UTEMILJÖ Nr Tema: Vinter i utemiljö. t i d n i n gen. Platsers värde ökar med historia. Från giftkatastrof till Miljörum

Transkript

1 t i d n i n gen UTEMILJÖ Nr branschens tidning sedan 1967 Tema: Vinter i utemiljö Studenter övar på stadsdel Från giftkatastrof till Miljörum Hett med trädgård på taket Platsers värde ökar med historia

2 3 John Deere Snowfox kompakttraktorer. Nu är det röjardags igen! 32 Mossa på mark En mjuk och ständigt grön marktäckare är mossa, som nu dyker upp i allt fler svenska parker. Ett exempel är den nya, japanska mossträdgården i Umeå, som invigdes i somras. Innehåll Utemiljö 7 / 2014 Redaktörernas spalt 4 Aktuell utemiljö 6 Svenskt gräs på irakisk bollplan 31 Mossigt och fint i Umeå TEMA vinter 10 Gigantisk giftsanering 18 Trädgårdsanläggarna i Sverige MarkbyggarMarknad R MINI SNOWFOX 24 hk med Fjärås diagonalplog & sandspridare. Leasing kr/mån* exkl moms 2032R SNOWFOX NYHET 32 hk med Fjärås vikplog & sandspridare. Leasing kr/mån* exkl moms R SNOWFOX NYHET 44,6 hk med Fjärås vikplog & sandspridare. Leasing kr/mån* exkl moms Återförsäljare DINGLE Värmdal & Traktorservice AB, ESLÖV Gunnar Nilsson Maskin AB, GETINGE Gunnar Nilsson Maskin AB, HEDEMORA Bil & Traktorservice AB, HUDIKSVALL X-maskiner AB, JORDBERGA OP maskiner syd AB, JÖNKÖPING Nyströms Maskin AB, KALMAR-LÄCKEBY Svenssons Motor AB, KARLSTAD Värmdal & Traktorservice AB, KRISTIANSTAD OPmaskiner AB, KUMLA Värmdal & Traktorservice AB, KUNGÄLV Gillholms Maskiner AB, LINKÖPING Åhmans Traktorcentrum, LULEÅ Norrmaskiner AB, MELLERUD Värmdal & Traktorservice AB, SKELLEFTEÅ Norrmaskiner AB, SKÄNNINGE Åhmans Traktorcentrum, SKÖVDE Gunnars Maskiner AB, STIGTOMTA Bil & Traktorservice AB, SUNDSVALL X-maskiner AB, TINGSTÄDE Agro-Maskiner, TOMELILLA OP maskiner syd AB, , UMEÅ Norrmaskiner AB, UPPSALA Bil & Traktorservice AB, VARA Gunnars Maskiner AB, VETLANDA Åhmans Traktorcentrum AB, VÄSTERÅS Bil & Traktorservice AB, VÄXJÖ Svenssons Motor AB, ÖRNSKÖLDSVIK X-Maskiner AB, ÖSTERSUND X-maskiner AB, ÅSARP Gunnars Maskiner AB, ÅSTORP Gunnar Nilsson Maskin AB, *Gäller så långt lagret räcker, dock längst t o m 31/ Traktorn på bilden är extrautrustad. Månads kostnaden avser leasing med rörlig ränta. 60 månader, 21-28,7 % rest värde. Erbjudandet gäller svenska företagskunder via auktoriserade John Deere återförsäljare. Finansieringsvillkoren gäller för ordertecknande t.o.m Vi reserverar oss för eventuella fel, tillägg eller förändringar. John Deere Financial finansieringserbjudande är ett samarbete med ML Rental AB, ett bolag inom Swedbankkoncernen. John Deere är ett registrerat varumärke som ägs av Deere & Company. Med förbehåll av sedvanlig kreditbedömning. JohnDeere.se 1650 Gröna tak Genom att skapa trädgårdar på husen i staden kan man uppnå många goda effekter. Ökad trivsel, ökad biologisk mångfald, bättre motståndskraft mot översvämningar och möjlighet att odla mat, till exempel. GRÖNA FAKTA

3 4 5 tidningen UTEMILJÖ Grundad 1967 Årgång 47 Tidningen Utemiljö ges ut av Marietorp Förlag AB Drängvägen 14, Landvetter Telefon: tidningenutemiljo.se Tidningen Utemiljö ges ut i samarbete med Trädgårdsanläggarna i Sverige. ANSVARIG UTGIVARE Florence Oppenheim E-post: florence@tidningenutemiljo.se REDAKTÖRER Florence Oppenheim Lena M Fredriksson MEDARBETARE I DETTA NUMMER Klara Asp Jonatan Malmberg Isabella Malmnäs Daniel Svensson ANNONSER Urban Hedborg E-post: urban@uhmarketing.se Telefon: Annonspriser: PRENUMERATIONER Drängvägen 14, Landvetter Telefon: pren@tidningenutemiljo.se Gäller även adressändringar och reklamationer. Glöm inte att meddela oss din nya adress vid flytt. Prenumerationsavgift 380 kronor/år inkl. moms Utlandspren. 520 kronor/år inkl. moms Bankgiro: Plusgiro: FÖRSTASIDESBILDEN är tagen i Borås-trakten av Lena M Fredriksson. ISSN: Tryckt av Vindspelet Grafiska AB, Borås Vit vinter i antågande? F ör oss som bor i södra Sverige är det inte alltid vi har förmånen att kunna njuta av vita vintrar. Det finns de som menar att det är lika bra det, eftersom det nästan alltid blir kaos när vinterkylan slår till. De verkar tycka att det inte är värt besväret att skotta och sanda och hålla undan snön från gångbanor och vägar. Det är förstås svårt att hålla en hög beredskap, när det endast sporadiskt är vinterväder. Men det handlar också om att vi måste ha lite tålamod och kanske ta det lite lugnare än vanligt när vi överraskas av snöoväder. Oavsett var någonstans i Sverige vi befinner oss, ger vintern speciella förutsättningar och förhållanden för alla som arbetar med utemiljöer i någon form. Tänk bara vad man kan göra med snö och is, om man har säker tillgång till dessa fantastiska material! Du kan läsa mer om detta på våra temasidor om vinter. Är snö och kyla ovanligt, finns andra möjligheter, som till exempel i Fyra årstiders park i Sölvesborg som du också kan läsa om i det här numret. Florence Oppenheim och Lena M Fredriksson Helt andra problem belyser vi i ett reportage från Bengtsfors. Saneringen av en gammal förgiftad industritomt ställde beslutsfattarna inför många väldigt tuffa beslut. Det blev en långdragen och kostsam process men idag är området en välbesökt pedagogisk park. I Gröna Fakta tar vi upp ämnet gröna tak, något som också fanns med på agendan under en stor konferens i Köpenhamn och Malmö i oktober. Det ska bli spännande att följa utvecklingen framöver, i takt med att allt fler får upp ögonen för branschens blågröna lösningar. Lika spännande är det att se hur studenter inom bygg och anläggning ges möjlighet att vara med och påverka framtidens bostadsområden, som till exempel i Stenungsund och Göteborg som du kan läsa om i tidningen. Det handlar mer om att fånga upp tankar och trender än att gå vidare med enskilda idéer. Men om det skulle vara någon unik idé från studenterna som blir verklighet, är det viktigt att ansvariga har en rutin för hur detta ska hanteras. Foto: Lars-Åke Green FrostHeater - Nordens mest sålda tjältinare Experterna har talat... HeatWork tinar dubbelt så snabbt! Med vår prisbelönta industridesign och patenterade uppvärmningsteknik uppnår vi suveräna resultat som ger dig som kund den bästa produkten med den högsta kvalitet på marknaden! Halverad upptiningstid = tusentals kronor sparade! Producent och förhandlare: ÄR DU REDO FÖR VINTERN? Vinterkampanj på Iseki kompakt - trakatorer med självlastande sandspridare och vikplog m. 6/2 ventil, diagonalköringsfunktion och chockventil med ackumulator Vi samarbetar med Siringe Teknik AB om vinterutrustning Priserna är exklusive moms och lev. Kampanjpris omfattar endast ett begränsat antal. Reservation för eventuella ändringar Kontakta fabriken direkt på telefon för ett prisförslag. Flera fördelar fi nns på vår hemsida Traktorn på bilden er en ISEKI TH m. vikplog och självlastande sandspridare Testad och dokumenterad i frostlab Verknadsgrad (cm) HeatWork Andra 10 timmar 20 timmar Timmar från start Försäljare ISEKI Modell Kampanjpris Vinterutrustning TXG hk, hydrostat SPLS VP 1400 L m. 2 grp. och Lugstein hytt :- TM hk, hydrostat m. 3 grp. och Lugstein hytt :- TH4365AC 35,7 hk, hydrostat m. 3 grp. och Lugstein hytt m. AC :- TG5395H 38 hk, servoel. hydrostat m. 3 grp. och ISEKI hytt :- TG5475HAC 46 hk, servoel. hydrostat m. 3 grp. och ISEKI hytt m. AC :- Hitta din lokala återförsäljara på eller ring HeatWork Andra Minimaskiner AB Telefon: SPLS VP 1500 L SPLS VP 1700 SPLS VP 2000 SPLS VP 2000 HeatWork

4 6 7 Aktuell utemiljö Aktuell utemiljö strömparken i norrköping (bilden) är en av fyra parker som är nominerade till årets Sienapris. Priset har delats ut varje år sedan Det är Sveriges Arkitekter, med Starka betongindustrier som sponsor, som på detta vis vill främja god utemiljö. Priset tilldelas ett objekt och dess arkitekt och årets vinnare offentliggörs på Arkitekturgalan den 28 november. De nominerade parkerna är: Strömparken, Norrköping, av Ulrika Heidesjö och Johanna Grander på Tyréns, Brovaktarparken, Stockholm, ritad av nod COMBINE genom Anders Mårsén, Skellefteå Stadspark, Skellefteå, av Ramböll genom Ulf Nordfjell och Skärholmens Perennpark, Stockholm, av Piet Oudolf. Läs mer på: arkitekt.se Abisko toppar lista om världsbäst ljusupplevelse lonely planet har rankat de mest enastående ljusupplevelserna i världen. Högst upp på listan ligger Svenska Turistföreningens Aurora Skystation på berget Nuolja i Abisko. Listan kom till med anledning av att FN har utsett 2015 till ljusets år. Lonely Planet skriver bland annat att de omgivande bergen på Aurora Skystation gör att vädret nästan alltid är klart och att norrskenet blir extra tydligt tack vare de långa, mörka nätterna. Norrsken i Abisko. Fyra parker nominerade till Sienapriset Foto: Peter Rosén Byggmästare skapar stiftelse för ökad trivsel i svenska städer konsten, arkitekturen, parkerna och planering i svenska städer får extra ekonomiska anslag tack vare en nyinrättad stiftelse. Det är byggmästaren Per Arwidsson och hans hustru Birthe som har startat stiftelsen och som hoppas inspirera andra förmögna människor att göra liknande satsningar. Stiftelsen har redan fått 20 miljoner kronor och Per Arwidsson testamenterar större delen av sin förmögenhet till den. Målet är att skapa miljöer där människor mår bra. Stiftelsen ska stimulera till dialog, bland annat genom seminarier med diskussioner om stadsmiljö. Jag vill sätta en vision om att de olika disciplinerna stadsbyggnad, arkitektur, landskapsgestaltning, konst och humaniora integreras i framtida byggprojekt på ett balanserat sätt, säger Per Arwidsson till DI. Källa: di.se Brygga rustas upp från pråm i vattnet träbryggan vid Packhuskajen i centrala Göteborg ska rustas upp i vinter. Det är Svevia som utför arbetet åt Göteborgs Stad. Uppdraget är värt 8,7 miljoner kronor. Att rusta upp en stadsmiljö med begränsade ytor kan vara en extra utmaning, eftersom det behövs stora anläggningsmaskiner i arbetet. Arbetet kommer i huvudsak att ske från en pråm på vattnet. Träbryggan har hittills vilat på omkring 400 pålar, men det är en konstruktion som inte ska användas efter upprustningen. Dykare ska kapa de gamla pålarna jäms med bottnen och slå ner nya med hjälp av en pålningsmaskin. Den maskinen kommer att stå på pråmen. På pålarna ska en bärande konstruktion byggas, bestående av balkar i betong, stål och limträ. På denna konstruktion trähus och trästaden kan ge ökade kunskaper inför framtiden. Det är tanken med utställningen TRÄ ÄGER hus och hållbart byggande som visas på Botaniska trädgården i Göteborg till den 1 december. Den handlar om resurstänkande, god hushållning och hållbar utveckling, och i utställningen görs dessa frågor konkreta genom berättelser om byggande, trähus och trästäder. Utställningen är ett samarbete mellan Västarvet och Hjo kommun. ska det nya trädäcket vila. Till sist ska bryggan få en slutfinish med stenläggning och ny belysning. Upprustningen ska enligt Hållbart byggande visas på utställningen Trä äger, på Botaniska trädgården i Göteborg. Trä äger utställning på Botaniska i höst Upprustningen av den gamla träbryggan vid Packhuskajen i centrala Göteborg ställer lite speciella krav på utföraren, Svevia. De kommer att göra mycket av arbetet från en pråm i vattnet. Utställningen tar sitt avstamp i en utblick i världen och visar på att traditionellt byggande överallt i världen har inneburit lokal produktion, genomtänkta materialval och goda möjligheter till reparationer och underhåll. Utställningen vänder sig till besökare i alla åldrar och i en del av utställningen visas material som elever på några västsvenska skolor har gjort på temat trä och mer hållbart byggande och boende. Mer info på: vastarvet.se planen vara klar senast den 15 april, då ångaren Bohuslän lägger till vid bryggan inför den nya sommarsäsongen. Källa: svevia.se BIXIA STÖTTAR PROJEKT FÖR FÖRNYBAR EL elbolaget bixia stöttar genom sin miljöfond projekt som bidrar till mer förnybar el eller som minskar elanvändningen. I år får 63 projekt dela på drygt 1,2 mijoner kronor. Några av de som har fått pengar i år är Sea Twirl som utvecklar flytande vindkraftverk och Vramsåns vänner som miljöanpassar småskalig vattenkraft. Mer info på: bixia.se GREEN LANDSCAPING SKÖTER ARMADA green landscaping har vunnit ett avtal om skötsel för det kommunala fastighetsbolaget Armada Fastigheters utemiljö i och omkring Österåker. Uppdraget omfattar skötsel året runt och gäller som längst till den 30 september Årsomsättningen beräknas bli sju till åtta miljoner kronor. Källa: greenlandscaping.se

5 8 TRE AV TIO PROJEKT GJORDES AV NCC tre av de tio hållbara svenska projekt på världskonferensen om hållbart byggande, SB14, i Barcelona, är NCC:s. NCC-projekten är Greenhouse Augustenborg i Malmö, Rådhus Skåne i Kristianstad och Lagersberg i Eskilstuna. Övriga svenska projekt är Backsippans förskola i Ronneby, Väla Gård i Helsingborg, Masthusen i Malmö, Herrestaskolan i Järfälla, Swecohuset i Stockholm, Albano i Stockholm och Brunnshög i Lund. Världskonferensen SB14 hålls vart tredje år i olika städer. I Barcelona visades i slutet av oktober världens mest hållbara ny- och ombyggnader samt stadsdelsprojekt. Det var Sweden Green Building Council, forskningsrådet Formas och Boverket som deltog och presenterade Sveriges tio exempel. Det var också de som hade satt ihop juryn som valde ut projekten. Källa: ncc.se Aktuell utemiljö VARANNAN STORSTADSBO VILL FLYTTA en undersökning som United Minds har gjort visar att varannan invånare i Stockholm, Göteborg och Malmö vill flytta. Många av dem vill ha en ny bostad i det område som de redan bor i (40 procent), men många är kritiska till tillgången på bostäder i deras närområde som passar deras prisnivå. Det storstadsborna helst vill ha nära bostaden är bra tillgång till kollektivtrafik, närhet till naturområden, matbutiker och vård. Källa: ncc.se Hur förstår träden att det är höst? nu har skolelever möjlighet att hjälpa forskare ta reda på hur det kommer sig att träden vet att det är höst. Eleverna får undersöka hur gatlyktor påverkar höstlöven hos olika trädslag. Detta är en uppföljning från förra året, när elever samlade in en stor mängd forskningsdata som används i studier av klimatförändringarnas effekter. Eftersom det blev så lyckat förra året har forskare bjudit in skolelever till det så kallade Höstförsöket även i år. SLU är huvudman för Höstförsöket och syftet är att bygga upp ett långsiktigt samarbete mellan skolor och forskning kring naturens kalender. I år vill forskarna veta hur ljuset påverkar höstlövsutvecklingen. Med hjälp av elevernas observationer kring träd vid gatlyktor kan forskarna få reda på skillnader mellan olika arter och olika delar av landet. Eleverna får själva välja vilket lövträd de vill följa. Två ekologer, en växtgenetiker och en naturgeograf kommer att använda elevernas data för att forska om dagslängdseffekter med mera. Källa: slu.se SKÖVDE SATSAR STORT PÅ EKOLOGISKA BOSTÄDER den hittills största satsningen på ekologiska bostäder i Sverige håller just nu på att planeras av Skövdebostäder. Det nya bostadsområdet på Aspö i Skövde ska byggas av Peab och innehålla 242 lägenheter. Det ska också omfatta ett gruppboende och ett trygghetsboende. Byggstarten beräknas ske under 2015 och området väntas stå klart Imtech står för projektering och installation av värme och sanitet i bostadsområdet, som kommer att certifieras med flera olika miljömärkningar, bland annat Svanen. Källa: imtech.se LRF VÄXTODLING NY ENHET FÖR STÄRKT KONKURRENSKRAFT för att svensk växtodling ska stå sig bättre på en global marknad har Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, beslutat att bilda en ny enhet, LRF Växtodling. Uppdraget för LRF Växtodling blir att företräda branschen och LRF i växtodlingsfrågor. Enheten kommer också att initiera forskning och utveckling för svensk växtodling och ska verka för möjligheterna att få mer av landets mark i odling. Källa: lrf.se Ängelholm: Visby: Tel: Mariehamn: Helsingborgsvägen ÄNGELHOLM Tel: Fax: Marktäckning, Dränering, Rörsystem, Damm & vattentankar, Uppvärmning-plan, Tillväxtdukar, Pumpstationer, Sprinkler/Dropp, Fontäner, Planteringskärl, Ogräsförbränning, Maskiner. Robot klippare Pump-system Diskar / Vattenpåse info@bevattningsteknik.se AVANT 640, tillvalsutrustad med DLX-hytt och AC samt bakre stänkskärmar. TEKNIK CENTRUM Komfortpaket Värde upp till: :- Frihjulskoppling, antislipventil, parallellföring och motorvärmare. Hitta ytterligare information och din närmaste återförsäljare på nordfarm.se. Priser Hitta är ytterligare exkl. moms. Kampanjen information gäller t.o.m. och din v52. närmaste återförsäljare på nordfarm.se Gilla oss på Facebook! Du vet väl att tidningen Utemiljö har en egen Facebook-sida? Här lägger vi upp lite nyheter och delar länkar relaterade till vår bransch. Sök oss på Tidningen Utemiljö på Facebook! nordfarm.se Kampanjen gäller t.o.m. vecka annons/utetjanst/teknikcentrum7 Originalet från Finland KAMPANJ! Komfortpaket ingår Vid köp av en ny Avant 600 eller R35. Avant 600-serien från: :-

6 10 TEMA Vinter i utemiljö Hälsosatsar med snöskulpturfestival I Luleå bedrivs sedan drygt två år en folkhälsosatsning som ska öka ungdomars delaktighet och inflytande i det offentliga rummet. En av aktiviteterna knyter an till stadens långvariga tradition med snödjur i Stadsparken. TEMA Vinter i utemiljö års snödjur i Luleå var en vitryggig hackspett. Foto: Frank Rizo Luleåbor aktiveras med snö och is I snart 30 år har snödjuren i Stadsparken i Luleå lockat både barn och vuxna och de är idag ett av de populärare utflyktsmålen i staden under vinterhalvåret. Förra vintern stod en igelkott i parken, vintern 2013 en hackspett. Vad det blir i år, är fortfarande en väl bevarad hemlighet. hans englund är isskulptör och mannen bakom snödjuren. Det var den dåvarande parkchefen som kom med idén inför vintern Han visste att jag höll på med konst och undrade om jag kunde få till ett djur i naturlig storlek i snö att smycka parken med, berättar Hans Englund, som jobbar på Park och Natur sedan många år och idag går under smeknamnet Överste Snögubbe. Första året blev det en tupp, och sedan har det uppförts ett nytt djur varje år, numera i betydligt större storlek än i början. En viktig ingrediens är att det ska gå att åka rutschbana på is på ryggen på djuren. Vi är tre personer nu som jobbar med isskulpturerna. De väger ton och av Florence Oppenheim får vara max 3,5 meter höga för att vi ska kunna transportera dem. Sedan placerar vi djuret på en liten kulle i parken, så att det känns ännu större, berättar Hans Englund. vilket djur det ska bli varje år är en process i sig. Under året försöker de hålla koll på om det är något norrländskt djur som är aktuellt av någon anledning. När vargdebatten var som mest intensiv, fick vargen bli årets djur. Ett annat år var det gråsälen blev det en hackspett, i vintras en igelkott. I år är inget bestämt ännu. Det är hemligt tills djuret kommer ut. Det brukar bli en väldig uppmärksamhet kring det här varje år, och det är ett populärt besöksmål med många barn som använder isbanan. Vid tillverkningen blandas snö och vatten som fästs på en enkel stomme. När formen är klar, sprayar Hans Englund fram djuret med vattenfärg, som går att slipa bort på de ställen där man eventuellt vill ha tillbaka det vita. Till sist klarlackas hela djuret med vatten. Det brukar sitta riktigt bra, eftersom det är skuggigt i parken. Är det för soligt, sitter inte färgen kvar lika bra. Ambitionen varje år är att djuret ska stå på plats till jul men på grund av vädret blir det oftast i januari februari istället. Djuret får sedan stå kvar tills det börjar smälta. Vi håller lite koll eftersom det finns en del lösa delar som kan lossna, och då måste vi ta bort dem och djuret innan det ramlar ihop och kan skada någon. vi planerar att bjuda in till en snöskulpturfestival där ungdomar får möjlighet att själva forma snöskulpturer utifrån ett givet tema, berättar Anna Timfält, som är projektledare för D.I.O.R. Delaktighet och inflytande i det offentliga rummet. Luleå kommun arrangerade en snöskulpturfestival redan för två år sedan, men förra årets upplaga regnade bort. Nu hoppas vi på bättre väder i år så att vi kan genomföra festivalen för andra gången, säger Anna Timfält. Projektet bjuder in ungdomar i olika åldrar och bakgrunder samt från verksamheter som riktar sig till ungdomar med funktionsnedsättningar av olika slag. Ungdomarna bildar lag som under fyra, fem timmar tillsammans får forma en skulptur av hårt packad snö och med hjälp av sågar och spadar. Park och Naturförvaltningen ordnade med formar med hårt packad snö som de levererade till platsen. Det är ganska ansträngande att arbeta i snö men det verkar ungdomarna bara tycka är roligt. i juryn sitter personer från kommunledningen och tjänstemän som väljer ut det bästa verket utifrån gruppens förutsättningar. Ungdomarna får också chansen att träffa kommunfolket och framföra åsikter och diskutera det offentliga rummet. Förra gången anordnades tävlingen på en torgliknande, ganska kal yta i gymnasiebyn i Luleå. Skulpturerna fick stå kvar tills de smälte bort av sig själva, och genomgick under tiden en förvandling som var spännande att se. Väder och vind påverkade skulpturerna och det var också roligt att se att de fick stå kvar utan någon förstörelse. Populär isbana i centrala Luleå Varje år plogar Fritidsförvaltningen i Luleå upp en isbana från Norra Hamn runt Gültzauudden till Södra Hamn samt vidare ut till Gråsjälören. På senare år har man dessutom gjort avstickare över älven till Bergnäset samt inåt älven mot Mjölkudden. Isbanan börjar prepareras i december februari beroende på hur vädret har varit och hur tjock isen hunnit bli. Oftast är isbanan klar för besökare någon gång i januari februari. Luleå on Ice är en familjedag på isen. Här kan barnen åka hundsläde gratis, ta en helikoptertur över isen, äta god mat, grilla eller titta runt och handla på marknaden som tagit plats på isen. Foto: Luleå kommun Ungdomar igång att skulptera vid snöskulpturfestivalen i Luleå F o t o n : L u l e å k o m m u n D.I.O.R. i Luleå D.I.O.R, Luleå, Delaktighet och inflytande i det offentliga rummet, är en folkhälsosatsning som drivs av Luleå kommun, Fritidsförvaltningen i samarbete med Luleå lokaltrafik och Tekniska förvaltningen. Projektet riktar sig till ungdomar mellan 13 och 19 år i Luleå kommun. Syftet är att ungdomar i kommunen ska få ett större inflytande och aktivt kunna vara med och påverka det offentliga rummet sin närhet.

7 TEMA Vinter i utemiljö 13 NX 4510 Så klarar anläggningarna vinterns slitage Visst är det härligt att leva i en miljö med olika årstider. Men hur kan man planera för att anläggningar ska klara av de påfrestningar som vintern för med sig? Vilka material är bäst att använda? Vi tog ett snack med Mats Wiséhn för att få tips. av Lena M Fredriksson VINTERPAKET! TRAKTOR VIKPLOG SANDSPRIDARE Traktor Kioti NX4510CH - Fyrhjulsdriven traktor med 4 cylinders Euro 3A dieselmotor, 45 hk vid 2600 rpm. - Treväxlad hydrostatisk drivning. Mekanisk differentialspärr. Oberoende bakre PTO med 540 rpm. - Två bakre dubbelverkande hydrauluttag. - 3-punktslyft med dragkraft och lägesreglering, kat.1 med 1605 kg lyftkraft. - Ecotechnologies frontlyft kat Allrounddäck. - Gasautomatik. - Automatisk PTO - Hytt med AC. - Arbetsbelysning och vindrutetorkare bak. - RUS-kit, rotella och LGF-skylt. Redskap - Fjärås vikplog VP225 med A-ramsinfäste, kategori 1. - Fjärås hydrauldriven sandspridare 500/1200, 500 liters självlastande. Lägg din order redan idag för att vara säker på att du får leverans innan snön faller! * Obligatorisk 5-årig Maskinskadeförsäkring á 4200 kr ingår. Samtliga priser exkl moms och ev frakt. Begränsat antal. Först till kvarn... Erbjudandet gäller t o m 31 december Traktorn på bilden är extrautrustad. Priset gäller med reservation från tillverkaren uppkomna förändringar i den tekniska specifikationen. MASKINÅTERFÖRSÄLJARE Floby Axima i Floby AB Färjestaden MaskinGruppen AB Falkenberg MaskinGruppen AB Göteborg Västerservice Tractor AB Jönköping Axima i Jönköping AB :- * kr i rabatt! Ord. riktpris: kr exkl moms. Kioti marknadsförs och säljs av Hako Ground & Garden AB. Tel Karlstad Maskin Väst AB Kumla Hako Ground & Garden AB Malmö Hako Ground & Garden AB Skellefteå Utterströms Marin Fritid Stockholm Hako Ground & Garden AB Västerås Hako Ground & Garden AB Växjö Sundahls Maskinaffär AB Ängelholm MaskinGruppen AB mats wiséhn är delägare i ett anläggningsföretag i Göteborgstrakten och har 28 års erfarenhet av branschen. Eftersom han också är nyfiken och har en ständig vilja att testa och lära mer har han samlat på sig mycket kunskap. Här delar han med sig av en del av sina erfarenheter när det handlar om att göra anläggningar som klarar vinterväder. Det allra viktigaste tycker jag är att vi måste fundera över livslängden på det vi bygger, säger han. Vi behöver bygga anläggningar som håller länge och inte behöver byggas om eller renoveras så ofta. Beständighet är ett ord som jag tycker vi borde ha som ledord. Då är det inte alltid det som är billigast vid första anblick som är bäst. När det gäller planering är det viktigt att tänka till kring vad som händer på vintern. Vintern är den årstid då markanläggningar Mats Wiséhn skadas allra mest, och det är lätt att glömma bort denna årstid vid projekteringen. Några av de faror som lurar under den kalla årstiden är först och främst att överbyggnader och ytskikt kanske inte har dimensionerats för att underhållsfordon ska kunna köra på och mot dem. En annan aspekt är att marksten och kantsten kan köras sönder av plogar, och kantsten kan köras sönder för att det saknas markering som visar var kanten är. Sedan är själva materialvalet förstås också viktigt. Liksom halkbekämpningen, som påverkar olika material på olika sätt. Ok, låt oss ta det hela punkt för punkt: 1. Överbyggnader som inte är dimensionerade för att underhållsfordon ska kunna köra på dem. Hur undviker man det? Den självklara lösningen är att bygga en tillräckligt kraftig överbyggnad, alltså förstärknings-, bär- och slitlager, så att det håller för tunga fordon, till exempel vid snöröjning eller transporter av olika slag. Detta gäller ju även på gårdar där fordonstrafik är förbjuden och på cykel- och gångbanor. Både snöröjningsfordon och andra maskiner kan vara ordentligt tunga. Om överbyggnaden är för klen kan det bli spårbildning och om det är plattsatta ytor kan plattor knäckas. Även små maskiner kan ge hög belastning per hjul, vilket hänger ihop med hur stora hjulen är. Beroende på vilket underlag och vilken jordart det är får man göra olika tjocklek på överbyggnaden. Till exempel är jordarten silt mycket tjälskjutande, vilket gör att det behövs ordentligt kraftiga överbyggnader för att inte riskera tjällyftning. Vid lera däremot är bärigheten en dimensionerande faktor, då lera bär dåligt. 2. Marksten och kantsten som körs sönder av plogar eller andra fordon. Vad göra? Här tycker jag att man kan undvika betongkantsten, för de är så känsliga och knäcks lätt. Använd hellre granitkantsten som du gjuter bakom. Den klarar att bli påkörd av plog. Granitkantsten är dyrare, men den håller alltså mycket längre och den kan sättas om ifall den blivit påkörd och flyttat på sig. Ett annat alternativ är betongkantsten fixerad med asfalt bakom, exempelvis en trottoar. Man får inte heller glömma att den som plogar har ett ansvar. Kanske man behöver sätta upp markeringar eller planera snöröjningsrutten i god tid. In i minsta detalj. Och så är det bra om man i förväg bestämmer var snöupplaget ska vara. Om det läggs på en gräsyta är det stor risk att den dör av snölasten och av all sand, salt och flis som hamnar där. Då är det bättre att lägga snön på en hårdgjord yta. 3. Materialval. Hur ska man tänka då? Det är viktigt att veta att betong är ett material som kan förstöras om man saltar. Då startar en kemisk reaktion som förstör ytskiktet på betongen. Känsligheten varierar beroende på vilken kvalitet betongen har. Det handlar om Betong kan förstöras av exempelvis tösaltning. Saltet går då in i betongen, där armeringen rostar och spjälkar bort täckskiktet. Bild: Mats Wiséhn t

8 14 15 att cementen förstörs av saltet, vilket gör att ytan blir fulare och mer ojämn när ballasten, alltså stenen, kommer i dagen mer. Ett annat problem som kan uppstå med betong är om den är armerad. Armeringsjärnet rostar inte i betong eftersom betongen har så högt ph-värde. Men luftföroreningar kan göra att koldioxid tränger in i betongen (så kallad karbonatisering) vilket gör betongen hårdare, men samtidigt gör ph-värdet lägre. Då kan effekten bli att armeringen rostar. Och järn som rostar expanderar. Därför trycks betongen undan och spricker. Numera finns det betongmarksten som torrpressas vid tillverkningen, vilket motverkar påverkan från saltet. En hel del nackdelar med betong, alltså. Vad ska man använda i stället? Jag rekommenderar ett utökat användande av natursten. Det är mer hållbart på lång sikt och fungerar fint i kombination med asfalt. Då blir det hållbara ytor som inte heller är känsliga för salt. Kantsten går inte sönder ens vid påkörning... Hur påverkar halkbekämpningen markanläggningarna? Salt är bra på att ta bort isen när det inte är för kallt. Lämpligast är det vid temperaturer ner till -5 eller kanske -10. Därefter minskar saltets effekt. Då kan man använda sand eller flis, alltså 2 5 mm kornfraktion av krossad sten. En sak att tänka på när man använder sand eller flis är att den inte tinar isen. Ett problem med flis under lite varmare vårvinterdagar är att den smälter ner genom isen och när det fryser igen är isen då utan halkskydd. Man... medan betong är mycket mer känsligt. Foton: Lena M Fredriksson måste därför lägga på flis eller sand mycket mer ofta än salt. Jag förespråkar flis och sand och skulle egentligen gärna vilja testa kalkgrus också, alltså krossad kalksten. Särskilt här i Västsverige skulle det kunna funka bra, eftersom vi har sura marker som skulle må väl av att kalkstenen rullar in i diken och sprids. Fotnot: Glöm inte att beakta den etiska aspekten vid köp av till exempel natursten. De stora leverantörerna har upprättat styrdokument för bland annat arbetsmiljö, miljö och spårbarhet. Vi vill gärna träffa dig på kurs hos Hvilan Utbildning! Motorsåg A 2 dagar nov, nov, dec Motorsåg B 3 dagar nov Motorsåg AB erf. 3 dagar nov, dec Motorsåg C 3 dagar nov Motorsåg E 2 dagar 1-2 dec Röjsåg RA 1½ dag nov, 3-4 dec Utökad dendrologi för arborister 2 dagar åter till våren Vård- och underhållsplan för kyrkogård 2 dagar 8-9 dec Riskbedömning - Farliga träd 2 dagar nov Vinterkvist 1 dag 12 mars Trädvård för kvalificerade yrkesarbetare 2 dagar feb Trädvärdering enligt Alnarpsmodellen 1 dag 15 dec Växtkunskap för fastighetsskötare 2 dagar feb Användning av annueller 2 dagar åter till våren Mottagning och kvalitetskontroll av växter 1 dag 19 feb Val av träd för stadsmiljö 1 dag 8 dec, 13 jan Sjukdomar & skadedjur på buskar o träd 2 dagar nov Sjukdomar & skadegörare i växthus 2 dagar jan Växthusodling 8 dagar start 17 feb Naturstensarbete grundkurs 2 dagar nov, jan Företagsekonomi grundkurs 4 dagar feb Att bygga växtbäddar 2 dagar nov Arbete på väg 1 dag 1 dec, 23 feb Säkerhetskontroll och underhåll lekplatser 1 dag 21 nov Skötsel och förvaltning av utemiljö TCYK 8 dagar start 5 nov Naturstensarbete 1 TCYK 5 dagar febr Beskärning & Trädvård TCYK 5 dagar start 23 febr Fler kurser tillkommer efterhand. Vi får dessutom in helt nya kursrubriker efter nyår Vi har vandrarhem i samma byggnad om du vill bo över! Håll utkik på vår hemsida eller ring Maria Andersson trädgårdstips för 3vintermånaderna: 1 Lökväxter. Snart börjar det bli för kallt för att plantera vissa löksorter. De som är mest tåliga är tulpanlökar, som kan sättas ända tills det blir tjäle eller fram till januari under tjälfria år. Om man vill ha lite mer långlivade tulpaner är det bra att välja någon från grupperna Kejsartulpaner (T. Fosteriana-Gruppen) eller Darwintulpaner (T. Darwinhybrid-Gruppen). Med tulpanlökar är det också så praktiskt de är lätta att få att ta sig och behöver inte ens komma åt rätt håll i jorden. Men narcisser är lite mer känsliga och kan ha svårt att klara sig om man sätter dem för sent. För att öka chansen att de klarar sig kan man täcka platsen med ett tjockt lager med torra löv. Det behöver vara cm tjockt. För att det ska ligga kvar kan man göra en skålform av hönsnät och lägga upp-och-ned på lövhögen. Ibland kan den behöva täckas med en presenning eller liknande, om det är mycket fuktigt, för löven isolerar bäst om de är torra och har mycket luft omkring sig. Glöm bara inte att ta bort löven inför våren, så att växterna kan komma upp! PN1410 Vinterväder Nyhet! Westbjørn Pris exkl moms. Gäller t o m 31/ Vi reserverar oss för eventuella tryckfel. Nyhet! Meiren Introduktionspris! Westbjørn snöslunga V :- ord pris :- Allt på ett ställe Oavsett om du kör i snösvängen eller bara ska hålla gårdsplanen halkfri så hittar du det du behöver hos Lantmännen Maskin. Här finns allt från snöslungor, plogar och sandspridare till snöskyfflar, vägsalt och slitstål. Nytt för i år är redskap från välkända Westbjørn, Meiren och FMG, men självklart finns Holms, Drivex, Duun, Ålö och Norje kvar i sortimentet. Välkommen in! Arbetsbelysning Ett brett sortiment effektiva LED-lampor för olika arbetsuppgifter. Olja och fett Här hittar du oljor för din vinterkörning som t ex Agrols Hybran Syntet och Multi Syntet smörjfett. Slirskydd Snökedjor och skruvdubb minskar slirning och ger ett säkert grepp i halkan. Annonsera i Utemiljös MarkbyggarMarknad! 2 Ogräsrensning. Javisst, det ska man ägna sig åt även på hösten, särskilt under en höst som har varit så mild som i år. När andra växter växer gör också ogräsen det ända fram tills det är tjäle i marken. All ogräsrensning som du får gjort under hösten är guld värd till våren. Då är det ju ändå så hektiskt, och en lycka att ha en hel del av arbetet gjort redan från början. 3 Vattning. En annan sak som kan vara lätt att glömma bort är att ta hand om de växter som har satts under hösten. Till exempel klumpplanterade buskar eller träd. Eftersom de inte har några löv kan man förledas att tro att de inte behöver vatten, men det gör de. Även om marken är fuktig ska man vattna. Vid plantering är det mycket viktigt att öka kontakten mellan rötterna och jorden, och det gör man genom att hälla på vatten. Vintergröna växter behöver också vattnas, faktiskt hela året. De förlorar mycket vatten som avdunstar från bladen, även under vinter. Och när våren kommer gäller också att komma ihåg att vattna lite extra på alla växter som har satts under hösten, och inte tro att de redan har tagit sig och därför klarar sig utan extra vatten. Tel Kontakta oss redan idag! E-post: annons@tidningenutemiljo.se Tel Läs mer på tidningenutemiljo.se Ulf Eldblom, trädgårdsutvecklare på Bostadsbolaget i Göteborg

9 16 TEMA Vinter i utemiljö TEMA Vinter i utemiljö 17 Lär av Östersundsborna Foto: Roger Strandberg i östersund har man hittat sätt att ta vara på det som är trevligt med vintern: snö, is, vintersporter, härligt ljus under soliga dagar med mera. Där ordnar man en Vinterpark vid och på Storsjön varje år, med chans till umgänge och massor av aktiviteter. Mer info på: vinterparken.se Klä dig ordentligt tundra byxa och jacka är vattentäta och har borstad polyester på insidan. Det finns ventilationsok i ryggen och muddar i ärmsluten på jackan. Byxorna har reglerbart benavslut samt knäskyddsfickor. Plaggen är certifierade enligt EN 343 klass 3. Rek. utpris ex moms SEK 699:- resp. 999:-. Mer info på: grundens.se Planera för rosor jodå, det finns rosor som trivs även i norra Sverige och i kalla klimat. I Leif Blomqvists bok Rosor i norr finns goda råd om hur man lyckas och vilka rosor som är extra härdiga och tåliga. som gör det lättare att njuta av vintern Morden Belle är en ros som går att odla långt norrut. Foton: Reidar Rova Grilla i Umeå gå på vinterlunch i Rådhusparken i Umeå. Där ordnar kommunen med soffor av snö eller is, som täcks med renfällar. Sedan tänder de eld där alla lunchgäster kan grilla medhavd korv. Vinterluncherna dras igång på vårvintern och pågår så länge det finns snö. Mer info på: umea.se Undvik att frysa om händerna handskar som är utvecklade för att hålla händerna både torra och varma, och för att ge bra grepp i regn och kyla. De här är del av en kollektion arbetshandskar som är gjorda i en membranteknologi som kallas OutDry. Yttermaterialet och fodret sitter ihop, och uppbyggnaden är gjord så att handen inte ska glida i handsken. Mer info på: guide.eu Drick något varmt i vinter termosen fbb har utsetts till testvinnare flera gånger. Det är en ståltermos som finns i olika storlekar och som håller värmen tack vare ett patenterat system med vacuum. Den säljs bland annat på outnorth.se VINTERKAMPANJ! Kubota L4240 HST med vinterpaket Kampanjpris: :- ex. moms Ord. pris: :- ex. moms Gäller så långt lagret räcker. Kan ej kombineras med andra erbjudanden. Telefon: Se våra återförsäljare på svenningsens.se Tel

10 Så hittade Bengtsfors ut ur miljökatastrofen På en skylt i mitten av labyrinten i EKA Miljörum står följande text: Saneringen av EKA-området ställde experter och beslutsfattare inför många svåra vägval. Projektet var unikt. Det fanns inga färdiga lösningar. Skulle gifterna tas om hand, eller var det bättre att låta dem ligga kvar i marken? Nu skall du göra ett vägval hitta vägen ut ur labyrinten! Vad gör en kommun som ställs inför en miljöförstöring av gigantiska mått? När framtidskonsekvenserna är oöverskådliga och kunskapen om hur man hanterar de gifter man hittar är begränsad? Utemiljö har besökt Bengtsfors och tagit del av hur ett svårt miljöhot mot kommunen och dess invånare har hanterats. Och hur det vändes till något konstruktivt och bildande. dalsländska bengtsfors är en liten ort som ligger vid två sjöar, Lelång och Bengtsbrohöljen. Mellan sjöarna fanns en fors, och det var den som lockade ingenjören Rudolf Lilljeqvist att starta ElektroKemiska Aktiebolaget, EKA, där i slutet av 1800-talet. Han var intresserad av en metod att producera klor med hjälp av elektricitet. Med billig vattenkraft från forsen och med Alfred Nobel som en av finansiärerna till industrin startades produktionen av klorgas och alkali i Bengtsfors. Klorgasen användes till att bleka pappersmassa och framställningen gjordes genom elektrolys, där man hade stora kar fyllda med kvicksilver som den ena elektriska polen, katoden. Verksamheten var kvar i Bengtsfors till en bit in på 1920-talet då den flyttades till Bohus, där den efter en del förvecklingar och ägarbyten faktiskt fortfarande text och foto: Lena M Fredriksson ligger. Efter att kemiindustrin i Bengtsfors lagts ner har det bland annat varit leksaksfabrik och kemtvätt i industrilokalerna. Det kvicksilver som läckte ut under några få decennier för hundra år sedan har förgiftat marken för all framtid, berättar Boh Tivesten, före detta samhällsbyggnadschef i Bengtsfors och den som var kontaktlänk mellan kommunen och det projekt som kom att sanera området. Dessutom var dioxin en restprodukt vid klorgasframställningen, vilket också är mycket farligt och bryts ned långsamt. Trots att vi har sanerat och tagit bort så mycket av gifterna som har varit möjligt, finns en del kvar som vi alltid kommer att få leva med. Det var vid en statlig genomgång av gamla industriområden som provtagningar i EKA-området visade att det fanns en del gifter i marken. Redan tidigare hade det funnits misstankar om detta, bland annat för att man ofta hittade död fisk på kraftverksgallren i forsen nedströms industriområdet. Det är dock oklart om den döda fisken verkligen hade med miljöförstöringen från EKA-industrin att göra. År 2001 inledde Bengtsfors kommun sitt EKA-projekt, där man först skulle undersöka och utreda hur illa ställt det egentligen var med området och sedan besluta om åtgärder. Området ligger centralt i samhället och det var angeläget att kunna använda det på något sätt. Under utredningarna mätte vi grundligt på en mängd olika ställen och vi delade in föroreningarna i åtta olika klasser, samt bestämde hur materialet skulle hanteras beroende på vilka gifthalter det innehöll, säger Boh Tivesten. Vi var tvungna att göra något åt detta eftersom det egentligen är som en stor deponi, mitt i samhället. Efter flera års utredande och förprojekteringar gav Miljödomstolen Bengtsfors kommun tillstånd till efterbehandlingsåtgärder vid EKA-området och saneringsarbetena började så småningom. Det var ett stort risktagande för kommunen, som satsade 2,5 miljoner på projektet. Ett alldeles för stort projekt för en så liten kommun. Det var oklart på många punkter om staten eller kommunen skulle stå för notan, till exempel när vi hittade tunnor med gift i vattnet. Men det har löst sig och staten har betalat resten, genom Naturvårdsverket via Länsstyrelsen i Västra Götaland. Valet av projektledare skedde genom upphandling enligt LOU. Det fanns då ett vägval om man skulle välja ett företag med inriktning mot projektledning som arbetade nära kommunen och använde kommunens resurser eller om hela ansvaret skulle läggas på en större koncern. Efter diskussioner med Länsstyrelsen och Naturvårdverket kom vi fram till det förstnämnda alternativet och vi ångrar inte det valet, säger Boh Tivesten. Vi har på så sätt fått tillgång till hela den samlade kompetensen i landet och det har visat sig vara mycket värdefullt. Jag tror knappt att det är något större företag som inte funnits med i bilden. det visade sig undan för undan att miljöförstöringen var värre än befarat. Mycket värre. Det vi började med var att riva byggnaderna som stod kvar här. Och så grävde vi ut förorenad jord och forslade bort den för förvaring. Kanten ner mot vattnet avgränsades runt om med stålspont. Därpå fyllde man på med ett cirka 15 meter brett och sex meter djupt filter av grus, så att förorenat material inte ska läcka ut. Då var det viktigt att kontrollera så att grusfraktionerna hade rätt sammansättning, så att de partiklar som kvicksilver och dioxin är bundna till skulle fastna i filtret. En bentonitmatta, ett lermembran, har lagts över marken på EKA-tomten, det vill säga nuvarande EKA Miljörum. Grundvattnet leds runt om dessa filter eftersom vi har skydd på sidorna och även tak, säger Boh Tivesten. Däremot tränger det in en del vatten underifrån, men vi ville egentligen ha en liten och kontrollerad vattengenomströmning så det är inte helt fel. Vi vill inte ha en stängd miljö, eftersom det då skulle kunna skapas förutsättningar för att vissa föroreningar skulle bli ännu giftigare. Men en vinterdag 2007, mitt i bortgrävandet av förgiftad jord hittade saneringsarbetarna mängder av fritt kvicksilver, bland annat under det som varit ett golv i industribyggnaden. Små kulor av kvicksilver flöt omkring i marken. Då fick vi rasande snabbt ordna så att de som arbetade med detta bar tät klädsel och andningsmasker som skydd. Vi fick sluta använda grävskopor och i stället försiktigt sortera med trädgårdsspadar. För att undvika att kvicksilvret spreds i omgivningen, till exempel via damm under sommardagar, måste vi vattenbegjuta området. Och under vintern behövde det vara täckt. Allt detta gjorde att det hela blev mycket dyrare än vad vi först hade trott. Boh Tivesten i en av de bänkar han har formgivit för EKA Miljörum. t

11 20 21 Parter EKA-parken Saneringen när saneringen avslutades hade totalt 13,5 av omkring 15 ton kvicksilver avlägsnats. Det återstående ligger långt ner, under grundvattennivå. Ett problem under saneringsarbetet var att veta hur man skulle hantera de förorenade materialen. Det har vi fått ta ställning till allt eftersom tiden har gått, säger Boh Tivesten. Det fanns ju inget facit för hur det här skulle gå till, så vi har försökt få fram samlade erfarenheter och utifrån dem fatta de bästa tänkbara besluten. En del av de cirka ton förorenad jord som har grävts upp har kunnat tvättas på plats av Sakab, så den kunde återanvändas. Det mesta har dock körts bort i specialgjorda täckta containrar. Det har sedan behandlats på olika sätt och deponerats på Sakabs anläggning utanför Kumla. Och omkring 300 ton av det allra mest förorenade körde vi till Sakab i slutna tunnor. Behandlingen av dessa massor visade sig bli mycket komplicerad. Problemet var att jorden innehöll höga halter av både kvicksilver och dioxin. Destilleringen av kvicksilver och förbränningen av dioxin sker vid olika temperaturer. Ingen anläggning i Europa klarade av behandlingen. Men efter ombyggnad och flera försök har en anläggning i Schweiz nu lyckats genomföra behandlingen. Den planerade stabiliseringen och deponeringen av det metalliska kvicksilvret har dock inte genomförts, på grund av att det aktuella företaget i Tyskland har gått i konkurs. Därför förvaras 732 kg fritt kvicksilver tills vidare av Sakab. Kostnaden för saneringen har hittills uppgått till närmare 300 miljoner kronor. när saneringen till slut började vara avklarad på platsen var det dags för nästa fråga: vad skulle området användas till? Gifterna som finns här kommer aldrig De så kallade tusenårsstenarna har inskriptioner som på olika sätt ska informera kommande generationer om giftet i marken. att försvinna. Därför går det inte att bebygga området. Och inte kunde vi göra det till en vanlig park heller, för om vi planterade träd skulle deras rötter gå igenom bentonitmattan ner i det förgiftade och det fick de inte. Våra restriktioner var desamma som vid en deponi. Dessa begränsningar i kombination med en önskan om att informera om det som har hänt ledde så småningom tankarna i riktningen att man kanske skulle skapa någon sorts pedagogisk park. Kanske ett Miljöum eller Miljörum, som en variant av de Naturum som finns på olika håll i landet? Detta var en idé som höll genom alla diskussioner. Med hjälp av bidrag från Naturvårdsverket har man nu lyckats skapat en park där områdets historik lyfts fram, där kvicksilvers egenskaper och faror belyses och där det finns dokumentation om hur saneringen har gått till. Av det giftförorenade industriområdet har ett pedagogiskt miljömuseum skapats, Några av de parter som har ansvarat för sanering och uppbyggnad av EKAparken Miljörum: Bengtsfors kommun Empirikon (projektledning saneringen) Naturinformation i Bengtsfors (idéer kring Miljörummet) Einar Larsson, Botaniska trädgården i Göteborg (urval av växter som lämpar sig för ett område av den här typen) Läs mer på: ekamiljorum.se och bengtsfors.se/eka Miljörum I EKA Miljörum finns en bäck med modeller av slussar. Det finns också en utställning som visar hur saneringen gick till. som fått namnet EKA Miljörum. Parken är karg men vacker på ett stilrent sätt. Stenar, gatstenar och skifferplattor från kommunens förråd har återanvänts på nya platser, byteshandel har idkats så att man har kommit över bland annat bearbetade stenblock till en rimlig kostnad. Kreativiteten har flödat för att trots allt skapa en trivsam plats ovanpå denna giftskandal. Platsen inbjuder också till aktivitet. Till exempel finns där en scen, och framför den stora granitblock att sitta på, det finns en stenlabyrint och även grillplatser med utsikt över forsen. I en bäck har man byggt modeller av slussar, något som det finns gott om i större skala i den närbelägna Dalslands kanal. Summa summarum kan man konstatera att EKA-parken nu används för utställningar, föreställningar och sammankomster. Och som utflyktsmål för folk från när och fjärran. Det har faktiskt blivit en turistattrak- tion och vi tar emot busslaster med intresserade människor på studiebesök. Många kommer också själva hit och tittar och läser. Vi har funderingar på att starta öppna guidade visningar, men har inte dragit igång det ännu. Det är kommunen som sköter anläggningen, bland annat med hjälp av personer som är anställda på arbetsmarknadsenheten i Bengtsfors. Trots allt finns det en hel del växter i parken. De är alla inneslutna i cementrör som når omkring 70 cm ner i marken och har en duk i botten. Vi har satsat på en östasiatisk estetik med små uttrycksmedel och har ett antal funktionella designelement. Gruset ligger fritt och har lagts i mönster med ljust och mörkt grus, men det får flyta ut så att mönstren förändras när tiden går. eftersom gifterna kommer att finnas kvar i marken för alltid har tanken varit att informationen om föroreningarna ska vara tillgänglig även för kommande generationer så länge som möjligt. Minst i år. Men hur skapa så långlivade meddelanden, när vi inte ens vet hur folk kommer att ta till sig information om 100 år? Stenarna är sittplatser vid scenen, men har också fått hällristningar på olika språk, till exempel dataspråk, för att öka chansen att de ska kunna läsas i framtiden. Det kan vi ju förstås inte veta, säger Boh Tivesten. Men vi har valt att knyta an till de hällristningar som finns här i närheten och som ju är år gamla. Vi har valt att skapa moderna hällristningar på de stora granitblocken framför scenen. För att öka chanserna att bli förstådda meddelar vi oss där på en mängd olika sätt. Granitblocken har därför fått inskriptioner på olika språk: svenska, engelska, kinesiska. Även kemiska symboler där tecken för kvicksilver och kvicksilverförorenat dioxin finns. Enkla bilder visar överkryssad spade och träd med överkryssade rötter. På ett block är inskriptionen digital och består av ettor och nollor och dessutom har den ett inmonterat usb-minne med informationen. Meddelandena informerar om att man inte ska gräva i marken här och inte heller plantera träd. Vi hade absolut inte kunnat ana att vårt saneringsprojekt skulle bli så här omfattande. Någon trodde att det skulle kunna kosta 80 miljoner kronor och vi andra tyckte att det lät helt orimligt. Och så landade det på närmare 300 miljoner. Allt detta på grund av en industri som bara var aktiv här i några decennier. Industriområdet var på ungefär en hektar. För att ha lite marginaler har ett område på tre hektar sanerats och skyddats. Mängden kvicksilver som hittades i marken var omkring 15 ton. Ingen annanstans i Sverige har man hittat så mycket kvicksilver på en så begränsad yta, som på EKA-området. Kvicksilvret var till största delen bundet till organiskt material, men man hittade också en hel del fritt kvicksilver. När saneringen av EKA-området genomfördes var det det hittills största saneringsprojektet i Sverige. Det tog fyra år att förbereda och planera saneringen och över två år att genomföra den. Det viktigaste syftet med saneringen var att minska risken för en framtida olycka. Man ville också stoppa det långsamma utflödet av gifter via grundvattnet. Målsättningen för saneringsprojektet var att reducera spridningen av kvicksilver med 90 procent och spridningen av dioxiner med 85 procent. Allt tyder på att målet har uppfyllts. Utan saneringen skulle miljöpåverkan ha spridits via sjön Bengtsbrohöljen, vilket hade kunnat få mycket allvarliga konsekvenser för ett stort område. Man räknar med att saneringen och de barriärer som har placerats runt den förgiftade marken gjort att man inte behöver befara någon allvarlig försämring av kringliggande miljöer. Saneringen avslutades 2009, varvid skapandet av EKA Miljörum tog vid. EKA Miljörum invigdes i september Lilljeqvist, EKA och Nobel EKA, ElektroKemiska Aktiebolaget, grundades av Rudolf Lilljeqvist 1895 i Bengtsfors, ungefär samtidigt som orten fick järnvägsförbindelse med Uddevalla. EKA framställde klorgas och natriumhydroxid på elektrokemisk väg, och använde då bland annat kvicksilver. Rudolf Lilljeqvist fick kontakt med Alfred Nobel, som gick in som delägare i EKA, och de höll kontakten via brevväxling. När Alfred Nobel hade dött visade det sig att han skrivit i sitt testamente att han ville att Rudolf Lilljeqvist tillsammans med Ragnar Sohlman skulle verkställa Nobels testamente. De lokaliserade och realiserade då Nobels tillgångar, vilket var ett mycket omfattande uppdrag. Det sägs vara tveksamt om Nobelprisen skulle ha existerat idag utan Lilljeqvists och Sohlmans arbete.

12 22 Studenter bidrar i verkliga projekt med en ny stadsdel i Jörlanda... Studenter som bidrar med tankar och idéer kring utveckling av nya stadsdelar det är tanken bakom ett mångårigt samarbete mellan Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg och Stenungsunds kommun. i höst arbetar en en grupp studenter från Chalmers Tekniska Högskola med att rita en helt ny stadsdel i centrala Jörlanda i Stenungsunds kommun. Området är utpekat för nyexploatering i kommunens översiktsplan, och ska bebyggas med 100 nya bostäder. Att ta med blivande byggnadsoch civilingenjörer så tidigt i ett planprojekt, är till stor nytta för både kommunen och studenterna själva. Studenterna får realistiska förutsättningar för en övningsuppgift i sina studier, och för oss innebär samarbetet att vi primärt får ta del av en mängd spännande idéer. Men den kanske viktigaste aspekten är ändå att vi kan fånga upp tankar från en yngre generation som inte finns ute i yrkeslivet ännu. Ska vi kunna ligga i framkant i våra planer, måste vi ta tillvara den här gruppens syn på hur en väl fungerande stadsdel kan se ut i deras värld, säger Jan Rehnberg, plan- och byggchef i Stenungsunds kommun. Kommunen har ställt ett antal frågor till studenterna som de måste fundera över. av Florence Oppenheim... och centralt i Göteborg Hur ska dagvattnet hanteras, hur ska området länkas samman med kollektivtrafiken och vad kan man göra för att göra området attraktivt för boende och företag? Den här gången har vi särskilt lyft frågan om markbeläggningar i ett aggressivt klimat med ökande regnmängder, säger Jan Rehnberg. när studenterna är klara med sina förslag, kommer tre tjänstemän på kommunen att välja ut de åtta, tio bästa förslagen som sedan ska redovisas för boende, politiker och tjänstemän. Vi använder inte studenternas projekt rakt av i den fortsatta planeringsprocessen, men vi tar intryck av till exempel de skillnader vi kan se mellan deras projekt och kommunens egna planer. Studentarbetena är en inspirationskälla och idébank för hur man kan hantera framtida krav och möjligheter, och ger oss en idé om vilka faktorer de anser vara viktiga i boendet. I ett tidigare projekt har kommunen till exempel fått fram att det finns ett stort I Göteborg ska studenter skissa på framtidens Masthuggskaj ett område som ska knyta samman tre centrala stadsdelar till en levande och hållbar stadsdel. fyra arkitektkontor har under hösten jobbat med att utforma en struktur för den nya delen av Göteborg som kallas Masthuggskajen. Parallellt har en grupp studenter fått ett avgränsat uppdrag att ta fram förslag och idéer för kajpromenadens innehåll, attraktiva mötesplatser och funktioner i den moderna staden som stöttar hållbara livsstilar. Initiativet är ett samarbete mellan den ideella organisationen Miljöbron, som koordinerar examensarbeten för att utveckla miljöarbetet i näringslivet, och kommunala bolaget Älvstranden Utveckling AB. Vi ser samarbetet som mycket värdefullt, dels för att studenterna ska få kontakter in i arbetslivet, dels för att se hur de själva tänker om att bo i staden. I första hand ska de titta på hur vi kan skapa levande mötesplatser i stadsdelen, säger Åsa Vernersson, projektledare Älvstranden Utveckling, som ingår i det konsortium som ska utveckla Masthuggskajen. Arkitektkontorens och studenternas förslag kommer att ställas ut för allmänheten i december. Förslagen ska sedan vara en del i det fortsatta arbetet med detaljplanen för området. behov av en träffpunkt för hemarbetande i ett nybyggt bostadsområde. Detta är en fråga som vi numera har med på agendan, säger Jan Rehnberg. börie glamheden är ansvarig lärare för kursen Samhällsplanering på Byggingenjörsprogrammet på Chalmers, som samarbetar med kommunen. Vi letar ständigt efter aktuella projekt som våra studenter kan jobba med för att kunna ge dem en mer spännande och verklighetsförankrad övningsuppgift. De går in i detta som i en vanlig skoluppgift, med den skillnaden att de här kan besöka området och få en helt annan kontext att hålla sig till, säger Börie Glamheden. Han poängterar att det innebär en del arbete för kommunen, inte minst att de ska bedöma ett antal arbeten och ge feedback. Men det är också värdefullt för kommunen att få in så mycket tankar kring ett framtida boende i ett så här tidigt skede i processen, säger han. Miljöbron Miljöbron är en ideell organisation med syfte att bidra till en hållbar utveckling i Västra Götalandsregionen. Det finns också en fristående systerorganisation i Skåne. Miljöbron skapar samverkan mellan akademi och näringsliv genom att förmedla konkreta projekt mellan studenter och arbetsgivare. Beroende på typ av projekt kan omfattningen variera mellan 20 timmar och 20 veckor. Gemensam nämnare för alla projekt är att de har en miljö- och hållberhetskoppling fick 132 företag hjälp via Miljöbron. GRÖNA FAKTA Gynnsamt med gröna tak Takträdgårdar och gröna tak har fått ett uppsving under de senaste åren och kan ge många nya möjligheter i en tätbefolkad stad. Samtidigt som de kan erbjuda människor trivsamma och grönskande oaser kan de också bidra till att skapa en framtid som är mer hållbar. Detta genom att de hjälper till att bevara en biologisk mångfald i staden. Samtidigt hjälper de till att ta hand om dagvatten och reducerar avrinningen jämfört med ett vanligt tak. Något som kan bli allt viktigare i samband med de pågående klimatförändringarna. Att man dessutom kan odla ätbara grödor på taken är ytterligare en bonus som kan gynna oss människor framöver. text och foto: Jonatan Malmberg Gröna Fakta produceras av tidningen Utemiljö i samarbete med branschens experter

13 II III Gröna tak Gröna Fakta 7/2014 Gammal tradition med framtiden för sig enligt den holländske statsvetaren Maarten Hajer har naturen blivit samhällets mest populära spegel: Vi speglar oss i naturen och reflekterar över fördelarna med samhället: Hur bra har vi lyckats? (Hajer 1995, min översättning). Detta årtusende står den natur vi speglat oss mot inför alarmerande klimatförändringar och accelererande artutdöd, förändringar som dramatiskt påverkar både ekosystem och själva biosfären. Det finns inte längre en stabil och oföränderlig natur mot vilken vi kan spegla och jämföra vårt samhälles utveckling. Istället sprider sig förståelsen att vi i allt väsentligt är en del av naturen och helt beroende av de ekosystemtjänster den förser oss med. Inom stadsplaneringen finns idag ett allt större intresse kring olika blågröna lösningar för att främja urbana ekosystemtjänster. Här har ytor på tak en stor potential att bidra med den mycket övertygande bredd av miljöfördelar som gröna tak ger. gröna tak är ingenting nytt för oss skandinaver. Fram till 1800-talets mitt var torvtak vanliga i stora delar av Sverige och Norge, både på landsbygden och i städerna. I hundratals år har dessa tjänat som ett skyddande lager mot vädrets nötande krafter. Näver användes som tätskikt under ett jord- och vegetationslager vars främsta uppgift var att hålla nävern på plats, samtidigt som en viss värmeisolering uppnåddes. I Blekinge och Öland användes tång istället för näver samt i delar av Östergötland halm eller vass. Gröna tak Gröna Fakta 7/2014 Augustenborgs Botaniska Takträdgård är ett av exemplen på moderna takträdgårdar. under 1800-talet förlorade grönskan takytorna i våra städer. Under större delen av 1900-talet var gröna tak ovanligt och hörde inte till huvudintresset bland arkitekter. Men det fanns undantag som fortfarande sticker ut längre fram i den här artikeln gör vi ett nedslag i Wien och Friedensreich Hundertwasser vars fantasifulla lösningar hänför, samt i Zurich med ett tak som nu är hundra år gammalt! Svensk modern arkitektur influerades under 1900-talet mycket av den schweiziska arkitekten Le Corbusier, en av modernismens främste teoretiker. Modernismens rationella penseldrag kom att ställa många höga hus på raka led med närhet till stora grönområden. Men Le Corbusier var faktiskt också en av de tidigaste och starkaste förespråkarna av takgrönska. I sitt arkitekturmanifest, Vers une architecture från 1923, beskriver Le Corbusier fem huvudprinciper för modern arkitektur. Den femte principen är att tak ska nyttjas till takträdgårdar för att kompensera för den grönyta som huset upptar. Takträdgården tänktes kunna bli en av de mest populära grönytorna för de boende. En idé som nu långt senare börjar få sitt genomslag.

14 IV V Gröna tak Gröna Fakta 7/ Fem kriterier för gröna tak Gröna tak kan likt andra trädgårdsmiljöer variera i utformning och endast vår fantasi sätter gränserna. Men det finns fem kriterier som samtliga gröna tak mer eller mindre bör uppfylla, oavsett om det är ett tunnare extensivt sedumtak eller en skötselintensiv takträdgård. det första kriteriet gäller att taket måste klara den extra belastning som ett grönt tak medför utöver andra laster på taket som beaktas, som hänsyn till snölaster. Det gröna takets vikt beräknas i vattenmättat tillstånd och de lättaste sedumtaken väger inte mer än 50 kg per m 2 och platssådda sedum eller sedum-ört tak inte mer än cirka 100 till 150 kg per m 2. Detta kan jämföras med intensiva takträdgårdar som kan väga mer än tio gånger så mycket. Gemensamt för de flesta extensiva och intensiva gröna tak är att vikten ofta är en begränsande faktor i projekteringen och lätta material är att föredra. det andra kriteriet gäller att ett grönt tak under inga omständigheter får läcka. Under ett grönt tak finns som på alla tak ett tätskikt som måste skyddas både vid installation och underhåll. Här finns en rad olika lösningar och säkra produkter. Läckage är lyckligtvis inte vanliga. Om olyckan ändå är framme kan läckan vara svår att lokalisera under det gröna taket. Men faktum är att generellt skyddar det gröna taket underliggande tätskikt mot UV-ljus, höga temperaturer och mekaniska skador och förlänger därmed tätskiktets förväntade livslängd Kalkrikt biotoptak på Augustenborgs Botaniska Takträdgård. det tredje kriteriet är att det gröna taket måste ha en fullgod dränering av överskottsvatten. En undermålig dränering kan orsaka dränkt vegetation, oönskad ytavrinning eller okontrollerade flöden, vilket i vissa fall kan leda till erosion av substratet på växtbäddar, eller i värsta fall att taket tillfälligt blir tyngre än vad det är dimensionerat för. det fjärde kriteriet är att taket behöver ha en god vattenhållande kapacitet med växttillgängligt vatten vid sidan om den goda dräneringen. Balansen mellan god dränering och god vattenhållande förmåga är centralt både för extensiva och intensiva gröna tak. Det finns inget grundvatten som bibehåller fuktnivåer och uttorkning är en riskfaktor. Intensiva gröna tak bör alltid ha tillgång till bevattning, alternativt droppbevattning i växtbäddarna. det femte och sista kriteriet är att det gröna takets växtsubstrat både kan uppfylla ovanstående kriterier och samtidigt vara välanpassat för den vegetation som önskas. God tillgång till luft i tunna extensiva substrat kan uppnås med porösa mineraljordar (god dränering ökar inte den lufthållande kapaciteten i substratet) och näringstillgång är naturligtvis viktigt. Det organiska innehållet i extensiva och intensiva substrat skiljer sig rätt mycket. Extensiva substrat har ett betydligt lägre innehåll av organiskt material, men det passar fetblad och fetknoppar som överlever fint i karga och torra miljöer. Hundraåring med unik flora intensiva gröna tak skiljer sig bara på ett fåtal punkter från vanliga trädgårdar. Men de extensiva miljöer som kan skapas på tak fordrar en lite annan förståelse. Utanför Zürich i Wollishofen finns fyra fotbollsplansstora tak ovanpå kommunala vattenreservoarer som har en minst sagt unik flora. Här spelar naturen ut all sin prakt och komplexitet på en mycket avgränsad yta och rymd. För exakt hundra år sedan, 1914, installerades taken i Wollishofen av två primära skäl. Dels skulle de kamouflera vattenreservoarerna mot eventuella flyganfall (det första världskriget stod för dörren) och dels syftade substrat och vegetation till att hålla nere temperaturen inuti byggnaden under varma sommardagar. För hög temperatur kunde leda till oönskad bakterietillväxt i det magasinerade vattnet. Taken anlades med ett dränerande lager av 5 10 cm grus och sand samt ytterligare cirka cm matjord från omkringliggande landskap. Dräneringen av taken kan inte betraktas som fullgod, då taket nästan jämt är fuktigt, men detta har istället möjliggjort en fuktängsvegetation. En mycket intressant under har projektet BiodiverCity med partners från offentlig och privat sektor installerat totalt nio extensiva biotoptak runt om i Malmö. Olika biotoptyper har efterliknats med variation i substratdjup och växtmaterial, med bikupor eller hem för bland annat humlor och solitära vildbin. Livsmiljöer skapas genom sandhögar, stenrösen, stockar med mera. Ett av dessa gröna tak anlades på Augustenborgs Botaniska Takträdgård där en kalkrik biotop efterliknats, med det värdefulla naturområdet kring Limhamns kalkbrott som förebild för takets karaktär och växtarter. En hög ambitionsnivå kan rymmas inom projekt där kommun eller byggherre ser ett värde i ökad biologisk mångfald. Men i de fall då biotoptak upplevs som för ambitiöst kan vi fortfarande med små medel göra mycket för att höja de extensiva gröna takens ekologiska och estetiska värden. Sida vid sida med fetblad och fetknoppar kan utrymme ges för delar av vår svenska flora av torktåliga örter, som Orkidé på tak i Wollishofen. detalj i takets historia är att dess tätskikt bestående av ett lager asfaltsmastix på 2 cm fortfarande är i gott skick 100 år efter takets etablering! Endast vid ytor som exponerats i solljus har tätskiktet lagats. Jorden på taken är mycket fattig på fosfor och liknar en näringsfattig äng med sin artrikedom om totalt 175 växtarter. Den låga näringstillgången i kombination med dess fuktighet gör taken osannolikt nog till en attraktiv boplats för nio orkidéarter. under årens lopp har landskapet på marknivå nedanför Wollishofens tak genomgått samma förvandling som brett ut sig över större delen av vår kontinent. fått allt mindre utrymme i vårt monotona jordbrukslandskap och som ibland endast finns längs karga vägkanter. Blomsterbrist i jordbrukslandskapet och förlorade ängsmarker bidrar till att många av våra vilda solitära bin och humlor snabbt minskar i artantal. Blommande tak med arter som Ett varierat jordbrukslandskap med ängar, skogsgläntor och mindre åkermarker har ersatts av monokultur, gödselintensivt jordbruk. De nio orkidéarterna som återfinns på taken är idag mycket sällsynta. Gödslade fosforrika jordar har missgynnat orkidéer som med sitt intima och livsnödvändiga samarbete med mykorrhiza klarar markkonkurrensen bättre på näringsfattig jord. Taken i Wollishofen visar de gröna takens potential som möjligt redskap i urban naturvård. Zurich University of Applied Science (ZHAW) undersöker idag möjligheten att använda gröna tak för att stärka orkidéer och andra arters mångfald och gendiversitet. Blommande fält på taken i Wollishofen. Hjälper till att bevara biologisk mångfald tjärblomster, kärringtand, backglim, blåeld, färgkulla, backnejlika, trift med flera bör beaktas som ett av många redskap för att förbättra humlors och solitärbins överlevnadsmöjligheter. Kanske är det i framtiden längs med vägkanter och uppe på taken vi plockar vår midsommarkrans? Gröna tak Gröna Fakta 7/2014 En jordhumla närmar sig en taklevande kornvallmo.

15 VI VII Gröna tak Gröna Fakta 7/2014 Drömträdgårdar på hög höjd i Wien takträdgårdar högt uppe på hustak erbjuder möjligheten att även i en tät stad skapa många fantastiska grönområden. För den österrikiske arkitekten Friedensreich Hundertwasser var, liksom för Le Corbusier, takgrönska ett självklart element. Ett av de mest kända exemplen är det 30 år gamla Hundertwasser House i hjärtat av Wien. Den trappstegsliknande mycket fantasifulla huskroppen är täckt av en rad trädgårdar i varierande storlek där samtliga våningsplan har tillgång till både privata och gemensamma grönytor. Faktum är att den totala ytan av de gröna taken överstiger den yta som huset upptar tack vare finurliga och lekfulla terrasser. Tala om kompensering av exploaterad markyta! De boende bjöds in till att utveckla och förvalta var sin takterrass på det sätt de fann bäst och idag har varje terrass sin egen karaktär. För Friedensreich Hundertwasser utgjorde grönskan en del av byggnadens väsen och själ. Bara två kvarter bort från Hundertwasser House finns Friedensreich egen lägenhet på översta våningen av ett sexvåningshus. En smått vildvuxen trädgård med äppel- och körsbärsträd vajar över stadens horisont. Hundertwasser House med sin färgglada fasad. Systemsäkra lösningar håller på att tas fram gröna tak växer i popularitet i Sverige. Intensiva takträdgårdar och överbyggnader på betongbjälklag blir allt vanligare. I takt med att dessa lösningar efterfrågas i högre utsträckning ökar också antalet aktörer på gröna takmarknaden. Trädgårdsanläggning och skötsel sker i allt högre omfattning med byggnadselement och tätskikt under det gröna. För att säkerställa god kvalitet behövs en samsyn och tydliga rekommendationer på marknaden. Rekommendationer som även underlättar i projekteringsskede med vägledning och funktionskriterier för val av växtmaterial, uppbyggnad av växtbäddar, dränering, tätskikt, isolering och betongkonstruktion. Även om läckage idag sker på en mycket liten del av alla tak som byggs, särskilt vad gäller extensiva gröna tak, kan tydligare rutiner och rekommendationer också bidra till att missöden undviks vid installation och drift. Sedan sommaren 2014 är detta arbete på gång genom projektet Systemsäkra Lösningar På Betongbjälklag. Projektet genomförs inom Vinnova-utlysningen Utmaningsdriven Innovation UDI Hållbara städer och fokuserar på ett helhetstänk med nolltolerans mot läckage. ett brett samarbete sker inom projektet med offentliga och privata aktörer, tillsammans med bland andra CBI Betonginstitutet, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). Projektet förväntas leda fram till ny kunskap, nya produkter, guidelines och certifieringssystem för olika gröna taklösningar. Beställare av dessa lösningar kommer, efter projektets genomförande, att kunna känna större trygghet i samband med upphandling. Behovet av gröna tak är med stor sannolikhet här för att stanna, och gröna tak med god kvalitet ska hålla i många år. Augustenborgs Botaniska Takträdgård har gångbroar för besökare. I Malmö finns ett flertal varianter på takträdgårdar på många sätt är Malmö en föregångsstad vad gäller gröna tak i Sverige. Här finns en rad spännande och innovativa gröna tak samt storsatsningar som takparken på köpcentret Emporia. Ett något äldre exempel är en intressant och stilren trädgård belägen ovanpå det omtalade husprojektet Urbana Villor, där en ljus, stenig miljö samsas med torktålig semi-intensiv grönska av enar och prydnadsgräs. På ett av MKB:s (Malmös kommunala bostadsbolag) tak som byggts i Västra hamnen har en annan strandliknande miljö skapats under hösten På MKB:s tak finns nu en strandäng direkt utanför en del av lägenheternas fönster. Det extensiva taket erbjuder en spännande utblick vilket medför en del av de rekreativa värden som annars oftast förknippas med intensiva gröna tak. lyssna på radio om gröna tak i malmö! studio ett i p1, 29 oktober, cirka 24 minuter in i programmet. Gröna tak Gröna Fakta 7/2014 Klimatanpassning med hjälp av gröna tak Friedensreich Hundertwassers egen lägenhet med en lummig trädgård på sjunde våningen. Pågående klimatförändringar medför både ökat antal värmeböljor och kraftiga regn som på kort tid kan skapa stora skador med omfattande kostnader som följd. Blågröna lösningar i staden är allt viktigare för klimatanpassning där gröna tak kan spela stor roll för hur vi klarar av ett häftigare väder. Gröna tak fördröjer, reducerar och distribuerar dagvattnet över en längre tidsperiod. Avrinningen hos ett grönt tak blir betydligt mindre jämfört med ett vanligt tak där den totala avrinningen kan vara lika stor som nederbördsmängden. Retentionsförmåga på årsbasis bland gröna tak varierar mellan 45 och 90 procent minskad avrinning, främst beroende på substratdjup. När vi förväntar oss allt kraftigare nederbörd är det framför allt viktigt att minska och fördröja toppflödet under intensiva regn. Den fördröjning som det gröna taket ger beror på en mängd faktorer; till exempel lokala klimatförhållanden, årstid, nederbördens intensitet och varaktighet, substratdjup, substratets sammansättning och lutningen på taket. Samtidigt med obeständigt klimat växer våra städer i snabb takt. En ökning av byggnadselement och hårdgjorda ytor till följd av urbanisering medför en förändrad energibalans med begränsad vatteninfiltration och avdunstning. Detta bidrar till den så kallade Urban Heat Island-effekten vilket innebär att de urbana områdena har en högre lufttemperatur än de rurala. UHIeffekten tillsammans med ökat antal värmeböljor, till följd av klimatförändring, utgör en allvarlig hälsofara. En urban miljö i torrt och varmt klimat som förses med gröna tak, gröna fasader samt övrig stadsgrönska kan få rejäla temperatursänkningar. Vegeterade tak isolerar byggnader och förhindrar absorption av kortvågig strålning genom att öka takets albedo och på så sätt minska värmeinlagring. Ungefär 27 procent av solinstrålningen reflekteras, 60 procent absorberas av plantmaterialet och jorden genom evaporation och 13 procent överförs ner i jorden. Flera fältoch modelleringsstudier har visat på att takgrönska kan kyla yttemperaturen med C. Den närliggande luftens temperatur kan sänkas med 2 5 C. av: Klara Asp

16 VIII 31 Gröna tak Gröna Fakta 7/2014 Solceller och torräng på tak vid Zurich University of Applied Sciences. Gröna tak + solpaneler = sant solpaneler och gröna tak kan med fördel kombineras. På platta tak kan de två systemen samspela och gynna varandra, både vid anläggning och vid drift. De gröna taken ger ett svalare mikroklimat, vilket är fördelaktigt då solceller förlorar i effektivitet när temperaturen överstiger 25 C. En annan viktig fördel är att montering av stativ på taket inte behöver göras med håltagningar i tätskiktet, med köldbryggor och eventuella fuktproblem som följd. Idag finns flera lösningar för montering där det Detta nummer av Gröna Fakta gröna taket fungerar som ballast och solpanelerna monteras på stativ eller ben som hålls fast av det gröna takets tyngd. Ingen infästning i tätskiktet behövs. Solpaneler på ett vegeterat tak ger dessutom en variation av skugga, halvskugga och direkt solljus. Runt solpanelerna kan en variation av extensiv takvegetation växa, med inslag av perenna örter vid sidan av mer solälskande sedum och kombinationen kan således främja biologisk mångfald på taket. Innovationer visas i utställning augustenborgs botaniska Takträdgård öppnades 2001 och är en av världens största demonstrationsanläggningar av extensiva och semi-intensiva gröna taklösningar. Takträdgården ägs av Malmö Stad och förvaltas av den ideella föreningen Scandinavian Green Roof Association, genom föreningens gröna tak institut (SGRI). Föreningen är öppen för både offentliga och privata intressenter för gröna tak, fasadgrönska och hållbar stadsplanering. Nytt för 2014 är en innovationsutställning där några av de mest miljövänliga och smartaste gröna taklösningarna på marknaden demonstreras. Vegtech visar upp stora delar av sitt sortiment av extensiva gröna taklösningar med allt från sedummattor, ängsbiotoper till fuktigare biotoper. Svenska Naturtak demonstrerar ett helhetskoncept med smart kombination av solceller och gröna tak. Buildsmart har installerat ett tätskikt baserat på förnyelsebar tallolja samt korkeksisolering för att tänka grönt även under det gröna taket. En förhoppning är att utställningen på takträdgården under kommande år ska inspirera byggherrar och beställare att välja hållbart, samt visa på bredden av lösningar för gröna tak. REFERENSER OCH LÄSTIPS Alexandri E.; Jones P Temperature decreases in an urban canyon due to green walls and green roofs in diverse climates. Building and Environment. 43, Kleerekoper L.; van Esch M.; Baldiri Salcedo T How to make a city climate-proof, addressing the urban heat island effect. Resources, Conservation and Recycling. 64, Peng L. H. L.; Jim C. Y Green-Roof Effects on Neighbourhood Microclimate and Human Thermal Sensation. Energies. 6, Bengtsson L.; Grahn L.; Olsson J Hydrological function of a thin extensive green roof in southern Sweden. Nordic Hydrology. 36 (3), Elmqvist T Låt ekosystem i staden möta klimatförändringen! I Johansson, B (red.) Sverige i nytt klimat: våtvarm utmaning. Stockholm: Formas Mentens J.; Raes D.; Hermy M Green roofs as a tool for solving the rainwater runoff problem in the urbanized 21st century? Landscape and Urban Planning. 77, Roerh D.; Kong Y Runoff Reduction effects of Green Roofs in Vancouver, BC, Kelowna, BC, and Shanghai, P. R. China. Canadian water Resources Journal. Vol 35 (1), Stovin V.; Vesuviano G.; Kasmin H The hydrological performance of a green roof test bed under UK climatic conditions. Journal of Hydrology , Kadas G Green Roofs and biodiversity: Can Green Roofs provide habitat for invertebrates in an urban environment? Saarbrücken: Lambert Academic Publishing Köhler M., Wiartalla W., Feige R Interaction between PV-systems and extensive green roofs. Proceedings of the Fifth Annual Greening Rooftops for Sustainable Communities Conference, Awards and Trade Show. Minneapolis, 29 april- 1 maj, Marrou H., Dufour L., Wery J How does a shelter of solar panels influence water flows in a soil-crop system? European Journal of Agronomy. 50: Nagengast A., Hendrickson C., Scott Matthews H Variations in photovoltaic performance due to climate and low-slope roof chice. Energy and Buildings. 64: är skrivet av Jonatan Malmberg, intendent och projektledare på Scandinavian Green Roof Institute, SGRI, och Klara Asp, trädgårdsmästare på SGRI. Gröna Fakta 7/2014. Redaktör: Florence Oppenheim ISSN Gräset skärs upp samma dag som det lastas. Totalt 15 lastbilar med 14 pallar per lastbil, 70 m 2 per pall levererades till Irak. Svenskt gräs blir fotbollsplan i Irak kvadratmeter färdig gräsmatta har i höst forslats med 15 kyllastbilar från Örebro till den norra delen av Irak för att bli fotbollsplan på Zakho fotbollsstadion. via en trogen kund som tidigare haft flera uppdrag i Mellanöstern, fick Frösvidals Gräs förfrågan om att leverera färdig gräsmatta till Zakho stadion som är hemmaarena för den irakiska fotbollsklubben Zakho FC. Vårt gräs odlas på sandjord och får växa i två år innan det är färdigt för leverans. Den långa växtperioden gör det till en väldigt tålig produkt med hög kvalitet, säger Björn Prejer som är en av två delägare i Frösvidals Gräs. den färdiga gräsmattan består av en blandning av mest ängsgröe och lite rödsvingel, som är det vanliga man använder för sportytor. Jorden är viktigare än sorten, man måste ha en jordstruktur på odlingen som liknar den där man ska lägga ut mattan, säger Björn Prejer. Gräset skärs upp samma dag som det lastas. Eftersom färdig gräsmatta är en färskvara måste pallarna fraktas med kyltransport. FLEXIBLA PLANLAGER FÖR LÖSA MASSOR DAHLGRENS KRANUTHYRNING AB av Florence Oppenheim Lastutrymmet håller en temperatur på -1 grader vilket gör att temperaturen inne i rullarna hålls nere och gräset är fräscht när det kommer fram och kan rullas ut. Det är viktigt att gräset rullas ut så fort det kommer fram. Om man ska köra långt,är det bra att göra det under en kyligare årstid, eftersom det annars tar lång tid att kyla ner gräset, säger Björn Prejer. det är första gången som företaget levererar till en liknande kund, men två andra gräsföretag har levererat till Irak tidigare enligt Björn Prejer. Jag tror att det ligger svenska gräsmattor i både Bagdad, Erbil och på ytterligare någon plats. Det känns väldigt spännande och roligt att leverera till Irak. Vi hoppas kunna åka dit och se slutresultatet någon gång framöver. Frösvidals Gräs är ett familjeföretag som årligen producerar kvadratmeter färdig gräsmatta. Träd & buskar utvalda för svenskt klimat Begär E-certifikat en garanti för ursprunget

17 33 När väl etableringsfasen är över är mossa lätt att sköta. Det viktigaste är att den har sur mark utan ogräs och gärna mycket skugga. Mjukt och grönt med mossa som marktäckare Vilka är förutsättningarna för och kan det fungera med mossa som marktäckare i offentliga miljöer? Frågor som Utemiljö ställde i samband med invigningen i somras av en offentlig japansk mossträdgård i Umeå tack vare Kulturhuvudstadsåret i en tillskapad glänta ner mot älven i en park vid Bölesholmarna inne i centrala Umeå ligger Japanska mossträdgården. Arbetet startade hösten 2013 efter ett möte i Tokyo mellan initiativtagaren Anna Sjöberg från Svensk Form i Västerbotten text och foto: Isabella Malmnäs och designentreprenören Terou Kurosaki i Japan. Invigningen skedde i somras. Japan är det land i världen som är mest känt för att använda mossa som växt i trädgårdar med erfarenheter 1000 år tillbaka i tiden. Projektet i Umeå är resultatet av ett samarbete mellan projektägaren Svensk Form i Västerbotten med ekonomiskt stöd från Komatsu City och EU Japan-Fest Comittee. Umeå kommun har bidragit med bland annat material och personal och anläggandet av mossträdgården har fungerat som kompetensutveckling för kommunens medarbetare inom Park och trädgård. Mossträdgården är skapad utifrån våra lokala förutsättningar av en ung och enastående duktig japansk mossmästare och trädgårdsmästare som heter Taka Juhi, berättar Anna Sjöberg. Till hjälp med det praktiska arbetet hade Taka Juhi 15 unga medarbetare som kom till Umeå under ett par veckor förra sommaren från Terou Kurosakis designkontor i Tokyo. Det ligger mycket filosofi bakom och vördnad för naturen inför anläggandet av en japansk mossträdgård. På hemsidan till Kumatsu Citys mossträdgård Forest of Wisdom kan man ta del av såväl det japanska tänkandet som själva trädgårdsarbetet, berättar Anna Sjöberg och fortsätter: Inga maskiner användes till exempel vid anläggandet, utan Taka Juhi och hans medarbetare grävde upp alla rötter för hand. Alla stenar, även de väldigt tunga, bar de med hjälp av bärsele från skogen till platsen för mossträdgården. Högst motvilligt användes en del maskinkraft vid de allra tyngsta arbetena. Den påtagliga stillheten som man upplever direkt när man kommer in i en mossträdgård finns med andra ord med redan från början som ett sorts långsamhetens lov. i japandalen i Göteborgs Botaniska Trädgård växer mossor som marktäckare vid sidan av gräs sedan flera år tillbaka. Trädgårdsmästaren Bengt Gran som har arbetat där i 27 år har hunnit skaffa sig en hel del erfarenheter av mossor i offentlig miljö. Han har anlagt flera av mossmattorna och mosspartierna och det är också han som ansvarar för skötseln av dessa. Inspirationen till mossorna i Japandalen har naturligtvis de japanska mossträdgårdarna varit, men också de svenska barnlandskapen som vi känner från John Bauer och Elsa Beskows böcker. Etableringsfasen är den klart mest arbetskrävande, säger Bengt Gran. Det finns flera olika metoder att etablera mossa. En är att plocka mossbitar och lägga ut på ytor där man vill att mossa ska etablera sig. En annan metod är att ta bort allt annat än mossa på en yta som då så småningom blir helt grön av enbart mossa. Ytterligare en metod är att lägga torvblock som man pusslar ihop till en yta där mossan kan etablera sig självt genom sporer som redan finns i torvblocken men som också flyger omkring i luften. t Eftersom mossa inte mår så bra av att man trampar på den, är det lämpligt att placera ut exempelvis stenar att gå på. När man anlägger mossa kan man plocka mossbitar och lägga på de ytor där man vill ha den.

18 34 Sverige är ett mossrikt land med drygt olika arter. Det finns en intresseförening som heter Mossornas vänner. Deras hemsida, innehåller intressant och värdefull information om de svenska mossarterna. Där finns bland annat en lista på Sveriges landskapsmossor. De vanligaste mossorna i Sverige som förekommer allmänt i hela landet är björnmossa och väggmossa. Andra mossor som finns i stort sett i hela landet är gräsmossa i gräsmattor och blåmossa. Förutom valet av plats, som inte får vara för solbelyst utan helst ska ligga i skugga, är underlaget A och O när mossor ska etableras. Det absolut viktigaste är att det har ett ph-värde under sju, det vill säga surt, och att det är garanterat ogräsfritt. Det går inte att rensa ogräs genom mossan utan att förstöra den. Man måste också räkna med att fåglar kan ställa till en del skador i den nyetablerade mossan när de är där och letar mat. Ett skyddande nät kan därför Mossor piggnar till väldigt snabbt när de får vatten var nödvändigt ibland. En annan viktig faktor, särskilt under etableringsfasen, är bevattningen. Mossan måste hållas fuktig och vattnas dagligen i flera veckor tills den är fäst i underlaget. Mossor piggnar till väldigt snabbt när de får vatten, förklarar Bengt Gran. När etableringsfasen väl är över är en mossträdgård dessto lättare att ta hand om. Skötseln består då, förutom borttaging av löv och barr så att inte mossan blir täckt, av bevattning vid torra perioder om man vill behålla mossan grön och skimrande. fördelarna med mossa är flera. Den växer tills det blir tjäle i marken och är grön året om. En nackdel med mossa som marktäckare är att den inte mår bra av att man går på den. Stigar med trampstenar är därför nödvändigt att anlägga men dessa är å andra sidan trevliga att gå på. Det är viktigt att göra tydliga avgränsningar med grus eller andra material där mossan inte trivs, detta för att den inte ska sprida sig okontrollerat i trädgården och bli ett problem. Mosspartier i trädgåden är vackra året om, men kanske särskilt på hösten när det mesta vissnar ner. Då lyser mossan skimrande grön i olika nyanser, liksom tidigt på våren innan annan växtlighet sätter fart. Dessutom framträder annat i trädgården, som bland annat buskar. De syns tydligare och blir vackrare med mossan som bakgrund, tycker Bengt Gran. Fotnot: Ett bra examensarbete vid SLU från 2011 med titeln Mossor som marktäckare i offentliga miljöer av Teresia Nordenborg finns att ladda ner från nätet. Hallå där Hans Hanson, professor i teknisk vattenresurslära vid LTH. Du har nyligen fått en badbrygga i Ystads Sandskog uppkallad efter dig. Hur kommer det sig? jag har arbetat med Ystads kommun i 38 år och mitt stora bidrag, och anledningen till att de har döpt en brygga på stadens populäraste sandstrand efter mig, är nog att jag ihärdigt motsatte mig att man lade ut sten i ett försök att stoppa sandflykten. Istället har jag propagerat för att kontinuerligt lägga ut sand för att motverka erosion och översvämningar. Flera stränder längs Skånes syd- och västkuster har försvunnit helt, trots (eller tack vare) att man har försökt mota kusterosionen med stora stenar. Har kommunen anammat dina idéer? Ja, för tre år sedan lade kommunen för första gången ut stora mängder sand m 3 i Ystads Sandskog på en 30 meter bred och 600 meter lång strandsträcka. I somras var det dags för andra omgången, totalt m 3 sand. Varför är det bättre att lägga ut sand? När havet gröper ur stranden, lägger husägare och kommuner ut stenar för att rädda den egna kusten. Stenarna skyddar husen men sanden försvinner ändå och grannens erosion blir än kraftigare. Att lägga ut sand är fortfarande en kontroversiell metod i Sverige, men genom att kontinuerligt lägga ut sand, ställer vi inte till någon skada utan skapar istället en miljö för hälsa och rekreation. I framtiden kan vi välja en annan strategi om nya metoder kommer fram eller, mot förmodan, om havet skulle sluta att stiga. Stranden i Ystads Sandskog har inte varit så här fin på hela 1900-talet. Det låter som en väldigt kostsam metod? Det kostar cirka tre miljoner kronor per år, vilket kan låta mycket. Alternativt skulle man kunna låta erosionen fortsätta och istället flytta hus och annan infrastruktur. Detta skulle dock bli mycket dyrare. Erfarenheter från Kiruna visar att det kostar cirka 10 miljoner kronor att flytta ett enda hus. Budgeten skulle alltså bara räcka till att flytta ett hus vart tredje år, vilket inte skulle räcka på långa vägar om erosionen fick fortsätta. Nu har kommunen istället fått en fin sandstrand som är välbesökt och som faktiskt drar in en hel del pengar. Hur då? Vi har gjort en samhällsekonomisk analys över vad stranden som den nu är kan tänkas dra in. Och vi kom fram till att den ger ungefär 50 miljoner kronor i intäkter per år, inte bara till hotell och restauranger, utan också till bensinstationer, affärer med flera. En fin strand som ligger så centralt, har i runda tal besökare per dag fina sommardagar. Vad jobbar du med annars? Jag jobbar normalt med avancerade datamodeller där man beräknar hur stränder förändras, både genom naturens påverkan men också genom mänskliga aktiviteter som till exempel vad som händer om man bygger ut en hamn. Modellerna kan användas till att göra prognoser för hur till exempel klimatförändringar påverkar. Vi ringde: Hans Hanson, professor vid Lunds Tekniska Högskola. Varför: För att fråga varför han har fått en badbrygga i Ystad uppkallad efter sig. Mer intressant: Han har arbetat med frågor kring sandflykt i snart 40 år. Hans Hanson 35 Den japanska konstnären och fotografen Gin Hasegawa var en av de som anlade mossträdgården i Umeå. SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING Workshop om omvandling av industriområden Datum: 26 november, Helsingborg. Kostnad: Gratis. Movium och Helsingborgs stad bjuder in till en workshop för identifiering av de svårigheter som finns när man i stadsutvecklingsprocesser försöker att omvandla renodlade industriområden till blandade stadsmiljöer. Studiebesök storkrematoriet Ringstedt mm Datum: 2 december, Ringstedt och Naestved. Kostnad: kr exkl. moms. Studieresa till Fælleskrematoriet i Ringsted med guidad Aktuella utbildningar och nätverksträffar visning av byggnaden. Dessutom besök på Næstveds kirkegård som bjuder på dansk gravsmyckning inför julen. Grågröna systemlösningar för hållbara städer Datum: 11 december, Linköping. Kostnad: kr exkl. moms. Slutredovisning i det Vinnova-stödda projekt som bidrar till att skapa städer som står bättre rustade inför ökande urbanisering och ett mer nederbördsrikt klimat. Mer information, kostnader och program: movium.slu.se under Utbildning

19 36 37 Foto: Lena M Fredriksson Kantnepeta, sporobolus och jungfruhirs. Amsonia, grekvädd och längst bak kransveronika. Röd rudbeckia. Parken har mycket att ge året om En rälig strandpromenad i Sölvesborg förvandlades till ett stråk som uppskattas året om. Fyra årstiders park gör verkligen skäl för namnet. Den tid som parkarbetaren Viveka Olofsson tycker är vackrast är senhösten. text: Lena M Fredriksson, foto: Kristina Höijer för omkring tio år sedan bestämde Sölvesborgs kommun att något skulle göras åt den gamla strandpromenaden. Den var rälig och hade till exempel plattor som lyfts upp av rötter, säger Viveka Olofsson, parkarbetare. Ingen ville gå där. Nu är det tvärtom den har blivit ett av Sölvesborgs mest använda promenadstråk. Jag älskar att prata med alla besökare när jag är där och jobbar. Folk är så intresserade och vill veta så mycket om våra växter och vårt sätt att arbeta. Tanken var att parken skulle bli attraktiv hela året. Det var dåvarande stadsarkitekten Jan Lagerås som inspirerade Kristina Höijer, parkansvarig i Sölvesborg, att börja planera parken. Hon tog kontakt med trädgårdsdesignern Piet Oudolf, som efter ett besök konstaterade att det skulle gå att göra något fint av platsen. Området ligger intill kajkanten ut mot havet och är utsatt för väder och vind. Efter att ha anpassat planerna så att kommunens anställda stod för en större del av utförandet, som plantering, att skapa bänkar och bord av egna ekträd med mera, gick budgeten ihop och parken anlades Då var jag helt nyutbildad och nyanställd, säger Viveka Olofsson. Det var ärorikt att få vara med och plantera alltihop från början till slut. De växter som valdes var framför allt stäpp- och savannväxter, berättar Viveka Olofsson. De tål både torka och vind. Allt planterades enligt Piet Oudolfs växtlista och ritning. Devisen var att det som klarar sig får vara kvar, och den höll man fast vid åtminstone under de första åren. nu är parken alltså en populär plats som används under hela året. Markbelysning bidrar till att göra den tillgänglig även när det är mörkt ute och skapa en särskild stämning med de skuggspel som växterna då skapar. På vintern är det fantastiskt med alla vippor och fröställningar som är kvar. Vi gör inte mycket med växterna, utan de får stå och vissna och torka ihop. Det är jättefint! Jag förespråkar att det som finns i naturen ska vara kvar där och att man inte ska rensa bort allt i rabatterna. I princip är Fyra årstiders park skötselfri under vintern. Men eftersom den ligger alldeles intill havet kan det ibland vid blåst eller högvatten komma upp havsvatten och tång i parken. Lös tång plockas bort även under vintern. Annars används vintern mest till planering för kommande säsong. Är det något som ska tas bort eller någon lucka som ska fyllas? det första som görs när våren närmar sig är att man med hjälp av en snörtrimmer maler ner alla växter som står kvar. De blir till en finmald kompost växtflis som lägger sig i rabatten och ger näring till de växter som ska komma upp. Detta har hittills varit den enda näring som har tillförts. Det är viktigt att det görs innan vårlökarna börjar titta upp, annars är det risk att de också kapas. Vi använder snörtrimmer med kort rigg och har den på en sele. Det är hur lätt som helst att mala ner de flesta växter, vi bara lägger trimmern ovanpå dem och låter den följa med ner. Men om det blåser när man gör det är det inte kul, för då blåser flisen omkring. De allra högsta växterna kanske man måste slå, men upp emot en meter höga växter kan vi mala på det här viset. Det är jättebra, eftersom det kommer till användning direkt och man inte ens behöver bära och frakta bort växtdelarna. I höst har man för första gången börjat jordförbättra i delar av parken. Sedan förra året har en del högvuxna perenner tappat i växtkraft, varför bedömningen gjordes att det var dags att tillföra mer humusmaterial. Nu återstår att under nästa säsong se vilken effekt detta har. Parken har funnits i några år, och även om det mesta är sig likt har några förändringar gjorts. Vi har tagit bort ett gräs, Imperata cylindrica, som spred sig med rötter överallt och kvävde andra växter, säger Viveka Olofsson. Vi tog även bort rödklövern, Trifolium rubens, som också spred sig för mycket. fyra årstiders park har några egenheter som Viveka Olofsson gärna lyfter fram. Till exempel hur strandkålen, Crambe maritima, fungerar där. När Piet Oudolf berättade att han ville att den skulle finnas i parken var det många som var skeptiska. Den växer vild i omgivningen och är ofta angripen av mask. Vi såg framför oss hur den skulle se skruttig ut i parken, men det blev inte alls så. Den är frodig och fin och vi är mycket förtjusta i den. Inte ett dugg maskstungen. Vi har inte heller sett till några mördarsniglar i parken det är faktiskt ganska konstigt. En teori är att det är en asfalterad parkeringsplats och inga gräsytor som ligger intill parken in mot staden. Kanske sniglarna inte tar sig över den. När det gäller den gula lejonsvansen, Phlomis fruticosa, har parkarbetarna ändrat åsikt. I början tyckte de att den såg tråkig ut med stora, ludna och gråaktiga blad, och den blommade inte. Därför rycktes en hel del av dem bort. Men efter fem sex år är de som kvar superfina! I år har de också blommat rikligt. Så nu ska vi sätta in dem på fler ställen igen. De kanske behövde några år på sig för att komma till sin rätt. Fotnot: På solvesborg.se kan man klicka sig fram till mer information om Fyra årstiders park, till exempel en komplett lista över dess växter. Tulpanen Bright Gem. Parken i vinterskrud. Solbrud. Foto: Lena M Fredriksson Fläckflockel, jättetåtel, axbetonika och blå bolltistel. Miskantus. Året i Fyra årstiders park Vinter: Småfåglar jagar frön i de torkade blomställningarna. Har man tur kan man se ett rimfrosttäcke över parken, som förstärker intrycket av kanterna på de vissnade växterna. Under årets första månader kommer vårlökarna upp: snödroppar, scilla, krokus och våriris. Vår: Små botaniska tulpaner och narcisser blommar när de första perennerna börjar grönska. Den perenn som börjar blomma först är trädgårdssmörbollen Lemon queen. Sommar: Först är det mycket blå toner i Fyra årstiders park, med inslag av makedonisk vädd i stark purpur. Sedan tar solhattar i olika färger vid tillsammans med svagt rosa, hög kransveronika och hampflockel som är purpurfärgad. Höst: Prydnadsgräsen antar sprakande höstfärger samtidigt som sommarblommande perenner vissnar och torkar. Nepetan blommar igen och stålblå bolltistlar varvas med en och annan röd rudbeckia. Fyra årstiders park är ett stråk för vackra promenader, oavsett årstid. Lammborstgräs. Smalt fackelblomster, axbetonika, anisört med flera.

20 38 39 Gröna nyheter Gröna nyheter Fika och vila sittande på cykeln cykelstället pit-in fungerar både som cykelställ och som ett ställe där cyklister kan vila. Kanske för en fika eller för att kolla på datorn eller mobilen. Cykelsadeln blir en stol och cyklisten får både händer och fötter fria en stund. Det japanska företaget Store Muu design studio har skapat Pit-in, som är tillverkat i plywood. Mer info på: storemuu.com TIDNING FÖR ODLARE I NORR trädgård norr är en tidning för den som odlar i växtzon 5 8. Där finns tips om härdiga växter, och om sådant som är lite speciellt i så tuffa klimat. Den kommer ut med fem nummer per år. Mer info på: tradgardnorr.se Perenner lanseras under namnet Grönt kulturarv flera historiska perenner lanseras nu under varumärket Grönt kulturarv. Från våren 2015 utökas sortimentet med tre sorter, bland annat höstfloxen på bilden här intill, Morfar Albert, som är odlad i en koloniträdgård i Stockholm. Nu finns det totalt nio sorter av Grönt kulturarvperenner i handeln. Sorterna ska ha odlats i minst 75 år i svenska trädgårdar. De bär på en historia och vissa av dem har traditioner, berättelser och lokala namn knutna till sig. Varumärket Grönt kulturarv har skapats för att göra det möjligt att lansera och saluföra odlingsvärt växtmaterial som samlats in genom Programmet för odlad mångfald, POM. POM är ett nationellt program för att bevara den genetiska mångfalden bland de odlade växterna. POM samordnas från SLU i Alnarp, men är ett nätverk där flera organisationer och myndigheter ingår, till exempel friluftsmuseer, botaniska trädgårdar, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet. De perenner som nu lanseras har inventerats av Perennuppropet, en inventering av prydnadsperenner som odlats i Sverige sedan före Mer info på: pom.info BIOMAX F-PLUS KAN BLI ÅRETS TRÄDGÅRDSPRODUKT kapslar som kan användas till trädgårdens alla växter samt till krukväxter inomhus och som sägs stärka och stimulera växterna att på egen hand stå emot svampangrepp. Det är BioMax F-Plus, som är nominerad till Årets trädgårdsprodukt 2015, Elmia Garden Award. I mars 2015 utses vinnaren av en jury. Mer info på: miljocenter.com MULTIONE SÄLJS NU AV HCP SVERIGE de midjestyrda minilastarna MultiOne kommer nu att säljas av HCP Sveriga AB med återförsäljare. Det är resultatet av HCP:s samarbete med den italienska tllverkaren CFS. Maskinerna lanserades på Elmia i oktober och nu håller HCP:s ägare på att bygga ett rikstäckande nät av återförsäljare. Mer info på: hcpetersen.se HÄNG ELLER SITT PÅ LEAN lean är en möbel som är både soffa, ståstöd och ståbord på en gång. Den kan lämpa sig för placering på perronger och i vänthallar, och kan användas i både utomhusoch inomhusmiljöer. Mer info på: nola.se Morfar Albert, en historisk perenn som lanseras i Grönt kulturarv. VÄXTHUS SOM PASSAR NYA REGLER vansta trädgård har tillsammans med Hartley Botanic tagit fram ett nytt växthus som är anpassat till de så kallade Attefallsreglerna. Måtten är cirka 5,8 x 4, 1 meter, vilket ger en totalyta på tillåtna 25 m 2. Mer info på: vanstatradgard.se Pumpa som man gjorde för hundra år sedan gårdspumpen kronan, som är avsedd för grävda brunnar, tillverkas i kraftigt gjutjärn, grönlackeras och förses med handmålade guldfärgade dekoreringar. Tillverkningen sker enligt samma metod som för 100 år sedan. Då var gårdspumpar en välkommen uppfinning eftersom man inte längre behövde hissa upp vattnet för hand med hink från brunnen. Idag står fortfarande många gårdspumpar kvar som minnesmärken, eller används för till exempel daglig vattenförsörjning vid fritidshus eller som vattenreserv vid strömavbrott. Gårdspumpen Kronan levereras i tre versioner: Komplett inklusive eller exklusive slangpaket samt allt ovan jord som endast är den pumpdel som finns ovan marknivå. Mer info på: gårdspump.se