BROSCHYREN. NEURO-Klinmed V, start VT 2011

Transkript

1 BROSCHYREN NEURO-Klinmed V, start VT 2011 Välkommen till neuroplaceringen! Gruppindelning Allmän information Information om kandidatmott sid Schema Dermatom och perifera nerver RLS-85 med definitioner Liten hjälpreda vid diktering av nervstatus Nationellt Core Corriculum Gloslista för neurologiska begrepp Rutinnervstatus Grupp 1 (A+B+C)

2 Namn Kandidatnr Andlin Sobocki Caroline 29 Grupp 1A Barbu Mikael 30 Bjellerup Frans 31 Bratt Ulrika 32 Brüer Michael 33 Dessle Angelica 35 Edman Elin 36 Eriksson Stefan 37 Flygt Hjalmar 38 Forssman Jon 39 Grupp 1B Frieberg Robert 40 Grill Magnus 41 Heiskala Viktor 42 Hällman Erik 43 Jansson Degermark Erik 44 Karlsson Johannes 45 Linder Kristoffer 46 Lithman Anna 47 Johansson Ziga-Maria 87 Grupp 1C Malekian Alvan 48 Möller Annie 49 Näsvall Jesper 50 Papadopoulou Antonia 51 Rosling Magnus 52 Schanning Gabriella 53 Strandquist Johanna 54 Ugge Henrik 55 Wallander Karin 56 Indelningen gjord , med reservation för ändringar/el 2

3 Allmän information om Neurologi, Neurokirurgi, Neurofysiologi och Rehabiliteringsmedicin Klinisk Medicin V Kursledning/kontaktpersoner: Kursledare och examinator Studierektor Kurssekretariat Klin assistent (=KLASS) Professor Anja Smits tel E-post: anja.smits@neuro.uu.se Erik Lundström tel / sökare E-post : erik.lundstrom@gmail.com Kurssekreterare Gun Schönnings, telefon Här finns kopiator och skrivare. Ing 85, 2 tr. E-post: gun.schonnings@neuro.uu.se Vakant Neurofysiologi Neurokirurgi Rehab-medicin Prof. Lars Larsson tel 13445, E-post: lars.larsson@neuro.uu.se Prof. Per Enblad tel/sök 14968, E-post: per.enblad@neuro.uu.se Doc. Christer Tengvar, tel , christer.tengvar@akademiska.se Uppgifterfrån , med reservation för ändringar/el Lokaler för undervisning (se även i schemat) 85D 85E 85F/NIMA NIVA Neurofysiologi Rehabiliteringsmedicin Neuromottagnin gen Neurolog bibliotek Neurokir bibliotek Allmänneurologisk avd (bortre tvärkorridoren). Rehab-avd för ryggmärgsskadade (första tvärkorridoren) Ing 85, plan 5. Allmän neurokirurgisk avd (85, plan 4) Neurokirurgisk och neurologisk intermediärvård (85, plan 2) Neurokirurgisk och neurologisk intensivvårdsavdelning (85, plan 2) Neurofysiologiska undersökningar (85, plan 3) Ing 85, 1tr biblioteket (rakt under neurokir. bibliotek). Öppenvårdsmott för neurologi, neurokirurgi och rehabiliteringsmedicin (mellan 70- och 85-huset i bottenplan) Ing 85, 2tr, korridor Läkarrum (det bortre biblioteket) Ing 85, 2tr, korridor Läkarrum (det främre biblioteket) 3

4 Närvaro Den kliniska tjänstgöringen har obligatorisk närvaro. Vid förhinder kontakta Erik Lundström Kompensationstjänstgöring kan bli aktuell. Seminarierna har obligatorisk närvaro. Första dagen på Neurologmottagning och avd 85D börjar kl 9.00 med en gemensam Introduktion i Neurologbiblioteket. Första dagen på Neurokirurgen börjar kl 9.00 med introduktion på Kunskapscentrum, Ing 61, 1 tr. Kandidatrum och inloggning Finns på 85E med tillgång till dator med skriv- och undervisningsprogram. Använd användarnamn: funk0135. Lösenordet delas ut muntligen vid kursstart. Du får även ett lösenord för inloggning med privat användarnamn i den elektroniska journalen Cosmic. Vid problem kring detta kontaktas Pia Puskala på Omklädningsrum Kvinnor: Rum 11, ing 85 kulvertplanet, söder om hissarna. Män: Rum 4-7 längst in till höger, ing 85 kulvertplanet, söder om hissarna. Rummen har kortläsare och är inlagda på passerkorten under kurstiden. Vita kläder hämtas och återlämnas från textilförrådet ing 35, kulvertplan. Det är viktigt att ni tömmer skåpen när placeringen är klar! På avdelning På avdelningen finns stora möjligheter att se neurologiska fall. Du deltar på ronden där dagens inskrivningar fördelas. Du ansvarar för att vara på plats när patienten kommit till avdelningen. Notera i textrutan på diktatet att det rör sig om en inskrivning. När du inte skriver in patienter deltar du på annat sätt i avdelningsarbetet. Exempel på bra aktiviteter på avdelningen: vara med när ssk bedömer rörlighet hos Parkinson-patient vid tex apomorfintest, vara med när arbetsterapeut eller sjukgymnast bedömer patient med NPH, fördjupa sig i epilepsifall som långtidsövervakas på rum 8, öva oftalmoskopi, undersöka patienter med intressanta statusfynd. Röntgenrond Måndag - Fredag kl 8:00. Endast för kandidater placerade på 85D. Plats: sektionen för neuroradiologi (i den del av röntgenavdelningen som ligger närmast 85-huset, mittemot ett fikarum vid korridoren MR-lab 31.) Det är inte obligatoriskt med rtg-rond tisdagar och fredagar av den anledningen att det påföljande morgonmötet inte rekommenderas till er dessa veckodagar. Ni är dock varmt välkomna att sitta med på rtg-ronden ändå och sedan ha håltimme fram tills att ronden på avdelningen börjar. Praktiskt prov och jourpass Det praktiska provet i form av ett noggrant nervstatus genomförs lämpligen under placering på 85D. Jourpass genomförs under mottagningsplacering, separat schema finns. Obligatoriskt. Använd förtryckt blankett. Genomfört praktiskt prov inlämnas till Gun Schönnings. För godkänd placering ska man också ha gått med neurologjouren ett pass. Information angående kandidatmottagningen Kandidatmottagningen (KM) Kandidatmottagning innebär en studentaktiverande nybesöksmottagning. Du hämtar remissen 2-3 dagar före KM på mottagningen i den pärm som KLASS visat Dig. Detta ger Dig möjlighet att läsa på det område som remissen gäller. Kom i tid och var väl förberedd, detta gäller bägge kandidater som är uppsatt på en patient. Det är ni som ansvarar för patienten! Exempel på genomförande av saxad KM Patienten undersöks av två kandidater 45 minuter. Diskussion kandidat och läkare om kandidaternas bedömning 15 minuter Patienten undersöks av läkaren 30 minuter. Sammanlagt är det tre-fyra halvdagar med 3 patienter per gång. Varje patient träffar 2 kandidater varav en kandidat leder besöket och dikterar journalen. OBS, vid ev. förhinder måste byte ske med någon annan i gruppen.. 4

5 Vad ska jag presentera för läkaren? I pärmen anges vilken läkare som är handledare för kandidatmottagningen. Neurologernas initialer återfinns i tabell nedan. Inled diskussionen med att formulera det kliniska problemet i några korta meningar inkl statusfynd och gör ett förslag till bedömning och åtgärd. Diskutera därefter detaljer. Journalföring Du dikterar en full journal inkl nervstatus. Du dikterar också eventuella remisser. Sätt diktat på normal prioritet, om du inte kommer överens om något annat med din handledare. Fördelning av patienter Utförder av kandidaterna själva När ni inte är inbokade på patient, konsult eller dagjour kan ni förbereda kommande patienter, träna på oftalmoskopi (på varandra), eller svansa med andra läkare på neuromottagningen. Hör er för hos någon på mottagningen var ni kan gå. Initialer, läkare: AF Amalia Feresiadou JBO Jörgen Boivie AS Anja Smits JBU Joachim Burman BW Bo Wiksten JF Jan Fagius DN Dag Nyholm JS Jimmy Sundblom EK Eva Kumlien KL Katarina Laurell EL Erik Lundström KN Katherina Nousia HA Håkan Askmark PM Peter Mattsson SB Shala Berntsson IH Imad Halawa TD Torsten Danfors IN Ingela Nygren LS Lars Stridh 5

6 Schema NEURO-placering för läkarprogrammet, start HT 2010 OBS. All praktik-baserad undervisning är obligatorisk och närvarande krävs för alla nedanstående kurstillfällen Grupp 1A v 21 Mån Tis Ons Tors Fre Morgonmöte 2 Morgonmöte 2 Rehabmed Intro Nkir 1 Intro SAH 1 Intro spinal NK 1 Rehabmedicin 3 Neurofys Akut Nkir, RLS 1 SAH Case 1 Diskbråck 1 Rehabmedicin 3 Neurofys Opteknik Nkir 1 ICH Case 1 Cerv.fraktur 1 Rehabmedicin 3 Neurofys Nkir Trauma 1 Intro NIVA 1 Funkt. Nkir 1 Rehabmedicin Nkir Case 1 Underv.rond 1 Funkt. Nkir 1 Rehabmedicin Nkir Case 1 Underv.rond v 22 Mån Tis Ons Tors Fre Rtg 8.00 Rtg Frivilligt att komma INTRO* 5 Rond 6 Rond 6 Möjlighet att ta igen INTRO* 5 Rond 6 Rond 6 praktiska moment Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd- arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 POSTKLIN v 35 Mån Tis Ons Tors Fre Lokal: 2 hela veckan Kand mott 7 Kand mott INTRO* 5 Huvudvärk 5 Kand mott 7 Kand mott 7 Mini-cases INTRO* 5 Huvudvärk 5 Kand mott 7 Kand mott 7 Mini-cases mottagning 7 mottagning Kand mott 7 Kand mott 7 Kand mott mottagning 7 Kand mott 7 Kand mott 7 Kand mott 7 mottagning mottagning 7 Kand mott 7 Kand mott 7 Kand mott 7 mottagning Stroke Stroke 5 * Gemensam introduktion i neurologbiblioteket kl 9-11 LOKALER: 1 Rum 6, Kunskapscentrum, ing 61,1tr 2 Neurokirurgbiblioteket, plan 2 3 Rehabmedicins bibliotek 1tr, kl 8:15 4 Biblioteket på N-fys, ing85 3tr 5 Neurologbiblioteket, plan 2 6 Avdelning 85D, 5tr 7 Neuromottagn, ing 70 Seminarier

7 Schema NEURO-placering för läkarprogrammet, start HT 2010 OBS. All praktik-baserad undervisning är obligatorisk och närvarande krävs för alla nedanstående kurstillfällen Grupp 1B v 21 Mån Tis Ons Tors Fre Lokal: 2 hela veckan Kand mott 7 Kand mott INTRO* 5 Huvudvärk 5 Kand mott 7 Kand mott 7 Mini-cases INTRO* 5 Huvudvärk 5 Kand mott 7 Kand mott 7 Mini-cases mottagning 7 mottagning Kand mott 7 Kand mott 7 Kand mott mottagning 7 Kand mott 7 Kand mott 7 Kand mott 7 mottagning mottagning 7 Kand mott 7 Kand mott 7 Kand mott 7 mottagning Stroke Stroke 5 v 22 Mån Tis Ons Tors Fre Morgonmöte 2 Morgonmöte 2 Frivilligt att komma Intro Nkir 1 Intro SAH 1 Intro spinal NK 1 Möjlighet att ta igen Akut Nkir, RLS 1 SAH Case 1 Diskbråck 1 praktiska moment Opteknik Nkir 1 ICH Case 1 Cerv.fraktur Nkir Trauma 1 Intro NIVA 1 Funkt. Nkir Nkir Case 1 Underv.rond 1 Funkt. Nkir Nkir Case 1 Underv.rond POSTKLIN v 35 Mån Tis Ons Tors Fre Rtg 8.00 Rtg 8.00 Rtg+möte 8.00 Rtg INTRO* 5 Rond 6 Rond 6 Rond 6 Rond INTRO* 5 Rond 6 Rond 6 Rond 6 Rond Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd- arbete 6 Statusdemo 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Epilepsi Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Epilepsi Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 * Gemensam introduktion i neurologbiblioteket kl 9-11 LOKALER: 1 Rum 6, Kunskapscentrum, ing 61,1tr 2 Neurokirurgbiblioteket, plan 2 3 Rehabmedicins bibliotek 1tr, kl 8:15 4 Biblioteket på N-fys, ing85 3tr 5 Neurologbiblioteket, plan 2 6 Avdelning 85D, 5tr 7 Neuromottagn, ing 70 Seminarier

8 Schema NEURO-placering för läkarprogrammet, start HT 2010 All praktik-baserad undervisning är obligatorisk och närvaro krävs för alla nedanstående kurstillfällen Grupp 1C v 21 Mån Tis Ons Tors Fre Rtg 8.00 Rtg 8.00 Rtg+möte 8.00 Rtg INTRO* 5 Rond Rond 6 Rond 6 Rond INTRO* 5 Rond Rond 6 Rond 6 Rond Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd- arbete 6 Statusdemo 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Epilepsi Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Epilepsi Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 v 22 Mån Tis Ons Tors Fre Lokal: 2 hela veckan Kand mott 7 Frivilligt att komma INTRO* 5 Huvudvärk Kand mott 7 Möjlighet att ta igen INTRO* 5 Huvudvärk Kand mott 7 praktiska moment mottagning Kand mott Kand mott mottagning 7 Kand mott Kand mott mottagning 7 Kand mott Kand mott Stroke Stroke 5 POSTKLIN v 35 Mån Tis Ons Tors Fre Morgonmöte Morgonmöte 2 Rehabmed Intro Nkir 1 Intro SAH Intro spinal NK 1 Rehabmedicin 3 Neurofys Akut Nkir, RLS 1 SAH Case Diskbråck 1 Rehabmedicin 3 Neurofys Opteknik Nkir 1 ICH Case Cerv.fraktur 1 Rehabmedicin 3 Neurofys Nkir Trauma 1 Intro NIVA Funkt. Nkir 1 Rehabmedicin Nkir Case 1 Underv.rond Funkt. Nkir 1 Rehabmedicin Nkir Case 1 Underv.rond * Gemensam introduktion i neurologbiblioteket kl 9-11 LOKALER: 1 Rum 6, Kunskapscentrum, ing 61,1tr 5 Neurologbiblioteket, plan 2 2 Neurokirurgbiblioteket, plan 2 6 Avdelning 85D, 5tr 3 Rehabmedicins bibliotek 1tr, kl 8:15 7 Neuromottagn, ing 70 4 Biblioteket på N-fys, ing85 3tr Seminarier

9 Reflexer och deras nivå: Brachioradialis C5-C6, n radialis Biceps C5-C6, n musculocutaneus Triceps C7, n radialis Patellarreflexen L3-L4, n femoralis Akillesreflexen S1-S2, n tibialis

10

11 Definitioner Vaken: Ej slö, fullt orienterad. Intuberad patient. Inga tecken på fördröjd reaktion. Slö: patienten är slö om han/hon känner sig eller medverkar dåligt samt svarar eller reagerar med fördröjd reaktion. Oklar: Om patienten svarar fel på någon av nedanstående tre frågor är han oklar. A/ Vad heter du? (för- och efternamn). B/ Var är du? (plats t.ex. stadens namn eller på sjukhus. C/ Vilket år och vilken månad är det nu? Kontaktbar: kan väckas. Patienten kan utföra något av följande: följa samtal eller yttra ord- följa med blicken- lyda uppmaning- avvärja smärta. Följa med blicken: ögonöppning med blickkontakt och vid något tillfälle tydligt försök att följa med blicken. Lyda uppmaning. På uppmaning utför patienten en specifik rörelse t. Ex. lyft armarna, sträck ut tungan eller blunda. Avvärja smärta: Patienten lokaliserar smärtstimuleringen, griper aktivt och försöker föra bort den. Medvetslös: kan ej väckas. Kan inte utföra någon av prestationerna vid kontaktbarhet. Lokalisera smärta: Patienten undersökes då han ligger på rygg med armarna vilande på underlaget utmed kroppens sidor.a/ vid smärtstimulering i käkvinkeln för patienten någon hand ovan haknivån eller b/ vid smärtstimulering mot nagelbädden på ena handen för patienten andra handen mot medellinjen. Undandragande rörelse: a/vid smärtstimulering i käkvinkeln vrider patienten bort ansiktet eller b/ vid smärtsrimulering mot nagelbädden lokaliserar patienten inte smärtan men drar tydligt undan armen från bålen. Stereotyp böjrörelse: vid smärtstimulering böjer patienten på ett långsamt mekaniskt sätt i armbågen och handleden men kan inte lokalisera eller dra undan. Stereotyp sträckrörelse: vid smärtstimulering gör patienten sträckrörelser med armarna eller benen. Om både böj- och sträckrörelser förekommer noteras böjrörelsen d.v.s bästa svaret gäller. Ingen smärtreaktion: Patienten rör vare sig armar eller ben eller grimaserar vid smärtstimulering. Sammanställt av Hans Bolander

12 Liten hjälpreda vid diktering av nervstatus, Akademiska sjukhuset Allmän information Nervstatus kan utföras på olika sätt och med olika journalsammanställning. I Uppsala används följande sex rubriker under Neurologiskt status: Högre funktioner, Kranialnerver, Koordination, Motorik, Reflexer och Sensibilitet. Det är ofta av värde att diktera ett fullständigt nervstatus, även om positiva fynd saknas, dvs man negerar patologiska fynd. Detta gäller särskilt första gången patienten undersöks och alltid vid inläggning på vårdavdelning. Exempel 1. Normalfynd, där hela rutinnervstatus nedskrives, patologiska fynd negeras Högre funktioner Kranialnerver Koordination Motorik Reflexer Sensibilitet Pat är vaken och ger adekvat kontakt. Normalt orienterad. Inga tecken till afasi eller apraxi. Normala synfält enligt Donders, normala ögonbottnar, normal ögonmotorik utan nystagmus. Normalstora pupiller med normal motorik. Normal sensibilitet och motorik i ansiktet. Pat uppfattar fingergnidningsljud. Huvudets, svalgets och tungans rörelser ua. Artikulation ua. Finger-näs, häl-knä, Rombergs prov och diadokokinesi ua. Normalt rörelsemönster, normal, gång, muskeltonus och finmotorik. Kan resa sig från nigsittande. Armar-framåt-sträck ua. Inga pareser, inga muskelatrofier. Normallivliga och symmetriska senreflexer. Babinskis tecken saknas bilateralt. Ua för beröring, vibration, temperatur och nålstick distalt i extremiteterna. Kommentar: I detta normala nervstatus är alla avvikelser man tittat efter negerade. Synskärpa, lukt och smak är inte prövade, vilket underförstås av att det inte alls är nämnt i status. 2. Normalfall, där man är mycket kortfattad, t.ex. en patient med spänningshuvudvärk på polikliniskt besök Högre funktioner Kranialnerver Koordination Motorik Reflexer Sensibilitet Pat ger adekvat kontakt, ej depressiv. Högre funktioner ter sig normala, ej noggrant penetrerade. Normalfynd (luktsinne, smak, synskärpa och hörsel ej prövat). Ua. Ua. Normallivliga och symmetriska senreflexer, Babinskis tecken saknas bilateralt. Normal vid kortfattad prövning. Kommentar: När man är så kortfattad som i exempel 2 krävs att man istället talar om vad man inte undersökt, så att inte ordet normalfynd under kranialnerver uppfattas som att man undersökt även luktsinne m.m.

13 3. Exempel på patologiska fynd, som kan förekomma vid olika diagnoser Högre funktioner Medvetandepåverkan: RLS 2. Afasi: Pats spontana tal flyter ganska bra, men hakar ibland upp sig, letar efter ord, efter en stund märks att talet blir jargongbetonat. Klarar inte att benämna vissa föremål. Apraxi: Har svårt att följa instruktioner, både muntliga och när undersökaren visar. Kranialnerver Partiell hemianopsi åt hö. Staspapill bilateralt, ser inga venpulsationer. Vid blick åt höger går vä öga endast några grader över medellinjen och hö öga uppvisar tydlig dissocierad nystagmus. Kornealreflexen saknas på höger sida, finns tydligt på vä. Antydd central facialispares hö sida. Dysartri. Hostar vid drickprov. Koordination Lätt intentionstremor vä sida, mer uttalat på hö sida vid finger-näs. Slingrighet vid häl-knä bilat. Pat kan inte stå utan stöd. Pat vinglar först åt olika håll vid Romberg men klarar vid samtidig finger-näs. Motorik Svaghet: Klarar ej hälgång. Cirkumduktion i vänster ben vid gång. Klarar ej att resa sig från nigsittande utan stöd. Klarar att stiga upp på 40 cm pall med vänster fot först men inte med höger. Pat kan lyfta hö ben i liggande till ca 30. Måttlig svaghet i armbågsflexion vänster sida. Högerarmen proneras och sjunker vid armar-framåt-sträck. Motorikstörning: Bredspårig gång och retropulsionstendens. Nedsatt steglängd, låsningar vid vändning, samt semiflekterad hållning och propulsionstendens. Nedsatt armpendling hö arm vid gång och vid skulderskakning. Kugghjulsrigiditet i vä armbågsled och handled. Nedsatt fingerspel bilat. Intermittent vilotremor vä hand, minskar vid aktivering. Postural tremor bilateralt. Hyperkinesier i form av små oregelbundna huvudrörelser. Patienten vrider huvudet åt höger och tippar det åt vänster. Spasticitet: Måttlig spasticitet i benen, tydligt hastighetsberoende. Uttröttningsprover: Vid blick uppåt noteras ökande ptos hö öga efter 15 sekunder och vä efter 30 sekunder. Efter 2 minuter täcks hela hö pupill av ögonlocket och halva vä. Utför 20 huvudlyftningar från planläge, sista 5 med amplitudminskning. Reflexer Livliga reflexer hö kroppshalva. Biceps och brachioradialis tröga i vänster arm. Varken patellar- eller akillesreflexerna kan utlösas. Vänster patellarreflex stegrad. Outtömlig fotklonus bilat. Babinskis tecken föreligger på hö sida. Sensibilitet Pat anger en diffus känsla av domning i hela hö arm nedom armbågen men uppger sig uppfatta beröring, vibration, temperatur och nålstick likartat i båda underarmarna och händerna. Pat känner inte vibration på fotryggarna men från malleolerna och uppåt bilat. Pat uppger nedsatt sensibilitet för alla kvaliteter från navelhöjd och nedåt. Kommentar: Detta är enstaka exempel på typisk terminologi vid olika patologiska fynd, men fynden hänger inte ihop sinsemellan i någon specifik diagnos! Denna hjälpreda bygger på Hjälpreda vid diktering av nervstatus av Jan Fagius, april Uppdaterad och anpassad till DVD-filmen Rutin-nervstatus för läkarkandidater, februari 2008, Peter Mattsson, Dag Nyholm

14 NATIONELLT CORE CURRICULUM NEUROLOGI FÖR LÄKARUTBILDNING I SVERIGE (-09) 1. Neurologisk undersökning Kunna: Anamnes och neurologiskt status. Ögonbottenspegling med papillbedömning. Neurologisk undersökning av vakenhetssänkt patient. Att utifrån anamnes och status kunna föra ett resonemang om anatomiska skadenivåer 2. Lumbalpunktion Kunna: Indikation och kontraindikation för lumbalpunktion. Praktiskt genomförande. Tolkning av likvorfynd. Handläggning av huvudvärk efter lumbalpunktion Känna till: Tapptest, tryckmätning. 3. Klinisk neurofysiologi Kunna: Indikationer för elektroneurografi (ENeG), elektromyografi (EMG) och elektroencefalografi (EEG). Skriva adekvat remiss för dessa undersökningar och ha deltagit vid genomförandet. Känna till: Användning av magnetstimulering av motorisk hjärnbark, visually evoked potentials, sensory evoked potentials och auditory evoked potentials 4. Neuroradiologi Kunna: Indikationer för datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MRT) av hjärna samt ryggmärg. Skriva adekvat remiss för dessa undersökningar. Identifiera relevanta neuroanatomiska strukturer samt tydliga patologiska fynd. Ha närvarit vid genomförandet Känna till: Intravenös kontrastförstärkning (DT och MRT). Angiografiska metoder. Komplikationer. Single photon emission computed tomography (SPECT), positron emission tomography (PET) och funktionell MRT KUNSKAPSOMRÅDEN 1. Cerebrovaskulära sjukdomar Kunna: Diagnostik och initial handläggning av transitorisk ischemisk attack (TIA), hjärninfarkt, intracerebral blödning och subaraknoidalblödning. Riskfaktorer och patogenes vid TIA/hjärninfarkt. Utredning, prognos, sekundärprofylax inklusive utredning och behandling av karotisstenos. Känna till: Omvårdnad och rehabilitering efter stroke. Stroke-enhet. Klinisk bild vid sinustrombos, arteriell dissektion och kärlmissbildning. Behandlingsmetoder av subaraknoidalblödning. 2. Huvudvärk Kunna: Diagnostik och initial handläggning av akut huvudvärk. Diagnostik och handläggning av migrän, huvudvärk av spänningstyp och läkemedelsutlöst huvudvärk. Kliniska kännetecken på sekundär (symtomatisk) huvudvärk. Känna till: Diagnostik och initial handläggning av patienter med Hortons h.v. och trigeminusneuralgi 3. Epilepsi Kunna: Handläggning av akut epileptiskt anfall. Initial handläggning av status epilepticus. Handläggning av övergående medvetanderubbning. Diagnostik och initial handläggning av nydiagnostiserad och okomplicerad epilepsi. Känna till: Speciella problem vid epilepsi: graviditet, körkortsinnehav och psykosociala konsekvenser. Fortsatt handläggning av status epilepticus. Åtgärder vid ökad anfallsfrekvens. Antiepileptiska läkemedel. Epilepsikirurgisk behandling. 4. Neurotrauma Kunna: Diagnostik och initial handläggning av skalltrauma. Åtgärder inför transport. Diagnostik och initial handläggning av spinalt trauma/ryggmärgsskada. Intrakraniella tryck-volym-kurvan. Symtom vid intrakraniell tryckstegring. Diagnostik av kroniskt subduralhematom. Känna till: Neurokirurgisk behandling och rehabiliteringsprinciper vid traumatisk skada på hjärna och Ryggmärg. Principer för neuro-intensivvård 5. Hydrocefalus Kunna: Symtomutveckling och diagnostik av kommunicerande och icke-komm. hydrocefalus. Känna till: Handläggning av akut icke-kommunicerande hydrocefalus. Likvorshunt, shuntdysfunktion 6. Vakenhetssänkning Kunna: Diagnostik och initial handläggning av vakenhestssänkning. Vanliga orsaker till metabolt respektive strukturellt betingad vakenhetssänkning. Diagnostik av inklämning. Principer och legala kriterier för fastställande av total hjärninfarkt. Känna till: Tillstånd som liknar vakenhetssänkning

15 7. Rörelsestörningar Kunna: Diagnostik och handläggning av okomplicerad Parkinsons sjukdom. Diagnostik och handläggning av essentiell tremor och läkemedelsutlöst parkinsonism. Diagnostik och handläggning av restless legs. Känna till: Problem vid avancerad Parkinsons sjukdom. Sjukdomar som liknar Parkinsons sjukdom. Neurokirurgisk behandling vid rörelserubbningar. Fokala dystonier. Huntingtons sjukdom. Vanliga orsaker till ataxi. 8. Multipel skleros Kunna: Symtom och sjukdomsutveckling vid multipel skleros (MS) Känna till: Diagnostik av MS. Farmakologisk behandling riktad mot grundsjukdomen. Initial handläggning vid akut försämring. 9. Demens och konfusion Kunna: Kriterier för demens. Diagnostik och handläggning av akuta konfusionstillstånd Känna till: Principer för utredning och behandling av demenstillstånd. Diagnostik och handläggning av transitorisk global amnesi. 10. Yrsel Kunna: Diagnostik och handläggning av akut och kronisk yrsel 11. Tumörer Kunna: Diagnostik och initial handläggning av vanliga primära och sekundära tumörer som engagerar CNS. Känna till: Tillväxtsätt, prognos och behandlingsprinciper för vanliga primära och sekundära tumörer som engagerar CNS 12. Infektioner Kunna: Diagnostik och initial handläggning av encefalit, bakteriell och serös meningit. Diagnostik och handläggning av neuroborrelios. Känna till: Diagnostik och initial handläggning av cerebral abscess. Neurologiska symtom vid HIV och prionsjukdom 13. Ryggmärgssjukdomar och rizopatier Kunna: Diagnostik och initial handläggning av akut respektive långsamt debuterande ryggmärgssjukdom, särskilt ryggmärgskompression och B12-brist. Känna till: Orsaker till ryggmärgspåverkan. Diagnostik och handläggning vid rizopati och plexusskada 14. Neuromuskulära sjukdomar Kunna: Diagnostik och handläggning av polyneuropati. Diagnostik och initial handläggning av Guillain- Barrés syndrom, myasthenia gravis,perifer facialispares och vanliga mononeuropatier i extremiteterna Känna till: Orsaker till polyneuropati. Multipel mononeuropati. Principer för fortsatt handläggning vid Guillain-Barrés syndrom och myasthenia gravis. Orsaker till kranialnervspåverkan. Symtombild vid hereditära myopatier och polymyosit. Diagnostik och handläggning vid amyotrofisk lateralskleros. 15. Rehabilitering, smärta och funktionella symtom Kunna: Diagnostik av neurogen och nociceptiv smärta. Behandlingsprinciper Känna till: Principer för neuro-habilitering och rehabilitering. Handläggning av spasticitet. Principer för diagnostik och handläggning av funktionella symtom. Psykosocialt omhändertagande och teamarbete vid neurologisk sjukdom. Gloslista Neurologkursen Inom neurologin finns ett antal specifika begrepp. Eftersom dessa både finns i läroböcker och journaler, samt behövs för att beskriva neurologiska symtom för kollegor och bakjourer, är de mycket viktiga att behärska. Afasi Dysfasi Dysartri... Akinesi Hypokinesi Dyskinesi Hyperkinesi... Analgesi Hyperalgesi Allodyni Neuralgi... Anestesi Dysestesi Hypestesi Hyperestesi Parestesi... Anisokori... Anopsi Hemianopsi Kvadrantanopsi... Apraxi Dyspraxi... Ataxi (skilj från apraxi) Dysmetri Intentionstremor... Bulbär (ge ett sammanhang)... Desinhibition (ge ett exempel) (synonym disinhibition).... Diadokokinesi (hur testas det och vilka sjukdomar ger dysdiadokokinesi?... Dystoni Chorea Atethos... Fascikulationer (vilken typ av skada ger detta) Fibrillationer... Pares Hemipares Parapares Tetrapares Monopares Hemiplegi... Supratentoriell Infratentoriell Intratekal... Myelit Myelopati Rizopati... Tremor (postural / vilotremor / intentionstremor)

16 RUTINNERVSTATUS UNDER SAMTALET Högre cerebrala funktioner Påverkan på tal (dysartri, dysfasi) Vb enkel screening av orientering, minne, spatial funktion, uppmärksamhet. Observera Ofrivilliga rörelser Ansiktsmotorik Motorik vid avklädning STÅENDE Gångmönster Tå-och hälgång Rombergs prov Finger-näsförsök Nigsittning och uppresning SITTANDE Ögonbottnar (n.ii) Synfält (n.ii) Ögonrörelser (nn. III, IV, VI) Nystagmus Ptos? Ev kornealreflex Pupillstorlek och ljusreaktion. Ev ögonbottenspegling. Ansiktsmotorik (n. VII) Hörsel (n. VIII) Svalgreflex, asymmetri (nn. IX,X, XII) Tungmotorik (n. XII) Diadokokinesi Fingerspel Armar-framåt-sträck ( Grasset ) Muskelkraft i armar (proximalt med axelabduktion, distalt med fingerspretning) Reflexer i armar o ben LIGGANDE Sensibilitet för beröring, smärta, vibration (ansikte x3, distalt i armar och ben) Omvänd Barré Tonus i hand- armbågsoch knäleder Häl-knäförsök Babinskis tecken Exempel på uttröttningstest vid misstänkt myasteni: Höjd blick i två minuter Bita ihop käkarna 20 gånger Huvudlyft från liggande (>60 ) 30 ggr Höger ben lyfts upp till (>60 ) 35 ggr Handklapp ovanför huvudet (sedan ner till horisontalläge, axelhöjd och upp igen) 40 ggr. Testa styrka före och efter, notera ev amplitudminskning.