sveriges väg- och infrastrukturtidning Nummer STOR-STOCKHOLM STOR-GÖTEBORG ÖRESUNDSREGIONEN

Transkript

1 Klimatförändringar ökar krav på avlopp De svenska vatten- och avloppsledningarna blir allt äldre. Under de kommande åren behöver kommunerna öka investeringarna i ledningsnäten med 50 procent. Sidan 4 5 Snabbtåg knyter ihop Europa Allt fler länder satsar på att koppla ihop storstadsområden med snabbtåg. Även i Sverige planeras för speciella snabbtågsbanor. Sidan Granskning som ger färre skador Med specialutrustning mäter och analyserar arbetsmiljöingenjör Kristina Lundqvist skakningarna som vägmaskinens förare utsätts för. Sidan Våra vägar är i uselt skick och behöver en snar upprustning. Andreas Lind, VD Norrbottens Handelskammare. Sidan 19 sveriges väg- och infrastrukturtidning Nummer STOR TEMAspeCIAL OM STOR-STOCKHOLM STOR-GÖTEBORG ÖRESUNDSREGIONEN storstadsexplosionen TIO MILJONER I storstäderna ÅR 2050 Tendensen är densamma i stora delar av världen: Allt fler människor bor i allt större i städer som dessutom växer allt snabbare. Sverige är inget undantag. Om bara några decennier väntas de tre svenska storstadsområdena ha tio miljoner invånare. Det ställer mycket stora krav på utbyggnad av bostäder, vägar, järnvägar och annan infrastruktur. sidorna 6 14 senaste nytt varje dag Nyheter, debatt och webb-tv 1 med intervjuer och reportage

2 april 2012 LEDARE: Charlotte Sandström, ansvarig utgivare Här är fem utmaningar för infrastruktursektorn Infrastrukturbranschen resurser behöver satsas på drift och beskrivs ofta med ord och underhåll av vägar och infrastruktur. uttryck som skärpning gubbar, konservativ, inte särskilt nytänkande, trög utveckling, brist på innovationer... Men är det en sann bild? Och är det en beskrivning som attraherar unga civilingenjörer och alla andra som behövs för att vi i framtiden ska klara att effektivt och smart bygga och underhålla den svenska infrastrukturen? Jag tror inte det. De svenska storstadsområdena växer, både till yta och befolkning väntas det bo tio miljoner människor i Öresundsregionen, östra Mälardalen och Västsverige. Det är nästan en halv miljon mer än vad det bor i i hela Sverige i dag. En sådan utveckling ställer enorma krav på en redan eftersatt infrastruktur och innebär en rad utmaningar. Några exempel: Storstadsregionerna fortsätter att växa och med det kommer stora utmaningar. Bland annat när det gäller infrastrukturen. Här en bild från trafiksituationen vid Stureplan i Stockholm foto: GunnAR Ekelund, spårvägsmuséet Utmaning 1: Bygg mer. Trängseln på vägar och järnvägar blir allt värre i takt med att ekonomin växer och arbetspendling och godsdistribution ökar. Att kapacitetsbristen i transportsystemen redan är påtaglig framgår bland annat av Trafikverkets så kallade kapacitetsutredning som snart presenteras i sin helhet för regeringen. Utmaning 2: Vårda bättre. Det räcker inte att bara bygga mer. Vi måste också utnyttja befintliga system på ett smartare och effektivare sätt och bli bättre på att vårda det vi redan har. Det innebär att mer Utmaning 3: Utnyttja alla transportslagen. Sjöfarten, till exempel, lider inte av kapacitetsbrist, vare sig när det gäller transport av människor eller gods. Här finns en jättepotential. Varför kan inte jag och många andra som bor i Stockholm ta snabbåten till jobbet? Vatten finns det ju gott om. Utmaning 4: Ge rätt bild. Infrastruktursektorn är en spännande bransch med utmaningar och arbetsuppgifter som jag är övertygad attraherar unga dedikerade civilingenjörer. Om de får korrekt information. För några veckor sedan var jag på FIA:s grande finale. Där diskuterade vi bland annat vilken bild vi själva förmedlar av branschen. Ska vi kunna attrahera nya kompetenta, engagerade och dedikerade medarbetare är det hög tid att vi lyfter fram allt spännande med infrastruktursektorn. En viktig sektor som erbjuder stora, varierande och intressanta utmaningar för den som vill vara med och bygga samhället. Varje dag, året om. Utmaning 5: Det är dags att vi tillsammans jobbar för att stärka infrastrukturbranschens varumärke och attraktionskraft. Jag tycker att det bör vara en given punkt på Nya FIA:s agenda! En viktig sektor som erbjuder stora, varierande och intressanta utmaningar för den som vill vara med och bygga samhället. FråGAn Vilka är de viktigaste infrastruktursatsningarna i din region? Sten Nordin (M), kommunstyrelsens ordförande i Stockholm Vi måste planera för den växande staden och fler jobb. De viktigaste satsningarna för det är Förbifart Stockholm och Citybanan. En utbyggd tunnelbana, först till Nacka, är också viktig för hela Stockholm. Det är framtidsinvesteringar med fokus på miljö och ett framkomligare och smidigare Stockholm. Till det kommer bättre framkomlighet i Stockholms innerstad för spårvagn, cyklar och busstrafik. Ilmar Reepalu (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö. Att det satsas på den spårbundna trafiken. För att underlätta pendlingen måste vi prioritera Simrishamnsbanan, Lommabanan och Marieholmsbanan. Kontinentalbanan runt Malmö är en annan viktig satsning. På längre sikt vill jag se en metro under sundet mellan Malmö och Köpenhamn för att avlasta Öresundsbron, vars kapacitet i framtiden kommer att slå i taket. Anneli Hulthén (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg Västlänken. Fyrspår på både Västra Stambanan och Västkustbanan. Göteborg är redan i dag en viktig aktör i utredningen för hastighetsbanan Oslo Göteborg Malmö. Det är viktigt att utbyggnaden av 8 miljonerstaden sker snabbare än vad regeringen och Trafikverkets kapacitetsutredning föreslår. Vi får ökad arbetskraft, effektivare transporter för såväl passagerare som gods samtidigt som en ekologiskt hållbar transportled skapas till kontinenten. tyck till själv på jag vill prenumerera på Namn Gatuadress Postadress Om du inte vill klippa sönder tidningen går det lika bra att skicka e-post med dina adressuppgifter till pren@pavag.nu FRISVAR Frankeras ej Adressaten betalar portot Svevia AB SVARSPOST Hisings Backa Tidningen På Väg ges ut av Svevia. Papperstidningen utkommer med 6 nr/år. Webbtidningen uppdateras dagligen med nyheter. Postadress: På Väg, OTW, Box 3265, Stockholm. Telefon: E-POST: redaktion@pavag.nu Prenumeration eller adressändring: pren@pavag.nu, Ansvarig utgivare: Charlotte Sandström charlotte.sandstrom@svevia.se PRojektledare Svevia: Christer Bergström christer.bergstrom@svevia.se Produktion: OTW Communication, Redaktör: Mikael Bergling mikael.bergling@pavag.nu Telefon: Formgivare: Måns Eriksson mans.eriksson@pavag.nu redaktion: Dag Enander Gustav Karlsson Joachim Smith omslagsfoto: Magnus Glans Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2012 Papper: G-print, 100 g 2

3 BBDO EHRENSTRÅHLE Sverige är fullt av platser som förtjänar ett bättre öde. Svevia är ledande i Sverige på att sanera gamla industritomter och andra förorenade platser, så att de kan komma till klokare och roligare användning. Vi berättar gärna mer om vår unika kompetens och våra erfarenheter från några av Sveriges mest omtalade och komplicerade saneringsutmaningar, som till exempel Teckomatorp. Du hittar oss på svevia.se Alltid på väg

4 nyheter Nyheter varje dag på Stora vägprojekt finansieras ofta delvis med vägtullar. Detta ger större flexibilitet. Magnhild Meltveit Kleppa (C), norsk kommunikationsminister. sverige sväm Det är stora summor som måste investeras i ledningsnäten Sveriges kommuner satsar alldeles för lite pengar på att underhålla vatten- och avloppsledningarna. Investeringarna måste öka med 50 procent från dagens 2,1 miljarder kronor årligen till 3,5 miljarder, visar nya beräkningar. Det handlar om mycket stora mängder ledningar som på sikt behöver repareras eller bytas ut. De svenska vattenledningsnäten är cirka kilometer långa och avloppsnäten kilometer. Det motsvarar mer än ett par varv runt jorden. Vardera. Det är alltså många mil rör som ligger nedgrävda under jord och som kan ställa till med problem. Inte minst klimatförändringarna väntas öka belastningen på ledningarna. Underdimensionerade eller slitna rör i kombination med ökad nederbörd kan bland annat leda till stopp i avloppen, översvämningar och att dåligt, ja till och med infekterat, dricksvatten sprids. Branschorganisationen Svenskt vatten kom förra året ut med tre rapporter om den strategiska förnyelseplaneringen av landets vatten- och avloppsnät. Alla kommuner behöver skaffa sig kunskap om sina ledningsnät. Annars skjuter de problemen framför sig och skapar ett underhållsberg, säger Hans Bäckman vid Svenskt Vatten. Det är stora summor som måste investeras i ledningsnäten under de närmaste årtiondena. Därför är det viktigt att kommunerna har en strategi för hur arbetet ska genomföras så att rätt ledningar byts i rätt tid. Enligt svenskt vatten är det stor skillnad mellan svenska kommuners kunskaper om det egna nätet. En del vet precis vad de har i backen och vad och när det ska göras något åt ledningsnäten, medan andra har dålig koll. Det är lätt att prata om sprickor i husfasader, eftersom man kan se dem. Men sprickor i rör i backen, de ser man inte, säger Åsa Snith som är ledningsnätchef på Mittsverige Vatten och ordförande för Scandinavian society for 4 trenchless technology, SSTT. Även om många kommuner klarar sig hyfsat bra i dag med de ledningsnät de har, måste de ta tag i underhållet. Fram för Åsa Snith, SSTT. allt måste de lära känna sina ledningsnät så att de vet vad de har för renoveringsbehov. Annars skapas en gigantisk underhållspuckel som ger stora problem och mycket höga kostnader i framtiden. De svenska vatten- och avloppsnäten beräknas ha ett värde på mellan 400 och 500 miljarder kronor. Snittåldern är cirka 40 år. Kvaliteten på näten kan variera mycket, bland annat beroende på när de byggdes, hur de byggdes, vilka material som användes och på de geografiska förutsättningarna. Man räknar med att ledningar håller i år. Men det finns ledningar från 1800-talet som fortfarande fungerar utmärkt, säger Lars-Gunnar Bergman vid Svenskt vatten. Ett stort dolt problem är de privata ledningsnäten. Vi vågar inte ens ha en uppfattning om hur långt det nätet är eller hur det ser ut, säger Hans Bäckman. I diskussionen om ledningsnätens kvalitet kommer allt oftare klimatförändringarna och extremväder upp. Störtregn som orsakar översvämningar har blivit vanligare. Det kan vara väldigt svårt att avgöra vad som egentligen orsakar översvämningarna. Handlar det exempelvis om en bäck som bytte riktning eller om rör som var felkopplade? Eller var det usla rör i en privat ledning som låg bakom?, säger Hans Bäckman. Det är viktigt att ha en helhetssyn när näten ses över och att väga in klimatanpassningen när investeringarna görs. annika rydman Klimatförändringarna har gjort det vanligare med störtregn som kan orsaka stora översvämningar. Jönköping: Efter skyfallen förstod vi att något måste göras Översvämningarna för fem år sedan blev startskottet. Nu investeras tiotals miljoner kronor per år i Jönköpings ledningsnät. Sommaren 2007 drabbade de kraftiga skyfallen orterna kring Vättern. I Gränna och Trånghalla spolade regnen sönder tomter och fyllde källare med vatten. Jönköping fick ordentliga yt- och källöversvämningar. Vi förstod att något måste göras. Men med den förnyelsetakt som vi hade då, skulle det ta 500 år att byta ut alla rör, berättar Jan-Eric Bengtsson som är chef för VA-nätet i Jönköping. Vi gjorde en planmässig genomgång av hela vårt 210 mil långa ledningsnät. Nu har vi en heltäckande bild av hur nätet ser ut, säger Jan-Eric Bengtsson. Jönköping planerar Jan-Eric Bengtsson. därför att investera miljoner kronor per år för att förnya de prioriterade ledningsnäten. Vår målsättning är att gå från 500 års till 200 års förnyelsetakt.

5 risk för ras. Klimatförändringarna ökar väsentligt risken för skred i Göta älvdalen, enligt Statens geotekniska instituts (SGI) utredare. Totalt 200 km älvstrand har undersökts, och enligt utredningen är det stor risk för jordskred på flera håll längs älven. Det är viktigt att komma igång med geotekniska åtgärder så snart som möjligt, säger Bo Lind som är tillförordnad generaldirektör för SGI. Högtflygande planer. Luftskeppen kan vara på väg tillbaka. Det menar Energimyndigheten efter att den undersökt möjligheten att låta luftskeppen lösa transport- och logistikproblem vid bygge av vindkraftsverk. mar över foto: suvad mrkonjic/scanpix Osby: När huvudledningen gick av tvingades politikerna agera Den stora huvudvattenledningen i Osby gick av på två ställen. Det blottade kommunens sårbarhet och fick politikerna att tänka om. Förra vintern hade Osby ett antal vattenläckor. I vintras var det dags igen. Då blev situationen akut. Vi hade noll meter i vattentornet och fick skaffa fram nödvatten för att säkra vattenförsörjningen, berättar Osbys VA-ansvarige Lars Svensson. Men det var inte helt enkelt att hitta läckan. Mätventilerna fick spel och berättade ingenting. Ett bostadshus höll på att undermineras på grund av vattenläckan. Vad vi inte visste då, var att ledningen gått rakt av på var sin sida om sjön. Vi hade alltså två stora läckor, säger Lars Svensson. Vinterns stora vattenläcka har gjort att Lars Svensson fått ett helt annat Lars Svensson. gehör hos politikerna för sina frågor. Allt vi gör ligger nere i marken och syns inte. Ingen märker att vi egentligen har stora problem med ledningsnäten förrän det går riktigt över styr. Skellefteå: Hotet om magsjuka tvingade alla att koka sitt vatten Skellefteborna vet vikten av att ha drickbart kranvatten. I månader var de tvungna att koka vattnet på grund av hotet om en magsjukeparasit. I slutet av 2010 drabbades tusentals invånare i Östersund av Cryptosporidium, parasiten som kan ge svår magsjuka. Våren 2011 var det Skellefteå som hotades. Vi gick igenom alla våra anläggningar och tog massor med prover. Men vi hittade aldrig någon parasit, vare sig i råvattnet eller i dricksvatten, berättar Stefan Johansson som är Skellefteå kommuns vattenoch avfallschef. Trots att vattnet mest troligt inte var källan till de många insjuknade personerna, tog kommunen ändå beslutet att rekommendera kokning av allt dricksvatten under nästan ett halvår. Stefan Johansson menar att utbrotten av Cryptosporidium i Östersund och Stefan Johansson. Skellefteå trots allt haft en positiv effekt. Det har skapat en ökad medvetenhet och förståelse för den drift- och underhållsservice som behövs av våra ledningsnät och anläggningar. 5

6 60 till 80 personer årligen beräknas dö efter att ha inandats hälsovådliga partiklar i luften som orsakats av dubbdäck, enligt en studie vid institutionen för yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet. Lennart Nationella bemanningskrav? Det är ju som i de gamla kommuniststaterna, det vill säga åt helvete. Holmlund (S), kommunstyrelsens ordförande i Umeå. Storstäderna vä De svenska storstadsregionerna växer allt snabbare. Om bara några decennier kan de tillsammans ha tio miljoner invånare. Det kräver mycket stora investeringar i infrastrukturen, säger Jan Edling vid innovationsmyndigheten Vinnova. Tendensen är tydlig över stora delar av världen: allt fler människor bor i allt större storstadsområden. Sverige är inget undantag. Enligt i princip alla prognoser väntas de tre storstadsområdena växa snabbt under de kommande åren. Dels genom inflyttning, dels genom regionförstoring. Det är en utveckling som ställer allt större krav på vägar, järnvägar, bostäder, it- och avloppssystem och annan infrastruktur. Jan Edling vid innovationsmyndigheten Vinnova säger att det krävs stora investeringar i infrastrukturen när allt fler flyttar till storstadsregionerna. STORSTADS- BOOMEN Enligt Jan Edling, expert på närings- och regionalpolitik på Vinnova, ligger Sverige i Europas botten när det gäller infrastruktursatsningar efter att ha underinvesterat i 30 år. Den europeiska branschorganisationen Euroconstruct konstaterar att de svenska järnvägsinvesteringarna under de senaste tio åren varit 38 procent lägre jämfört med 15 europeiska länder. När det gäller väginfrastrukturen är Sveriges investeringar 28 procent lägre än övriga Europas. Bara Storbritannien har investerat mindre. Att under lång tid underinvestera i transportinfrastruktur och bostäder hotar, enligt Jan Edling, företagens konkurrenskraft och därmed jobben. En infrastruktur i dåligt skick kostar allt mer för företagen. Till slut leder det till att de flyttar till andra länder. Deras stora marknad finns ju ofta inte i Sverige. Vi har istället klarat oss bra på att kunskap och utveckling finns här, säger Jan Edling. På Vägs sammanställning av de tre storstadsområdenas expansion visar att de år 2050 kan omfatta sammanlagt tio miljoner människor, som grafiken här under visar. Bedömningen bygger på de officiella befolkningsprognoserna. Storstäderna lockar till sig inflyttare som söker sig dit för att arbeta eller studera. Dessutom behöver storstäderna inflyttningen för att utvecklas. Vi har ett behov av att växa med personer per år bara för att behålla vår försörjningskvot. De som bor här blir allt äldre. Att klara försörjningen av personal till omsorgen är därför ett bekymmer, säger Kjell Haglund som är analyschef på Länsstyrelsen i Stockholm. Snittåldern på de som flyttar in till Stockholmsområdet är år, en väldigt bra ålder för att utjämna åldersstrukturen. Men utvecklingen går mot INVÅNARANTAL VÄSTSVERIGE STOR-GÖTEBORG MÄLARDALSREGIONEN STOR-STOCKHOLM ÖRESUNDS- REGIONEN STOR-MALMÖ grafik: mats jerndahl

7 spärra av här istället. Många viltstängsel kan vara placerade utmed fel vägar, enligt ny forskning. I dag sätts det ofta upp viltstängsel längs med högtrafikerade vägar i viltrika områden. Men enligt ny forskning fungerar mycket trafik avskräckande på djurlivet och som ett viltstängsel i sig. Istället är det vägar med något mindre trafik, mellan och upp till fordon per dygn, som är allra farligast. byggplats östersjön.världens största vindkraftspark kan vara på väg att byggas på Södra Midsjöbanken i Östersjön. Bakom planerna står elbolaget Eon. Förhoppningen är att parken ska bestå av cirka 200 kraftverk som tillsammans årligen producerar cirka 3-4 terawattimmar el. Det är ungefär hälften av vad Stockholm stad gör av med under ett år. xer i rekordfart växande kompetensbrist, både när det gäller akademiskt utbildad arbetskraft och andra, skriver Länsstyrelsen i Stockholm i sin årliga rapport som typiskt nog har titeln Stockholm full fart framåt. Samtidigt som storstäderna växer, minskar antalet invånare i flertalet kommuner utanför tillväxtområdena. Med några undantag. Åre, som räckt ut handen åt den globala turismmarknaden, är ett exempel. Malmfälten, som fått en ny expansion genom investeringarna i ny gruvbrytning, är ett annat, säger Jan Edling. Ett tredje exempel är Västerås som lyckats öka sysselsättningen och dragit nytta av att ännu mer knytas ihop med övriga Mälardalen, säger Jan Edling. De tre storstadsregionerna, och universitetsstäderna, är Sveriges tillväxtmotorer. Genom specialisering kan de bli ännu starkare. Västsverige lär fortsätta att vara en industriregion, Skåneområdet utvecklar näringar som är knutna till jordbruk och livsmedel. Stockholms betydelse som finansiell huvudstad och hemvist för de stora företagen växer. Men om inte Stockholm ser upp finns det andra städer i Nordeuropa som kan ta den positionen, säger Jan Edling. Nyckelfaktorer är kunskapsutveckling och infrastruktur. Sett till investeringar i vägar och järnvägar ligger Sverige långt under den europeiska nivån. Om inget händer riskerar vi samma utveckling som i Storbritannien på 70-talet då infrastrukturen rostade samman. janne Sundling Stockholm, Malmö och Göteborg växer så det knakar. Om bara ett par decennier kommer de tillsammans ha flera miljoner invånare. Foto: mikael sjöberg/scanpix INVÅNARANTAL I DE TRE STORSTADSREGIONERNA

8 75 För att få mindre långtradartrafik på våra vägar måste vi få en fungerande järnvägstrafik. Anders Ygeman (S), ordförande riksdagens trafikutskott. procent av de nybyggda tunnelbanorna kommer 2020 att trafikeras av förarlösa tunnelbanetåg, enligt tågtillverkaren Bombardier. Trafikkaos Stockholm Efter klartecken för Förbifart Stockholm och tunnelbana till Nacka väntar nästa stora trätoämne i Stockholms debatten: Östra länken. Den här gången kan inte lösningen dröja i 30 år, säger det före detta borgarrådet och regeringens tidigare förhandlingsman Carl Ceder schiöld (M). Grafiken här bredvid visar några av de större infrastrukturprojekt i Stockholmsområdet som håller på att byggas, planeras eller diskuteras. Det är vägar och järnvägar. Broar och tunnlar. Gemensamt för flera av dem är att de borde startats för flera år sedan, enligt många experter. Hade till exempel alla förslagen i det så kallade Dennispaketet från början av 1990-talet genomförts, hade de samhällsekonomiska intäkterna varit 50 miljarder kronor högre under perioden , enligt beräkningar av det dåvarande verket för Näringslivsutveckling. Lagom till julen 2007 fick staten och stockholmspolitikerna en julklapp: ett Cederschiöldspaket, där regionen enades om vilken infrastruktur som var mest nödvändig fram till Stockholmsöverenskommelsen var slutpunkten på nära 30 års blockeringar av trafiklösningar. Under andra halvan av 80-talet beskrevs Stockholm som en stad på kokpunkten. Arbetsmarknaden var i stark tillväxt, arbetslöshet i stort sett obefintlig. Expansionen i regionen gjorde Stockholmstrafiken extremt ansträngd, sett både till väg- och kollektivtrafik. STORK Storstadstrafikutredningen radade upp problem. men pekade också på lösningar. På 1990-talet skulle det bli handling. Och en del handling blev det, även om Dennispaketet inte genomfördes fullt ut. Det blev Häggvik Jakobsberg BOOMEN Före detta borgarrådet Carl Ceder schiöld (M) var med och jobbade fram nuvarande överenskom melse kring trafiken i Stockholm. Det han tänker på är regering- Sol Akalla Barkarby För några år sedan lyfte OECD i sin Territorial Review om Stockholmsregionen fram områdets framgångar inom innovation och utbildning. Men de såg samtidigt brister i infrastrukturen, det institutionella regionala ansvaret och integrationspolitiken, säger Carl Cederschiöld. Han menar att det blivit en olycklig stridslinje mellan kollektivtrafik och vägar när regionens infrastruktur diskuteras. Man måste satsa på båda. Vad det handlar om är system som hänger ihop, där olika transportsystem kan kombineras. Men varje tid kommer nog att ha sin Förbifartsdebatt: Det här tar aldrig slut. ens förslag till ny planprocess, Stenhamra som ska minska risken för blockeringar och där det fattas beslut om en nationell strategi för infrastrukturen vart fjärde år. Vi tog fram en prioriterad lista till Men vi gjorde också en överblick för de kommande tio åren. Där fanns till exempel tunnelbana till Nacka Janne med. Att man nu sätter igång Sundling det arbetet är logiskt och rätt. Nästa stora diskussion efter den om Förbifart Stockholm blir den om Österleden. Det är logiskt att sluta ringen runt Stockholm. Snart är sista delen av hästskon i form av Norra länken klar. Och en tunnelbana ut till Nacka kan leda till ökade behov av Östra länken tack vare ökat Förbifart bostadsbyggande. Stockholm Det tidigare finansborgarrådet anser att T-banans blå linje dras vidare från Akalla till Barkaby He det saknas en regional nivå där de avgörande besluten om StorStockholms framtid kan fattas. STORSTADS- till exempel ingen Förbifart och ingen komplett ringled. Men det kan det bli nu. Jag tror att det framöver blir en enklare och mer sammanhållen process och en nationell plan där storstadsområdena är centrala, säger Carl Cederschiöld. Norrviken Ekerö Kista Spånga Vällingby Tvärbana Norr Bromma SkärHolmen Förbifart Stockholm Det största vägprojektet någonsin i Stockholms län. Binder samman norra och södra Stockholm och flera regionala stadskärnor. Av Norsborg ledens 21 km kommer drygt 18 km gå i tunnel. Restiden för hela sträckan beräknas till knappt 15 minuter. Det väntas ta cirka ett decennium att bygga förbifarten. Flem berg Tumba Södertälje Östertälje Södertälje hamn 8 Södertälje stn. 225 Tullinge

9 skrämmer syndare. Senaste vapnet i kampen mot fartsyndarna: En fallucka i vägen. Sedan 2010 har en ny teknik för att komma åt fartsyndare utvärderats i Linköping. Upptäcker radarn att en bilist kör för fort på exempelvis en 30- eller 50-väg öppnas plötsligt en lucka i vägbanan och bilen kör in i en stålklädd kant. Man får en fysisk påminnelse om att man kör för fort, men inte mer, säger David Eskilsson som är vd på Edeva i Linköping. Bakgrunden till vägluckan är kritik mot fasta bulor i vägbanan. Bland annat busschaufförer får rygg- och nackskador när de dagligen tvingas köra över vägbulor. Tidigare har det med bristande framgång testats olika tekniker med så kallade dynamiska farthinder som skjuts upp ur vägbanan. Arninge Tvärförbindelse i norra Stockholm genom ny spårväg Täby llentuna väg och t-bana? diskutera på T-banans röda linje förlängs till Täby och Arninge elenelund Norra länken Mörby C VAXHOLM Bildar tillsammans med Södra länken och Essingeleden en sammanhängande trafikled. Fem kilometer lång, varav fyra i tunnlar. Väntas helt invigd Ringleden Norra länken Vaxholm Östra länken Södra länken Gröna linjen förlängs från Odenplan till Nya Karolinska Sundbyberg Essingeleden Stockholms vattenvägar används för båtpendling LIDINGÖ Ropsten SOLNA Östermalm Alvik City Södermalm Telefonplan Östra länken Sista delen i en tänkt motorvägsring runt Stockholm. Diskuterad i decennier. Kan delvis sambyggas med en ny tunnelbanelinje från Kungsträdgården via Djurgården till Nacka (under Saltsjön). Byggtiden beräknas till cirka 15 år. Årsta Fruängen Älvsjö HÄGERSTEN Bandhagen Östra länken Tallkrogen Hagsätra Station Odenplan Kungsträdgården Station City Skansen Citybanan Farsta Strand Huddinge Södra Trångsund Station Finnboda Nacka Saltsjö forum Järla Skogås mingsg Citybanan Tvärförbindelse i södra Stockholm genom spårvagn Sex kilometer lång pendeltågstunnel mellan Tomteboda och Stockholm Södra med två nya stationer vid Odenplan och T-Centralen. Beräknas vara klar Fördubblar spårkapaciteten i Stockholm. grafik: mats jerndahl 9 Handen

10 En miljon nya bos klart för trängselskatt. Vid årsskiftet införs det trängselskatter i Göteborg. Redan finns de i Stockholm. Enligt Trafikverkets så kallade kapacitetsutredning bör det utredas om trängselskatter även bör införas i Malmö. försvarsnej. Försvaret vill stoppa planerna på en havsbaserad vindkraftspark i Hanöbukten. Enligt kommendör Anders Järn beror motstånder på närheten till marinbasen i Karlskrona, flygflottiljen i Ronneby och att vindkraftverket skulle störa både radar och ubåtsjakt. Hade det inte varit alla dessa problemområden staplade på en och samma plats hade vi kunnat lösa det här. Men nu är det inte bara övningsverksamheten som påverkas utan också insatsverksamheten, radarövervakning med mera, säger han. Foto Ingvar Karmhed/scanpix Det behöver byggas en miljon nya bostäder i storstäderna fram till Men det lär bli ett miljonprogram utan miljonprogramsområden. STORSTADS- BOOMEN Under bara de senaste fem åren har Stockholms läns befolkning ökat med personer. Under de kommande tio åren väntas länet växa med ytterligare människor tros var fjärde svensk bo i Stockholmsområdet. Befolkningsutvecklingen ställer tuffa krav på utbyggnad av allt från sjukvård till IT, vägar, t-bana, skolor, universitet och vatten- och avloppssystem. Och bostäder. Redan är bostadsbristen akut. Det höga inflyttningstrycket och det låga bostadsbyggandet gör att bristen riskerar bli än större. Enligt beräkningar borde det årligen byggas nya bostäder i regionen byggdes det Stockholms stad bygger mycket och har mycket planer. Det stora bekymret är att kommunerna runt Stockholm bygger så lite. Arvet efter miljonprogrammet har skapat djupa sår. Kommunerna är rädda att dra på sig nya problem, säger Monica Andersson som tidigare var stadsbyggnadsborgarråd (S) i Stockholm och generaldirektör för Banverket. Efter att ha doktorerat på 1900-talets stadsplanering arbetar hon idag som lektor i statsvetenskap vid Stockholms universitet talets miljonprogram skapade många av dagens problemområden. Men den snabba bostadsutbyggnaden var inte unik. Utbyggnaden på malmarna under 1880-talet var sin tids motsvarighet till miljonprogrammet. Och det byggdes väldigt mycket även på 20- och 30-talen, säger Monica Andersson. När de statliga lånen och räntebidragen togs bort ökade risken med att bygga bostäder vilket hämmade produktionen precis som 1990-talskrisen. På bara några år föll bostadsproduktionen dramatiskt byggdes det nya bostäder i Sverige hade antalet minskat till I Stockholm län byggdes det i genomsnitt under 1990 talet mellan 3000 och 4000 bostäder per år. Och det byggs fortfarande lite trots god tillgång på mark. Det finns jättemycket mark att bygga på. När jag var stadsbyggnadsborgarråd gjorde vi en inventering av delar av industrioch spårområden i staden som skulle kunna omvandlas till bostäder. Det handlade om områden skulle kunna ge plats åt bostäder, säger Monica Andersson. Fast några stora Alexanderhugg som Järvafältet eller Botkyrka under miljonprogrammet tror hon inte på. Poängen är att bygga kontinuerligt, då läggs årsring till årsring. Och att binda ihop stadsdelarna i ytterstaden. När de byggdes var det som satelliter med enorma gärden mellan Fakta Under perioden uppfördes lägenheter Av dem var bostäder i småhus. Miljonprogrammet föregicks av en utredning som visade att det behövde byggas 1,5 miljoner bostäder mellan 1960 och och motorleder in mot City. Alternativet att bygga på höjden då? Jag tror inte på den där New York-drömmen. Vi ligger på andra breddgrader. Det skulle bli väldigt mörkt med tätt byggda höghusgator här. När Södra Stationsområdet planerades hade HSB ett förslag med 40-våningshus. Men det visade sig att femvåningshus i en effektiv stadsväv gav bostad åt minst lika mycket folk. I storstädernas framtidsplaner betonas det att nybyggnationen främst ska ske längs de stora kollektivtrafikstråken. Men när både husbyggandet och infrastrukturen länge varit eftersatt fungerar inte planerna. Det är 40 år sedan Stockholm fick en ny tunnelbanelinje. Det enda som tillkommit är sträckningen till Skarpnäck. När Stockholm bestämde sig för att bygga ut tunnelbanan på 30- och 40-talet var det i en lus fattig men väldigt framsynt kommun, säger Monica Andersson. janne sundling Under de kommande tio åren väntas Stockholm växa med personer. 10