BROSCHYREN. NEURO-Klinmed V, start VT 2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BROSCHYREN. NEURO-Klinmed V, start VT 2011"

Transkript

1 BROSCHYREN NEURO-Klinmed V, start VT 2011 Välkommen till neuroplaceringen! Gruppindelning Allmän information Information om kandidatmott sid Schema Dermatom och perifera nerver RLS-85 med definitioner Liten hjälpreda vid diktering av nervstatus Nationellt Core Corriculum Gloslista för neurologiska begrepp Rutinnervstatus Grupp 1 (A+B+C)

2 Namn Kandidatnr Andlin Sobocki Caroline 29 Grupp 1A Barbu Mikael 30 Bjellerup Frans 31 Bratt Ulrika 32 Brüer Michael 33 Dessle Angelica 35 Edman Elin 36 Eriksson Stefan 37 Flygt Hjalmar 38 Forssman Jon 39 Grupp 1B Frieberg Robert 40 Grill Magnus 41 Heiskala Viktor 42 Hällman Erik 43 Jansson Degermark Erik 44 Karlsson Johannes 45 Linder Kristoffer 46 Lithman Anna 47 Johansson Ziga-Maria 87 Grupp 1C Malekian Alvan 48 Möller Annie 49 Näsvall Jesper 50 Papadopoulou Antonia 51 Rosling Magnus 52 Schanning Gabriella 53 Strandquist Johanna 54 Ugge Henrik 55 Wallander Karin 56 Indelningen gjord , med reservation för ändringar/el 2

3 Allmän information om Neurologi, Neurokirurgi, Neurofysiologi och Rehabiliteringsmedicin Klinisk Medicin V Kursledning/kontaktpersoner: Kursledare och examinator Studierektor Kurssekretariat Klin assistent (=KLASS) Professor Anja Smits tel E-post: Erik Lundström tel / sökare E-post : Kurssekreterare Gun Schönnings, telefon Här finns kopiator och skrivare. Ing 85, 2 tr. E-post: Vakant Neurofysiologi Neurokirurgi Rehab-medicin Prof. Lars Larsson tel 13445, E-post: Prof. Per Enblad tel/sök 14968, E-post: Doc. Christer Tengvar, tel , Uppgifterfrån , med reservation för ändringar/el Lokaler för undervisning (se även i schemat) 85D 85E 85F/NIMA NIVA Neurofysiologi Rehabiliteringsmedicin Neuromottagnin gen Neurolog bibliotek Neurokir bibliotek Allmänneurologisk avd (bortre tvärkorridoren). Rehab-avd för ryggmärgsskadade (första tvärkorridoren) Ing 85, plan 5. Allmän neurokirurgisk avd (85, plan 4) Neurokirurgisk och neurologisk intermediärvård (85, plan 2) Neurokirurgisk och neurologisk intensivvårdsavdelning (85, plan 2) Neurofysiologiska undersökningar (85, plan 3) Ing 85, 1tr biblioteket (rakt under neurokir. bibliotek). Öppenvårdsmott för neurologi, neurokirurgi och rehabiliteringsmedicin (mellan 70- och 85-huset i bottenplan) Ing 85, 2tr, korridor Läkarrum (det bortre biblioteket) Ing 85, 2tr, korridor Läkarrum (det främre biblioteket) 3

4 Närvaro Den kliniska tjänstgöringen har obligatorisk närvaro. Vid förhinder kontakta Erik Lundström Kompensationstjänstgöring kan bli aktuell. Seminarierna har obligatorisk närvaro. Första dagen på Neurologmottagning och avd 85D börjar kl 9.00 med en gemensam Introduktion i Neurologbiblioteket. Första dagen på Neurokirurgen börjar kl 9.00 med introduktion på Kunskapscentrum, Ing 61, 1 tr. Kandidatrum och inloggning Finns på 85E med tillgång till dator med skriv- och undervisningsprogram. Använd användarnamn: funk0135. Lösenordet delas ut muntligen vid kursstart. Du får även ett lösenord för inloggning med privat användarnamn i den elektroniska journalen Cosmic. Vid problem kring detta kontaktas Pia Puskala på Omklädningsrum Kvinnor: Rum 11, ing 85 kulvertplanet, söder om hissarna. Män: Rum 4-7 längst in till höger, ing 85 kulvertplanet, söder om hissarna. Rummen har kortläsare och är inlagda på passerkorten under kurstiden. Vita kläder hämtas och återlämnas från textilförrådet ing 35, kulvertplan. Det är viktigt att ni tömmer skåpen när placeringen är klar! På avdelning På avdelningen finns stora möjligheter att se neurologiska fall. Du deltar på ronden där dagens inskrivningar fördelas. Du ansvarar för att vara på plats när patienten kommit till avdelningen. Notera i textrutan på diktatet att det rör sig om en inskrivning. När du inte skriver in patienter deltar du på annat sätt i avdelningsarbetet. Exempel på bra aktiviteter på avdelningen: vara med när ssk bedömer rörlighet hos Parkinson-patient vid tex apomorfintest, vara med när arbetsterapeut eller sjukgymnast bedömer patient med NPH, fördjupa sig i epilepsifall som långtidsövervakas på rum 8, öva oftalmoskopi, undersöka patienter med intressanta statusfynd. Röntgenrond Måndag - Fredag kl 8:00. Endast för kandidater placerade på 85D. Plats: sektionen för neuroradiologi (i den del av röntgenavdelningen som ligger närmast 85-huset, mittemot ett fikarum vid korridoren MR-lab 31.) Det är inte obligatoriskt med rtg-rond tisdagar och fredagar av den anledningen att det påföljande morgonmötet inte rekommenderas till er dessa veckodagar. Ni är dock varmt välkomna att sitta med på rtg-ronden ändå och sedan ha håltimme fram tills att ronden på avdelningen börjar. Praktiskt prov och jourpass Det praktiska provet i form av ett noggrant nervstatus genomförs lämpligen under placering på 85D. Jourpass genomförs under mottagningsplacering, separat schema finns. Obligatoriskt. Använd förtryckt blankett. Genomfört praktiskt prov inlämnas till Gun Schönnings. För godkänd placering ska man också ha gått med neurologjouren ett pass. Information angående kandidatmottagningen Kandidatmottagningen (KM) Kandidatmottagning innebär en studentaktiverande nybesöksmottagning. Du hämtar remissen 2-3 dagar före KM på mottagningen i den pärm som KLASS visat Dig. Detta ger Dig möjlighet att läsa på det område som remissen gäller. Kom i tid och var väl förberedd, detta gäller bägge kandidater som är uppsatt på en patient. Det är ni som ansvarar för patienten! Exempel på genomförande av saxad KM Patienten undersöks av två kandidater 45 minuter. Diskussion kandidat och läkare om kandidaternas bedömning 15 minuter Patienten undersöks av läkaren 30 minuter. Sammanlagt är det tre-fyra halvdagar med 3 patienter per gång. Varje patient träffar 2 kandidater varav en kandidat leder besöket och dikterar journalen. OBS, vid ev. förhinder måste byte ske med någon annan i gruppen.. 4

5 Vad ska jag presentera för läkaren? I pärmen anges vilken läkare som är handledare för kandidatmottagningen. Neurologernas initialer återfinns i tabell nedan. Inled diskussionen med att formulera det kliniska problemet i några korta meningar inkl statusfynd och gör ett förslag till bedömning och åtgärd. Diskutera därefter detaljer. Journalföring Du dikterar en full journal inkl nervstatus. Du dikterar också eventuella remisser. Sätt diktat på normal prioritet, om du inte kommer överens om något annat med din handledare. Fördelning av patienter Utförder av kandidaterna själva När ni inte är inbokade på patient, konsult eller dagjour kan ni förbereda kommande patienter, träna på oftalmoskopi (på varandra), eller svansa med andra läkare på neuromottagningen. Hör er för hos någon på mottagningen var ni kan gå. Initialer, läkare: AF Amalia Feresiadou JBO Jörgen Boivie AS Anja Smits JBU Joachim Burman BW Bo Wiksten JF Jan Fagius DN Dag Nyholm JS Jimmy Sundblom EK Eva Kumlien KL Katarina Laurell EL Erik Lundström KN Katherina Nousia HA Håkan Askmark PM Peter Mattsson SB Shala Berntsson IH Imad Halawa TD Torsten Danfors IN Ingela Nygren LS Lars Stridh 5

6 Schema NEURO-placering för läkarprogrammet, start HT 2010 OBS. All praktik-baserad undervisning är obligatorisk och närvarande krävs för alla nedanstående kurstillfällen Grupp 1A v 21 Mån Tis Ons Tors Fre Morgonmöte 2 Morgonmöte 2 Rehabmed Intro Nkir 1 Intro SAH 1 Intro spinal NK 1 Rehabmedicin 3 Neurofys Akut Nkir, RLS 1 SAH Case 1 Diskbråck 1 Rehabmedicin 3 Neurofys Opteknik Nkir 1 ICH Case 1 Cerv.fraktur 1 Rehabmedicin 3 Neurofys Nkir Trauma 1 Intro NIVA 1 Funkt. Nkir 1 Rehabmedicin Nkir Case 1 Underv.rond 1 Funkt. Nkir 1 Rehabmedicin Nkir Case 1 Underv.rond v 22 Mån Tis Ons Tors Fre Rtg 8.00 Rtg Frivilligt att komma INTRO* 5 Rond 6 Rond 6 Möjlighet att ta igen INTRO* 5 Rond 6 Rond 6 praktiska moment Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd- arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 POSTKLIN v 35 Mån Tis Ons Tors Fre Lokal: 2 hela veckan Kand mott 7 Kand mott INTRO* 5 Huvudvärk 5 Kand mott 7 Kand mott 7 Mini-cases INTRO* 5 Huvudvärk 5 Kand mott 7 Kand mott 7 Mini-cases mottagning 7 mottagning Kand mott 7 Kand mott 7 Kand mott mottagning 7 Kand mott 7 Kand mott 7 Kand mott 7 mottagning mottagning 7 Kand mott 7 Kand mott 7 Kand mott 7 mottagning Stroke Stroke 5 * Gemensam introduktion i neurologbiblioteket kl 9-11 LOKALER: 1 Rum 6, Kunskapscentrum, ing 61,1tr 2 Neurokirurgbiblioteket, plan 2 3 Rehabmedicins bibliotek 1tr, kl 8:15 4 Biblioteket på N-fys, ing85 3tr 5 Neurologbiblioteket, plan 2 6 Avdelning 85D, 5tr 7 Neuromottagn, ing 70 Seminarier

7 Schema NEURO-placering för läkarprogrammet, start HT 2010 OBS. All praktik-baserad undervisning är obligatorisk och närvarande krävs för alla nedanstående kurstillfällen Grupp 1B v 21 Mån Tis Ons Tors Fre Lokal: 2 hela veckan Kand mott 7 Kand mott INTRO* 5 Huvudvärk 5 Kand mott 7 Kand mott 7 Mini-cases INTRO* 5 Huvudvärk 5 Kand mott 7 Kand mott 7 Mini-cases mottagning 7 mottagning Kand mott 7 Kand mott 7 Kand mott mottagning 7 Kand mott 7 Kand mott 7 Kand mott 7 mottagning mottagning 7 Kand mott 7 Kand mott 7 Kand mott 7 mottagning Stroke Stroke 5 v 22 Mån Tis Ons Tors Fre Morgonmöte 2 Morgonmöte 2 Frivilligt att komma Intro Nkir 1 Intro SAH 1 Intro spinal NK 1 Möjlighet att ta igen Akut Nkir, RLS 1 SAH Case 1 Diskbråck 1 praktiska moment Opteknik Nkir 1 ICH Case 1 Cerv.fraktur Nkir Trauma 1 Intro NIVA 1 Funkt. Nkir Nkir Case 1 Underv.rond 1 Funkt. Nkir Nkir Case 1 Underv.rond POSTKLIN v 35 Mån Tis Ons Tors Fre Rtg 8.00 Rtg 8.00 Rtg+möte 8.00 Rtg INTRO* 5 Rond 6 Rond 6 Rond 6 Rond INTRO* 5 Rond 6 Rond 6 Rond 6 Rond Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd- arbete 6 Statusdemo 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Epilepsi Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Epilepsi Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 * Gemensam introduktion i neurologbiblioteket kl 9-11 LOKALER: 1 Rum 6, Kunskapscentrum, ing 61,1tr 2 Neurokirurgbiblioteket, plan 2 3 Rehabmedicins bibliotek 1tr, kl 8:15 4 Biblioteket på N-fys, ing85 3tr 5 Neurologbiblioteket, plan 2 6 Avdelning 85D, 5tr 7 Neuromottagn, ing 70 Seminarier

8 Schema NEURO-placering för läkarprogrammet, start HT 2010 All praktik-baserad undervisning är obligatorisk och närvaro krävs för alla nedanstående kurstillfällen Grupp 1C v 21 Mån Tis Ons Tors Fre Rtg 8.00 Rtg 8.00 Rtg+möte 8.00 Rtg INTRO* 5 Rond Rond 6 Rond 6 Rond INTRO* 5 Rond Rond 6 Rond 6 Rond Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd- arbete 6 Statusdemo 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Epilepsi Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 Epilepsi Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete Avd-arbete 6 Avd-arbete 6 v 22 Mån Tis Ons Tors Fre Lokal: 2 hela veckan Kand mott 7 Frivilligt att komma INTRO* 5 Huvudvärk Kand mott 7 Möjlighet att ta igen INTRO* 5 Huvudvärk Kand mott 7 praktiska moment mottagning Kand mott Kand mott mottagning 7 Kand mott Kand mott mottagning 7 Kand mott Kand mott Stroke Stroke 5 POSTKLIN v 35 Mån Tis Ons Tors Fre Morgonmöte Morgonmöte 2 Rehabmed Intro Nkir 1 Intro SAH Intro spinal NK 1 Rehabmedicin 3 Neurofys Akut Nkir, RLS 1 SAH Case Diskbråck 1 Rehabmedicin 3 Neurofys Opteknik Nkir 1 ICH Case Cerv.fraktur 1 Rehabmedicin 3 Neurofys Nkir Trauma 1 Intro NIVA Funkt. Nkir 1 Rehabmedicin Nkir Case 1 Underv.rond Funkt. Nkir 1 Rehabmedicin Nkir Case 1 Underv.rond * Gemensam introduktion i neurologbiblioteket kl 9-11 LOKALER: 1 Rum 6, Kunskapscentrum, ing 61,1tr 5 Neurologbiblioteket, plan 2 2 Neurokirurgbiblioteket, plan 2 6 Avdelning 85D, 5tr 3 Rehabmedicins bibliotek 1tr, kl 8:15 7 Neuromottagn, ing 70 4 Biblioteket på N-fys, ing85 3tr Seminarier

9 Reflexer och deras nivå: Brachioradialis C5-C6, n radialis Biceps C5-C6, n musculocutaneus Triceps C7, n radialis Patellarreflexen L3-L4, n femoralis Akillesreflexen S1-S2, n tibialis

10

11 Definitioner Vaken: Ej slö, fullt orienterad. Intuberad patient. Inga tecken på fördröjd reaktion. Slö: patienten är slö om han/hon känner sig eller medverkar dåligt samt svarar eller reagerar med fördröjd reaktion. Oklar: Om patienten svarar fel på någon av nedanstående tre frågor är han oklar. A/ Vad heter du? (för- och efternamn). B/ Var är du? (plats t.ex. stadens namn eller på sjukhus. C/ Vilket år och vilken månad är det nu? Kontaktbar: kan väckas. Patienten kan utföra något av följande: följa samtal eller yttra ord- följa med blicken- lyda uppmaning- avvärja smärta. Följa med blicken: ögonöppning med blickkontakt och vid något tillfälle tydligt försök att följa med blicken. Lyda uppmaning. På uppmaning utför patienten en specifik rörelse t. Ex. lyft armarna, sträck ut tungan eller blunda. Avvärja smärta: Patienten lokaliserar smärtstimuleringen, griper aktivt och försöker föra bort den. Medvetslös: kan ej väckas. Kan inte utföra någon av prestationerna vid kontaktbarhet. Lokalisera smärta: Patienten undersökes då han ligger på rygg med armarna vilande på underlaget utmed kroppens sidor.a/ vid smärtstimulering i käkvinkeln för patienten någon hand ovan haknivån eller b/ vid smärtstimulering mot nagelbädden på ena handen för patienten andra handen mot medellinjen. Undandragande rörelse: a/vid smärtstimulering i käkvinkeln vrider patienten bort ansiktet eller b/ vid smärtsrimulering mot nagelbädden lokaliserar patienten inte smärtan men drar tydligt undan armen från bålen. Stereotyp böjrörelse: vid smärtstimulering böjer patienten på ett långsamt mekaniskt sätt i armbågen och handleden men kan inte lokalisera eller dra undan. Stereotyp sträckrörelse: vid smärtstimulering gör patienten sträckrörelser med armarna eller benen. Om både böj- och sträckrörelser förekommer noteras böjrörelsen d.v.s bästa svaret gäller. Ingen smärtreaktion: Patienten rör vare sig armar eller ben eller grimaserar vid smärtstimulering. Sammanställt av Hans Bolander

12 Liten hjälpreda vid diktering av nervstatus, Akademiska sjukhuset Allmän information Nervstatus kan utföras på olika sätt och med olika journalsammanställning. I Uppsala används följande sex rubriker under Neurologiskt status: Högre funktioner, Kranialnerver, Koordination, Motorik, Reflexer och Sensibilitet. Det är ofta av värde att diktera ett fullständigt nervstatus, även om positiva fynd saknas, dvs man negerar patologiska fynd. Detta gäller särskilt första gången patienten undersöks och alltid vid inläggning på vårdavdelning. Exempel 1. Normalfynd, där hela rutinnervstatus nedskrives, patologiska fynd negeras Högre funktioner Kranialnerver Koordination Motorik Reflexer Sensibilitet Pat är vaken och ger adekvat kontakt. Normalt orienterad. Inga tecken till afasi eller apraxi. Normala synfält enligt Donders, normala ögonbottnar, normal ögonmotorik utan nystagmus. Normalstora pupiller med normal motorik. Normal sensibilitet och motorik i ansiktet. Pat uppfattar fingergnidningsljud. Huvudets, svalgets och tungans rörelser ua. Artikulation ua. Finger-näs, häl-knä, Rombergs prov och diadokokinesi ua. Normalt rörelsemönster, normal, gång, muskeltonus och finmotorik. Kan resa sig från nigsittande. Armar-framåt-sträck ua. Inga pareser, inga muskelatrofier. Normallivliga och symmetriska senreflexer. Babinskis tecken saknas bilateralt. Ua för beröring, vibration, temperatur och nålstick distalt i extremiteterna. Kommentar: I detta normala nervstatus är alla avvikelser man tittat efter negerade. Synskärpa, lukt och smak är inte prövade, vilket underförstås av att det inte alls är nämnt i status. 2. Normalfall, där man är mycket kortfattad, t.ex. en patient med spänningshuvudvärk på polikliniskt besök Högre funktioner Kranialnerver Koordination Motorik Reflexer Sensibilitet Pat ger adekvat kontakt, ej depressiv. Högre funktioner ter sig normala, ej noggrant penetrerade. Normalfynd (luktsinne, smak, synskärpa och hörsel ej prövat). Ua. Ua. Normallivliga och symmetriska senreflexer, Babinskis tecken saknas bilateralt. Normal vid kortfattad prövning. Kommentar: När man är så kortfattad som i exempel 2 krävs att man istället talar om vad man inte undersökt, så att inte ordet normalfynd under kranialnerver uppfattas som att man undersökt även luktsinne m.m.

13 3. Exempel på patologiska fynd, som kan förekomma vid olika diagnoser Högre funktioner Medvetandepåverkan: RLS 2. Afasi: Pats spontana tal flyter ganska bra, men hakar ibland upp sig, letar efter ord, efter en stund märks att talet blir jargongbetonat. Klarar inte att benämna vissa föremål. Apraxi: Har svårt att följa instruktioner, både muntliga och när undersökaren visar. Kranialnerver Partiell hemianopsi åt hö. Staspapill bilateralt, ser inga venpulsationer. Vid blick åt höger går vä öga endast några grader över medellinjen och hö öga uppvisar tydlig dissocierad nystagmus. Kornealreflexen saknas på höger sida, finns tydligt på vä. Antydd central facialispares hö sida. Dysartri. Hostar vid drickprov. Koordination Lätt intentionstremor vä sida, mer uttalat på hö sida vid finger-näs. Slingrighet vid häl-knä bilat. Pat kan inte stå utan stöd. Pat vinglar först åt olika håll vid Romberg men klarar vid samtidig finger-näs. Motorik Svaghet: Klarar ej hälgång. Cirkumduktion i vänster ben vid gång. Klarar ej att resa sig från nigsittande utan stöd. Klarar att stiga upp på 40 cm pall med vänster fot först men inte med höger. Pat kan lyfta hö ben i liggande till ca 30. Måttlig svaghet i armbågsflexion vänster sida. Högerarmen proneras och sjunker vid armar-framåt-sträck. Motorikstörning: Bredspårig gång och retropulsionstendens. Nedsatt steglängd, låsningar vid vändning, samt semiflekterad hållning och propulsionstendens. Nedsatt armpendling hö arm vid gång och vid skulderskakning. Kugghjulsrigiditet i vä armbågsled och handled. Nedsatt fingerspel bilat. Intermittent vilotremor vä hand, minskar vid aktivering. Postural tremor bilateralt. Hyperkinesier i form av små oregelbundna huvudrörelser. Patienten vrider huvudet åt höger och tippar det åt vänster. Spasticitet: Måttlig spasticitet i benen, tydligt hastighetsberoende. Uttröttningsprover: Vid blick uppåt noteras ökande ptos hö öga efter 15 sekunder och vä efter 30 sekunder. Efter 2 minuter täcks hela hö pupill av ögonlocket och halva vä. Utför 20 huvudlyftningar från planläge, sista 5 med amplitudminskning. Reflexer Livliga reflexer hö kroppshalva. Biceps och brachioradialis tröga i vänster arm. Varken patellar- eller akillesreflexerna kan utlösas. Vänster patellarreflex stegrad. Outtömlig fotklonus bilat. Babinskis tecken föreligger på hö sida. Sensibilitet Pat anger en diffus känsla av domning i hela hö arm nedom armbågen men uppger sig uppfatta beröring, vibration, temperatur och nålstick likartat i båda underarmarna och händerna. Pat känner inte vibration på fotryggarna men från malleolerna och uppåt bilat. Pat uppger nedsatt sensibilitet för alla kvaliteter från navelhöjd och nedåt. Kommentar: Detta är enstaka exempel på typisk terminologi vid olika patologiska fynd, men fynden hänger inte ihop sinsemellan i någon specifik diagnos! Denna hjälpreda bygger på Hjälpreda vid diktering av nervstatus av Jan Fagius, april Uppdaterad och anpassad till DVD-filmen Rutin-nervstatus för läkarkandidater, februari 2008, Peter Mattsson, Dag Nyholm

14 NATIONELLT CORE CURRICULUM NEUROLOGI FÖR LÄKARUTBILDNING I SVERIGE (-09) 1. Neurologisk undersökning Kunna: Anamnes och neurologiskt status. Ögonbottenspegling med papillbedömning. Neurologisk undersökning av vakenhetssänkt patient. Att utifrån anamnes och status kunna föra ett resonemang om anatomiska skadenivåer 2. Lumbalpunktion Kunna: Indikation och kontraindikation för lumbalpunktion. Praktiskt genomförande. Tolkning av likvorfynd. Handläggning av huvudvärk efter lumbalpunktion Känna till: Tapptest, tryckmätning. 3. Klinisk neurofysiologi Kunna: Indikationer för elektroneurografi (ENeG), elektromyografi (EMG) och elektroencefalografi (EEG). Skriva adekvat remiss för dessa undersökningar och ha deltagit vid genomförandet. Känna till: Användning av magnetstimulering av motorisk hjärnbark, visually evoked potentials, sensory evoked potentials och auditory evoked potentials 4. Neuroradiologi Kunna: Indikationer för datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MRT) av hjärna samt ryggmärg. Skriva adekvat remiss för dessa undersökningar. Identifiera relevanta neuroanatomiska strukturer samt tydliga patologiska fynd. Ha närvarit vid genomförandet Känna till: Intravenös kontrastförstärkning (DT och MRT). Angiografiska metoder. Komplikationer. Single photon emission computed tomography (SPECT), positron emission tomography (PET) och funktionell MRT KUNSKAPSOMRÅDEN 1. Cerebrovaskulära sjukdomar Kunna: Diagnostik och initial handläggning av transitorisk ischemisk attack (TIA), hjärninfarkt, intracerebral blödning och subaraknoidalblödning. Riskfaktorer och patogenes vid TIA/hjärninfarkt. Utredning, prognos, sekundärprofylax inklusive utredning och behandling av karotisstenos. Känna till: Omvårdnad och rehabilitering efter stroke. Stroke-enhet. Klinisk bild vid sinustrombos, arteriell dissektion och kärlmissbildning. Behandlingsmetoder av subaraknoidalblödning. 2. Huvudvärk Kunna: Diagnostik och initial handläggning av akut huvudvärk. Diagnostik och handläggning av migrän, huvudvärk av spänningstyp och läkemedelsutlöst huvudvärk. Kliniska kännetecken på sekundär (symtomatisk) huvudvärk. Känna till: Diagnostik och initial handläggning av patienter med Hortons h.v. och trigeminusneuralgi 3. Epilepsi Kunna: Handläggning av akut epileptiskt anfall. Initial handläggning av status epilepticus. Handläggning av övergående medvetanderubbning. Diagnostik och initial handläggning av nydiagnostiserad och okomplicerad epilepsi. Känna till: Speciella problem vid epilepsi: graviditet, körkortsinnehav och psykosociala konsekvenser. Fortsatt handläggning av status epilepticus. Åtgärder vid ökad anfallsfrekvens. Antiepileptiska läkemedel. Epilepsikirurgisk behandling. 4. Neurotrauma Kunna: Diagnostik och initial handläggning av skalltrauma. Åtgärder inför transport. Diagnostik och initial handläggning av spinalt trauma/ryggmärgsskada. Intrakraniella tryck-volym-kurvan. Symtom vid intrakraniell tryckstegring. Diagnostik av kroniskt subduralhematom. Känna till: Neurokirurgisk behandling och rehabiliteringsprinciper vid traumatisk skada på hjärna och Ryggmärg. Principer för neuro-intensivvård 5. Hydrocefalus Kunna: Symtomutveckling och diagnostik av kommunicerande och icke-komm. hydrocefalus. Känna till: Handläggning av akut icke-kommunicerande hydrocefalus. Likvorshunt, shuntdysfunktion 6. Vakenhetssänkning Kunna: Diagnostik och initial handläggning av vakenhestssänkning. Vanliga orsaker till metabolt respektive strukturellt betingad vakenhetssänkning. Diagnostik av inklämning. Principer och legala kriterier för fastställande av total hjärninfarkt. Känna till: Tillstånd som liknar vakenhetssänkning

15 7. Rörelsestörningar Kunna: Diagnostik och handläggning av okomplicerad Parkinsons sjukdom. Diagnostik och handläggning av essentiell tremor och läkemedelsutlöst parkinsonism. Diagnostik och handläggning av restless legs. Känna till: Problem vid avancerad Parkinsons sjukdom. Sjukdomar som liknar Parkinsons sjukdom. Neurokirurgisk behandling vid rörelserubbningar. Fokala dystonier. Huntingtons sjukdom. Vanliga orsaker till ataxi. 8. Multipel skleros Kunna: Symtom och sjukdomsutveckling vid multipel skleros (MS) Känna till: Diagnostik av MS. Farmakologisk behandling riktad mot grundsjukdomen. Initial handläggning vid akut försämring. 9. Demens och konfusion Kunna: Kriterier för demens. Diagnostik och handläggning av akuta konfusionstillstånd Känna till: Principer för utredning och behandling av demenstillstånd. Diagnostik och handläggning av transitorisk global amnesi. 10. Yrsel Kunna: Diagnostik och handläggning av akut och kronisk yrsel 11. Tumörer Kunna: Diagnostik och initial handläggning av vanliga primära och sekundära tumörer som engagerar CNS. Känna till: Tillväxtsätt, prognos och behandlingsprinciper för vanliga primära och sekundära tumörer som engagerar CNS 12. Infektioner Kunna: Diagnostik och initial handläggning av encefalit, bakteriell och serös meningit. Diagnostik och handläggning av neuroborrelios. Känna till: Diagnostik och initial handläggning av cerebral abscess. Neurologiska symtom vid HIV och prionsjukdom 13. Ryggmärgssjukdomar och rizopatier Kunna: Diagnostik och initial handläggning av akut respektive långsamt debuterande ryggmärgssjukdom, särskilt ryggmärgskompression och B12-brist. Känna till: Orsaker till ryggmärgspåverkan. Diagnostik och handläggning vid rizopati och plexusskada 14. Neuromuskulära sjukdomar Kunna: Diagnostik och handläggning av polyneuropati. Diagnostik och initial handläggning av Guillain- Barrés syndrom, myasthenia gravis,perifer facialispares och vanliga mononeuropatier i extremiteterna Känna till: Orsaker till polyneuropati. Multipel mononeuropati. Principer för fortsatt handläggning vid Guillain-Barrés syndrom och myasthenia gravis. Orsaker till kranialnervspåverkan. Symtombild vid hereditära myopatier och polymyosit. Diagnostik och handläggning vid amyotrofisk lateralskleros. 15. Rehabilitering, smärta och funktionella symtom Kunna: Diagnostik av neurogen och nociceptiv smärta. Behandlingsprinciper Känna till: Principer för neuro-habilitering och rehabilitering. Handläggning av spasticitet. Principer för diagnostik och handläggning av funktionella symtom. Psykosocialt omhändertagande och teamarbete vid neurologisk sjukdom. Gloslista Neurologkursen Inom neurologin finns ett antal specifika begrepp. Eftersom dessa både finns i läroböcker och journaler, samt behövs för att beskriva neurologiska symtom för kollegor och bakjourer, är de mycket viktiga att behärska. Afasi Dysfasi Dysartri... Akinesi Hypokinesi Dyskinesi Hyperkinesi... Analgesi Hyperalgesi Allodyni Neuralgi... Anestesi Dysestesi Hypestesi Hyperestesi Parestesi... Anisokori... Anopsi Hemianopsi Kvadrantanopsi... Apraxi Dyspraxi... Ataxi (skilj från apraxi) Dysmetri Intentionstremor... Bulbär (ge ett sammanhang)... Desinhibition (ge ett exempel) (synonym disinhibition).... Diadokokinesi (hur testas det och vilka sjukdomar ger dysdiadokokinesi?... Dystoni Chorea Atethos... Fascikulationer (vilken typ av skada ger detta) Fibrillationer... Pares Hemipares Parapares Tetrapares Monopares Hemiplegi... Supratentoriell Infratentoriell Intratekal... Myelit Myelopati Rizopati... Tremor (postural / vilotremor / intentionstremor)

16 RUTINNERVSTATUS UNDER SAMTALET Högre cerebrala funktioner Påverkan på tal (dysartri, dysfasi) Vb enkel screening av orientering, minne, spatial funktion, uppmärksamhet. Observera Ofrivilliga rörelser Ansiktsmotorik Motorik vid avklädning STÅENDE Gångmönster Tå-och hälgång Rombergs prov Finger-näsförsök Nigsittning och uppresning SITTANDE Ögonbottnar (n.ii) Synfält (n.ii) Ögonrörelser (nn. III, IV, VI) Nystagmus Ptos? Ev kornealreflex Pupillstorlek och ljusreaktion. Ev ögonbottenspegling. Ansiktsmotorik (n. VII) Hörsel (n. VIII) Svalgreflex, asymmetri (nn. IX,X, XII) Tungmotorik (n. XII) Diadokokinesi Fingerspel Armar-framåt-sträck ( Grasset ) Muskelkraft i armar (proximalt med axelabduktion, distalt med fingerspretning) Reflexer i armar o ben LIGGANDE Sensibilitet för beröring, smärta, vibration (ansikte x3, distalt i armar och ben) Omvänd Barré Tonus i hand- armbågsoch knäleder Häl-knäförsök Babinskis tecken Exempel på uttröttningstest vid misstänkt myasteni: Höjd blick i två minuter Bita ihop käkarna 20 gånger Huvudlyft från liggande (>60 ) 30 ggr Höger ben lyfts upp till (>60 ) 35 ggr Handklapp ovanför huvudet (sedan ner till horisontalläge, axelhöjd och upp igen) 40 ggr. Testa styrka före och efter, notera ev amplitudminskning.

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk

Läs mer

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Medicin V, NEUROSPECIALITETER.

Medicin V, NEUROSPECIALITETER. Medicin V, NEUROSPECIALITETER. I. Integreringsperiod II. Klinisk tjänstgöring - Neurospecialiteter III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker I. Integreringsperiod

Läs mer

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5 Arne Lindgren Neurologi Lund 3 st Neurologiska undersökningar: 1. Fullständigt rutin-nervstatus (behöver ofta kompletteras) 2. Medvetandesänkt patient 3. Akut mycket

Läs mer

I. Integreringsperiod. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter. III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker

I. Integreringsperiod. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter. III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker Lärandemål Klinisk medicin IV, Neurospecialiteter. I. Integreringsperiod II. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker I.

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -

Läs mer

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång

Läs mer

Medicinska Prioriteringar

Medicinska Prioriteringar Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G

Läs mer

Core Curriculum. Neurologi. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet

Core Curriculum. Neurologi. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet Core Curriculum Neurologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet 1 2 Institutionen för Klin Umeå Un Omslaget. Patient med subaraknoidal blödning pga tre högersidiga aneurysm i carotissifonen

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:

Läs mer

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm Tor Ansved Neurology Clinic Stockholm 2016-10-18 Neurologiska symtom Stickningar, pirrningar, domningskänsla Muskelsvaghet Muskelkramper Muskulär uttröttbarhet Gångssvårigheter Balans- och koordinationssvårigheter

Läs mer

Tentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Tentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna Personnummer Namn Inlämnat kl Kåravgift betald Resultat Betyg poäng/68 Tentamen = För godkänt krävs 45p = 2/3 i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna 18 februari 2005 1. a) Vilken är definitionen

Läs mer

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS Nervsystemet T4 Medicinsk diagnostik SÖS STATUS: Neurologi Högre funktioner Kranialnerver Motorik Reflexer Koordination Sensorik STATUS: Högre neurologiska funktioner Vakenhet Orientering tid, rum

Läs mer

Lärandemål: NEURO-STROKE-enheten, våningsplan 4 Under placeringen ska varje student följa handläggning av en patient och aktivt medverka i vården.

Lärandemål: NEURO-STROKE-enheten, våningsplan 4 Under placeringen ska varje student följa handläggning av en patient och aktivt medverka i vården. AVDELNING NEUROLOGI Lärandemål: Studenten ska kunna: - Sammanfatta och presentera den neurologiskt sjuke patient för vårdlaget på rond. - Under handledning diktera remiss och daganteckning, epikris och

Läs mer

Information om din neuroplacering

Information om din neuroplacering Välkommen till neurospecialiteterna Information om din neuroplacering Neurologi Neurokirurgi Neurofysiologi Rehabiliterings -medicin Med reservation för tryckfel, PdR/AS/JF, version 2013-02-05 Innehåll

Läs mer

Schema för Neurologi A T7 Lund VT 2012-16/1-19/2

Schema för Neurologi A T7 Lund VT 2012-16/1-19/2 Schema för Neurologi A T7 Lund VT 2012-16/1-19/2 V 3 kursv 1 16/1 08.15 09.15 NL/NK Ögon/ÖNH Inf/Derma/Reuma Gemensamt UPPROP * Introduktion 09.15 OBL studentfotografering 10.00 10.55 L Bjartmar Kognitiv

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Kod: Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 10 februari 2012 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 24 februari

Läs mer

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära

Läs mer

Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS

Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS Kristin Samuelsson Specialistläkare, Neurologiska kliniken, Karolinska Huddinge kristin.samuelsson@karolinska.se Disposition Kort fallpresentation - sjukdomsfakta Dessa

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Neurologisk undersökning 2012-05-21

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Neurologisk undersökning 2012-05-21 SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Neurologisk undersökning 2012-05-21 Introduktion Patienter som söker med neurologiska symtom gagnas av en strukturerad neurologisk undersökning. Undersökningen är en screening

Läs mer

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B. Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Huvudvärk Hornöberget 160531 Owe Ljungdahl Barnhälsovårdsöverläkare LVN, barnläkare Örnsköldsvik Innehåll idag: Allmänt På akuten Behandlingslinjen i LVN Varningsflaggor Vanligaste diagnoser, utredning

Läs mer

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011 08 10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 april 2017 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 9-12 november 2015 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 13-16 april 2015 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat

Läs mer

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi. BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 18-21 april 2016 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat

Läs mer

Vårdplatser är delade mellan teamen: A. RÖD-GULT TEAM sängplatser: 5:1, 9:1, 19:1, 23:1, 23:2, 31:1, 31:2, 39:1, 39:2, 39:3, 39:4

Vårdplatser är delade mellan teamen: A. RÖD-GULT TEAM sängplatser: 5:1, 9:1, 19:1, 23:1, 23:2, 31:1, 31:2, 39:1, 39:2, 39:3, 39:4 Lärandemål avdelningstjänstgöring: - Kunna sammanfatta och presentera den neurologiskt sjuke patient för vårdlaget på rond. - Under handledning diktera remiss och daganteckning, epikris och utskrivningsinformation

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Välkommen till KUM på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Allmänt Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har en klinisk undervisningsmottagning KUM som ligger i anslutning till akutmottagningen.

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 Innehållsansvarig: Claes Gustafsson, Sektionschef, Läkare (clagu1) Godkänd av: Christina Raner, Chefläkare, Säkerhet och kvalitetsutveckling

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng. Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Om psykiatrikursen i Lund under läkarutbildningen, termin 9 - undervisningens omfattning och organisation

Om psykiatrikursen i Lund under läkarutbildningen, termin 9 - undervisningens omfattning och organisation Om psykiatrikursen i Lund under läkarutbildningen, termin 9 - undervisningens omfattning och organisation Undervisningens utformning Kursen pågår i 5 veckor och omfattar klinisk tjänstgöring på slutenvårdsavdelning,

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 27-30 november 2017 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat

Läs mer

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård Patienter med nackländryggsbesvär Flödesschema för primärvård mars -07, reviderad juni 2010 1 Dag 1 - när pat söker vård Telefonkontakt (sjuksköterska/sjukgymnast): rygg/nackproblem utan röda flaggor -

Läs mer

Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund

Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund Rutin-nervstatus hur gör man, och hur tolkar man fynden? Lars Johan Liedholm, Örebro Jan Malm, Umeå Arne Lindgren, Lund Konst eller vetenskap? Evidensbasering.. Considering the amount of time spent teaching

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

MOMENTINTRODUKTION 09:00 Neuroanatomitest Motoriska systemet (SF) Sensoriska systemet (SF) 10:00 "Perifer neurologi" Facialispares (SF)

MOMENTINTRODUKTION 09:00 Neuroanatomitest Motoriska systemet (SF) Sensoriska systemet (SF) 10:00 Perifer neurologi Facialispares (SF) 08:00 Neurologi Fredag 30 september A B C D E F R64 Föreläsningssal 8.15-12.00 MOMENTINTRODUKTION 09:00 Neuroanatomitest Motoriska systemet (SF) Sensoriska systemet (SF) 10:00 "Perifer neurologi" Facialispares

Läs mer

SCHEMA FÖR Höstterminen -15 Vecka 36

SCHEMA FÖR Höstterminen -15 Vecka 36 Institutionen för neurovetenskap SCHEMA FÖR Höstterminen -15 Vecka 36 Lokal: Akademiska sjukhuset, Grupprum 3, ingång 30, bv. TID Måndag 31/8 Lokal: Grupprum 3 8.15-9.00 09.00 Höstupptakt Tisdag 1/9 Lokal:

Läs mer

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper ÖE Neurologi Magnus Wahlqvist Neurologiska kliniken SUS Rörelser The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper There are, we shall say, over thirty muscles in the hand; these

Läs mer

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine

Läs mer

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER Kliniken i fokus NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD Teamarbetet ger tryggare PATIENTER Neurologisektionen vid Centralsjukhuset Kristianstad har vuxit snabbt de senaste åren. Parkinsonteamet

Läs mer

Lennart Johansson, Distriktsläkare

Lennart Johansson, Distriktsläkare Lennart Johansson, Distriktsläkare Yrsel på vårdcentralen Yrsel är den perfekta utmaningen för distriktsläkare. Yrsel är inte särskilt vanligt men viktigt symtom på vårdcentralen. Tips, trix och konster.

Läs mer

Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar

Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar Att leva med NMD neuromuskulära sjukdomar Att leva med nmd Det går att hitta lösningar på det mesta i vardagen Johanna Andersson var i tioårsåldern när både hennes föräldrar och gymnastiklärare uppmärksammade

Läs mer

Lathund för sjukskrivningar

Lathund för sjukskrivningar Försäkringsmedicinska kommittén Lathund för sjukskrivningar Denna lathund for sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-kla ssifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

VT11 Kurs 3 T7 II Neurologi 10,5hp Kurstid 7/4-27/5 2011 = obligatoriskt moment Kursvecka 1 GRUNDSCHEMA version 110310

VT11 Kurs 3 T7 II Neurologi 10,5hp Kurstid 7/4-27/5 2011 = obligatoriskt moment Kursvecka 1 GRUNDSCHEMA version 110310 Kursvecka 1 GRUNDSCHEMA version 110310 2011-04-04 2011-04-05 2011-04-06 2011-04-07 2011-04-08 Lokal Förmaket Förmaket 08:15-9:15 Intro Neuro/NKK/Rehab (CW, BR, KSS, Amanuens) 08:15-10:00 Cerebral funktion/topisk

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.

Läs mer

Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi

Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi Välkommen till oss! Inom Neuroförbundet vet vi hur det är att leva med en neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning i familjen. Våra

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik

Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 2016-01-01 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets region/landsting: Barnets

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar med trombolysskola

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar med trombolysskola UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar med trombolysskola Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 7-10 november 2016 i Uppsala Neurologiska

Läs mer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema. Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade

Läs mer

Termin 4, Ht-12 Kurs: Dietetik A, 30hp. Med reservation för förändringar, version 121017

Termin 4, Ht-12 Kurs: Dietetik A, 30hp. Med reservation för förändringar, version 121017 V37 Immunologi 13/9 Tors 10.00 12.00 FINDUS Mat vid tugg och sväljsvårigheter inom vård och omsorg F Demo A LS 13.00 16.30 FINDUS konsistensanpassad mat L/Obl Lab/Sens A LS 14/9 Fre Tentamen immunologi

Läs mer

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?. Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom -- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Huntingtons sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning

Körschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning AKUT STROKE Bernice Wiberg, al Akutsjukvården, Stroke 85 AM, Akademiska Patientfall Akut handläggning Neuroanatomi Cirkulation Symtom Sekundärprofylax Epidemiologi Körschema Katarina 56 år Soc: Gift, vuxna

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

Fall l. NEURO- 7 fall- 30 p- 2 tim. 3 delar - 3 delfrågor. Man46år. 5 poäng. Kod: Klinisk medicin V

Fall l. NEURO- 7 fall- 30 p- 2 tim. 3 delar - 3 delfrågor. Man46år. 5 poäng. Kod: Klinisk medicin V Kod: - 7 fall- 30 p- 2 tim Fall l Man46år 5 poäng 3 delar - 3 delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 54 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall l - Man 46 år- 3 delar- 5 p Del l En 46-årig tidigare

Läs mer

Neuroborrelios och sinuit

Neuroborrelios och sinuit Neuroborrelios och sinuit Överdiagnostik och överbehandling 4 februari 2015 Gunnar Jacobsson Terapigrupp Infektion Spiralformad bakterie, Borrelia burgdorferi sensu lato, Sprids med fästingar mars november

Läs mer

Patientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder.

Patientfall 1. Inkommer då han hittats av sitt barnbarn sittandes på en stol, dåligt kontaktbar. Har kräkt ned sina kläder. Man född 1926. Ensamboende änkeman. Ingen hemtjänst. Waran pga förmaksflimmer. Hypertoni. Methotrexat pga RA. Prostatacancer med Casodexbehandling och GnRh analog. Lindrig angina pectoris. Läkemedel: Casodex

Läs mer

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion

Läs mer

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer

Läs mer

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2011 11 12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi

Läs mer

Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt

Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen Carina Hvalstedt Projektledare Fokusdag 4 december 2008 Huntingtons sjukdom Vetenskaplig beskrivning 1872 av G Huntington Neuropsykiatrisk sjukdom

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Omtentamen 2009-04-02. Kod:. LYCKA TILL!

Omtentamen 2009-04-02. Kod:. LYCKA TILL! 1 LYCKA TILL! 1. Vilka är de viktigaste arbetsrelaterade lungsjukdomarna i Sverige? Internationellt? Varför finns skillnader? (3 poäng) 2 LO Tidningen 2008-11-14 Arbetsolyckorna har minskat i 50 år Byggnadsställning

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14382 su/med 2014-07-22 2 RUTIN Huvudvärk - akutmottagningen

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14382 su/med 2014-07-22 2 RUTIN Huvudvärk - akutmottagningen Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14382 su/med 2014-07-22 2 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Sektionschef, Akutmottagning Östra (tobka1) Godkänd av: Putte Abrahamsson, Verksamhetschef,

Läs mer

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus

Läs mer

Vad visar forskningen?

Vad visar forskningen? Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma

Läs mer

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS

BORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS BORRELIA En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS Bakgrund Borrelia en av de mest frekventa serologierna

Läs mer

Patientinformation 2012-01-16

Patientinformation 2012-01-16 Patientinformation 2012-01-16 Deep Brain Stimulation (DBS) Vad är DBS? DBS är en behandling som kräver kompetens och engagemang från flera håll. För att kunna möta den ökade efterfrågan och för att kunna

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

ANVISNINGAR TILL STUDENTER PEDIATRIKKURS

ANVISNINGAR TILL STUDENTER PEDIATRIKKURS ANVISNINGAR TILL STUDENTER PEDIATRIKKURS Välkommen till kursen i pediatrik! Vi på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus ser fram emot att få ha er hos oss. INNEHÅLL Moment i pediatrikkursen 2 A. FÖRELÄSNINGSVECKOR

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

HJÄ RNSKÄKNING INOM WÄKEBOÄRDSPORTEN

HJÄ RNSKÄKNING INOM WÄKEBOÄRDSPORTEN HJÄ RNSKÄKNING INOM WÄKEBOÄRDSPORTEN Förbundsläkaren K-G Gravander har sammansatt riktlinjer för hur aktiva bör bedömas och hanteras vid uppkommen huvudskada/hjärnskakning. SVWF ställer sig bakom riktlinjerna

Läs mer

Rapporteringsstöd för baspersonal. stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR

Rapporteringsstöd för baspersonal. stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR Rapporteringsstöd för baspersonal stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR Detta häfte innehåller ett antal symtombilder. För att sjuksköterskan ska få en så fullständig

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Du är AT-läkare på vårdcentral och patienten har beställt tid för bedömning av besvär höger arm och hand.

Du är AT-läkare på vårdcentral och patienten har beställt tid för bedömning av besvär höger arm och hand. Ortopedi SP Studentinformation Du är AT-läkare på vårdcentral och patienten har beställt tid för bedömning av besvär höger arm och hand. Din uppgift är att genomföra en adekvat konsultation. Observera

Läs mer