföljning samt ett ökat antal presidiemöten med berörda utförarstyrelser. Under delåret har situationen inom Naturbruksgymnasierna adresserats med anledning av vikande resultat och vikande elevunderlag. Vikten av respektive styrelses agerande rörande regelmässiga uppföljningar av förvaltningens tidplaner, åtgärder och resultat är av stor betydelse för att nå budgetmålen. Hälso- och sjukvården, och främst akutsjukvården, står inför stora utmaningar. Inriktningen från ägaren är oförändrad, hälso- och sjukvårdsnämnder och sjukhusens styrelser ska styra på ekonomi och verksamhet i balans. Vid målkonflikt är balans i ekonomin överordnad andra mål. Om meningsskiljaktigheter om åtgärdsplanerna uppstår ska frågan föras till regionstyrelsen eller regionfullmäktige för avgörande. Med anledning av utvecklingen föreslås regionstyrelsen få ett utökat mandat från regionfullmäktige för att kunna besluta i frågor där sjukhusens styrelser och hälso- och sjukvårdsnämnderna inte är överens.

23 (40) Prognosen för helåret 2015 är ett positivt resultat på 200 mnkr. Detta förutsätter framför allt ett fortsatt aktivt arbete med ökad kostnadskontroll främst på akutsjukhusen. Det är av yttersta vikt att åtgärdsprogram för samtliga akutsjukhus tas fram inför Arbetet med åtgärdsplanerna behöver genomföras i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Förvaltningsberättelse Hälso- och sjukvård Totalt nyttjande av vård Invånarna i Västra Götaland konsumerar en betydande andel av sin vård hos utförare som ägs av VGR, men konsumtion sker också hos privata vårdgivare som bedriver vård enligt regelverken för VG Primärvård och Vårdval Rehab eller enligt annat avtal med beställare inom VGR. Patientlagen ger invånarna möjlighet att konsumera vård också utanför länsgränsen, hos vårdgivare som bedriver vård genom överenskommelse eller avtal med något annat landsting. Inför 2015 förändrades principerna för prestationsredovisning av sjukhusvård så att alla prestationer oavsett ersättning rapporteras. De förändrade principerna syftar till att redovisningen ska spegla den faktiska konsumtionen av vård. Det förändrade regelverket bidrar till att det är svårt att göra en rättvisande jämförelse mellan åren. I vissa fall görs därför istället jämförelse mot budget. Invånarnas konsumtion av öppenvårdsbesök inom somatisk vård, vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) inom VGR under perioden januari augusti 2015 överstiger utfallet för motsvarande period 2014 och även budget Inom den somatiska öppenvården har antalet läkarbesök ökat med drygt , eller 1,7 procent. Inom den psykiatriska öppenvården har antalet besök hos samtliga yrkeskategorier ökat med drygt , eller 6,7 procent, mellan åren. Invånarnas konsumtion av somatisk slutenvård på sjukhusen i VGR har under perioden varit något högre än motsvarande period föregående år. Antalet DRGpoäng har mellan åren ökat med drygt 800, eller 0,6 procent. Konsumtionen av vårddagar inom vuxenpsykiatri och BUP hos inomregionala vårdgivare är något lägre än budget och även lägre än under motsvarande period föregående år, medan antalet vårdtillfällen är något högre. De vårdtillfällen som har avslutats under perioden är därmed något längre än vad som var fallet 2014 och även vad som förutsågs i budget. Att fler patienter vårdas i öppenvården, istället för att bli inskrivna, kan vara en förklaring till denna utveckling. Antalet besök inom VG Primärvård har under perioden varit drygt , eller 1,7 procent, färre än budgeterat. Det är framförallt besök hos andra yrkeskategorier än läkare som minskar. Genomförandet av VG Primärvård 2009 medförde en kraftigt ökad konsumtion under de första åren, men den uppåtgående trenden bröts Invånarnas konsumtion av besök till enheter inom Vårdval Rehab överstiger budget med drygt besök, eller 9,32 procent. Den budgeterade nivån utgår

24 (40) ifrån volymer under den vid budgettillfället senast kända uppgiften om konsumtion under en period om 12 månader. Antalet besök har ökat över tid sedan genomförandet av vårdvalet i oktober Ökningen finns framförallt inom Närhälsan. Det var inför genomförandet av Vårdval Rehab känt att behovet av dessa insatser inte var tillgodosett varför en ökad tillströmning av patienter kunde förutses. Osäkerheten om hur stor ökningen skulle bli var betydande, men under beredningen antogs den vara i storleksordningen procent. Inför beslut om genomförande angavs att den förväntade volymökningen skulle finansieras genom utebliven indexuppräkning av ersättningsnivåer inom VG Primärvård inför Antalet besök i övrig primärvård, det vill säga bland annat inom mödrahälsovård och ungdomsmottagningar, har under perioden varit drygt , eller 9,5 procent, färre än budgeterat. Procentuellt sett minskar konsumtionen av läkarbesök mest, men antalsmässigt är det framförallt besök hos andra yrkeskategorier än läkare som minskar (knappt besök). Invånarnas konsumtion av vårdtillfällen och vårddagar i utomregional vård har minskat jämfört med föregående år med knappt 300 (6,8 procent) respektive knappt (8,9 procent). Antalet besök i utomregional vård har däremot ökat sedan 2014, inom primärvård med cirka besök, eller 24 procent, och inom specialistvården med drygt besök, eller 16,5 procent. Ökningen överstiger den som förutsågs i budget för 2015, där det gjordes försök att värdera effekterna av den nya patientlagen. Den största ökningen hänför sig till patienter som söker sig till Region Halland för vård. Tillgänglighet I hälso- och sjukvårdsstyrelsens och regionstyrelsens delårsrapporter beskrivs tillgängligheten utifrån de båda styrelsernas system- respektive ägaransvar. Tillgängligheten till sjukvården har generellt inte förbättrats under Antalet patienter som väntar <90 dagar på första besök eller behandling har fortsatt att öka. Inom akutsjukvården kan en viss förbättring av tillgängligheten skönjas. För att säkerställa bästa möjliga intern produktion har produktionsvolymer tagits fram inom de diagnosområden där huvuddelen av tillgänglighetsproblematiken finns. Förvaltningarna har jämfört med tidigare år förbättrat sin måluppfyllelse, men produktionen har inte varit tillräcklig för att öka antalet patienter som tas om hand inom vårdgarantin. Arbetet med att använda den samlade regionala kapaciteten för att förbättra tillgängligheten måste fortsätta. För att stötta den interna produktionen under 2015 har VGR sedan tidigare upphandlade volymavtal inom höft- och knäproteser, ryggkirurgi och kataraktsjukvård. Inom kataraktsjukvård och höft- och knäproteser har VGR med hjälp av dessa acceptabel tillgänglighet. Inom ryggkirurgi räcker däremot kapaciteten inte till trots tillskott från externa leverantörer. Genomförda åtgärder är således inte tillräckliga. Ett fortsatt systematiskt förbättringsarbete måste genomföras i syfte att öka tillgängligheten och uppfylla

25 (40) lagen om vårdgaranti. Särskilt angeläget är införandet av produktions- och kapacitetsplanering samt säkerställandet att vård ges på rätt nivå. Väntande till planerad specialiserad vård Enligt vårdgarantin ska 100 procent av de väntande få ett besök inom 90 dagar. I juli var det endast 71 procent av de väntande som fick ett besök inom garantitiden. Den siste augusti var denna andel nere på 64 procent, vilket kan jämföras med samma tidpunkt 2014 då värdet var 74 procent. 1 Antalet som väntat över 90 dagar på första besök var den siste augusti Det är klart fler än för en månad sedan och en ökning med närmare 30 procent jämfört med ett år sedan. Antalet som väntat över 90 dagar var då Enligt vårdgarantin ska 100 procent av de väntande få en behandling inom 90 dagar. I juli var det endast 75 procent av de väntande som fick sin behandling inom garantitiden. Den siste augusti var denna andel nere på 67 procent, vilket kan jämföras med samma tidpunkt 2014 då värdet var 76 procent. Antalet som väntat över 90 dagar på operations- eller behandlingsstart var den siste augusti Det är väsentligt fler än för en månad sedan och en ökning med över 50 procent jämfört med för ett år sedan då antalet som väntat över 90 dagar var Måluppfyllelsegraden har försämrats under året, men i likhet med tidigare år förväntas en viss förbättring under hösten. Kösituationens utveckling är således ytterligare en anledning till att arbeta med produktions- och kapacitetsplanering. Denna måste kombineras med gemensam schemaläggning av berörda yrkeskategorier. Vidare måste rutiner för köadministration, bokning av besök respektive behandling förändras. Det bör övervägas att genomföra detta utifrån regiongemensamma principer inom ramen för ett gemensamt systemstöd. Nationella satsningen på BUP-verksamhet Enligt vårdgarantin ska alla patienter få ett besök inom 30 dagar. I juli var det endast 48 procent av patienterna som fick ett besök inom garantitiden. I augusti har dock måluppfyllelsegraden ökat till 65 procent, vilket kan jämföras med januari 2015 då mätvärdet var 86 procent. Antalet som väntat över 30 dagar på ett första besök till BUP var den siste augusti 146. Det är visserligen färre än för juli månad men samtidigt en ökning sedan januari med över 50 procent, då antalet som väntat över 90 dagar var 95. Det är stor skillnad mellan sjukhusen, där Skaraborgs Sjukhus har lägst tillgänglighet och Kungälvs sjukhus högst. En bidragande orsak till den dåliga tillgängligheten är den bristande tillgången på läkare. Vid Skaraborgs Sjukhus förväntas en förbättring till våren 2016 då utlandsrekryterade läkare bedöms kunna bidra till ökad produktion och förbättrad tillgänglighet. 1 Data från RF Målportal.

26 (40) 1177 Vårdguiden/Sjukvårdsrådgivningen Minst 90 procent av dem som ringt 1177 under en viss månad ska ha fått svar inom tre minuter. Antal inringda samtal har ökat från till , vilket innebär en ökning med 6,2 procent under första halvåret Andelen besvarade samtal inom tre minuter har sjunkit markant, från ett genomsnitt på 42 procent till nuvarande nivå på 16 procent. Riksgenomsnittet i juli är 32 procent. Närhälsan anger bland annat teknikproblem och bristande resurser som förklaring till denna låga nivå. En åtgärdsplan har tagits fram för att förbättra tillgängligheten. Med hänsyn till riksgenomsnittet för besvarade samtal inom tre minuter i allmänhet och för VGR i synnerhet bedöms det som angeläget att ta fram en analys över bidragande orsaker till låga måluppfyllelsen. Det nationella målet bör därefter övervägas utifrån de reala möjligheterna att nå målet. Välgrundad misstanke om cancer Enligt vårdgarantin ska 100 procent av de väntande få ett första besök inom 14 dagar. I juli var det endast 89 procent av de väntande som fick ett första besök inom garantitiden. I augusti har dock måluppfyllelsegraden ökat till 94 procent. Antalet patienter som registreras för första besök med anledning av välgrundad misstanke om cancer pendlar mellan per månad. Nära hälften av patienterna tas omhand vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Måluppfyllelsen tas upp i samband med Koncernkontorets återkommande verksamhetsuppföljningsmöten med förvaltningarna. Förvaltningarnas prognos är att vårdgarantin kommer att uppfyllas under hösten. Produktionsplanering För att säkerställa bästa möjliga interna produktion har produktionsvolymer tagits fram inom de diagnosområden där huvuddelen av tillgänglighetsproblematiken finns. Förvaltningarna har jämfört med tidigare år förbättrat sin måluppfyllelse, men produktionen har inte varit tillräcklig för att öka antalet patienter som tas om hand inom vårdgarantin. Arbetet med att nyttja den samlade regionala kapaciteten för att förbättra tillgängligheten måste fortsätta. Under 2016 införs det regionala produktionsplaneringssystemet Procap. För att stötta den interna produktionen under 2015 har VGR sedan tidigare upphandlade volymavtal inom höft- och knäproteser, ryggkirurgi och kataraktsjukvård. Inom kataraktsjukvård och höft- och knäproteser har VGR med hjälp av dessa acceptabel tillgänglighet, inom ryggkirurgi räcker däremot kapaciteten inte till trots tillskott från externa leverantörer. Arbetet med att utveckla produktions- och kapacitetsplanering i enlighet med regionstyrelsens beslut fortsätter. Det är angeläget att produktionsstyrning samt koncentration av vissa kirurgiska ingrepp genomförs i syfte att dels öka patientsäkerheten och dels optimera operationsresurserna. Vi kommer fortsatt behöva externa avtal för att säkra tillgänglighet i enlighet med vårdgarantin. Dessa avtal måste ha en bättre följsamhet till sjukhusens behov.

27 (40) Västra Götalandsregionens sjukhus Kvalitet i vården Delårsrapporter om kvalitet och kvalitetsuppföljning Kvalitetsuppföljning Kvalitet och kvalitetsfrågor är centrala frågor i sjukvårdsorganisationen med starkt stöd och engagemang från den politiska organisationen och koncernledning till förvaltningsledning och verksamheter. Kvaliteten inom den sjukhusbaserade vården är mycket god i VGR. En sammanställning av resultaten från Öppna jämförelser 2014 för sjukhusen i VGR visade att VGR:s resultat är bättre eller på samma nivå som riksgenomsnittet för 87 procent av totalt 480 rader (samtliga sjukhusspecifika ÖJ-indikatorer fördelade på de olika sjukhusen). För 1- årsperioden som slutar med andra kvartalet 2015 visar Kvartalen att VGR:s sjukhus når utsatta mål för 12 av 16 utvalda indikatorer (75 procent), och att man nästan når målvärdet för ytterligare tre indikatorer. För att nå hög medicinsk kvalitet inom sjukvården krävs noggrann uppföljning via kvalitetsregister och att resultaten regelbundet återkopplas till verksamheterna. Verksamheterna rapporterar till cirka 80 kvalitetsregister, där återkoppling sker dels via registren, men också via VGR:s fyra egna presentationsportaler. Sjukhusens kvalitet redovisas med 16 indikatorer på 3-månadsbasis i Kvartalen och med tidsserier för cirka 150 indikatorer på 1-årsbasis i Verksamhetsanalysen. I Verksamhetsanalysen finns också Benchmarkingrapporter och SVEUS-rapporter publicerade, samt Öppna jämförelser ur ett VGR-perspektiv. Kvaliteten på den psykiatriska vården redovisas i Psykiatrikompassen, och kvaliteten i primärvården på vårdcentralsnivå i Munin. Samtliga fyra portaler är webbaserade och öppna för allmänheten. Resultat från de fyra presentationsportalerna är underlag då kvalitet och kvalitetsresultat diskuteras och återkopplas till förvaltningsledningar i samband med kvalitetscontrolling och till de olika sektorsråden av de medicinska rådgivarna. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett problem för drabbade patienter, men också en mångfacetterad utmaning för vårdorganisationen. En reduktion av infektionsfrekvensen kräver samordning, kontroll och förfining av såväl medicinska som organisatoriska processer. Mätning av frekvensen VRI har tidigare gjorts med punktprevalensmätningar två gånger per år, och dessa mätningar har lett till minskad förekomst. För att nå än lägre nivåer krävs ytterligare insatser, där täta mätningar med redovisning av resultat i realtid är ett viktigt verktyg. Under 2014 har därför VGR vid sjukhusen infört infektionsverktyget, ett verktyg som rapporterar VRI på månadsbasis. Verktyget är i drift sedan årsskiftet, men validering och injustering är inte klar varför rapporterade resultat fortfarande bedöms som osäkra. Vårdrelaterade infektioner: Utfall 5,3 procent, mål 7 procent. Infektionsverktyget är under intrimning. Två valideringar visat att andelen VRI underskattas. I inledningsskedet får även målnivån betraktas som preliminär. Troligen kommer den att behöva justeras nedåt. Fördjupad läkemedelsgenomgång i primärvården för patienter 75 år och äldre: Utfall 46,7 procent, mål 65 procent. Målnivån höjdes 2015 från 60 till 65 procent.

28 (40) Utfallet har varit väsentligen konstant senaste året. För att öka andelen läkemedelsgenomgångar under 2016 har den målrelaterade ersättningen ökats. Därtill har ersättningen för hembesök 2015 ökats och från 2016 införs indikatorn för utförd samordnad individuell plan (SIP). Även dessa två åtgärder förväntas öka andelen läkemedelsgenomgångar hos äldre. Genom utnyttjande av data i kvalitetsregister, relevanta indikatorer, systemstöd, applikationer samt riktade ersättningar och uppföljning finns bra förutsättningar och incitament för systematisk utveckling av den medicinska kvaliteten. Prestationer 2 Sjukhus Budget 2015 Utfall 2015 Avvikelse Budget Utfall 2015 % avvikelse Utfall 2014 Förändring % förändring Vårddagar vuxenpsykiatri ,2% ,29% Vårddagar rättspsykiatri ,6% Vårddagar BUP ,6% ,55% Besök vuxenpsykiatri ,3% ,28% Besök BUP ,3% ,56% Besök somatik ej dagkir/dagmed ,1% ,61% DRG p dagkirurgi/dagmedicin ,6% ,80% CMI (genomsnittlig vårdtyngd slutenvård) 0,964 1,002 0,038 4,0% DRG p sluten vård somatik ,3% ,56% Vårdtillfällen somatik ,6% Sammanvägda prestationer ,3% ,42% En förändring av prestationsredovisningen för sjukhusvården inför 2015 innebär att alla prestationer oavsett ersättning rapporteras. De förändrade principerna syftar till att redovisningen ska spegla den faktiska produktionen av vård. De sammanvägda prestationerna för sjukhusvården är drygt en procent högre än periodens budget. Det är framförallt Skaraborgs Sjukhus, Alingsås lasarett och Sahlgrenska Universitetssjukhuset som bidrar till denna positiva avvikelse. Det är främst besök och åtgärder inom somatisk öppenvård samt besök inom barnpsykiatrin som är fler än budget och även fler än under motsvarande period föregående år. Vid Skaraborgs Sjukhus och Alingsås lasarett har det under perioden producerats fler vårdtillfällen inom somatisk vård än budgeterat, medan övriga sjukhus inte når budgeterat antal vårdtillfällen. Totalt i VGR är därmed antalet vårdtillfällen inom somatisk vård lägre än budget. En förklaring är att fler vårdplatser har varit sommarstängda under en längre tid jämfört med tidigare år. Antalet DRG-poäng för sluten somatisk vård når budgeterad nivå på samtliga sjukhus utom NUsjukvården och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Totalt sett överstiger antalet DRG-poäng för sluten somatisk vård motsvarande period På grund av ändrade redovisningsprinciper kan förändring inte redovisas för CMI och Vårdtillfällen somatik. För 2014 ingår Vårddagar rättspsykiatri i vårddagar vuxenpsykiatri.

29 (40) Antalet besök inom vuxenpsykiatri är något fler än motsvarande period i fjol, men betydligt färre än budgeterat. Endast Skaraborgs Sjukhus och Kungälvs sjukhus når sin budget för besök inom vuxenpsykiatri. Antalet vårddygn inom vuxenpsykiatri, inklusive rättspsykiatri, har minskat något både jämfört med budget och motsvarande period föregående år. Minskningen är genomgående på alla sjukhus utom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Även antalet vårddygn inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har minskat både jämfört med budget och föregående år. Minskningen är mest markant på Södra Älvsborgs Sjukhus, vilket bland annat beror på att en vårdavdelning fick stängas under en period för återställning efter skadegörelse. Ekonomi Sjukhusen redovisar ett ekonomiskt underskott för delåret om -275 mnkr samt har lämnat en ekonomisk prognos för helåret om -526 mnkr. För delåret innebär det en budgetavvikelse om -356 mnkr och för helåret -452 mnkr. I samband med delårsrapport mars beslutade regionstyrelsen om godkända budgetavvikelser för sjukhusen på sammanlagt 155 mnkr. Med detta i beaktande blir sjukhusens prognostiserade budgetavvikelse -297 mnkr för helåret. Det är akutsjukhusen som står för underskotten. Akutsjukhusens presidier har vid upprepade tillfällen varit kallade till ägarutskottet respektive regionstyrelsen för att redovisa åtgärdsplaner samt genomförandet av dessa för att nå ekonomisk balans. Bortsett från Södra Älvsborgs Sjukhus har åtgärdsplanerna inte visat på några konstaterade kostnadsreduceringar utan snarare har underskotten fortsatt att öka. En del kan förklaras med att flera sjukhus genomför produktion utöver överenskommet, vilket inte kompenseras ekonomiskt. Detta ska då ses i perspektivet att om sjukhuset producerar mindre än överenskommet så reduceras ersättningsbeloppet med 50 procent, vilket sätter ett perspektiv på ersättningssystemet. Vidare går det inte att utesluta att kostnadsutvecklingen påverkas av modellen för framtagning av vårdöverenskommelser. En granskning av samverkansmodellen indikerar att arbetet med vårdöverenskommelserna behöver ses över då det i överenskommelserna finns variationer, tolkningsutrymmen och otydligt definierade uppdrag. Ytterligare bidragande orsaker till ökade kostnader kan vara viss ökning av inkommande remisser, framförallt ökningen av accepterade remisser liksom ökat sökande till sjukhusens akutmottagningar. Och även bristande stringens i sjukhusens budgetprocess, uppföljning och analys. Vidare har det konstaterats under arbetet med verksamhetsuppföljning och ägaranalyser att det saknas gemensamma principer för självkostnadsberäkningar och särkostnadskalkyler. Utifrån det prognostiserade resultatet är bedömningen att det redan nu finns behov av åtgärdsplaner för 2016 i syfte att nå ekonomisk balans. Detta gäller alla akutsjukhus. Vidare finns det anledning att se över planeringsdirektiv, budgetanvisningar, ersättningssystem och vårdöverenskommelser i syfte att skapa ökad tydlighet och bättre förutsättningar för styrning och uppföljning. Närhälsan Prestationer Antalet besök vid Närhälsans vårdcentraler inom VG Primärvård är under januariaugusti 2015 cirka , vilket är fyra procent färre än budgeterat och sex

30 (40) procent lägre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret 2015 indikerar en nedgång med närmare tio procent jämfört med Närhälsan anger att den minskade produktionen främst beror på att två vårdcentraler och en jourcentral har stängt, men även på minskat köp av bemanningsläkare samt att ett antal utlandsrekryterade läkare ännu inte är i full produktion. Antalet besök vid Närhälsans enheter inom Vårdval Rehab är under perioden januari-augusti 2015 knappt , vilket är cirka fler än budgeterat (20 procent). I årsredovisningen kommer orsaker till den kraftigt ökade tillströmningen att beskrivas. Inom den beställning till Närhälsan som benämns beställd primärvård, är antalet besök under perioden januari-augusti 2015 knappt , vilket är fem procent färre än budgeterat och även mindre än föregående år. Antalet besök inom den specialistvård som utförs inom Närhälsan är för perioden nästan , vilket är cirka fler än budgeterat (3,5 procent) och även fler än motsvarande period Ekonomi Närhälsans vårdvalsverksamhet prognostiserar ett överskott om 22 mnkr för helåret. Såväl vårdcentralsverksamhet som rehabverksamhet gör ett ekonomiskt överskott jämfört med budget och bidrar enligt prognos med ungefär lika mycket till den positiva budgetavvikelsen. Resultatet påverkas positivt av en engångsersättning i januari om 10 mnkr för satsningar på äldre. Kopplat till resultat har Närhälsan redovisat att det finns 31 vårdcentraler med ekonomiska underskott över tid. Antalet listade fortsätter att minska, personer under perioden januariaugusti, vilket innebär lägre intäkter både jämfört med budget och föregående år. Närhälsan framhåller bristande kontinuitet på grund av problem med att rekrytera och behålla läkare, som en viktig orsak till att man tappar listade patienter. Oaktat det ekonomiska resultatet finns det ett underliggande ekonomiskt problem då ett stort antal vårdcentraler dras med ekonomiska underskott. Primärvårdsdirektören har i oktober för ägarutskottet redovisat det aktuella läget samt pågående arbete. Närhälsans utfall för beställd primärvård är 29,3 mnkr bättre än budget men förväntas ändå nå ett nollresultat vid årets slut då många aktiviteter är planerade att genomföras under hösten. Avvikelsen beror bland annat på att intäkterna är felperiodiserade i förhållande till när kostnaderna uppstår under året. Den 1 september 2014 startade Vårdval Rehab och i samband med detta övertog primärvårdsstyrelsen ansvaret för rehabverksamheten från styrelsen för beställd primärvård. Detta försvårar jämförelse av kostnader mellan 2014 och Närhälsan har en minskad produktion och tappar intäkter på grund av över tid färre listade. Detta är en bidragande orsak till att det finns ett stort antal vårdcentraler dras med underskott. Det är långsiktigt ohållbart att bedriva verksamhet som inte är i ekonomisk balans. Regionfullmäktige föreslås därför uppdra till primärvårdsstyrelsen att omstrukturera Närhälsan så att de

31 (40) vårdcentraler primärvårdsstyrelsen bedömer ha långsiktiga negativt resultat är avvecklade eller i ekonomisk balans före utgången av Medarbetare Personalvolym Anställningar I augusti 2015 var antalet anställningar 594 fler jämfört med augusti Det motsvarar en ökning med 1,2 procent. Ökningarna har skett inom hälso- och sjukvården. De tillfälliga anställningarna har minskat med 0,6 procentenheter till 13,8 procent. Andel heltidsanställda av tillsvidareanställda har ökat med 1,0 procentenheter till 85,3 procent. Nettoårsarbetare Antal nettoårsarbetare i förvaltningarna har ökat med 431 jämfört med föregående år, vilket motsvarar en volymökning på 1,0 procent. De största ökningarna har skett inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Närhälsan och Angereds Närsjukhus. Ökningarna kan bland annat förklaras av utökade uppdrag och förändrad bemanning. Den planerade utvecklingen av Angereds Närsjukhus har inneburit en ökning med 44 nettoårsarbetare. NU-sjukvården har minskat cirka 100 varav 30 avser verksamhet som övergått till privat vårdgivare. Minskningen av sjuksköterskor, barnmorskor finns inom visstidsanställda på sjukhusen och beror främst på rekryteringssvårigheter. Antalet undersköterskor

32 (40) har ökat, det är tillsvidareanställda på sjukhusen. Detta är en effekt av arbetet med uppgiftsväxling som inneburit en översyn av arbetsfördelningen mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Ökningen av läkare har till största delen skett inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skaraborgs Sjukhus. Ökningen inkluderar 117 STläkare och har till 60 procent skett inom prioriterade specialiteter enligt kompetensförsörjningsplanen. Specialister i allmänmedicin har minskat med 23 nettoårsarbetare. Ökningen av medicinska sekreterare finns inom Närhälsan och Sahlgrenska Universitetssjukhuset och avser huvudsakligen tillfälligt anställda. Trots ökningen kvarstår en obalans som innebär att efterfrågan av medicinska sekreterare är större än tillgången. Ökningen av administration avser bland annat anställning av kanslister till följd av obalans för medicinska sekreterare inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ökningen beror också på att externa konsulter har ersatts av nyanställningar inom Västtrafik, rekryteringar inom Västfastigheter för hantering av kommande investeringsbehov samt anpassningar till normtalet för underställda per chef. Ökningen för sjukhustekniker/laboratoriepersonal och minskningen av teknik, hantverkare förklaras till stor del av omkodning inom Regionservice för 84 nettoårsarbetare. Exklusive reviderad kodning har sjukhustekniker/- laboratoriepersonal ökat med 36 (varav 32 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset) och teknik, hantverkare minskat med 18 nettoårsarbetare. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat med 0,5 procentenheter jämfört med augusti Ökningen motsvarar cirka 200 årsarbetare. Den långa sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) har ökat sin andel med 0,4 procentenheter till 57,4 procent. Den korta sjukfrånvaron (1-14 dagar) har ökat sin andel med 0,2 procentenheter till 32,0 procent. Ökningen av den korta sjukfrånvaron har påverkats av ökat insjuknande i influensa under början av året. Sjukfrånvaro dagar har minskat sin andel med 0,6 procentenheter till 10,6 procent. Sjukfrånvaron ökar mer för kvinnor än för män. Sjukfrånvaron är högst för personalgrupperna kök, städ, tvätt (10,5 procent) och undersköterskor med flera (9,7 procent) medan den är lägst för läkare (3,1 procent). Koncernkontoret har tillsammans med förvaltningarna tagit fram en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Förvaltningarna arbetar även med egna aktiviteter. Beslutet om normtalet underställda medarbetare per chef är ett led i att förbättra

33 (40) arbetsmiljön och därigenom minska sjukfrånvaron. Normtalet kommer att följas upp i årsredovisning Ekonomi Resultat och prognos Helårsbudgeten 2015 för VGR har ett positivt resultat på 51,5 mnkr. Efter augusti är resultatet mnkr, vilket är 827 mnkr bättre än periodiserad budget. Verksamheternas samlade resultat är 914 mnkr, vilket är 300 mnkr bättre än budget. Det finansiella resultatet är 490 mnkr, vilket är 527 mnkr bättre än budget. Det påverkas dock positivt av en engångseffekt som är en återbetalning av AFApremier på 253 mnkr. Helårsprognosen 2015 för VGR är ett positivt resultat med 200 mnkr, vilket är 149 mnkr bättre än budget. Prognosen för den samlade hälso- och sjukvården är -470 mnkr. Det är främst sjukhusen som prognostiserar negativa resultat på -526 mnkr, vilket är 452 mnkr sämre än budget. Det ska dock påpekas att 155 mnkr av dessa är godkända avvikelser enligt beslut i regionfullmäktige i samband med delårsrapport mars. Övriga verksamheter inom VGR pekar i sina prognoser på ett något bättre resultat än planerat, 188 mnkr. Även det finansiella resultatet ser ut att ge ett större överskott än planerat, 343 mnkr bättre än budget. Koncernkontoret betonar vikten av att verksamheter som har underskott, enligt regionfullmäktiges beslut, intensifierar sitt att arbete med kostnadskontroll och åtgärdsplaner så att berörda verksamheter vid utgången av 2015 har en ekonomi i balans på månadsbasis. Prognosen bygger vidare på att det samhällsekonomiska läget är fortsatt stabilt med bibehållen nivå på skatteintäkterna. Resultat per verksamhet Ackumulerat augusti Jmf 2014 Helår mnkr Utfall Budget* Avv Avv mot ack Prognos Budget* Utfall Godkända budget aug avv 2015** Hälso- och sjukvård inkl HSS varav HSS varav HSN varav Sjukhus varav Närhälsan varav Övriga Tillväxt och utveckling Serviceverksamheter Regiongemensamt varav koncernjust verksamheter Verksamheternas resultat Centrala finansiella poster varav AFA-premier Koncernjustering övrigt Eliminering bolagen Finansiellt resultat Koncernens resultat * Inklusive beslut om nyttande av eget kapital **Övriga beslut om godkända avvikelser utöver beviljad budget för verksamhetsåret De verksamheter som främst bidrar till den positiva avvikelsen mot budget är:

34 (40) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen visar en positiv budgetavvikelse på 115 mnkr för perioden januari-augusti. Detta förklaras främst av att utvecklingsanslaget, det vill säga medel avsatta för ordnat införande, regionala utvecklingsplanen psykiatri och Grön Rehab, inte har avropats enligt budget. Även kostnaderna för ordnat införande, det reformerade tandvårdsstödet och målrelaterad ersättning till VG Primärvård är lägre än förväntat. Det prognostiserade överskottet hos HSS föreslås att användas för att täcka merkostnader för vårdval rehab. Västtrafik AB har en positiv budgetavvikelse på 189 mnkr. Nästan 100 mnkr av dessa är ett resultat av en, för Västtrafik, positiv trend på de index som är kopplade till kostnader för trafikavtalen. Positiva avvikelser redovisas också på flera andra kostnadsposter som till exempel avskrivningar och projektkostnader. Det driftmässiga resultatet prognosticeras avvika positivt mot budget med 159 mnkr på helåret. Prognosen för Västtrafik AB beräknas dock till noll på grund av avsättning till obeskattade reserver. Västfastigheter redovisar ett resultat på 92 mnkr. Det budgeterade resultatet per augusti är 55 mnkr. Västfastigheters budgeterade resultat för helåret är 22 mnkr och helårsprognosen sätts till 55 mnkr. Prognosen för helåret avviker mot budget med 33 mnkr. Den positiva differensen för perioden och helåret beror främst på lägre kostnader för avskrivningar och ränta som en följd av tidsmässiga förskjutningar av investeringsprojekt samt lägre värmekostnader på grund av att året varit varmare än normalt Regionservice redovisar ett resultat på 58 mnkr. Det budgeterade resultatet per augusti är 9 mnkr. Regionservice prognostiserade resultat för 2015 är 35 mnkr. Hjälpmedelsverksamheten avviker positivt mot budget med 17 mnkr, vilket beror på högre volymer. Regionservice redovisar även en positiv avvikelse för personalkostnaderna som bland annat beror på förseningar i övertagandet av skanning av fakturor och huvudmannafaktureringen och vakanta tjänster. Arbetet med att införa ny styrmodell för Regionservice pågår. Ny tjänstekatalog och prislista är beslutad av regiondirektören. Under april har serviceöverenskommelser, baserade på prislista och tjänstekatalog, tagits fram. Från och med den 1 oktober gäller ett nytt samarbetsavtal med kommunerna gällande hjälpmedelsverksamheten. De ekonomiska effekterna av detta avtal har arbetats in i årsprognosen. Regionstyrelsen redovisar ett positivt resultat på 208 mnkr, vilket är 186 mnkr bättre än budget. Detta förklaras främst av att avsatta projekt- och anslagsmedel samt medel för oförutsedda händelser inte tagits i anspråk under perioden De verksamheter som redovisar negativa avvikelser mot budget är främst akutsjukhusen.

35 (40) Intäkter Ack aug Intäkter Utfall Budget Förändring Utfall Förändring Helår 2015 Mnkr Belopp % 2014 Belopp % Budget Prognos Såld vård ,5% ,7% Patientavgifter ,3% ,6% Specialdestinerade statsbidrag ,4% ,3% Biljettintäkter ,3% ,6% Övriga intäkter ,4% ,6% Summa verksamhetens intäkter ,3% ,8% Skatteintäkter ,4% ,4% Kommunalekonomisk utjämning ,9% ,4% Generella statsbidrag ,3% ,1% Summa skatt, utjämning, gen. statsbidrag ,3% ,2% Engångspost AFA Summa intäkter ,8% ,8% Intäkterna visar en positiv budgetavvikelse på 317 mnkr som till största delen förklaras av en återbetalning av AFA-premier på 253 mnkr. Under verksamhetens intäkter förklaras merparten av avvikelserna på såld vård och patientavgifter, cirka 150 mnkr, av att budget och utfallskonton inte är matchade. Det rör sig således inte om en reell avvikelse. De samlade skatteintäkterna och den kommunalekonomiska utjämningen är mnkr, vilket ger en negativ avvikelse mot ackumulerad budget i perioden med -206 mnkr. Avvikelsen fördelar sig på minskade skatteintäkter -94 mnkr samt kommunalekonomisk utjämning -112 mnkr. Inom det kommunalekonomiska utjämningssystemet är det regleringsavgiften 3 som har störst ackumulerad avvikelse med -89 mnkr (-24 procent). Orsaken är ett för lågt antagande om regleringsavgiftens storlek i helårsbudgeten. Det generella statsbidraget avseende läkemedelsförmånen har en positiv avvikelse mot ackumulerad budget med 96 mnkr (4 procent). Orsaken är främst att regeringen har beslutat att betala ut 49 mnkr för "Hepatit C " under innevarande år men också att den totala ersättningsnivån från staten blir något högre än vad som antagits i helårsbudgeten. VGR också fått delkompensation för de höjda sociala avgifterna för unga med 4,3 mnkr under augusti. Enligt den senaste skatteunderlagsprognosen från augusti förväntas helårsutfallet för skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning avvika med -309 mnkr (-0,7 procent) mot helårsbudgeten. Slutavräkningen för 2015 bedöms bli positiv, även om det skett en försämring med 42 kr/invånare sedan prognosen i februari. Därmed blir den positiva avvikelsen avseende slutavräkningen för 2015 lägre än vad som tidigare prognostiserats och budgeterats. Även regleringsavgiften tynger helårsprognosen negativt då den blir större än vad som antagits i helårsbudgeten. Samtidigt dämpas den negativa avvikelsen avseende skatteintäkterna genom ett förväntat helårsutfall för de generella statsbidragen som prognosticeras överstiga budgeten med 119 mnkr. Detta är en effekt av att tilldelningen från staten för läkemedelsförmånen blev högre än vad som tidigare angivits. 3 En del av systemet för kommunalekonomisk utjämning som syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting.

36 (40) Kostnader Kostnader Utfall Budget Ack aug Förändring Utfall Förändring Helår 2015 Mnkr Belopp % 2014 Belopp % Budget Prognos Personalkostnader inkl. bemanning ,5% ,4% Köpt vård ,5% ,0% Läkemedelskostnader ,1% ,5% Material och varor ,1% ,8% Trafikkostnader ,5% ,5% Avskrivningar och nedskrivningar ,1% ,2% Övriga kostnader ,6% ,6% Summa kostnader ,4% ,5% Verksamhetens kostnader (bruttokostnaden) har ökat med 5,5 procent jämfört med föregående år. Enligt prognosen kommer bruttokostnaderna att bli 0,1 procent högre än budgeterat. Negativa budgetavvikelser återfinns främst kopplat till bemanningsföretag som inte budgeteras men ingår i prognosen samt att läkemedelskostnaderna ökat betydligt mer än planerat. Personalkostnader inklusive bemanningsföretag har ökat 3,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år (se avsnitt om personalkostnader nedan). Kostnader för läkemedel inklusive vissa hjälpmedel är för perioden 180 mnkr högre än budgeterat och 399 mnkr högre än föregående år. De främsta faktorerna till utvecklingen är betydande kostnadsökning kopplad till läkemedel för behandling av Hepatit C, inflammatorisk sjukdom, malign tumörsjukdom, MS samt antikoagulantia. Kostnadsökningarna inom nämnda områden är förväntad och följer i stort prognos, undantaget är läkemedel mot inflammatorisk sjukdom där kostnaderna ökar mer än förväntat (cirka 60 mnkr). Ytterligare ökande, oförutsedda, kostnader ses inom flera områden (till exempel blodersättning, neuroleptika och läkemedel mot ögonsjukdomar). Var för sig är ökningarna inte så omfattande men tillsammans bidrar de till resterande del av budgetavvikelsen för läkemedel. Ytterligare analys av läkemedelskostnaderna kommer att göras för att vidare klargöra möjliga orsaker. Trafikkostnadernas positiva avvikelse mot budget beror främst på en, ur Västtrafiks synvinkel, positiv utveckling av indexläget kopplat till trafikavtalen. Övriga kostnader är 18 procent lägre än budgeterat. De positiva avvikelserna förklaras av att planerade satsningar, projektmedel och medel för oförutsedda händelser inte använts fullt ut. Även prognosen pekar på att dessa kostnader inte kommer att realiseras i den omfattning som planerats. Personalkostnader Personalkostnader Utfall Budget Ack aug Förändring Utfall Förändring Helår 2015 Mnkr Belopp % 2014 Belopp % Budget Prognos Löner ,1% ,2% Övriga personalkostnader ,5% ,9% Pensionskostnader ,6% ,9% Sociala avgifter ,8% ,9% Bemanningsföretag -362 * * * ,0% * -507 Summa personalkostn. inkl. bemanning ,5% ,4% * Enligt anvisningarna ska inte tjänsteköp budgeteras utan ingå i personalkostnader

37 (40) Personalkostnaderna på koncernnivå är i nivå med budget. Inkluderas kostnader för bemanningsföretag blir det en negativ budgetavvikelse på 268 mnkr, vilket motsvarar 1,5 procent. De senaste åren har VGR haft en löneutveckling enligt plan. Enligt förvaltningarna förväntas även årets löneöversyn ligga i linje med budgeterade kostnader. Lönekostnaden har ökat jämfört med föregående år med 4,2 procent. Löneöversyn för förvaltningarna står för 2,8 procent av löneökningen. Resterande 1,4 procent påverkas av förändringar i personalvolym och personalstruktur. Antal mer- och övertidstimmar har ökat med 1,7 procent jämfört med föregående år medan kostnaden ökat med 8,0 procent. Det är den kvalificerade övertiden som står för ökningen av antal timmar och största delen av kostnadsökningen. Ökningen av kvalificerad övertid finns huvudsakligen inom personalgrupperna sjuksköterskor och undersköterskor och beror bland annat på rekryteringssvårigheter och ökad sjukfrånvaro. Läkarnas arbetade tid under jour och beredskap har ökat med 1,9 procent medan kostnaden ökat med 3,9 procent. Kostnaden för OB-tillägg har ökat med 8,2 procent. Att kostnaderna ökar mer än antal timmar kan bero på löneöversyn, personalgrupp och olika ersättningsnivåer. Kostnadsökningarna kan till en del förklaras av förändrade ersättningar i avtal (Allmänna bestämmelser) från och med oktober De redovisade uppgifterna avser ackumulerat utfall till och med juli 4 för VGR:s förvaltningar. Pensionskostnader Pensionskostnaderna är mnkr mot periodens ackumulerade budget på mnkr. Det innebär att pensionskostnaderna avviker negativt med 78 mnkr. Pensionsutbetalningarna, pensionsavgifterna samt pensionsskuldens förändring avviker med -59 mnkr (-3 procent) mot budget för perioden. Även räntan på pensionsskulden avviker negativt med 18 mnkr (-13 procent) mot ackumulerad budget. Den senaste pensionsprognosen från augusti visar på högre kostnader för helåret 2015 jämfört med pensionsprognosen från mars. Den negativt ackumulerade avvikelsen väntas vid årets slut till -127 mnkr, varav pensionskostnaderna är -99 mnkr och kostnadsräntan på pensionsskulden -27 mnkr. Framförallt orsakas kostnadsökningen av slutbetalning för förmånsbestämd avtalspension, vilken ökar som en effekt av att fler personer valt att gå i pension före 65 års ålder. Fler anställda har också beviljats särskild avtalspension. Dessutom har kostnaden för den avgiftsbestämda ålderspensionen ökat eftersom fler poster tillkommit. 4 Dessa lönekostnader bokförs med en månads fördröjning således är det inte möjligt att redovisa utfallet per augusti.

38 (40) Pensionsskuld och ansvarsförbindelse Pensionsavsättningen beräknas för helåret 2015 till mnkr, en ökning med 5 mnkr jämfört med föregående prognos och en ökning med 977 mnkr jämfört med helårsutfallet Ansvarsförbindelsen, som vid utgången av 2014 var mnkr, förväntas minska med 675 mnkr till vid utgången av Den minskande trenden väntas fortsätta eftersom utbetalningarna kommer att överstiga värdesäkringen. Totalt medför det att prognosen för det totala pensionsåtagandet beräknas till mnkr vid årets utgång, vilket är en ökning med 301 mnkr jämfört med utfallet föregående år. Bemanningsföretag Tjänsteköp från bemanningsföretag används främst vid vakanser där man inte kunnat rekrytera. Kostnaderna för bemanningsföretag har ökat med 36 mnkr jämfört med samma period föregående år. Ack aug Helår Kostnader bemanningsföretag Utfall Utfall Förändring Utfall Prognos Mnkr Belopp % Läkare ,5% Sjuksköterskor ,0% Övriga kategorier ,2% Summa kostnader bemanningsföretag ,0% Det är främst kostnaden för tjänsteköp av sjuksköterskor som ökat medan kostnaden för läkare visar en liten ökning och övriga kategorier har minskat. Kostnadsökningen för sjukskötersketjänster finns huvudsakligen inom NUsjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Kungälvs sjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus. VGR har beslutat om stopp för anlitande av bemanningsföretag för sjuksköterskor från och med den 1 oktober. För läkare avser kostnaderna främst tjänsteköp för specialiteterna allmänmedicin, bild- och funktionsmedicin, psykiatri, invärtesmedicin och kirurgi samt inom

39 (40) akutverksamhet. För sjuksköterskor avser kostnaderna främst tjänsteköp inom primärvård, akutvård, operation, medicin, geriatrik och kirurgi. Förvaltningarna och bolagen bedömer att kostnaderna för bemanningsföretag kommer att minska med 6 mnkr jämfört med Denna bedömning förutsätter följsamhet till beslutet om stopp för anlitande av bemanningsföretag för sjuksköterskor från och med den 1 oktober. Extra besparingar beslutade av regionfullmäktige I samband med detaljbudgeten för 2013 beslutade regionfullmäktige om extra besparingar för bland annat konsultkostnader. Det handlar om årliga besparingar från 2013 till och med Utfallet av konsultkostnader har från 2012 till 2014 minskat med 103 mnkr eller cirka 18 procent. Årets utfall till och med augusti är 392 mnkr, vilket är ett högre utfall än motsvarande period de senaste tre åren. Förvaltningarnas prognos för 2015 landar på cirka 560 mnkr, vilket innebär att vi inte når den målnivå på 350 mnkr som sattes upp i budgetbeslutet En klar majoritet av de förvaltningar som har besparingsmål gällande konsultkostnader ser ut att klara dessa. VGR-IT står för nästan hela avvikelsen, vilket förklaras av: VGR:s kostnadsandel till Inera har tidigare bokförts som lämnade bidrag. Denna är nu omförd till kontot för köpta tjänster, årskostnad cirka 70 mnkr. Redovisningen är gjord enligt anvisningar från Sveriges Kommuner och Landsting Tillkommande beslut om extra tillskott från regionstyrelsen för ITutveckling om sammanlagt 180 mnkr varav en del går till konsultkostnader De konton som används för uppföljningen av konsultkostnader fångar även en del kostnader som inte är renodlade konsulter till exempel driftsavtal Om dessa lyfts ur bedöms prognosen till 440 mnkr, vilket är en sänkning jämfört med 2014 och betydligt närmare besparingsmålet på 350 mnkr.

40 (40) Investeringar Utfall för investeringar till och med augusti 2015 är mnkr, vilket är 20 procent högre än föregående år. Helårsprognosen för 2015 är mnkr, vilket är strax under investeringsbudgeten om totalt mnkr. Delår augusti Helår Utfall 2015 Utfall 2014 Förändring (%) Prognos 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Fastighetsinvesteringar % Utrustningsinvesteringar % varav Västtrafik % Totalt % Självfinansieringsgraden anger i vilken grad den löpande verksamheten (förenklat årets resultat plus avskrivningar) finansierar investeringarna. Ett förbättrat resultat för delåret augusti jämfört med förra året har medfört full självfinansieringsgrad för delåret, men en förväntad självfinansiering om cirka 62 procent. Det medför att VGR:s egna kapital och likviditet används för finansiering av investeringarna. Likviditetsutveckling under året och kommande år Koncernens likviditet är mnkr, vilket är en minskning från den 31 december 2014 (9 272 mnkr) med mnkr. De största likvidpåverkande händelserna hittills under året är slutavräkningen av skatt avseende 2013 som gjorde att VGR återbetalade 267 mnkr till skatteförvaltningen och betalningen av pensionsavgifterna till pensionsvalet på knappt 800 mnkr. Under året har det skett stora förändringar på de finansiella marknaderna. Framförallt har börsen stigit till årshögsta på cirka 17 procent till att åter falla till - 3 procent vid sista augusti. Detta har innebär att värdet på likviditetsportföljen skrivits ner med 28 mnkr. Likviditeten beräknas under året att sammantaget försvagas till mnkr. Den sista återbetalningen på AFA medel sker i december, inlösen av LÖF reversen sker i mitten på november med mnkr, andra delen av betalningen av garantikapitalet till LÖF sker i början december med 100 mnkr. Prognosen bygger på årets investeringar är mnkr, vilket är cirka 100 mnkr mindre än budgeterat och årsprognosen på årets driftresultat är 200 mnkr. Balanskrav Det lagstadgade balanskravet innebär en miniminivå där intäkterna ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat ska återställas inom tre år. Enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning (RKR 22) ska en bedömning göras av balanskravet utifrån den helårsprognos som görs i samband med delårsrapporten. Balanskravsresultatet har bedömts utifrån prognosen på koncernnivå och beräknas bli positiv. Verksamheter i balans Det övergripande målet är att sjukhusen ska ha sina verksamheter i ekonomisk balans. Regionstyrelsen får - inom ramen för uppsiktsplikten - fortlöpande redovisning av sjukhusens verksamhet och ekonomi utifrån ett antal parametrar

41 (40) för att beskriva Verksamhet i balans. Nedan redovisas läget för augusti. Utökade kommentarer kring faktorerna redovisas i denna handling under respektive rubrik. Om det finns en färg bakom utfallet så är det utfallet mars 2015, annars är resultatet oförändrat. Ekonomi VGR har en positiv budgetavvikelse på 827 mnkr, dock har samtliga akutsjukhus negativa budgetavvikelser. Beläggning Beläggningsgraden är fortsatt hög på många sjukhus, genomsnittsvärdet har försämrats från 93 till 94 procent jämfört med mars Tillgänglighet 60 dagar Flera av sjukhusen har ett sämre utfall kopplat till tillgänglighet inom 60 dagar än i mars Utfallet i augusti är 48 procent för besök och 45 procent för behandlingsstart. För att komma upp i grönt krävs över 80 procent. Tillgänglighet 60 dagar har en koppling till det som tidigare benämndes kömiljarden och var en incitamentsersättning. Denna nationella ersättningsform avskaffades för Vårdgaranti 90 dagar VGR:s sjukhus klarar inte vårdgarantin. Utfallet i augusti är 67 procent för besök och 68 procent för behandlingsstart. För att komma upp i grönt krävs 100 procent

42 (40) Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancer På VGR-nivå är utfallet i augusti 94 procent, vilket är en försämring med en procentenheter jämfört med mars För att komma upp i grönt krävs mer än 95 procent. Måluppfyllelse för vissa, framförallt medicinska, indikatorer enligt Kvartalen Sammanställs inte på regional nivå. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron generellt följer generellt ett säsongsmönster från år till år. Det innebär att vi normalt ser en lägre sjukfrånvaro i augusti jämfört med mars. Dock ser vi att nivån för 2015 är högre än Sjukfrånvaron ligger på 6,6 procent, en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med augusti Vi noterar att några sjukhus förefaller ha brutit trenden och går mot minskad sjukfrånvaro. För att minska sjukfrånvaron är en handlingsplan framtagen och under genomförande. För att få grönt ska förvaltningarnas sjukfrånvaro understiga 5 procent. Sjukfrånvaron följs upp kontinuerligt vid uppföljningsmötena med förvaltningarna. Övertid Övertidstimmarna, exklusive arbetad tid under jour och beredskap, står för 1,8 procent av utförd arbetstid. För att erhålla grönt ska förvaltningarnas övertid understiga 1,9 procent. Bedömning och ställningstagande Sahlgrenska Universitetssjukhuset lämnar en prognos på -262 mnkr i förhållande till sin budget på -62 mnkr. Prognosen innehåller effekten av hittills planerade åtgärder. Koncernkontorets har svårt att bedöma effekterna av presenterade och kommande åtgärder då effekterna inte är synliga i kostnadsutvecklingen eller i resultatförbättringar. Det behövs sannolikt ett intensifierat genomförande och fler åtgärder för att nå en ekonomisk balans. Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska i början av november 2015 återkomma med tydliga åtgärder för nå en ekonomi i balans Presidiet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset kallas till regionstyrelsen den 3 november 2015 för att redogöra för vidtagna och planerade åtgärder. NU-sjukvården lämnar en prognos på -90 mnkr vilket är 30 mnkr sämre än det av regionfullmäktige godkända underskottet om 60 mnkr. Budgeten för förvaltningen är noll. Förvaltningen flaggar för ett ytterligare försämrat resultat om intäkterna reduceras utifrån att produktionen inte når upp till tecknad vårdöverenskommelse. Till prognosen lyfter förvaltningen upp åtgärder som erfordras för att nå ekonomisk balans: - Bättre koordinering och nyttjande av vårdplatser - Neddragningar av vårdplatser - Verksamhetsförändringar - Minskning av personalkostnader och bemanningskostnader - Minskning av övriga kostnader

43 (40) Förvaltningsledningen ser behov av fortsatta strukturella åtgärder för att kunna nå ekonomi i balans genom att minska kostnader. I budget för 2015 ingick ett antagande om att minska personalen med 300 personer. Hittills är reduceringen cirka 100 varav 30 har övergått till privat vårdgivare. Neddragning av vårdplatser och eventuellt verksamhetsförändringar kan inte uteslutas. Minskat inflöde (minus 3,3procent) av patienter från akutmottagningen och bättre kapacitetsnyttjande möjliggör reducering av vårdplatser. Förvaltningsledningen ska på styrelsens uppdrag i november redovisa förslag på ytterligare åtgärder för att nå ekonomisk balans. Förvaltningsledningen gör bedömningen att resultatet kommer fortsätta försämras under året. Gapet mellan intäkter och kostnader förutses minska under hösten till följd av åtgärder om cirka 50 mnkr som genomförts under året, men inte i tillräcklig omfattning för att utfallet ska vara i balans inför Koncernkontorets bedömning av hittills presenterade åtgärder är att de inte är tillräckliga för ekonomi i balans då det bortsett från minskade personalkostnader inte finns några tydliga tecken på övriga kostnadsminskningar. Koncernkontoret biträder förvaltningsledningens egen bedömning att fordras fler strukturella åtgärder. Om NU-sjukvården ersätts trots ej utförd produktion så är prognosen sannolik. Arbetet med att säkerställa vård på rätt nivå är önskvärd och bör inte bestraffas med lägre intäkter. Alingsås lasarett lämnar en prognos på -10 mnkr. Budget för förvaltningen är noll. Till prognosen lyfter förvaltningen upp åtgärder för kunna klara denna: - Säkra den regionala tillgänglighetssatsningen - Personalkostnadernas utfall och budget i balans från september - Minska utskrivningsklara patienter - Dialog kring läkemedel, receptförskrivning och diagnostik Förvaltningsledningen har lämnat en åtgärdsplan för 2015 om 17,5 mnkr. Tydliga och stadigvarande effekter av åtgärdsplanen på resultatutvecklingen har inte kunnat konstateras i förvaltningens resultat. Koncernkontorets bedömning är att de föreslagna åtgärderna är bra och kan på längre sikt förbättra och effektivisera vården. Mer osäkert är hur stor potential åtgärderna har till ekonomiska effekter på kort sikt. Däremot kan sannolikt produktivitetsförbättringar nås. Även om gapet mellan intäkter och kostnader kan minskas under hösten bedöms åtgärderna inte som tillräckliga för att utfallet ska vara i balans inför Ytterligare åtgärder måste vidtas. Sammantaget innebär detta att uppskattningen att förvaltningens prognos skulle stanna på -10 mnkr inte är sannolik. Skaraborgs Sjukhus lämnar en prognos på -82 mnkr, vilket är 32 mnkr sämre än av regionfullmäktige godkänd avvikelse om 50 mnkr. Budgeten för förvaltningen var -12 mnkr. Till prognosen lyfter förvaltningen upp följande åtgärder som förutsättning för att hålla denna: - Effektiviseringar fördelade inom förvaltningen - Ersätta bemanningspersonal med egen personal - Minskat bemanningsbehov genom samordning av bland annat arbetssätt, arbetstidsmodeller och schemaläggning

44 (40) - Åtgärder för minskade läkemedelskostnader - Utökade regionala uppdrag där ledig kapacitet finns Förvaltningsledningen har lämnat en åtgärdsplan för 2015 om 55 mnkr för att nå ekonomi i balans. Inom ramen för åtgärdsplanen kan behov av strukturella åtgärder finnas. Övervägande om vilka utbudspunkter som ska finnas inom sjukhusgruppen kan inte uteslutas. I sin prognos gör förvaltningsledningen bedömningen att resultatet kommer fortsätta att försämras under året. Åtgärdsplanen har inte fått något tydligt och bestående genomslag i kostnads- eller resultatutveckling. Koncernkontorets bedömning är att det för närvarande inte finns något som tyder på att kostnader och intäkter kommer vara i balans inför Ytterligare åtgärder måste beslutas och genomföras. Kungälvs sjukhus lämnar en prognos på -37 mnkr. Budget för förvaltningen är noll. Till prognosen lyfter förvaltningen upp följande åtgärder som förutsättning för att innehålla denna: Minska överbeläggning Korta vårdtiderna Minska antalet utskrivningsklara patienter Förändrat omhändertagande av äldre, reduktion av vårdplatser på geriatriken Åtgärder för minskade läkemedelskostnader Kungälvs sjukhus fick en förstärkning i årets budget som ungefär motsvarade underskottet Kostnaderna har ökat ytterligare under året och något trendbrott har inte kunnat skönjas trots förvaltningsledningens effektiviseringsplan. Personalkostnaderna inklusive inhyrda tjänster har ökat med 7 procent jämfört med föregående år vilket är 3,7 procent över budget och har förklarats av förvaltningsledningen. Detta beror delvis på rekryteringsproblematik som har tvingat sjukhuset till dyra bemanningslösningar. På kort sikt är det endast stängningen av två halva vårdavdelningar på geriatriken som kommer att påverka kostnadsutvecklingen i positiv riktning. Mot bakgrund av detta bedömer Koncernkontoret det som osäkert om sjukhusförvaltningens prognos kommer att hålla. Ytterligare åtgärder måste beslutas och genomföras. Förvaltningen påtalar ökade kostnader om för närvarande cirka 7 mnkr relaterat till den av regionfullmäktige beslutade förändringen av ambulanshelikopterverksamheten. Södra Älvsborgs Sjukhus lämnar en prognos på -44,5 mnkr, vilket är i nivå med den budgetavvikelse som regionfullmäktige godkände efter delårsrapport mars. Sjukhusförvaltningens åtgärdsplan förväntas sammantaget ge kostnadsreducerande effekt motsvarande 43,5 mnkr för helåret.. Utöver förvaltningens effektiviseringsarbete är det ägarplanen för vuxenpsykiatrin liksom minskad valfrihetskostnad som förväntas ge störst positiv effekt på resultatet. Koncernkontoret delar sjukhusförvaltningens bedömning rörande prognosticerat resultat. Inför 2016 finns ett behov av ytterligare åtgärder för att nå ekonomis balans.

45 (40) Närhälsan lämnar en prognos på 22 mnkr för vårdvalsverksamheten respektive +/-0 mnkr för beställd primärvård. I prognosen ingår intäkter av engångskaraktär. Resultatet per augusti avviker i betydande grad från budget. Som motiv anger förvaltningen att budgeten är felperiodiserad, vilket måste åtgärdas inför nästkommande år. Koncernkontoret accepterar förvaltningens prognos men konstaterar, som tidigare nämnts, att det finns ett underliggande ekonomiskt underskott då ett stort antal vårdcentraler över tid visar negativa resultat. Hälso- och sjukvårdsnämnderna lämnar sammantaget en prognos på -102 mnkr, varav västra nämnden har en prognos på -100,8. Nämndernas budget är noll. Till prognosen lyfter nämnderna upp: Kostnader över budget avseende Vårdval Rehab motsvarande 143 mnkr (ackumulerad budgetavvikelse januari-augusti är 88 mnkr). Hälso- och sjukvårdsnämnderna har hemställt till regionstyrelsen om ersättning för kostnader över budget för Vårdval Rehab. NU-sjukvårdens vårdproduktion når inte upp till takersättning. Till och med augusti var värdet av samlade vårdproduktionen 45 mnkr under tak. Samtal om eventuell ersättning för ej utförd vård upp till takersättning pågår mellan NU-sjukvården och norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Koncernkontoret bedömer prognosen som rimlig i avvaktan på beslut i ovanstående frågor. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lämnar en prognos på 130 mnkr. Budget för styrelsen är noll. I prognosen har följande avvikelser mot budget inkluderats: Reformerat tandvårdsstöd 15 mnkr. Utveckling av närsjukvård samt prehospital vård 25 mnkr. Regional utvecklingsplan psykiatri 15 mnkr. Målrelaterad ersättning VG Primärvård som inte bedöms utbetalas 25 mnkr. Glasögonbidrag 9 mnkr. Övrigt 41 mnkr. Mot bakgrund av lämnad information bedömer Koncernkontoret prognosen som rimlig. Regionfullmäktiges övergripande mål Regionfullmäktiges mål (26 stycken) redovisas i delårsrapporten med hjälp av elva av totalt 22 indikatorer inom områdena kollektivtrafik, miljö, och hälso- och sjukvård. Värdena baseras på utfall från både juli och augusti. Övriga indikatorerna avser helårsresultat och kommer att finnas i årsredovisningen. De mål som inte följs upp med indikator i delårsredovisningen har dock värderats för prognos om måluppfyllnad för helåret Med olika omfattning av målen och antal indikatorer är arbetena för att nå målen olika omfattande i resurs och tidsåtgång. Arbetet att nå målen har kommit olika långt och måluppfyllnaden skiljer sig mellan områdena. Uppföljningen av indikatorerna visar på att flertalet av målen kommer nås i de områden som inte är inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens indikatorer visar på en varierande grad av måluppfyllelse.

46 (40) Regional utveckling arbetar mot långsiktiga och omfattande mål inom områdena näringsliv, forskning, kultur, miljö, folkhälsa, rättighet, externa relationer, analys och uppföljning samt kollektivtrafik. Under delårsperioden har fem rekommendationer tagits fram inom ramen för strategin Västra Götaland 2020 (VG2020) där VGR och våra samarbetsparter behöver kraftsamla ytterligare för att nå målen. En ny kulturplan har tagits fram för territoriet för Kollektivtrafikens strävan mot mindre fossilberoende har resulterat i tio linjebussar i trafik. Beställarnämnderna har under perioden fört dialog med respektive utförare inför 2016 års uppdrag. Området hälso- och sjukvård har trots hårt arbete och mycket fokus på målen inte nått ända fram. Hälso- och sjukvården har tillgänglighetsproblematik till både besök och behandling. Flera sjukhus anger en ökning av antalet remisser som bidragande orsak. Koncernkontoret har noterat att antalet accepterade remisser ökar mer än antalet inkomna remisser. Detta förhållande bör analyseras vidare av medicinsk expertis. Ett område som visar på förbättring är de vårdrelaterade infektionerna som minskar, vilket leder till högre patientsäkerhet, mindre lidande för patienter och bättre arbetsmiljö för vårdpersonal. VGR arbetar långsiktigt för att stärka relationer och förbättra dialoger med samarbetsparter som kommuner, lärosäten och andra regioner i landet. VGR har varit initiativtagare till fortsatt utveckling mot fler regioner i Sverige. Översikt - Regionfullmäktiges övergripande mål Andel indikatorer med utfall över målnivå (gröna), respektive gula och röda. Notera att endast ett urval av indikatorer följs upp i augusti. Samtliga indikatorer följs upp i slutet av året. 01. Regionutvecklingsnämnden ska arbeta för fler jobb i Västra Götaland med utgångspunkt i regionens vision om ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet En rad aktiviteter pågår som en del i genomförandet av VG2020. Det är insatser för att bidra till en bättre matchning av arbetsmarknadens behov och utbildningsutbud, minskade skolavhopp samt åtgärder för att underlätta för fler unga att få jobb. Bland annat fortsätter utvecklingen av det regionala IT-verktyget REKAS som överskådligt samlar utbildningsutbud och prognoser över behov på arbetsmarknaden. I syfte att få en verksamhet som bättre svarar upp mot lantbruksnäringens behov samt att få en verksamhet i ekonomisk balans pågår ett omfattande arbete med omstrukturering av naturbruksförvaltningen. Målet följs upp i årsredovisningen. Prognosen är att målet nås.

47 (40) 02. Regionsutvecklingsnämnden ska arbeta för ett breddat och hållbart näringsliv Det pågår ett långsiktigt arbete, i linje med VG2020, för att skapa förutsättningar för ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande samt för att främja internationell konkurrenskraft genom kraftsamling på styrkeområden. Några aktuella exempel under perioden är att Unga Landsbygdspriset i Väst delades ut för första gången till två unga framgångsrika entreprenörer på landsbygden. Regionutvecklingsnämnden har också medverkat till att Ung Företagsamhet arrangerade Junior World Entrepreneurship Forum i Göteborg. Genomförandet av de fyra handlingsprogrammen för life science, hållbara transporter, energi och livsmedel fortsätter. Under juni sattes tio elbussar in i trafik inom projektet ElectriCity, en av världens största test och demonstration av elektrifierad kollektivtrafik. Nämnden beslutade även om fortsatt engagemang i CLOSER som är ett nationellt centrum för ökad transporteffektivitet placerat på Lindholmen Science Park. Då regionutvecklingsnämnden arbetar näringsfrämjande och i samverkan med många aktörer; att skapa goda förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft är här inte möjligt att formulera en prognos. 03. Regionutvecklingsnämnden ska arbeta för att invånarna ska ha ökad tillgång till hållbar infrastruktur VGR har drivit arbetet med underlag för kollektivtrafikåtgärder som har koppling till den planerade höghastighetsbanan mellan Göteborg och Stockholm för leverans till regeringen Arbetet med nästa nationella och regionala transportinfrastrukturplan (för ) har påbörjats. VGR:s revidering av bredbandstrategin är klar för politisk behandling. Även remissarbetet med regionens digitala agenda är i sitt slutskede. Prognos är att målet nås. 04. Kollektivtrafiken i Västra Götaland ska byggas ut, vara attraktiv och därigenom bidra till att fler invånare väljer att resa kollektivt Prognosen är att målnivån för resandet inte nås till 2015, vilket bedöms utifrån den historiska utvecklingen av resandet. Under 2013 var det en kraftfull ökning som under 2014 helt avstannade. Även om resandet återigen har ökat under 2015, ligger den absoluta nivån på en lägre nivå på grund av utvecklingen Det långsiktiga målet till 2025, fördubblingsmålet, bedöms fortfarande vara inom räckhåll, utifrån den hittillsvarande ökningstakten. 05. Resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken Utifrån den historiska utvecklingen prognosticeras målnivån för andelen resenärer som är nöjda med senaste resan inte kunna nås Mätningarna ombord visar per augusti en nöjdhet med senaste resan på 80 procent, vilket är något bättre jämfört med samma period föregående år. Nöjdheten ombord styrs till stor del av trafikföretagen genom bemötande och kundupplevelse, därför har Västtrafik bland annat en kvalitetsbonus. Trafikföretagen uppmuntras och ges möjlighet att målmedvetet arbeta med kundperspektivet. Andra saker som påverkar nöjdheten är kollektivtrafikens pålitlighet, punktlighet och priser/betalkanaler.

48 (40) För att nå förbättrad nöjdhet fortsätter Västtrafik också sitt arbete utifrån varumärkesstrategin. 06. Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska Fossila bränslen ersätts successivt med förnybara bränslen allt eftersom nya upphandlingar görs i kollektivtrafiken. 83 procent av fordonskilometrarna körs nu med förnybart bränsle. Målnivån för 2015 bedöms fortsatt kunna hållas. 07. Kulturnämnden ska skapa förutsättningar för att deltagandet i kulturlivet vidgas och en kvalitativ kulturutveckling stärks i hela Västra Götaland De nya långsiktiga uppdragen och de nya uppdragsbaserade verksamhetsstöden omfattar cirka 80 procent av kulturnämndens budget för Uppdragen och verksamhetsstöden ger goda förutsättningar att nå målet om en kvalitativ och kvantitativ stärkt kulturutveckling i hela Västra Götaland med ett vidgat deltagande som resultat. Målet följs upp i årsredovisningen. Prognosen är att målet nås. 08. Miljönämnden ska driva på ett omställningsarbete för att invånarna i Västra Götaland ska vara oberoende av fossil energi år 2030 Indikatorn för total energianvändning i Västra Götaland saknar utfall i augusti och resultat kommer att redovisas i årsredovisningen. Produktionen av biogas i Västra Götaland var 0,3 TWh, en marginell ökning jämfört med Det innebär att målet för 2015 om 0,5 TWh inte nås. Produktionsmålet påverkas starkt av hur efterfrågan på biogas utvecklas till exempel inom kollektivtrafiken, av långsiktigheten i spelreglerna på nationell nivå för nya investeringar och utvecklingen av priset på fossila drivmedel. Miljönämnden fortsätter avsätta resurser för genomförandet av insatserna i programmet för biogasutveckling i Västra Götaland och driva den nationella påverkansagendan för att påverka de långsiktiga spelreglerna för biogas. De totala utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland var 10,7 miljoner ton. Utsläppen minskade med drygt en halv miljon ton jämfört med 2012, vilket innebär att målet 7 om minskade utsläpp nås Länsstyrelsens bedömning är att den största delen av denna minskning beror på ett underhållsstopp inom raffinaderiverksamheten. Utan underhållsstopp hade troligtvis utsläppsnivåerna varit likvärdiga med 2012, det vill säga en obetydlig minskning. Utsläppen från transportsektorn minskade något ( ton), vilket gäller såväl utsläppen från personbilstrafiken som den tunga lastbilstrafiken. 5 Produktionen av biogas följs upp med ett års fördröjning. 7 Målet är att minska jämfört med tidigare år. Utfallet 2012 (redovisas med ett års eftersläpning) var 11,7 miljoner ton för 2011.

49 (40) 09. Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Delårsresultatet visar på en positiv utveckling för indikatorerna om förnybar energi i kollektivtrafiken, förnybart drivmedel i egna fordon, utsläpp av lustgas, ekologiska livsmedel och miljö- och hälsofarliga ämnen jämfört med Prognosen för 2015 är att målet kommer att nås för alla indikatorer. 10. Folkhälsokommittén ska skapa förutsättningar för en jämlik hälsa för invånarna i hela Västra Götaland Arbetet med de fem riktade uppdragen går enligt plan. Undantaget är tecknandet av avsiktsförklaringar, och folkhälsokommittén har beslutat avsluta denna form av samverkan. Folkhälsokommittén fokuserar arbetet på att öka andelen som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet och därefter gymnasiet med fullständiga betyg. Detta görs bland annat genom att stimulera kunskapsutveckling och ta fram kvalitetsindikatorer för kognitiv utveckling på förskolor. Kommittén deltar också i arbetet med de sociala investeringarna och arbetar tillsammans med kommunalförbunden för att minska studieavhopp. Dessutom arbetar folkhälsokommittén med att utveckla system för att följa och analysera utvecklingen inom området jämlik hälsa över tid. Särskilt fokus har elevhälsosamtal och utvecklande av ett äldreindex. 11. Regionstyrelsen och kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare För den indikator där målet inte nås i augusti har fem av sex bolag hittills tillgänglighetsinventerats. Västtrafiks egenägda resecentrum kommer att inventeras under hösten 2015 och målet beräknas nås i december Mål Resultat mars (%) Resultat augusti (%) Indikator 1 Indikator 2 Indikator Indikator: 1. Andel verksamheter, i egen eller privat regi, som har inventerat minst 90 procent av sina enheter i Tillgänglighetsdatabasen (procent) 2. Andel bolag som har inventerat 100 procent av sina verksamheter i Tillgänglighetsdatabasen (procent) 3. Andel upphandlade leverantörer med krav på inventering i Tillgänglighetsdatabasen som är upphandlade via VGR:s inköpsorganisation som har inventerat 100 procent av sina verksamheter (procent). Målet om inventering av fysisk tillgänglighet i VGR:s verksamheter och registrering i Tillgänglighetsdatabasen (TD) möjliggörs genom samarbete med personalutskottet med att anställa unga arbetslösa. Det skapar även insteg på arbetsmarknaden för unga.

50 (40) Av de totalt 68 upphandlade leverantörerna har 58 inventerats (85 procent). 12. Rättighetskommittén ska erbjuda regionorganisationen utbildning för att minska ojämlikhet och diskriminering Målet redovisas i sin helhet vid årsbokslut, men det fortlöpande arbetet med att nå regionfullmäktiges mål och uppdrag för kommittén för rättighetsfrågor går enligt budget. Utfall för indikatorerna per augusti överstiger målet för helåret och prognosen är att målet nås. 13. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska genom ett aktivt hälsofrämjande och förebyggande arbete skapa förutsättningar för invånarna att leva ett liv i hälsa I takt med att nya regionala medicinska riktlinjer för levnadsvanor tas fram blir vårdcentralernas ansvar tydligare. Under 2015 kommer vårdcentralers användning och uppföljning av FaR (fysisk aktivitet på recept) och Audit (samtal om alkoholvanor) kunna följas. Detta sker genom kontinuerligt via uppföljningssystemet Munin där kan både personal i VGR och vårdgivare själva följa utvecklingen och jämföra vårdcentraler med varandra. Dessutom får vårdcentralerna information månatligen om detta i sitt utbetalningsunderlag, där ersättning för dessa kvalitetsindikatorer utbetalas. Vårdcentralerna ska under året, och senast den 1 januari 2016 säkerställa att de har tillgång till personal med diplomerad tobaksutbildning. Hälso- och sjukvårdsnämnderna inkluderar i samtliga vårdöverenskommelser hälsofrämjande uppdrag samt uppföljningsindikatorer för dessa. Det förebyggande arbetet sker främst genom folkhälsoavtal med kommuner och stadsdelar där särskilda satsningar sker i de områden som identifierats ha störst behov. I satsningen på akutsjukvården har förvaltningarna tagit fram handlingsplaner för att utveckla akutsjukvården och delar av de aktiviteterna syftar till att förbättra det förebyggande arbetet och nätverket med vården utanför akutsjukvården. Hälsooch sjukvårdsstyrelsen kommer att följa förvaltningarnas arbete med att utveckla akutsjukvården halvårsvis under mandatperioden. 14. Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna Bedömningen är att målnivån att alla med välgrundad misstanke om cancer ska få ett första besök i specialistvård inom 14 dagar kommer att nås under För övriga områden kommer det regionala måltalen inte att nås under Flera förvaltningar konstaterar att antalet väntande patienter ökar under sommaren. Störst är problemet med väntande patienter till första besök inom BUP och andelen besvarade samtal inom tre minuter till De aktiviteter som beskrivs lokalt och som del i den regiongemensamma produktionsstyrningen, tillsammans med tillgänglighetssatsningar, förbättrar rimligen situationen under hösten.

51 (40) Det krävs därför fortsatta insatser för att förbättra tillgängligheten och uppfylla lagen om vårdgaranti. Detta arbete måste ske inom alla de områden som kan förbättra tillgängligheten Väntetid första besök BUP max 30 dagar (procent) Ingen av sjukhusförvaltningarna klarar målnivån per augusti. De dåliga värdena för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus i augusti förklaras bland annat av felregistreringar. Fortsatt stort inflöde av patienter tillsammans med personalbrist anges som andra förklaringar till den bristande tillgängligheten. Rekryteringsinsatser förväntas förbättra situationen under hösten men målvärdet kommer inte att nås på regional nivå under Däremot bedömer Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs Sjukhus och Kungälv sjukhus för egen del att målnivån kommer att nås vid utgången av På regional nivå kommer målnivån inte att nås under Andel väntande som väntat högst 90 dagar på besök (procent) Ingen av sjukhusförvaltningarna klarar målnivån per augusti. Kungälvs sjukhus, Alingsås lasarett, Frölunda Specialistsjukhus och Angereds Närsjukhus bedömer dock att målnivån kommer att nås vid utgången av Sommaren har i likhet med tidigare år inneburit att den akuta verksamheten prioriterats och därmed har den elektiva vården fått stå tillbaka. Alla sjukhusförvaltningar uttalar att de arbetar på olika sätt med att effektivisera sina inre processer. Arbetet med produktions- och kapacitetsplanering behöver intensifieras. På regional nivå kommer målnivån inte att nås under Andel väntande som väntat högst 90 dagar på behandling (procent) Ingen av sjukhusförvaltningarna klarar målnivån per augusti. Som orsak anges bland annat ett ökat inflöde av akuta tillstånd som har viss undanträngningseffekt på den planerade vården. Alla sjukhusförvaltningar uttalar att de arbetar på olika sätt med att effektivisera sina inre processer. Arbetet med produktions- och kapacitetsplanering behöver intensifieras. Förbättrade rutiner för att skicka patienter till externa leverantörer

52 (40) och rekrytering av personal för att tillsätta vakanta tjänster är andra insatser som förväntas ha effekt. Kungälvs sjukhus, Alingsås lasarett, Frölunda Specialistsjukhus och Angereds Närsjukhus bedömer för egen del att målnivån kommer att nås vid utgången av På regional nivå kommer målnivån inte att nås under Andel telefonsamtal till 1177 som besvarats inom tre minuter (procent) Målet är att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Närhälsans utfall per augusti var 16 procent. Närhälsan anger nuvarande resurser och tekniska lösningar som de främsta orsakerna till att man är långt ifrån att nå tillgänglighetsmålet. Antalet inringda samtal har samtidigt ökat med 6,2 procent under första halvåret 2015, från till En handlingsplan finns för att utveckla tillgängligheten på 1177 Vårdguiden på telefon. De åtgärder som pekas ut kommer troligtvis innebära att måluppfyllelsegraden förbättras i viss mån under hösten men målet kommer inte att nås under Andel första besök i specialistvård inom 14 dagar vid välgrundad misstanke om cancer (procent) avser vuxna De större sjukhusförvaltningarna når inte upp till målnivån per augusti. Främsta förklaringen är att det under sommaren varit låg bemanning inom några områden. I några fall rör det sig också om felaktiga registreringar. Arbetet med att inför standardiserade vårdförlopp kommer att leda till kortare ledtider och samtliga sjukhusförvaltningar bedömer att målnivån kommer att nås under Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland Infektionsverktyget för VRI (vårdrelaterade infektioner) infördes 2014 vid VGR:s sjukhus. Rapportering sker på månadsbasis. Verktyget är i drift sedan årsskiftet 2015, men validering och injustering är inte klart varför rapporterade resultat fortfarande är osäkra Vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård (procent) Målnivån för denna indikator är 7,0 procent. Utfall per augusti ligger på 5,3 procent (grön). Siffran för utfall är dock osäker. Infektionsverktyget har varit i drift i åtta månader och intrimning pågår. Två valideringar har visat att andelen VRI underskattas. På regional nivå kommer målnivån att nås under 2015.

53 (40) 15.2 Fördjupad läkemedelsgenomgång i primärvården 75 år och äldre (procent) Målnivån för denna indikator är 65 procent. Utfallet i augusti var 46,7 procent. Utfallet har varit väsentligen konstant senaste året. För att öka andelen läkemedelsgenomgångar har man inför 2016 ökat den målrelaterade ersättningen inom VG Primärvård. Därtill har man från 2015 ökat ersättningen för hembesök, och från 2016 infört indikatorn för utförd samordnad individuell plan (SIP). Även dessa två åtgärder förväntas öka andelen läkemedelsgenomgångar hos äldre. Närhälsan arbetar med att säkerställa rutiner för att alla listade patienter, 75 år och äldre, årligen kallas för en läkemedelsgenomgång hos läkare. Åtgärdsplan tas fram på de enheter som inte når upp till målet. På regional nivå kommer målnivån inte att nås under Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att patienterna är delaktiga i vården och vet vart de ska vända sig för vård Betydelsen av patienters delaktighet i vården har kommit att betonas allt mer. Ett exempel är den nya patientlagen (2014:821) som medför att högre krav kommer att ställas på tillgänglighet, delaktighet och valmöjlighet. Intentionen med den nya lagen är att vården ska utvecklas tillsammans med patienten så den blir säkrare och erbjuder valmöjligheter, vilket därigenom ska stärka patientens ställning. I koncernledning hälso- och sjukvårds Förändringsagendan för 2015 är ett av målen en patientdriven vård. Under 2015 har därför en modell för systematisk återkoppling av patienters synpunkter och erfarenheter tagits fram. Modellen har tagits fram i samarbete med utvecklingschefer inom hälso- och sjukvård och medarbetare vid Koncernkontoret. I arbetet framkom att förvaltningarna på olika sätt använder metoder för att samla in patienters och närståendes synpunkter. För att förstärka och utveckla pågående arbete håller nu en handlingsplan, omfattande förslag till indikatorer och mätpunkter, kopplad till modellen att tas fram. Införande av personcentrerat arbetssätt, som är en prioriterad aktivitet i Förändringsagendan 2016, är också ett incitament för att stärka patienters delaktighet. Aktiviteten innebär att införa personcentrerat arbetssätt i hela regionen. Initiativ till införande pågår och förberedande arbete har inletts och pilotprogram i personcentrerat arbetssätt startar under sen höst Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska erbjuda invånarna en sammanhållen vård oavsett vårdnivå eller vårdgivare Arbetet med att förbättra den sammanhållna vården fortsätter, i den nationella äldresatsningens anda, i vårdsamverkansorganisationerna lokalt och regionalt. Satsningarna på bland annat användning av kvalitetsregister följs upp kontinuerligt och redovisas på en gemensam webbplats. Stimulansmedel finns för att öka användningen av Samordnad individuell plan (SIP). SIP-riktlinjen har godkänts som regional medicinsk riktlinje. Efter sommaren har även arbetet med att ta fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal med kommunerna påbörjats och där är arbetet med SIP en central del.

54 (40) Omsorgskoordinatorer hjälper patienter som söker på akutmottagningarna som inte är i behov av sluten sjukhusvård att få kontakter med kommunal vård och omsorg, samt med primärvården, så att inläggning kan undvikas. Tack vare introduktionsfinansiering finns omsorgkoordinatorer på alla somatiska akutmottagningar för vuxna. En arbetsgrupp har tagit fram en regional medicinsk riktlinje för säker utskrivning, som inom kort kommer att godkännas. Den ska vara en grund för lokala rutindokument. Arbetet med att utveckla närvård enligt västra Skaraborgsmodellen pågår. Mobila hemsjukvårdsläkare finns från och med hösten 2015 i Fyrbodal, Kungälv, Alingsås och Borås. Göteborg beräknas starta upp fem team vid årsskiftet Återinskrivna inom 30 dagar 65 år och äldre (procent) Målet för denna indikator är att andelen inskrivningar ska minska jämfört med föregående mätning. Hälften av sjukhusen klarar detta i augustimätningen och samtliga sjukhusförvaltningar bedömer att målet kommer att nås vid slutet av På regional nivå kommer målnivån att nås under Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att vården är jämlik och jämställd Under våren 2015 har flera rapporter publicerats från VGR där ojämlikheter lyfts upp. De har i sin tur skapat ett förändringstryck och initierat förbättringsarbeten. Det rör exempelvis skillnader i förskrivning av blodtrycksmedicin, förekomst av hemdialys och väntetider på akuten. Koncernkontoret driver vidare de stora projekten kring Jämlikt föräldraskap och Jämlik strokevård. De första omgångarna i respektive projekt visar positiva resultat och inför utvidgningen av de båda arbetena har ytterligare förbättringar gjorts i upplägg och material för bästa effekt. Normmedvetenhet är ett kunskapsområde som tillskrivs allt större betydelse för att kunna arbeta framgångsrikt med jämlikhet i vården. Vid sidan av vikten att få nuvarande vårdpersonal att ta till sig detta kunskapsområde är det samtidigt en kunskap och ett förhållningssätt som är viktigt att integrera i utbildningen av framtida vårdpersonal. I samarbete med Högskolan Väst och Sahlgrenska Akademin utvecklar Koncernkontoret nya sätt att få in detta kompetensområde i läroplaner och verksamhetsförlagd utbildning. Samtidigt utarbetas ett material som alla verksamheter i VGR kan använda, exempelvis i samband med arbetsplatsträffar (APT), för att fördjupa ett normmedvetet arbetssätt.

55 (40) 19. Servicenämnden ska genom ett samlat ansvar för samordning, produktion och leverans av serviceverksamhet inom Västra Götalandsregionen skapa förutsättningar för att frigöra resurser till kärnverksamheten Regionservice befinner sig i ett intensivt arbete med införandet av den nya styrmodellen. Framtagandet av underlag för serviceöverenskommelser pågår. Regionservice genomförde under maj en nöjd-kund mätning. Ett flertal tjänster visar ett förbättrat resultat jämfört med mätningen i november För övrigt bedöms Regionservice nå de mål, förändringsområden och aktiviteter som har fastslagits i verksamhetsplanen för 2015 och har resultat enligt budget. 20. Fastighetsnämnden ska med kunskap om kundernas behov aktivt stödja regionens verksamheter med ändamålsenliga lokaler, god miljö och service samt effektivt förvalta och utveckla regionens fastigheter Västfastigheter noterade i samband med 2015 års budgetarbete att måltalet för driftkostnad exklusive media kr/m 2 behöver förändras till de förutsättningar och utökade uppdrag som gäller för perioden Detaljbudgeten 2015 ger ett driftnyckeltal på 174 kr/m 2. För att förändra måltalet hemställde Västfastigheter i detaljbudgeten om förändrad målnivå. För att nå energimålet har Västfastigheter med stöd av Energimyndigheten startat en utredningsfas tillsammans med sjukhusen för att identifiera och börja mäta typutrustning som är elkrävande i sjukvårdens verksamheter. Samtidigt utreds möjligheter att i framtiden kunna jobba vidare med frågan om verksamheters elanvändning i VGR. Ett energiuppföljningssystem är nu upphandlat och beräknas tas i drift under det fjärde kvartalet. Målet är att verksamheternas användning av el ska minska. Helårsprognos för energianvändning bedöms till 184 kwh/m2 och målet nås. 21. Nämnden för hälsan och stressmedicin ska ansvara för att erbjuda och bedriva företagshälsovård samt genom sin informations-, forsknings- och utbildningsverksamhet utgöra en resurs för ett väl utvecklat hälsofrämjande arbetssätt i regionens verksamheter och bolag De båda verksamheternas arbete har i huvudsak kunnat bedrivas enligt plan. Prognosen är att målet kommer nås. Prestationsnivån avseende företagshälsovårdstjänster är beroende på förvaltningarnas och bolagens beställningar. Efterfrågan på efterhjälpande tjänster från Hälsan och Arbetslivet på individnivå har ökat något jämfört med motsvarande period Regionstyrelsen ska leda, samordna och utveckla formerna för det regiongemensamma arbetet genom att bland annat standardisera metoder, modeller och arbetsformer för förvaltningarnas och bolagens verksamheter Arbetet med att utveckla det regiongemensamma arbetet fortsätter. Förslag till nya reglementen för alla nämnder och styrelser har remitterats till alla nämnder och arbetet med ett slutligt förslag pågår. Förslag till ledningssystem på koncernnivå för hälso- och sjukvård baserat på socialstyrelsens krav har tagits fram och redovisas i till regionstyrelsen i november. Andra viktiga pågående arbeten omfattar översyn av styrdokument, utvecklad verksamhetsuppföljning,

56 (40) genomförandet av nya Koncernkontoret och styrmodeller för Regionservice och IS/IT. Under våren initierades ett långsiktigt arbete för att införa ett koncerngemensamt ledningssystem på tjänstemannanivån. Prognosen är att målet kommer att nås. 23. Regionstyrelsen ska genom sin ledning- och uppsiktsverksamhet verka för att regionens nämnder och styrelser tillämpar god ekonomisk hushållning samt bedriver verksamheten med hög kvalitet och inom fastställda ekonomiska ramar Regionstyrelsen har under våren beslutat hur uppsiktsplikten ska säkerställas genom olika aktiviteter. Verksamhetsuppföljning får ett ökat fokus på analys, slutsatser och förslag till åtgärder. Ägarutskottet och regionstyrelse har vid ett flertal tillfällen under andra och tredje kvartalet träffat presidier för förvaltningar med prognosticerade underskott i syfte att informera sig om samt klarlägga hur dessa arbetar för att komma tillrätta med underskotten. Regionstyrelsen har beslutat att arbetet med resurs- och ersättningsmodeller ska prioriteras. Regionstyrelsen har följt upp 2014 års planer för internkontroll och godkänt inriktningen på det fortsatta utvecklingsarbetet. En rutin som ska stödja förvaltningarnas arbete med internkontroll har fastställts av regiondirektören. Uppföljning av 2015 års planer har påbörjats genom vårens controllingmöten med förvaltningarna. 24. Regionstyrelsen ska genom ett aktivt arbete stärka varumärket Västra Götalandsregionen De webbaserade informationskanalerna som riktar sig till invånarna har utvecklats. Främst gäller detta hälso- och sjukvårdsinformation inom ramen för webbsidan 1177.se där kampanjer genomförts för att ge god information om olika ämnesområden. VGR deltog även i år i Almedalen i samverkan med övriga västsvenska aktörer under samlingsnamnet Västsvenska arenan. Ett flertal seminarier med representanter från VGR lyfte aktuella frågor inom områdena hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur och innovation. Den planerade översynen av har senarelagts för att synkroniseras med en överflyttning till en ny teknisk plattform och kommer att genomföras under första halvåret Under hösten genomförs ett antal aktiviteter för att öka VGR:s närvaro i sociala medier. 25. Regionstyrelsen ska företräda regionen utåt samt aktivt verka för att stärka och utveckla samarbetet med regionala, nationella och internationella aktörer samt vara drivande i att påverka beslut som är av strategisk betydelse för Västra Götalandsregionen Dialogen med VGR:s samarbetspartner har ökat och utvecklas i sina former. Detta gäller främst i det fortsatta arbetet utifrån VG 2020 med kommunerna och kommunalförbunden. Samarbetet inom IS/IT har stärkts genom det gemensamma projektet 3R som drivs gemensamt av VGR, Stockholms läns landsting och Region Skåne. VGR har även tagit initiativ för att bidra till fortsatt utveckling mot

57 (40) fler regioner i Sverige. Arbetet med att ta fram en ny extern påverkansagenda för är i slutfasen. 26. Regionstyrelsen ska trygga den långsiktiga kompetensförsörjningen Verksamheterna och Koncernkontoret tar årligen fram kompetensförsörjningsplaner på kort och lång sikt och dialog med lärosäten och utbildningsanordnare om utbildningsvolymer och innehåll är ständigt pågående. Prioriterade aktiviteter inom hälso- och sjukvård under 2015 har varit ST-styrning och uppgiftsväxling. Arbete med att ta fram en strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning inom övriga verksamheter pågår. Ytterligare åtgärder genomförs såsom introduktionsanställningar för unga arbetslösa, feriepraktik, tekniksprånget, studentmedarbetare, anställning för personer med funktionsnedsättning och riktade rekryteringsinsatser av hälso- och sjukvårdspersonal inom EU. Ett antal aktiviteter sker för att chefer ska ha bra förutsättningar för att leda och utveckla verksamheten och medarbetarna. Ett regiongemensamt normtal beslutades i syfte att ge chefer bättre organisatoriska förutsättningar. Varje förvaltning arbetar med en handlingsplan för att nå normtalet. Målet följs upp genom indikatorerna Hållbart medarbetarengagemang (HME) och Medarbetare som gärna rekommenderar VGR som arbetsgivare enligt medarbetarenkäten. Båda indikatorerna mäts i Medarbetarenkäten vars resultat kommer att redovisas under hösten. Prognosen är att målet kommer att nås. Regionfullmäktiges finansiella mål Nettokostnaderna ska inte överstiga summan av skatteintäkter och generella statsbidrag Målet är nått för delåret då skatteintäkterna och de generella statsbidragen är cirka mnkr högre än nettokostnaderna. Enligt prognosen når VGR även målet för helåret då intäkterna bedöms bli cirka 280 mnkr högre. Resultatets andel ska långsiktigt uppgå till minst 1 procent av bruttokostnaderna VGR når målet för delår augusti då andelen är 3,8 procent. Prognosen för helåret är ett resultat på 200 mnkr, vilket innebär en andel på 0,4 procent av bruttokostnaderna. Om resultat inte förbättras innebär det att VGR inte når målet för helåret. Det egna kapitalet ska som lägst uppgå till mnkr För delår augusti når VGR det finansiella målet då det egna kapitalet är mnkr. För helåret är prognosen för det egna kapitalet mnkr och därmed når VGR även målet för 2015.

58 (40) Västra Götalandsregionen ska ha god betalningsberedskap genom snabb tillgång till likvida medel Betalningsberedskapen ska vara mnkr. VGR har idag ett syndikerat lån 8 på mnkr, där 500 mnkr kan lyftas på dagen och resterande mnkr kan lyftas inom tre dagar. Vid placering av överskottslikviditet sker placering i likvida certifikat och obligationer. Dessa kan omsättas till likvida medel inom tre bankdagar. Målet är därmed uppfyllt. Västra Götalandsregionen ska bibehålla nuvarande kreditrating Den senaste kreditvärderingen med rating AAA gjordes av Standard & Poor s i oktober Sedan 2001 har kreditvärderingen varit stabil. VGR når målet. 8 VGR har avtal som innebär möjlighet att låna mnkr, där 500 mnkr kan lyftas på dagen och resterande mnkr kan lyftas inom tre dagar.

59 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING (Mnkr) Not Jan-aug Jan-aug Budget Prognos Bokslut Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar inkl. nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader PERIODENS/ÅRETS RESULTAT KASSAFLÖDESANALYS (Mnkr) Not Jan-aug Jan-aug Prognos Bokslut Löpande verksamhet Periodens/årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar, nedskrivningar Utrangeringar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar Återförd nedskrivning av kapitaltillskott LÖF -34 Upplösning bidrag infrastruktur Avsättningar Justering av rörelsepåverkande poster Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) förråd Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar Momsjustering vid överlåtelse Aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finanseringsverksamhet Ökning(-) långfristiga fordringar Minskning(+) långfristiga fordringar Ökning(+) långfristiga skulder Minskning(-) långfristiga skulder Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamhet KASSAFLÖDE Ingående likvida medel Utgående likvida medel :35

60 BALANSRÄKNING (Mnkr) Not jan-aug jan-aug Prognos Bokslut Immateriella tillgångar Materiella tillgångar - Byggnader och mark Maskiner och inventarier Finansiell leasing Pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Omsättningstillgångar TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar pensioner Övriga avsättningar Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelse pensionsförpliktelser, mnkr Borgensförbindelser, mnkr :35

61 NOTER jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug Not 1 Verksamhetens intäkter Not 7. Finansiella kostnader Patientavgifter m.m Räntekostnader 4 11 Såld vård m.m Värdesäkring av pensionsskuld Försäljning av övriga tjänster och material Övriga finansiella kostnader Hyresintäkter Totalt Specialdestinerade statsbidrag Övriga bidrag Not 8 Reavinst och reaförlust sålda anläggningstillgångar Biljettintäkter koncernbolag Reavinst fastigheter 0 1 Övriga intäkter Reavinst inventarier 4 1 Totalt Momsjustering vid reavinst 0 0 Totalt 4 2 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Reaförlust fastigheter 0 0 Bemanningsföretag Reaförlust inventarier 0 0 Köpt vård Momsjustering vid reaförlust 0 0 Läkemedel Totalt 0 0 Lämnade bidrag Netto reavinster och reaförluster 4 2 Bidrag till infrastruktur 30 0 Lokalkostnader Not 9 Försäljning av anläggningstillgångar Utbildning, kultur och verksamhetsanknutna tjänster Försäljning byggnader och mark 0 0 Material och varor Försäljning maskiner och inventarier 10 8 Sjukresor Totalt 10 8 Direkta trafikkostnader Övriga kostnader Not 10 Immateriella anläggningstillgångar Totalt Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Not 3 Avskrivningar och nedskrivningar Nyanskaffningar 21 2 Immateriella anläggningstillgångar 15 5 Omklassificeringar 4 0 Byggnader, mark, och markanläggningar Försäljningar/utrangeringar -1-1 Maskiner och inventarier Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Leasingavtal maskiner och inventarier Totalt Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Not 4 Skatteintäkter Årets avskrivningar och nedskrivningar 15 5 Preliminärt utbetald regionskatt m.m. för året Omklassificeringar 0 0 Delavräkning regionskatt för året Försäljningar/utrangeringar -1-1 Slutavräkning regionskatt föregående år Utgående ackumulerade avskrivningar Totalt Utgående restvärde Not 5. Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag Not 11 Byggnader och mark Inkomstutjämning Ackumulerade anskaffningsvärden Kostnadsutjämning Vid årets början Regleringsbidrag/-avgift Nyanskaffningar Strukturbidrag, införandebidrag Omklassificeringar Statsbidrag läkemedelsförmånen Försäljningar/utrangeringar -1 0 Övriga generella statsbidrag 4 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Totalt Ackumulerade avskrivningar Not 6. Finansiella intäkter Vid årets början Ränteintäkter Årets avskrivningar och nedskrivningar Övriga finansiella intäkter Omklassificeringar 0-1 Totalt Försäljningar/utrangeringar -1 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde :35

62 jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug Not 12 Maskiner och inventarier Not 15 Finansiella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden Aktier och andelar Vid årets början Långfristiga fordringar Nyanskaffningar Totalt Omklassificeringar Försäljningar/utrangeringar Not 16 Kortfristiga fordringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Kundfordringar Ackumulerade avskrivningar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Vid årets början Övriga fordringar Årets avskrivningar och nedskrivningar Totalt Omklassificeringar 0 28 Försäljningar/utrangeringar Not 17 Kortfristiga placeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Placering pensionsmedel Utgående restvärde Räntebärande placeringar Aktiefonder/aktieindexobligationer Not 13 Finansiell leasing maskiner och inventarier Summa placering pensionsmedel Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Övriga kortfristiga placeringar Nyanskaffningar Räntebärande placeringar Omklassificeringar 0-64 Aktiefonder/aktieindexobligationer Försäljningar/utrangeringar Övrigt 3 2 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Summa övriga kortfristiga placeringar Totalt Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Not 18 Långfristiga skulder Årets avskrivningar och nedskrivningar Investeringsbidrag Omklassificeringar 0-27 Långfristig leasingskuld Försäljningar/utrangeringar Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Utgående ackumulerade avskrivningar Övriga långfristiga skulder Utgående restvärde Totalt Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Not 14 Pågående investeringar* Pensionsavgifter inkl. särskild löneskatt Ackumulerade anskaffningsvärden Semesterskuld, lön, jour, beredskap, övertid inkl soc avg Vid årets början Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Nyanskaffningar Arbetsgivaravgifter, källskatt Omklassificeringar Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Försäljningar/utrangeringar 0 0 Övriga kortfristiga skulder Totalt Utgående ackumulerade anskaffningsvärden * Pågående investeringar består av byggnader och mark mnkr (1 792 mnkr) och maskiner och inventarier 404 mnkr (225 mnkr) :35

63 Bilaga 2 Delårsrapport augusti Ingående Utgående Årsprognos 2015 balans Boksluts- Ack. balans eget disposi- utfall Årets Budget Budget- eget Mnkr kapital tioner augusti prognos 2015 avvikelse kapital Hälso- och sjukvård Företrädare Hälso- o sjukvårdsstyrelsen 116,9-57,5 188,7 130,0 0,0 130,0 189,4 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 54,9-54,9 27,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Västra hälso- och sjukvårdsnämnden 14,5-14,5-81,8-100,8 0,0-100,8-100,8 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd 119,5-119,5 156,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Södra hälso- och sjukvårdsnämnden 102,3-102,3 42,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Östra hälso- och sjukvårdsnämnden 112,3-112,3 52,9-0,7 0,0-0,7-0,7 Utförare Sahlgrenska Universitetssjukhuset 74,9 43,8-106,3-261,5-61,5-200,0-142,8 NU-sjukvården -245,4 245,4-72,4-90,0 0,0-90,0-90,0 Södra Älvsborgs sjukhus -221,0 221,0-8,9-44,5 0,0-44,5-44,5 Skaraborgs Sjukhus 0,1 55,9-59,5-82,0-12,0-70,0-26,0 Kungälvs sjukhus -85,3 85,3-24,4-37,0 0,0-37,0-37,0 Alingsås lasarett -22,2 22,2-9,6-10,0 0,0-10,0-10,0 Frölunda Specialistsjukhus 6,6-2,3 0,7-0,5 0,0-0,5 3,8 Angereds Närsjukhus 4,4-0,3 5,5 0,0 0,0 0,0 4,1 Närhälsan vårdvalsverksamhet 276,7 0,0 65,6 22,0 10,0 12,0 298,7 Närhälsan beställd primärvård 15,6 0,0 44,9 0,0-8,7 8,7 15,6 Folktandvården Västra Götaland 102,7-2,5 34,7 5,0-10,0 15,0 105,2 Habilitering & Hälsa 14,8 0,0 19,4 0,0-5,9 5,9 14,8 Sahlgrenska International Care AB 7,2 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 7,2 Koncernjustering hälso- och sjukvård 0,0 4,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa hälso- och sjukvård 449,5 207,5 280,7-470,0-88,1-381,9 187,0 Tillväxt och utveckling Företrädare Regionutvecklingsnämnden 51,3-21,3 54,2-26,0-30,0 4,0 4,0 Miljönämnden 1,5-0,1 10,4 0,0 0,0 0,0 1,4 Kulturnämnden 16,5 0,0-10,3 0,1 0,0 0,1 16,5 Kollektivtrafiknämnden 28,5 0,0 8,2 3,5 0,0 3,5 32,0 Utförare Naturbruksstyrelsen 2,4 0,0 1,4-23,6 0,0-23,6-21,2 Turistrådet Västsverige AB 6,9 0,0 9,1 0,0 0,1-0,1 6,9 Almi Företagspartner Väst AB 1) 43,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 43,4 Göteborgs botaniska trädgård -1,2 0,0 2,4 0,5 0,5 0,0-0,7 Styrelsen för folkhögskolorna 5,3-1,7 0,9-2,2 0,0-2,2 1,4 Agnesbergs folkhögskola 0,8 0,0 1,2 0,2 0,0 0,2 1,0 Kultur i Väst 1,0 0,0 5,7 0,0 0,0 0,0 1,0 Västarvet 3,0 0,0 6,1 0,0 0,0 0,0 3,0 GöteborgsOperan AB 27,3 0,0 9,8 0,0-2,0 2,0 27,3 Göteborgs Symfoniker AB 10,8 0,0 9,0 0,0 0,0 0,0 10,8 Film i Väst AB 16,5 0,0 26,2 0,0 0,0 0,0 16,5 Regionteater Väst AB 5,2 0,0 0,7 0,0 0,0 0,0 5,2 Västtrafik AB 201,7 0,0 119,7 0,0 0,0 0,0 201,7 Folkhälsokommittén 2,4-1,3 6,0 0,0 0,0 0,0 1,1 Kommittén för rättighetsfrågor 3,0-1,5 1,4 0,0-1,5 1,5 1,5 Summa tillväxt och utveckling 426,3-25,9 262,0-47,5-32,9-14,6 352,9 Serviceverksamheter Västfastigheter 85,3-50,8 92,0 54,5 21,6 32,9 89,0 Regionservice 192,3-122,6 57,6 35,0 0,0 35,0 104,7 Hälsan och Stressmedicin 10,1-8,3 2,6 2,8 0,0 2,8 4,6 Summa serviceverksamheter 287,7-181,7 152,1 92,3 21,6 70,7 198,3

64 Delårsrapport augusti Ingående Utgående Årsprognos 2015 balans Boksluts- Ack. balans eget disposi- utfall Årets Budget Budget- eget Mnkr kapital tioner augusti prognos 2015 avvikelse kapital Regiongemensamt Regionfullmäktige 13,0-11,7 6,2 3,0 0,0 3,0 4,3 Regionstyrelsen 224,2-172,4 208,3 125,0 1,5 123,5 176,7 Revisorskollegiet 6,2-5,2 3,4 5,5 0,0 5,5 6,5 Patientnämnder 1,2-0,1 0,7 0,1 0,0 0,1 1,2 Kommunalförbundet Stretered 1) 6,6 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 6,6 Summa regiongemensamt 251,2-189,4 218,7 133,6 1,5 132,1 195,3 Koncernjustering övriga verksamheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 VERKSAMHETERNAS RESULTAT 1 414,6-189,5 913,5-291,6-97,9-193,7 933,4 Centrala finansiella poster Koncernbank 868,4-868,4 85,7 54,8 0,0 54,8 54,8 Moderförvaltning 3 381, ,9 383,0 318,5 156,0 162, ,1 Summa centrala finansiella poster 4 250,1 189,5 468,7 373,3 156,0 217, ,0 Koncernjustering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Eliminering bolagens obeskattade reserver -198,6 21,2 118,3-6,6 124,9-80,3 FINANSIELLT RESULTAT 4 051,5 189,5 489,8 491,6 149,4 342, ,7 TOTALT KONCERNEN 5 466,1 0, ,4 200,0 51,5 148, ,1 1) Lämnar endast årsredovisning Årsbudget ,0 Budgeterade över/underskott 31,7 Upplösning av obeskattade reserver -6,6 Justeringar eget kapital: Regionutvecklingsnämnden, beslut ,0 Folktandvården, konkurrensutsatta delen -10,0 Kommittén för rättighetsfrågor -1,5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset -61,5 Skaraborgs sjukhus -12,0 Habilitering & Hälsa -5,9 Beställd primärvård -8,7 Summa justering eget kapital -129,6 Justerad budget 51,5

65 Bilaga 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Aug 2015 Koncernkontoret Verksamhet i balans Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2013 Regionkansliet Ekonomi Beläggning Tillgäng-lighet inom 60 dagar Vårdgaranti 90 dagar Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Kvalitet enligt kvartalen* Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) *Avser den 12-månadersperiod som avslutats med senast tillgängligt kvartal. Resultaträkning, tkr Utfall Budget Utfall Ack.Utfall Ack.Budget Avvikelse Ack.Utfall Avvikelse Ack.Prognos Ack.Budget budget, % 1408 fg år, % Intäkter inkl regionbidrag ,3% ,3% Personalkostnader ,2% ,5% Bemanningsföretag ,1% Köpt vård ,3% ,3% Läkemedelskostnader ,4% ,7% Material, varor och tjänster ,0% ,5% Övriga kostnader inkl finansnetto ,6% ,1% Verksamhetens resultat tkr Ackumulerad resultatutveckling Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad tkr % 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Ack utfall 2015 Ack utfall 2014 Ack budget 2015 Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år tkr Personalkostnad inkl bemanningsföretag % 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Nettoårsarbetare antal % 4% 3% 2% 1% 0% Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Utfall månad %-förändring jmf fg år 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sjukfrånvaro Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec timmar Övertid (exkl jour) * Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec *) Senaste månadsresultat är preliminärt och redovisas därför inte. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

66 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Aug 2015 Koncernkontoret Förändring SU ack utfall 2015/ack budget 2015 Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård) DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2013 Regionkansliet Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar rättspsykiatri Vårddagar vuxenpsykiatri -6,2% -0,9% -8,7% 1,8% 5,7% 3,8% 9,8% 8,0% 2,5% 15,4% 19,6% -20% -10% 0% 10% 20% 30% Sammanvägda prestationer SU, mån och ack Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack Ack Ack bud utf utf Budget 2015 Utfall 2015 Volymer till diagrammet ovan: Ack budget Ack utfall Förändring Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård) 1,068 1,128 0,061 DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårdtillf vuxenpsyk exkl rättspsyk Vårddagar vuxenpsyk exkl rättspsyk Vårdgarantiuppföljning (högst 90 dagar) Uppföljning kö-miljarden (högst 60 dagar) 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% % Besök Behandling Måltal 70% Besök Behandling Måltal 100%

67 NU-sjukvården Aug 2015 Koncernkontoret NU-sjukvården September 2013 Regionkansliet Verksamhet i balans Ekonomi Beläggning Tillgänglighet inom 60 dagar Vårdgaranti 90 dagar Kvalitet enligt kvartalen* Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) *Avser den 12-månadersperiod som avslutats med senast tillgängligt kvartal. Resultaträkning tkr Utfall Budget Utfall Ack.Utfall Ack.Budget Avvikelse Ack.Utfall Avvikelse Ack.Prognos Ack.Budget budget, % 1408 fg år, % Intäkter inkl regionbidrag ,4% ,4% Personalkostnader ,1% ,9% Bemanningsföretag ,7% Köpt vård ,0% ,4% Läkemedelskostnader ,6% ,4% Material, varor och tjänster ,7% ,6% Övriga kostnader inkl finansnetto ,0% ,9% Verksamhetens resultat tkr Ackumulerad resultatutveckling tkr Bruttokostnad 6% % 2% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % Ack utfall 2015 Ack utfall 2014 Ack budget 2015 Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Personalkostnad inkl bemanningsföretag tkr % 5% 4% 4% 3% 3% 2% 2% 1% 1% 0% antal Nettoårsarbetare % 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Utfall månad %-förändring jmf fg år 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sjukfrånvaro Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec timmar Övertid *) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec *) Senaste månadsresultat är preliminärt och redovisas därför inte.

68 NU-sjukvården Aug 2015 Koncernkontoret Förändring NU ack utfall 2015/ack budget 2015 Sammanvägda prestationer NU-sjukvården, mån och ack Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (genomsnitt vårdtyngd slutenvård) DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar rättspsykiatri Vårddagar vuxenpsykiatri -26,2% -11,7% -3,8% -2,9% -4,0% -1,1% -3,8% -4,7% -5,3% 2,4% 5,2% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack Ack Ack bud utf utf % -20% -10% 0% 10% Budget 2015 Utfall 2015 Volymer till diagrammet ovan: Ack budget Ack utfall Förändring Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård) 0,913 0,903-0,010 DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårdtillf vuxenpsyk exkl. rättspsyk Vårddagar vuxenpsyk exkl rättspsyk Vårdgarantiuppföljning (högst 90 dagar) Uppföljning kö-miljarden (högst 60 dagar) 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% % Besök Behandling Måltal 100% Besök Behandling Måltal 70% Förvaltningens kommentarer: Sjukhusets ekonomi har inneburit förlängd neddragning under sommaren, vilket påverkat tillgängligheten till både förstabesök och behandling negativt. Av de patienter som ingick i verksamhetsöverföringen till Praktikertjänst finns fortfarande mer än hälften kvar i NU-sjukvården. Färre vårdplatser har varit öppna under sommaren jämfört med Inflödet till akuten har minskat liksom antalet inläggningar, framför allt till internmedicin. Sammanvägda prestationer 3,8 procent lägre än budget. Personalvolymen fortsätter att minska och har minskat med 107 nettoårsarbetare, varav ca 30 avser tjänstledig personal för lokalsjukhusen, jämfört med augusti För att upprätthålla verksamheten under sommaren, framför allt inom medicin- och akutverksamheten, har övertiden ökat med över timmar under juli. Till största delen är det knutet till sjuksköterskor inom akutkliniken. Sjukfrånvaron i augusti uppvisar en liten minskning jfr augusti Resultatet uppgår till -72 mnkr med en budgetavvikelse på -115 mnkr, vilket är en ökning med 23 mnkr jämfört med juli. Ökningen består till största delen av utebliven ersättning från beställarna. Totalt ligger NU-sjukvården 45 mnkr under ersättningstaket. Bruttokostnaderna har ökat och uppgår till 3,6 procent för rullande 12-månaders. Arbete pågår för att ta fram ytterligare åtgärder för ekonomi i balans.

69 Skaraborgs Sjukhus Aug 2015 Koncernkontoret Verksamhet i balans Skaraborgs Sjukhus September 2013 Regionkansliet Ekonomi Beläggning Tillgänglighet inom 60 dagar Vårdgaranti 90 dagar Kvalitet enligt kvartalen* Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) *Avser den 12-månadersperiod som avslutats med senast tillgängligt kvartal. Resultaträkning, tkr Utfall Budget Utfall Ack.Utfall Ack.Budget Avvikelse Ack.Utfall Avvikelse Ack.Prognos Ack.Budget budget, % 1408 fg år, % Intäkter inkl regionbidrag ,9% ,2% Personalkostnader ,6% ,7% Bemanningsföretag ,9% Köpt vård ,2% ,5% Läkemedelskostnader ,9% ,4% Material, varor och tjänster ,9% ,9% Övriga kostnader inkl finansnetto ,5% ,4% Verksamhetens resultat tkr Ackumulerad resultatutveckling Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec tkr Bruttokostnad % 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Ack utfall 2015 Ack utfall 2014 Ack budget 2015 Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år tkr Personalkostnad inkl bemanningsföretag % 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Nettoårsarbetare antal % 4% 3% 2% 1% 0% Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Utfall månad %-förändring jmf fg år 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sjukfrånvaro Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec timmar Övertid (exkl jour) * Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec *) Senaste månadsresultat är preliminärt och redovisas därför inte.

70 Skaraborgs Sjukhus Aug 2015 Koncernkontoret Förändring SKAS ack utfall 2015/ack budget 2015 Sammanvägda prestationer SKAS, mån och ack Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (genomsnittlig vårdtyngd slutenvård) DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar rättspsykiatri Vårddagar vuxenpsykiatri -13,0% Skaraborgs Sjukhus -7,8% -1,1% 6,8% 2,6% 7,4% 4,7% 9,6% 6,9% 11,2% 11,2% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack bud Ack utf Ack utf % -10% -5% 0% 5% 10% 15% Budget 2015 Utfall 2015 Volymer till diagrammet ovan: Ack budet Ack utfall Förändring Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård) 0,834 0,874 0,040 DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök psykiatri inkl BUP Vårddagar BUP Vårdtillf vuxenpsyk exkl rättspsyk Vårddag vuxenpsyk exkl rättspsyk Vårdgarantiuppföljning (högst 90 dagar) Uppföljning kö-miljarden (högst 60 dagar) 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% % Besök Behandling Måltal 100% Besök Behandling Måltal 70% Förvaltningens kommentarer: Öppenvårdsproduktionen är högre än föregående år där ökningen beror på ökat antal efterföljande besök till följd av att vakanta läkartjänster kunnat tillsättas. Utförd slutenvårdsproduktion är i nivå med periodbudget. Tillgängligheten har likt tidigare år försämrats under sommaren men enligt lagd produktionsplan bedöms balans uppnås mellan behov och produktion under hösten. Svårigheter att upprätthålla tillräckligt antal vårdplatser i kombination med högt inflöde av patienter till akutmottagningarna under sommaren har ställt stora krav på anpassning både vad gäller bemanning samt vårdplatsutnyttjande. Exempel på detta är mellanjour och förändrad kompetensmix. Den totala sjukfrånvaron ligger på en fortsatt hög nivå framförallt inom grupperna sjuksköterskor och undersköterskor. Det pågår flera projekt med ambition att minska sjukfrånvaron. Antalet nettoårsarbetare jämfört med motsvarande period föregående år är i stort sett oförändrad men varierar mellan personalgrupper. Arbetet med kostnadskontroll, verksamhetsanpassningar och effektiviseringar enligt verksamheternas åtgärdsplaner fortsätter. Ekonomiskt resultat för perioden är -59,5 miljoner kronor vilket innebär en ackumulerad budgetavvikelse i augusti på -47 miljoner kronor, en förbättring med 3 miljoner kronor jämfört med juli.

71 Södra Älvsborgs Sjukhus Aug 2015 Koncernkontoret Verksamhet i balans Södra Älvsborgs Sjukhus September 2013 Regionkansliet Ekonomi Beläggning Tillgänglighet inom 60 dagar Vårdgaranti 90 dagar Kvalitet enligt kvartalen* Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) *Avser den 12-månadersperiod som avslutats med senast tillgängligt kvartal. Resultaträkning, tkr Utfall Budget Utfall Ack.Utfall Ack.Budget Avvikelse Ack.Utfall Avvikelse Ack.Prognos Ack.Budget budget, % 1408 fg år, % Intäkter inkl regionbidrag ,6% ,0% Personalkostnader ,3% ,4% Bemanningsföretag ,4% Köpt vård ,4% ,3% Läkemedelskostnader ,0% ,1% Material, varor och tjänster ,3% ,2% Övriga kostnader inkl finansnetto ,1% ,4% Verksamhetens resultat tkr Ackumulerad resultatutveckling tkr Bruttokostnad 4% % 2% 1% 0% -1% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % Ack utfall 2015 Ack utfall 2014 Ack budget 2015 Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år tkr Personalkostnad inkl bemanningsföretag % 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% antal Nettoårsarbetare (egen personal) % 3% 2% 1% 0% -1% -2% Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Utfall månad %-förändring jmf fg år 9% 8% 7% 6% 5% Sjukfrånvaro timmar Övertid (exkl jour) * 4% 3% 2% 1% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec *) Senaste månadsresultat är preliminärt och redovisas därför inte. Södra Älvsborgs Sjukhus

72 Södra Älvsborgs Sjukhus Aug 2015 Koncernkontoret Förändring SÄS ack utfall 2015/ack budget 2015 Sammanvägda prestationer SÄS, mån och ack Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (genomsnittlig vårdtyngd slutenvård) DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar vuxenpsykiatri Södra Älvsborgs -3,5% Sjukhus September 2013 Regionkansliet -41,4% -7,4% -8,9% -2,7% 0,1% 3,6% 7,3% 22,2% 25,3% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack Ack Ack bud utf utf % -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% Budget 2015 Utfall 2015 Volymer till diagrammet ovan: Ack budget Ack utfall Förändring Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård) 0,841 0,903 0,062 DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar BUP Vårddagar vuxenpsykiatri Vårdgarantiuppföljning (högst 90 dagar) Uppföljning kö-miljarden (högst 60 dagar) 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% % Besök Behandling Måltal 100% Besök Behandling Måltal 70% Förvaltningens kommentarer: Ackumulerat resultatet tom aug är -8,9 mnkr, vilket är avsevärt bättre än föregående år (-55,8 mnkr). Budgeten var satt till 8,6 mnkr och avvikelsen blir därmed -17,5 mnkr. Intäkterna är 5 procent högre, kostnadsökningstakten är fortsatt låg och ligger på 2,8 procent. Personalkostnaderna har ökat endast med 1,4 procent. De största budgetavvikelserna är som tidigare sjukvårdsmaterial, köpt vård, övriga kostnader och bemanningsföretag. Inom köpt vård och läkemedel finns kostnadsökningar som är finansierade. Bemanningssituationen är ansträngd och utförd tid minskar. Vi ser nu en positiv trend för sjukfrånvaron, den sjunker ytterligare denna månad och ligger på 5,78 procent i aug (ack 6,77). Åtgärder som pågår är: Förstadags-samtal, samarbete med Hälsan och Arbetslivet, tydliga målsättningar på minskad övertid samt jourtidsuttag för att minska belastningen på våra medarbetare. Sammanvägda produktionen har minskat 1,7 procent, mest inom somatiska öppenvården. Antalet remiser har ökat något och beläggningen har minskat lite jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen för vårdgarantin är 68 procent för mottagning är och 70 procent för behandling (just nu). Arbete med åtgärdsprogram pågår.

73 Kungälvs sjukhus Aug 2015 Koncernkontoret Verksamhet i balans Kungälvs sjukhus September 2013 Ekonomi Beläggning Tillgänglighet inom 60 dagar Vårdgaranti 90 dagar Kvalitet enligt kvartalen* Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) *Avser den 12-månadersperiod som avslutats med senast tillgängligt kvartal. Resultaträkning, tkr Utfall Budget Utfall Ack.Utfall Ack.Budget* Avvikelse Ack.Utfall Avvikelse Ack.Prognos Ack.Budget budget, % 1408 fg år, % Intäkter inkl regionbidrag ,0% ,7% Personalkostnader ,7% ,2% Bemanningsföretag ,0% Köpt vård ,5% ,6% Läkemedelskostnader ,9% ,5% Material, varor och tjänster ,7% ,1% Övriga kostnader inkl finansnetto ,9% ,8% Verksamhetens resultat tkr Ackumulerad resultatutveckling tkr Bruttokostnad 12% 10% 8% 6% 4% 2% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % Ack utfall 2015 Ack utfall 2014 Ack budget 2015 Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Personalkostnad inkl bemanningsföretag tkr % 6% 4% 2% 0% antal Nettoårsarbetare (egen personal) % 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Utfall månad %-utveckling jmf fg år 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sjukfrånvaro Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec timmar Övertid (exkl jour) * Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec *) Senaste månadsresultat är preliminärt och redovisas därför inte

74 Kungälvs sjukhus Aug Kungälvs 2015 sjukhus Koncernkontoret September 2013 Regionkansliet Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (genomsnittlig vårdtyngd slutenvård) Förändring KS ack utfall 2015/ack budget 2015 Sammanvägda prestationer -4,7% 0,7% 0,1% 5,0% Sammanvägda prestationer KS, mån och ack DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar vuxenpsykiatri -8,1% 1,4% 5,7% 5,8% 9,0% -10% 0% 10% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov dec Ack bud Ack utf Budget 2015 Utfall 2015 Ack utf Volymer till diagrammet ovan: Ack budget Ack utfall Förändring Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård) 0,862 0,905 0,043 DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar vuxenpsykiatri Vårdgarantiuppföljning (högst 90 dagar) Uppföljning kö-miljarden (högst 60 dagar) 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% % Besök Behandling Måltal 100% Besök Behandling Måltal 70% Förvaltningens kommentarer: Resultatet t.o.m. augusti månad är -24,4 mnkr vilket är 31,7 mnkr sämre än budget. Bruttokostnadsökningen är 9,0 procent och exklusive ambulanshelikopterverksamheten är bruttokostnadsökningen 7,2 procent högre än föregående år. Ökade intäkter har förbättrat resultatet med 5,3 mnkr i augusti medan avvikelsen mot budget är oförändrad. Personalkostnaderna inklusive inhyrda tjänster har ökat med 7,0 procent jämfört föregående år vilket är 3,7 procent högre än budget. Personalkostnaderna tillsammans med läkemedel och omstruktureringen av ambulanshelikoptern är de främsta orsakerna till sjukhusets ekonomiska resultat. Antalet nettoårsarbetare har minskat med 1. Sjukfrånvaron har ökat med 0,6% till 6,7% jämfört föregående år. Under sommarmånaderna har sjuksköterskebristen inneburit att fler vårdplatser varit stängda än föregående år. Åtgärder för at t mildra effekterna ur såväl patient som arbetsmiljöhänsyn har medfört att kostnaderna inte har minskat i motsvarande grad. Kostnaderna för övertid, sommarersättningar och sjuklön har ökat. Produktionen ligger över produktionstaket enligt vårdöverenskommelsen. Förstärkningen av sjukhusets ekonomi med 40 mnkr motsvarar ungefärligen föregående års ekonomiska underskott. Kostnadsnivån behöver komma ner till cirka två procent för att sjukhusets ekonomi ska vara i balans. Uppfyllande av vårdgarantin för augusti: behandling 89 % och besök 82 %.

75 Alingsås lasarett Aug 2015 Koncernkontoret Verksamhet i balans Alingsås lasarett September 2013 Regionkansliet Ekonomi Beläggning Tillgänglighet inom 60 dagar Vårdgaranti 90 dagar Kvalitet enligt kvartalen* Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) *Avser den 12-månadersperiod som avslutats med senast tillgängligt kvartal. Utfall Budget Utfall Ack.Utfall Ack.Budget Avvikelse Ack.Utfall Avvikelse Ack. Prognos Ack.Budget Resultaträkning, tkr budget, % 1408 fg år, % Intäkter inkl regionbidrag ,2% ,6% Personalkostnad ,1% ,3% Bemanningsföretag ,2% Köpt vård ,0% 0 0 Läkemedelskostnader ,0% ,7% Material, varor och tjänster ,2% ,9% Övriga kostnader inkl finansnetto ,0% ,3% Verksamhetens resultat Ackumulerad resultatutveckling tkr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad tkr % 5% 4% 3% 2% 1% 0% Ack utfall 2015 Ack utfall 2014 Ack budget 2015 Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år tkr Personalkostnad inkl bemanningsföretag % 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Nettoårsarbetare (egen personal) antal % 2% 0% -2% -4% Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Utfall månad %-förändring jmf fg år % Sjukfrånvaro % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec timmar Övertid (exkl jour) * Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec *) Senaste månadsresultat är preliminärt och redovisas därför inte.