individuell mätning och debitering i flerbostadshus Kravspecifikation för förfrågningsunderlag s a b o sveriges allmännyttiga bostadsföretag

Transkript

1 individuell mätning och debitering i flerbostadshus Kravspecifikation för förfrågningsunderlag s a b o sveriges allmännyttiga bostadsföretag

2 förord Rapporten Individuell mätning och debitering i flerbostadshus kravspecifikation för förfrågningsunderlag redovisar ett uppdrag från SABO till Chalmers EnergiCentrum (CEC). Huvudmålet har varit att ta fram en kravspecifikation för individuell mätning och debitering (IMD) som underlag till ett förfrågningsunderlag. Delmålen har varit att dels ta fram en nulägesanalys av IMD, dels analysera vilka övriga tjänster utöver IMD som kan fungera utifrån samma plattform. Arbetet startade i oktober 2008 och slutfördes i augusti Det utförts av Lennart Jagemar (projektledare), CIT Energy Management AB och Mats Olsson, M O Teknik AB. Projektet har haft en styrgrupp som har träffats sex gånger under projektets gång. Gruppen har bestått av ett antal SABO-företag samt representanter för SABO och inköpsföreningen HBV. Styrgruppen beräknar att införa IMD i ca lägenheter i det egna beståndet inom några år, vilket innebär att antalet lägenheter med IMD i princip fördubblas i Sverige. Gruppen har haft följande sammansättning: -- Tomas Lepik Göteborgs Stads Bostads AB Göteborg -- Ronny Fridell Botkyrkabyggen AB Botkyrka -- Thomas Wettergren Familjebostäder AB Göteborg -- Magdalena Kuhl Fastighets AB Förvaltaren Sundbyberg -- Bengt-Åke Engdahl Hyresbostäder i Norrköping AB, Norrköping -- Keivan Kechmiri Karlstads Bostads AB Karlstad -- Mattias Westher Bostads AB Poseidon Göteborg -- Göran Sundin AB Stockholmshem Stockholm -- Gunnar Wiberg AB Stockholmshem Stockholm -- Marcus Bernheden AB Stångåstaden Linköping -- Per Sjösvärd AB Stångåstaden Linköping -- Pia Hedenskog AB Svenska Bostäder Stockholm -- Jonas Tannerstad Örebrobostäder AB Örebro -- Anders Linder HBV Förening upa Stockholm -- Stefan Björling SABO Stockholm -- Anders Johansson SABO Stockholm Gruppen har följt arbetet under projekttiden och lämnat synpunkter. Preliminära resultat redovisades vid ett välbesökt SABO-seminarium den 16 juni 2009 i Stockholm. Inkomna remissynpunkter utifrån en preliminär version av rapporten har beaktats och avstämningar har gjorts med styrgruppen inför denna slutrapport. Det är vår förhoppning att rapporten ska kunna fungera som underlag för upphandling och utveckling av individuell mätning och debitering i flerbostadshus i framtiden. Göteborg i augusti 2009 Bertil Pettersson Chef för CEC 2

3 sammanfattning Inom projektet Individuell mätning och debitering (IMD) i flerbostadshus har ett underlag till en funktionell beskrivning av IMD tagits fram. Underlaget består av ett antal specifikationer för en öppen systemlösning. Systemet ska kunna installeras i såväl befintliga byggnader som vid om- och nybyggnation. Systemet har tydliga och standardiserade gränssnitt mellan de olika beståndsdelarna och varje del är utbytbar utan att det påverkar de övriga delarna. Därmed uppnås ett leverantörsoberoende. I första hand kan utrustningen i lägenheterna och husen konkurrensutsättas, dvs. de delar av systemet där de stora mängderna utrustning finns. Ett antal specifikationer har tagits fram inom projektet dels en beskrivning av utrustningen för mätdatainsamling, inklusive de insamlingsenheter som krävs i lägenheterna eller husen, dels en beskrivning av det centrala system som överför mätdata till en central databas, vilken i sin tur är åtkomlig för överordnade system inom bostadsbolagen. Det centrala systemet har specificerats som två huvuddelar dels som en ren transportplattform för mätdata (fas 1), dels som ett helt mätsystem (fas 2). I lägenheterna har följande parametrar valts ut för individuell mätning: -- tappkallvatten -- tappvarmvatten -- elenergi vid gemensamt abonnemang -- rumstemperaturer för att kontrollera temperaturfördelningen i varje byggnad. Projektet specificerar däremot inte individuell mätning av uppvärmningsenergi för debitering. En förutsättning är att systemlösningen nyttjar IP-baserad bredbandsinfrastruktur och den mest lämpade av de undersökta kommunikationsmetoderna valdes. Enkelheten medförde att bara en metod valdes för att kvalitetssäkra mätdata och säkra dess spårbarhet protokollet M-Bus, vilket är det enda protokollet med svensk och europeisk standard för fjärravläsning av debiteringsmätare. Protokollet är väl spritt på den svenska och europeiska marknaden. En fördel med M-Bus är att det i samma telegram finns data om såväl mätarens placering och identifikation som själva mätarställningen, vilket ger god spårbarhet. För att säkra leverantörsoberoende har delarna i M-Bus specificerats i detalj. Exempelvis kan vatten- och elenergimätarna mellan mätdonen i lägenheterna och insamlingsenheterna antingen ha standardiserad pulsutgång eller analog temperaturgivare (passiv Pt-1000). Mätdata sparas i den centrala databasen med valfri tidsupplösning från en timme till ett dygn. Målet med installation av IMD i flerbostadshus kan sammanfattas i följande nyckelord: -- minskad miljöbelastning -- minskad energianvändning energieffektivisering -- rättvisa mellan hyresgäster -- minskade kostnader för såväl bostadsbolag som hyresgäster -- individualisering för hyresgästerna -- medvetna hyresgäster -- förändrat förbrukningsmönster hos hyresgästerna. 3

4 innehåll förord 2 sammanfattning 3 inledning 5 vad är individuell mätning och debitering? 6 varför individuell mätning och debitering i flerbostadshus? 7 varför gemensam upphandling? 8 vad skall mätas i lägenheterna? 9 tidsupplösning och visualisering av mätdata 10 kvalitetssäkring av mätdata 11 underhållsbehov och tillträde till lägenheterna 12 övriga tjänster och integritetsskydd 13 systemet måste anpassas individuellt för varje bostadsområde 14 korta utdrag ur specifikationerna 15 Gemensamma specifikationer & informationsflödet 15 Tänkt informationsflöde 15 Specifikation av det centrala systemet 15 Specifikation insamlingsenheter (IE) 17 Specifikation mätdon 18 4

5 inledning Inom ramen för projektet Individuell mätning och debitering i flerbostadshus har vi tagit fram ett underlag bestående av ett antal specifikationer av en öppen systemlösning för individuell mätning och debitering IMD. Systemet ska kunna installeras i såväl befintliga byggnader som vid om- och nybyggnation. Systemlösningen innehåller ett centralt system med tydliga och standardiserade gränssnitt mellan de olika delarna i systemet. Varje del är utbytbar utan att det påverkar de övriga delarna, vilket leder till ett leverantörsoberoende. Därmed kan man (i första hand) konkurrensutsätta de delar av systemet där de stora mängderna utrustning finns, nämligen utrustningen i lägenheterna och husen. Flera specifikationer har tagits fram dels en beskrivning av ett system för mätdatainsamling, inklusive de datainsamlingsenheter som krävs i lägenheterna eller husen, dels en beskrivning av det centrala system som överför mätdata till överordnade system. Beskrivningen av det centrala systemet har i sin tur specificerats i två huvuddelar dels en ren transportplattform för mätdata och administration av mätdon (fas 1), dels som ett helt mätsystem (fas 2). Detta är en kort sammanfattande rapport av projektets resultat. Som tillägg finns en fullständig rapport där de olika tekniska valen motiveras. Som bilaga till den fullständiga rapporten finns en funktionell beskrivning som kan fungera som underlag för en kommande upphandling i anslutning till att ett förfrågningsunderlag tas fram. En förutsättning för projektet är att den beskrivna systemlösningen nyttjar en IP-baserad infrastruktur för bredband. Syftet med projektet har varit att undersöka förutsättningarna, funktionellt beskriva samt ta fram ett underlag för att möjliggöra en större upphandling av ett centralt system för IMD inom SABO-företagens bestånd av flerbostadshus. Huvudmålet har varit att ta fram en kravspecifikation för IMD som underlag till ett förfrågningsunderlag. Delmålen har varit att ta fram en nulägesanalys av IMD i flerbostadshus samt analysera vilka övriga tjänster utöver IMD som kan fungera i samma centrala system. En sådan tjänst kan t.ex. vara visualisering av hyresgästernas mätdata, där informationen distribueras till hyresgästen via Internet (hemsida), en portal, kabel-tv, lokal skärm, etc. En lokal skärm kan i sin tur kombineras med exempelvis s.k. kvarboendefunktioner. Det pågår för närvarande flera pilotprojekt om s.k. hemnoder och kvarboendefunktioner och när det gäller visualisering och annan användning av lägenhetsportaler pågår flera projekt inom SABO. Likaså pågår ett antal SABO-projekt där alternativa metoder att mäta främst tappvarmvatten utreds. Vi har kontaktat dessa projekt för att försäkra oss om att den specificerade systemlösningen inte försvårar de framtida tekniska lösningar som de pågående projekten kan komma att föreslå. 5

6 Mätare Standardgränssnitt Insamlingsenhet Standardgränssnitt Centralt system Standardgränssnitt Fastighets-, Hyressystem mm Utvecklingsprojekt vad är individuell mätning och debitering? I Sverige skiljer man mellan debiteringsmätning och fördelningsmätning: Debiteringsmätning innebär att det uppmätta värdet direkt blir underlag för debitering. Som underlag används t.ex. mätvärden från elbolag, vattenverk och fjärrvärmeverk. Fördelningsmätning innebär att ett mätvärde fördelas från en debiteringsmätare via undermätare hos slutanvändarna. Ett exempel är fördelning av elenergi via undermätare i lägenheter med ett gemensamt elabonnemang. Ett annat exempel är fördelning av kallvattenkostnaden mätt via husets debiteringsmätare och vattenmätare i varje lägenhet. I flerbostadshus har vatten- och energikostnader av tradition fördelats utifrån golvyta. Den stora skillnaden mellan dessa båda mätmetoder är att EG:s mätinstrumentdirektiv gäller vid debiteringsmätning inte vid fördelningsmätning. Det finns alltså inga myndighetskrav för fördelningsmätning. Swedac, som är tillsynsmyndighet för vattenmätare, konstaterar i sitt remissvar på Energieffektivitetsutredningens förslag att individuell mätning av varmvatten innebär speciella krav på vattenmätarna och att EG:s mätinstrumentdirektiv i så fall bör gälla fullt ut i Sverige, liksom i t.ex. Danmark och Tyskland. I skrivande stund är det osäkert vilka myndighetskrav som kommer att gälla i framtiden för fördelningsmätning. En viktig del av ett system för IMD är att föra över mätdata från mätdonen i lägenheterna till en central databas hos bostadsbolaget. Denna överföring måste vara kvalitetssäkrad och spårbar. Projektets mål är bl.a. att utveckla och specificera de standardiserade gränssnitten mellan de olika delarna av ett system för IMD. Gränssnitten framgår av figuren ovan. Följande gränssnitt kan alltså konstateras: 1. Gränssnittet mellan mätdonet (mätaren) i lägenheten och en mätinsamlingsenhet i lägenheten, i trapphuset eller i byggnaden. 2. Gränssnittet mellan mätinsamlingsenheten och det centrala systemet, vilket kommunicerar via bredband. 3. Gränssnitt mellan det centrala systemet och bostadsbolagets övriga överordnade system, t.ex. fastighetssystem eller hyressystem. Detta gränssnitt är det enklaste att specificera eftersom det huvudsakligen består av att definiera en lämplig databaskommunikation. 6

7 varför individuell mätning och debitering i flerbostadshus? All användning av vatten och energi i flerbostadshus påverkar den yttre miljön. Ett sätt att minska denna miljöpåverkan är att medvetandegöra brukarna, dvs. hyresgästerna, om denna påverkan. Individuell mätning och debitering (IMD) av främst vatten i lägenheter är ett sätt att öka miljömedvetandet. Detta är en av huvudorsakerna till SABO:s intresse för IMD. IMD innebär att den egna förbrukningen synliggörs på hyresavin, samtidigt som förbrukningen innebär en månatlig kostnad för hyresgästen, eftersom mätningen kombineras med debitering. För att IMD ska medverka till att styra brukarnas användning krävs dock att hyresgästerna får en snabb återföring, dvs. att mätdata återförs varje månad med maximalt en månads fördröjning. Detta medför att avläsningen av mätdon måste ske månadsvis och snabbt kunna införas i hyresdebiteringssystemet. Kravet på snabb återföring medför också att det traditionella utskicket av hyresavier en gång per kvartal inte räcker. Målet med installation av IMD kan sammanfattas med följande nyckelord: -- minskad miljöbelastning -- minskad energianvändning energieffektivisering -- rättvisa mellan hyresgäster -- minskade kostnader för såväl bostadsbolag som hyresgäster -- individualisering för hyresgästerna -- medvetna hyresgäster -- förändrat förbrukningsmönster hos hyresgästerna. I motsats till flera europeiska länder, exempelvis Tyskland och Danmark, har Sverige ingen tradition av IMD. I dag har endast ca lägenheter IMD, av totalt 2,4 miljoner lägenheter. Drygt av dessa installationer har skett efter 2003, så utvecklingen har varit snabb även om den startade från en mycket låg nivå. Lagkrav är på gång rörande individuell mätning av tappvarmvatten samt individuell mätning och debitering av elenergi vid gemensamt elabonnemang. I en proposition om energipolitiken i mars 2009 (prop. 2008/09:163) föreslog regeringen att krav på individuell mätning av varmvatten och el bör införas vid uppförande eller ändring av byggnader som inrymmer bostäder, om det inte är oskäligt. Man föreslår att den närmare utformningen av dessa krav samordnas med de förslag som väntas i regeringens kommande proposition om plan- och bygglagstiftningen. Denna proposition kommer senast Riksdagen godkände energipropositionen den 16 juni Beslutet är främst baserat på Energieffektivitetsutredningen (SOU 2008:110) samt flera rapporter från Boverket. Den är en del av den svenska implementeringen av EG:s direktiv om effektiv slutanvändning av energi. En hel del arbete återstår dock innan kommande myndighetskrav är klargjorda. 7

8 varför gemensam upphandling? I dag finns det system för IMD tillgängliga från ett fåtal leverantörer. Vid installation av ett system hänger samtliga delar ofta samman och de är dessutom oftast uppbundna till den ursprungliga leverantören. Det gör att leverans av reservdelar, och ibland även underhåll, endast kan utföras av denne. Dagens system för IMD är alltså att betrakta som leverantörsbundna. Ett syfte med den framtagna specifikationen är att man ska kunna konkurrensutsätta samtliga delar av systemet. Genom att specificera de standardiserade gränssnitten mellan systemdelarna blir samtliga delar utbytbara och oberoende av varandra. Framtida reservdelar kan därmed upphandlas av olika leverantörer för respektive systemdel. En gemensam upphandling med en beställargrupp från flera bostadsbolag medför att volymerna kommer upp och tänkbara leverantörers intresse ökar. Dessutom ger gemensam upphandling möjligheter till tekniksamordning. Vid utformning av specifikationerna har ett antal värdeord varit ledande: -- enkelhet -- lagom bra med betoning på ordet lagom -- konkurrens mångfald av leverantörer -- utbytbarhet oberoende av leverantör -- installationsgränssnitt tråd, radio eller elnät? -- kvalitetssäkring mätvärden -- framtidssäkerhet leverantörer, specifikationer, versioner -- driftsäkerhet -- design hyresgästens upplevelse av utrustning i lägenheterna -- servicevänlighet -- underhållskostnader -- kostnadseffektivitet livscykelkostnader (LCC). Förhoppningen är att den framtagna specifikationen ska återspegla dessa värdeord. 8

9 vad skall mätas i lägenheterna? I specifikationen har följande parametrar i lägenheten valts ut för individuell mätning: -- tappkallvatten -- tappvarmvatten -- elenergi vid gemensamt abonnemang -- rumstemperaturer (1-2 per lägenhet) för att via styroch övervakningssystemet kontrollera temperaturfördelningen i varje byggnad. Vilka parametrar som mäts, och hur, kan variera. Alla bostadsbolag är inte intresserade av mätning av kallvatten, och därför behöver denna möjlighet inte alltid användas. I många lägenheter sker vattenförsörjning från två håll och då kan dubbla vattenmätare kan vara nödvändiga. Projektets styrgrupp har valt att inte låta mätning av uppvärmningsenergi ingå. Ett skäl är att det är svårt för hyresgästen att påverka denna energi. Dessutom innebär en temperaturskillnad på endast någon C mellan lägenheter att mycket värme strömmar genom de lägenhetsskiljande väggarna och bjälklagen. Detta gör att hyresgästerna har svårt att se det rättvisa i att mäta uppvärmningsenergi, oavsett om denna mäts som tillförd radiatorvärme (värmemängdsmätare) eller avgiven radiatorvärme (radiatormätare). Det är lättare för hyresgästerna att acceptera debitering av uppvärmningsenergi baserad på rumstemperaturer. Att mätning av uppvärmningsenergi inte ingår hindrar dock på intet sätt att dessa funktioner kan specificeras för ett individuellt bostadsområde. Insamlingsenheterna är dimensionerade för två rumstemperaturgivare per lägenhet, två vattenmätare och en elenergimätare. Önskas ytterligare mätdon kan man koppla ihop flera insamlingsenheter. Elenergimätning kan antingen ske via individuell mätning vid gemensamt elabonnemang eller via enskilda abonnemang. I det sistnämnda fallet krävs att elnätet klarar att separera abonnemang för såväl varje lägenhet som elen för fastighetsägaren. Detta kan kräva viss ombyggnad. 9

10 tidsupplösning och visualisering av mätdata Specifikationen anger att samplade mätvärden från en timme upp till ett dygn ska kunna sparas i den centrala databasen. Mätvärdena hämtas från mätinsamlingsenheterna via det centrala systemet. Tidsintervallet för sampling ställs in i det centrala systemet. För vanlig debitering räcker det med månadsvis avläsning, och veckovis avläsning kan vara att föredra för att man lättare ska kunna ta hänsyn till in- och avflyttning, men eftersom systemet nästan alltid ligger uppkopplat menar vi att en högre tidsupplösning är naturlig. Det är viktigt att visualisera för hyresgästerna hur deras vanor återspeglas i främst vatten- och elanvändningen. Den vanligaste och naturligaste metoden är via hyresavin, men tätare visualisering kan distribueras till hyresgästen exempelvis via Internet (hemsida), en portal, kabel-tv, lokal skärm etc. Mätdata från den centrala databasen kan visas från tim- till dygnsupplösning. Vill man visualisera högre tidsupplösning än så, upp till realtidsdata, måste lägenhetsportalen utformas som en insamlingsenhet där dessa mätdata kan visualiseras och sparas i ett separat minne innan de medelvärdesbildas till vald tidsupplösning i insamlingsenheten och kan hämtas av det centrala systemet. Visualisering av mätdata via exempelvis en hemsida kan ha högst timupplösning eftersom dessa mätdata tas från databasen. 10

11 kvalitetssäkring av mätdata Kvalitetssäkringen av mätdata består av två delar: 1. mätdonens onoggrannhet och kalibrering. 2. spårbarhet överföring av rätt (ickekorrupta) mätdata från mätdon till den centrala databasen via det centrala systemet. I skrivande stund är det osäkert vilka framtida myndighetskrav på el- och vattenmätare som kommer att gälla för IMD. Swedac föreslår att samma krav som vid debiteringsmätning ska gälla. Därför har vi valt att använda de mätmetoder och onoggrannhetskrav som i dag gäller för debiteringsmätare för kallvatten, varmvatten och elenergi. Inom projektet har en mindre marknadsundersökning genomförts, som visar att de flesta mätdon på marknaden uppfyller dessa krav. En naturlig del av den kommande upphandlingen är att HBV kontrollerar att mätdonen uppfyller ställda krav. Ett problem som inte har lösts inom projektet är hur bostadsbolagen ska hantera den maximala utesittningstiden vad gäller debiteringsmätare. För mindre vattenmätare är tiden 10 år och för större är den 5 år. För elenergimätare i lägenheter är tiden 18 år. Ska kraven på debiteringsmätare uppfyllas måste alltså mätarna antingen bytas mot nya efter utesittningstiden eller tas ner och kalibreras på ackrediterat laboratorium. Denna kalibrerings- och mätarbytesprocess kan bli en stor och kostsam byråkratisk börda för ett bostadsbolag. Mätarnas kalibrering på plats måste därför bli en naturlig del av den egenprovning som genomförs av de entreprenörer som installerar mätutrustningen i husen. Vid debiteringsmätning gäller alltid mätarställningen på mätaren vid en eventuell tvist. Om dessa krav kommer att gälla även för IMD i framtiden måste mätsystemet säkra att mätarställningen överförs opåverkad genom hela mätkedjan från mätdon till den centrala databasen via det centrala systemet. Dessutom måste en mätaridentifikation följa med i hela kedjan. Mätdatas spårbarhet är således en viktig faktor. Av flera undersökta kommunikationsmetoder har den mest lämpade valts, allt för att göra systemet så enkelt som möjligt ur samtliga perspektiv. I specifikationen föreslås att mätdataöverföringen sker med protokollet M-Bus. Detta är det enda protokoll med svensk och europeisk standard (SS-EN i flera delar) för fjärravläsning av debiteringsmätare. Protokollet är också väl spritt på den svenska och europeiska marknaden, kanske främst bland elnäts- och fjärrvärmebolag men även på fastighetssidan. En fördel med M-Bus är att samma telegram innehåller data om såväl mätdonens placering och identifikation som själva mätarställningen. För att säkra leverantörsoberoende har delar av M-Busprotokollet specificerats i detalj. I de två första gränssnitten har M-Bus specificerats som standard. I det första gränssnittet mellan mätdon (flödes- och elenergimätare samt temperaturgivare) och insamlingsenhet specificeras M-Bus via bus-slinga (seriell kommunikation RS-###) som första alternativ. För att öka konkurrensen har även trådbunden puls (SS-EN ) för vatten- och elenergimätare samt analog motståndsgivare Pt-1000 för rumstemperatur specificerats. Vid pulsöverföring finns dock en risk att värdet i den centrala databasen med tiden kan avvika från mätarställningen, eftersom pulser kan såväl missas som 11

12 tillkomma vid dataöverföringen. Det första gränssnittet kan förutom trådad media även stödja mätdataöverföring via radio. I detta fall tar leverantören allt ansvar för såväl alla radiodelar, radiokommunikation som själva mätdonen. Kommunikationen mellan den insamlande radiomottagaren och insamlingsenheten sker med M-Bus. Överlämningspunkten är således inte radiokommunikationen utan gränssnittet mellan insamlingsenhet och radiomottagare. Här lämnas rekommendationer, men inga krav, på valet av radioteknik och det handlar bara om funktionskrav på kvalitetssäkrade och spårbara mätdata. Genom denna lösning kan utrustning från flera leverantörer användas i samma byggnad eller bostadsområde. Europastandarden för M- Bus stödjer även överföring av mätdata via radio. Vi föreslår att SABO, tillsammans med ett antal leverantörer, undersöker möjligheterna att hyra en radiofrekvens av Post- och telestyrelsen (PTS) för individuell mätning och debitering. Därmed minskar störningarna kraftigt jämfört med de öppna frekvenser som används i dag. Även datakommunikation över elnäten har diskuterats, men baserat på styrgruppens varierande erfarenheter av lösningens tillförlitlighet har denna möjlighet inte specificerats. Framför allt beror detta på komplexa ansvarsförhållanden när fastighetsägaren tillhandahåller kommunikationsmedia. Elnätets kvalitet är dessutom svår att specificera, eftersom det kan variera över tid. Det andra gränssnittet mellan insamlingsenheterna och det centrala systemet kommunicerar via M-Bus över Ethernet. Det tredje gränssnittet från den centrala databasen till de överordnade systemen, exempelvis hyresdebiterings- och fastighetssystem har specificerats som SQL eller webbtjänster. Det är viktigt att hyresgästerna har fullt förtroende för att bostadsbolagets mätningar är rätt och därmed pålitliga. Detta är ytterligare en anledning till att M-Bus specificeras som standard för dataöverföringen längs hela mätkedjan. Ännu en anledning är den önskade enkelheten, dvs. så få typer av tekniklösningar även vid drift och underhåll. Kvalitetssäkringen av mätdata innebär att det centrala systemet kontrollerar att mätdata är rimliga och inte korrupta, och i fas 2 av det centrala systemet ingår möjlighet till olika rimlighetskontroller av mätdata. Korrupta mätdata flaggas innan de sparas i den centrala databasen. Exempelvis kan bostadsbolaget välja att inte debitera ett orimligt stort månadsvärde utan i stället debitera ett korrigerat värde nästkommande månad, efter felsökning och korrigering. Eftersom mätarställningen sparas upp till varje timme kommer enstaka orimliga värden att ersättas med rätt värden senare. Ett orimligt värde kan vara tim- eller dygnsvärden som motsvarar vecko- eller månadsförbrukningar. Ett sätt att kontrollera vattenförbrukningen är att mäta kvoten mellan varmvattenförbrukning (VV) och totalvattenförbrukning (KV+VV). Avviker kvoten mycket från ett värde kring 0,4 till 0,5 [(m³/mån)/(m³/mån)] kan den vara orimlig. Även temperaturvärden som ligger utanför normal rumstemperatur kan vara korrupta. underhållsbehov och tillträde till lägenheterna För att underlätta framtida underhåll bör så mycket som möjligt av utrustningen i husen monteras utanför lägenheterna, eftersom utrustning i lägenheterna alltid medför extra arbete och extra kostnader. Det är ofta svårt att undvika lägenhetsutrustning i befintliga byggnader, men detta kan ändras vid ny- eller ombyggnad. Ett exempel är olika schakt med åtkomst från trapphusen. Rumstemperaturgivarna måste givetvis monteras i lägenheterna, och de måste ha en utformning som accepteras av hyresgästerna. Även vatten- och elenergimätarna måste monteras i lägenheterna. Synlig lysande eller blinkande utrustning bör dock undvikas. Utrustning som monteras i lägenheterna måste ha så litet underhållsbehov som möjligt. Vid radiolösningar har utrustningen vanligen batterier med begränsad livslängd. Vi har specificerat denna tid till tio år. Dessutom ska radiosystemet i god tid varna för låg batterinivå. Denna typ av krav gäller även annan batteriförsedd mätutrustning i husen. Utrustning i lägenheterna bör i möjligaste mån undvikas. Endast en enkel lägenhetsportal har specificerats, eftersom några bolag i styrgruppen vill använda dessa även för andra funktioner. 12

13 övriga tjänster och integritetsskydd Den ledande principen i projektet har varit enkelhet och konkurrens. Praktiska erfarenheter från projektets styrgrupp visar att enkelhet är mycket viktigt. För ett bostadsbolag med några tusen lägenheter innebär IMD att tiotusentals mätvärden måste tas om hand varje månad redan när endast månadsförbrukningar registreras och används. Detta ökar snabbt till miljontals värden om dygns- eller timvärden sparas centralt. Därför är det viktigt att begränsa det som mäts i lägenheterna till ett absolut minimum. Det krävs även enkla system för rimlighetskontroller med mera av många tusentals mätdata varje månad. Det är dock viktigt att komma ihåg att bara för att något går att mäta måste det inte mätas. Erfarenheter från styrgruppen visade att man inte ska blanda in exempelvis brandlarm, översvämningsskydd eller tvättstugebokning i system för IMD. Att det centrala systemet specificerats enbart för IMD förhindrar givetvis inte att andra tänkbara typer av system kan samnyttja bredbandsinfrastrukturen i husen. Emellertid medför de datamängder som IMD-systemet hanterar att dessa system bör renodlas. Mätdata i den centrala databasen finns sedan givetvis tillgängliga för alla överordnade system. Inom ramen för projektet har Datainspektionen (DI) tillfrågats om huruvida insamling och sparande av mätdata med hög tidsupplösning (timme eller dygn) kan anses vara kränkande för den personliga integriteten. DI uttalar sig emellertid inte om principfall utan endast om verkliga fall och något sådant finns ännu inte rörande IMD, men man hänvisade till att Personuppgiftslagen (PUL) troligen gäller för högupplösta mätdata (timme och dygn). Bostadsbolag måste sedan några år tillbaka hantera data för dörrpassersystem enligt PUL. Man får exempelvis inte efterforska vilka som har passerat entrédörrar eller ännu mindre lägenhetsdörrar. Mätdata från dörrpassersystemen får inte heller sparas under längre tid och endast vissa personer inom bostadsbolaget får ta del av dem. Numera har alla berörda bostadsbolag rutiner för detta. Man kan anta att det kan vara acceptabelt att hantera mätdata med hög tidsupplösning på ungefär samma sätt. Att använda högupplösta mätdata för sammanställning av exempelvis anonymiserad förbrukningsstatistik är troligen också acceptabelt, förutsatt att populationen är tillräckligt stor. Det är möjligt att de elmätningar av även mindre elabonnemang som måste finns på minst månadsbasis från den 1 juli 2009 generar ett framtida verkligt fall hos Datainspektionen, om något elnätsbolag hanterar mätdata med högre tidsupplösning än en månad. 13

14 systemet måste anpassas individuellt för varje bostadsområde Projektgruppen föreslår att den offentliga upphandlingen resulterar i ett antal ramavtal med HBV, från vilka medlemsföretagen kan avropa utrustning. För att underlätta bostadsbolagens installationer bör checklistor tas fram för upphandling och förfrågan när det gäller installationsentreprenader. Likaså bör det finnas checklistor för entreprenörernas egenprovning och övrig dokumentation. När ett bostadsområde ska utrustas med IMD måste mätsystemet anpassas för just detta område. Bostadsbolaget måste först kartlägga exempelvis följande: Baserat på denna kartläggning avropas utrustning och underlag för lokala entreprenader tas fram. Bostadsbolaget specificerar och handlar upp separata entreprenader för installation av utrustningen. Aktuella entreprenörer har kompetens på rör-, el- eller styrsidan. Här kan olika entreprenadformer förekomma. Om det finns centralt framtagna checklistor underlättas entreprenadbeskrivningarna. -- vilka mätbehov som finns -- vilka typer av mätdon som behövs (vattenflöden, mätarnas dimensioner etc.) -- hur många lägenheter en insamlingsenhet ska klara av -- kanalisations- och kommunikationsmöjligheter (bara M-Bus, även puls och passiva temperaturgivare, kabel eller radio?). 14

15 korta utdrag ur specifikationerna Följande avsnitt är ett kort utdrag ur de specifikationer som ingår som bilaga till den fullständiga projektrapporten. Specifikationerna kommer att genomarbetas i samband med att förfrågningsunderlag tas fram. Detta avsnitt är endast avsett som information. I förfrågningsunderlaget ingår bl.a. specifikationer för de olika systemdelarna, och underlaget ger en helhetssyn över den totala tekniska lösningen. Därmed kan anbudsgivare för de enskilda systemdelarna få en samlad bild och förståelse. Specifikationerna för respektive systemdel är i princip utformade som krav på funktion och gränssnitt. Samtliga specifikationer ska ses som minimikrav och de krav som ställs för att uppfylla den tekniska lösningen för IMD. Ytterligare leverantörsspecifikationer av tilläggsfunktioner, kapacitet och prestanda som eventuellt kan möjliggöras ska framgå tydligt av anbudet. Gemensamma specifikationer och informationsflöde Detta avsnitt innehåller gemensamma krav och specifikationer oavsett systemdel. Framför allt gäller det de gemensamma gränssnitten via M-Bus. Sammanfattningsvis gäller en specifikation för olika delar. Oavsett vilken eller vilka delar som anbudsgivaren har för avsikt att lämna anbud för, ska systemdelen (systemdelarna) uppfylla samtliga krav. Det är viktigt att anbudsgivaren uppfattar att anbudet för vald del ska uppfylla samtliga krav som tillhör enheten. Denna specifikation omfattar samtliga enheter och samtlig mjukvara efter hela funktionskedjan från mätdon och insamlingsenheter till det centrala systemet. Tänkt informationsflöde Från mätdon till insamlingsenheter -- Samla in mätdata en gång per timme (kl. xx:yy) som timmedelvärde. -- Övervaka underliggande enheter. -- Ange samplingstid för temperaturgivare en gång per timme (kl. xx:yy) som timmedelvärde. -- Inhämta och vidaresänd fel eller korrupta värden från mätdon eller radioenheter. Insamlingsenheter -- Tidstämpla (tid och datum) inhämtade mätdata eller felinformation. -- Lagra tidstämplad information (mätdata eller felinformation) individuellt. När det centrala systemet bekräftar att det har hämtat mätdata kan insamlingsenheten tömmas på denna information. -- Tidssynkronisera en gång per dygn mot central tidsserver. -- Skicka vidare även felaktiga värden till centralt system. -- Summera timvis när insamlingsenheten tar emot puls från mätdon och skapa ett tidstämplat telegram. -- Flagga för felaktiga pulsvärden. Från insamlingsenheter till centralt system -- Hämta in samtliga tidstämplade informationspunkter (mätdata och felinformation) från respektive insamlingsenhet. -- Synkronisera klockan en gång per dygn. -- Övervaka insamlingsenheterna samt underliggande enheter. Det centrala systemet kontrollerar om insamlingsenheterna inte är anslutna samt annan felinformation från insamlingsenheter och underliggande mätdon och enheter. -- Bekräfta för insamlingsenheten vilka mätdata som är avhämtat. Insamlingsenheten kan därefter tömmas på denna information. Radiomottagare för mätdon med radiokommunikation Generellt gällande krav på mottagarenheter med tillhörande mätdon med radiokommunikation är att mätdata och annan information ska kunna hämtas av insamlingsenheten på samma sätt som från övriga M-Bus-enheter. I övrigt gäller motsvarande krav som för insamlingsenheter och mätdon. -- Övervaka underliggande enheter. Larmpunkter ska skapas och kunna hämtas. Specifikation av det centrala systemet För att möta ett närstående behov av IMD-installationer hos bostadsföretagen har styrgruppen beslutat att möjliggöra delleveranser av det centrala systemet. Därmed kan det levereras i två huvuddelar (fas 1 respektive fas 2). I arbetet med att ta fram användargränssnitten bör en beställargrupp tillsättas som ska delta i utformningen av designen. Det är viktigt att systemet är, och upplevs vara, användarvänligt. 15

16 Exempel huvuddel 1 Administrationsgränssnitt Mätare Insamling Driver 1 SQL / web services Driver 2 Mätare Insamling Driver 3 Driver 4 Mätare Insamling Driver 5 Mätare Insamling Det är ett absolut krav att systemet är öppet, även när det gäller framtida utveckling. Detta gäller dels utveckling (kompletteringar) av själva systemet, dels möjliga anpassningar till tredjepartsapplikationer. Det centrala systemet ska kodas med tydliga gränssnitt. All kod ska vara öppen och tillgänglig för beställaren även efter genomförd leverans. Systemets uppbyggnad ska vara baserad på tydliga och definierade gränssnitt mellan olika applikationer inom plattformen. Detta är av stor vikt för dels vidareutveckling, dels framtida moduler (egenutvecklade eller av tredje part). Systemets huvuddel 1 omfattar grundläggande basfunktioner för en insamlingsdel samt administration av insamlingsenheterna. Denna del ska vara utrustad med det administrationsgränssnitt (användargränssnitt) som krävs för samtliga förekommande arbeten. Huvuddel 1 omfattar insamling av mätdata från insamlingsenheter (IE) via ett inställbart intervall (1 24 gånger/dygn). Frågor ställs över IP via M-Bus till insamlingsenheterna. Det centrala systemet packar upp respektive tidstämplade telegram timvis och omvandlar dessa individuellt till SQL-format, vilka lagras som rådata. Tidsstämplingen sker i insamlingsenheterna. Inkommande data är utöver mätdata även försedda med information om tillhörande lägenhet. Det centrala systemet ska vara försett med en funktion att lastbalansera frågeställningarna till insamlingsenheterna. Det centrala systemet ska bekräfta för insamlingsenheterna att mätdata har hämtats. Sedan kan insamlingsenheten tömma dessa ur sin minnesbank. I samband med utvecklingsarbetet av det centrala systemet ska en gemensam namnstruktur (interna parametrar för kommunikationen) tas fram. Genom huvuddel 1 får bostadsbolagen möjlighet att läsa och hämta information i databaser samt administrera kommunikationen med insamlingsenheterna. Den insamlade informationen i det centrala systemet görs publik 1 gentemot bostadsbolagens överordnade system i SQL-format samt via webbtjänster. Anpassning mellan respektive bostadsbolags överordnade system och det centrala systemet utförs gemensamt för varje enskild installation. Huvuddel 2 omfattar leverans av kvarvarande funktioner. I och med denna leverans har systemet samtliga funktioner som krävs för att kunna administrera samtliga delar av IMD alltså ett komplett mätdatasystem. I nuvarande omfattning, enligt denna specifikation, sker kommunikation mellan det centrala systemet och insamlingsenheterna (IE) endast via M-Bus (över IP). Det centrala systemet ska dock vara öppet (API:er) så att andra och ytterligare kommunikationsmetoder möjliggörs. I bilden på nästa sida presenteras hur omfattningen och uppdelningen är tänkt i det centrala systemet. Via upphandlingen avropar respektive bostadsbolag 1 Med betydelsen publik menas endast mot bostadsbolagens system och inget annat. Information som bostadsbolagen själva vill kommunicera vidare till hyresgäster sker via bostadsbolagens egna system. 16

17 Princip för centralt system huvuddel 1 och 2 Framtida applikationer Moduler tredje part Modul A Modul B Driver 1 Modul C Driver 2 Driver 3 Applikation A Råmätdata Publika data Driver 4 Mätareinfo Larmmottagare Applikationsprogramvara B Moduluppbyggt Applikationsprogramvara C Drift- och larmhantering Moduluppbyggt Larmmottagare CMS (admin) Larmvisning ett centralt system vardera. Bostadsbolag har olika behov och därmed ska samtliga funktioner i fas 2 vara antingen aktiveringsbara respektive avaktiveringsbara eller utformade som moduler i centralt system. Vilken metod som är mest lämpad avgörs gemensamt med beställargruppen. I denna specifikation beskrivs samtliga funktioner som kan förekomma i ett fullt utbyggt centralt system. Specifikation insamlingsenheter (IE) Huvuduppgiften för insamlingsenheterna är att samla upp mätdata i byggnader samt transportera dessa vidare till det centrala systemet. Insamlingsenheterna kan ha olika gränssnitt. Dock ska det alltid finnas minst ett gränssnitt mot det centrala systemet i form av M-Bus samt ett gränssnitt mot mätdon i form av M-Bus. Utöver dessa gränssnitt kan enheterna utrustas med analoga ingångar samt ingångar för puls. Trådlösa enheter (mätdon) ska betraktas som M-Busgränssnitt; inget krav ställs på radiotekniska gränssnitt. Trådlösa mätdon ska levereras med tillhörande radiomottagare, vilken ska vara utrustad med M-Bus-gränssnitt mot gentemot insamlingsenhet. Denna indelning medför dels färre gränssnitt för insamlingsenheterna, dels möjlighet till flera olika radiotekniker inom en och samma byggnad utan att detta påverkar insamlingsenheterna. Minimikapaciteten för enheterna ska motsvara mätdon från 1 10 lägenheter. Lägenheterna kommer att 17

18 Mätare Överföringsmetod Insamlingsenhet Temperatur Analog ingång (AI) Öppen plattform M-Bus/IP Flöde ,3 m 3 Puls Flöde ,3 m 3 M-Bus Elenergi Trådlöst (Radio) Definierat gränssnitt Ethernet, TCP/IP Leverantörsspecifika lösningar ,3 m 3 Fastighetssystem Insamlingsenhet Öppen plattform Definierat standardgränssnitt Definierat standardgränssnitt Definierat standardgränssnitt vara utrustade med mätdon för varmvatten, kallvatten, rumstemperatur samt elenergimätare i förekommande fall. I flera fall förekommer dubbla mätdon för samma media (varmvatten/kallvatten). Insamlingsenheten ska dimensioneras för en kapacitet motsvarande en lägenhet med 4 flödesmätare, 1 elenergimätare och 2 temperaturgivare. Insamlingsenheterna ska ha olika möjliga gränssnitt, eftersom det förekommer såväl M-Bus-gränssnitt för mätdon som traditionella gränssnitt för temperaturgivare (AI) och puls för flödesmätare. När insamlingsenheter levereras med pulsgränssnitt ska enheten utrustas med kod (programmering) för timvis sammanställning av summerade pulser. Den ska även kunna detektera korrupta pulser. Då ska insamlingsenheten skapa en larmpunkt med tydlig beskrivning om fel, tidpunkt samt aktuellt mätdon. När det gäller rumstemperatur ska mätning endast ske en gång per timme. Mätdata omvandlas till M-Bustelegram samt tidstämplas. Även temperaturgivare kan levereras med M-Bus-gränssnitt. Samtliga mätdata och annan information (larm, fel, etc.) ska tidsstämplas i insamlingsenheten, vilket sker en gång per timme (timmedelvärde). Det centrala systemet hämtar mätdata i insamlingsenheterna vid ett antal tillfällen (1 24) per dygn. Insamlingsenheterna ska vara försedda med ett riktigt kristallur, vilket synkroniseras via NTP mot NTP-server en gång per dygn. Vidare ska insamlingsenheterna vara utrustade med batteri för att klara spänningsbortfall. Batterikapaciteten ska kunna lagra samtliga mätdata samt konfiguration under ett spänningsbortfall på motsvarande 15 dygn. Vid spänningsbortfall ska all information (mätdata samt 18

19 Exempel Mätare Överföringsmetod Temperatur Insamlingsenhet Öppen plattform Flöde ,3 m 3 Flöde ,3 m 3 Elenergi Definierat gränssnitt konfiguration) lagras på sådant sätt att denna inte försvinner under perioden. Det finns inga krav på vilken typ av minne som ska användas, men det är önskvärt att man använder ett utbytbart flash-minne. Insamlingsenheten ska då även utrustas med algoritm för skrivning mot hela minnesytan. Denna specifikation innehåller även en s.k. hemnod i lägenheterna. Denna kommer att nyttjas av vissa bostadsföretag när s.k. senior- och kvarboendefunktioner krävs. Motsvarande specifikation som den ovan för insamlingsenheter är då ett minimum. Som tillägg krävs radiomottagare samt tilläggsfunktioner för att ansluta ytterligare utrustning, t.ex. styrbara eluttag, belysningsramper, brandlarm och övriga kvarboendefunktioner. Dessutom krävs att ett larm utlöses om inget radiotelegram har mottagits inom viss tidsintervall. Hemnoden ska vara möjlig att utrustad med en lokalt placerad display som monteras antingen direkt monterbar eller via en kommunikationskabel. Specifikation mätdon Mätdon kan levereras med olika gränssnitt, där samtliga kan ha M-Bus. Flödesmätare och elenergimätare kan ha puls, medan temperaturgivare kan vara passiva av typ Pt Vattenmätare och elenergimätare ska uppfylla krav enligt SS-EN (flera delar) respektive SS-EN (flera delar). För vatten- och elenergimätare gäller onoggrannhetskrav motsvarande debiteringsmätare vilket innebär följande: Vattenmätare Från Q2 till Q4: <2 % för kallt vatten (<30 C) Från Q2 till Q4: <3 % för varmt vatten (>30 C) Elenergimätare Lågspänning med strömtransformator direktmätning <5 % Lågspänning med strömtransformator <2 % För rumstemperaturmätare finns följande krav på onoggrannhet: Minst eller bättre än klass B: ± 0,3 C (vid 0 C), enligt IEC 60751:2008. Generellt gäller mindre än ±0,5 C inom intervallet 15 C till 30 C i rumstemperatur. Detta krav är något lägre än klass B. Krav på vattentäthet (IP-klass) på vattenmätare är minst IP65, dock högre om produkten kräver detta. Elenergimätare och temperaturgivare är placerade i bostadsrum; för dessa är kraven på vattentäthet lägre. 19

20 Individuell mätning och debitering i flerbostadshus Kravspecifikation för förfrågningsunderlag Individuell mätning och debitering (IMD) är en fråga som kommer allt mer i fokus, främst som ett resultat av ökade satsningar på energieffektivisering. Flera bostadsföretag har påbörjat försök med, eller står i begrepp att påbörja utbyggnad av system för, IMD. Intresset för öppna lösningar som skiljer på mätare och sensorer, lokal insamling i lägenhet eller trapphus, central insamlingsenhet och övergången till fastighetssystem mm ökar. I denna rapport beskrivs en kravspecifikation för sådana öppna lösningar vilken ska användas som underlag till ett förfrågningsunderlag. Trycksaksnummer: 13592/ Grafisk produktion: SABO Kommunikation Tryck: Edita Västra Aros 2009 s a b o sveriges allmännyttiga bostadsföretag Besöksadress Vasagatan 8 10, Box 474, Stockholm Tel , fax , hemsida e-post info@sabo.se