Riksstämmohandlingar Göteborg 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksstämmohandlingar Göteborg 2015"

Transkript

1 Riksstämmohandlingar Göteborg 2015

2 Innehåll 1. Välkommen till riksstämman Välkommen till riksstämman Program 3. Logi och resor 4. Karta över Göteborg 5. Övrig information om riksstämman 6. Påverkanstorg och beslutsfattande 7. Föredragningslista 8. Förslag från förbundsstyrelsen 9. Valberedningens förslag och övriga kandidaturer 10. Rapport från verksamhetsrevisorerna 11. Ordlista Du ska vara mer än välkommen till Djurens Rätts riksstämma i Göteborg! Det känns onekligen passande att vi just i år har riksstämman just i Göteborg och i just dessa lokaler. För det var här i Folkets hus som lokalavdelningen i Göteborg för ett år sedan anordnade den första göteborgsupplagan av mässan Vegovision, som lockade mer än besökare. Årets Vegovision går av stapeln i Folkets hus den 5-6 december. Några kvarter från stämmolokalerna finns också det ena av Djurens Rätts två större kontor beläget på Fjärde Långgatan 18. Göteborgsavdelningen har också varit en drivande kraft i Djurens Rätts organisatoriska utveckling de senaste 20 åren, därför känns det extra roligt att vi under 2014 ökade antalet medlemmar i Göteborgs kommun med hisnande 25 procent! Det är inte bara i Göteborg som det har gått bra sedan förra riksstämman. Djurens Rätt har växt medlemsmässigt över hela landet på ett sätt som inte skett sedan sent 1980-tal och vi har uppnått framgångar i vårt kampanj- och påverkansarbete. En snudd på magisk gräns passerades också när vår Facebook-sida fick mer än en kvarts miljon följare. Spännande är att vi kan notera att vårt arbete inte går omvärlden omärkt förbi. Djurens Rätt har fått flera utmärkelser, bl.a. för vårt arbete med media, samt att vi två år i rad har fått toppbetyg i Givarguidens granskning av ideella organisationer. Detta är resultatet av ett målinriktat förbättrings- och förändringsarbete som genomförts de senaste åren. Nu är det upp till oss att omsätta de här framgångarna vi haft till ännu mer positiv verksamhet som kan göra verklig skillnad för djuren. Tillsammans kan vi under riksstämman samla kraft, få inspiration och vara med att staka ut den kommande riktningen för vårt Djurens Rätt! Varmt välkommen! Med vänliga hälsningar, Bilagor Benny Andersson Verksamhetschef Djurens Rätt Förslag om stadgeändringar Verksamhetsberättelse 2013 Verksamhetsberättelse 2014 Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2014 Verksamhetsinriktning Motioner, Riksstämma, Göteborg 2015 Enligt våra stadgar ( 13 mom 1) ska det särskilt framgå av den här kallelsen ifall några stadgeändringsförslag kommer att behandlas av stämman. I år finns det sådana och de återfinns i det här häftet under rubriken Förslag från förbundsstyrelsen. 2 3

3 2. Program Lördag Ombudsregistrering Påverkanstorg pass Lunch Området runt Folkets hus och Järntorget erbjuder ett bra utbud av lunchmöjligheter. Restaurangguide finns att hämta i entrén eller att läsa på Påverkanstorg pass 2 Observera att alla tider är ungefärliga och kan komma att ändas vid behov. Presidiet kan i samråd med ombuden även föreslå ändringar programmet under stämmans gång. Plats Folkets hus, Göteborg Fredag Riksstämmolokalen i Folkets hus är öppen. Ombudsregistreringen inleds Snabb introduktion till riksstämman Är du osäker på hur riksstämman fungerar i praktiken? Här får du en genomgång av hur det funkar och vad alla krångliga ord betyder Riksstämman inleds Camilla Björkbom, förbundsordförande, öppnar riksstämman. Därefter inleds riksstämmoförhandlingarna med val av mötesordförande och sekreterare Lunch Avbrott för lunch. Området runt Folkets hus och Järntorget erbjuder ett bra utbud av lunchmöjligheter. Restaurangguide finns att hämta i entrén eller att läsa på Utbildningspass 1: Om hur påverkanstorget fungerar Fika Fika finns att köpa i foajén Utbildningspass 2: Föredrag och workshops Fika Fika finns att köpa i foajén Personval till förbundsstyrelsen och andra förtroendeposter Utbildningspass 3, samt utställningar Valresultatet presenteras Riksstämmomiddag Middagen serveras i Restaurang Trappan, Folkets hus. Söndag Beslutsunderlag delas ut på Folkets hus Vinnaren av Guldråttan presenteras Riksstämmoförhandlingar Lunch Riksstämmoförhandlingar Riksstämman avslutas Portarna på Folket hus stängs Nomineringen stängs Presentation av kandidater till förbundsstyrelsen och andra förtroendeposter Mingel och mat Buffé på restaurang Trappan, Folkets hus Portarna stängs på Folkets hus 4 5

4 3. Logi och resor 4. Karta över Göteborg Vandrarhemmet Göteborgs Mini-Hotel Adress: Tredje Långgatan 31 Resväg från Folkets hus till Göteborgs Mini-Hotel Promenad, 800 m, 8 minuter. Spar Hotel Adress: Karl Johansgatan Resväg från Folkets Hus till Spar Hotel Promenad, 2,2 km, 22 min Med kollektivtrafik, 13 min Gå ca 200 m till Järntorgets spårvagnshållplats, läge A. Ta spårvagn 3 mot Marklandsgatan eller 9 mot Kungssten. Åk ca 7 min. Gå av vid hållplatsen Chapmans Torg. Gå ca 200 m till Spar Hotel (se karta) Tidtabell kollektivtrafik Aktuella busstider finner du på eller i Västtrafiks app Reseplaneraren. Papperstabeller finns hos västtrafiksbutikerna på Nils Ericsonterminalen, på Drottningtorget eller i Brunnsparken. 1. Folkets hus 2. Vandrahemmet Göteborgs Mini-Hotel 3. Spar Hotel 4. Göteborg Central 6 7

5 5. Övrig information om riksstämman Nominering I detta häfte finns valberedningens förslag till förbundsstyrelse och verksamhetsrevisorer. I häftet finns presentation av dessa personer. Fram till kl på fredagen kommer det att finnas möjlighet att lämna ytterligare förslag på nomineringslistor, som kommer att finnas vid informationsdisken. Motioner och handlingsplan Information och ombudsregistrering En bemannad informationsdisk kommer att finnas vid ingången till stämmolokalen. Där finns bland annat program, stämmohandlingar och en restaurangguide. Här sker även ombudsregistrering från fredag till söndag. Är du ombud så måste du registrera dig vid informationsdisken. Då får du ett röstkort och möjlighet att rösta under stämman. Tänk på att registrera dig i god tid. Ombudsregistreringen kommer att vara öppen under följande tider: Fredag: 10:00 17:00 Lördag: 09:00 17:00 Söndag: 09:00 stämmans slut När förhandlingarna kommer fram till punkt 14 på föredragningslistan kommer stämman att ajournera sig. Då tar påverkanstorget vid, där vi diskuterar motioner, propositioner och yrkanden (du hittar alla motioner i motionshäftet, propositionerna finns i detta häfte). De beslutsfattande förhandlingarna kommer att återupptas på lördag kl Boende och frukost Frukost serveras på respektive logier. Restauranger Försäljnings- och informationsmaterial Riksorganisationen har med sig kampanj- och informationsmaterial i form av böcker, häften med mera till försäljning. Det kommer också att finnas mycket gratismaterial. Ta gärna med lite extra material hem, så sparar vi in på portokostnaderna. Öppettider: Fredag: 10:00 17:00 Lördag: 09:00 16:00 Söndag: 09:00 stämmans slut Förteckning över restauranger som serverar vegansk mat kommer att finnas vid informationsdisken. Är du lite vilsen under stämman? Ta dig till informationsdisken vid stämmolokalens entré, så finns det någon som hjälper dig. Alla har vi varit nybörjare på stämman och vår uppgift är att se till att alla trivs och känner sig väl tillrätta. Betalning och reseersättningar Inbetalningskort för logi, mingelmat och supé skickas efter riksstämman till de deltagare som ska betala. Ansökan om reseersättning sker genom att fylla i bifogad reseräkningsblankett och sända in den till kansliet. Kopia av biljett/kvitto ska skickas med. Inga reseersättningar kommer att betalas ut på plats. 8 9

6 6. Påverkanstorg och beslutsfattande Stationsansvarig Diskussionen vid torgstationerna förs framåt av en eller två stationsansvariga. Stationsansvariga väljs av stämman innan torget öppnas. I stationsansvariges uppdrag ingår att hjälpa stämmodeltagarna att jämka samman förslag, men också att hjälpa till att formulera kärnan i det de säger. Den stationsansvarige skriver efter påverkanstorgets slut ett protokoll över sin torgstation. Protokollet kommer att vara stämmodeltagarna till handa i god tid innan beslut och eventuell debatt sker i plenum. Protokollet innehåller förslag från torgstationen samt en kort sammanfattning över diskussionen som fördes på torgstationen. Det senare för att alla stämmodeltagare ska få en uppfattning om huvudargumenten som framförts för eller emot förslagen. Missa inte ordlistan längst bak i häftet som förklarar de lite halvkrångliga termerna som ibland används under riksstämman. Förbundsstyrelsen föreslår att vi fortsatt använder oss av påverkanstorg såsom vi gjorde på de två senaste riksstämmorna. Det är en metod för möten som utvecklats av Svenska Scoutförbundet och siktar mot att involvera fler mötesdeltagare i de diskussioner som ligger till grund för besluten som fattas. När riksstämman inleds på fredagen kommer vi att ha en genomgång av den mötesformen och hur diskussioner och beslut ska fungera. En av poängerna med påverkanstorg är att debatten i plenum inte ska behöva bli särskilt lång, utan där fattas enbart beslut baserat på de förslag och diskussioner som redan tagits upp på torget. Påverkanstorg Påverkanstorg är en mötesform där en stor del av plenumdiskussionen samt beredning av förslag är flyttad från plenum och utskott eller beredningsgrupper till ett så kallat torg. Rent praktiskt betyder det att vi skiljer på diskussion och beslut, genom att alla motioner diskuteras igenom på olika platser och efter att diskussionen avslutats möts vi i plenum för att fatta beslut. Torget består av ett antal torgstationer med förslag uppsatta. I utrymmet där torget hålls cirkulerar ombud och andra stämmodeltagare för att diskutera, stöta och blöta olika förslag. Det är enkelt beskrivet en mer informell stämmoform som är tänkt att främja grupper som annars missgynnas av traditionella mötesformer. Tid Påverkanstorget kommer att vara uppdelat på två pass där olika förslag behandlas. Varje pass varar i några timmar. Även om man som ombud tidigt känner sig klar med diskussioner och yrkanden på torget kan det vara en god idé att ta en sista runda strax innan torget stängs. Detta för att få en inblick i de nya förslag och argument som kommit upp sedan senaste besöket vid respektive torgstation. I vissa fall kan det sent under torgets gång finna skäl att stödja ett annat förslag än det som ursprungligen bifallits. Urval Frågan om vilka nya förslag som ska tas upp för beslut i plenum kommer att avgöras genom ett urval styrt av ombuden. Ett urval sker för att spara tid. Nya förslag som fått svagt stöd kommer inte att tas upp till beslut i plenum. Däremot tas alla ursprungliga motioner och propositioner upp. Alla förslag, även de som fått svagt stöd, kan dock aktivt återyrkas och tas då upp för beslut i plenum. Stämmoformen påverkanstorg innebär att tiden som avsätts för debatt i plenum behöver begränsas, för att stämman fullt ut ska kunna dra nytta av torgets fördelar. Detta görs genom att antalet frågor samt eventuellt den tid som avsätts för debatt begränsas genom ett urval styrt av ombuden. Torgstation På torget finns olika stationer eller inflytandepunkter som de också kallas. Vid stationen finns alla inkomna förslag (motioner och propositioner) uppsatta. Antalet stationer bestäms efter en ämnesindelning för inkomna förslag. Det kan exempelvis finnas en torgstation som heter Djuren inom livsmedelsindustrin där både propositioner och inkomna motioner som rör djuren i livsmedelsindustrin sätts upp. Här sätts också nya kompromissförslag upp. Vid varje förslag finns möjlighet att uttrycka sitt stöd genom att bifalla förslaget, kommentera eller ställa frågor. Endast de med rösträtt får underteckna bifallslistan. Vid stationen finns även lappar för att skriva ändrings- eller tilläggsförslag. Det är vid torgstationerna som diskussionen sker. Medlemmar stöter och blöter förslag för att komma underfund med hur de ska lägga sin röst senare i plenum. Diskussionen hjälper även deltagarna i att välja vilka förslag som de alls vill ska tas upp för beslut. Vid en torgstation, och ett särskilt förslag, kan nämligen en mängd nya förslag sättas upp. Vid torgstationerna finns möjlighet för motionärer att svara på frågor, diskutera och försvara sina förslag. Även representanter från förbundsstyrelsen kommer finnas närvarande för att diskutera propositioner, samt förklara hur styrelsen ställer sig i olika frågor och varför

7 Hur går det till när vi fattar beslut? Även om de flesta diskussioner och yrkanden redan ska vara avklarade på påverkanstorget innan stämman börjar fatta beslut, kan det vara bra att få en liten genomgång av hur du begär ordet och röstar. Här kommer en kort genomgång, som du kan plugga på redan innan stämman. 1. Hur begär jag ordet? Svar: Det kommer att finnas lappar i stämmosalen som du fyller i och lämnar in till presidiet. De för sedan upp dig på en talarlista och på en tavla som finns längst fram i stämmosalen. Kort innan det blir din tur bör du bege dig till talarstolen så att du snabbt kan inta din plats. 2. Hur länge kan jag prata? Svar: När stämman inleds kommer presidiet att föreslå regler för detta. 3. Hur fattar stämman beslut? Svar: När stämmoordföranden frågar ifall något ska bifallas eller avslås så ska alla med rösträtt räcka upp sitt röstkort. Då ser ordföranden och stämmodeltagarna hur rösterna fallit. Om du tycker att det är en jämn fördelning av rösterna kan du ropa votering. Då får rösträknarna träda in och räkna hur ombuden har röstat. När det gäller personval tillämpas så kallad sluten omröstning, vilket innebär att alla ombud får varsin lapp där de kryssar för vilka personer de röstar på. Dessa lappar samlas in av rösträknarna, som sedan räknar hur många röster respektive person har fått. 4. Vad gör jag om stämman beslutar om något som jag starkt ogillar? Svar: Då kan du lämna in en reservation. Det är en åsiktsförklaring som bifogas protokollet där du kan tala om varför du tycker annorlunda än stämman. För att kunna lämna in en reservation måste du ropa jag reserverar mig direkt efter att beslutet är fattat. Reservationen ska därefter lämnas in skriftligt till mötespresidiet. 5. Vad bör jag läsa för att komma väl förberedd till stämman? Svar: Du bör läsa igenom samtliga riksstämmohandlingar väl. Du bör också uppdatera dig på organisationens stadgar. Du hittar dem på vår hemsida: Du kan också beställa ett exemplar av stadgarna genom att ringa till vårt kontor, tel Arbetsordning för Djurens Rätts riksstämma Antagen av förbundsstyrelsen 2012, använd vid riksstämman Påverkanstorg Besluten i plenum förbereds genom påverkanstorg där diskussion och yrkanden sker. Hur påverkanstorget fungerar beskrivs i dokumentet Handbok för påverkanstorg. Debattregler i plenum Ordet begärs genom att lämna in särskild lapp om detta till presidiet. Ordningsfråga kan väckas genom att ropa Ordningsfråga eller räcka upp båda händerna högt upp i luft. Ordningsfråga bryter talarlistan. Med ordningsfråga menas frågor som har med mötesordningen att göra, t ex förslag om att sätta streck i debatten. Presidiet kan föreslå begränsning av tiden för föredragningar och inlägg. Presidiets roll i plenum Presidiet består av två ordföranden och två sekreterare. Presidiet ska vara försiktiga med att själva delta i debatten. När ordförande eller sekreterare själv vill delta i debatten, ska hon/han anmäla sig på talarlistan. Ordföranden ska: - leda diskussionen - ställa proposition, det vill säga föreslå hur beslutsförslag ska ställas mot varandra Streck i debatten Streck i debatten begärs när någon känner att argumenten har presenterats och analyserats tillräckligt för att ta ställning i frågan och är redo att fatta beslut. Frågan om streck i debatten behandlas direkt genom att ordföranden frågar mötet om streck ska dras. När streck är beslutat ska de som önskar ordet anmäla sig på talarlistan. Den får därefter brytas endast för ordningsfråga. Sedan streck har satts, får inga nya förslag ställas. Röstning Alla riksstämmobeslut fattas i plenum. Röstning sker genom uppräckning av röstkort. Vid personval sker röstning genom sluten omröstning. Vid röstning med röstkort i plenum kan den som anser att ordföranden har uppfattat utfallet felaktigt eller av annat skäl vill veta röstsiffrorna, begära rösträkning innan klubban faller genom att ropa Votering. Om votering begärs kan ordföranden välja mellan försöksvotering och votering. Försöksvotering innebär att ordföranden gör en bedömning, utan att räkna rösterna, av vilket förslag som har majoritet. Den som fortfarande vill att rösterna ska räknas begär, återigen före klubbslaget, votering en gång till. De valda rösträknarna räknar då alla uppräckta röstkort. Rösträknarnas besked gäller. Det förslag som fått flest röster vinner (enkel majoritet). Förslag om stadgeändring kräver en enhällig riksstämma eller enkel majoritet vid två på varandra följande riksstämmor. Den som önskar reservera sig mot ett beslut, anmäla det i samband med att beslutet är fattat genom att ropa Reservation. Reservationer skrivs in i protokollet. Kvotering av talarlistan i plenum Talarlistan kvoteras efter: 1. De som ej tidigare talat i frågan 2. Efter kön Exempel En kvinna* som har talat förut kvoteras förbi alla de män som talat förut men inte förbi de män som inte tidigare talat. En kvinna* som inte talat förut kvoteras förbi både kvinnor* och män som talat förut samt män som inte talat förut. Män som inte talat förut kvoteras förbi dem som talat förut. Män som talat förut kvoteras inte upp alls. Efter varje debattblock nollställs talarhistoriken. * Inkluderat alla som inte identifierar sig som män. Övrigt om kvotering Till riksstämmorna i Borås 2011 och i Umeå 2013 var cirka tredjedelar av de anmälda deltagarna kvinnor. Sett till hur talartiden fördelades under debatten i plenum 2011 var förhållandet det motsatta. I Umeå användes kvotering av talartiden, vilket bidrog till att fördelningen av tiden i plenum denna gång blev närmare 50/50. Kategoriseringen utifrån kön kan upplevas som problematisk. Vid anmälan till riksstämman och i utvärderingen av riksstämman finns det fler alternativ än kvinna/man. Genom kvoteringen lyfts de vars röster idag strukturellt inte lyssnas på i lika hög utsträckning. Personer som av olika skäl inte vill kvoteras upp kan undantas från kvoteringssystemet. Personval Nominering av kandidater till poster som riksstämman ska tillsätta, ska vara presidiet tillhanda senast vid den tidpunkt som meddelas i början av presidiet. Valberedningen redogör för sitt förslag och övriga nomineringar. Presentation av kandidaterna: De kandidater som valberedningen föreslagit presenteras av valberedningen och om så önskas av kandidaterna själva eller av en av kandidaten utsedd person. Övriga kandidater presenteras av kandidaterna själva eller av kandidaten utsedd person

8 Propositionsordning Att ställa proposition är att fråga mötesdeltagarna vilket förslag de föredrar. En proposition ska alltid besvaras med ja. Ett huvudförslag: Om endast ett förslag finns, ställer ordföranden proposition först på bifall och sedan på avslag: Bifalles förslaget? De som vill bifalla svarar ja genom att hålla upp sitt röstkort. Avslås förslaget? De som vill avslå svarar ja genom att hålla upp sitt röstkort. Två huvudförslag: Om två eller fler förslag föreligger kan proposition ställas på olika sätt. Ordförande ger i sådana fall ett propositionsförslag ska godkännas av mötet. Om någon är missnöjd med ordförandens förslag, kan han/hon lägga fram ett motförslag. Yrkanden Ett yrkande är ett förslag till en ändring av en proposition, motion, verksamhetsinriktning eller andra dokument/frågor som är uppe för beslut. För närmare beskrivning av hur yrkanden görs, se Handbok i påverkanstorg Alla yrkanden måste lämnas in skriftligt på särskild lapp avsedd för detta. 7. Föredragningslista 1. Riksstämman öppnas 2. Val av ordförande och vice ordförande för stämman 3. Val av sekreterare för stämman 4a. Val av två justerare tillika rösträknare, samt stationsansvariga 4b. Fastställande av justeringsdatum för riksstämmoprotokollet 5. Upprop av ombud och fastställande av röstlängd 6. Godkännande av kallelsen 7. Fastställande av föredragningslistan 8. Uttalanden vid stämman 9. Förbundsstyrelsens kassa- och verksamhetsberättelse 10. Revisorernas och verksamhetsrevisorernas berättelser. 11. Fastställande av balansräkning 12. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 13. Val av verksamhetsrevisorer och suppleanter 14. Förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning och motioner därom 15. Övriga förslag från förbundsstyrelsen 16. Övriga motioner och skrivelser från medlemmar och lokalavdelningar 17. Förbundsstyrelsens förslag till medlemsavgifter 18. Val av ordförande, tillika ledamot, i förbundsstyrelsen 19. Val av förbundsstyrelsens övriga ledamöter och suppleanter 20. Val av revisorer och suppleanter 21. Val av ledamöter, suppleanter och ordförande i valberedning 22. Vid stämman väckta frågor 14 15

9 8. Förslag från förbundsstyrelsen Som ledamot i Djurens Rätts valberedning har du ett viktigt förtroendeuppdrag. Till grund för valberedningens arbete ligger Djurens Rätts stadgar 11 mom 1-3, kvalitetskoden för Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) samt detta styrdokument. Eventuella anpassningar till ändringar i FRII-koden, Svensk Insamlingskontroll och andra reglementen som Djurens Rätt följer får göras av förbundsstyrelsen mellan riksstämmorna. Arbetsformer för valberedning Sammankallande för valberedningen ansvarar för att leda arbetet. Sammankallande är den som vid omröstningen erhållit flest röster. Valberedningen bör ha en naturlig kontakt och en konstruktiv dialog med förbundsstyrelsen. Proposition Instruktion för valberedningen i Djurens Rätt Bakgrund Våren 2013 antog Frivilligorganisationernas insamlingsråd, där Djurens Rätt är medlemmar, en kraftigt uppdaterad FRII-kod. Med anledning av den nya FRII-koden föreslår förbundsstyrelsen att Djurens Rätts styrdokument för valberedningen uppdateras så att koden följs i alla delar. De punkter som förbundsstyrelsen föreslår läggs till i styrdokumentet i enlighet med FRII-koden är de nedanstående. På följande sida syns förbundsstyrelsens förslag till färdigt styrdokument där dessa delar finns med. B. STYRELSEN. Styrelsens tillsättning B2. Valberedningen ska till högsta beslutande organ lämna förslag till beslut om tillsättning av styrelseledamöter, eventuella suppleanter och revisorer samt eventuellt arvode till styrelseledamöterna och styrelseordföranden. B3. Valberedningens arbete ska styras av en valberedningsinstruktion som beskriver kriterier för val av kandidater till styrelsen samt hur rekryteringsprocessen ska gå till. B4. Namn på valberedningens ledamöter och kontaktuppgift till valberedningen ska finnas tillgängliga på organisationens hemsida. Krav på ledamöter B7. Minst hälften av styrelseledamöterna ska vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Minst en av styrelseledamöterna, som på organisationens vägnar kan ta emot delgivning, ska vara bosatt i Sverige. B8. Styrelsens ledamöter ska vara myndiga och får inte vara försatta i konkurs eller meddelade näringsförbud. De ska heller inte ha betalningsanmärkningar och/eller förfallna skatteskulder. Instruktion för valberedningen i Djurens Rätt Valberedningens uppdrag är att ge stämman förslag på en bra sammansatt: förbundsstyrelse verksamhetsrevisorer auktoriserade revisorer presidium eventuellt arvode för förbundsordföranden och/eller styrelseledamöter Valberedningen har tillgång till förbundsordförande och verksamhetschef samt ledamöter för information och överläggningar. De har möjlighet att delta på styrelsemöten, träffa styrelsen in pleno liksom träffa eller intervjua enskilda ledamöter. Valberedningen samråder med förbundsstyrelsen inför val av presidium. Beslut i valberedningen fattas med enkel majoritet. Valberedningens protokollför sina beslut och beslutsprotokollen lämnas till kansliet för arkivering. Valberedningen kan få hjälp av kansliet med de resurser som de behöver. Kontaktperson på kansliet är verksamhetschefen. Valberedningen får tillgång till förbundsstyrelsens protokoll, samt till resultatet av styrelseutvärderingen. Valberedningen ansvarar för att det finns kandidater till samtliga vakanta poster. Valberedningen har tystnadsplikt vilket innebär att det som sägs inom valberedningen stannar inom valberedningen för att uppmuntra en konstruktiv diskussion inom valberedningen. Valberedningen ska garantera konfidentialitet i syfte att underlätta att väsentlig information kommer fram. Vidare är valberedningens handlingar endast till för arbetet inom valberedningen och får inte spridas. Valberedningen har rätt till ersättning för rese- och möteskostnader. Billigaste färdsätt ska användas och biljettbokning ska ske enligt de bokningsinstruktioner som finns för Djurens Rätt. Redovisade kostnader för telefonsamtal ersätts. Djurens Rätts resepolicy gäller. Namn på valberedningens ledamöter och kontaktuppgifter ska finnas tillgängliga på Djurens Rätts hemsida. Arbetsgång för tillsättande av förbundsstyrelsen: Planering: Avgående valberedning planerar för överlämning till den tillträdande valberedningen. Sammankallande för valberedningen kallar till sammanträde första gången senast i början av hösten samma år som valberedningen utsetts för att planera arbetet fram till nästa riksstämma. Analys: Valberedningen bör hålla kontakt under året med förbundsordföranden samt verksamhetschefen för att informera sig om hur arbetet i förbundsstyrelsen fortlöper och hur ledamöterna utför sina uppdrag. Träffa den sittande styrelsen in pleno samt intervjua de enskilda ledamöterna. Samtalens syfte är att ta reda på hur sittande styrelse fungerar samt få information om vilka kompetenser som behövs. Sätt samman ett förslag till styrelse: Inhämta nomineringar från Djurens Rätts medlemmar. Valberedningen kan också föreslå egna kandidater till de olika posterna. Intervjua nominerade kandidater. Pröva frågan om de personer som föreslås kan samarbeta som en grupp. Samarbeta med den avgående styrelsen. Var uppmärksam på eventuella jävsituationer

10 Principer för tillsättande av förbundsstyrelsen Övergripande krav på ledamöter och suppleanter i förbundsstyrelsen Minst hälften av ledamöterna ska vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Minst en av ledamöterna, som på organisationens vägnar kan ta emot delgivning, ska vara bosatt i Sverige. Styrelsens ledamöter ska vara myndiga. Ingen styrelseledamot får vara försatt i konkurs eller vara meddelade näringsförbud. Ingen av styrelseledamöterna får ha betalningsanmärkningar och/eller förfallna skatteskulder. Valberedningens uppgift är att hitta det bästa laget och sätta samman en styrelse som kan samarbeta för att leda organisationen effektivt. Tillsättande av suppleantplatserna är lika viktigt som de ordinarie platserna och suppleanterna ska bedömas efter samma kriterier och hålla samma nivå som ordinarie ledamöter. I Djurens Rätt strävar vi efter att täcka in flera olika kompetensområden, varav vissa kompetenser ses som obligatoriska och andra som önskvärda. Detta ska tas i beaktande när nya ledamöter väljs till styrelsen. Djurens Rätt strävar efter mångfald och jämn könsfördelning i styrelsen. Med mångfald menas att valberedningens förslag till sammansättning av förbundsstyrelse bör spegla olikheter i livsvillkor på grund av kön, könsuttryck, socioekonomisk bakgrund, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder. Valberedningens förslag bör göra så att sammansättningen i förbundsstyrelsen utgörs av minst 6 kvinnor. Inom styrelsen måste hela tiden finnas kunskap inom följande områden: 1) Personlig kompetens: Förmåga att arbeta i grupp, personlig mognad, personlig effektivitet, analytiskt och strategiskt tänkande, förmåga till överblick och förmåga att se till organisationen som helhet. 2) Ideologisk kompetens: Påtänkta ledamöter ska kunna ställa sig bakom de grundläggande värderingarna i Djurens Rätts idé- och handlingsprogram. Önskvärd kompetens: 3) Professionell kompetens: Till exempel kunnig i ekonomi, marknadsföring, juridik, brett kontaktnät, erfarenhet av ledarskap, kunnig i en eller flera sakfrågor. 4) Förståelse för organisationen: Erfarenhet av föreningsarbete och/eller politiskt arbete. Val av auktoriserade revisorer Valberedningen ska försäkra sig om att auktoriserade revisorer som föreslås är godkända av Revisorsnämnden. I stämmohandlingarna ska det framgå att De föreslagna revisorerna är godkända av Revisorsnämnden. Val till valberedningen Valberedningen utses av riksstämman. Ledamot av valberedningen ska vara förtrogen med Djurens Rätts målsättning och verksamhet och de värderingar som ligger till grund för Djurens Rätts idé- och handlingsprogram, samt ha kunskap om vad som krävs av de som väljs till förbundsstyrelsen, revisorer och verksamhetsrevisorer. Djurens Rätt strävar efter mångfald och jämn könsfördelning i valberedningen. Till ledamot i valberedningen får inte tillsättas någon som är beroende av någon sittande ledamot. Ledamot i valberedningen får inte heller delta i att föreslå någon som denne står i beroendeställning till. I det fall flera ledamöter i valberedningen avsäger sig sina uppdrag, och det saknas ersättare, ansvarar valberedningen för att i god tid uppmärksamma förbundsstyrelsen på situationen. Sittande valberedning utlyser nomineringstiden och tar emot nomineringar av kandidater till valberedningen. Valberedningen ansvarar för att inhämta svar från de nominerade om följande frågor, vilka presenteras i stämmohäftet: Namn, ålder, bostadsort Erfarenhet av valberedningsarbete och/eller tidigare och nuvarande uppdrag i Djurens Rätt Vad kandidaten vill tillföra valberedningen Valberedningen ska ta emot nomineringar till nästa mandatperiods valberedning och sammanställa alla inkomna nomineringar till riksstämman för presentation i riksstämmohandlingarna, utan att välja ut några specifikt. Presentation av ledamöterna Valberedningen presenterar motiveringar till varför de nominerat de olika personerna, vad de kan tillföra styrelsen och redogör i korta drag för valberedningens arbete och hur valberedningen resonerat när den har satt samman sitt förslag. Detta publiceras i riksstämmostämmohäftet. De som kandiderar till förbundsstyrelsen skriver även själva en presentation till riksstämmohäftet. I rubriken anges kandidatens namn, ålder och bostadsort. De presentationer som kandidaterna själva skriver i stämmohäftet bör innehålla följande: Erfarenhet från Djurens Rätt eller andra frivilligorganisationer Bakgrund och särskilda kompetenser Vision för Djurens Rätt: Vad vill du? Vilken är din vision för Djurens Rätt och för vårt arbete? Din inställning till styrelsearbete? Vegansk kosthållning? Information som valberedningen ska delge påtänkta ledamöter Som ledamot i förbundsstyrelsen förväntas du sätta helheten för organisationen främst. Styrelsearbetet tar tid. Arbetet innebär att på ett övergripande plan diskutera och fatta beslut om ekonomi, policy och strategi. Uppdraget innebär arbetsgivaransvar och ekonomiskt ansvar. Som ledamot behöver du vara beredd att utåt försvara de beslut som styrelsen fattat. Som styrelseledamot har du tystnadsplikt vilket innebär att det som sägs i styrelsen stannar i styrelsen. Det är viktigt för att alla ska känna sig trygga med att kunna diskutera fritt under styrelsens möten

11 Proposition Instruktion för verksamhetsrevisorer för Djurens Rätt Bakgrund Vid varje riksstämma väljs två verksamhetsrevisorer och två suppleanter. Verksamhetsrevisorernas uppgift är att granska att den verksamhet som bedrivs ligger i linje med de beslut som riksstämman fattat. Det handlar om att motioner som antagits blir genomförda och att Djurens Rätt arbetar enligt den verksamhetsinriktning som riksstämman antagit. Verksamhetsrevisorerna lämnar sedan en rapport till riksstämman vid nästkommande riksstämma. Här nedan följer förbundsstyrelsen proposition till instruktion för verksamhetsrevisorerna. Förbundsstyrelsens förslag till Instruktion för verksamhetsrevisorer för Djurens Rätt: God revisionssed Att vara verksamhetsrevisor i Djurens Rätt är ett förtroendeuppdrag som ska utföras sakligt och opartiskt. Verksamhetsrevisorerna följer god revisionssed. God revisionssed innebär också att verksamhetsrevisorerna inte pratar med utomstående om det de har fått reda på under revisionen. Granskning Utgångspunkten för verksamhetsrevisorernas granskning är de beslut riksstämman har fattat. Verksamhetsrevisorerna ska granska förbundsstyrelsens verksamhet för att kunna bedöma om den bedrivs effektivt samt om den styrning och ledning, uppföljning och interna kontroll som utförs är tillräcklig för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. Verksamhetsrevisorernas granskning utgår från följande dokument: Verksamhetsinriktning Årsrapporter Kvartalsrapporter Stadgar Arbetsformer och delegationsordning Övriga relevanta policydokument Organisationens riskhantering Kallelser, underlag och protokoll Redovisning Verksamhetsrevisorerna ska tydligt redovisa utifrån vilka grunder och vilka styrande dokument som de gör sin prövning. Till riksstämman skriver verksamhetsrevisorerna en verksamhetsrevisionsrapport. Särskilt fokus för verksamhetsrevisorernas redovisning till riksstämman är att bedöma hur organisationen uppfyller den verksamhetsinriktning som riksstämman fastställt samt övriga beslut som fattats av riksstämman. Det görs för att redovisa att det som planerats har genomförts och att styrelsens beskrivning av verksamheten stämmer överens med det verksamhetsrevisorerna själva läst i protokoll och redovisning. Skulle verksamhetsrevisorerna finna att så ej är fallet i något avseende kommer förbundsstyrelsen att få tillfälle att förklara eventuella avvikelser. Om det inte går att ge någon rimlig förklaring kommer revisionsberättelsen att ta upp sådan kritik som riksstämman behöver känna till för att kunna fatta beslut om ansvarsfrihet. Kommunikation Verksamhetsrevisorerna kontrollerar löpande förbundsstyrelsens verksamhet och kan även vid behov föreslå åtgärder till förbättringar under året. Verksamhetsrevisorernas arbete ska genomsyras av tydlig kommunikation i syfte att skapa en god dialog vilket är basen för ett förtroendeingivande revisionsarbete. Därtill ska ett gott samarbete upprätthållas med Djurens Rätts auktoriserade revisorer. Proposition gällande stadgeändringar Angående Djurens Rätts bibliotek Bakgrund Djurens Rätts bibliotek omnämns i våra stadgar. Någon biblioteksverksamhet har dock inte bedrivits inom organisationen på många år. De böcker som finns hos oss är inte uppdaterade med aktuella verk, och har heller inte blivit digitalt katalogiserade. Samtidigt har efterfrågan på bibliotekstjänster från våra aktiva under lång tid varit mycket starkt begränsad. Idag bedömer förbundsstyrelsen behovet av ett särskilt Djurens Rätts bibliotek som ringa; jämfört med när biblioteket upprättades finns det idag möjlighet att finna och beställa facklitteratur över internet. Förslag Djurens rätt ser det inte som en ekonomisk försvarbart att starta och driva ett bibliotek. Det skulle vara resurskrävande såväl sett till lön för bibliotekarie som till ökade kostnader i lokalhyra. Förbundsstyrelsen föreslår därmed: Att avsnittet om bibliotek stryks från våra stadgar. Förbundsstyrelsens yrkande till stadgerevidering: Att följande textavsnitt, 8 att förvalta Förbundet Djurens Rätts arkiv och bibliotek på ett betryggande sätt. utgår, för att ersättas med: att förvalta Förbundet Djurens Rätts arkiv på ett betryggande sätt. 1.2 Angående antalet auktoriserade revisorer Bakgrund Enligt nuvarande stadgar ska Djurens Rätt ha två revisorer och två revisorssuppleanter, varav en ordinarie och en suppleant ska vara auktoriserade. Mot bakgrund av att granskningar och kontroller som görs av frivilligorganisationer har blivit mer omfattande sedan stadgarna skrevs har kostnaderna för revision ökat. Det formella kravet på ideella föreningar är att ha en auktoriserad revisor. Efter att ha hämtat in synpunkter från Djurens Rätts ekonomichef, från Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) samt från Djurens Rätts nuvarande revisorer bedömer förbundsstyrelsen att det räcker med en auktoriserad revisor, samt en auktoriserad revisorssuppleant som kan träda in vid behov. Förslag Att stadgarna ändras så att det vid riksstämman väljs en (1) auktoriserad revisor och en (1) auktoriserad revisorssuppleant. Förbundsstyrelsens yrkande till stadgerevidering: Att följande textavsnitt, 9, Mom 2 På ordinarie riksstämma förrättas val av två revisorer jämte två suppleanter för Förbundet Djurens Rätt. Av revisorerna skall en vara auktoriserad. Av suppleanterna skall en vara auktoriserad. Mandattiden är två år. Som revisorer kan ej väljas av Förbundet Djurens Rätt anställda personer. utgår, för att ersättas med: På ordinarie riksstämma förrättas val av en (1) revisor jämte en (1) suppleant för Förbundet Djurens Rätt. Bägge skall vara auktoriserade. Mandattiden är två år. Som revisorer kan ej väljas av Förbundet Djurens Rätt anställda personer

12 1.3 Angående firmatecknare Bakgrund Förbundsstyrelsen (FS) utser firmatecknare inom sig, vanligen förbundsordförande, vice ordförande och andre vice ordförande. Dessa tecknar firma två i förening, vilket innebär att ingen firmatecknare ensam kan skriva under avtal etc. Eftersom de förtroendevalda i FS bor på olika platser i landet behöver dokument och avtal ofta skickas emellan med post, vilket tar tid. FS anser att det skulle underlätta om stadgarna ändras så att FS även har möjlighet att utse verksamhetschefen till att teckna firma. Förslag Att förbundsstyrelsen ges möjlighet i stadgarna att utse firmatecknare utanför förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsens yrkande till stadgerevidering Att följande textavsnitt 7 mom 1: Förbundet Djurens Rätts firma tecknas av den eller dem som förbundsstyrelsen inom sig utser. Den eller de måste vara myndig(a). utgår, för att ersättas med: Förbundet Djurens Rätts firma tecknas av den eller dem som förbundsstyrelsen utser. Den eller de måste vara myndig(a). Firman tecknas två i förening. 1.4 Angående medel och gåvor tillställda lokalavdelningar Bakgrund Gåvogivare som skänker medel till Djurens Rätts riksorganisation eller till Djurens Rätts lokalavdelningar skänker sina pengar i syfte att de ska gå till Djurens Rätts verksamhet. Av respekt för Djurens Rätt gåvogivare är det därför viktigt att pengarna går till den organisation och verksamhet som gåvogivaren avsåg. Det gäller såväl lokalavdelningens egen insamling som de pengar som lokalavdelningen kan ansöka om från riksorganisationen. Det innebär att lokalavdelningar inom Djurens Rätt inte bör skänka överskott till andra organisationer. Istället bör vi se hur ett eventuellt överskott kan användas inom Djurens Rätt lokala verksamhet eller riksorganisation. Förslag Att pengar som kommit in via gåvor eller bidrag från riksorganisationen inte kan skänkas vidare till andra organisationer. Förbundsstyrelsens yrkande till stadgerevidering Att följande textstycke 17: Förbundet Djurens Rätts lokalorganisationer har till uppgift att ge Förbundet Djurens Rätts medlemmar möjlighet till debatt och till aktivt arbete samt att i ett effektivt organisationsarbete verka som riksorganisationens basorganisation genom: att bedriva medlemsrekrytering, att sprida information om Förbundet Djurens Rätts ändamål, att bedriva en aktiv och planerad mötesverksamhet i form av interna medlemsmöten samt utåtriktade informationsmöten och andra aktiviteter, att bevaka och aktualisera lokala frågor som rör Förbundet Djurens Rätts intressen och ändamål, att verka för ett aktivt studiearbete bland medlemmar och andra intresserade i frågor som rör Förbundet Djurens Rätts verksamhet samt att delta i sammankomster och utbildningar som riksorganisationen arrangerar för respektive typ av lokalorganisation. får tillägget: att de medel som lokalavdelningen förfogar över används inom Djurens Rätts verksamheter. 1.5 Angående antalet revisorer för lokalavdelningar inom Djurens Rätt Bakgrund Enligt nuvarande stadgar ska Djurens Rätt lokalavdelningar ha två revisorer och två revisorssuppleanter. Ansvariga för lokal verksamhet inom Djurens Rätt har erfarit att det är mycket svårt för våra lokalavdelningar att uppfylla stadgarnas krav på denna punkt. I samband med att förbundsstyrelsen lägger fram förslag om stadgeändring gällande antalet revisorer för riksorganisationen, lägger vi därför också fram ett motsvarande förslag gällande antalet revisorer för lokalavdelningarna. Förslag Att stadgarna ändras så att det i lokalavdelningarna väljs en (1) revisor jämte en (1) suppleant. Förbundsstyrelsens yrkande till stadgerevidering: Att följande textavsnitt 20, mom 1, punkt 5: Revisorernas berättelse utgår, för att ersättas med: Revisorns berättelse Att följande textavsnitt 20, mom 1, punkt 10: Val av två revisorer jämte suppleanter. utgår, för att ersättas med: Val av en (1) revisor jämte en (1) suppleant Att följande textavsnitt, 24: Lokalavdelningens räkenskaper avslutas för kalenderår och överlämnas i god tid till revisorerna för granskning. Revisorerna skall senast en vecka före årsmötet avge en skriftlig berättelse över föregående års räkenskaper. Av berättelsen skall framgå revisorernas förslag om till- eller avstyrkan av ansvarsfrihet för styrelsen. utgår, för att ersättas med: Lokalavdelningens räkenskaper avslutas för kalenderår och överlämnas i god tid till revisorn för granskning. Revisorn skall senast en vecka före årsmötet avge en skriftlig berättelse över föregående års räkenskaper. Av berättelsen skall framgå revisorns förslag om till- eller avstyrkan av ansvarsfrihet för styrelsen. Proposition gällande stadgeändringar 2. Enligt Djurens Rätts stadgar behöver stadgeändringar antas av en enhällig stämma eller med enkel majoritet vid två riksstämmor i följd. Gällande propositionen om stadgerevidering 2.1 om verksamhetsrevisorernas uppdrag var det 17 ombud som yrkade bifall, 1 ombud som yrkade avslag vid förra riksstämman. Gällande stadgerevidering 2.2 var det 12 ombud som yrkade bifall, 9 som yrkade avslag. Förbundsstyrelsen lägger fram dessa två propositioner angående stadgerevidering igen eftersom de inte blev antagna enhälligt vid riksstämman 2013 men antogs med enkel majoritet Verksamhetsrevisorernas uppdrag Bakgrund Verksamhetsrevisorernas uppdrag är i de nuvarande stadgarna mycket summariskt beskrivet, vilket kan göra det svårt för revisorerna att finna en lämplig ambitionsnivå. Otydligheten kan också verka avskräckande vid rekrytering av nya verksamhetsrevisorer, eftersom det är svårt att för den oinsatte att se vilken arbetsinsats som uppdraget egentligen innebär. Förslag Att uppdatera stadgetexten med en tydligare uppdragsbeskrivning för verksamhetsrevisorernas arbete

13 Förbundsstyrelsens yrkande till stadgerevidering: Att följande textstycke i 10 På ordinarie riksstämma förrättas val av två verksamhetsrevisorer och två suppleanter för en tid av två år. Verksamhetsrevisorerna har till uppgift att granska att av riksstämman fattade beslut verkställs. Verksamhetsrevisorerna har närvarorätt vid förbundsstyrelsemötena, och skall vartannat år avlägga en skriftlig rapport till riksstämman. Som verksamhetsrevisorer kan ej väljas av Förbundet Djurens Rätt anställda personer. utgår, för att ersättas med: På ordinarie riksstämma förrättas val av två verksamhetsrevisorer och två suppleanter för en tid av två år. Verksamhetsrevisorerna har till uppgift att kontinuerligt granska förbundsstyrelsens arbete och se till att den arbetar i enlighet med den verksamhetsinriktning och de beslut som riksstämman fattat, att stadgar och andra för styrningen viktiga dokument följs, och att av riksstämman fattade beslut verkställs. Verksamhetsrevisorerna kan vid behov även föreslå åtgärder till förbättringar under året. Verksamhetsrevisorerna skall av Förbundsstyrelsen ges tillgång till kallelser till och protokoll från styrelsemöten, liksom till relevanta styrdokument. Verksamhetsrevisorerna har närvarorätt vid förbundsstyrelsemötena, och skall vartannat år avlägga en skriftlig rapport till riksstämman. Som verksamhetsrevisorer kan ej väljas av Förbundet Djurens Rätt anställda personer. 2.2 Ändring av lokalavdelningsstyrelses storlek Bakgrund Idag förskrivs att en lokalavdelningsstyrelse måste ha en minsta storlek (fyra ledamöter, två suppleanter). Däremot finns inget som hindrar att lokalavdelningsstyrelse är större än så. Nuvarande stadgar ger dock inga anvisningar om hur lokalavdelningars storlek kan förändras. Kan styrelse eller valberedningen själva bestämma att det ska göras när de så finner det lämpligt, eller är det årsmötets ansvar? Och om det är årsmötet som tar beslutet, hur stor majoritet krävs då för att beslutet ska vara giltigt? Förslag Att fastslå att det är årsmöten som fattar beslut om ändring av lokalavdelningars storlek, att detta görs som föredragningspunkt innan personvalen till styrelsen görs, och att beslutet kräver enhälligt beslut om frågan väckts på årsmötet, och att 2/3 majoritet krävs om frågan aviserats i årsmöteshandlingarna. Förbundsstyrelsens yrkande till stadgerevidering: Att följande text införs i 22 Mom 1: Beslut att ändra styrelsens storlek kan fattas av årsmöte, förutsatt att styrelsen som minimum ännu utgörs av 4 ledamöter och 2 suppleanter. Sådant beslut ska i sådant fall fattas innan personval utförs. Beslut om att ändra styrelsens storlek kräver 2/3 majoritet. Om frågan väcks på årsmötet krävs enhälligt beslut, i enlighet med 20, mom 2. Beslut om utökad styrelse gäller till nästkommande årsmöte. 2.3 Angående datum för när motioner ska vara tillhanda lokalavdelning Bakgrund Nuvarande stadgar säger att motioner behöver vara inne till lokalavdelningen 5 januari. Detta synes vara onödigt tidigt, och riskerar också göra att nya medlemmar inte nås om information om att de kan motionera, förrän motionstiden redan gått ut. Förslag Att uppdatera stadgarna så att senare inlämning av motioner medges. Förbundsstyrelsens yrkande till stadgerevidering: Att följande textavsnitt, 20 mom 2 Motion till årsmöte som rör organisationens verksamhet skall vara styrelsen tillhanda senast den 5 januari. utgår, för att ersättas med: Motion till årsmöte som rör organisationens verksamhet skall vara styrelsen tillhanda senast två veckor före årsmötesdagen. Proposition för en ny vision för Djurens Rätt Bakgrund Vad är en vision? En vision beskriver vårt långsiktiga mål, det positiva tillstånd som vi vill uppnå. En vision är som en affirmation för en organisation, och den ska vara positivt formulerad. Visioner är ofta fluffiga men de ska vara tillräckligt konkreta för att ge en bild av målet. Förbundsstyrelsens förslag till ny vision Djurens Rätts verksamhetsinriktning utgår från vår vision som i dag formuleras som För ett samhälle fritt från djurförtryck. Förbundsstyrelsen tycker att andemeningen i nuvarande vision är bra, men vi vill att visionen istället för att beskriva ett samhälle fritt från något negativt (djurförtryck) istället beskriver det tillstånd vi vill uppnå. Under arbetet med verksamhetsinriktningen har förbundsstyrelsen diskuterat hur visionen kan formuleras så att vi ökar möjligheten för fler att vilja dela visionen med oss. Slutligen har vi valt ut ett förslag som vi anser uppfyller följande kriterier: Visionen ska vara positivt formulerad Visionen ska sammanfatta Djurens Rätts målsättning samtidigt som den ska vara tillräckligt konkret för att ge en bild av vårt mål Förbundsstyrelsens förslag Att ny vision för Djurens Rätt är För en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Övriga alternativ som förbundsstyrelsen har beaktat 1. För en värld där djurs rättigheter respekteras. 2. För en värld där djur respekteras som individer. 3. För en värld där djur respekteras och har rätt till sina egna liv. 4. För en värld där djur har rättigheter. Motivering och svaghet gällande alternativ 1: Rättigheter finns redan som begrepp inom djurrättsrörelsen och i vårt namn. Länken till andra rättighetsrörelser finns i formuleringen. Svagheten med uttrycket är att det kan leda till en diskussion om själva rättighetsbegreppet, till exempel om djur kan ha rättigheter. Motivering och svaghet gällande alternativ 2 och alternativ 3: Med individer slipper personen ta ställning till filosofisk skola och rättighetsbegreppet. Individer kan vara lättare för människor att ta till sig. Svagheten med alternativ 2 är frågan om vad det innebär att respekteras som individ. Alternativ 3 definierar vilken typ av grundläggande rättighet vi avser för individen, det vill säga rätten till det egna livet. Det här alternativet kan ses som mest långtgående eftersom det inte kan förväxlas med djurskydd av gemene man som förmodligen inte gör så stor skillnad mellan orden rättighet och skydd. Motivering och svaghet gällande alternativ 4: Djur har inte rättigheter i dag så för att deras rättigheter ska kunna respekteras måste de först ha fått rättigheter. Svagheten med alternativ 4 är samma som för alternativ 1, det vill säga att rättighetsbegreppet kan ses som filosofiskt. Alternativ 1 och 4 är förvisso kortare, men alternativ 3 är tillräckligt kort och koncis för att kunna utgöra en bra och förståelig vision som sammanfattar Djurens Räts målsättning och strävan. Vi bör inte heller förväxla vision och paroll. Med alternativ 3 understryks både individperspektivet och den mest grundläggande rättigheten för djur i egenskap av kännande individer, nämligen den till sitt eget liv. Det är är alltså ett konkret och ontologiskt kärnvärde som vi hänvisar till i denna vision. Alternativ 1,2 och 4 är för vidlyftiga då dessa visioner inte preciserar eller refererar till vilka rättigheter som ska respekteras/ vilka rättigheter djur ska ha

14 Till föredragningslista punkt 15. Övriga förslag från förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen föreslår Att varje kommuns lokalavdelning ska kunna ansöka om 10 % av medlemsavgifterna i kommunen årligen. Till föredragningslista punkt 17. Förbundsstyrelsens förslag till medlemsavgifter 9. Valberedningens förslag och övriga kandidaturer Förbundsstyrelsen föreslår Att medlemsavgifterna är oförändrade. Är du sugen på att sitta i valberedningen? Ofta blir en både tillfrågad och invald till valberedningen under samma stämma. Detta innebär väldigt knapp betänketid. Därför vill vi uppmana de som känner sig manade att tänka lite kring ett möjligt förtroendeuppdrag redan innan stämman. Eller vet du någon annan som skulle passa i valberedningen? Uppmuntra den redan nu! I valberedningen sitter: Lina Dahl Jonas Norberg Anders Ekelund, suppleant Valberedningens förslag till förbundsordförande: Camilla Björkbom, 2017 Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman att besluta att förbundsordförandens heltidsarvode mandatperioden ska vara kr/månad. Valberedningens förslag till Förbundsstyrelse: Charloth Johansson, 2019 Leo Mille, 2019 Tina Hogevik, 2019 Eva Diesen, 2019 Sofia Kamlund, 2017 fyllnadsval Johan Nilsson, 2019 Isa Olsander, 2019 Erik Jansson,

15 Personer i Förbundsstyrelsen just nu (med årtal när mandatperioden går ut): Camilla Björkbom, 2015 Charloth Johansson, 2015 Camilla Bergvall, 2017 Daniel Marklund, 2015 Leo Mille, 2015 Valberedningens förslag till verksamhetsrevisorer: Pernilla Nordström, ordinarie Niklas Johansson, ordinarie Valberedningens förslag på auktoriserade revisorer: Knut Heilborn, ordinarie Fredrik Hellmark, ordinarie Madeleine Johansson, 2015 Joakim Minerbi, 2017 Kristofer Leander, 2015 Oskar Sjödin, 2015 Susanne Thörnqvist, 2017 Presentationer av valberedningens förslag Camilla Björkbom 37 år, Stockholm och Bryssel - kandiderar till förbundsordförande Jennifer Gosser-Duncan, suppleant Inga-Lill Nyqvist, suppelant Anna Landerholm Granberg, suppleant Linda Andersson, suppleant Om mig Jag valdes till förbundsordförande 2010, efter att ha varit anställd som kampanjcoach och ansvarig för lokal verksamhet i tre år, samt jobbat som sommarturnécoach. Under 2015 arbetar jag halvtid med ett pälsprojekt i EU som drivs av Fur Free Alliance och Eurogroup for Animals. Djurens Rätt är medlem i båda dessa organisationer. Jag lever veganskt sedan jag för 18 år sedan fick upp ögonen för djurens lidande och insåg att jag kunde göra något åt det. Jag är stolt över att vara förbundsordförande för Djurens Rätt som samlar en massa människor och gör skillnad för djuren. Eva Diesen Roligt att få valberedningens förtroende och bli nominerad till förbundsstyrelsen igen. Det är fantastiskt vilken positiv utveckling det har varit i Djurens Rätt de senaste åren, med ökande antal medlemmar, bra mediegenomslag och kreativa kampanjer och aktiviteter. Det visar på att djurrättsfrågorna är viktiga för allt fler och att organisationen fungerar väl. Till vardags undervisar jag vid Genusvetenskapliga institutionen Stockholms universitet och frilansar som föreläsare och debattör i sexualbrottsfrågor och djurjuridik. De senaste åren har jag varit runt om i landet och föreläst om sambandet mellan mäns våld mot kvinnor, barn och familjedjur på gemensamma utbildningsdagar för kvinnojourer, poliser, socialtjänst, djurskyddsinspektörer, veterinärer m.fl. På universitetet är jag aktiv i ett forskarnätverk, Human Animal Studies SU, där vi håller öppna seminarier om olika aspekter av människadjurrelationer, med den gemensamma nämnaren att djurens status ska uppvärderas i samhället. Min ideologiska utgångspunkt är att Djurens Rätt, som Sveriges största intresseorganisation på djurens sida, ska fortsätta att jobba aktivt för att förändra hur vi organiserar vårt samhälle. Människors förtryck av djur är en maktfråga och det existerar därför att människor tjänar på det ekonomiskt eller har det som vana och livsstil. Vi medlemmar som är Djurens Rätt ger djuren den röst i samhället som de annars saknar. Genom mina forskningsprojekt har jag skaffat mig ett stort kontaktnät inom bl.a. rättsväsendet och brottsofferrörelsen. De är också viktiga målgrupper för djurrättsfrågan. Som ledamot i förbundsstyrelsen är det en förmån att få tänka visionärt. Att fundera på de bästa strategierna för att med framgång och respekt lyckas påverka politiken och lagstiftningen med en (i grunden) revolutionär ideologi. Att analysera maktförhållanden och intressemotsättningar, vilket motstånd möter vi om vi agerar si eller så? Kampen för djurens rättigheter är vår tids viktigaste fråga och har mycket gemensamt med andra rörelser som kämpar för förtryckta grupper och mot all slags diskriminering. En kamp som måste föras både med intellektuella argument och för att väcka empati för djurens situation. En kamp med både ord och bilder, det tror jag på. Vi alla kan göra konkreta insatser där vi befinner oss, genom att hjälpa hemlösa djur, jobba på djurhem eller annat. Under flera år har jag engagerat mig i skolmatsfrågan eftersom jag har barn i mellanstadiet, och sitter med i ett föräldraråd där jag talar mig varm för att vegomat i skolan ska bli norm istället för animaliekonsumtion. Djurnäringen propagerar flitigt i skolorna med bondgårdsbesök, idealiserat material m.m. Då är det viktigt med motbilder. Därför vill jag att Djurens Rätt satsar på skolbesök och uppmuntrar barns naturliga medkänsla för djur som kännande individer, det är framtiden. Vad har jag åstadkommit? Med mig som ordförande har Djurens Rätt fått en starkare röst i samhällsdebatten, vi har ökat vårt medlemsantal till över medlemmar, från att ha varit nere på drygt medlemmar, och vi har nått kampanjframgångar. Att fokusera på medlemsrekrytering, samhällsdebatten och att hålla fast vid kampanjer tills de ger resultat var tre saker jag ville prioritera när jag tillträdde. Jag har infört att Djurens Rätt ska arbete med målstyrning och att mäta den effekt som vårt arbete ger. De fina resultaten i äggkampanjen är exempel på framgångar vi når när vi är uthålliga och arbetar tillsammans. Vi lyfts fram av Givareguiden som en av ett begränsat antal organisationer som fått full poäng i deras granskning vilket är ett kvitto på att mitt arbete med strategi och organisation gett resultat för Djurens Rätt. Vad vill jag göra? Att Djurens Rätt växer ger oss möjligheten att påverka ännu mer. Som ordförande kommer jag att se till att vi når fortsatta framgångar för djuren och att fler människor ska vilja ställa sig på djurens sida. Skrivandet är en av mina styrkor, vilket förra året resulterade i över 30 publicerade debattartiklar, i riksmedia och i lokalmedia tillsammans med lokalt aktiva. Mina nya erfarenheter från djurrättsarbete och politisk påverkan i Bryssel kommer att hjälpa Djurens Rätt att jobba ännu bättre för djuren

16 Tina Hogevik Jag är 23 år och jobbar sedan sex år tillbaka i en skivbutik på Södermalm i Stockholm. Under det senaste året har jag varit ordförande för Djurens Rätt Stockholm samt ingått i ett flertal av avdelningens arbetsgrupper. Det har varit ett händelserikt år med många aktiviteter och en stor tillströmning av nya aktiva vilket känns otroligt roligt. Jag räknar med att fortsättningsvis engagera mig lokalt även om jag blir invald i FS. I december 2007 blev jag vegan och aktiv i Djuren Rätt. Från och med då och ett halvår framåt praktiserade jag på kontoret i Göteborg hos dåvarande kampanjenheten. Efter det initierade jag arbetet med att starta en lokalavdelning i Täby strax utanför Stockholm, som jag också kom att bli ordförande under i ett år sammankallande jag en nationell arbetsgrupp för internetaktivism satt jag i Djurens Rätts valberedning satt jag i Djurens Rätt Stockholms styrelse. Har inom avdelningarna i Göteborg, Täby och Stockholm arrangerat/deltagit i utdelningar, affischeringar, infobord och andra typer av aktiviteter. Jag har deltagit i sommarturnén både som sommarturnévolontär och ideell teamcoach. Jag har även arrangerat föreläsningar både ute på skolor för att berätta om djurrätt och interna föreläsningar med fokus på aktivism. Utöver det har jag genom åren hjälpt till med olika slags sysslor och projekt, framförallt som kontorsvolontär på kansliet i som tidigare låg i Älvsjö och numera i Hornstull. Min förhoppning är att vi i framtiden har en värld fri från djurförtryck. För att nå dit måste djurrättsrörelsen förändra människans syn på djuren i grunden. Det finns inte några legitima argument för utnyttjande av djur, och förutsättningarna för oss att påverka rådande attityder, strukturer och handlingar har aldrig varit bättre. Vi står inför spännande tider nu, då vegovindarna tagit en väldig fart det senaste året. Nu har Djurens Rätt inte bara möjlighet att skapa verklig opinion mot djurindustrierna, vi har också ett ansvar att utnyttja läget och göra det. Vi måste se till att veganismen förblir mer än bara en trend. Vår styrka är att vi till skillnad från industrierna inte drivs av profit vi drivs av empati. Empatin är engagemangets bensin och vi blir som starkast då vi lyckas erbjuda rätt plattformar för folk att kanalisera sitt engagemang på. Framförallt tack vare sommarturnén har jag under mina år som aktiv pratat djurrätt med tusentals människor. Att bolla teorier om hur vi bäst når ut är väldigt spännande, och blir jag invald i förbundsstyrelsen ser jag till att ta med mig mina tidigare erfarenheter av djurrättsarbete men även en öppet sinne för nya idéer. Charloth Johansson Mitt namn är Charloth Johansson, jag är 32 år och arbetar som familje- och migrationsrättsjurist. Jag blev invald i förbundsstyrelsen år 2012 och är sedan år 2013 förste vice ordförande. I förbundsstyrelsen bidrar jag bland annat med juridisk kompetens, erfarenhet av djurrätt, erfarenhet av analys- och strategiarbete, både från offentlig och ideell sektor, samt erfarenhet av projektledning och verksamhetsutveckling. Jag känner att jag har mycket mer att ge som ledamot i förbundsstyrelsen och hoppas på att få ert fortsatta förtroende. Erik Jansson 26 år, Örebro Jag har varit aktiv i Djurens Rätt Örebro sedan i maj Har varit kontaktperson i Örebro från november februari Den 4 februari bildade vi en lokalavdelning och jag blev då ordförande. Genom mitt engagemang för Djurens Rätt har jag fått erfarenheten av att leda, planera och organisera både mindre och större projekt som vi har haft i Örebro. Har en bakgrund som säljare och är därför både van att möta människor och att arbeta mot ett gemensamt mål i team. En av mina särskilda kompetenser är att jag gillar att skriva och har skrivit ett antal insändare genom åren. En annan är att jag från mina universitetsstudier är både källkritisk och har en god vana av att läsa vetenskapliga artiklar. Jag vill kunna sprida kunskap om Djurens Rätt till en ännu bredare allmänhet och min vision är att alla ska känna till Djurens Rätt och vad vi står för. Min vision är också att vi är med och bidrar till att få människor att erkänna att djur är kännande individer med rätt till sina egna liv. Att få fler att äta veganskt är ett annat viktigt mål för mig. Styrelsearbete ser jag som en spännande process där det är högt i tak och där de bästa förslagen och idéerna blir till verklighet. Jag äter även helt veganskt. Sofia Kamlund Mitt namn är Sofia Kamlund, jag fyller 25 år i år och är född och uppvuxen i Helsingborg. Här i Helsingborg sitter jag som ordförande i lokalavdelningen för Helsingborg-Höganäs. Jag är även valberedning för Lunds lokalavdelning och aktiv i Djurens Rätts arbetsgrupp för pälsfrågor. Förutom mitt engagemang i Djurens Rätt så är jag även politiskt aktiv här i kommunen och vill genom det engagemanget driva djurfrågor lokalt i exempelvis frågor kring upphandling. Jag är utbildad civilingenjör i teknisk nanovetenskap, med specialinriktning bionanomedicin. Nu är jag industridoktorand på ett företag som tillverkar instrument för cellbaserad forskning. Mitt mål med mitt yrkesverksamma liv är att vara en drivande kraft i utvecklingen av ersättningsmetoder för djurförsök inom forskningen. Detta är något jag började med redan under min utbildning, då jag aktivt tog avstånd från och vägrade delta i de djurförsök som ingick i vissa kurser. På min fritid ägnar jag mycket tid åt klassiskt styrkelyft, vilket jag både tränar och tävlar. Förutom att detta är mitt stora intresse bredvid arbetet för djurs rättigheter så ser jag det som en förlängning i min aktivism att visa att man som vegan både kan träna och utvecklas i takt med de som äter animaliska produkter. Jag vill inspirera och hjälpa människor att våga, och kunna, ta steget att bli veganer. För att kunna göra detta bättre har jag utanför min utbildning läst kurser i näringslära, både allmänt och specifikt för idrottare, vilket jag har hållit föreläsningar om i Helsingborgs lokalavdelning. Till styrelsen tror jag att jag kommer att bidra med kunskap från lokalorganisationers arbete, samt en förankring till både lokal-politiken och till vetenskapen. Detta är två områden som Djurens Rätt förmodligen bara kan påverka i liten utsträckning än så länge, men att ha insynen tycker jag är otroligt viktigt. Jag vill även jobba med att utveckla organisationen och se över hur vi enklare kan nå ut med kunskap. Jag är nämligen säker på att vi via rätt kunskap och motivation kan få en värld där djurs rättigheter respekteras på samma sätt som människors

17 Leo Mille Jag har suttit i FS sedan Vid sidan av mitt uppdrag i förbundsstyrelsen arbetar jag som miljökonsult. Jag har under åren haft många olika uppdrag och ansvarsområden inom förbundsstyrelsen, jag har haft kontakter med utländska systerorganisationer, Eurogroup for Animals och Fur Free Alliance. Jag har också varit ledamot i Forska utan djurförsök. Under mina år i FS hittills har jag varit med och fattat beslut som i backspegeln kommer att visa sig vara de viktigaste besluten i vår organisations historia. Vi har bland annat tagit beslut om fyråriga verksamhetsplaner, stämmor vartannat år, påverkanstorg, vi har gjort omorganisationer som möjliggör lobbying mot politiker, vi har satsat stort på insamlingsarbete och medlemsvärvning. FS-arbetet är numer transparant och tillgängligt för lokalt aktiva, och vi har flyttat vårt huvudkontor från exil i en förort till ett central läge. Vi har också tagit till ett arbetssätt som är resultatinriktat våra resurser ska sättas in där de störst skillnad. Röstar ni på mig så blir det en röst på någon som vill se oss arbeta målinriktat och som kommer att kämpa för att se till att våra framgångar också återspeglas i opinionen, mediabevakning och som politiska beslut. Jag har varit drivande i vårt strategiska arbete sedan 2008, och ser fram mot att få vara med och utveckla vår strategiplan ytterligare. Vi har en strömlinjeformad organisation idag, men det är fortsatt viktigt att vi vågar ställa frågan men funkar verkligen det här istället för att acceptera att vi gör som vi alltid gjort förut. Jag är vegan. Isa Olsander Hej alla härliga djurrättare! Jag heter Isa Olsander, är 25 år gammal och har varit vegan sedan Det var även det året jag gick med i Djurens Rätt och började aktivera mig smått och blev då även suppleant i Djurens Rätt Faluns styrelse. Under drev jag Djurens Rätt Falun, och har gjort det mesta från radiointervjuer, demonstrationer och skolföreläsningar. Jag har dessutom varit med på sommarturnén tre år i rad nu, och suttit en snabb vända i Djurens Rätt tidnings redaktionskommitté. När jag inte pysslar med Djurrätt så studerar jag till statsvetare och har dessutom läst genusvetenskap och projektledarskap. Just nu är jag partipolitiskt obunden, men har varit aktiv i Vänsterpartiet där jag även suttit i Faluns partistyrelse. För Vänsterpartiet Falun s räkning så satt jag också en halv mandatperiod i Byggnadsnämnden som ledamot. Sitter även som vice ordförande i VSF (Vänsterns studentförbund) Dalarna, som just nu ligger på is. Jag lever tillsammans med en partner och tre katter, varav två har varit skygga katthemskatter som vi rehabiliterat. Vad kan jag bidra med i förbundsstyrelsen? Jag kan bidra med att stärka intersektionalitets-synsättet i allt arbete. Samhället är uppbyggt i maktstrukturer som många gånger samverkar med varandra. Därför är det viktigt i en styrelse att inte bara se till normen, utan arbeta aktivt för att inkludera alla oavsett könsidentitet, klass, etnicitet eller funktionsvariation. Jag har ett brinnande feministiskt intresse, och det är något som behövs överallt i samhället (om du frågar mig), och hänger även ihop med intersektionalitets-tänket. Jag uppskattar struktur och är ordningsam av mig vilket kan vara att föredra i styrelsearbete där det är viktigt att vara organiserade. Det faktum att jag läst projektledarskap tror jag också kan vara en fördel i styrelsearbetet då jag vet att djurens rätt arbetar mycket i projektform. Jag är en person som inte har några större problem med att säga ifrån om jag inte tycker att något känns rätt, och det i kombination med att vara bra på att kommunicera tror jag också är en viktig egenskap när en arbetar i grupp. Förutom detta så bidrar jag förstås med mina veganska baknings-skillz och peppiga humör! Johan Nilsson Mitt namn är Johan Nilsson och har varit medlem i Djurens Rätt i tre år. Det hela började när jag och min fru bestämde oss för att sluta äta animalier och bli veganer. Ett halvår senare var jag medlem i Djurens Rätt och var på mitt första medlemsmöte. Sedan dess har jag varit med och startat och byggt upp lokalföreningen i Eskilstuna och är idag en av de drivande själarna. Vi har under föreningens korta livstid anordnat vegansk jul-och påskbord, representerat Djurens Rätt på mässor och event, samlat in underskrifter, delat ut material på stan med mera. Jag har sedan uppstarten varit ledamot och kassör i styrelsen. Utöver mitt engagemang i lokalföreningen har jag skrivit insändare, varit med på sommarturnén, demonstrerat för minkarna, sprungit kvarts-maraton för Djurens Rätt. Jag är dessutom revisor i Djurens Rätts Stockholm sedan Jag är 36 år, utbildad civilekonom och lever i Eskilstuna med min fru Keng och vår underbara dotter Fanny och egensinniga hund Rocky. Ett av mina huvudsakliga intressen är att laga vegansk mat som jag försöker sprida till så många som möjligt via Instagram, Facebook och blogg. Utöver det är jag väldigt intresserad av sekulär humanism, vetenskap och skepticism. För tillfället är jag pappaledig fram till 2016 men annars jobbar jag på Energimarknadsinspektionen som analytiker. Mitt huvudsakliga arbetsområde är att utreda olika regeringsuppdrag inom energiområdet. Innan det var jag analytiker på Post- och Telestyrelsen i tre år där jag arbetade med att reglera telekom-marknader samt i olika roller på Volvo som Controller, transportutvecklare, utredare och kvalitets- och logistikanalytiker. I stort sett all min arbetslivserfarenhet har handlat om att utveckla, förbättra, analysera och tänka ut nya lösningar. Det är en stor del av min personlighet, jag älskar att lösa problem och tänka i nya banor. Jag har ett driv och en kunskapstörst som gör att jag hela tiden vill utvecklas som person. Mitt driv använder jag för att komma på kreativa lösningar på problem och nå uppsatta mål. Det får jag utlopp för i mitt arbete där jag ofta har rollen som projektledare och ansvar för att leverera. Genom detta har jag blivit en bra ledare och fått en djup förståelse för hur viktigt det är att samarbeta med andra. Den erfarenhet jag har professionellt och ideellt tillsammans med min personlighet, tror jag skulle vara en tillgång för Djurens Rätt och förbundsstyrelsen

18 10. Rapport från verksamhetsrevisorerna Revisionsberättelse - verksamhetsrevision Granskningens omfattning Verksamhetsrevisorerna har till uppgift att granska att av Riksstämman fattade beslut verkställs. Däri ingår att kontinuerligt granska förbundsstyrelsen och se till att denna arbetar i enlighet med den verksamhetsplan och de riktlinjer som Riksstämman dragit upp. Granskningen omfattar perioden Som verksamhetsrevisorer (VR) har vi under perioden närvarat vid flertalet av förbundsstyrelsens (FS) beslutsmöten, läst protokoll, beslutsunderlag och kvartalsuppföljningar samt intervjuat förbundsordföranden och verksamhetschefen. Under en begränsad tid har vi också tagit del av FS mejlmöten. För att främja en kontinuerlig verksamhetsutveckling har FS löpande erbjudits möjlighet att ta del av våra iakttagelser och funderingar. Vårt arbete har baserats på kontinuerligt uppdaterade revisionsplaner som utifrån riskbedömningar riktat in granskningen i fördjupade studier av specifika granskningsobjekt. Förändrade instruktioner Vid ordinarie beslutsmöte den 7 februari 2015 tog FS beslut om förändrade instruktioner för verksamhetsrevisionens genomförande. Dessa trädde i kraft omgående men läggs också fram som en proposition till Riksstämman. Den mest väsentliga förändringen är enligt vår bedömning införandet av en mer specificerad skrivning om vad som ingår i verksamhetsrevisorernas granskning. I tidigare instruktioner anges att VR ska ha insyn i hela förbundets dokumentation och inre arbete. I den nya instruktionen står det inte längre något om vilken insyn VR ska ha och som underlag för granskningen utpekas ett begränsat antal specifika handlingar av formell karaktär. Det tidigare åliggandet om att bedöma hur beslutsprocesserna går till (mötesrutiner, debattklimat etc.) har utelämnats och istället fokuseras endast själva besluten (styrning, ledning etc.). Vi tolkar det som att uppdraget har begränsats men eftersom revisionen till största delen har genomförts enligt de tidigare instruktionerna har vi valt att låta rapporten ändå omfatta det vidare spektrumet av aspekter. Rapporten är uppdelad i tre huvudrubriker: förbundsstyrelsemöten, måluppfyllelse och interndemokrati Förbundsstyrelsemöten Beslutsmöten har hållits regelbundet antingen på plats i kansliet eller per telefon. Närvaron under FS-mötena har varierat vilket ibland skapat osäkerhet kring möjligheten att bli beslutsmässig. Styrelsearbetet har letts effektivt av ordföranden med tydliga dagordningar och tidsplaner inför varje möte. För att skapa insyn i styrelsens arbete har representanter från lokalorganisationerna bjudits in vid mötena och mötesreferat har skickats ut till anställda och lokalorganisationer. Måluppfyllelse Har målen i verksamhetsinriktningen uppnåtts? Finns det mönster i avvikelserna? Ger redovisningen en rättvisande bild? Enligt verksamhetens egen uppföljning från den 7 februari 2015 hade 46 av verksamhetsinriktningens(vi) totalt 92 delmål bara delvis uppnåtts och i enstaka fall inte uppnåtts alls. I somliga fall består dessa delmål av aktiviteter som ej har hunnits med eller inte beslutats vara lämpliga att prioritera, i andra fall rör det sig om uteblivna effekter i samhället. Exempel på delmål i form av aktiviteter som ej har utförts: Minst en distriktsträff ska anordnas per år. (2.1 Aktivism). Arrangera ett seminarium i riksdagen årligen (2.2 Organisation). Exempel på delmål som delvis har utförts respektive uppnåtts: Anordna minst femton föreläsningar för allmänheten om djurs situation i livsmedelsindustrin (1.4 Djur i livsmedelsindustrin). Resultat: 9 utförda. Minst 75 % av deltagarna i turnékickoffen deltar under något av sommarturnéns stopp. Resultat: 52 % 2013 respektive 24 % Exempel på delmål i form av sociala effekter och resultat som ej uppnåtts: Att inom varje riksdagsparti minst en kandidat som verkar för djurskydd eller djurrätt väljs in i riksdagen (1.1 Övergripande politiskt arbete). Få djurskyddslagstiftningen att följas i de djurförsöksetiska nämnderna (1.2 Djurförsök). Exempel på delmål som har uppnåtts: Få minst 3000 personer att protestera mot något av de enskilda försök som uppmärksammas. Resultat: skrev under de två protester om djurförsök som fram till hösten 2014 hade publicerats på webben. Nå människor årligen med information om att adoptera djur istället för att köpa. Resultat: personer nåddes av ett enskilt inlägg på Facebook. Att en relativt hög andel av målen inte uppnåtts tycks bero på att målens omfattning är för stor i förhållande till organisationens storlek. Någon annan huvudsaklig orsak har vi inte funnit. Eftersom VI:n, som ska utgöra medlemmarnas röst, därmed har gett en bristfällig vägledning kring vad som ska prioriteras utgör detta ett demokratiskt problem. Det bör uppmärksammas att tillvägagångssätt (hur-satser) skiljs från delmålen i VI och därmed inte ingår i resultatuppföljningen. Således kan delmål ha uppnåtts utan att det bidragit till det föreskrivna tillvägagångssättet. Eller tvärtom kan insatser företagits i en fråga utan att detta inneburit att något av de specificerade delmålen uppnåtts. Exempelvis kan (VI 2.1) FS-ledamöter ha besökt 25 lokalavdelningar (delmål) utan att det bidragit till att utveckla kontakten mellan ideellt aktiva, anställda och FS-ledamöter (Hur). Å andra sidan kan kontakten mellan ideellt aktiva, anställda och FS ha utvecklats (Hur) utan att något delmål uppnåtts. Delmål från motioner I kapitel 4 i verksamhetsinriktningen finns 19 delmål som utgör de motioner som antagits av Riksstämman. Av dessa finner vi att 3 mål är ouppnådda även om ett arbete med målen har påbörjats. Dessa finner vi i motion 1 och 5. Att FS har valt att placera de antagna motionerna separat i VI istället för att försöka tolka dem i relation till å ena sidan de argument och motiveringar som anfördes på stämman och å den andra sidan de andra målen i VI. I vår riskbedömning reflekterade vi kring om det kunde bidra till att motionerna skulle tolkas alltför snävt för att ta tillvara stämmans avsikt. För att granska detta valde vi ut några av motionerna för att titta närmare på arbetet med dessa. Exempel 1. En motion som antogs vid Riksstämman 2013 är motion 8 med rubriken Angående jakt. Enligt stämmans beslut ska bl.a. utbildning i jaktfrågan beredas anställda, förtroendevalda och lokalt aktiva

19 Formuleringarna tillhör FS motyrkande efter den ursprungliga motionen om att göra jakt till en prioriterad fråga inom förbundet. Den ursprungliga motionen avslogs men avsikten torde ändå ha varit att rikta ett ökat fokus mot jaktfrågor. I uppföljningen till VI har målet att bereda anställda, förtroendevalda och lokalt aktiva markerats som uppnått efter att ett föredrag i frågan hölls under rikskonferensen Föredraget omfattade 2 x 45 minuter och utgjorde en av flera parallella föreläsningssessioner som ägde rum samtidigt. Det går inte att svara ett enkelt ja eller nej på frågan om detta inneburit att stämmans avsikt tillvaratagits. Vi konstaterar dock att deltagandet i utbildningen villkorades av att en deltog i rikskonferensen samt avstod från att ta del av de föreläsningar som pågick samtidigt. Det är således inget generellt erbjudande som riktats till de målgrupper som stämman angav. Exempel 2. En annan motion som i en modifierad version antogs av stämman är motion 11, Angående trycksak för bredare publik, utformad som en lättläst tidning. Där har förbundsstyrelsen fastställt att delmålet att alla Djurens Rätts texter ska finnas anpassade för synskadade och personer med lässvårigheter endast åsyftar medlemstidningen och det vegetariska inspirations-paketet. Huruvida de snäva tolkningarna beror på avsaknaden av tolkningsarbete från FS sida går dock givetvis inte att avgöra. Utvärderingar Motion 9 angående att mäta utfall av och utvärdera insatser och aktiviteter fastslår att riksstämman beslutat att uppdra åt förbundsstyrelsen att ( ) i förkommande fall tillämpa mätning och kontroll av utfall samt genomföra utvärdering av insatser och aktiviteter. Vi ser i den interna redovisningen att detta i hög grad har prioriterats gällande all sorts medlemsrekrytering liksom utskick och material i samband med detta. Medlemsrekrytering har tillsammans med medlemsvård varit en av Djurens Rätts fyra prioriterade områden under perioden (s. 3-4, VI ) och ansträngningarna har gett gott resultat genom vad som beskrivs som den största medlemsökningen på tjugosex år. Vi ser att motsvarande fokus i form av uppföljning och utvärdering av övriga tre områden (medier och granskande arbete, politisk påverkan och aktivism) skulle kunna bidra till ett resultat i motsvarande grad. Under punkt 2.2 Organisation fastslås i huvudmålet att Djurens Rätt ska var en organisation med politisk kraft och trovärdighet. Vidare visar riktningsmålet att vi ska ha en effektiv organisation som bygger på engagemang, kunnighet och professionalism. I styrdokumentet Arbetsformer och delegationsordning för Djurens Rätt klargörs att förbundsstyrelsen ansvarar för att årligen utvärdera verksamhetens resultat utifrån uppställda mål samt besluta om nödvändiga åtgärder och omprioriteringar i verksamhet och budget vid behov. Gällande punkt 1.3 om päls så är samtliga delmål uppnådda utan att huvudmålet, att all pälsfarmning ska upphöra, är uppfyllt. Vad vet vi då om huruvida aktiviteterna har uppnått den effekt de avsett? Har de många insatserna tagit oss närmare riktningsmålet, det vill säga skapat en majoritet i riksdagen för avveckling av pälsfarmning? Om inte, vad ligger till grund för detta? Vad skulle ytterligare behöva komma till skott för att huvudmålet ska uppnås? En grundlig utvärdering kan klargöra dessa frågor, vilket i nuläget saknas. Det här är något som gäller flera av riktnings- och huvudmålen. I den interna utvärderingen för förbundsstyrelsens arbete ser vi att det finns goda förutsättningar för att måluppfyllelsen och organisationen effektivitet ytterligare kommer att förhöjas. Beslutsfattande Stadgarna anger att verksamheten i organisationen ska ledas av FS som också är högsta beslutande organ mellan riksstämmorna. Detta ansvar preciserar, fördelar och delegerar FS genom en delegationsordning som därför är en central handling för organiseringen av beslutsfattandet. Vi har därför granskat dels 1) vilka förutsättningar delegationsordningen ger för en ändamålsenlig och demokratisk styrning i enlighet med stadgarna och dels 2) om det faktiska beslutsfattandet har verkat överensstämma med delegationsordningen. 1) Strategiskt beslut tolkar vi som ett beslut som har betydelse på lång sikt, dessa utgör därför den viktigaste beslutskategorin och bör enligt vår tolkning av stadgarna i huvudsak förbehållas FS. Med denna utgångspunkt bedömer vi att delegationsordningen i huvudsak har fyllt sitt syfte men att det dels finns ett behov att förtydliga vissa delar och dels att den skapat en risk för att FS inflytande över strategiska beslut begränsats mer än nödvändigt i den utsträckning som dessa har behövt fattas brådskande, alternativt att dessa inte kunnat fattas alls. Det senare beror på att verksamhetsutskottet (VU), som är FS ställföreträdare mellan mötena, inte har haft mandat att fatta beslut i ärenden av principiell eller strategisk vikt. Därmed har ordföranden inte haft möjlighet att formellt förankra beslut i styrelsen med mindre än att kalla till ett extra styrelsemöte. Genom att delegationsordningen samtidigt anger att ordförande fortlöpande [har ansvar för att] samråda med verksamhetschefen i förekommande strategiska frågor tycks den inte uppmana till en inkluderande beslutskultur. Ur demokratisk synvinkel anser vi att uppläget är svårmotiverat eftersom FS har större kontroll över beslut fattade i verkställande utskottet som bland annat är ålagda att föra protokoll. I fråga om budgetbeslut ger delegationsordningen ordförande befogenhet att handlägga och godkänna ekonomiska ärenden som rör den styrande verksamheten upp till kr över budget. Detta ska ske efter samråd med ekonomichefen. Formuleringen efter samråd med innebär att beslutet inte måste vara kollektivt, till skillnad från vad som gäller vid ett samråd ( att samråda med ). Därtill har ordföranden även mandat att handlägga och godkänna ekonomiska ärenden som rör den löpande verksamheten upp till över budget gemensamt med verksamhetschefen och efter samråd med ekonomichefen. Vår bedömning är att förutsättningarna för beslutstransparens har ökat sedan ekonomichefen ålagts att protokollföra samråd i budgetfrågor. Kategorin ekonomiska ärenden behöver dock definieras eftersom de allra flesta ärenden inbegriper ekonomiska aspekter. Vi vill också sätta ett frågetecken kring om beloppens storlek har varit fullt motiverade eller om mandatet att besluta om de högre beloppen kunde ha återförts till FS. 2) Utifrån de intervjuer och andra granskningsinsatser vi genomfört har vi ingen anledning att ifrågasätta att beslutsfattandet skett på något annat sätt än vad som anges i delegationsordningen. Insyn Vi ska också kort säga något om hur vi bedömer transparensen och möjligheten till insyn i verksamheten. Genom att verksamhetsenheterna upprättar årsvisa verksamhetsplaner, antingen gemensamt för hela enheten eller uppdelat, har både FS och VR möjlighet att följa organiseringen av arbetet i större detalj. VR:s granskningsarbete och möjlighet att göra adekvata riskanalyser har begränsats något av att vi under den senare delen av granskningsperioden nekats tillgång till FS mejlmöten (endast beslutsmöten protokollförs) och att vi uteslutits från att närvara under vissa punkter på FS-mötena, främst vid behandlingen av personalärenden. Åtminstone det senare förhållandet strider mot stadgarna vilket vi tyvärr inte uppmärksammat förrän nyligen. Interndemokrati och transparens Var i organisationen fattas besluten? Har FS kontroll över de strategiska besluten? Är ansvarsfördelningen mellan FS, verksamhetschefen och ordförande tydlig? Vilken insyn har medlemmar och vi som VR? Trots avvikelserna mellan mål och resultat bedömer vi att arbetet med en formell verksamhetsinriktning och kvartalsvisa uppföljningar påtagligt bidragit till en mer transparent beslutsordning och förbättrat medlemsinflytande inom Djurens Rätt. Det hindrar dock såklart inte att många viktiga beslut ändå måste fattas löpande inom organisationen. Utlåtande Vi har funnit att förbundsstyrelsen i väsentlig utsträckning lett verksamheten i enlighet med vad som beslutats på Riksstämman och i enlighet med den Verksamhetsinriktning som Riksstämman beslutat om. Vi föreslår riksstämman att bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för perioden Verksamhetsrevisor Tore Andersson Hjulman Verksamhetsrevisor Sofia Jörgensen 36 37

20 Kommentar till verksamhetsrevisorernas berättelse Förbundsstyrelsen vill klargöra några av de sakfel som finns i verksamhetsrevisorernas berättelse. 1. Gällande punkten Förändrade instruktioner : Det är felaktigt att avfärda ett av Djurens Rätts viktigaste styrdokument, som styr styrelsens arbete (inklusive mötesrutiner och utvärderingar av till exempel arbetsklimat) och som utgör grunden för vårt medlemskap i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII), som ett begränsat antal specifika handlingar av formell karaktär. 2. Gällande punkten Måluppfyllelse : Verksamhetsrevisorerna lyfter till exempel fram att förbundsstyrelsen fastställt att delmålet att alla Djurens Rätts texter ska finnas anpassade för synskadade och personer med lässvårigheter endast åsyftar medlemstidningen och det vegetariska inspirationspaketet. Att endast medlemstidningen och inspirationspaketet skulle omfattas fastställdes av riksstämman. Det är alltså inte en tolkning som förbundsstyrelsen gjort. 3. Gällande punkten Interdemokrati och transparens : Den enda punkt vid förbundsstyrelsens möten då det inte ansetts lämpligt att verksamhetsrevisorerna närvarar är, förutom vid behandlingen av deras egna förslag (som den motion som läggs fram vid riksstämman), vid personalärenden. Av respekt för Djurens Rätts anställda bedömer styrelsen att endast de med personalansvar bör närvara då

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Svenska Afghanistankommitténs stadgar

Svenska Afghanistankommitténs stadgar Antagna av årsmötet 2014-05-24 Svenska Afghanistankommitténs stadgar 1 Syfte 1.1 Föreningens namn är Svenska Afghanistankommittén, vilket förkortas SAK. På engelska är namnet Swedish Committee for Afghanistan

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar. STADGAR Antagna 2003-04-06 Reviderade 2006-03-04, 2007-03-03, 2009-03-07, 2010-03-06, 2012-02-18 1. Firma Organisationens namn är jagvillhabostad.nu. 2. Syfte Föreningens syfte är att bevaka samt agera

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Antagna av riksförbundets årsmöte 2015-05- 10 VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta är en ideell partipolitiskt och religiöst obunden

Läs mer

Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO

Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej. Om man är mot förslaget är man tyst, och ropar bara ja på det förslag som man

Läs mer

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter - SFQ Senast uppdaterad av kongressen den 16-17 november 2013 Associationsform 1 Riksförbundet utgör en ideell förening och har som sådan rättshandlingsförmåga.

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Stina. Studieinspiratörerna. Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna. Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna

Stina. Studieinspiratörerna. Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna. Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna Stina Studieinspiratörerna Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna Föreningen 1 Föreningens namn är Studieinspiratörerna. 2 Föreningen och dess

Läs mer

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet (antagna 2012-10-30) 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet. 2 Föreningens säte 2.1

Läs mer

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR TAGNA VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2014 VISSA JUSTERINGAR VID EXTRA STÄMMA 28-30 NOV 2014 SLUTGILTIGT BESLUT TAGET VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2015. ERSÄTTER 2011 ÅRS

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Grundad den 8 maj 2014 Reviderade och antagna den 25 februari 2015 Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Innehåll 1. Föreningens namn 2. Föreningens

Läs mer

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04 Stadgar Senast reviderad 2013-11- 04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT... 4 1.1 SYFTE... 4 1.2 FIRMA... 4 1.3 SÄTESORT... 4 1.4 VERKSAMHETSÅR... 4 1.5 FIRMATECKNARE... 4 1.6 ORGANISATION... 4 1.7 STYRDOKUMENT...

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm.

Kårens verksamhetsområde är Försvarshögskolan. Försvarshögskolans Studentkår har sitt säte i Stockholm. STÄMMOHANDLINGAR Sida 1 av 8 Antagna: Trädde i kraft: 2015-10-23 1 Sammansättning, ändamål och verksamhetsområde Försvarshögskolans Studentkår är en demokratisk och ideell sammanslutning av studenter och

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Förslag till stadgar antogs av SULF/KTH:s årsmöte 2013-11-05 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX. Allmänna bestämmelser

Läs mer

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats.

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats. Sida 1 av 7 Råd och tips om hur ni bildar en ny förening Saknar ni en förening på er arbetsplats för att bättre kunna arrangera lokala hälsofrämjande aktiviteter för personalen och för att ni ska kunna

Läs mer

Definition och ändamål

Definition och ändamål Stadgar 2014-07-17 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Stadgar för Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Definition och ändamål 1 Syfte Mom 1 Föreningens syfte är att bidra till ett Europa där ungdomar intresserar

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN. Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN. Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL Mom 1 Föreningen skall verka för att personer som har eller har

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

Lunds universitets studentkårers karneval STADGA. Senast beslutad av Karnevalsorganet XXXX-XX-XX Gällande från 2015-0X-XX

Lunds universitets studentkårers karneval STADGA. Senast beslutad av Karnevalsorganet XXXX-XX-XX Gällande från 2015-0X-XX Lunds universitets studentkårers karneval STADGA Senast beslutad av Karnevalsorganet XXXX-XX-XX Gällande från 2015-0X-XX Innehåll 1. Ändamål och organisation... 2 2. Karnevalsorganet... 2 3. Karnevalskommittén...

Läs mer

STADGAR. antagna 8 maj 2011

STADGAR. antagna 8 maj 2011 STADGAR antagna 8 maj 2011 1 2 Stadgar för Njurförbundet Antagna 8 maj 2011 1 Förbundets namn Förbundets namn är Njurförbundet. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. 2 Medlemskap Medlemmar

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. ALLMÄNT... 4 1.1 Namn... 4 1.2 Ändamål och syfte... 4 KAPITEL

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund

1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund Stadga för Öppna Moderater - Moderaternas hbt-förbund Antagna vid förbundsstämman 2014-04-26 1 Namn Förbundets namn skall vara Öppna Moderater Moderaternas hbt-förbund 2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater

Läs mer

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige Normalstadgar För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige September 2010 Normalstadgar för Djurskyddet Sveriges föreningar antagna 22-23 maj 2010 vid förbundsstämman i Södertälje. Reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper Ändamål 1 MediUm har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vi Umeå universitet. 2 Föreningen fungerar som kårförening inom Humanistiska

Läs mer

Leader Södertälje Landsbygd Stad och Land i Samverkan för Hållbar Utveckling

Leader Södertälje Landsbygd Stad och Land i Samverkan för Hållbar Utveckling Stadgar antagna av grundande möte 5 juni 2009 1 Föreningens namn och firma Föreningens namn och firma är Leader Södertälje Landsbygd ideell förening. 2 Ändamål Leader Södertälje Landsbygd är en allmännyttig,

Läs mer

KARLEKONS STADGAR. Kapitel 1. Sammansättning och ändamål

KARLEKONS STADGAR. Kapitel 1. Sammansättning och ändamål KARLEKONS STADGAR Kapitel 1 Sammansättning och ändamål 1.1 Sammansättning Karlstads ekonomistuderandes förening (KarlEkon), är en självständig ideell förening vid Karlstads universitet. KarlEkon är fackligt

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se

Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Fonden för CancerFriskvård Jägerhorns väg 8, 141 75 Kungens kurva info@fondenforcancerfriskvard.se www.fondenforcancerfriskvard.se Stadgar 1 juni 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Fonden för

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN FÖRSLAG STADGAR MESKALIN 1 NAMN Föreningens namn är Meskalin, och har sitt säte i Kalmar. Meskalin är en religiöst och partipolitiskt obunden förening. 2 SYFTE Meskalin ska representera och arbeta för

Läs mer

Stadgar för Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund

Stadgar för Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund Stadgar för Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund Kap 1 Allmänna bestämmelser 1 Uppgift Värmland-Örebro Läns Volleybollförbund ska, enligt dessa stadgar och Svenska Volleybollförbundets stadgar, såsom

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28.

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. Sid 1 Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Forum Östersjön - allmännyttig ideell förening. 2 Föreningens ändamål Föreningens

Läs mer

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten:

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten: Mötesordning SENAST UPPDATERAD: 28 FEBRUARI 2015 Nedan följer en genomgång av den ordning som gäller under fullmäktigemöten och årsmöten. Ordningen är baserad på organisationens tidigare praxis vid formella

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Förslag till stadgar antogs av SULF/LiU vid årsmöte 2014-01-14 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse 2014-02-07. Innehåll Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer

Stadgar för Fältbiologerna

Stadgar för Fältbiologerna Stadgar för Fältbiologerna Organisationsnummer 802004-2738 Senast reviderade 1. Syfte mom. 1 Fältbiologernas syfte är att: - samla natur- och miljöintresserade barn och ungdomar. - sprida kunskap om och

Läs mer

STADGAR för World Animal Protection Sverige

STADGAR för World Animal Protection Sverige STADGAR för World Animal Protection Sverige FÖRENINGENS FIRMA OCH SÄTE Föreningens firma är World Animal Protection Sverige, med organisationsnummer 802447-4481. Föreningen är en allmännyttig ideell förening

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning Stadgar för Lunk i Kring- Ideell förening Föreningen bildad 1992-02-12 Syfte 1 Lunk i krings syfte är att bedriva ridning i form av ridträning och/eller fritidsridning relaterat till hälsa (rehabiliterings

Läs mer

Stadgar för Kallhälls scoutkår

Stadgar för Kallhälls scoutkår Sid 1(7) Stadgar för Kallhälls scoutkår Organisationsnummer: 813200-5128 Antagna av kårstämman den 2014-10-05 1 Allmänt Scoutkåren är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att bedriva

Läs mer

FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING

FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING FÖRSLAG NYA STADGAR FÖR STOCKHOLMS LÄNS HEMSLÖJDSFÖRENING, IDEELL FÖRENING Organisationsnummer 802014-9830 Förändring av stadgar från 2013 beslutades vid extra respektive ordinarie årsstämma 2015-xx-xx

Läs mer

Tips & Råd Så startar du en egen förening

Tips & Råd Så startar du en egen förening Tips & Råd Så startar du en egen förening Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då ska du läsa detta! Samla några personer som har ett gemensamt intresse. Vid den första träffen

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

FLiNS Stadgar Föreningen Linköpings Nationalekonomer och Statsvetare FÖRENINGEN LINKÖPINGS NATIONALEKONOMER OCH STATSVETARE STADGAR

FLiNS Stadgar Föreningen Linköpings Nationalekonomer och Statsvetare FÖRENINGEN LINKÖPINGS NATIONALEKONOMER OCH STATSVETARE STADGAR FÖRENINGEN LINKÖPINGS NATIONALEKONOMER OCH STATSVETARE STADGAR Antagna av FLiNS årsmöte 2015 Förslag till FLiNS årsmöte 2015 1 Innehållsförteckning 1 Firma... 3 2 Syfte... 3 3 Firmatecknare... 3 4 Medlemskap...

Läs mer

STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGA FÖR ÖREBRO LÄNS ORIENTERINGSFÖRBUND I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål Örebro Läns Orienteringsförbund (ÖLOF) skall främja, utveckla och samordna orienteringsidrotten i distriktet samt arbeta i enlighet

Läs mer

Stadgar. för Kullaledens vänner förening

Stadgar. för Kullaledens vänner förening Stadgar för Kullaledens vänner förening Föreningen bildad Den 11 november 2014 1 Föreningens syfte och mål Kullaledens Vänner är en ideell, oberoende förening som har till ändamål att värna om Kullaledens

Läs mer

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik.

antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Föreningen har som ändamål att bedriva havsbastuverksamhet i Kullavik. Bilaga 1 till Protokoll Årsmöte 2015 STADGAR för Kullaviks Havsbastuförening antagna 2000-10-11, ändrade 2003-11-12,2010-03-15 samt 2015-03-04. Allmänna bestämmelser 1 Föreningens firma Föreningens firma

Läs mer

stadgar för Göteborgsdistriktet

stadgar för Göteborgsdistriktet stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg

Läs mer

Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting

Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting Stadgar Vision avd 200 Örebro läns landsting STADGAR Vision landstingsavd 200 Bilaga A ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Mom 1. Örebro läns landstingsavdelning är en lokal förening för tjänstemän anställda hos Örebro

Läs mer

För den ideella föreningen Vallentuna skate- och BMX-förening med hemort i Vallentuna kommun.

För den ideella föreningen Vallentuna skate- och BMX-förening med hemort i Vallentuna kommun. Föreningens stadgar För den ideella föreningen Vallentuna skate- och BMX-förening med hemort i Vallentuna kommun. Föreningen bildades den 27 november 2007 med antagande av nedanstående stadgar. Föreningens

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRBUNDSMÖTET I MALMÖ!

VÄLKOMMEN TILL FÖRBUNDSMÖTET I MALMÖ! VÄLKOMMEN TILL FÖRBUNDSMÖTET I MALMÖ! Vi hälsar dig varmt välkommen till förbundsmötet på Scandic Triangeln i Malmö den 9-10 maj. Adress: Triangeln 2, 211 43 Malmö GPS: Latitud -55,5964845, Longitud -13,0015222

Läs mer

Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag

Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag Stadgar för Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar Slutgiltigt förslag 1 Föreningen Föreningens namn är Frisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningar. Verksamheten är partipolitiskt obunden och religiöst

Läs mer

STADGAR FÖR Författarcentrum Öst

STADGAR FÖR Författarcentrum Öst STADGAR FÖR Författarcentrum Öst (organisationsnr: 802008-2031), antagna 20 februari 1976, 15 december 1977, 25 mars 1998, 27 mars 2006, 26 mars 2007, 18 april 2013, 31 mars 2014, 22 januari 2015 och 30

Läs mer

Med viljan att skapa förutsättningar för jämställdhet på livets alla områden och

Med viljan att skapa förutsättningar för jämställdhet på livets alla områden och Stadgar antagna den 19 april 1997 Reviderade vid SKR:s årsmöte i Göteborg 19-20 april 2008 Reviderade vid SKR:s årsmöte i Lidköping 25-26 april 2009 Reviderade vid SKR:s årsmöte i Sigtuna 16-17 april 2011

Läs mer

Östasiatiska föreningen

Östasiatiska föreningen Östasiatiska föreningen Stadgar antagna 2014-11-24 Innehåll 1 Föreningens namn.......................... 1 2 Föreningens säte........................... 1 3 Föreningsform............................ 1

Läs mer

Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad

Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Stadga för partiföreningar inom Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad Antagna vid förbundsstämma den 24-25 maj 2013. Godkända av partistyrelsen den 6 september 2013. 1 Ändamål Partiföreningens strävan

Läs mer

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Reviderade av årsstämman 23 maj 2015 1 Föreningens namn och syfte Stiftarna av Independent Living i Sverige, STIL, är en ideell förening. Föreningen

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Kap. 1 Om föreningen 1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013.

Kap. 1 Om föreningen 1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013. 1 (5) Stadgar antagna vid konstituerande stämma i Örnsköldsvik den 31 augusti 2013. Kap. 1 Om föreningen 1 Föreningens namn är Barnaktiviteter i Örnsköldsvik. Föreningen ska bedriva sin verksamhet i Örnsköldsviks

Läs mer

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 (6) Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 Namn Föreningens namn är Region Väst inom Kulturens Bildningsverksamhet, nedan kallat Regionen. (organisationsnummer 802456-6369) Regionen

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 vid förbundsstämman 14 april 2007 vid förbundsstämman

Läs mer

Stadgar för POSTEN SENIORERNA

Stadgar för POSTEN SENIORERNA Stadgar för POSTEN SENIORERNA 1 FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Posten Seniorerna. 2 FÖRENINGENS SYFTE Föreningen är en ideell, politiskt och fackligt neutral, rikstäckande organisation med syfte

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

Svenska Pistolskytteförbundet Normalstadgar för Pistolskyttekrets Fastställda av förbundsmötet den 13 juni 2010 Stadgar

Svenska Pistolskytteförbundet Normalstadgar för Pistolskyttekrets Fastställda av förbundsmötet den 13 juni 2010 Stadgar Svenska Pistolskytteförbundet Normalstadgar för Pistolskyttekrets Fastställda av förbundsmötet den 13 juni 2010 Stadgar för Värmlands. pistolskyttekrets, nedan kallad kretsen, antagna vid årsmötet den

Läs mer

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden. STADGAR för CISV Umeå 1 Ändamål CISV-Umeå är en ideell fredsförening med uppgift att: a) Utbilda unga människor för fred oberoende av ras, religion eller politisk uppfattning b) utveckla unga människors

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer

Uppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer Uppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer STYRELSE Styrelsen väljs av medlemmarna på föreningsstämman. 1.8 Valbar till förtroendeuppdrag. Röstberättigad medlem, enligt 5.3,

Läs mer

Stadgar för FÖRENINGEN FÖR BLÖDARSJUKA I STOCKHOLM

Stadgar för FÖRENINGEN FÖR BLÖDARSJUKA I STOCKHOLM FÖRENINGEN FÖR BLÖDARSJUKA I STOCKHOLM VERKSAMHETSOMRÅDE: STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING SAMT GOTLAND OCH ÅLAND Stadgar för FÖRENINGEN FÖR BLÖDARSJUKA I STOCKHOLM Antagna på extra årsmöte den 20 november 2011.

Läs mer

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND Antagna vid Stockholms Orienteringsförbunds årsmöte 2005-03-09 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Ändamål 1 Stockholms Orienteringsförbund (OF) skall främja, utveckla och

Läs mer

1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället.

1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället. STADGAR FÖR Riksförbundet Svenska Prematurförbundet 1. Förbundets namn är Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. 2. Syften öka kunskapen och medvetenheten om för tidigt födda barn i samhället. bevaka

Läs mer

STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län

STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län STADGAR för LEADER Söderslätt ideell förening, Skåne län. Sats Namn Kommentar 1 Föreningens Leader Söderslätt ideell förening firma 2 Ändamål Föreningens ändamål är att inom Leader Söderslätt, som omfattar

Läs mer

Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC).

Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC). STADGAR FÖR FÖRENINGEN Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC). 1 Föreningens firma Föreningens firma är; Swedish Showjumpers Owners Club (SSOC) 2 Föreningens ändamål Föreningen är en sammanslutning för

Läs mer

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län.

Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands län. Stadgar 2009-04-29 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är QnetZ, organisationsnummer 802432-3860. Föreningen är ideell och har sitt säte i Östersunds kommun, Jämtlands

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008)

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) 1 Föreningen Firma, Säte och Firmateckning - Föreningens firma är Utrikespolitiska

Läs mer

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå 1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk

Läs mer

Ideella föreningen Blåshuset

Ideella föreningen Blåshuset Ideella föreningen Blåshuset Stadgar Föreningens ändamål 1 Föreningen har till ändamål att verka för att ett hus, och tillhörande mark, byggs eller köps där föreningen Linköpings Tekniska Högskolas Blåscorps

Läs mer

Stadgar Frösunda Fritidsförening

Stadgar Frösunda Fritidsförening Stadgar Frösunda Fritidsförening Frösunda Fritidsförenings verksamhetsidé Syfte: Att främja gemenskap och en aktiv fritid för kunder och anställda inom Frösunda LSS AB. Mål: Regelbundna medlemsaktiviteter

Läs mer

1. NAMN 2. MEDLEM 3. ORGANISATION 4. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 5. STYRDOKUMENT 6. BESLUTSFATTANDE. förtroenderådet i ryd STADGAR

1. NAMN 2. MEDLEM 3. ORGANISATION 4. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL 5. STYRDOKUMENT 6. BESLUTSFATTANDE. förtroenderådet i ryd STADGAR Antagna av Hyresbetalarmötet den 14 februari 1973. Senast reviderade av Boendestämman den 23 Maj 2011. Dessförinnan reviderade 2010-04-28, 2009-01-22, 2008-11-18, 2007-11-13, 2004-11-08, 2003-05-13, 2002-11-11,

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR STADGAR RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses STADGAR för Riksföreningen för skolsköterskor Reviderad 2013 Ändamål 1 Riksföreningen för skolsköterskor är skolsköterskornas

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

Stadgar för Föräldraföreningen vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg

Stadgar för Föräldraföreningen vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg Stadgar för Föräldraföreningen vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg 1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är Föräldraföreningen vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg. Föreningen har sitt säte i Göteborg.

Läs mer