RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET"

Transkript

1 "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2004)316 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om tillämpningen av avdelning II av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter SV SV

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 4 1. INLEDNING 6 AVDELNING I: BAKGRUND 6 2. HUR LAGSTIFTNINGEN OM MÄRKNING AV NÖTKÖTT TILLOMMIT OCH UTVECKLATS Koppling till systemet för individuell identifiering av djur Koppling till BSE-krisen 7 3. DE VIKTIGASTE MÄRKNINGSBESTÄMMELSERNA I FÖRORDNING (EG) NR 1760/ Systemet för spårbarhet av nötkött Spårbarheten för nötkött Obligatorisk märkning av nötkött Det frivilliga märkningssystemet 9 AVDELNING II: UTVÄRDERING 9 4. UTVÄRDERING AV HUR SPÅRBARHET OCH URSPRUNGSMÄRKNKING AV NÖTKÖTT TILLÄMPAS Tillämpning av spårbarhet av ursprung Inverkan på aktörernas verksamhet i nötköttssektorn Utfall av tillämpningen av spårbarhetskraven på nötkött Behov av standardisering av systemen för spårbarhet av nötkött Tillämpning av ursprungsmärkning Märkning med nummer från flera slakterier Märkning av produkter som inte är förpackade Märkning vid saluföring i detaljhandeln Märkning av styckningsrester och köttputs Import från tredje land Officiella kontroller inom det obligatoriska märkningssystemet Inverkan på nötköttsmarknaden 15 2

3 5. UTVÄRDERING AV DET FRIVILLIGA MÄRKNINGSSYSTEMET Allmän utvärdering Tillämpningsområde Förfarande vid godkännande Organisation av kontrollerna Relationerna mellan förordning (EG) nr 1760/2000 och annan gemenskapslagstiftning 18 AVDELNING III: TILLÄMPNINGSOMRÅDE MÖJLIGHETER ATT UTVIDGA TILLLÄMPNINGSOMRÅDET FÖR URSPRUNGSMÄRKNINGEN Utvidgning till produkter som utgör en kombination av nötkött Utvidgning till bearbetade produkter som innehåller nötkött och produkter av nötkött Utvidgning till cateringföretag, restauranger och snabbmatsföretag 20 AVDELNING IV: FÖRENKLING OCH HARMONISERING FÖRENKLING AV BESTÄMMELSERNA OM URSPRUNGSMÄRKNING Sammansättning och märkning av partier vid finstyckningen Eventuellt införande av ursprungsmärkning EU Märkning av styckningsrester och köttputs Leveranser till anläggningar för framställning av malet kött Opaketerade produkter HARMONISERING AV DET FRIVILLIGA SYSTEMET FÖR MÄRKNING Utarbetande, godkännande och kontroll av produktspecifikationer Information från kommissionen och de andra medlemsstaterna om godkända produktspecifikationer Harmonisering av definitionerna av olika kategorier av djur SLUTSATS 27 3

4 SAMMANFATTNING I den här rapporten till rådet och Europaparlamentet utvärderar kommissionen tillämpningen av bestämmelserna om märkning av nötkött i medlemsstaterna, undersöker möjligheterna att utvidga märkningen av nötkött från uppgift om köttets ursprung till att omfatta även bearbetade produkter av nötkött, inbegripet nötkött som har bearbetats av aktörer inom catering- och restarurangnäringen, och lägger fram förslag som skall tjäna som diskussionsunderlag. Bestämmelserna om spårbarhet av nötkött och ursprungsmärkning enligt förordning (EG) nr 1760/2000 har i hög grad bidragit till att återställa nötköttskonsumtionen till den nivå som gällde före den andra BSE-krisen (bovin spongiform encefalopati) i oktober De har även lett till en djupgående förändring av de berörda aktörernas sätt att arbeta och större insyn i handeln med nötkött. De har emellertid också enligt den europeiska affärsvärlden lett till en viss åternationalisering av handeln med nötkött, särskilt för nötköttsprodukter som säljs direkt till slutkonsumenten (i detaljhandeln). Det finns därför skäl att undersöka möjligheten att använda EU som ursprungsbeteckning i stället för nationella ursprungsbeteckningar utan att för den skull försämra garantierna till konsumenterna. Denna möjlighet bör begränsas till anläggningar som producerar styckningsdelar av nötkött för saluföring direkt till slutkonsumenten. Enligt detta alternativ skulle det alltså vara aktörerna själva som får fatta beslut om nationell ursprungsmärkning eller EU-märkning beroende på efterfrågan från konsumenterna och i distributionsledet. Kommissionen konstaterar även att åtskilliga bestämmelser orsakar tillämpningsproblem för vissa typer av aktörer inom nötköttsproduktionen i alla medlemsstater. De svårigheter som uppstått berör i synnerhet kraven på homogenitet hos köttpartierna vid anläggningar som utför finstyckning, spårbarheten och märkningen av styckningsrester och köttputs, råvaruförsörjning till anläggningar som framställer malet kött och information till konsumenterna i fråga om nötköttsprodukter som inte är förpackade. Det bör i de allra flesta fallen vara möjligt att hitta en tillfredsställande lösning utan att ändra på principerna i gemenskapslagstiftningen och utan att behöva försämra funktionen hos det system för spårbarhet och ursprungsmärkning av nötkött som redan har införts av aktörerna. Kommissionen är dock inte benägen att utvidga bestämmelserna om ursprungsmärkning av nötkött till bearbetade produkter av nötkött, till produkter som består av blandningar av nötkött och andra beståndsdelar eller till nötkött som tillagas och bearbetas vid cateringföretag, restauranger eller snabbmatsföretag. Kommissionen bedömer att det skulle vara mycket svårt för de berörda aktörerna att tillämpa en sådan utvidgning både av ekonomiska och tekniska skäl. När det nu med hjälp av bestämmelserna i förordning (EG) nr 1760/2000 har varit möjligt att återupprätta konsumenternas förtroende och återställa nivån på nötköttskonsumtionen, skulle en utvidgning av tillämpningsområdet bara medföra ytterligare belastningar och kostnader utan att ge några ytterligare garantier för folkhälsan eller ha några effekter på nötköttskonsumtionen: förhållandet mellan kostnad och nytta av en sådan åtgärd skulle vara ofördelaktigt. 4

5 När det gäller malet kött anser kommissionen att det skulle uppstå svårigheter med spårbarheten av nötköttets ursprung, om nötkött med ursprung i flera slaktländer sammanfördes till ett och samma parti malet kött. Den här rapporten bör göra det möjligt att i rådet och Europaparlamentet diskutera kommissionens bedömning av situationen och om det eventuellt är nödvändigt med ändringar av de gällande bestämmelserna. När rådet och Europaparlamentet har behandlat frågan kommer kommissionen att lägga fram förslag med ledning av dessa resultat och med beaktande av olika intressenters uppfattningar. I avvaktan på detta har kommissionen för avsikt att inom ramen för förvaltningskommittén lösa de tillämpningsproblem som har kommit i dagen och särskilt att göra det möjligt att sampacka nötkött från flera olika grovstyckningsanläggningar vid en anläggning för finstyckning, fastställa förenklade regler för styckningsrester och köttputs och för nötkött som saluförs oförpackat, förenkla nationella eller regionala myndigheters ömsesidiga erkännande av överenskomna godkännanden i fråga om de specifikationer som föreskrivs för det frivilliga märkningssystemet för nötkött. 5

6 1. INLEDNING Enligt artikel 21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/ skall kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om tillämpningen av avdelning II i den förordningen i fråga om märkning av nötkött och nötköttsprodukter. Syftet med den här rapporten är trefalt: Att utvärdera tillämpningen av bestämmelserna om märkning i avdelning II av förordning (EG) nr 1760/2000 i medlemsstaterna nästan tre år efter det att den trädde i kraft. Att undersöka möjligheterna att utvidga tillämpningsområdet för den här förordningen till att omfatta bearbetade produkter som innehåller nötkött och nötköttsprodukter. Att, i förekommande fall, lägga fram förslag om hur vissa bestämmelser i den här förordningen skall utvecklas i ett medellångt perspektiv. AVDELNING I: BAKGRUND Gemenskapslagstiftningen om märkning av nötkött och har utvecklats jämsides med att medlemsstaterna har infört ett individuellt identifieringssystem för djur. Den har också styrts av EU-konsumenternas krav på information i anslutning till de två BSEkriserna. 2. HUR LAGSTIFTNINGEN OM MÄRKNING AV NÖTKÖTT TILLOMMIT OCH UTVECKLATS I rådets förordning (EG) nr 820/97 2 ges föreskrifter om ett frivilligt system för märkning av nötkött för de fall som inte täcks av föreskrifterna om obligatorisk märkning i direktiv 2000/13/EG 3 om märkning av livsmedel. Där föreskrivs dessutom att de medlemsstater som har infört ett system för individuell identifiering av djur och registrering av förflyttningar får införa lagstiftning om obligatorisk märkning när det gäller vissa egenskaper hos nötkött som härrör från djur som föds, göds och slaktas på deras territorium. Under en övergångsperiod har tre medlemsstater antagit nationell lagstiftning i vilken det föreskrivs obligatorisk märkning av ursprung och i tillämpliga fall även annan märkning, t.ex. kategori och typ av produktion beroende på djurens ras. 2 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (EGT L 204, , s. 1). Kommissionens förordning (EG) nr 1825/2000 av den 25 augusti 2000 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 när det gäller märkning av nötkött och nötköttsprodukter (EGT L 216, s. 8). Rådets förordning (EG) nr 820/97 av den 21 april 1997 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur och om märkning av nötkött och nötköttsprodukter (EGT L 117, , s. 1). Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (EGT L 109, , s. 29). 6

7 I förordning (EG) nr 820/97 föreskrivs även att ett system för obligatorisk märkning av nötköttets ursprung skall vara infört från och med den 1 januari 2000 i alla medlemsstater. Kommissionen har därför antagit att förslag till förordning 4 i vilken det föreskrivs obligatorisk märkning med ursprung och med den djurkategori som köttet härrör från. Till följd av förhandlingar inom ramen för medbeslutandeförfarandet har emellertid endast ursprungsmärkningen blivit obligatorisk, och märkningen av andra egenskaper har skett inom systemet för frivillig märkning enligt förordning (EG) nr 820/ Koppling till systemet för individuell identifiering av djur Obligatorisk uppgift om nötköttets nationella ursprung har gjorts tekniskt möjlig genom att varje medlemsstat har infört ett system för individuell identifiering av djur och en centraliserad databas med uppgifter om alla djur som befinner sig på medlemsstatens nationella territorium och om dessa djurs förflyttningar under livscykeln Koppling till BSE-krisen Den första BSE-krisen 1996 ledde till att konsumenterna förlorade förtroendet och till att nötköttskonsumtionen minskade kraftigt inom EU. Från och med 1999 fanns det förutsättningar för en ny kris, trots att ett antal åtgärder hade vidtagits för att bekämpa BSE både på gemenskapsnivån och i vissa medlemsstater. Förordning (EG) nr 1760/2000 antogs i juli 2000 strax innan den andra BSE-krisen bröt ut och den gjorde det möjligt att mycket snabbt reagera på konsumenternas starka krav på ursprungsmärkning av nötkött. Detta krav på information berodde dels på att BSE-risken föreföll variera från medlemsstat till medlemsstat, dels på uppfattningen att kött som kontrollerats av det egna landets nationella myndigheter var tillförlitligare. Till följd av detta blev det nödvändigt med en gemenskapslagstiftning om ett obligatoriskt system för spårbarhet och nationell ursprungsmärkning av nötköttet för att återställa konsumenternas förtroende och på nytt få igång konsumtionen av nötkött inom EU. Den samlade effekten av dessa åtgärder blev att konsumtionen av nötkött från och med 2002 återgick till den nivå den hade haft före den andra BSE-krisen. Detta relativt snabba resultat bör dock tillskrivas kombinationen av märkning av nötkött och ett antal sanitära åtgärder för att bekämpa BSE som fått mera substans allteftersom nya vetenskapliga rekommendationer har lämnats av gemenskapsorgan. 3. DE VIKTIGASTE MÄRKNINGSBESTÄMMELSERNA I FÖRORDNING (EG) NR 1760/2000 Dessa bestämmelser berör dels det obligatoriska systemet för ursprungsmärkning, dels det frivilliga systemet. De har som grund systemet för spårbarhet av nötkött. 4 KOM(1999) 486 slutlig av den 13 oktober 1999: Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om hur långt systemen för märkning av nötkött har kommit i de olika medlemsstaterna. 7

8 3.1. Systemet för spårbarhet av nötkött Systemet för spårbarhet av nötkött från djurets födelse och fram till nötköttsprodukter som saluförs i detaljhandeln är ett stort framsteg, särskilt för konsumentinformationen insynen i nötköttssektorn. Spårbarheten är en funktion av systemet för individuell identifiering av djur som är obligatoriskt i alla de 15 medlemsstaterna sedan 1997, registrering i en central databas av individuella uppgifter för identifiering av djur och deras förflyttningar från födelse till slakt, individuella djurpass som är obligatoriska vid förflyttningar av djur inom gemenskapen och, i förekommande fall, inom medlemsstaten, systematisk registrering vid slakteriet av en referenskod för varje slaktkropp motsvarande det individuella identitetsnummer som varje djur har och bevarande av denna information fram till försäljningsstället i detaljhandeln. Nötköttets spårbarhet gör det möjligt för aktörerna och de behöriga myndigheterna att från marknaden dra tillbaka nötkött som kan utgöra en folkhälsorisk på det sätt som sker med hjälp av den successiva spårbarheten för alla livsmedel. Spårbarheten gör det också möjligt att spåra egenskaper hos djuren (eller köttet), som anges i den godkända märkningen inom ramen för det frivilliga märkningssystemet fram till den produkt som erbjuds slutkonsumenten Spårbarheten för nötkött Nötköttets spårbarhet innebär vissa tilläggsegenskaper i förhållande till den successiva spårbarheten. Dessa tilläggsegenskaper härrör från tillämpningen av artikel 13 i förordning (EG) nr 1760/2000 och från artikel 1 i förordning (EG) nr 1825/2000. Vid varje stadium där nötköttet bearbetas spåras följande uppgifter: Nationellt ursprung för de djur som köttet härrör från. Den referenskod som gör det möjligt att koppla köttet till djuret eller till gruppen av djur. Nummer avseende gemenskapsgodkännande av anläggningar (slakterier och styckningsanläggningar) där köttet bearbetas. Vidare skall i varje bearbetningsstadium som nötköttet genomgår ett samband upprättas mellan de köttpartier som kommer in och de som går ut från den anläggning där köttet bearbetas Obligatorisk märkning av nötkött I och med ikraftträdandet av förordning (EG) nr 820/97 förses nötköttet med uppgift om i vilket land det djur som köttet härrör ifrån har fötts, götts och slaktats. Genom förordning (EG) nr 1760/2000 har emellertid fullständiga uppgifter om djurens ursprung blivit obligatoriska från och med den 1 januari Nötköttets ursprung skall alltså tydligt särskiljas från det land som djuret eller köttet senast kommer ifrån och även från ursprung i den bemärkelse som anges i 8

9 tullagstiftningen, enligt vilken det land anges som ursprung där en viss tillräcklig grad av bearbetning av produkten senast har skett. I de stadier av bearbetningskedjan där nötköttet kan tänkas saluföras skall en detaljerad märkning göras med uppgift om ursprung för de djur som köttet härrör från. I de fall där aktörer eller behöriga myndigheter gör en granskning är det alltså inte nödvändigt att successivt följa hela kedjan av leverantörer och kunder för att få reda på ursprunget för den råvara som används vid livsmedelsframställningen. I den obligatoriska märkningen av nötkött föreskrivs också uppgift om den nämnda referenskoden, de länder där slakt och styckning skett och numret på gemenskapens godkännande av de anläggningar där köttet bearbetas. Dessa uppgifter skall anges i märkningen och vara direkt läsbara i varje stadium där nötköttet kan komma att saluföras Det frivilliga märkningssystemet Det fanns föreskrifter om det här systemet i förordning (EG) nr 820/97 för tillämpning vid nötköttsmärkningen som helhet och redan där ingick uppgifter om ursprung. Sedan förordning (EG) nr 1760/2000 antogs gäller det frivilliga systemet för märkning av nötkött alla uppgifter utom ursprungsmärkningen. Det gäller dock inte för andra obligatoriska uppgifter som föreskrivs i annan gemenskapslagstiftning, t.ex. direktiv 2000/13/EG om märkning av livsmedel. Inom tillämpningsområdet faller bl.a. uppgifter om ras, typ av produktion, djurens ålder och även uppgifter om uppfödning, utfodring och djurens välbefinnande. Användningen av denna frivilliga märkning är systematiskt underordnad utarbetande av en produktspecifikation med uppgifter om villkor för användning och kontroll, godkännande av denna specifikation av den av medlemsstaten utsedda behöriga nationella eller regionala myndigheten. Kontroll av hur den godkända specifikationen efterlevs kan göras av antingen den behöriga nationella myndigheten eller av ett oberoende fristående organ som uppfyller normen EN AVDELNING II: UTVÄRDERING 4. UTVÄRDERING AV HUR SPÅRBARHET OCH URSPRUNGSMÄRKNKING AV NÖTKÖTT TILLÄMPAS Denna utvärdering av hur bestämmelserna tillämpas om spårbarhet och ursprungsmärkning av nötkött enligt förordning (EG) nr 1760/2000 bygger på rapporter från Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor (FVO) vid Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd som har reviderat tillämpningen av den här förordningen i alla de 15 medlemsstaterna och vars rapporter är tillgängliga på Europawebbplatsen, 9

10 kontrollbesök från Generaldirektoratet för jordbruk i tre medlemsstater som har gjort det möjligt att genom möten med de behöriga myndigheterna och övriga aktörer inom nötköttssektorn bättre förstå de svårigheter som hänger samman med tillämpningen och de olika intressenternas förväntningar, utfallet från mötet med regeringsexperter på märkning av nötkött, som ägde rum i Bryssel den 7 maj Tillämpning av spårbarhet av ursprung Det är mera komplext att tillämpa spårbarhet av ursprung på nötkött än på andra jordbruksprodukter (frukt och grönsaker) på grund av förflyttningar av djuren under livscykeln och på grund av de olika bearbetningar som nötköttet genomgår från slakteriet fram till dess att det saluförs till slutkonsumenten Inverkan på aktörernas verksamhet i nötköttssektorn Det allmänna införande av spårbarhet för nötkött har med nödvändighet inneburit en stor förändring i aktörernas sätt att arbeta när det gäller att fastställa enhetliga partier med samma ursprung. Homogenitet när det gäller ursprung i ett parti innebär att djurens nationella ursprung är identiskt, både när det gäller ett enda ursprung 5 och blandat ursprung, slakt och styckning av djurkroppar (urbening) har ägt rum vid samma anläggning, produktionslinjerna organiseras så att arbetet sker parti för parti utan att partier med olika ursprung blandas. Aktörerna har varit tvungna att lägga om sina inköp och välja leverantörer som kan tillhandahålla partier som har homogent ursprung och är tillräckligt stora. De har dessutom varit tvungna att investera i ett databaserat spårbarhetssystem där det skall gå att registrera uppgifter om inköpen, att säkerställa den uppgiftsmässiga spårbarheten inom sina anläggningar och föra denna information vidare i märkningen av de produkter som saluförs Utfall av tillämpningen av spårbarhetskraven på nötkött Trots att aktörerna lagt om sina inköpsrutiner och arbetsmetoder och att det gjorts investeringar för att genomföra spårbarhet av nötkött, visar FVO:s rapporter från de 15 medlemsstaterna att denna spårbarhet inte är lika tillförlitlig över nötköttets hela bearbetningskedja. För att undvika förväxlingar med de definitioner som förekommer i gemenskapslagstiftningen om hygien kommer i den här rapporten följande terminologi att användas för att ange de olika stadierna av bearbetning av nötkött: slakt, där produkterna är hela djurkroppar, halvparter eller kvartsparter, grovstyckning eller urbening, där resultatet är hela muskler, i allmänhet vakuumförpackade, 5 Ett enda ursprung för djur som har fötts, götts och slaktats i samma land. Blandat ursprung för djur som har fötts, fötts upp och slaktats i minst två olika länder. 10

11 andra styckning eller finstyckning, där resultatet är styckningsdelar av kött avsedda för slutkonsumenten eller restaurangsektorn. Till detta stadium av nötköttets bearbetningskedja kan läggas utöver de nämnda styckningsdelarna malet kött och kombinationer av nötkött med annat kött eller andra beståndsdelar. tillverkning av bearbetade produkter på grundval av nötkött, t.ex. köttkonserver, charkuteriprodukter och tillagade rätter, där köttet har genomgått en tillagningsprocess, torkning, rökning eller liknande. För att undvika oklarheter i den följande utvärderingen är det här lämpligt att framhålla att de gällande bestämmelserna i förordning (EG) nr 1760/2000 inte omfattar kombinationsprodukter av nötkött och annat kött (utom i de fall där nötköttet överväger), av nötkött och andra beståndsdelar eller av bearbetade produkter av nötkött. Det uppges i FVO:s rapporter att nötköttet för den allra största delen av slakterierna och anläggningarna för grovstyckning har gjorts spårbart på ett tillfredsställande sätt i alla medlemsstater. Slakt och urbening utgör en fas där en djurkropp först delas upp i kvartsparter och sedan i enskilda muskler. I varje etapp förs identifieringsnumret vidare till de olika delarna från kroppen fram till den enskilda muskeln som utgör den centrala beståndsdelen i bearbetningskedjan för nötkött. Däremot betonar rapporterna svårigheterna att i större delen av medlemsstaterna tillämpa spårbarheten för de styckningsdelar som uppstår vid anläggningarna för finstyckning av nötköttet. Verksamheten vid de här anläggningarna består i huvudsak av att stycka en och samma typ av muskel från olika partier för att göra i ordning beställningar av större eller mindre mängder produkter avsedda för slutkonsumenten, eller för catering- eller restaurangföretag. Denna verksamhet, som innebär att styckningsdelar från många olika enskilda muskler sammanförs, medför regelmässigt att kött från olika slakterier eller styckningsanläggningar blandas i de partier som uppstår vid finstyckningen. I sådana fall är partiet inte längre homogent när det gäller anläggningsnummer och, med undantag för malet kött som det gäller särskilda bestämmelser för, uppfyller inte längre de gällande bestämmelserna. Det nuvarande systemet för märkning och spårbarhet av nötkött är dock inte avsett att hantera heterogena partier, vilket kan förklara vissa av de iakttagna bristerna. Vidare gör FVO i sina rapporter iakttagelsen att registren över ankomst till och avgång från anläggningarna där nötköttet bearbetas ibland är ofullständigt förda fastän detta är ett viktigt element när det gäller spårbarheten och kontrollen av denna Behov av standardisering av systemen för spårbarhet av nötkött Nötköttets spårbarhet kräver rent allmänt ett datasystem för registrering av de uppgifter om ursprung som skall ingå i den obligatoriska märkningen och även av uppgifterna för den frivilliga märkningen och med vilket det är möjligt att återge dessa uppgifter, oftast som streckkod och direkt läsbar märkning. Från kontrollbesök som har företagits vid olika företag för bearbetning av nötkött framgår det att 11

12 det kan vara svårt att genomföra spårbarheten av nötkött och att det krävs investeringar i ett funktionsdugligt spårbarhetssystem, de olika spårbarhetssystemen kan skilja sig avsevärt när det gäller funktionsduglighet, tillförlitlighet och kostnader och bör bättre anpassas till branschen och till arbetsmetoderna vid de enskilda företagen, de system som de olika företagen inför för relationerna med kunder och leverantörer inte alltid är kompatibla inom kedjan. Aktörerna måste alltså på nytt registrera uppgifter om spårbarhet med innebyggd risk för felaktigheter vid den manuella hanteringen av dessa data. det vid kontroll ibland är nödvändigt att kombinera ett stort antal uppgifter på etiketten (streckkod, partinummer, typ avstyckning, framställningsdatum osv.) för att åstadkomma spårbarhet. tillförlitligheten när det gäller spårbarhet av nötkött inte bara beror på den datautrustning och programvara som används utan också på företagets förmåga att genomföra spårbarheten generellt, på arbetsmetoderna, på anpassning av lokaler och produktionslinjer och på utbildning av produktionspersonal och arbetsledning i spårbarhet. Mot bakgrund av de särskilda egenskaper som präglar spårbarheten av nötkött inom EU, de stora skillnaderna i de spårbarhetssystem som föreslås av leverantörerna och de erfarenheter som redan vunnits av aktörerna i de aktuella medlemsstaterna rekommenderar kommissionen att branschorganisationerna inom nötköttsnäringen (inbegripet organisationerna i de nya medlemsstaterna) upprättar en vägledning på gemenskapsnivå för goda metoder i fråga om spårbarhet av nötkött, att det upprättas en kravspecifikation som är gemensam för alla system för spårbarhet av nötkött med normer när det gäller funktionsduglighet, tillförlitlighet och kompatibilitet. De olika systemen på marknaden bör åtminstone uppfylla denna kravspecifikation. Branschorganisationerna undersöker möjligheterna att hänskjuta frågan till CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen, för att få denna kravspecifikation antagen som en gemenskapsstandard Tillämpning av ursprungsmärkning Ursprungsmärkning av nötkött skall tillämpas i varje etapp av bearbetningskedjan där saluföring på en marknad kan komma till stånd. Uppgifterna om ursprung skall anges så att de direkt kan läsas av köparen, konsumenten eller kontrollmyndigheterna. Det betonas i rapporterna från FVO att det finns vissa tolkningssvårigheter när det gäller förordning (EG) nr 1760/2000, t.ex. när det gäller hur förordningen skall tillämpas i fråga om märkning av nötkött som i samma parti sannolikt kommer att innehålla kött från flera slakterier, frånvaro av märkning av produkter som vid försäljningen inte är förpackade, felaktig märkning i vid försäljning i detaljhandeln, blandning av olika partier när det gäller styckningsrester och köttputs. 12

13 Märkning med nummer från flera slakterier Kommissionen har fått ta emot ett stort antal frågor om hur förordning (EG) nr 1760/2000 skall tolkas. Åtskilliga medlemsstater har t.ex. efterlyst möjligheten att kunna märka ett parti styckningsdelar med nummer från flera olika slakterier. Syftet med denna begäran har varit att kunna ange godkännandenumren för de slakterier som under en bestämd produktionsdag har lämnat djurkroppar till styckningsanläggningen. Detta innebär en lägre grad av spårbarhet, eftersom uppgifter i märkningen om alla de slakterier som nötköttet kan tänkas härröra från inte gör det möjligt att avgöra exakt från vilken anläggning som köttet i partiet kommer. Denna begäran tillbakavisades av kommissionen redan år Märkning av produkter som inte är förpackade Opaketerade nötköttsprodukter som saluförs av slakterier eller styckningsavdelningarna vid storslakterier omfattas också av bestämmelserna om märkning i förordning (EG) nr 1760/2000. Det åligger de nationella myndigheterna att ange hur märkning av opaketerade produkter skall tillämpas praktiskt. Det konstateras emellertid i FVO:s rapporter att för produkter som saluförs opaketerade förekommer ursprungsmärkning eller annan obligatorisk märkning (anläggningsnummer) bara i sällsynta fall. De berörda aktörerna uppger att de på begäran lämnar muntlig information om ursprung till sina kunder, men att de inte kan visa denna information som märkning och hålla den uppdaterad. De flesta av dem har upprättat register över ankomst och avgång och ett system för märkning av nötköttet i kylrummen, vilket gör det möjligt att spåra ursprunget vid kontroll från de offentliga myndigheternas sida. Bestämmelserna om märkning av nötkött bedöms av aktörerna inom slakteri- och charkuterinäringen vara alltför stränga och de upplever en växande arbetsbörda som en följd av bl.a. ny lagstiftning Märkning vid saluföring i detaljhandeln Felaktigheter i ursprungsmärkningen har iakttagits vid styckningsanläggningar i anslutning till försäljningsställen i detaljhandeln, där nötköttet styckas, paketeras och märks innan det exponeras i hyllorna. En del av styckningsanläggningarna i anslutning till försäljningsställen i detaljhandeln har inte investerat i ny utrustning för att kunna läsa den information som finns i märkningen av det nötkött som levereras till dem. Detta är så mycket mera beklagligt som det ända fram till försäljningen i detaljhandeln säkerställs spårbarhet av ursprung, och märkningsfelet uppträder i slutet av kedjan, där köttet erbjuds slutkonsumenten Märkning av styckningsrester och köttputs Styckningsrester och köttputs från djurkroppar, ofta kallat "trimmings", undantas från de bestämmelser om spårbarhet och ursprungsmärkning som gäller för styckat kött som saluförs obearbetat. 13

14 "Trimmings" kommer från olika partier och sammanförs för att säljas pallvis. Dessutom är den kvantitet köttputs som under en dag produceras vid mindre anläggningar inte alltid tillräcklig för att fylla en pall. Aktörerna saknar alltså i allmänhet möjlighet att producera hela partier av styckningsrester och köttputs med homogent ursprung Import från tredje land Samma bestämmelser om ursprungsmärkning gäller också för nötkött som importeras från tredjeländer. I de fall där tredjelandet har ett identifieringssystem för djur som ger nödvändiga garantier när det gäller djurens ursprung får det nötkött som importeras förses med märkningen "Ursprung:" följt av tredjelandets namn. I annat fall finns det föreskrifter om undantag och då skall märkningen vara "Ursprung: land/länder utanför EU" följt av landet där slakten skett. Ingen tredjelandsproducent eller importör använder sig av undantaget: de anger "Ursprung:" följt av tredjelandets namn och stöder sig på de godkännande som kommissionen utfärdade 1998 med stöd av förordning (EG) nr 820/97, som då ännu inte hade reviderats. I dessa godkännanden anges för varje tredjeland en fullständig förteckning över märkningar som är godkända för nötkött som importeras och släpps ut på gemenskapsmarknaden. Dessa förteckningar kan på begäran av tredjelandet revideras på grundval av specifikationer som anger de villkor som aktörerna skall uppfylla för att få använda sig av denna märkning. Dessa specifikationer skall godkännas av tredjelandets behöriga myndigheter och sedan meddelas kommissionen för godkännande. Även om tredjeländer i allmänhet ännu inte har vidtagit de åtgärder som anges ovan, så har vissa av dem redan genomfört åtskilliga förbättringar i systemen för identifiering av djur och spårbarhet av nötkött för att kunna garantera ursprunget. I samarbete med kommissionen har de viktigaste exportländerna när det gäller nötkött till EU (Argentina och Brasilien) redan antagit och successivt infört lagstiftning som gör det obligatoriskt att individuellt identifiera djur vars kött är avsett för export till EU. Dessutom är det, genom ett system för spårbarhet av nötkött som i normalfallet baseras på uppfödningsgruppen, möjligt att göra en koppling mellan varje levererat köttstycke vid de olika försäljningsställena i detaljhandeln i medlemsstaterna och uppfödningen i det tredjeland som djuren härrör från Officiella kontroller inom det obligatoriska märkningssystemet Befogenheterna att kontrollera spårbarheten och ursprungsmärkningen är ofta komplext fördelade mellan de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna, och omstrukturering är på gång i flera medlemsstater. Det är ofta de offentliga myndigheter som har till uppgift att genomföra hygienkontroller i slakterier och styckningsanläggningar, som har utsetts som behöriga att genomföra kontroller av systemet för spårbarhet och ursprungsmärkning av nötkött vid dessa anläggningar. Dessa myndigheter har i allmänhet inte ansvar för att kontrollera märkning av livsmedel och har ibland inte erhållit särskilda instruktioner för kontrollen av spårbarhet och ursprungsmärkning av nötkött. Dessutom uppfattar dessa myndigheter 14

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25

23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 23.3.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 77/25 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 284/2011 av den 22 mars 2011 om fastställande av särskilda villkor och närmare förfaranden för import av köksredskap

Läs mer

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen Europeiska kommissionen ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR om förståelsen av vissa bestämmelser om flexibilitet i hygienpaketet Vanliga frågor Riktlinjer för livsmedelsföretagare Europeiska

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version)

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version) 16.6.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 152/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.9.2002 KOM(2002) 464 slutlig 2001/0199 (COD) Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2000/13/EG när det gäller

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Ta bort blinkers: Sammanfattning. Hälsa och välbefinnande hos europeiska hästdjur 2015. En rapport om World Horse Welfare och Eurogroup for Animals

Ta bort blinkers: Sammanfattning. Hälsa och välbefinnande hos europeiska hästdjur 2015. En rapport om World Horse Welfare och Eurogroup for Animals Ta bort blinkers: Hälsa och välbefinnande hos europeiska hästdjur 2015 Sammanfattning En rapport om World Horse Welfare och Eurogroup for Animals Sammanfattning och kommentarer Denna rapport syftar till

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om fastställande av djurhälsoregler

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.09.2003 KOM(2003)546 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Om läget när det gäller förbuden mot utfodring av animalieproduktionens djur med animaliskt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 31.3.2015 SV L 86/13 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2015/534 av den 17 mars 2015 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (ECB/2015/13) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12/IV/2006 K (2006) 1502 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 12/IV/2006 om ändring av kommissionens beslut K(2005) 1452 slutlig av den 26 maj 2005 om arkivet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

KOMMISSIONENS MEDDELANDE SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.3.2010 KOM(2010) 100 slutlig KOMMISSIONENS MEDDELANDE om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper

Läs mer

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? VÄGLEDNING NR 2 Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl)

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2013:xx Utkom från trycket den xx månad 20XX Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;

Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Omfattning 1

Läs mer

28.12.2006 Europeiska unionens officiella tidning L 379/5

28.12.2006 Europeiska unionens officiella tidning L 379/5 28.12.2006 Europeiska unionens officiella tidning L 379/5 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER

Europeiska unionens officiella tidning RIKTLINJER 20.2.2015 L 47/29 RIKTLINJER EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2015/280 av den 13 november 2014 om inrättande av Eurosystemets tillverknings- och upphandlingssystem (ECB/2014/44) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål;

Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål; 1 (H 371) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna

Läs mer

Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014

Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014 Miljö- och Byggnadsavdelningen Jonas Leo Anna Moldovani Dnr 2014/0916 Projektinriktad livsmedelskontroll i Vellinge kommun våren 2014 Redlighet och Spårbarhet 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU.

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. Antalet IP Livsmedel-anslutna företag ökar stadigt och vi ser en stor ökning bland företag som är verksamma

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 21.2.2011. om rapportering av kontroller av vägtransporter av farligt gods

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 21.2.2011. om rapportering av kontroller av vägtransporter av farligt gods SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.2.2011 K(2011) 909 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 21.2.2011 om rapportering av kontroller av vägtransporter av farligt gods SV SV KOMMISSIONENS

Läs mer

Barn ska ha bästa möjliga skydd. Europeiska kommissionen Näringsliv

Barn ska ha bästa möjliga skydd. Europeiska kommissionen Näringsliv LEKSAKERS SÄKERHET Barn ska ha bästa möjliga skydd Europeiska kommissionen Näringsliv Fotolia Orange Tuesday Det finns omkring 80 miljoner barn under 14 år i EU och omkring 2000 företag som sysselsätter

Läs mer

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren 2014-06-17 Dnr: 470/2014 Saknr: 6.3 Nya regler om utförsel av vissa fiskarter från Östersjöområdet samt upphävande av Livsmedelsverkets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 2.8.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 223/1 (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Riktlinjer för de olika kategorierna av

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

1 Inledning. 2 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Diarienummer 2009:1658

1 Inledning. 2 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Diarienummer 2009:1658 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Diarienummer 2009:1658 Konsekvensutredning avseende förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om identifiering och spårning av explosiva

Läs mer

Ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel

Ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Ds 2015:13 Ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Näringsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst,

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 25/2013 Datum Dnr 2.12.2013 2303/14/2013 Ikraftträdande och giltighetstid 1.1.2014 -tillsvidare Upphäver Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2004R0854 SV 29.07.2011 008.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B C1 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 854/2004

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK. Arv och testamente {SEK(2005) 270} (framlagt av kommissionen)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK. Arv och testamente {SEK(2005) 270} (framlagt av kommissionen) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 01.03.2005 KOM(2005) 65 slutlig GRÖNBOK Arv och testamente {SEK(2005) 270} (framlagt av kommissionen) SV SV 1. INLEDNING Genom denna grönbok inleds ett

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0222(COD) 21 november 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Läs mer

Yttrande över förslag till ändring av vägledning Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar

Yttrande över förslag till ändring av vägledning Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar 1 (5) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Maria Wegscheider Telefon 018-727 43 41 2014-09-06 2014-004702- LI Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 1 oktober 2014

Läs mer

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner:

I enlighet med bolagslagstiftningen och användningen i AEO-riktlinjerna gäller följande definitioner: Bilaga 1 Riktlinjer om villkor för erkännande av status som godkänd ekonomisk aktör (AEO) och det förfarande som ska tillämpas i fråga om multinationella och stora företag 1. Rättsligt meddelande I dessa

Läs mer

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1,

med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2002) 244) 1, P5_TA-PROV(2003)0446 Ansvarsförsäkring för motorfordon ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 72/166/EEG,

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428

VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428 VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun 20150428 Informationsförordningen (EU) nr 1169/2011 Nya regler för informationom livsmedel

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1993:19) om märkning och presentation av livsmedel; (H 130:4) Utkom från trycket den

Läs mer

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning

LAGFÖRSLAG. 3 Europeiska unionens lagstiftning LAGFÖRSLAG I enlighet med riksdagens beslut upphävs i livsmedelslagen (23/2006) 3 4 mom., sådant det lyder i lag 352/2011, ändras 3 1 mom. 19 punkten, 6 28 och 29 punkten, 9 4 mom., 22, 30 9 punkten, 34

Läs mer

RÅDET. Europeiska unionens officiella tidning. (Meddelanden)

RÅDET. Europeiska unionens officiella tidning. (Meddelanden) 15.3.2005 C 63 E/1 I (Meddelanden) RÅDET GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) nr 11/2005 antagen av rådet den 9 december 2004 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/ /EG av den om minimivillkor

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Märkning av hönsägg. De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998; gäller från 1 juli 2007. Namnet på varan (beteckning)

Märkning av hönsägg. De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998; gäller från 1 juli 2007. Namnet på varan (beteckning) Märkning av hönsägg De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998; gäller från 1 juli 2007 2 Antalet ägg 1 Namnet på varan (beteckning) Produktionssystem 8 Bäst 4före-dag 6 ägg från frigående höns

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN VERSION DIARIENUMMER 2014-10-03 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2014 Livsmedelskontroll Projekt Redlighet på restauranger och pizzerior Lena Lidö och Haileselassie Yibrah Livsmedelskontroll Projekt

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

1. REGISTRERING SOM IMPORTÖR (JSM förordning 977/2006 13 )

1. REGISTRERING SOM IMPORTÖR (JSM förordning 977/2006 13 ) Föredragande Virva Valle Sida/sidor 1 / 5 Anvisning till foderblandningscentraler och andra aktörer, bl.a. förmedlare, om import av animaliska biprodukter från en annan EU-medlemsstat, Norge eller Schweiz

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [...](2012) XXX utkast BILAGA TILL EASA:S YTTRANDE 06/2012 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) NR / av den XXX om ändring av rådets förordning (EU) nr / om tekniska krav

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 15.10.2014 L 297/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1078/2014 av den 7 augusti 2014 om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets ordning

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS XX:Y) om officiella veterinärer;

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 25.11.2014 L 337/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 1252/2014 av den 28 maj 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG

Läs mer

Tillämpningsområde och definitioner

Tillämpningsområde och definitioner 2013-xx-xx Fastighetsmäklarinspektionens föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism; beslutade den X xxxx 2013. Fastighetsmäklarinspektionen föreskriver 1 följande med stöd

Läs mer

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning Inledning Detta är en information, utarbetad av SP, som kan användas som hjälpmedel för att sammanställa

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till:

Konsekvensutredning avseende förslag till: MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om produktkrav på explosiva

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om marknadsföring av humanläkemedel; LVFS 2009:6 Utkom

Läs mer